Behovsbedömning - Samrådshandling

Transkript

1 KS Program för detaljplan för del av fastigheten Aspenäs 2:17 m fl, hästnära boende vid Aspenäs Säteri i Kålkulla, i Lerums kommun Behovsbedömning - Samrådshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten December 2011, Reviderad februari 2012

2 Innehåll Avvägning enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) 2 Kort beskrivning av projektet 2 Avvägning 3 Bedömning 19 Uppföljning 20 Avvägning enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) När man upprättar en plan eller program ska man också göra en miljöbedömning av planen eller programmet, för att kunna besluta om genomförandet av förslaget innebär betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning görs enligt plan- och bygglagen (PBL), 5 kapitlet 18 och miljöbalken (MB), 6 kapitlet, 11. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Enligt förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska genomförandet av en plan eller ett program inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om åtgärderna, enkelt utryckt: inte påverkar Natura 2000-områden eller andra särskilt skyddade områden och därmed inte kräver tillstånd enligt 7 kap 28 MB inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål, klimat och folkhälsomål inte ger upphov till risker för människors hälsa och säkerhet inte ger upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. inte bidrar till att någon miljökvalitetsnorm överskrids inte på ett betydande sätt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell status, t ex riksintressen eller naturreservat. Detaljplaner definieras generellt som planer för små områden på lokal nivå och då görs miljöbedömningen utifrån de bedömningskriterier som finns definierade i bilaga 4 till förordningen. 2

3 Kort beskrivning av projektet Bakgrund och syfte Ägaren till Aspenäs Säteri, har i juni 2007 inkommit med begäran om att upprätta detaljplan för del av fastighet Aspenäs 2:17. Förfrågan avser en byggnation av friliggande enbostadshus placerade i anslutning till Björkåsvägen. Avsikten är att skapa förutsättningar för hästintresserade att bo nära stall och hagar. Inom fastigheten finns idag en verksamhet med uthyrningsstall för 14 hästar, ridhall och rasthagar. Syftet med programmet är att pröva en markanvändning för nya bostäder i området. I sammanhanget ingår bl a även Björkåsvägen, vars sträckning och utformning delvis kan komma att beröras, och att studera behovet av att bygga ut och förbättra teknisk försörjning, gång- och ridvägar, parkering etc. Tidigare ställningstaganden Markanvändningen inom programområdet är enligt kommunens översiktsplan angiven som tätortsnära rekreation samt jordbruksmark. Området har stora natur- och kulturmiljövärden och omfattas delvis av landskapsbildsskydd, riksintresse för naturvård samt strandskydd. Området är ej tidigare detaljplanelagt, men omfattas av fördjupad översiktsplan respektive områdesbestämmelser över Kålkullaområdet. Området finns även klassificerat i naturvårdsprogram för Lerums kommun, och omfattas av hänsynsnivå 1 till 3, d v s högsta naturvärde, mycket högt naturvärde respektive högt naturvärde. Beskrivning av platsen Programområdet ligger strax ovanför sjön Aspens norra strand, cirka 3 km från Lerums centrum. Området utgör en del av fastigheten Aspenäs 2:17 och fastigheterna 2:776 samt 2:611. Marken är privatägd. Programområdet utgör ca 12 hektar. Landskapet i Kålkullaområdet består av böljande öppen odlingsmark, lövskogsklädda bergknallar och mjuka branta ravinsluttningar utmed de vattendrag som genomkorsar området, såsom Älsjöbäcken längs med programområdets östra gräns. Förhärskande vindriktning är sydväst. Föreslagen markanvändning Den nordvästra delen av programområdet har studerats avseende möjligheten att kompletter med nya bostäder i form av enfamiljshus med närhet till befintliga ridanläggningar i den sydöstra delen. Tre delområden har urskiljts (B1, B2 och B3), vilka har olika förutsättningar, d v s dess karaktär, topografi och vegetation mm skiljer sig åt, och sättet att placera in ny bebyggelse kan och bör därmed göras på lite olika sätt. Utgångspunkten för att kunna exploatera området är att tillkommande bebyggelse framförallt kan placeras och utformas på ett sätt som inte ger en betydande negativ påverkan på områdets landskapsbild/miljö eller dess stora natur-, frilufts- och kulturvärden. Val av delområden, exakt hur husen kan placeras, antal hus samt utformning mm, får studeras vidare i fortsatt detaljplanearbete. 3

