EXPLOATERING 57 BALANSRÄKNING 61

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGES BIHANG NR 801/2012

2 RIKTLINJER FÖR DET POLITISKA SAMARBETET 4 INTRO 10 ARBETE OCH NÄRINGSLIV 12 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR 15 SOCIAL HÅLLBARHET 20 VÅRD OCH OMSORG 24 JÄMSTÄLLDHET OCH ANTIDISKRIMINERING 26 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD 28 KULTUR OCH FRITID 32 MALMÖ I SIN OMGIVNING 34 ETT FÖREDÖME SOM ARBETSGIVARE 36 BUDGETMÅL 38 FINANSIELLA MÅL 40 EKONOMISK REDOGÖRELSE 43 SAMMANFATTANDE BESLUT 46 BILAGA 1 / FÖRÄNDRINGAR I BUDGET 47 BILAGA 2 / FÖRDELNING I GRUND- OCH TILLÄGGSRESURSER 49 BILAGA 2 / VIKTNING AV TILLÄGGSKRITERIER 49 driftbudget 50 investeringsplan 51 EXPLOATERING 57 resultaträkning 60 BALANSRÄKNING 61 finansieringsanalys 62

3 TEMA: BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR Malmö ska vara en stad där barnens välfärd står i fokus. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn och ungdomar likvärdiga möjligheter till en trygg uppväxt, lyckad skolgång och förutsättningar att leva ett gott liv. Villkoren för barn och unga under uppväxten har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela livet. Malmö har en ung befolkning, vilket gör att de ungas livsvillkor är avgörande för Malmös utveckling. Malmö står inför en av sina viktigaste utmaningar. Det handlar om att minska gapet i hälsa mellan dem som har goda livsvillkor och dem som inte har det, och om att sätta fokus på social hållbarhet. En utmaning som Malmö delar med omvärlden. I Malmö stads Budget för 2012 står därför social hållbarhet samt barn och ungas livsvillkor i fokus. Barnens röster om Malmö har vi hämtat via de fina teckningarna dels från en teckningstävling i samband med att Västra Hamnen fyllde 10 år och dels från Fosie stadsdels femteklassares bild av hur man kan utveckla och förbättra Malmö.

4 Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om ett politiskt samarbete under den kommande mandatperioden i enlighet med punkterna i detta dokument. Vi har en gemensam viljeinriktning och ambition att under mandatperioden ytterligare fördjupa vårt samarbete. Samarbetet mellan partierna ska ske med beaktande av respektive partis profil, program och utfästelser i allmänna val. Arbete Arbete stärker individen, främjar integrationen och säkrar resurser till välfärden. Ett av våra viktigaste mål är därför att bekämpa arbetslösheten. Det är oacceptabelt att ungdomar går arbetslösa. Alla ungdomar ska ha rätt till arbete, utbildning eller praktik. Här gäller det också att vi få med oss företagen så att de gör sitt till. Vi vet att om ungdomsarbetslösheten biter sig fast, kan det leda till att väldigt många ungdomar fastnar i utanförskap precis så som det blev på 90-talet. Det får inte hända igen! De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska ses över och insatserna ska kvalitetssäkras ur varje deltagares perspektiv. Näringsliv I Malmö ska ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet samverka och vi ska arbeta för att skapa hållbar tillväxt. Fler företag måste skapas i och flytta till Malmö och Malmöborna måste få bästa tänkbara möjligheter att konkurrera om jobben. Stadsplaneringen spelar en viktig roll för sysselsättningsutvecklingen. En gemensam välfärd av hög kvalitet är ett starkt konkurrensmedel för att locka företag och familjer att flytta till Malmö. Genom att stärka tjänstesektorn, den kreativa sektorn och besöksnäringarna, skapas en arbetsmarknad med plats för många olika typer av arbeten. En integrerad arbetsmarknad i Malmö/Lund-området och Öresundsregionen ska fortsätta att utvecklas. Entreprenörskap ska stimuleras. Malmö ska vara en aktiv part i Öresundssamarbetet, regionen och olika EU-program. Barn och ungas uppväxtvillkor Vår gemensamma politik för Malmös barn och ungdomar är inriktad på att motverka de skillnader i uppväxtvillkor som finns. Vi ska därför under mandatperioden särskilt satsa för att underlätta för fattiga barnfamiljer, Grundläggande är att resurser ska fördelas solidariskt efter behov. Vi vill utreda vilka avgifter som drabbar fattiga barnfamiljer, till exempel kostnader för fritidsaktiviteter som museum, simhall med mera. Vi vill se över elevernas tillgång till kuratorer. Kvaliteten inom skolbarnomsorgen behöver stärkas. Vi vill att gruppernas storlek och personaltäthet ska motsvara behoven hos barnen. Förskola Vi ska bygga ut förskolan så att alla får plats. Vi vill dessutom förbättra och förstärka förskolan, med lägre förskoletaxa för låginkomsttagare, högre kvalitet och ökat föräldrainflytande. Vår målsättning är att minska barngruppernas storlek. Det är viktigt att personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. Vår målsättning är att erbjuda barn till föräldralediga 30 timmars förskola så fort ekonomin tillåter. Skola Alla skolor ska ge eleverna bästa tänkbara möjligheter. Det är viktigt att elever med olika bakgrund får möjlighet att mötas i skolan. Vi ska stärka personaltätheten och minska klasstorlekarna där behoven är som störst inom grundskolan. Vi ska förstärka IT-satsningen i skolan som ger större möjligheter att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Skolledarna måste ha bättre förutsättningar att upptäcka var det brister i undervisningen och även ha reella möjligheter att åtgärda bristerna och stärka sin personal. För att motverka kunskapssegregation vill vi blanda programmen på gymnasieskolorna. Vi tycker att det är viktigt att elever med olika kön, bakgrund och utbildningsinriktning får mötas i skolan. 4 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T

5 Nyanlända barn Vi ska kvalitetssäkra introduktionsverksamheten för nyanlända elever inom grundskolan och gymnasiet. Nyanlända elever som har tillgång till ämnesundervisning på sitt modersmål undviker att halka efter i kunskapsutvecklingen. Därför vill vi stärka den flerspråkiga ämnesundervisningen. Barn och ungdomars språkutveckling är en viktig grund för en bra skolgång. Såväl svenskundervisning, svenska som andraspråk som modersmålsundervisning ska prioriteras. Malmö ska erbjuda papperslösa barn förskola, skola och skolbarnomsorg. Vi anser att alla kommuner ska teckna avtal för mottagande av ensamkommande flyktingbarn och avser att teckna ett för Malmö. Skolutveckling Malmö ska ligga i framkant i skolutvecklingsfrågor. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?. Det är viktigt att flickor och pojkar ges lika möjligheter och förutsättningar i skola och förskola, och detta oavsett i vilken del av staden de bor. Det är därför vår tydliga ambition att allt fler av kommunens skolor och förskolor tar aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Förskolornas och skolornas lokaler och utemiljö ska hålla hög standard. Vi vill fortsätta att modernisera lokalerna och förbättra de pedagogiska miljöerna, bland annat genom att skapa fler Gröna skolgårdar. Fritid Fokus för vår politik ligger på att ge barn och ungdomar en positiv fritid och möjlighet till utveckling. Möjligheterna till en meningsfull fritid för barn och unga ska förbättras bland annat genom att samarbetet mellan föräldrar, skola, förenings- och kulturliv, socialtjänst och stadens fritidsverksamheter stärks. Fler mötesplatser ska utvecklas. Vi vill att medlen inom kultur- och fritidssektorn ska fördelas lika till killar och tjejer. Välfärd Den gemensamma välfärden fördelar makt och resurser. Vi vill att välfärden ska vara rättvist fördelad. Därför ska vi också fördela resurser efter behov. Den kommunala budgeten ska vara av tillräcklig omfattning för att rymma en verksamhet med god kvalitet. Det är viktigt att vi har kunskap om orsaker till eventuella överskott eller underskott i nämnderna, så att vi kan säkerställa verksamhetens kvalitet. personalen är den viktigaste resursen i välfärden. Fler anställda inom kommunen och anställda som får bättre kompetens är viktigt för att höja kvaliteten. Vårt mål är att öka personaltätheten där behoven är som störst. När avtal för upphandlade välfärdsverksamheter löper ut ska vi undersöka och jämföra för- och nackdelarna med att bedriva verksamheten i egen regi. Vi vill prioritera arbetet med Malmökommissionen, vars uppgift är att utjämna de sociala hälsoklyftorna genom att både göra gränsöverskridande analyser av vad ojämlikheten i hälsa innebär för Malmö och att föreslå åtgärder. Vårt tydliga mål är att de sociala hälsoklyftorna ska minska. Vi ska undersöka om det går att inrätta en social investeringsfond. Trygghet Malmöborna har sett nog av kriminalitet och våld. Vi har ett starkt engagemang för frid, fred och ett tryggare Malmö. En öppen stad där människor vistas skapar en tryggare miljö. Vi ska använda offentliga byggnader även kvällstid för att få en mer levande stad. Vi ska aktivt arbeta för att det offentliga rummet ska bli mer inbjudande även kvällstid. Försöksverksamheten med kameraövervakning av särskilt brottsutsatta områden i Malmö ska fortsatt utvärderas. Brottsförebyggande Det brottsförebyggande arbetet har två delar. Den ena handlar om att bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att utforma olika trygghetsskapande projekt. Vi måste bli bättre på att stävja brottsligheten bland ungdomar och få över ungdomarna på rätt spår. Den andra delen handlar om att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Det behövs en mobilisering för att jaga bort de kriminella gängen från Malmö och Sverige och få bort de illegala vapnen från gatorna. Staten måste ta sitt ansvar. Polisorganisationen måste ha tillräckligt med resurser och bättre metoder för att jaga bort de kriminella gängen. Åklagare och domstolar ska utan dröjsmål lagföra unga brottslingar. Ekonomisk brottslighet har ett starkt samband med gängkriminalitet. Polisen måste samarbeta tätt med Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, miljöförvaltningen och andra myndigheter för att bekämpa ekobrotten. B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T B u P d O g L e I T t I S 2 K 0 A 1 2 S A M A a R v B s E n T i t E t T 5

6 Mat Mat av bra kvalitet i våra verksamheter är en viktig del av folkhälsoarbetet. Vi vill stärka arbetet kring pedagogik och mat och göra måltiden till en integrerad del av skoldagen. Vårt mål att maten i Malmö stads verksamheter så långt möjligt ska tillagas i Malmö. Äldre Äldre vårdtagare ska få större möjligheter att själva bestämma över sina måltider. Genom att hemtjänstens insatser blir mer individuellt anpassade, får vårdtagaren större möjligheter till variation. Man ska till exempel kunna få hjälp med att tillaga enklare måltider, värma mat eller beställa mat från en restaurang, istället för att tilldelas en kyld matlåda. När äldres behov av vård och stöd är omfattande eller när det inte känns tryggt hemma är det viktigt att alternativ till det egna boendet kan erbjudas. Vi ska utveckla fler seniorboenden för dem som vill bo i gemenskap med andra. Kontinuitet och helhetssyn inom hemtjänsten är viktigt inte minst för att öka tryggheten för de äldre. Vi vill utreda om vi genom en särskild taxa, eller på annat sätt, kan få fler äldre att använda kollektivtrafiken. Omsorg Människor med fysiska eller psykiska funktionshinder ska kunna delta i samhällsgemenskapen på samma villkor som alla andra. Tillgängligheten ska därför förbättras. Alla insatser enligt LSS måste kännetecknas av kontinuitet och helhetssyn och bedrivas med respekt för den enskildes integritet. Det är av största vikt att alla brukare har tillgång till individuellt utformade insatser som gynnar ett självständigt liv. Individ- och familjeomsorgen ska präglas av brukarinflytande och långsiktighet. Insatserna ska ha en hög tillgänglighet så att människor stimuleras att söka stöd så tidigt som möjligt. Individ- och familjeomsorgen har en viktig uppgift i att bedriva förebyggande arbete tillsammans med andra aktörer. För att utföra socialtjänstens uppgifter måste det, utifrån ärendemängd, finnas tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Hemlösheten ska aktivt motverkas genom stöd i det egna boendet. Som komplement ska ännu fler alternativa boenden tas fram. Vi ska fortsätta vårt arbete utifrån de grundläggande principerna i Bostad först. Demokrati Vi ska värna det demokratiska inflytandet. Beslutsfattandet och ansvaret ska vara lätt att se för den enskilde Malmöbon. Vi ska därför stärka de förtroendevalda och göra uppföljningar så att vi förbättrar verktygen för politisk styrning. Brukarinflytandet och medborgardialogen ska utvecklas i den kommunala verksamheten, på alla nivåer. Vår målsättning är att alla verksamheter ska hitta arbetssätt för att involvera brukarna. Vi ska fortsätta att utveckla e-demokratin i dess olika former. Vår vision är att Malmöbor och företag ska kunna välja den kontaktform med kommunen som passar dem själva bäst. Malmöinitiativet ska utvecklas så att det i förlängningen blir ett sätt för flera att tillsammans lämna in medborgarförslag. Föreningslivet och folkbildningen ska främjas för att stärka delaktigheten och demokratin. Kultur Kulturen är viktig när unga skapar sin identitet och tar plats i staden. Barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt kulturliv och möjlighet att skapa själva. Det är viktigt att det finns utbud och aktiviteter i hela staden. Kulturskolan är till för alla barn och ungdomar i Malmö. Idag är barn från vissa stadsdelar underrepresenterade i verksamheten. Vi vill ha en jämnare fördelning. Formerna för samverkan inom kultursektorn, mellan staden, kulturverksamheterna, föreningar och enskilda, ska utvecklas så att delaktigheten utökas. Möjligheten att utöva och möta kultur i sitt eget område är viktig. Vi vill möjliggöra för såväl kulturinstitutioner som det fria kulturlivet att bedriva uppsökande verksamhet. I Malmö ska människor kunna mötas över gränserna oavsett etnisk bakgrund, ålder eller kön och tillsammans lära av varandra och ta vara på varandras erfarenheter. Kultur används ofta för att utrycka motstånd mot förtryck, homofobi och rasism. Det finns fortfarande många människor som på grund av sin ålder, ekonomi eller funktionsnedsättning inte kan ta full del av det kulturutbud som erbjuds i Malmö. Vi vill öka tillgängligheten till stadens kulturutbud. Konst och kultur som utövas av män har större plats i det offentliga rummet och får mer stöd. Inte för att den är bättre utan på grund av samhälleliga strukturer. Vi vill aktivt verka för att kvinnors utövande ska få mer uppmärksamhet. Både platsmässigt i vår stad och vad gäller ekonomiska bidrag. 6 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T

7 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T 7

8 Mångfald Vi vill visa styrkan med att Malmö är en av världens mest mångkulturella och blandade städer. Målet är ett Malmö fritt från diskriminering. Rasism och främlingsfientlighet ska alltid motverkas. De positiva erfarenheterna från samarbetet mellan kommun och föreningsliv i antidiskrimineringsarbetet ska tillvaratas och utvecklas. Vi ska fördjupa vårt engagemang i organisationen Europeiska städer mot rasism. Föreningslivet och kulturen har viktiga roller i vår politik för integration. Vi ska skapa fler mötesplatser där ungdomar och vuxna från hela Malmö kan träffas kring ett gemensamt intresse. Vi ska särskilt uppmärksamma hur de kommunala verksamheterna kan förbättra sitt bemötande av HBT-personer. Jämställdhet För att kunna rätta till orättvisa skillnader mellan kvinnor och män ska vi vara noga med att ta reda på hur dessa ser ut. Vi ska därför ha könsuppdelad statistik och jämställdhetskonsekvenser ska analyseras inför beslut. Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i all kommunal verksamhet och verksamheterna ska kunna få stöd i jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen för jämställda löner ska utvecklas och få genomslag. Vi vill stödja föreningarnas arbete för kvinnors rättigheter. Våldsutsatta papperslösa kvinnor är rättslösa och har en mycket svår situation. Vi vill därför stärka kvinnofridsarbetet så att det omfattar papperslösa kvinnor. Bostäder Bostadsbyggandet måste öka, särskilt av hyresrätter. Vi ska därför från kommunens sida använda alla sätt vi har för att öka bostadsproduktionen. Hyresrätten ska värnas som boendeform. Vi vill arrangera en bomässa om ungas bostäder, där arkitekter och byggare får tävla om att lägga fram nytänkande och kloka förslag till bostäder för unga och studenter. Sanering av förorenad mark är ett sätt att öka bebyggelsen i innerstaden. Markanvisning ska vara ett verktyg för att främja miljövänligt byggande och för att stimulera blandade upplåtelseformer. MKB ska förbli i kommunal ägo och finnas i flera bostadsområden. MKB ska ha en aktiv roll på bostadsmarknaden. Om det behövs är vi beredda att åter se över bolagets ägardirektiv, för att uppnå att det byggs många bostäder. De privata bostadsföretagen måste också ta ett socialt ansvar. Vi vill att alla ska ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. Vår kommunala bostadsförmedling är ett sätt att få en rättvisare fördelning av bostäder. Vi ska aktivt arbeta för att få in fler fastighetsägare. Detta ger också möjligheter att successivt minska avgiften till Boplats Syd. Hela malmö Vi vill lyfta och utveckla hela Malmö, bland annat med ett familjebad i Holma-Kroksbäck. Vi ska också göra 60- och 70-talsområdena till hållbara, trivsamma stadsdelar. Inom ramen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ska vi utveckla Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen, Seved och Kirseberg. Stadsdelsfullmäktige i respektive stadsdel har huvudansvaret för förändringsarbetet. Det är viktigt att förändringarna sker på de boendes villkor och med deras delaktighet, och att de resulterar i förbättrade levnadsförhållanden, ökad trygghet och sysselsättning samt minskat utanförskap. Arbetet ska sedan utvidgas till fler stadsdelar och ligga till grund för vår strävan att skapa en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar stad. 8 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T

9 Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret ska agera snabbt och kraftfullt när fastighetsunderhåll eftersätts. För att undvika att oseriösa fastighetsägare låter sina hyresrätter förfalla och för att stärka arbetet med att förebygga vräkning, ska vi starta ett projekt mellan individoch familjeomsorgen och miljöförvaltningen. Syftet är att på ett tidigt stadium hitta de hyresvärdar som inte lever upp till sitt uppdrag. Budget- och hyresrådgivningen ska dessutom få ett särskilt uppdrag att informera hyresgäster om deras rättigheter. Erfarenheterna från MKB:s förvärv av delar av Herrgården visar att medvetna strategiska köp av fastigheter kan vara ett verksamt sätt stablisera socialt utsatta områden. Vi är öppna för att pröva denna metod även i andra områden. Miljö Miljöfrågorna ska ha hög prioritet när vi bygger den hållbara staden och stadens ekologiska mångfald ska värnas. Malmö ska vara i framkant vad gäller ekologiskt byggande. Erfarenheterna från Västra Hamnen och Augustenborg ska vara vägledande. Trafik Vi ser över trafiksystemen och deras finansiering för att komma tillrätta med trafikmiljön och trafiksäkerheten, och för att möjliggöra de stora investeringar som krävs. Vi vill på sikt införa miljöstyrningsavgifter där hundra procent av de pengar som tas in går till att lokalt förbättra kollektivtrafiken. Vi vill börja förhandla om miljöstyrningsavgifterna med staten redan under den innevarande mandatperioden. För att hantera den kommande befolkningsökningen måste allt fler av resorna i staden ske med yteffektiva färdsätt - gång, cykel och kollektivtrafik. Om det ska gå att trovärdigt locka bilister till kollektivtrafiken, måste kvaliteten och framkomligheten vara bra. Vi ska ställa hårda krav på Region Skåne. Skånetrafiken måste omedelbart komma tillrätta med kvalitetsproblemen på bussarna i Malmö! Under mandatperioden ska vi intensifiera arbetet med att utveckla spårvagnstrafik i Malmö. Vi ska hitta lösningar och en modell för introduktion av spårburen trafik. Tillsammans med Region Skåne, Helsingborg och Lund ska vi arbeta fram konkreta planer för spårvägssatsningar. Vi vill att de gående ska ha högsta prioritet i trafikmiljön. Därför vill vi se över trafikförhållandena kring Sankt Knuts torg, Davidshall samt Möllevången/Södra Förstadsgatan och Södra Skolgatan. Vi vill avvakta med planläggning av nya stora vägplaner tills översiktsplanearbetet är färdigt. Vi vill fördjupa vårt gemensamma utvecklingsarbete tillsammans med Köpenhamn, med särskilt fokus på spårburen kollektivtrafik. Staten måste ta sitt ansvar och bygga ut infrastrukturen på den svenska sidan Öresund till en rimlig standard, med prioritet åt spårburen trafik. Stadsplanering Stadsplaneringen ska tillgodose närhet till förskola, skola, fritidsgårdar, affärer, grönområden och mötesplatser. Vi ska aktivt använda oss av planprocessen för att där lyfta fram frågor som berör klimat och jämställdhet i stadsplaneringen. Vi vill driva en aktiv markpolitik i Malmö för att säkerställa en demokratisk planering av staden. Konsumentfrågor Arbetet med att öka kännedomen, utbudet och konsumtionen av rättvisemärkta produkter, inom ramen för Fair Trade City, ska ytterligare fördjupas. Vi ska se över problematiken med varor som produceras på ockuperad mark. Konsumentrådgivningen ska vidareutvecklas i syfte att stärka Malmöbornas ställning som konsumenter. Personalpolitik Vi ska arbeta för fördjupad samverkan, ett aktivt medarbetarskap och ett utvecklat ledarskap. Kompetensutveckling för personalen är en viktig del av kommunens arbetsgivarpolitiska arbete. Alla anställda ska kunna arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad och vi ska minska antalet timanställningar. Detta ska lösas bland annat via internbemanningsenheten. Vi ska minska de otrygga anställningarna till förmån för tillsvidareanställningar. Vi ska se över hur vi kan öka de anställdas inflytande över sin arbetssituation. Detta gäller inte minst på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Mångkulturell och språklig kompetens är av värde för att öka servicen till Malmöborna. Vi ska därför sträva efter att öka rekryteringen av medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk Strukturellt betingade löneskillnader ska motverkas genom bättre arbetsvärderingar och låglönesatsningar. Användandet av bemanningsföretag i kommunen ska begränsas. En internbemanningsenhet ska inrättas. Satsningar på personal och nyanställningar ska huvudsakligen ske bland den personal som befinner sig i mötet med Malmöbon, brukaren, eleven etc B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T 9

10 MINSKADE KLYFTOR OCH BARNENS UPPVÄXTVILLKOR I FOKUS Malmö har gjort en resa från framgångsrik industristad på nedgång till modern och framtidsinriktad stad på bara femton år. Under första halvan av nittiotalet försvann vart fjärde jobb på kort tid och Malmö drabbades av något som kan liknas vid ekonomisk härdsmälta var budgetunderskottet 1,3 miljarder kronor, motsvarande fyra skattekronor. Få trodde väl att den utveckling som skett sedan dess var möjlig, men med facit i hand är det tydligt att en negativ trend kan vändas. Malmös resa har resulterat i en rad fina priser och utmärkelser från hela världen. Den allt vackrare stadsmiljön och arbetet för att skapa en hållbar stad har påtagligt ökat Malmöbornas livskvalitet och lockar dessutom allt fler besökare. Vi kan alla vara stolta över det framgångsrika Malmö och vi ska hålla fast vid framgångsvägen. Men alla Malmöbor har inte fått ta del av framgångarna och staden står inför viktiga utmaningar. Segregation, otrygghet och utanförskap måste motarbetas. Klyftorna mellan människor, deras hälsa och livsvillkor måste minska. Stadsmiljön måste bli ännu bättre anpassad efter barnen. Malmö ska vara storstaden som är känd för sin grönska, sin rena luft, närheten till havet och det rena vattnet. Klyftorna och segregationen ökar i samhället och detta märks tydligt i Malmö. Regeringen har genomfört nedskärningar i försörjnings- och trygghetssystemen. Det har drabbat många barnfamiljer hårt i form av sämre levnadsvillkor och ökad otrygghet. I vårt budgetförslag är barn och unga i fokus. Vi vill förbättra förutsättningarna i de områden där levnadsvillkoren är sämst och barnfattigdomen störst. Bland annat handlar det om att ta nya grepp om skolan och att där skapa ett annat förhållningssätt för att nå resultat. Om föräldrarna har ett jobb med goda arbetsvillkor och mår väl, då finns de betydelsefulla grunderna på plats för att barnet ska få en trygg och bra uppväxt. På samma sätt är bra bostäder, hälsosam mat och en sund miljö nödvändiga förutsättningar för goda uppväxtvillkor. Vi vill se till att de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan människor minskar, öka de ungas möjligheter att få jobb, motverka hemlöshet, utslagning och segregation. Vi flyttar fram jämställdhetspositionerna ytterligare och gör flera satsningar inom området. Vi vill bland annat ta ett tydligt ansvar som kommunala arbetsgivare 10 B u d g e t i n t r o

11 och avsätter resurser för mer jämställda löner med ett särskilt fokus på de lågavlönade kvinnodominerade yrkesgrupperna. Att satsa på kvinnor med låga löner handlar om att utjämna skillnader mellan kvinnor och män men också om att förbättra uppväxtvillkoren för barn till fattiga föräldrar. Vi gör också en förstärkning inom matområdet med utbildningar för personal inom skola, vård och äldreomsorg. Målet är att det ska serveras godare, hälsosammare mat som lagas närmare de som ska äta den. Vi fortsätter dessutom våra framgångsrika satsningar på barn och unga, exempelvis Gröna skolgårdar och Torup. Alliansregeringen har beslutat att de tillfälliga statsbidragen ska tas bort under 2012, samtidigt som de generella statsbidragen minskar. Detta innebär att Malmös ekonomiska utrymme begränsas. Kommunen är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att verksamheterna styrs utifrån politiskt beslutade mål och visioner. Verksamhetens prioriteringar och inriktning uttrycks bland annat i Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under , i budgettexter samt genom beslut i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Vi vill ytterligare förbättra verktygen för politisk styrning. Trycket på den kommunala ekonomin kommer att vara fortsatt stort under de närmaste åren till följd av den demografiska utvecklingen. Skatteintäkterna har nu ökat flera prognoser i rad. Därför gör vi bedömningen att skattenivån kan vara oförändrad på 20:84 också Budgeten för verksamheterna räknas upp för pris- och löneökningar och förändrad befolkning. Vi gör bedömningen att skatteunderlaget för 2011 och 2012 kommer att öka med ytterligare cirka 0,8 procentenheter utöver den senaste prognosen. Malmö stad har haft ett ovanligt bra finansiellt läge under många år, vilket bidragit till att vi i stor utsträckning kunnat egenfinansiera en relativt hög investeringsvolym. Men nu pågår en process där de tekniska förvaltningarna successivt får anpassas till en mer normal investeringsvolym. Stadskontoret får i uppdrag att ta fram kriterier som kan användas för att beräkna kommunens kostnader för infrastruktur, samhällsservice med mera. som är kopplade till investeringarna samt deras långsiktiga konsekvenser, så att vi kan ta ställning till varje investering utifrån ett helhetsperspektiv och främja en långsiktigt hållbar utveckling. Alla större investeringar ska i framtiden underställas denna prövning. Klyftorna och segregationen ökar i samhället och detta märks tydligt i Malmö. Regeringen har genomfört nedskärningar i försörjnings- och trygghetssystemen. Det har drabbat många barnfamiljer hårt i form av sämre levnadsvillkor och ökad otrygghet. I vårt budgetförslag är barn och unga i fokus. Vi vill förbättra förutsättningarna i de områden där levnadsvillkoren är sämst och barnfattigdomen störst. Källa: budgettext 2012 s. 10 B U D G E T i n t r o 11

12 ARBETE OCH NÄRINGSLIV Malmö har idag ett starkt och mångsidigt näringsliv och ett bra företagsklimat. Med en medveten politik har vi skapat bättre förutsättningar för Malmöborna. Malmö har flera tillfällen i rad placerat sig mycket bra i European Cities Entrepreneurship Ranking, som är den största och viktigaste undersökningen av hur europeiska städer stödjer entreprenörskap. Vid det senaste mättillfället steg Malmö även i Svenskt Näringslivs rankinglista som enligt organisationen ska spegla kommunernas företagsklimat. Malmö kom på plats 51 och det är den bästa placeringen sedan mätningen satte igång. Även om undersökningen till vissa delar kan ifrågasättas, visar framryckningen på en tydlig positiv trend. Det finns potential för framtida tillväxt i Malmö. En faktor som kan bidra är Malmöbornas flerspråkighet och erfarenhet av olika affärskulturer. Det är en tillväxtfaktor som måste utnyttjas ännu bättre. Malmö stad ger företagen ett bra bemötande, kompetent rådgivning och stödjande strukturer. Under 2011 implementerar vi arbetssättet Företagsamma Malmö. Det är viktigt att förvaltningarna samarbetar kring att ge företagen ett effektivt och enhetligt bemötande. Alla måste vara medvetna om betydelsen av ett välfungerande näringsliv. Alla stadsdelsfullmäktige och deras förvaltningar har ett särskilt ansvar att skapa och utveckla goda kontakter med de lokala företagsgrupperna. En faktor som kan bidra är Malmöbornas flerspråkighet och erfarenhet av olika affärskulturer. Vi arbetar för att ärendehanteringen inom kommunen ytterligare ska förenklas och beslutsvägarna förkortas och vi förbättrar företagarnas möjligheter att föra en dialog med Malmö stads politiker. FöretagsAkademin 2.0 blev en stor succé. Nu ska vi utreda i vilken form vi kan göra näringslivet i Malmö än mer konkurrenskraftigt genom kompetenshöjande insatser i samarbete med Malmö högskola och Malmös företagsgrupper. Många företag vill etablera sig i Malmö. Vi ska bli ännu bättre på att ge service till företagen så att de väljer att förlägga hela eller delar av sin verksamhet till Malmö. Vi ska dessutom fördjupa ansträngningarna för att ännu fler huvudkontor förläggs till Malmö. Även offentliga arbetsgivare har stor betydelse för arbetsmarknaden och vi ska arbeta för att fler offentliga verksamheter förläggs till Malmö. Inom satsningen CleanTech City samarbetar vi med högskola och näringsliv för att göra Malmö till en attraktiv arena för företag inom miljöteknikområdet. Vi avsätter 2,4 Mkr till att driva vidare projektet och utveckla Malmö Cleantech Center som ska vara en inspirerande mötesplats för företagen. Malmö är det starkaste platsvarumärket i Skåne och har blivit en allt mera populär besöksstad för turister, affärsresenärer och studiebesök. Malmö stads inkubator Minc är den största i Sverige och en av de allra bästa. Vi har nu ambitionen att medverka till att bättre stödja entreprenörer inom sysselsättningsintensiva verksamhetsområden. Den här typen av företag anställer många personer med olika utbildningar och kompetens, vilket har stor betydelse för Malmös arbetsmarknad. Klustersamarbetet Media Evolution stärker och utvecklar rörlig bild-sektorn i Södra Sverige. Media Evolution City i Västra Hamnen kommer att utvecklas till en mötesplats i världsklass inom rörlig bild och mobila plattformar. I det Medicinska Malmö knyts näringslivet ihop med den medicinska forskningen för att marknadsföra Malmös styrkor inom medicin, medicinteknik och life science. Malmö är det starkaste platsvarumärket i Skåne och har blivit en allt mera populär besöksstad för turister, affärsresenärer och studiebesök. Med professionella sälj- och marknadsföringsinsatser ska vi locka ännu fler besökare och värva ytterligare evenemang och möten till Malmö. Visionen är att Malmö ska vara en stad som ständigt förnyar sig och överraskar. En mässanläggning med mötesfaciliteter byggs dessutom i Hyllie och står klar den 1 februari För att Malmö ska fortsätta utvecklas som mötesoch evenemangsstad är det dags att förnya strategin Mötesplats Malmö. Det grundläggande syftet är, att åstadkomma en god välfärd och livskvalitet för Malmöborna bland annat genom att företag och organisationer i evenemangs- och besöksnäringen kan växa. Känslan 12 B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V

13 ska vara att i Malmö vill människor mötas. Vi avsätter dessutom 700 tkr för kommunens del i organisationen Destinationssamverkan Malmö och 1,2 Mkr till Malmotown.com, som är en satsning på att ge Malmöbor och besökare bättre information, bland annat på digitala skyltar vid Malmös infarter och på Citytunnelstationerna. Med satsningen i Norra hamnen får Malmö ett modernt logistikcentrum för fartygs-, tåg- och lastbilstransporter. Optimala omlastningsmöjligheter mellan transportslagen möjliggör att så mycket gods som möjligt kan flyttas från lastbil till tåg och båt, vilket i förlängningen ger stora miljövinster. Med Norra Hamnen får Malmö konkurrensfördelar när företag väljer lokalisering i Sverige. Tillsammans med Copenhagen Malmö Port ska vi aktivt söka upp företag som är eller skulle kunna vara intresserade av en lokalisering till Norra Hamnen. Ambitionen är att locka företag som har nytta av att ligga nära en logistiknod, som kan gynna hamnverksamheten och som gärna vill ha en grön profil i sitt CSR-arbete (Corporate Social Responsibility). Vi fortsätter att agera för att regeringen ska ge Malmö högskola fasta forskningsresurser och rättigheter att examinera doktorander. Det behövs en bättre tillgänglighet till riskkapital för företagen i Öresundsregionen, liksom mer lokal analytisk kompetens på det finansiella området. Vi anser att staten bör lokalisera en av AP-fonderna till Malmö och Öresundsregionen. Att höja förvärvsfrekvensen är en stor och svår utmaning. Ett alltför stort antal Malmöbor står fortfarande utanför arbetsmarknaden trots den förbättrade konjunkturen. Många dessutom så långt ifrån att de inte ens räknas som arbetslösa enligt den statliga definitionen. Regeringen har genomfört ett systemskifte i såväl arbetsmarknadspolitiken som socialpolitiken. Detta har fått stora konsekvenser för Malmöborna. Många har ställts utanför trygghetssystemen. Regeringen har tagit bort en rad arbetsmarknadsinsatser för en allt större grupp och har istället vältrat över kostnaderna på kommunernas ekonomiska biståndssystem. Då staten inte lever upp till sitt ansvar på området har vi tagit fram handlingsprogrammet Jobboffensiv Det är ett gemensamt rödgrönt handlingsprogram för en hållbar social utveckling av hela Malmö som tar ett helhetsgrepp om arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna och det sträcker sig över hela mandatperioden. Staten måste ta sitt ansvar och avsätta tillräckliga resurser till vuxenutbildningen. Antalet lediga arbeten ökar i Malmö men arbetslösheten minskar inte vilket tydligt visar att behovet av en välplanerad och omfattande vuxenutbildning är viktigare än någonsin. Vuxenutbildningen ska vara anpassad efter de studerandes behov och tydligare knytas till arbetsmarknaden. Ledorden för SFI i Malmö ska vara självförsörjning, tillgänglighet och flexibilitet. SFI- utbildningen ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknaden. Deltagarnas yrkesidentitet i kombination med språkutbildning ska sättas i fokus. Utbildningsanordnarna ska kunna erbjuda flexibelt schema, distansundervisning, intensivstudier och/eller kvällsstudier. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för SFI-studerande och inträdet i den ordinarie förskolan B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V 13

14 för deras barn skall det gå att kombinera SFI-undervisning med förskola som erbjuder modersmålsstöd. De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska sätta arbete först i fokus och vara individuellt utformade. De ska syfta till självförsörjning och i första hand riktas till ungdomar mellan 18 och 24 år, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Under 2012 avsätter vi 4 Mkr till 100 Arbets- och utbildningsplatser för personer inom Jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Efter ett introduktionsår erbjuds deltagarna en tidsbegränsad anställning inom Malmö stad. Insatsen är avsedd att stödja deltagarna att få in foten på arbetsmarknaden. Förutom arbetslivserfarenhet kan de få referenser och kontakter som det annars är svårt att skaffa sig. Under anställningen matchas deltagarna mot andra jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Satsningen sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi vill ha ett arbetsliv där alla får plats. Det är viktigt att personer med olika typer av arbetshinder ska kunna få sysselsättning och slippa vara i behov av försörjningsstöd. Offentligt skyddade anställningar och trygghetsanställningar ska finnas inom den ordinarie verksamheten i alla förvaltningar. Under 2012 satsar vi 6 Mkr ytterligare på trygghetsanställningar. 100 nya platser ska beredas i förvaltningarna för personer med funktionsnedsättning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är extra utsatta på arbetsmarknaden. Malmö stads förvaltningar ska därför särskilt prioritera att anställa personer ur denna grupp. Under 2011 utreder vi hur det från och med 2012 går att anställa minst 20 personer med intellektuell funktionsnedsättning, utifrån ambitionen i vår gemensamma Jobboffensiv. Det är oacceptabelt att ungdomar går arbetslösa. Vi vet att om ungdomsarbetslösheten biter sig fast, kan det leda till att väldigt många ungdomar fastnar i utanförskap precis som på 90-talet. Det får inte hända igen. Regeringen har lagt ett tremånaders aktivitetsförbud för arbetslösa ungdomar. Detta strider mot all forskning som pekar på att det är viktigt med så tidiga insatser som möjligt. Ungdomar mellan år som är aktuella för kommunala arbetsmarknadsinsatser ska alltid erbjudas stöd och insatser från dag ett. Inom ramen för SEF unga har vi inrättat visstidsanställningar om sex månader för att ge ungdomar viktig arbetslivserfarenhet. Ungdomarnas arbetsuppgifter ska i så stor utsträckning som möjligt kopplas till social hållbarhet och till områdesprogrammen. Vi avser att göra denna verksamhet permanent från och med Vi förändrar därför programmet så att det omfattar 70 årsplatser. Verksamheten ska utvärderas kontinuerligt, så att vi kan vara säkra på att den ger bra resultat. Det är viktigt att ge ungdomar möjlighet till praktiska arbetslivserfarenheter och referenser. Ung i sommar erbjuder fyra veckors feriepraktik för åringar som studerar på gymnasiet. Från och med 2011 satsar man extra mycket på att hitta sommarpraktikplatser i det privata näringslivet. Under 2012 fortsätter denna satsning med målet att nå ut till så många Malmöföretag som möjligt. 14 B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V

15 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR Malmö ska vara en stad där barnens välfärd står i fokus. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn och ungdomar likvärdiga möjligheter till en trygg uppväxt, lyckad skolgång och förutsättningar att leva ett gott liv. Förskolans och skolans uppgift är att skapa maximala förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för alla barn och ungdomar så att de är väl rustade för framtiden. För att leva upp till detta tar vi nya grepp och satsar 30 Mkr på satsningar som är kopplade till skolforskning och beprövad erfarenhet. Malmös skolor ska arbeta utifrån de faktorer för framgångsrika skolkommuner som Sveriges kommuner och landsting har identifierat. Med höga förväntningar på alla skolor och alla elever, tydlig ansvarsfördelning, uppföljning och delaktighet i alla led, tidiga insatser, engagerade och kompetenta ledare och lärare och en kraftig satsning på språkutveckling ska Malmös elever lyftas. Satsningen innebär att förändringsarbete för ökad måluppfyllelse ska stödjas. Malmö ska vara en stad där barnens välfärd står i fokus. Kompetensutveckling inom språk och genus är viktiga delar för en ökad måluppfyllelse, satsningen innehåller därför bland annat vikariestöd för personal som kompetensutvecklar sig inom dessa områden. Generellt sett har barn i Sverige goda uppväxtvillkor och vi vet att möjligheterna för barn som växer upp här är större än i många andra delar av världen. Men alltför många barn lever i fattiga familjer. Barnfattigdomen växer i hela Sverige och detta märks tydligt i Malmö. Klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna har blivit djupare. De rikaste har blivit rikare och de fattiga fler. Den borgerliga regeringen har genomfört nedskärningar i trygghetssystemen och det har drabbat många barnfamiljer hårt i form av sämre levnadsvillkor och ökad otrygghet. Det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter såsom utbildning, boende, sociala nätverk och fysisk och psykisk ohälsa. Vi sätter fokus på barnets bästa, barns rättigheter och alla barns rätt till utveckling. Barns välfärd hänger ihop med de vuxnas välbefinnande. Om föräldrarna har arbete och mår väl finns betydelsefulla grunder för att barnet ska få en trygg och bra uppväxt. Därför hänger satsningar på jobb ihop med satsningar på välfärden. I Malmö bor barn och ungdomar från hela världen. Våra förskolor, grundskolor och gymnasieskolor En varierad, grönskande och kreativ utemiljö stimulerar barn till att röra på sig värnar om grundläggande demokratiska värderingar. Kunskap om mer utomhus och bidrar till bättre hälsa och lärande. I projektet Gröna Skolgårdar barnens olika livsmiljöer är en ingår både satsningar på den fysiska viktig källa för pedagogisk förnyelse. miljön och på utomhuspedagogik. Fler Förskolan är till för barnen och barn ska få ta del av de positiva effekterna av en grön skolgård. Källa: ska öppna dörrar till en pedagogiskt Budgettext 2012 s. 28 stimulerande värld som förstärker språkinlärning och lägger grunden för barnets utveckling. Förskolan är viktig för jämställdhet och en fungerande arbetsmarknad, och ska därför vara tillgänglig och anpassad efter familjernas varierande behov. Ingen förälder ska behöva tacka nej till ett kvälls-, natt- eller helgarbete och möjligheten till egen försörjning på grund av förskolans öppettider. Familjer ser olika ut, och inte minst för ensam stående föräldrar som ofta har en sämre ekonomi, är barnomsorg på obekväma arbetstider en viktig och nödvändig satsning. Därför avsätter vi 5 Mkr för utbyggnaden av barnomsorg på obekväm arbetstid. Efterfrågan på förskoleplatser är fortsatt stor och utbyggnaden av förskoleplatser sker i snabb takt. Vår målsättning är att alla barn ska kunna erbjudas förskoleplats efter behov och önskemål. Därför avsätter vi resurser i budgeten som täcker hela kostnaden för nya förskolor och personal. Vi fortsätter att bygga ut med över 1000 förskoleplatser under De barn vars föräldrar anmält behov av en förskoleplats ska kunna anvisas plats inom fyra månader inom rimligt geografiskt avstånd. Behovstäckningen har högsta prioritet, men den ska inte ske på bekostnad av kvaliteten. Malmös förskolor ska erbjuda trygga, lärorika och omsorgsfulla miljöer och vi vill att personalen ska ha tid att se varje barn och dessa unika behov. Förskolepersonalen behöver regelbunden planeringstid och kompetensutveckling för att kunna utföra sitt uppdrag. Genom att tillgodose detta blir Malmö Stad en attraktiv arbetsgivare och det underlättar rekryteringen av förskolepersonal. Alla barn och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande och utvärdering av verksamheten i förskolan och dess kvalitet. Uteförskolor, utepedagogik och förskolebussar ska vidareutvecklas och möjligheterna B u d g e t B A R N O C H U N G D O M A R S L I V S V I L L K O R 15

16 för personal som vill fortbilda sig inom utepedagogik förbättras. Dessutom vill vi ge stadskontoret i uppdrag att identifiera vilka eventuella trösklar som står i vägen för att utepedagogik ska nå ut bredare. Det kraftiga behovet av nya förskoleplatser har gjort det svårt att minska barngruppernas storlek, men vi har detta mål i vår gemensamma plattform för mandatperioden och vi följer kvaliteten i verksamheten. Vår ambition är fortfarande att utöka förskolan för föräldraledigas barn från 15 till 30 timmar per vecka så fort ekonomin tillåter. Stadsdelarna ska redan från 2011 ta höjd för detta större antal barn i sin utbyggnadsplanering med målet att det ska gå att genomföra under mandatperioden. Skolans viktigaste uppgift ska vara att rusta eleverna för framtidens arbetsliv. Skolan ska vara en naturlig mötesplats där barn från olika delar av Malmö möts och utvecklas tillsammans. Vi vill se skolan som ett snöre som binder ihop Malmö socialt, så att alla barn får likvärdiga förutsättningar till bra liv. Segregationen är en hämmande faktor för utvecklingen av Malmös skolor. Malmös skolor ska vara öppna för alla elever och alla ska ges förutsättningar att klara skolan, utifrån individuella behov. Vi vill vända den negativa trenden där alltför många lämnar den obligatoriska skolan med ofullständiga betyg och utan behörighet för gymnasiets nationella program. Alla skolor ska ha lika höga förväntningar på alla elever. Skolans viktigaste uppgift ska vara att rusta eleverna för framtidens arbetsliv. Elevens kunskapsutveckling ska stå i centrum. En lyckad skolgång är grunden för den enskilde elevens frihet och möjligheter att leva ett gott liv. Många förutsättningar för ett gott liv går i arv. Det handlar om ekonomiska och sociala uppväxtvillkor, men också om möjligheterna att klara skolan och utbilda sig vidare. Samhället, och inte minst skolan, har därför en viktig uppgift i att kompensera för de ojämlika förutsättningarna. I Malmös skolor ska ansvarsfördelningen vara tydlig och förväntningarna höga. Politiker, tjänstemän, rektorer, lärare och elever ska jobba med tydligt fokus på förbättrad måluppfyllelse och varje elev ska mötas utifrån sina specifika behov. Det är också viktigt att skolan samarbetar med föräldrar och vårdnadshavare för att gemensamt skapa de bästa förutsättningarna för eleverna. Barn och ungas inflytande och delaktighet i skolan ska stärkas. Fokus ska ligga på att tidigt fånga upp elever med svårigheter och erbjuda individuella och långsiktiga insatser. En tät uppföljning och ett tydligt ansvarsutkrävande är viktigt för att öka måluppfyllelsen i skolan. Ett utvecklat språk är nyckeln till kunskapsinhämtning, kommunikation och identitet och allt pedagogiskt arbete i Malmös skolor ska genomsyras av en språklig medvetenhet. Det är en grundbult för högre måluppfyllelse. Alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla det svenska språket och de elever som är flerspråkiga ska dessutom ges möjligheter till modersmålsträning och modersmålsundervisning. I Malmö talas sammanlagt 140 olika språk och nästan hälften av barnen talar ett annat språk än svenska med minst en av sina föräldrar. Rätt hanterat är det en rikedom för barnen och för samhället. För att öka måluppfyllelsen i alla ämnen krävs att elever med ett annat modersmål än svenska, parallellt med att de utvecklar svenskan, ges möjlighet att använda modersmålet för att inhämta ämneskunskap. Det handlar om studiehandledning av god kvalitet och ämnesundervisning på modersmål. Vi ska fortsätta att utveckla insatserna för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, studieverkstäderna, sommarskolan, lovskolan och sommarpraktiken. För att höja elevernas måluppfyllelse ytterligare och främja deras studiemotivation intensifierar vi IT-användandet i skolorna. Alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla det svenska språket. Skolan och socialtjänsten ska intensifiera sitt samarbete för att öka måluppfyllelsen i skolan. Vi ska dessutom undersöka möjligheten att skriva ett avtal med friskolorna. Syftet är att, trots skilda regelverk på statlig nivå, så långt som möjligt, åstadkomma likvärdiga villkor för alla skolor i Malmö och att skapa ett samarbetsklimat som gynnar elever och föräldrar. 16 B u d g e t B A R N O C H U N G D O M A R S L I V S V I L L K O R

17 Kommunen har ett särskilt ansvar för de barn som placerats i familjehem. Vi avsätter 1,5 Mkr till ett pilotprojekt med syfte att stärka barnens skolresultat och hälsa. Skolbarnsomsorgen är en viktig del av den samlade skoldagen och ska ges ökade förutsättningar att stödja elevernas pedagogiska utveckling. Alla pedagogiska verksamheter i Malmö stad ska förmedla den gemensamma värdegrunden och arbeta aktivt med elevernas attityder. Ett tydligt genusuppdrag är en del av arbetet för en ökad måluppfyllelse. Ett genuspedagogiskt arbetssätt stärker förskolebarnen och skoleleverna, något som också forskning visar. Pedagogerna får verktyg för att ge flickor och pojkar samma möjligheter och rättigheter. Det genuspedagogiska arbetet är också ett sätt att öka måluppfyllelsen i skolan. Språkutvecklingen gynnas och vi kan också motverka att flickor mår allt sämre i skolan och att pojkars betyg blir allt sämre. Vi avsätter 1,5 Mkr för att ytterligare förstärka genuspedagogiken i Malmös förskolor och skolor och vi ser det som viktigt att allt fler av verksamheterna tillämpar ett långsiktigt genuspedagogiskt arbetssätt. Fortbildningen för skol- och förskolepersonal i HBTQ-frågor ska dessutom vidareutvecklas. Vi vill att skolpersonalens kunskaper om elevernas hem- och fritidsmiljö ska öka. Information om elevers utveckling samt om föräldrarnas ansvar för elevernas skolgång ska finnas på flera språk. Utvecklingen av skolan sker också genom forskning. Därför vill vi att FoU Malmö/Utbildning (f.d. Resurscentrum för Mångfaldens Skola) ska fortsätta stödja skolorna i deras utvecklingsarbete. Det är viktigt att ta tillvara forskningsanknuten kunskap och kompetens. Vi kommer därför att utveckla FoU Malmö/Utbildning i relation till skolutvecklingen och se över hur forskningsresultaten kan få större genomslag i den pedagogiska praktiken. Målsättningen är att den här typen av kompetens ska kunna vara tillgänglig för stadskontorets Barn- och ungdomskansli och de pedagogiska verksamheterna. Under 2012 kommer Malmö stad att stå värd för International Conference for School Effectiveness and Improvement. De senaste åren har vi satsat stora resurser på att förbättra miljön och innehållet i gymnasieskolans utbildningar. Vi avsätter 5 Mkr till fortsatt utveckling av Introduktionsprogrammen, som ersätter tidigare Individuella programmet, så att fler ungdomar har möjlighet att bli behöriga till de nationella programmen. Det är viktigt att elever från hela Malmö kan mötas i gymnasieskolorna. Vi fortsätter förändringarna av gymnasieskolans organisation enligt beslutet om den nya gymnasiereformen. Även den fysiska miljön förändras för att möta den fortsatta elevminskningen i gymnasieåldrarna under de närmaste åren. Strukturen för idrott inom gymnasieskolan ändras i den nya gymnasiereformen och ska omfatta Riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Vi avsätter medel för utbildningslokaler med idrottsinriktning i Atleticum på Stadionområdet. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll för att stötta eleverna till att göra val som är fria från könsstereotypa föreställningar. Liksom kuratorerna bidrar de till ökad måluppfyllelse. Vi vill förbättra studie- och yrkesvägledningen både på gymnasiet och i grundskolan. Det underlättar för elevernas val och ökar chanserna att de elever som påbörjat en utbildning också fullföljer den. Vi vill också se över elevernas tillgång till kuratorer och annan skolpersonal som ska finnas till för dem. Vi vill förbättra studie- och yrkesvägledningen, både på gymnasiet och i grundskolan. Kopplingen mellan gymnasieskolan och arbetslivet ska stärkas och vidareutvecklas, i samråd med arbetsmarknadens parter. Vi vill främja idéutveckling och kreativitet samt hitta fler vägar att ge eleverna kunskap om företagande. Det är också skolans uppgift att lära eleverna om deras rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Det är viktigt att stärka samarbetet mellan grundoch gymnasieskolorna och därmed öka elevers möjlighet till flexibelt lärande. Gymnasieskolorna ska ges goda möjligheter att utveckla samverkan med Malmö högskola, men också med andra nationella och internationella lärosäten. Ungdomar som varken arbetar eller studerar, ska erbjudas stöd och åtgärder. B u d g e t B A R N O C H U N G D O M A R S L I V S V I L L K O R 17