KOMMUNFULLMÄKTIGES BIHANG NR 801/2011. Budget

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGES BIHANG NR 801/2011 Budget 2011

2 Malmöbor om en framtid 24i Malmö Under 2010 startade en process som fick namnet Jag bor i Malmö. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ungas delaktighet och inflytande. Parollen Jag bor i Malmö ska förmedla att alla som bor i Malmö är viktiga för stadens utveckling. Arbetet ska främja en känsla av stolthet, ett engagemang för Malmö och skapa delaktighet för alla som bor här. I mars 2011 når Malmö en milstolpe då vi blir malmöbor. Sist invånarantalet steg över ett hundratusental var 1954 då vi blev och dessförinnan 1904 blev vi Att fler och fler väljer att bo i Malmö är fantastiskt och en positiv kraft för vår stad. För att Malmö ska utvecklas på bästa sätt är det viktigt att tillvarata malmöbornas kompetens, åsikter och syn på vår stad. Tillsammans med malmöborna ska vi göra Malmö till den bästa staden där alla har möjlighet att ta plats och förverkliga sina drömmar. Alla ska vara stolta över att säga Jag bor i Malmö. Under året som gått har man inom Jag bor i Malmö intervjuat ett antal malmöbor om deras syn på Malmö. I dokumentet hittar du pratbubblor med deras tankar och bilder på dem. Tack för att du har valt att bo i Malmö! RIKTLINJER FÖR DET POLITISKA SAMARBETET 3 INTRO 8 ARBETE OCH NÄRINGSLIV 10 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR 13 SOCIAL HÅLLBARHET 16 VÅRD OCH OMSORG 18 JÄMSTÄLLDHET OCH ANTIDISKRIMINERING 20 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD 22 KULTUR OCH FRITID 24 MALMÖ I SIN OMGIVNING 26 ETT FÖREDÖME SOM ARBETSGIVARE 28 MÅLUPPFYLLELSE 30 MÅL OCH RIKTLINJER 32 EKONOMISK REDOGÖRELSE 35 SAMMANFATTANDE BESLUT 38 BILAGA 1 / FÖRÄNDRINGAR I BUDGET 39 BILAGA 2 / FÖRDELNING I GRUND- OCH TILLÄGGSRESURSER 41 BILAGA 2 / VIKTNING AV TILLÄGGSKRITERIER 41 driftbudget 42 investeringsplan 43 EXPLOATERING 50 resultaträkning 52 BALANSRÄKNING 53 finansieringsanalys 54

3 Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om ett politiskt samarbete under den kommande mandatperioden i enlighet med punkterna i detta dokument. Vi har en gemensam viljeinriktning och ambition att under mandatperioden ytterligare fördjupa vårt samarbete. Samarbetet mellan partierna ska ske med beaktande av respektive partis profil, program och utfästelser i allmänna val. Arbete Arbete stärker individen, främjar integrationen och säkrar resurser till välfärden. Ett av våra viktigaste mål är därför att bekämpa arbetslösheten. Det är oacceptabelt att ungdomar går arbetslösa. Alla ungdomar ska ha rätt till arbete, utbildning eller praktik. Här gäller det också att vi får med oss företagen så att de gör sitt till. Vi vet att om ungdomsarbetslösheten biter sig fast, kan det leda till att väldigt många ungdomar fastnar i utanförskap precis så som det blev på 90-talet. Det får inte hända igen! De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska ses över och insatserna ska kvalitetssäkras ur varje deltagares perspektiv. Näringsliv I Malmö ska ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet samverka och vi ska arbeta för att skapa hållbar tillväxt. Fler företag måste skapas i och flytta till Malmö och Malmöborna måste få bästa tänkbara möjligheter att konkurrera om jobben. Stadsplaneringen spelar en viktig roll för sysselsättningsutvecklingen. En gemensam välfärd av hög kvalitet är ett starkt konkurrensmedel för att locka företag och familjer att flytta till Malmö. Genom att stärka tjänstesektorn, den kreativa sektorn och besöksnäringarna, skapas en arbetsmarknad med plats för många olika typer av arbeten. En integrerad arbetsmarknad i Malmö/Lund-området och Öresundsregionen ska fortsätta att utvecklas. Entreprenörskap ska stimuleras. Malmö ska vara en aktiv part i Öresundssamarbetet, regionen och olika EU-program. Barn och ungas uppväxtvillkor Vår gemensamma politik för Malmös barn och ungdomar är inriktad på att motverka de skillnader i uppväxtvillkor som finns. Vi ska därför under mandatperioden särskilt satsa för att underlätta för fattiga barnfamiljer. Grundläggande är att resurser ska fördelas solidariskt efter behov. Vi vill utreda vilka avgifter som drabbar fattiga barnfamiljer, till exempel kostnader för fritidsaktiviteter som museum, simhall med mera. Vi vill se över elevernas tillgång till kuratorer. Kvaliteten inom skolbarnomsorgen behöver stärkas. Vi vill att gruppernas storlek och personaltäthet ska motsvara behoven hos barnen. Förskola Vi ska bygga ut förskolan så att alla får plats. Vi vill dessutom förbättra och förstärka förskolan, med lägre förskoletaxa för låginkomsttagare, högre kvalitet och ökat föräldrainflytande. Vår målsättning är att minska barngruppernas storlek. Det är viktigt att personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. Vår målsättning är att erbjuda barn till föräldralediga 30 timmars förskola så fort ekonomin tillåter. Skola Alla skolor ska ge eleverna bästa tänkbara möjligheter. Det är viktigt att elever med olika bakgrund får möjlighet att mötas i skolan. Vi ska stärka personaltätheten och minska klasstorlekarna där behoven är som störst inom grundskolan. Vi ska förstärka IT-satsningen i skolan som ger större möjligheter att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Skolledarna måste ha bättre förutsättningar att upptäcka var det brister i undervisningen och även ha reella möjligheter att åtgärda bristerna och stärka sin personal. För att motverka kunskapssegregation vill vi blanda programmen på gymnasieskolorna. Vi tycker att det är viktigt att elever med olika kön, bakgrund och utbildningsinriktning får mötas i skolan. B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T B up do gl ei Tt I S2 K0 A 1 1 S A M Aa Rv Bs En Ti te tt 3