4 Inget behov av annan ny bebyggelse för själva hästverksamheten finns i nuläget, utan stall, ridhall och hagar har bedömts hålla tillräcklig standard för antalet hästar. Björkåsvägens sträckning och utformning kan komma att beröras och nya angöringsvägar, bl a till delområde B1 erfordras. Även gång- och ridvägar, parkering och annan teknisk försörjning kan komma att behöva byggas ut och/eller förbättras. Delområden (B1,B2 och B3) där ny bostadsbebyggelse kan prövas. Ortofoto: Lerums kommun. 4

5 Behovsbedömning - checklista I nedanstående tabell redovisas en rad faktorer som påverkar kriterierna samt kommentarer. Påverkan på miljö och hälsa Mark Risk för skred eller ras? Släntstabiliteten bedöms vara tillfredsställande för huvuddelen av området, men branta slänter finns där lera kan förekomma. Risk för erosion (vind, vatten)? I samband med detaljplanearbetet erfordras att släntstabiliteten utreds inom dessa partier. Eventuellt kan erosionsskydd erfordras längs delar av Älsjöbäcken. Där byggnader avses att uppföras bör grundläggningsförutsättningarna klarläggas. Även risken för bergras och blocknedfall samt eventuell förekomst av markradon bör undersökas. Finns farliga ämnen i marken? Marken utgörs av lågriskområde beträffande radon, men förekomsten av markradon bör undersökas. Risk för översvämningar Befintliga lägre partier vid Aspens strand i programområdets södra del kan översvämmas vid höga vattennivåer i sjön. Ingen ny bebyggelse föreslås i dessa områden, men vägen utgör tillfartsväg till en eventuell ny bostadsbebyggelse i programområdets västra delar. 5

6 En större påverkan på mark? Nej Ovan angiven eventuell påverkan från exploateringen eller eventuella befintliga förhållanden som kan påverka negativt bedöms kunna utredas och hanteras i erforderlig omfattning. Luft Utsläpp från trafik? Nej Exploateringen bedöms endast medföra en mycket ringa trafikökning. Området ligger dock utanför kommunens utpekade utvecklingsområden med god kollektivtrafik. Utsläpp från uppvärmning? Andra utsläpp, t ex från industriella processer? Överskrids nationella rikt- och gränsvärden och miljökvalitetsnorm? Stark lukt? Tillkommande bebyggelse bör i möjligaste mån placeras med angivna skyddsavstånd till befintligt häststall och hagar. Områdets topografi och förhärskande vindriktning kan dock motivera ett något kortare avstånd om nödvändigt. En större påverkan på luft? Nej Befintlig bebyggelse (utanför den aktuella fastigheten) ligger idag med angivna skyddsavstånd till häststallet, men däremot närmare än angivna skyddsavstånd till några hagar. Lämplig avgränsning av hästhagarna bör därför ses över i samband med fortsatt planering. Ovan angiven eventuell negativ påverkan från exploateringen eller hästhållningen/-verksamheten bedöms kunna utredas och hanteras i erforderlig omfattning. Vatten Påverkas en känslig recipient, hav, sjö, å eller bäck? Tillkommande bebyggelse skall placeras och utformas så att väsentliga 6

7 Sker utsläpp som påverkar grund- eller ytvatten? Påverkas vattenskyddsområde eller annan vattentäkt? grundvattenflöden inte påverkas, och dagvatten skall tas om hand lokalt och infiltreras. Dagvatten från hårdgjorda ytor och tak respektive beteshagarna runt stallet (s k gödselvatten) tas idag ej omhand. Genom en planläggning av området kan dessa förhållanden förbättras i förhållande till nuläget. Älsjöbäcken är tydligt påverkad av övergödning och bedöms vara känslig för framförallt ökad tillförsel av näringsämnen. Sjön Aspens fosforhalter är låga medan halterna av kväve är höga. Aspen bedöms i liten utsträckning vara påverkad av övergödning. Dagvatten från hårdgjorda ytor och tak respektive beteshagarna runt stallet (s k gödselvatten) tas idag ej omhand, se under Påverkan på känslig recipient ovan. Förändrade infiltrationsförhållanden? Sannolikt relativt begränsad. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor skall tas om hand lokalt och infiltreras. Förändras grundvattennivån? Nej Tillkommande bebyggelse skall placeras så att väsentliga grundvattenflöden inte påverkas. Påverkas flöden eller sedimentation i ytvattnet? Påverkas miljökvalitetsnorm? Dagvatten från hårdgjorda ytor och tak respektive beteshagarna runt stallet (s k gödselvatten) tas idag ej omhand, se under Påverkan på känslig recipient ovan. 7

