Bjurbäcks kyrka. Antikvarisk medverkan. Omläggning av skiffertak, m.m. Bjurbäcks kyrka. Bjurbäcks socken i Mullsjö kommun Jönköpings län

Transkript

1 Antikvarisk medverkan Bjurbäcks kyrka Omläggning av skiffertak, m.m. Bjurbäcks kyrka Bjurbäcks socken i Mullsjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2011:8 Britt-Marie Börjesgård

2

3 Antikvarisk medverkan Bjurbäcks kyrka Omläggning av skiffertak, Bjurbäcks kyrka Bjurbäcks socken i Mullsjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2011:8

4 Rapport och foto: Britt-Marie Börjesgård Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS20067/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2011

5 Innehåll Inledning...5 Syfte...5 Historik...5 Före restaurering...6 Omfattning och vidtagna åtgärder...6 Sammanfattning...10 Referenser...11 Tekniska och administrativa uppgifter...11 Bilaga...12

6 Utdrag ur ekonomiska kartans blad 07 D 3 g.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 5 Inledning Länsstyrelsen lämnade i beslut daterat tillstånd till omläggning av tak, samt reperation och ommålning av snickerier Bjurbäcks kyrka. Ett av villkoren i beslutet var att arbetena skulle utföras med antikvarisk medverkan. Samfälligheten utsåg länsmuseet och Brittmarie Börjesgård som antikvarisk medverkande och som också har sammanställt rapporten. Arbetena utfördes under sommaren och hösten Syfte Syftet med åtgärden var att säkerställa att taket är tätt och att skifferplattorna sitter säkert mot underlaget. Ett skiffertak har lång hållbarhet, men kan behöva läggas om då den ursprungliga spiken efterhand rostar sönder med följd att plattorna ramlar ner. Samfälligheten äger två träkyrkor från 1800-talets slut och båda är belagda med skiffertak. Skiffertaket på Nykyrka kyrka lades om i mitten av 2000-talet och där fanns relativt stora rötskador i taket i anslutning till tornet. Farhågorna var att situationen var densamma i Bjurbäcks kyrka. Historik Bjurbäcks kyrka är uppförd åren och ersatte då ett mindre kapell från 1650-talet. År 1893 gjorde stadsarkitekten i Jönköping, Fredrik Sundbärg, på församlingens uppdrag en skissritning som dock inte gillades av församlingen. Nya ritningar upprättades av förvaltaren vid Ryfors bruk Johan Wilhelm Zelander. Zelanders förslag omarbetades sedan av Thor Thorén, vid Överintendentäm-

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 betet, och Thoréns ritningar är de enda kända. Men församlingen betraktade Zelander som byggnadens arkiktekt, vilket bland annat framgår av ett bevarat grundläggningsdokument från Bjurbäcka kyrka är en korsformig träkyrka, med ett sidoställt torn i väster. Fasaden har liggande panel på förvandring i dess nedre del och spånklädd i den övre. Kyrkan är målad i en ljusgrå ton med något mörkare omfattningar, fönsterbågarna och portarna är engelskt röda. Taket är täckt med skiffer. Ett parti på nordvästra takfallet med kompletteringsskiffer, över hålet efter den tidigare skorstensstocken. Svackan i korsmitten är synbar, men föranledde ingen åtgärd. Takbotten täcktes av hyvlade stickor och dessa var i förhållandevis gott skick. Före restaurering Kyrkans tak var täckt av svarta skifferplattor som uppfattas som sexsidiga (egentligen är plattorna rektangulära med en avfasad nederkant som ger ett visuellt intryck av att de är sexkantiga). Endast enstaka skifferplattor var kompletterade/bytta, förutom i ett parti på kyrkans norra sida, på korsarmens takfall åt väster, där den tidigare skorstenen hade suttit. De kompletterande skiffren var rakskurna. Inför byggstarten noterades att taket svackade något i korsmitten. Takstolarna inspekterades från vinden, och vissa belastningskador kunde konstateras, men dessa bedömdes inte vara akuta vilket gjorde att de lämnades utan åtgärd. Se särskild redogörelse i bilaga 2. Åskskydd fanns bara på tornet och saknades därmed på långhuset. År 2000 målades kyrkan om i en mera ursprunglig färgsättning, det har dock varit problem med blåsbildning i färgen framförallt på kyrkans södra fasad. Frågan har utretts och hösten 2009 utfördes ett antal provytor av Ann Håkanssons måleri AB i Hullaryd. Det förekom ett visst läckage i tornet vid vissa väderförhållanden. Frågan var vattnet tog sig in diskuterades. Vid förra renoveringen år 2000 så byttes plåtarna under respektive ljudlucka, men det drev fortfarande in vatten ibland. Noterades att de stående brädorna i ljudluckans smyg är limmande och att de delvis har gått isär, framförallt vid ljudluckan i öster. Det konstaterades att vattnet förmodligen rann in i denna skarv. Omfattning och vidtagna åtgärder Skiffertaket Bygghandlingen föreskrev att det skulle monteras plyfaskivor och underlagspapp på takbotten, men i länsstyrelsens beslut betonades att det skulle undersökas om det det befintliga undertaket kunde bibehållas utan föreslagna plyfaskivor. I projekteringsarbetet hade noterats att takbotten förmodligen var klädd med stickespån, men stickornas kondition var inte möjliga att bedömma innan takskiffret hade demonterats. Vid demonteringen av skifferplattorna kunde konstateras att undertaket bestod av stickespån på en ospontad träpanel. Sticketaket var i förhållandevis god kondition och det fanns