4 Nyanlända barn Vi ska kvalitetssäkra introduktionsverksamheten för nyanlända elever inom grundskolan och gymnasiet. Nyanlända elever som har tillgång till ämnesundervisning på sitt modersmål undviker att halka efter i kunskapsutvecklingen. Därför vill vi stärka den flerspråkiga ämnesundervisningen. Barn och ungdomars språkutveckling är en viktig grund för en bra skolgång. Såväl svenskundervisning, svenska som andraspråk som modersmålsundervisning ska prioriteras. Malmö ska erbjuda papperslösa barn förskola, skola och skolbarnomsorg. Vi anser att alla kommuner ska teckna avtal för mottagande av ensamkommande flyktingbarn och avser att teckna ett för Malmö. Skolutveckling Malmö ska ligga i framkant i skolutvecklingsfrågor. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?. Det är viktigt att flickor och pojkar ges lika möjligheter och förutsättningar i skola och förskola, och detta oavsett i vilken del av staden de bor. Det är därför vår tydliga ambition att allt fler av kommunens skolor och förskolor tar aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Förskolornas och skolornas lokaler och utemiljö ska hålla hög standard. Vi vill fortsätta att modernisera lokalerna och förbättra de pedagogiska miljöerna, bland annat genom att skapa fler Gröna skolgårdar. Fritid Fokus för vår politik ligger på att ge barn och ungdomar en positiv fritid och möjlighet till utveckling. Möjligheterna till en meningsfull fritid för barn och unga ska förbättras bland annat genom att samarbetet mellan föräldrar, skola, förenings- och kulturliv, socialtjänst och stadens fritidsverksamheter stärks. Fler mötesplatser ska utvecklas. Vi vill att medlen inom kultur- och fritidssektorn ska fördelas lika till killar och tjejer. Välfärd Den gemensamma välfärden fördelar makt och resurser. Vi vill att välfärden ska vara rättvist fördelad. Därför ska vi också fördela resurser efter behov. Den kommunala budgeten ska vara av tillräcklig omfattning för att rymma en verksamhet med god kvalitet. Det är viktigt att vi har kunskap om orsaker till eventuella överskott eller underskott i nämnderna, så att vi kan säkerställa verksamhetens kvalitet. Personalen är den viktigaste resursen i välfärden. Fler anställda inom kommunen och anställda som får bättre kompetens är viktigt för att höja kvaliteten. Vårt mål är att öka personaltätheten där behoven är som störst. När avtal för upphandlade välfärdsverksamheter löper ut ska vi undersöka och jämföra för- och nackdelarna med att bedriva verksamheten i egen regi. Vi vill prioritera arbetet med Malmökommissionen, vars uppgift är att utjämna de sociala hälsoklyftorna genom att både göra gränsöverskridande analyser av vad ojämlikheten i hälsa innebär för Malmö och att föreslå åtgärder. Vårt tydliga mål är att de sociala hälsoklyftorna ska minska. Vi ska undersöka om det går att inrätta en social investeringsfond. Trygghet Malmöborna har sett nog av kriminalitet och våld. Vi har ett starkt engagemang för frid, fred och ett tryggare Malmö. En öppen stad där människor vistas skapar en tryggare miljö. Vi ska använda offentliga byggnader även kvällstid för att få en mer levande stad. Vi ska aktivt arbeta för att det offentliga rummet ska bli mer inbjudande även kvällstid. Försöksverksamheten med kameraövervakning av särskilt brottsutsatta områden i Malmö ska fortsatt utvärderas. Brottsförebyggande Det brottsförebyggande arbetet har två delar. Den ena handlar om att bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att utforma olika trygghetsskapande projekt. Vi måste bli bättre på att stävja brottsligheten bland ungdomar och få över ungdomarna på rätt spår. Den andra delen handlar om att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Det behövs en mobilisering för att jaga bort de kriminella gängen från Malmö och Sverige och få bort de illegala vapnen från gatorna. Staten måste ta sitt ansvar. Polisorganisationen måste ha tillräckligt med resurser och bättre metoder för att jaga bort de kriminella gängen. Åklagare och domstolar ska utan dröjsmål lagföra unga brottslingar. Ekonomisk brottslighet har ett starkt samband med gängkriminalitet. Polisen måste samarbeta tätt med Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, miljöförvaltningen och andra myndigheter för att bekämpa ekobrotten. 4 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T

5 Mat Mat av bra kvalitet i våra verksamheter är en viktig del av folkhälsoarbetet. Vi vill stärka arbetet kring pedagogik och mat och göra måltiden till en integrerad del av skoldagen. Vårt mål är att maten i Malmö stads verksamheter så som långt möjligt ska tillagas i Malmö. Äldre Äldre vårdtagare ska få större möjligheter att själva bestämma över sina måltider. Genom att hemtjänstens insatser blir mer individuellt anpassade, får vårdtagaren större möjligheter till variation. Man ska till exempel kunna få hjälp med att tillaga enklare måltider, värma mat eller beställa mat från en restaurang, istället för att tilldelas en kyld matlåda. När äldres behov av vård och stöd är omfattande eller när det inte känns tryggt hemma är det viktigt att alternativ till det egna boendet kan erbjudas. Vi ska utveckla fler seniorboenden för dem som vill bo i gemenskap med andra. Kontinuitet och helhetssyn inom hemtjänsten är viktigt inte minst för att öka tryggheten för de äldre. Vi vill utreda om vi genom en särskild taxa, eller på annat sätt, kan få fler äldre att använda kollektivtrafiken. Omsorg Människor med fysiska eller psykiska funktionshinder ska kunna delta i samhällsgemenskapen på samma villkor som alla andra. Tillgängligheten ska därför förbättras. Alla insatser enligt LSS måste kännetecknas av kontinuitet och helhetssyn och bedrivas med respekt för den enskildes integritet. Det är av största vikt att alla brukare har tillgång till individuellt utformade insatser som gynnar ett självständigt liv. Individ- och familjeomsorgen ska präglas av brukarinflytande och långsiktighet. Insatserna ska ha en hög tillgänglighet så att människor stimuleras att söka stöd så tidigt som möjligt. Individ- och familjeomsorgen har en viktig uppgift i att bedriva förebyggande arbete tillsammans med andra aktörer. För att utföra socialtjänstens uppgifter måste det, utifrån ärendemängd, finnas tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Hemlösheten ska aktivt motverkas genom stöd i det egna boendet. Som komplement ska ännu fler alternativa boenden tas fram. Vi ska fortsätta vårt arbete utifrån de grundläggande principerna i Bostad först. Demokrati Vi ska värna om det demokratiska inflytandet. Beslutsfattandet och ansvaret ska vara lätt att se för den enskilde Malmöbon. Vi ska därför stärka de förtroendevalda och göra uppföljningar så att vi förbättrar verktygen för politisk styrning. Brukarinflytandet och medborgardialogen ska utvecklas i den kommunala verksamheten, på alla nivåer. Vår målsättning är att alla verksamheter ska hitta arbetssätt för att involvera brukarna. Vi ska fortsätta att utveckla e-demokratin i dess olika former. Vår vision är att Malmöbor och företag ska kunna välja den kontaktform med kommunen som passar dem själva bäst. Malmöinitiativet ska utvecklas så att det i förlängningen blir ett sätt för flera att tillsammans lämna in medborgarförslag. Föreningslivet och folkbildningen ska främjas för att stärka delaktigheten och demokratin. Kultur Kulturen är viktig när unga skapar sin identitet och tar plats i staden. Barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt kulturliv och möjlighet att skapa själva. Det är viktigt att det finns utbud och aktiviteter i hela staden. Kulturskolan är till för alla barn och ungdomar i Malmö. Idag är barn från vissa stadsdelar underrepresenterade i verksamheten. Vi vill ha en jämnare fördelning. Formerna för samverkan inom kultursektorn, mellan staden, kulturverksamheterna, föreningar och enskilda, ska utvecklas så att delaktigheten utökas. Möjligheten att utöva och möta kultur i sitt eget område är viktig. Vi vill möjliggöra för såväl kulturinstitutioner som det fria kulturlivet att bedriva uppsökande verksamhet. I Malmö ska människor kunna mötas över gränserna oavsett etnisk bakgrund, ålder eller kön och tillsammans lära av varandra och ta vara på varandras erfarenheter. Kultur används ofta för att uttrycka motstånd mot förtryck, homofobi och rasism. Det finns fortfarande många människor som på grund av sin ålder, ekonomi eller funktionsnedsättning inte kan ta full del av det kulturutbud som erbjuds i Malmö. Vi vill öka tillgängligheten till stadens kulturutbud. Konst och kultur som utövas av män har större plats i det offentliga rummet och får mer stöd. Inte för att den är bättre utan på grund av samhälleliga strukturer. Vi vill aktivt verka för att kvinnors utövande ska få mer uppmärksamhet. Både platsmässigt i vår stad och vad gäller ekonomiska bidrag. B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T 5