8 En större påverkan på vatten? Nej Ovan angiven eventuell negativ påverkan från exploateringen eller från befintliga förhållanden bedöms kunna utredas och hanteras i erforderlig omfattning. Buller och vibrationer Förändras ljudnivåerna? Överskrids rikt- och gränsvärden för ljudnivåer? Risk för störande vibrationer? Besvärande ljudnivåer/vibrationer? Risk för hälsa och säkerhet Explosionsrisk från upplag eller transporter? Risk för utsläpp av farliga ämnen vid olycka? Påverkas trafiksäkerheten? Risk för joniserande strålning (radon)? Nej Marken utgörs av lågriskområde beträffande radon, men förekomsten av markradon bör undersökas. Risk för exponering från elektriska fält eller magnetfält? Nej Påverkas risker vid beredskap/krig? Risk för fukt från marken? Avsteg från rekommenderade skyddsavstånd enligt Bättre plats för arbete? Påverkas personlig säkerhet och trygghet? Nej Bebyggelsen placeras med angivna skyddsavstånd till kraftledningar. Tillkommande bebyggelse placeras med tidigare angivna skyddsavstånd till befintligt häststall och hagar. Ny vägledning med en mer differentierad tillämpning utkom under

9 En större förändring av risker? Lokalklimat och solljus etc Är vindförhållandena olämpliga för bebyggelse? Ändras temperatur- och vindförhållanden? Påverkan från kalluftssjöar? Får studeras i fortsatt planering, men bedöms vara mycket begränsat. Dåliga solljusförhållanden? Nej Viss gallring av skog kan dock erfordras (förutsatt att detta kan göras utan betydande negativ påverkan på natur och landskap etc). Bländande ljussken? En större påverkan på lokalklimat och ljusförhållanden? Påverkan på natur- och kulturmiljö Naturmiljö Påverkas lagenligt skyddad natur, Natura 2000, riksintressen, reservat, strandskydd, biotopskydd eller föreslagen skyddad natur? Påverkas i lag skyddade eller särskilt hotade arter (utpekade i EU:s direktiv, fridlysta, rödlistekategori CR, EN, VU)? Påverkas övrig skyddsvärd natur ( ÄI, ÄH, NoK, ekologiskt särskilt känsligt Förslaget ligger delvis inom område som är riksintresse för naturvården - se under övrig skyddsvärd natur nedan. Ett flertal fynd av rödlistade arter och signalarter har gjorts i området, i huvudsak i anslutning till Älsjöbäcken. Tillkommande bebyggelse planeras ej längs med bäcken, men aktuella bebyggelseområden bör inventeras mer ingående inför en eventuell fortsatt planering. Kålkullaområdet med Björkås utpekas som ett mycket känsligt landskap. En 9

10 område, arter i ADA, ansvarsarter)? Påverkas känsliga ekologiska, hydrologiska eller geologiska processer, eller speciella livsmiljöer av värde för biologisk mångfald Påverkas värdefulla element som t ex träd, dammar? exploatering i området kan starkt påverka både områdets karaktär och dess natur- och kulturvärden samt betydelse som rekreations- och friluftsområde. En alltför kraftig exploatering eller även en begränsad men oaktsam exploatering kan förändra landskapsbilden och bryta dagens småskaliga miljö med gles bebyggelse som i huvudsak underordnar sig naturens förutsättningar. En oaktsam exploatering av området kan även ge intrångseffekter i naturen som på sikt kan leda till ändrade ytoch grundvattenflöden. Området innehåller en stor mängd hotade eller mer sällsynta växter, men även svampar, lavar och djur som kan komma att påverkas. Området innehåller värdefulla skogsbryn, ekskog mm som kan påverkas beroende på val av platser, exploateringsgrad och placering samt grad av kompensationsåtgärder mm. Området innehåller värdefulla ekar och hasselbuskar som kan påverkas beroende på val av område, exploateringsgrad och placering samt grad av kompensationsåtgärder mm. 10