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 7 endast enstaka partiella rötskador. Spånen var torra och visade inga spår av att vara väderbitna vilket indikerar att spåntaket redan från början lades som ett undertak under skifferplattorna och inte som ett tillfälligt tak i väntan på att få tid eller råd att lägga ett skiffertak. För att skydda sticketaket mot regn så täcktes detta temporärt under arbetets gång med papp, vidare så utfördes arbetet i etapper. Enstaka partier lagades med hyvlat takspån, här den tidigare genomgången för skorstensstocken. På bilden syns också takpappen som nyttjades för att skydda det ursprungliga undertaket av stickor mot regn under omläggningsperioden. Partiella lagningar av takbotten utfördes. Det var ett mindre rötskadat parti i vinkeln mellan långhuset och korsarmen på södra takfallet, annars byttes endast enskaka brädor spritt över taket. Det behövdes inte göras några lagningar av taktassar eller takstolar. På kyrkans norra sida, korsarmens takfall åt väster, hade sedan tidigare genomgången för skorsten lagats i, i det partiet kompletterades med stickor. På samma takfall demonterades takluckan, öppningen sattes igen och lagades i med opontad panel och hyvlade stickor. Återmonteringen av takskiffret har påbörjats. Hål har borrats i skiffret för återspikning med rostfri spik.

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Omläggningsarbetet utfördes av Sydskiffer AB av hantverkarnatobias Wernersson och Robert Zaleskiewicz. Bilden visar hur arbetet utfördes i etapper och hur takbotten skyddades under hand. Detaljbild på den nya plåten i ränndalen, blyplåt underst och därpå kopparplåt. De ursprungliga skifferplattorna, troligen ett grythytteskiffer, var generellt av mycket hög kvalité, senare ersättningskiffer var sämre och spjäkade sig. Allt sentida ersättningsskiffer gallrades ut. Skifferplattorna var ursprungligen monterade med hak, vid återmonteringen borrades hål i plattorna och de spikades med syrafri rostfri spik. Som kompletteringsskiffer nyttjades ett begagnat grythytteskiffer, som var nedmonterat från det så kallade Sociala huset i Göteborg. Kompletteringsskiffret lades på koret samt på det övre takfallet på långhuset mot tornet. Bygghandlingen föreskrev att även skiffertaken över entréerna skulle läggas om. Men då de taken var i gott skick så rengjordes bara skifferplattorna och enbart enstaka smärre justeringar utfördes. Plåtarbeten Plåtarbetena utfördes generellt lika befintligt (med något undantag). I ränndalarna lades i botten en offerplåt av bly däruppå en 0,7 mms kopparplåt. För att förhindra att eventuellt regnvatten skulle rinna bakom in under skifferplattorna lades en rostfri inskottsplåt mot gavlarna och i anslutningen mot tornet. Inskottsplåten gjorde att vattbrädorna inte helt kunde återmonteras dikt mot taket som tidigare, utan de fick höjas ca 1,5 tum. Frågan om hur vindskivorna och vattbrädorna ursprungligen hade sett ut diskuterades och undersöktes, men det gick inte att få någon klar bild av detta utifrån äldre fotografier. Detta gjorde att ett utförande lika befintligt valdes med undantaget att vattbrädorna höjdes något. Vatt- och nockbrädor kläddes sedan med kopparplåt. I vinkeln mellan långhusets vägg och taket över koret satt sedan tidigare en svartplåt, plåten var sönderrostad i ett mindre parti, men i övrigt helt funktionsduglig. För slippa demontera väggspånen och därmed undvika skador på dem så beslöts att passa in en ny järnplåt i det skadade partiet. Den nya samt den bevarade plåten mönjades och målades med svart linoljefärg.