6 Mångfald Vi vill visa styrkan med att Malmö är en av världens mest mångkulturella och blandade städer. Målet är ett Malmö fritt från diskriminering. Rasism och främlingsfientlighet ska alltid motverkas. De positiva erfarenheterna från samarbetet mellan kommun och föreningsliv i antidiskrimineringsarbetet ska tillvaratas och utvecklas. Vi ska fördjupa vårt engagemang i organisationen Europeiska städer mot rasism. Föreningslivet och kulturen har viktiga roller i vår politik för integration. Vi ska skapa fler mötesplatser där ungdomar och vuxna från hela Malmö kan träffas kring ett gemensamt intresse. Vi ska särskilt uppmärksamma hur de kommunala verksamheterna kan förbättra sitt bemötande av HBT-personer. Jämställdhet För att kunna rätta till orättvisa skillnader mellan kvinnor och män ska vi vara noga med att ta reda på hur dessa ser ut. Vi ska därför ha könsuppdelad statistik och jämställdhetskonsekvenser ska analyseras inför beslut. Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i all kommunal verksamhet och verksamheterna ska kunna få stöd i jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen för jämställda löner ska utvecklas och få genomslag. Vi vill stödja föreningarnas arbete för kvinnors rättigheter. Våldsutsatta papperslösa kvinnor är rättslösa och har en mycket svår situation. Vi vill därför stärka kvinnofridsarbetet så att det omfattar papperslösa kvinnor. Bostäder Bostadsbyggandet måste öka, särskilt av hyresrätter. Vi ska därför från kommunens sida använda alla sätt vi har för att öka bostadsproduktionen. Hyresrätten ska värnas som boendeform. Vi vill arrangera en bomässa om ungas bostäder, där arkitekter och byggare får tävla om att lägga fram nytänkande och kloka förslag till bostäder för unga och studenter. Sanering av förorenad mark är ett sätt att öka bebyggelsen i innerstaden. Markanvisning ska vara ett verktyg för att främja miljövänligt byggande och för att stimulera blandade upplåtelseformer. MKB ska förbli i kommunal ägo och finnas i flera bostadsområden. MKB ska ha en aktiv roll på bostadsmarknaden. Om det behövs är vi beredda att åter se över bolagets ägardirektiv, för att uppnå att det byggs många bostäder. De privata bostadsföretagen måste också ta ett socialt ansvar. Vi vill att alla ska ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. Vår kommunala bostadsförmedling är ett sätt att få en rättvisare fördelning av bostäder. Vi ska aktivt arbeta för att få in fler fastighetsägare. Detta ger också möjligheter att successivt minska avgiften till Boplats Syd. Hela malmö Vi vill lyfta och utveckla hela Malmö, bland annat med ett familjebad i Holma-Kroksbäck. Vi ska också göra 60- och 70-talsområdena till hållbara, trivsamma stadsdelar. Inom ramen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ska vi utveckla Herrgården, Holma- Kroksbäck, Lindängen, Seved och Kirseberg. Stadsdelsfullmäktige i respektive stadsdel har huvudansvaret för förändringsarbetet. Det är viktigt att förändringarna sker på de boendes villkor och med deras delaktighet, och att de resulterar i förbättrade levnadsförhållanden, ökad trygghet och sysselsättning samt minskat utanförskap. Arbetet ska sedan utvidgas till fler stadsdelar och ligga till grund för vår strävan att skapa en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar stad. Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret ska agera snabbt och kraftfullt när fastighetsunderhåll eftersätts. För att undvika att oseriösa fastighetsägare låter sina hyresrätter förfalla och för att stärka arbetet med att förebygga vräkning, ska vi starta ett projekt mellan individ- och familjeomsorgen och miljöförvaltningen. Syftet är att på ett tidigt stadium hitta de hyresvärdar som inte lever upp till sitt uppdrag. Budget- och hyresrådgivningen ska dessutom få ett särskilt uppdrag att informera hyresgäster om deras rättigheter. Erfarenheterna från MKB:s förvärv av delar av Herrgården visar att medvetna strategiska köp av fastigheter kan vara ett verksamt sätt stabilisera socialt utsatta områden. Vi är öppna för att pröva denna metod även i andra områden. Miljö Miljöfrågorna ska ha hög prioritet när vi bygger den hållbara staden och stadens ekologiska mångfald ska värnas. Malmö ska vara i framkant vad gäller ekologiskt byggande. Erfarenheterna från Västra Hamnen och Augustenborg ska vara vägledande. Trafik Vi ser över trafiksystemen och deras finansiering för att komma tillrätta med trafikmiljön och trafiksäkerheten, och för att möjliggöra de stora investeringar som krävs. Vi vill på sikt införa miljöstyrningsavgifter där hundra procent av de pengar som tas in går till att lokalt förbättra kollektivtrafiken. Vi vill börja förhandla om miljöstyrningsavgifterna med staten redan under den innevarande mandatperioden. 6 B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T