11 En större påverkan på naturmiljö? En exploatering kan medföra stor negativ påverkan på området. Tillkommande bostadsbebyggelse kan genom tydliga riktlinjer för såväl bebyggelsen som för åtgärder i vegetationen och landskapet inordnas i området på ett varsamt sätt, och därmed förstärka och utveckla områdets kvaliteter och karaktärsdrag. Genom en exploatering i området i kombination med sådana förbättringsåtgärder och fortsatt hästskötsel med beteshagar, kan landskapets igenväxning förhindras och god tillgänglighet till området upprätthållas. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse med en gradvis förändring av området kan dock sammantaget bli stora. Kulturmiljö Påverkas område/objekt av riksintresse för sina kulturvärden? Påverkas byggnadsminne/fornminne? Inom området finns lämningar av bl a en gammal såg och en äldre stensatt väg. Påverkan på område/objekt i kommunalt bevarandeprogram? Påverkas skyddsvärt kulturlandskap eller område/objekt med stora kulturvärden? Förslaget ligger inom område med stora kulturmiljövärden. Kålkullaområdet med Björkås utpekas som ett mycket känsligt landskap. En exploatering i området kan starkt påverka både områdets karaktär och dess natur- och kulturvärden samt betydelse som rekreations- och friluftsområde. En alltför kraftig exploatering eller även en begränsad men oaktsam exploatering kan förändra landskapsbilden och bryta dagens småskaliga miljö med gles 11

12 Påverkas område/objekt av industriminneskaraktär? En större påverkan på kulturmiljö? bebyggelse som i huvudsak underordnar sig naturens förutsättningar. En exploatering kan medföra stor negativ påverkan på området. Tillkommande bostadsbebyggelse kan genom tydliga riktlinjer för såväl bebyggelsen som för åtgärder i vegetationen och landskapet inordnas i området på ett varsamt sätt, och därmed förstärka och utveckla områdets kvaliteter och karaktärsdrag. Genom en exploatering i området i kombination med sådana förbättringsåtgärder och fortsatt hästskötsel med beteshagar, kan landskapets igenväxning förhindras och god tillgänglighet till området upprätthållas. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse med en gradvis förändring av området kan dock sammantaget bli stora. Visuell miljö Stora förändringar i stads- eller landskapsbild? Kålkullaområdet med Björkås utpekas som ett mycket känsligt landskap. En exploatering i området kan starkt påverka både områdets karaktär och dess natur- och kulturvärden samt betydelse som rekreations- och friluftsområde. En alltför kraftig exploatering eller även en begränsad men oaktsam exploatering kan förändra landskapsbilden och bryta dagens småskaliga miljö med gles bebyggelse som i huvudsak underordnar sig naturens förutsättningar. Påverkas element, som är viktiga för Området innehåller bl a värdefulla bryn, landskapsrum och utblickar som 12

13 stads- eller landskapsbilden? Påverkas område med landskapsbildsvärde? En större påverkan på visuell miljö? kan påverkas beroende på val av platser, exploateringsgrad och placering mm. I vilken omfattning beror på val av platser att bebygga, exploateringsgrad och placering mm. En exploatering kan medföra stor negativ påverkan på området. Tillkommande bostadsbebyggelse kan genom tydliga riktlinjer för såväl bebyggelsen som för åtgärder i vegetationen och landskapet inordnas i området på ett varsamt sätt, och därmed förstärka och utveckla områdets kvaliteter och karaktärsdrag. Genom en exploatering i området i kombination med sådana förbättringsåtgärder och fortsatt hästskötsel med beteshagar, kan landskapets igenväxning förhindras och god tillgänglighet till området upprätthållas. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse med en gradvis förändring av området kan dock sammantaget bli stora. Påverkan på hushållningen med naturresurser Hushållning med naturresurser Påverkas område som är värdefullt för annan markanvändning i eller utanför planområdet, direkt eller indirekt (värdefull jordbruksmark, skogsmark, vattenskyddsområde etc)? Används ändliga naturresurser och energikällor till t ex transporter, uppvärmning och underhåll? Både skogsmark och jordbruksmark kan komma att påverkas, vilka har ett värde för natur- och kulturmiljön enligt ovan (d v s ej i någon större omfattning avseende jord- och skogsbruk etc). Vilken omfattning beror på val av platser, exploateringsgrad och placering mm. 13

