Huskvarna Folkets park

Transkript

1 Antikvarisk medverkan Huskvarna Folkets park Restaurering av danspaviljongen Huskvarna stad i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:64 Bo E Karlson

2

3 Antikvarisk medverkan Huskvarna Folkets park Restaurering av dansrotundan Huskvarna stad i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:64

4 Rapport och foto: Bo E Karlson Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: info@jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS20067/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010

5 Innehåll Inledning....5 Syfte....5 Historik....5 Före restaurering....6 Omfattning och vidtagna åtgärder....7 Referenser Tekniska och administrativa uppgifter...11

6 Utdrag ur Gula kartan Huskvarna 7E:01.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 5 Inledning Länsstyrelsen har i beslut den 27 september 2006 lämnat bidrag till antikvariska överkostnader i samband med restaurering av dansrotundan i Huskvarna Folkets park (fastigheten Folkets park 1)och samtidigt utsett Jönköpings läns museum till antikvarisk kontrollant för arbetena. Ägare till fastigheten är Huskvarna Folkets park upa. Antikvarisk kontrollant har varit 1:e antikvarie Bo E Karlson, vilken även sammanställt föreliggande rapport som redogör för företagna arbeten samt använda material och metoder. Dansrotundan på 1930-talet. Syfte Arbetenas syfte var att i etapp 1 underhålla byggnadens tak genom nyläggning av papptaket och en översyn och justering av underpanelen och takfoten. Syftet med etapp 2 var att återställa den inre och yttre dekorationsbelysningen och därtill hörande installationer.. Historik Dansrotundan är den äldsta bevarade byggnaden i Huskvarna Folkets Park. Den uppfördes av trä i en våning Byggmästare var firman Ohlsson & Johansson och året därpå lät man måla byggnaderna samt förse dem med elektricitet. Se vidare under beskrivningen nedan. Folkets park med dansrotundan. Foto 1930-talet.

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 Före restaurering Dansrotundan inför restaureringen. Dansrotundan inför restaureringen Den tiohörniga rotundan består av ett stort dansgolv vars tak bärs upp av en fribärande takkonstruktion. Yttertaket av tälttakstyp är täckt med papp. På baksidan av rotundan är utbyggd en mindre scenbyggnad. Väggarnas övre delar var från början öppna men de försågs, förmodligen på 1960-talet, med fast monterade fönsterbågar i trä. Fönsterbågarna var först brunlaserade, men har under senare åren övermålats med gul färg. Rotundan är klädd med en locklistpanel som är målad i gult. Interiörens väggar var från början klädda med träpanel. Taket bärs upp av en öppen takstolskonstruktion. Den består av fjorton åsbjälkar som bär upp yttertaket. Konstruktionen har vidare fjorton horisontella bjälkar som stjärnformigt förenas i rotundans mittpunkt. De är infästa i en vertikal stödbjälke som upptill är förenad med mittpunkten för yttertakets åsbjälkar. För att öka stabiliteten har en av de horisontella bjälkarna en kraftigare dimension. Taket vilar därför endast på ytterväggarna och lämnar rotundans golvyta fri utan stödjande pelare. Byggnaden har idag få motsvarigheter i länet. I Jönköpings kommun är det den enda i sitt slag och den ingår tillsammans med den närliggande teaterbyggnaden i en kulturhistoriskt värdefull folkparksmiljö. Byggnaden är upptagen som kulturhistoriskt värdefull i Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun Dansrotundan efter att taket lagts om och avvattningssystemet kommit på plats.

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 7 Omfattning och vidtagna åtgärder Etapp 1 Det gamla papptaket bibehölls som underlag för den nya beläggningen. En del mindre justeringar gjordes av pappbeläggningen och i anslutning till detta gjordes några mindre justeringar av underpanelen. Som ny beläggning användes Sopralene flex 180, en SBS-papp. Den består av en matta belagd med mörkgrått skiffer. Läggningen har gjorts vertikalt efter takfallen med överlappning. I anslutning till takfoten lades en ny fotplåt och på takets övre del en ny krönplåt. Takfotens träbeklädnad bibehölls men i ett par sektioner där det var rötskadade bräder byttes dessa ut mot nya. Hängrännor och stuprör byttes ut mot nytillverkade. På scendelens tak belades takfoten med ny plåt. Takfoten efter takomläggningen. Etapp 2 Restaureringen omfattade det inre el-systemet med dekorationsbelysning. Ansökningshandlingarna för etapp 2 omfattade belysningsprogrammet med elinstallationen. Elinstallationen krävde en total genomgång och ett återställande av det ursprungliga dekorativa belysningen. Stora delar av detta var ur funktion och hade kompletterats med några punktbelysningar, som ej anpassats till byggnadens karaktär. Ett program med belysningstekniska anvisningar upprättades 2005 av el-konsult Joacim Haraldsson, Emmaboda på uppdrag av länsstyrelsen. Detta program har legat till grund för arbetet. Rotundans takarmaturer inför restaureringen. Danslokalen inför restaureringen.