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 9 Ommålning tornet Den del av tornet som vette mot taket ommålades i samband med takarbetena, eftersom det gav flera samordningsvinster, dels att slippa riskera skador på det nylagda taket om man skulle måla i ett senare skede och dels för att samordna ställningarna. Äldre färgskikt avlägsnades med speedheater, detta för att komma till rätt med den blåsbildning som uppstod relativt snart efter målningsarbetena Ommålningen utfördes med Engwall o Claessons linoljefärg, i samma kulörer som fastställdes år 2000: grön umbra nr 30 (RAÄs linoljeprovsamling från 1995). Fasadytor målades enligt brytning 6A-30 och snickerier och omfattningar 4A-30. I samband med plåtarbetena på tornets ovansida lossades det nedre partiet med fjällpanel, och det konstaterades då att även tornet var klätt med stickor under panelen. Tätning av läckage vid ljudluckor Springorna vid ljudluckan i öster samt nertill vid samtliga ljudluckor och väderstreck tätades med fönsterkitt. Till detta användes LAseal från Leif Arvidsson AB, Mullsjö, det är ett silikonfritt och målningbart kitt med kakciumkarbonat och MS-polymerer som huvudsakliga beståndsdelar. Färgborttagning med speedheater. Springor vid ljudlucka före åtgärd. Foto: Erik Borglin, 8 juli 2010.

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Den nya åskledaren är monterad på långhuset och korsarmarna. Åskeldare I samband med de övriga arbetena på taket så beslöts under processens gång att utöka åskskyddet. Åskledare monterades på långhusets och korsarmarnas nockar och kopplades ihop med den befintliga slingan på tornet. En jordslinga grävdes ner runt hela kyrkan och ytterligare ett jordtag sattes utöver det som tidigare fanns. Då man tidigare hade grävt runt kyrkan för dränering meddelade länsstyrelsen att schaktövervakning inte var befogad i detta fallet. Vid den särskilda besiktningen av åskskyddet önskade dock besiktningsmännen ytterligare ett jordtag samt ett spröt på östra gavelspetsen mot koret. Dessa kompletteringar hann inte utföras innan snön kom utan görs till våren Övriga arbeten Lite smärre lagningsarbeten utfördes också. Ringkorsen i trä på de båda entrétaken mot söder respektive norr hade delat sig och fallit isär, dessa tappades och limmades ihop. Sammanfattning Skiffertaket på kyrkans långhus och kor demonterades och lades om på befintligt underlagstak av stickespån. Skiffertaken på de mindre entrétaken har tvättats och smärre justeringar utförts. På tornet, i de delar som ansluter mot taket, togs äldre färgskikt bort med speedheater och fasaden målades sedan om med linoljefärg i samma kulörer som tidigare. Åskskyddet har kompletterats med åskledare på långhuset och kors armarna samt en nedgrävd slinga runt kyrkan. Flera av ringkorsen på entrétaken hade delat sig och bitar trillat ner. Dessa lagades.

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 11 Referenser Arkiv Jönköpings läns museum. Otryckta källor Börjesgård, Gustafsson, Nordström Kulturhistorisk inventering Mullsjö kommun, Jönköpings län. Opublicerad rapport Jönköpings läns museum. Tryckta källor Lindborg, A Träkyrkan i Bjurbäck. Mullsjö. Åman, Järnfeldt-Carlsson Träkyrkor i Sverige. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: dnr Jönköpings läns museums dnr: dnr 380/2007 Beställare och byggherre sandhems kyrkl. samfällighet Fastighetsägare: Sandhems kyrkl. samfällighet Projektledare: Byggkonsult Sölve Johansson Entreprenör: Sydskiffer AB, Halmstad Måleri: firma Rose Bergström & Son, Lidhult UE-Plåt: Er-Jill Byggnadsplåt AB, Västra Frölunda El: Franks Elekriska AB, Mullsjö Antikvarisk medverkande: britt-marie Börjesgård Rapportansvarig: Britt-Marie Börjesgård Foto: Britt-Marie Börjesgård Slutbesiktning: november 2010 Län: Jönköpings län Kommun: Mullsjö kommun Socken: Bjurbäcks socken Fastighetsbeteckning: Bjurbäck 1:3 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad 07D 3g Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Fotografier Ritningar till förfrågningsunderlag Markplan med ledningar Redogörelse ang skador takstol

14 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Bilaga 1 Fotografier under arbetets gång samt från slutbesiktningen den 2 nov Det ursprungliga sticktaket var lagt i solfjäderform under ränndalerna. Erik Borglin, för byggkonsult Sölve Johansson, inspekterar takbotten inför byggstart. En insticksplåt lades under skiffret dels mot gavlarna del mot tornet.