7 För att hantera den kommande befolkningsökningen måste allt fler av resorna i staden ske med yteffektiva färdsätt - gång, cykel och kollektivtrafik. Om det ska gå att trovärdigt locka bilister till kollektivtrafiken, måste kvaliteten och framkomligheten vara bra. Vi ska ställa hårda krav på Region Skåne. Skånetrafiken måste omedelbart komma tillrätta med kvalitetsproblemen på bussarna i Malmö! Under mandatperioden ska vi intensifiera arbetet med att utveckla spårvagnstrafik i Malmö. Vi ska hitta lösningar och en modell för introduktion av spårburen trafik. Tillsammans med Region Skåne, Helsingborg och Lund ska vi arbeta fram konkreta planer för spårvägssatsningar. Vi vill att de gående ska ha högsta prioritet i trafikmiljön. Därför vill vi se över trafikförhållandena kring Sankt Knuts torg, Davidshall samt Möllevången/Södra Förstadsgatan och Södra Skolgatan. Vi vill avvakta med planläggning av nya stora vägplaner tills översiktsplanearbetet är färdigt. Vi vill fördjupa vårt gemensamma utvecklingsarbete tillsammans med Köpenhamn, med särskilt fokus på spårburen kollektivtrafik. Staten måste ta sitt ansvar och bygga ut infrastrukturen på den svenska sidan Öresund till en rimlig standard, med prioritet åt spårburen trafik. Stadsplanering Stadsplaneringen ska tillgodose närhet till förskola, skola, fritidsgårdar, affärer, grönområden och mötesplatser. Vi ska aktivt använda oss av planprocessen för att där lyfta fram frågor som berör klimat och jämställdhet i stadsplaneringen. Vi vill driva en aktiv markpolitik i Malmö för att säkerställa en demokratisk planering av staden. Konsumentfrågor Arbetet med att öka kännedomen, utbudet och konsumtionen av rättvisemärkta produkter, inom ramen för Fair Trade City, ska ytterligare fördjupas. Vi ska se över problematiken med varor som produceras på ockuperad mark. Konsumentrådgivningen ska vidareutvecklas i syfte att stärka Malmöbornas ställning som konsumenter. Personalpolitik Vi ska arbeta för fördjupad samverkan, ett aktivt medarbetarskap och ett utvecklat ledarskap. Kompetensutveckling för personalen är en viktig del av kommunens arbetsgivarpolitiska arbete. Alla anställda ska kunna arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad och vi ska minska antalet timanställningar. Detta ska lösas bland annat via internbemanningsenheten. Vi ska minska de otrygga anställningarna till förmån för tillsvidareanställningar. Vi ska se över hur vi kan öka de anställdas inflytande över sin arbetssituation. Detta gäller inte minst på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Mångkulturell och språklig kompetens är av värde för att öka servicen till Malmöborna. Vi ska därför sträva efter att öka rekryteringen av medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk. Strukturellt betingade löneskillnader ska motverkas genom bättre arbetsvärderingar och låglönesatsningar. Användandet av bemanningsföretag i kommunen ska begränsas. En internbemanningsenhet ska inrättas. Satsningar på personal och nyanställningar ska huvudsakligen ske bland den personal som befinner sig i mötet med Malmöbon, brukaren, eleven etc. B U D G E T R I K T L I N J E R F Ö R D E T P O L I T I S K A S A M A R B E T E T 7

8 FLER JOBB, GRÖN OMSTÄLLNING OCH MINSKADE KLYFTOR Malmös historia visar att det går att vända en negativ utveckling. Staden har genomgått en framgångsrik omvandling, från en industristad i djup kris, till en modern, hållbar och framtidsinriktad stad. Omvandlingen har fört med sig stora framgångar som genererar priser och utmärkelser från hela världen. Alla har dock inte fått ta del av Malmös omvandling. Vi kan fortfarande se stora klyftor mellan människor och deras livsvillkor, och olikheter mellan stadsdelarna. Problemen med segregation, otrygghet och utanförskap är stora. Amer Al Manich, 58 år, tycker att Malmö är som Sverige i stort: (Rosengård) Malmö är bättre utanför de mest centrala delarna. Det finns många platser jag gillar. Ibland går jag till en klubb, ibland går jag till biblioteket eller shoppar. Sverige är det bästa landet i världen, och jag hoppas att det utvecklas i rätt riktning. Vi vill att Malmö ska vara en rättvis och trygg stad. Ett sätt att motverka skillnader i levnadsvillkor är att fördela resurser solidariskt, efter behov. En likvärdig förskola och skola kräver riktade insatser i de stadsdelar och bostadsområden där behoven är som störst. Kommunen är en politiskt styrd organisation. Det innebär att Malmö stads verksamheter styrs utifrån politiskt beslutade mål och visioner. Verksamhetens prioriteringar och inriktning uttrycks bland annat i Riktlinjerna för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden , i budgettexter samt genom beslut i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Vi vill ytterligare förbättra verktygen för politisk styrning. När de ekonomiska förutsättningarna försämras är det viktigt att värna om de mest utsatta. Det gör vi genom att bland annat prioritera barn- och ungdomsverksamheten, se till att de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan människor minskar, öka de ungas möjligheter att få jobb och motverka hemlöshet, utslagning och segregation. 8 B u d g e t i n t r o

9 Under 2011 får nämnderna ett större nettobelopp till sitt förfogade när vi kompenserar för prisoch löneökningar, samt skjuter till över 200 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för den utbyggnad av välfärden som behövs för att möta förväntade befolkningsförändringar. Den kommunala skatten förblir oförändrad på 20:84. Malmö stad har haft ett ovanligt bra finansiellt utgångsläge under många år, vilket bidragit till en högre investeringsvolym än den genomsnittliga kommunens. Efterhand återgår nu de tekniska förvaltningarna till en genomsnittlig investeringsvolym. Alliansregeringen har valt att dra in det tillfälliga statsbidrag man gett till kommunerna under Detta lämnar oss med ett begränsat ekonomiskt utrymme inför Vi är oroade över utvecklingen där delar av den gemensamma välfärden säljs ut och där vinst går före välfärd. VI VILL ATT......Malmö ska fortsätta vara en attraktiv knutpunkt i Öresundsregionen som lockar företag och huvudkontor....malmö ska vara en stad som attraherar både invånare och besökare. Ett växande utbud av evenemang och nöjen är avgörande för Malmös utveckling som upplevelsestad och besöksstad....malmö ska vara en stad där man känner sig trygg när man vistas på stadens gator och torg, och i det egna hemmet....malmö ska vara en stad där välbefinnandet ökar och utan hälsoklyftor....malmö ska förbli i framkant när det gäller miljö och hållbar utveckling och vara ett föredöme när det gäller rättvis handel och ekologisk konsumtion....malmö ska vara en stad som ger möjligheter till kulturupplevelser och fritidsupplevelser för människor i alla åldrar. Julia Jassonidou, 11 år, gör ofta utflykter med sin morfar: (Amiralsgatan) Malmö är bra, speciellt att man kan bada mycket. Jag badar helst på Segevångsbadet. Idag har jag varit på Tekniska museet med morfar, det var roligt. Vi kollade på gamla saker....malmö ska vara en jämställd stad....malmöborna ska ha stora möjligheter till demokratiskt inflytande. B ubd Ug De Gt E2T a visn ti rt ot 9

10 ARBETE OCH NÄRINGSLIV Med en medveten politik har vi skapat bättre förutsättningar för Malmöborna. Malmö har idag ett starkt och mångsidigt näringsliv vilket, tillsammans med Öresundsregionens utveckling, gjort att vi kunnat möta lågkonjunkturen på ett jämförelsevis bra sätt. Malmö har ett bra företagsklimat! European Cities Entrepreneurship Ranking är den största och viktigaste undersökningen av hur europeiska städer stödjer entreprenörskap. För att fastställa rangordningen har man intervjuat företagare i de 37 europeiska städer som anses vara mest dynamiska. Vi är stolta över att Malmö i den övergripande rankingen kom på silverplats, efter Frankfurt. Det finns potential för framtida tillväxt i Malmö. En faktor som kan bidra är Malmöbornas flerspråkighet och erfarenhet av olika affärskulturer. Det är en tillväxtfaktor som måste utnyttjas ännu bättre. Malmö stad ger företagen ett bra bemötande, kompetent rådgivning och stödjande strukturer. Under 2011 är målet att utbilda ytterligare 200 kommunala handläggare inom ramen för Företagsamma Malmö, för att kunna ge företagen ett effektivt och enhetligt bemötande. Det finns potential för framtida tillväxt i Malmö. En faktor som kan bidra är Malmöbornas flerspråkighet och erfarenhet av olika affärskulturer. Vi arbetar för att ärendehanteringen inom kommunen ytterligare ska förenklas och beslutsvägarna förkortas och vi förbättrar företagarnas möjligheter att föra en dialog med Malmö stads politiker, bland annat genom att stärka samarbetet med företagarorganisationerna. Vid sidan av de mötesfora som redan finns och som främst riktar sig till små och medelstora företag, utvecklar vi ett dialogforum där representanter för kommunen och de största företagen kan mötas. FöretagsAkademin 2.0 är ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö Företagsgrupper. Syftet är att göra näringslivet i Malmö mera konkurrenskraftigt genom kompetenshöjande insatser. Projektet har varit mycket framgångsrikt och under året ska vi utreda i vilken form det kan fortsätta. Många företag vill etablera sig i Malmö. Vi ska bli ännu bättre på att ge service till företagen så att de väljer att förlägga hela eller delar av sin verksamhet till Malmö. Vi ska dessutom arbeta för att ännu fler huvudkontor förläggs till Malmö. Inom satsningen CleanTech City samarbetar vi med högskola och näringsliv med målet att göra Malmö till en attraktiv plats för företag inom miljöteknikområdet. Tre delprojekt tar form under Vi ska bli ännu bättre på att ge service till företagen så att de väljer att förlägga hela eller delar av sin verksamhet till Malmö. Inom klustersamarbetet Media Evolution stärker och utvecklar vi rörlig bild-sektorn i Södra Sverige. Media Evolution City i Västra Hamnen blir en mötesplats i världsklass inom rörlig bild och mobila plattformar. Inom det Medicinska Malmö knyts näringslivet ihop med den medicinska forskningen för att marknadsföra Malmös styrkor inom medicin, medicinteknik och life science. Enligt en nyligen utförd mätning är Malmö det starkaste platsvarumärket i Skåne. Malmö har blivit en allt mera populär besöksstad för turister, affärsresenärer och studiebesök. Med professionella sälj- och marknadsföringsinsatser ska vi locka ännu fler besökare och värva ytterligare evenemang och möten till Malmö. Inte minst Malmös ställning som förebild inom hållbart byggande och stadsutveckling har väckt stor internationell uppmärksamhet och attraherar ett stort antal studiebesök. Vi avsätter kronor till en ny tjänst för att bättre ta hand om och organisera dessa. En förstklassig kongress- och konsertanläggning ska stå klar 2014 på bästa läge vid Centralen och Citytunneln. Den innebär ett stort lyft för Malmö som besöks- och mötesstad. Under 2011 pågår projekteringsfasen och det första spadtaget tas. Kongress- och konsertanläggningen skapar ett stort mervärde för Malmöborna i och med att hela området blir en levande och attraktiv mötesplats. Planeringsarbetet för en mässanläggning med mötesfaciliteter i Hyllie fortskrider i snabb takt. Ambitionen är att den står färdig under våren Även utbyggnaden av Norra Hamnen fortgår. När det nya godsfärjeläget står klart våren 2011 flyttar 10 B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V

11 RoRo trafiken. Då slipper vi många transporter genom centrum. Hela året pågår infrastrukturutbyggnaden och markberedningsarbetet. Malmö får ett modernt logistikcentrum för fartygs-, tåg- och lastbilstransporter. Optimala omlastningsmöjligheter mellan transportslagen ger stora miljövinster. Med Norra Hamnen får Malmö konkurrensfördelar när företag väljer lokalisering i Sverige. Cirka kvadratmeter tomtyta frigörs och blir ett nytt verksamhetsområde. Under 2011 intensifieras diskussionerna med företag som är intresserade av en lokalisering till Norra Hamnen. Ambitionen är att locka företag som har nytta av att ligga nära en logistiknod och som samtidigt kan gynna hamnverksamheten. De första företagen kan under året börja bygga sina nya lokaler. Malmö stads inkubator Minc är en av de allra bästa i Sverige. Vi har nu ambitionen att medverka till att starta ytterligare en inkubator, för traditionella företag utan innovationshöjd. Vi agerar under 2011 för att regeringen ska ge Malmö högskola fasta forskningsresurser och rättigheter att examinera doktorander. Det behövs mer riskkapital som är tillgängligt för företagen i Öresundsregionen, liksom lokal analytisk kompetens på det finansiella området. Vi anser att staten bör lokalisera en av AP-fonderna till Malmö, för att vara närvarande i Öresundsregionen. Att höja förvärvsfrekvensen är en stor och svår utmaning. Många Malmöbor står, av olika skäl, så långt ifrån arbetsmarknaden att de inte ens räknas som arbetslösa enligt den statliga definitionen. Regeringen har under den senaste mandatperioden genomfört ett systemskifte i såväl arbetsmarknadspolitiken som socialpolitiken. Detta har fått stora konsekvenser för Malmöborna. Många har ställts utanför trygghetssystemen. Regeringen har tagit bort sina aktiva arbetsmarknadsinsatser för en allt större grupp, och istället skjutit över det ansvaret på kommunen. Malmö har sedan tidigare och med hjälp av egna resurser, satsat mycket på vuxenutbildning. Denna satsning är fortsatt viktig. Den ska också vara anpassad efter de studerandes behov och knytas starkt till arbetslivet. De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska vara individuellt utformade. Vi ska kvalitetssäkra insatserna ur varje deltagares perspektiv och tillvarata förslag till förbättringar. Vi vill ha ett arbetsliv där alla får plats. Det är viktigt att personer med arbetshinder ska kunna få sysselsättning och slippa vara i behov av försörjningsstöd. Offentligt skyddade anställningar ska finnas inom den ordinarie verksamheten i alla stadsdelar och kompletteras med Servicepatruller och andra insatser för arbetssökande med funktionshinder. Ledorden för SFI i Malmö ska vara kvalitet, tillgänglighet och flexibilitet. Utbildningen ska uppfattas som meningsfull och eftersträvansvärd av deltagarna och utbildningsanordnarna ska kunna erbjuda flexibelt schema, distansundervisning, intensivstudier och/eller kvällsstudier. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för SFIstuderande och inträdet i den ordinarie förskolan för Jenny Yen Berger, 30 år, trivs med att vara en del av Malmös utveckling: (Värnhem) Det finns fler caféer, restauranger, klubbar, butiker allt som jag vill ha för att trivas i en stad har som jag ser det utvecklats på ett positivt vis. Jag gillar Malmö också väldigt mycket på grund av miljöarbetet som finns här. Det är jag stolt över. Det märks här, jag driver ju en ekologisk frisörsalong, och på olika fronter runt om i hela stan. B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V 11

12 deras barn, kommer vi nu att utreda behovet av SFI-undervisning i kombination med förskola med modersmålsstöd. Det är oacceptabelt att ungdomar går arbetslösa. Vi vet att om ungdomsarbetslösheten biter sig fast, kan det leda till att väldigt många ungdomar fastnar i utanförskap precis som på 90-talet. Det får inte hända igen! Här gäller det också att vi få med oss företagen att anställa fler ungdomar. Våren 2010 beslutade vi att använda det tillfälliga resurstillskott som staten sände ut under valåret för att göra en extrasatsning med syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Nu förlänger vi delar av denna satsning. Inom ramen för Unga serviceförvaltningen inrättar vi visstidsanställningar om sex månader för ytterligare upp till 75 unga som på det här sättet får viktig arbetslivserfarenhet. Nu vill vi också att ungdomarnas arbetsuppgifter i stor utsträckning kopplas till social hållbarhet och till områdesprogrammen. Vi avsätter 15 miljoner kronor i budgeten för I projektet Unga i fokus har varje förvaltning anställt en ung Malmöbo i åldersgruppen år under 2010 med placering nära förvaltningsledningen, för att tillvarata det unga Malmös idéer och förslag och bilda ett gemensamt nätverk. Vi avsätter nu 3,5 miljoner kronor till 10 platser för att projektet ska kunna fortsätta även under De ungdomar som anställs ska även arbeta med implementeringen av den europeiska jämställdhetsdeklarationen. Ung i sommar erbjuder fyra veckors feriepraktik för åringar som studerar på gymnasieskolan. Under 2010 kunde vi med hjälp av tillfälliga extrapengar öka antalet praktikplatser och höja ersättningen. Nu skjuter vi till 9 miljoner kronor för att permanenta ersättningshöjningen och öka antalet platser. Arvid Wendel, 16 år, sommarjobbar och repar på Arena 305: (Värnhem) Verksamheten på Arena 305 är bra, speciellt om man precis har börjat spela. Man blir lätt lite bortskämd, man har det lite väl bra här. Det är bra utrustning och scener och så. När man väl kommer ut sen kan man lätt bli lite avskräckt. 12 B u d g e t A R B E T E O C H N Ä R I N G S L I V

13 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR I Malmö lever barn och ungdomar med olika bakgrund. Våra förskolor, grundskolor och gymnasieskolor värnar om grundläggande demokratiska värderingar. Kunskap om barnens olika livsmiljöer är en viktig källa för pedagogisk förnyelse. Förskolan ska vara tillgänglig och anpassad efter familjernas varierande behov. För att uppnå full behovstäckning fortsätter vi våra kraftfulla utbyggnadssatsningar inom förskolan, som under 2011 ska ge 1000 nya platser. Behovstäckningen har högsta prioritet, men den ska inte ske på bekostnad av kvaliteten. Vi vill därför hitta vägar för att uppnå målet att minska barngruppernas storlek i förskolan. Förskolan ska vara tillgänglig och anpassad efter familjernas varierande behov. Barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande och utvärdering av verksamheten i förskolan och dess kvalitet. Uteförskolor, utepedagogik och förskolebussar ska vidareutvecklas. Under 2011 fortsätter vi med att bygga ut barn omsorgen på obekväm arbetstid och vi avsätter 10 miljoner kronor för att införa en lägre förskoleavgift för låginkomsttagare. Detta gynnar framförallt ensamstående. De lägre avgifterna kommer inte att påverka maxtaxans övre tak. Vår ambition är fortfarande att utöka förskolan för föräldraledigas barn från 15 till 30 timmar per vecka så fort ekonomin tillåter. I Malmös skolor står elevernas kunskapsutveckling i centrum. För att alla elever ska uppnå kunskapsmålen i grundskolan krävs tidiga och varaktiga insatser. Vi avsätter 24 miljoner kronor som ska användas på ett riktat sätt för att nå bättre skolresultat. Vi ska också fortsätta att utveckla studieverkstäderna, sommarskolan, lovskolan och sommarpraktiken. För att utöka socialtjänstens insatser i skolorna avsätter vi 6,5 miljoner kronor för 2011 i en tillfällig resursförstärkning. Kommunen har ett särskilt ansvar för de barn som placerats i familjehem. Vi avsätter 1,5 miljoner kronor till ett pilotprojekt med syfte att stärka barnens skolresultat och hälsa. För att nå de barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverkar barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och skolan inom ramen för projektet Gränsöverskridande samverkan. Detta har visat sig vara en framgångsrik modell och vi vill därför sprida metoderna från Gränsöverskridande samverkan till hela kommunen. För att höja elevernas måluppfyllelse ytterligare och främja deras studiemotivation intensifierar vi IT-användandet i skolorna. Språkets betydelse är central för måluppfyllelsen i skolan. Ett utvecklat språk och språkliga färdigheter är avgörande för elevernas kommunikation, inlärning och identitet. Undervisningen i svenska såväl som andra modersmål ska därför prioriteras. Ämnesundervisning på modersmålet ska vidareutvecklas. Vi vill bland annat Majken Sjölund Grönberg, 6 år, bor vid St Knuts torg, nära Folkets park: (St Knut) Jag leker ofta i Folkets park. Det är kul att klättra på den här, det är sån som man ska klättra på, den ser ut som en trekant. Den är rolig. Jag brukar leka vid vattnet också, när det är kallt. Rörelseparken tycker jag också är rolig. Vi var där med dagis idag. B u d g e t B A R N O C H U N G D O M A R S L I V S V I L L K O R 13

14 Mahmod Kurdi, 6 år, hänger ofta på Barn i stan i Seved: (Seved) Jag bor i Malmö stad. När jag är ledig brukar jag äta glass och sånt. På barn i stan dricker vi vatten, spelar spel och ritar. Utomhus planterar vi. Vi hänger med gänget här. starta en försöksverksamhet där elever får undervisning i matematik på sitt modersmål, under tiden som de utvecklar sina kunskaper i svenska. Det är också viktigt att det finns modersmålsstöd i förskolan. Skolbarnsomsorgen är en viktig del av den samlade skoldagen och ska ges ökade förutsättningar att stödja elevernas pedagogiska utveckling. Vi ska dessutom tillsätta en utredning om bättre och mer meningsfull fritid för de barn som inte har rätt till en plats inom skolbarnsomsorgen. Alla pedagogiska verksamheter i Malmö stad ska förmedla den gemensamma värdegrunden och arbeta aktivt med elevernas attityder. Det är viktigt att de pedagogiska verksamheterna tillämpar ett genuspedagogiskt arbetssätt. Fortbildningen för skol- och förskolepersonal i genus- och HBTQ-frågor ska vidareutvecklas. Vi vill att skolpersonalens kunskaper om elevernas hem- och fritidsmiljö ska öka. Information om elevers utveckling samt om föräldrarnas ansvar för elevernas skolgång ska finnas på flera språk. Barn och ungas inflytande och delaktighet i skolan ska stärkas. Utvecklingen av skolan sker också genom forskning. Därför vill vi att FoU Malmö/Utbildning (f.d. Resurscentrum för Mångfaldens Skola) ska fortsätta stödja skolorna i deras utvecklingsarbete. Det är viktigt att ta tillvara forskningsanknuten kunskap och kompetens. Vi kommer därför att utveckla FoU Malmö/Utbildning i relation till skolutvecklingen och se över hur forskningsresultaten kan få större genomslag i den pedagogiska praktiken. Målsättningen är att den här typen av kompetens ska kunna vara tillgänglig för stadskontorets Barn- och ungdomskansli och de pedagogiska verksamheterna. Under 2011 kommer vi också att intensifiera förberedelserna inför International Conference for School Effectiveness and Improvement som hålls i Malmö Projektet Gröna Skolgårdar fortsätter under Vi satsar sex miljoner kronor på investeringar och fyra miljoner kronor till genomförande och planering i samverkan med lärare och elever. Utvecklingen av skolan sker också genom forskning. De senaste åren har vi satsat stora resurser på att förbättra miljön och innehållet i gymnasieskolans utbildningar. Individuella programmet ska nu skräddarsys efter elevernas skiftande förutsättningar och behov. Gymnasiesärskolans verksamhet stärks med två miljoner kronor för att möta det ökade behovet av stödinsatser. Det är viktigt att elever från hela Malmö kan mötas i gymnasieskolorna. Vi vill förbättra studie- och yrkesvägledningen både på gymnasiet, och i grundskolan. Det underlättar för elevernas val och ökar chanserna att de elever som påbörjat en utbildning också fullföljer den. Ungdomar som varken arbetar eller studerar, ska erbjudas stöd och åtgärder. Kopplingen mellan gymnasieskolan och arbetslivet ska stärkas och vidareutvecklas, i samråd med arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att stärka samarbetet mellan grundoch gymnasieskolorna och därmed öka elevers möjlighet till flexibelt lärande. Gymnasieskolorna ska ges goda möjligheter att utveckla samverkan med Malmö högskola, men också med andra nationella och internationella lärosäten. 14 B u d g e t B A R N O C H U N G D O M A R S L I V S V I L L K O R

15 Tea Mattson, 14 år, går musikprofil på Oxievångsskolan: (Oxie) Malmö är mångkulturellt och man kan cykla överallt. Det är nära till havet och nära till stan, utan att man känner sig inträngd, det finns mycket valmöjligheter. Jag tror att jag kommer bo kvar, det är väl svårt att lämna när man bott här länge. Man blir lätt fäst vid staden. Ibland händer det att jag träffar kompisar som bor inne i Malmö. Då brukar vi vara utomhus, mest på Triangeln och andra köpcentrum. Vi är också på Arena 305, där kan man både spela musik och umgås samtidigt. Det finns musik överallt i Malmö. Jag går musikprofil i Oxie och det finns många musikgymnasium. Budget 2011 B A R N O C H UNGD O M A R S L IVSVI L L K O R 15

16 SOCIAL HÅLLBARHET, TRYGGHET OCH DELAKTIGHET Malmö står inför en av sina viktigaste utmaningar. Det handlar om att minska gapet i hälsa mellan dem som har goda livsvillkor och dem som inte har det, och om att sätta fokus på social hållbarhet. En utmaning som Malmö delar med omvärlden. För att utjämna klyftorna har vi tagit initiativ till en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionen ska ta fram förslag till strategier för att minska ojämlikheten i hälsa bland Malmöborna, förbättra livsvillkoren och förutsättningarna för det vardagliga livet. Malmö blir den stad i Sverige som först av alla tillsätter en särskild kommission för att utjämna de sociala klyftorna och hälsoklyftorna. Vi avsätter 3 miljoner kronor till kommissionens arbete under Som ett led i att skapa ett socialt hållbart Malmö satsar vi på områden där behoven är som störst. Vi fokuserar nu på områdena Seved, Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Kirseberg. Utformningen av Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö involverar alla aktörer och ska ta särskild hänsyn till miljö, ekonomi, sociala frågor och områdenas fysiska gestaltning. Genom att resurser satsas på rätt ställen, kan man vända en negativ utveckling. Därför riktar vi särskilda kraftansträngningar i de här områdena tillsammans med de boende och avsätter 2,4 miljoner kronor till områdesprogrammen. På samma sätt som vi tidigare skjutit till resurser till Rosengård, Södra Innerstaden samt Fosie, riktar vi nu dessutom två miljoner kronor till trygghetsskapande åtgärder i Hyllie. Vi anslår slutligen 1,6 miljoner kronor för att den extra Herrgårdssatsningen ska vara kvar även efter halvårsskiftet Människors känsla av otrygghet påverkar livskvaliteten. Man ska inte behöva tveka inför olika vardagsaktiviteter, som till exempel att åka buss, gå på restaurang eller delta i fritidsaktivteter för att man känner sig otrygg. Det brottsförebyggande arbetet har två delar. Den ena handlar om att bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att utforma olika trygghetsskapande projekt. Vi måste bli bättre på att stävja brottsligheten bland ungdomar och få över ungdomarna på rätt spår. Under 2011 sätter vi tillsammans med Polisen särskilt fokus på brottsofferstöd, trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet, ungdomar i riskzon och unga kriminella samt att motverka droger och organiserad brottslighet. Den andra delen handlar om att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Det behövs en mobilisering för att jaga bort de kriminella gängen från Malmö och Sverige och få bort de illegala vapnen från gatorna. Staten måste ta sitt ansvar. Polisorganisationen måste ha tillräckligt med resurser och bättre metoder för att jaga bort de kriminella gängen. Åklagare och domstolar ska utan dröjsmål lagföra unga brottslingar. För oss är det viktigt att både besökare och Malmöbor får en trevlig upplevelse när de går på krogen. I det ingår att motverka kriminella inslag i krogmiljön. Därför vidareutvecklar vi under 2011 projektet Trygg Krog, i samarbete med branschen och Polisen. Ekonomisk brottslighet har ett starkt samband med gängkriminalitet. Polisen måste samarbeta tätt med Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, miljöförvaltningen och andra myndigheter för att bekämpa ekobrotten. Man ska inte behöva tveka inför olika vardagsaktiviteter, som till exempel att åka buss, gå på restaurang eller delta i fritidsaktivteter för att man känner sig otrygg. Tillgången till bostäder är, tillsammans med tillgången på jobb, den viktigaste välfärdsfrågan. I ett socialt hållbart Malmö ska det gå att skaffa sig det boende man behöver, till överkomliga kostnader. Målet om det jämlika Malmö kräver att bostadsfrågan kan lösas för alla. Då behöver vi både en aktiv statlig och en aktiv kommunal bostadspolitik. Vi vill därför tillsätta en utredning som tar nya grepp i syfte att öka bostadsbyggandet och tillgången till bostäder. Vi förstärker samtidigt resurserna med kronor för att kunna genomföra programmet Väsentligt ökat bostadsbyggande. Vi ska verka för att 16 B u d g e t S O C I A L H Å L L B A R H E T

17 Stella Pålsson, 13 år, spelar teater och gillar att hänga i Djupadalsparken: (Djupadal) Malmö är en väldigt vacker och rolig stad. Det finns mycket saker, jättemycket shoppingcenter, och många parker och mycket vatten, som Aqvakul och så. När jag åker in till stan fikar och shoppar jag oftast. fler hyresrätter byggs och att hyresrätten värnas som boendeform. Vid nybyggnation gäller det att ta vara på, och utveckla, de möjligheter som vi redan har skapat för att bygga billigare och mera miljöriktigt med ny teknik. Det handlar framförallt om att slå vakt om hyresrätten; om möjligheten att bygga fler hyresrätter till rimliga kostnader. MKB är som ett allmännyttigt företag ett av våra viktigaste instrument för att skapa fler lägenheter och ett mångsidigt utbud. Det kan bli aktuellt att än en gång förtydliga MKB:s uppdrag för att stärka våra möjligheter att nå målen för bostadspolitiken. De som har störst problem med att få en lägenhet ska ha särskild uppmärksamhet. Vi vill i större utsträckning arbeta efter en modell, där ett ordnat boende är utgångspunkten och första steget i arbetet med andra sociala problem. Ungdomar är en av de grupper som har störst problem på bostadsmarknaden. Det är möjligt att den första bostaden och boendet ska utformas efter egna premisser. Vi vill därför anordna en bostadsmässa om ungas boende och ska undersöka möjligheterna att göra detta tillsammans med Svensk Bostadsmässa. Boplats Syd har underlättat mötet mellan Malmöborna och bostadsföretagen. Boplats Syd har blivit en sådan framgång att det nu är dags att börja de första stegen mot att erbjuda service till hela bostadsmarknaden i sydvästra Skåne. Enligt lagens krav förutsätter detta att verksamheten drivs enligt självkostnadsprincipen. En av våra största utmaningar är att motverka hemlösheten och allra viktigast är att motverka hemlöshet hos barnfamiljer. Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. En egen bostad är en förutsättning för att eventuella andra problem ska kunna åtgärdas. Vi kommer därför att fortsätta vårt arbete utifrån de grundläggande principerna i Bostad först. Idag arbetar flera av kommunens förvaltningar och nämnder med planering av olika former av sociala boenden. Vi ska verka för en bättre samordning. Vi måste ta ett helhetsgrepp och se över fördelningen av bostäder. Vi ska även se över hur kostnaderna för hemlösheten fördelas. Stadskontoret får i uppgift att utreda hur planeringen kan samordnas optimalt. Vi väljer att garantera våldsutsatta, hemlösa, missbrukande kvinnor ett skyddat boende genom FRIBO och tillskjuter 1,2 miljoner kronor eftersom Länsstyrelsens finansiering av projektet nu upphör. De som har störst problem med att få en lägenhet ska ha särskild uppmärksamhet. Insatserna för att öka Malmöbornas inflytande i en medborgardialog fortsätter. För att utveckla vår styrmodell med medborgardialog i fokus krävs ett fortsatt tjänstemannastöd. Vi vidareutvecklar också de båda e-demokratisatsningarna Malmöinitiativet och Malmö-panelen, för att öka Malmöbornas inflytande. Det är viktigt att följa upp och kunna ta tillvara de erfarenheter som vinns i arbetet med att mer systematiskt föra in dialogen med Malmöborna som en del i beslutsprocessen. Arbetet med e-service för Malmöborna går in i ett nytt skede. Bland annat skapas ett kontaktcenter där medborgarna via önskad kanal kan få snabb tillgång till olika tjänster. Till detta avsätter vi 10 miljoner kronor. Stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken är redan idag välbesökta mötesplatser och kan bli en viktig plattform för mer övergripande medborgarservice. Stadsdelarna ansvarar för utvecklingsarbetet i relation till medborgarna. Varje stadsdel har därför att avropa kronor för att stärka sina stadsdelsbibliotek. B u d g e t S O C I A L H Å L L B A R H E T 17