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 El-central och kraftuttag El-centralen flyttades till ett förrådsrum i anslutning till scenen och försågs med jordfelsbrytare. På scenen, vid golvet och på väggarna i rotundan placerades kraftuttag. Deras placering och utformning anpassades till bakomliggande snickerier. De äldre installationerna för el-fördelningen bibehölls i så stor utsträckning som möjligt. Elcentralen i dansrotundan. Allmänljus Allmänljus i form av omkring 14 lysrör placerades ovanpå takbjälkarna. Deras placering gjordes så anpassat som möjligt. Dansrotundan efter att nya armaturer installerats och takstolarna målats Slingor med illuminationslamporna - dekorationsbelysningen På de fjorton bjälkarna som bildar en stjärnform i rotundans innertak fanns slingor med illuminationslamporna på bjälkarnas undersida. Lamporna var av i huvudsak fyra olika kulörer. Slingorna hade elva ljuspunkter var och tillsammans 154 hållare. De var monterade med en kulo-ledning, som till stor del förnyad förmodligen på eller 1960-talet. Lamphållarna var av en vit backelitartad massa med infästning nedtill. Förmodligen var de tillverkade på 1930-talet. Ledningskopplingarna var inte infällda och trådarna låg därför till en mindre del öppna. Av denna äldre

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 9 installation bibehölls som prov två slingor med kulo-ledningar med tre lamphållare. Dessa finns på två bjälkar i anslutning till scenen. De övriga slingorna byttes ut mot ny kulo-ledning och till nya hållare i porslin. Av installationstekniska och säkerhetsmässiga skäl fick porslinshållarna nu ersätta de tidigare hållarna av backelitmassa. De tänktab nya lamphållarna hade beteckningen typ E och skulle ha infälld ledningskoppling. De skulle vidare vara av samma typ som tidigare använts dels utvändigt på rotundan och dels på flera andra byggnader i Folkets Park. Val av lamphållare El-firman Bravida meddelade emellertid att en installation av hållare av den typ som föreslagits i programmet ej var godkända för en öppet sittande installation av befintligt slag. Om hållarna hade varit inbyggda var de möjliga att använda. Denna fråga fördes nu vidare till Elsäkerhetsverket, Stockholm. Verket avgav muntliga yttrande vid två tillfällen och gjorde besök på plats vid ett tillfälle. Vid takfoten sattes ny ytterbelysnuing upp.

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 Frågan gällde om dispens kunde ges för en hållare av den först föreslagna typen och för återanvändning av de befintliga hållarna som var funktionsdugliga. Verket ansåg slutligen efter att först intagit en positiv hållning, att när de gällde en offentlig lokal och av den omfattning som det här var fråga om var detta inte möjligt av säkerhetsskäl. Inkapslade porslinshållare av den typ som föreslagits utvändigt var enda möjligheten för att tillgodose säkerhetskraven. Detta innebar att hållarna inte i storlek och konstruktion motsvarade de tidigare hållarna utan var större. Med anledning av detta gjorde Länsstyrelsen ett kompletterande bidragsbeslut med en något sänkt bidragsnivå för installationen. Lamphållarna försågs nu med kulörta lampor med en mindre glob, motsvarande den tidigare globstorleken, och med ljusstyrka av 25 watt. Detalj av takstolarna med ny belysning. Mittplafond med belysning Mittplafonden som tidigare hade inbyggda hållare försågs nu med öppna porslinshållare av samma typ som slingorna. Ommålning av takbjälkar och väggar Takbjälkarna målades om i en gul kulör med oljefärg. Kulör: NCS S 1515-Y20R. De hade tidigare varit gula men sedan övermålade med olika färgställningar, nu senast blått. Väggarnas undre panel, bröstningen, målades i en grå kulör, NCS S 4502-Y. Väggarnas övre partier målades med gul oljefärg, samma som på bjälkarna. Målningsarbetena ingick inte i bidragsunderlaget och bekostades av fastighetsägaren. Ytterbelysningen under takfoten runt rotundan Ytterbelysningen runt rotundan är placerad under takfoten med porslinshållare. Dessa hållare byttes nu till stor del ut till nya hållare av samma typ E Lamporna är av normal globstorlek. Sammanfattning Arbetena har utförts med stor omsorg och resultaten var goda.

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:64 11 Referenser Arkiv Jönköpings läns museum, arkivert. Tryckta källor Huskvarna Folkets park - Jubileumssrift och sommarens program (1935). Jönköping. Huskvarna Folkets park. 75 år (2000). Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: , Jönköpings läns museums dnr: /02 Fastighetsägare: Folkets park upa Entreprenör, etapp 1: Taktjänst i Huskvarna AB, Lindskogs plåtslageri Entreprenör, etapp 2: Bravida AB, Jönköping Antikvarisk kontrollant: jönköpings läns museum bo E Karlson Rapportansvarig: Jönköpings läns museum bo E Karlson Foto: Jönköpings läns museum bo E Karlson Slutbesiktning: /5 2005, 23/ Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken/stad: Huskvarna stad Fastighetsbeteckning: Folkets park 1 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

14