15 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 13 I anslutningen mellan långhusets östvägg och kortaket satt en gammal svartplåt. I det rostskadade partiet sköts en ny järnplåt in, svartplåten och ersättningsplåten mönjades och målades med svart linoljefärg. Anslutningen mellan långhusets östgavel och kortaket efter att skiffret är återlagt. Kortaket belades med kompletteringsskiffer, återanvänt grythytteskiffer från det s.k. Sociala huset i Göteborg. Nylagt insticksplåt mot tornet. Vattbrädan och profillisten höjdes med ca 1,5 tum.

16 14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Den nya vattbrädan kläddes med kopparplåt enligt samma utförande som tidigare. Ringkorset hade ursprungligen en lite klack ner mot vattbrädan. Den nya utformningen med insticksplåtar gjorde att vattbrädan höjdes något och därmed kom ringkorsets klack mot taket att döljas.

17 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 15 I samband med färgborttagningen framträdde de tidigare färgskikten tydligt, den ursprungliga grå kulören i botten, mellanliggande ljusa färgskikt och den översta gråa kulören som fastställdes vid ommålningen Partiellt flagnade målarfärgen kraftigt. Detaljbild ljudluckornas fasta jalusier. Den längsgående skarven mellan brädorna i smygen har tätats med kitt, ALseal, och målats över.

18 16 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 De delar av tornet som vette mot taket målades i samband med takarbetena. Tornets olika partier, nedre delen mot taket har stående panel.

19 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 17 Mötet mellan tak och torn, delar av kopparplåten i vinkeln lades om. Foto: Erik Borglin november Skiffret på entrétaken skulle enligt handling ha demonterats och återspikats, men då de bedömdes vara i gott skick justerades enbart enstaka plattor och taken rengjordes från påväxt och visst tidigare färgspill.

20 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Ersättningsskiffret lades på kortaket samt på takytan i anslutning till tornet. Ersättningsskiffret är något större än de ursprungliga plattorna. Översiktsbild från slutbesiktning 2 november 2011 över de södra takfallen och tornet.

21 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 19 Bilaga 2 Åtgärder enligt förfrågningsunderlag inritade på plan. Planerna ej skalenliga.

22 20 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8

23 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 21

24 22 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8

25 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 23

26 24 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8

27 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 25

28 26 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8

29 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 27 Bilaga 3 Nedgrävning av åskledare genomförd enligt förslaget. Planen ej skalenlig.

30 28 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Bilaga 4 Kort redogörelse för skador på takstolar i Bjurbäcks kyrka. Skadebeskrivning: exteriört syns en nedböjning av taknock på cirka 10 cm, mätt från gavelspetsar till mitten nocken. Interiört finns glipor mellan vissa möten på takstolarna. Även väggarna lutar svagt utåt på några ställen, och den inre panelen har tryckt ihop och spräckt några små invändiga lister. På vinden har några bjälkar längsgående sprickor av belastningsskadekaraktär, och vissa knutpunkter är isärdragna. Se bilder Glipor i möten mellan trä kan ses i mitten på invändiga takstolar. Intappning urdragen nära mitten på vind Hanbjälke urdragen ur sitt läge pga stor belastning

31 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:8 29 Historisk analys Vid kontroll av äldre fotografier kan man se att kyrkan vid sekelskiftet hade en rak nock. Ritar man ett streck mellan gavelspetsarna på ett foto från 1948 så framstår nedböjningen ungefär som idag. Det verkar alltså inte vara nyss uppkommen skada, utan ett gammalt problem. vissa av de nya innanfönstren från 1950-talet är sneda och bör då anpassats till förskjutningar i väggen, som hänger ihop med rörelserna i taket. Se bilder

32 30 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011: 8 Analys och åtgärder Skadan har uppkommit genom att väggarna inte orkat hålla emot takstolarnas utåtriktade krafter vid stor belastning. Skadan verkar inte medföra akuta stabilitetsproblem, men inga åtgärder har heller gjorts för att motverka eller stabilisera tak och väggkonstruktionen. Kontrollmått bör tas på kyrkan, bredd och höjd invändigt vid kormitt, för att se om kyrkan fortsätter röra sig. En byggnadskonstruktör bör då kontrollera konstruktionen. De nedre små horisontella listerna har tryckskador. Andra skador De kraftiga rinningarna har inte samband med takets sättning, utan kommer troligen av snö som smält av värme underifrån och frusit när vattnet kommit utanför taknocken, på så sätt har en issjöö bildats som avvattnats inåt, eftersom taket är byggt utan täta skikt. Taket var inte skadat under skiffret trots den kraftiga uppfuktningen. BKSJAB FK Erik Borglin SAR/MSA

33

34 Under sommaren och hösten 2010 genomgick Bjurbäcks kyrka en utvändig renovering, skiffertaket lades om, åskskyddet utökades och delar av tornet målades om. Jönköpings läns museum svarade för antikarisk medverkan. Byggnadsvårdsrapport 2011:08 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM