Gustav II Adolfs kröning ett 400-årsjubileum

Transkript

1 Livrustkammarens Vänner Medlemsblad nr 56 Februari Gustav II Adolfs kröning ett 400-årsjubileum Under året som gått firade vi 400-årsminnet av Gustav II Adolfs kröning. Högtiden den 12 oktober 1617 var lysande, men viktigare var undertecknandet av freden i Stolbova. Den gav förutsättningen för kröningen. Kungens position var stärkt och freden gav andrum för annat än krig. Genom fredsavtalet med Ryssland fick Sverige nya besittningar runt Finska viken, medan Ryssland förlorade all kontakt med Östersjön. Ladogasjöns utlopp genom Nevafloden, där vi idag finner S:t Petersburg, blev svenskt. Framgången mot ryssarna 1617 skulle komma att ge Gustav II Adolf mersmak. Krig tycktes löna sig. Fredsavtalet med Ryssland mellan två riksdagar 1617 började med en riksdag i Örebro. Sex år, fyllda av krig, hade gått sedan Karl IX dog. Fred hade slutits med Danmark i Knäred 1613, och nu var freden med Ryssland nära. Kampen fortsatte dock mot kung Sigismund av Polen, Gustav Adolfs kusin, som avsatts av Karl IX som kung av Sverige-Finland. Oron i riket var stor. Danskarna hade förött och bränt i söder. Svält drabbade byar och gårdar på flera håll. Tunga skatter och nya utskrivningar av krigsfolk ledde till protester och många utskrivna deserterade. Motstånd bestraffades hårt, t ex hängdes varje påträffad desertör. Katoliker misstänktes för spionage och stöd till den avsatte Sigismund. Örebro riksdag antog en ny lag som stämplade all kontakt med katoliker som landsförräderi, vilket bestraffades med döden. Riksdagen antog även en ny ordning för ständernas möten. Riksdagsmännen skulle hädanefter inte bara lämna in skrivelser om sina önskemål, utan även argumentera muntligt inför kungen. Eftersom talekonst var kungens paradgren, stärkte den nya riksdagsordningen hans ställning. Slutligen beslutade de församlade ständerna att kungen skulle krönas framåt hösten. Kungen inledde den särskilda kröningsriksdagen i Stockholm den 26 augusti 1617 med ett berömt yttrande: Finland är nu skilt från Ryssland igenom den stora Ladogasjön, Så förhoppas jag till Gud, att det ock skall ryssen hädanefter bliva svårt över denna bäcken att hoppa eller springa. Han betonade vikten av enighet inom riket, som man kunde lära av historien. Enigheten, concordia, var nödvändig för små stater. Den förestående kröningen var inget han själv propsat på. Andra hade avgjort den saken - främst Gud: det är Gud som kallat honom till det kungliga ämbetet, vad än hans fiender påstår att han skulle ha tvingat sig till detta med våld och olagliga medel. Han har endast gjort sin plikt. Han har helt enkelt uppoffrat sig i rollen han fått av Gud och det är av Gud han fått medel att klara av regementet, varför honom ske lov pris och ära! Processioner och kröningsakt - markering av tronföljden Riksdagen avslutades efter att hela september gått åt till diskussioner och beslut. Den 2:a oktober drog riksdagsmännen och hela hovet till Uppsala. Morgonen den 12 oktober var det så dags. Ridderskapet samlades vid slottet. En paradgata arrangerades, kantad av dragoner och ryttare, från slottsporten ned till domkyrkan. När kungen trätt ut på

2 slottstrappan och satt upp i sadeln sattes processionen i rörelse, med härolder och pukslagare i täten, ned för backen till domkyrkan. De kungliga damerna kom i vagn. Där sågs änkedrottning Kristina och kungens syster prinsessan Katarina, sedan två år gift med Johan Kasimir av Pfalz. I adelsmannen Abraham Brahes dagbok kan man läsa om kröningens förlopp. Markeringen av tronföljden var viktig. Vem skulle ta över, om Gustav Adolf plötsligt dog? Han var ju ännu ogift och utan barn. Hans kusin, hertig Johan av Östergötland, ansåg att han kom närmast i tronföljden och skulle ha förnämsta platsen. Han var halvbror till Sigismund och tidigt föräldralös, varför han hade uppfostrats av Karl IX och Kristina d ä jämte Gustav Adolf och Karl Filip. Johan fick dock plats nummer två efter Karl Filip, som sågs rida fram i arvfurstehatt och mantel närmast efter kungen. Inne i kyrkan stod Karl Filip omedelbart till vänster om storebror, när denne blev smord med helig olja och sedan svor sin konungaed. Därefter satte ärkebiskopen Petrus Kenicius kronan på Gustav Adolfs huvud och gav honom de övriga regalierna. Detta var den symboliska höjdpunkten. Innan ceremonin var slut inne i kyrkan avlade rikets högsta sina eder till kungen, men dagen därpå var den stora edsavläggardagen. Då svor fler adelsmän sin trohetsed till kungen på slottets borggård och därefter prästerna, borgarna och bönderna. Var och en bekräftade sin ed genom att trycka kungens hand. 2 Gustav II Adolf i kröningsdräkt från hans bibel utgiven 1618 Bevarad dräkt och sadlar med lyskraft De 400-åriga föremålen bevarade i Livrustkammaren låter oss ana kröningsfestens lysande prakt. De flesta hör till dyrbara hästutrustningar. Kungens kröningsdräkt av vitt siden med silverbroderier är nog det förnämsta objektet. Kappans krage och strumporna i silke finns också kvar. Gustav Adolfs kröningsmantel, museets äldsta textila plagg, hade använts av Erik XIV 1561, liksom de fem riksregalierna. Minst två kröningssadlar kan identifieras, den ena beställd från juveleraren Sebastian Lillie i Hamburg inklusive ett guldbroderat schabrak. Sex andra lyxschabrak finns också kvar. Den andra kröningssadeln beskrivs som nummer 1 i det allra första inventariet över Livrustkammaren, daterat 1654 och utgivet av Rudolf Cederström 1944, Salig Konung Gustaf Adolfs kröningssadel av fiolebrunt sammet. Sadelns kåpor är dekorerade med förgyllda metallbleck i form av dubbelhövdade örnar. Den förgyllda metallen på sadeln är översållad med hundratals vita pärlor och ädelstenar i blått, rött, grönt och violett. Trots de opraktiska dekorationerna som täcker kåporna, kan kungen i sin vita kröningsdräkt ha lyst som allra mest när han framträdde i denna originella sadel. Symbolkraften som kungen skulle utstråla formulerade Axel Oxenstiernas i sitt begravningstal 1611, när han

3 satte guldkronan med diamanter på den döde Karl IX i kistan: En konung skall vara vis, klok, förståndig, skön och lysande som guld; och liksom ädla och kostbara stenar insatta i guldet, ska han lysa bland andra människor. En tredje sadel använde kungen då han hyllades dagen efter kröningen. Enligt inventariet var det en Sadel av vit silverduk broderad med breda guldsnören samt hölster i samma material. Denna sadel kasserades på 1700-talet. Allt av guld och silver smältes ned, eftersom sadeln var alldeles söndrig och förmultnad. Den illavarslande torneringen Kröningens religiösa och juridiska moment följdes av muntra gästabud samt ett teaterliknande tornerspel. Den 14 oktober hördes härolderna runt om i Uppsala läsa upp utmaningsbrevet undertecknat av goterkungen Berik. Två dagar senare var det dags för den historiskt inspirerade kampen mellan svenska folkets gotiska anfäder till sköna damers ära. Berik, alias Gustav Adolf, skulle kämpa mot goterkungen Alarik, dvs pfalzgreven Johan Kasimir. Stridsspelet gestaltade kungens ideologi. Goterna följde troget sin ledare, de kämpade lojalt tillsammans på andra sidan havet och höll fienden borta från landets gränser. Enighet, concordia, gav dem styrka, det visste alla i tiden som läst Johannes Magnus Historia om goterna och svearna. Det enda som tycks bevarat från detta innovativa ryttarspel, förutom själva utmaningsbrevet, är två långa svarta silverkantade sammetsrockar i Livrustkammarens samlingar. Torneringen var stort upplagd, men varför finns inget mer sparat? Kan det bero på att det hände kungen något illavarslande? Abraham Brahe skrev i sin dagbok: Höll Konungen en tornering nedanför Slottet och Kungen var nära en olycka, när Pfalzgreven och hans följe rände emot honom, men Gud vare lovad som den Nådeligen avvände. Det var kanske bäst att glömma det hela? Under de dagar som följde förekom ytterligare två ryttartävlingar, men de var vanliga ringränningar. Kröningsfestligheterna fortsatte. Flera adelsfamiljer passade på att ordna bröllop för sina söner och döttrar, där de kungliga skänkte glans med sin närvaro. Först den 28 oktober var allt över. Var och en kunde dra hem till sig, förmodligen i gott hopp om att riket förstärkts av enighet kring en storartat krönt konung av Guds Nåde. Ann Grönhammar 3 Museichefen informerar Sedan 1 januari ingår Livrustkammaren i myndigheten Statens historiska museer (SHM), tillsammans med Skoklosters slott, Hallwylska museet, Historiska museet och Myntkabinettet. Myndighetschef är Maria Jansén, som varit myndighetschef för Statens historiska museer sedan För Livrustkammarens del innebär detta vissa mindre förändringar, vad gäller exempelvis stödfunktioner i verksamheten innebär istället främst förändringar av annat slag för oss. Det beror på att vi håller på att förbereda för vår nya basutställning, vilket jag även skrivit om i tidigare brev. Efter trettonhelgen håller vi vagnhallen öppen. Det blir ett vagnarnas år i Livrustkammaren, i väntan på den nya utställningen. I vagnhallen visar vi också utställningen I love you