14 Är aktiviteterna resurs- eller energislukande? Gynnas eget bilåkande på bekostnad av gång-, cykel-, eller kollektivtrafik? Försvagas kollektivtrafiken? Saknas rena kretslopp eller möjlighet till t ex återvinning, återanvändning, lokal kompostering och odling samt lokalt omhändertagande av dagvatten? Uppstår avfall som inte bör användas och som måste transporteras och omhändertas? Utnyttjas energi ineffektivt? En större påverkan på hushållningen med naturresurser? Nej Området ligger utanför befintlig tätort och ej längs de stora transportstråken med god kollektivtrafik. Dagvatten från hårdgjorda ytor och tak respektive beteshagarna runt stallet (s k gödselvatten) tas idag ej omhand. Kompostering och lokalt omhändertagande av dagvatten mm för tillkommande bebyggelse bedöms kunna utredas och hanteras i erforderlig omfattning. Gödslet från befintlig stallanläggning samlas upp i container som hämtas upp. Studerad exploatering är relativt begränsad i storlek och dess påverkan på hushållningen med naturresurser bedöms sammantaget vara liten. Nödvändiga åtgärder (som bl a tekniska anläggningar mm) för tillkommande bebyggelse bedöms kunna utredas och hanteras i erforderlig omfattning. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse kan dock sammantaget bli stora. Påverkan på social miljö och livsmiljö Social miljö Påverkas antalet personer som vistas i området kvälls- och nattetid? Påverkas antalet personer som vistas i området dagtid? Förändras ålders- eller socioekonomisk sammansättning? Fler boende i området kan medföra att området blir och uppfattas tryggare. Sannolikt blir det något fler personer, men det beror på vem/vilka som väljer att bosätta sig i området. Svårt att förutse, men denna typ av kategoriboende med troligtvis samma upplåtelseform kommer sannolikt inte medföra någon större variation i det 14

15 som tillkommer. Sänks områdets status? Troligtvis inte som boendemiljö men områdets status som natur- och rekreationsområde kan påverkas. Innehåller planen ensartade upplåtelseformer, typer av bostäder, storlekar och prisklasser? Är området enhetligt när det gäller bostäder, arbetsplatser, service, kultur och andra fritidsaktiviteter? Finns endast byggnader av ett slag, med avseende på höjd, ålder, kvalitet, tidsepok, prisklass o upplåtelseform? Går gång/cykelstråken långt från bostadshus och/eller nära snabbt körande biltrafik? Är kollektivtrafikens hållplatser otillgängliga och otryggt placerade? Ökas barriäreffekter, går det att röra sig genom området på bara ett sätt? - - Nej Nej Försvåras för fotgängare och cyklister? Beskrivning av den sociala miljön, integrations och trygghetsförhållanden. Upplåtelseform regleras inte i plan, men möjlighet till olika typer av upplåtelseformer samt storlekar bör studeras. Ålder varierar men i övrigt är bebyggelsen relativt likartad. Viss variation avseende tillkommande bebyggelse bör möjliggöras, men med hänsyn till områdets karaktär. I området finns inga separat gångoch cykelvägar utan trafiken blandas på de smala vägarna som inte inbjuder till några högre hastigheter. Men relativt långt (mer än 300m) från studerade bebyggelseområden. Kan uppkomma, men beror på val av platser för ny bebyggelse, exploateringsgrad och placering samt grad av kompensationsåtgärder mm. - Påverkan kan uppstå, men detta samt möjliga förbättrings- och kompensationsåtgärder får studeras vidare i fortsatt planering. Rekreation och friluftsliv Påverkas något lokalt grönområde? Kålkullaområdet med Björkås utpekas som ett mycket känsligt landskap. En Påverkas tillgänglighet till exploatering i området kan starkt grönområden eller rekreation? Skapas påverka både områdets karaktär och nya barriärer? dess natur- och kulturvärden samt Påverkas ströv- eller friluftsområde, vandringsled el dyl? betydelse som rekreations- och friluftsområde. En alltför kraftig exploatering eller även en begränsad men 15

16 Sker ingrepp i område av riksintresse för friluftsliv? Säkerställs inte grönområden för rekreation och friluftsliv? En större påverkan på rekreation och friluftsliv? oaktsam exploatering kan förändra landskapsbilden och bryta dagens småskaliga miljö med gles bebyggelse som i huvudsak underordnar sig naturens förutsättningar. Tillkommande bebyggelse tar i anspråk mark som idag kan beträdas av allmänheten. Genom kompensationsåtgärder kan dock kvaliteten på omgivande/ återstående mark höjas. I samband med en detaljplanering av området kan naturmark mm regleras och därmed säkerställas för överskådlig framtid. En exploatering kan medföra stor negativ påverkan på området. Tillkommande bostadsbebyggelse kan genom tydliga riktlinjer för såväl bebyggelsen som för åtgärder i vegetationen och landskapet inordnas i området på ett varsamt sätt, och därmed förstärka och utveckla områdets kvaliteter och karaktärsdrag. Genom en exploatering i området i kombination med sådana förbättringsåtgärder och fortsatt hästskötsel med beteshagar, kan landskapets igenväxning förhindras och god tillgänglighet till området upprätthållas. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse med en gradvis förändring av området kan dock sammantaget bli stora. Nationella miljömål Motverkar planens genomförande miljömålen? Frisk luft? Området ligger utanför kommunens utpekade utvecklingsområden med god 16

17 Grundvatten av god kvalitet? kollektivtrafik. Levande sjöar och vattendrag? Se under Påverkan på vatten. Myllrande våtmarker? Hav i balans samt levande kust och skärgård? Ingen övergödning? Se under Påverkan på vatten. Bara naturlig försurning? Levande skogar? Se under Påverkan på natur- och kulturmiljö samt social miljö- och livsmiljö. Ett rikt odlingslandskap? Se under Påverkan på hushållningen med naturresurser samt natur- och kulturmiljö. God bebyggd miljö? Se under Påverkan på natur- och kulturmiljö, hushållningen med naturresurser samt social miljö- och livsmiljö. Giftfri miljö? Säker strålmiljö? Skyddande ozonskikt? Begränsad klimatpåverkan? Se under Påverkan på hushållningen med naturresurser. Biologisk mångfald? Se under Påverkan på natur- och kulturmiljö. Motverkar planens genomförande miljömålen? Se under respektive ämnesområde/hänvisning. Översiktsplan, kumulativa effekter och alternativ Översiktsplan Avsteg från målet att förtäta/koncentrera till områden med god kollektivtrafik? Området ligger utanför befintlig tätort och ej längs de stora transportstråken. Området har idag inte heller kollektivtrafik med halvtimmestrafik i 17

18 Innebär planens genomförande ett avsteg från ÖP? rusningstid. Område ej utpekat för ny bostadsbebyggelse. Kumulativa effekter Ger planens effekter + effekter av befintliga förhållanden sammanlagt en betydande påverkan? Ger planen flera begränsade effekter som tillsammans är betydande? Ger planens effekter + andra aktuella planers effekter sammanlagt en betydande påverkan? Kumulativa effekter Beror på val av platser, exploateringsgrad och placering samt grad av förbättrings- och kompensationsåtgärder mm. Beror på val av platser, exploateringsgrad och placering samt grad av förbättrings- och kompensationsåtgärder mm. Inga andra planer är i nuläget aktuella, men förfrågningar finns, se även ovanstående. Kumulativa effekter som en följd av i framtiden ytterligare tillkommande bebyggelse kan sammantaget bli stora. Alternativa lokaliseringar utformningar och avgränsningar Är alternativa sätt att uppnå syftet bättre? Är alternativa lokaliseringar bättre? Kan ändrad utformning ge mindre negativa effekter? Frångås kompensationsåtgärder enligt sans och balans i planeringen? Nej Programmet redovisar i detta skede inget exakt förslag utan pekar på möjliga platser inom programområdet för ny bebyggelse (de platser inom området som bedömts mest lämpliga). Antal hus, placering, utformning samt behov av förbättrings- och kompensationsåtgärder mm får studeras vidare i fortsatt planering och förslaget får därefter behovsbedömas på nytt. Hur bostäderna på olika sätt kan kopplas till hästverksamheten kan vara en viktig förutsättning för att bl a undvika ytterligare tillkommande bebyggelse i området. Alternativa upplåtelseformer eller en 18

19 Vad innebär nollalternativet? Kan planförslaget vinna i kvalitet på att alternativ för uppfyllande av syfte för lokalisering och/eller utformning studeras ytterligare? samordnad byggnation innan försäljning, kan möjliggöra att utformning samt framtida skötsel och underhåll blir mer ändamålsenlig. Att ny bostadsbebyggelse ej tillkommer och pågående hästverksamhet fortsätts bedrivas inom befintliga anläggningar. Se ovan. Bedömning Platsens känslighet för förändringar Sammanställningen ovan visar att det finns stor osäkerhet kring förslagets eventuella påverkan på området. Platsen är mycket känslig för förändringar, men huruvida området därmed påverkas negativt eller om möjligt kan utvecklas positivt med en förstärkning av områdets värden, får utredas vidare. Lämplig markanvändning Området kan vara lämpligt för tillkommande bostadsbebyggelse, men utgångspunkten för att kunna exploatera dessa delar är att tillkommande bebyggelse framförallt kan placeras och utformas på ett sätt som inte ger en betydande negativ påverkan på områdets landskapsbild/miljö eller dess stora natur-, frilufts- och kulturvärden. Med ny bebyggelse i lämplig omfattning, noggrant inplacerad och utformad, i kombination med förbättrings- och kompensationsåtgärder i landskapet (t ex gallring, nyplantering mm), är förutsättningen att områdets kvaliteter och karaktär samt vegetationens utseende och sammansättning istället ska kunna förstärkas och utvecklas. Exakt hur husen kan placeras, antal hus samt utformning mm, får studeras vidare i fortsatt detaljplanearbete. Inget behov av annan ny bebyggelse för själva hästverksamheten finns i nuläget, utan stall, ridhall och hagar har bedömts hålla tillräcklig standard för det avsedda ändamålet. Björkåsvägens sträckning och utformning kan komma att beröras och nya angöringsvägar till område kan komma att erfordras. Även gång- och ridvägar, parkering och annan teknisk försörjning kan komma att behöva byggas ut och/eller förbättras. Trafikalstring Området ligger utanför befintlig tätort och ej längs de stora transportstråken, vilket medför ett ökat bilberoende. Seatons allé, som är huvudtillfart till området, bedöms 19

20 klara den tillkommande trafik som aktuell exploatering kan ge upphov till. Däremot kommer de ökade lokala trafikrörelserna inom området innebära att Björkåsvägen kan behöva förstärkas och breddas något samt kompletteras med mötesplatser. Alternativ Tre olika delområden inom programområdet har urskiljts för möjlig ny bostadsbebyggelse. T ex kan området bebyggas med enstaka hus på alla tre platserna för att hålla området glest bebyggt i sin helhet. En annan slutsats kan vara att man bygger flera hus på bara en eller två av platserna för att helt undanta den tredje från bebyggelse osv, ett ställningstagande där bl a de öppna landskapsrummens betydelse måste vägas mot intrång i mark och vegetation. Olika kombinationer i form av placering och grader av exploatering är möjliga. Alternativ platser utanför programområdet har ej studerats. Konflikter Se Platsens känslighet för förändringar. Platsens känslighet för ytterligare störningar Se Platsens känslighet för förändringar. Betydande påverkan Se Platsens känslighet för förändringar. Fortsatt handläggning Bedömning inför det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bedömningen har stämts av med länsstyrelsen i januari 2012 och därefter reviderats. Ett genomförande av programförslaget bedöms i detta skede vara: avseende om nationella och regionala miljömål överskrids huruvida det kan ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. om det på ett betydande sätt påverkar områden som har nationell skyddsstatus såsom riksintressen Sektor samhällsbyggnad bedömer därmed att det i detta skede finns en stor osäkerhet kring förslagets påverkan på området, varför en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Madeleine Perhage 20