4 madly, om Axel von Fersen och Marie Antoinette och deras omöjliga kärlek. Under året tas föremålen ut ur vår gamla utställning för konservering och fotografering. Det är ett viktigt arbete då många föremål har stått på samma plats sedan 1978! En hel del föremål kommer så småningom att komma tillbaka in i montrarna igen, när den nya utställningen öppnar. Streiff återkommer givetvis, liksom våra mest kända dräkter ur den kungliga historien. De kommer dock att få sällskap av föremål som inte ställts ut i basutställningen tidigare. De kungliga kvinnorna och föremål förknippade med dem får större plats än idag, liksom och 1900-talens kungliga historia. En del av dessa dräkter och föremål har vi visat i våra tillfälliga utställningar under åren, men nu får de en mer permanent plats i basutställningen. För er som liksom jag älskar den Livrustkammarkänsla som idag finns i museet kan jag också glädja er med att den är något vi värnar om även i den nya utställningen. Estetik och känsla ska ligga i linje med dagens museum. Eftersom endast en mindre del av våra lokaler kan användas under året satsar vi på en del nya inslag i verksamheten. Ett samarbete med storkyrkan gör att vi kan visa några fantastiska föremål från Drottning Kristinas tid där under några månader nu under våren. Bland annat hennes kröningsmantel kommer att placeras mycket passande i den kyrkan där hon kröntes Även barnklubben Riddarklubben kommer att ha aktiviteter i Storkyrkan under Vi är glada för det fina samarbetet. Jag hoppas att ni fortsatt besöker Livrustkammaren under 2018 och njuter av de kungliga vagnarna i väntan på den nya utställningen. Malin Grundberg Museichef 4 Kommande evenemang Kallelse till årsmöte Livrustkammarens Vänners Årsmöte torsdag 15 mars kl i Stensalen Vänföreningens årsmöte hålls torsdagen den 15 mars k l i Stensalen på Livrustkammaren. Ingen föranmälan behövs till årsmötesförhandlingarna. Följande stadgeenliga ärenden behandlas 1. Val av ordförande för mötet samt val av sekreterare. 2. Fråga om årsmötets behöriga utlysande. 3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet. 4. Styrelsens årsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisorernas berättelse. 5. Fråga om styrelsens ansvarsfrihet. 6. Fastställande av antalet medlemmar i styrelsen. 7. Val av ordförande och övriga styrelsemedlemmar. 8. Val av revisorer. 9. Val av valberedning, tre ledamöter och en suppleant. 10. Fastställande av medlemsavgifter.

5 5 11. Eventuella övriga ärenden. Därefter serveras en buffé i Stensalen. De som önskar deltaga i denna anmäler sig genom in betalning av 300 kr till Plusgiro senast den 8 mars Avanmälan senast den 8 mars till Mårten Hougström tel Svenska Akademien i vardag och fest, torsdag 12 april i Kungliga Myntkabinettets hörsal, Slottsbacken 6 Svenska Akademien instiftades år 1786 av Gustaf III med syftet att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet. Dess främsta uppgift var att vårda svenska språket och litteraturen och detta arbete dominerar fortfarande Akademiens verksamhet. Svenska Akademien är mest känd för sin utdelning av Nobelpriset i litteratur varje år men vad händer alla andra dagar bakom de stängda dörrarna i Börshuset. Vi har nöjet att erbjuda våra medlemmar en inblick i Akademiens arbete. Välkomna att lyssna på vår föredragshållare Odd Zschiedrich, f.d. kansliansvarig vid Svenska Akademien och Akademiens Nobelbibliotek Under denna tid har Odd Zschiedrich arbetat mycket nära De Aderton och besitter därför en unik kunskap om Svenska Akademiens verksamhet och historia. Odd Zschiedrich är numera ceremonimästare vid Kungliga slottet. Föredraget äger rum i Kungliga Myntkabinettets hörsal på Slottsbacken 6. Efteråt bjuds på lättare förtäring och ett glas vin på Livrustkammaren. Anmälan sker genom att senast 5/4 betala 200 kr till Plusgiro , betalningsmottagare Livrustkammarens Vänner. Märk betalningen 12/4. Avanmälan senast 5/4 till Mårten Hougström, tel Slottstur med privat visning av Örbyhus och lunch på Gammel Tammen lördag 6 maj 2018 I år går vårresan norrut till det av historik fyllda slottet Örbyhus. Vi får en privat visning under ledning av slottsherren Gérard de Roquette-Buisson som är gift med Charlotte (nee von Rosen), född och uppvuxen på Örbyhus. Det är verkligen ett slott i ordets riktiga bemärkelse då det gamla centralt belägna försvarstornet från 1450-talet fortfarande är en del av huset och de gamla försvarsmurarna från Gustav Vasas tid också är välbevarade. Den mest omtalade delen är Erik XIV:s fängelse. Här satt han fram till sin död Var hans ärtsoppa förgiftad?

6 6 Fram till 1641 var slottet i kunglig ägo. Därefter gick det i tur och ordning över till ätterna Banér, Bielke, de Geer, von Platen mfl innan familjen von Rosen övertog slottet i slutet av 1800-talet. Överceremonimästare Eugen von Rosen rustade upp slottet. Döttrarna Charlotte, som fortfarande bor kvar i huset och Christina (gift d Otrante) som f ö är medlem i Vänföreningen har genom åren vårdat slottet och fört dess traditioner vidare. Örbyhus är i högsta grad ett levande slott och framför allt ett privat hem. Vårutflykten avslutas med ett lunch på värdshuset Gammel Tammen som är en del av Österbybruks herrgård. Meny: Ärtsoppa med punsch. Öl, vin eller alkoholfritt ingår. Avslutningsvis serveras vi pannkakor med grädde och sylt. Kaffe ingår också. Avresa: Söndag 6 maj kl. 08:00 från Cityterminalen. Beräknad hemkomst kl. 16:30. Pris: 950 sek/person. I resans pris ingår: Bussresa, inträde och guidning på Örbyhus. Lunch inkl dryck och kaffe samt färdledare från Livrustkammarens Vänner. Anmälan sker genom att betala in till Plusgiro senast 27 april. V.g. uppge namn. Avanmälan sker senast 27 april till Mårten Hougström tel Minsta antal deltagare 25 personer. Med reservation för ev ändringar. Nya medlemmar Vi har glädjen att hälsa Charlotta Beming, Lars Borg, Familjen Eva-Lena Daleflod Lindahl, Eva Edelholm Wirfelt, Peter Eklund, Loth Hammar, Katrin Kihlström, Mats Landström, Anette Lorents, Eva Lundström, Familjen Johan Nydewall, Birgitta Simonsson, Karin Simonsson, Peter Svensson, Familjen Christian Treschow, Susanne och Magnus Wessén, Sven Wifstrand, Elin Ånöstam och Erik Åberg samt Urban Östensson varmt välkomna som medlemmar i Livrustkammarens Vänner.