Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA)

Transkript

1 Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) gällande inom öppen hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i Stockholms län, oavsett huvudman. Vårdprogrammet är avsett för dem som arbetar inom öppen hälso- och sjukvård, inklusive särskilda boenden, primärvård, på specialistmottagningar och i hemsjukvård samt i hemtjänst och som personliga assistenter i Stockholms län. Vårdprogrammet är utarbetat av Vårdhygien Stockholms län och Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting. Samråd har skett med företrädare för infektionssjukvården, primärvården och den kommunala vården. Det utsändes till alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer, som ska tillse att det hålls tillgängligt för all berörd personal. Inget vårdprogram kan ge vägledning i alla situationer i den kliniska vardagen. Vid frågor kontakta Vårdhygien eller Smittskyddsenheten (se e-postadresser nedan). Vårdprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av: Elisabet Almqvist, hygiensjuksköterska, elisabet.almqvist@karolinska.se Rose-Marie Grönquist, hygiensjuksköterska rose-marie gronquist@karolinska.se Ingegerd Hökeberg, bitr.smittskyddsläkare ingegerd.hokeberg@sll.se Siv Olofsson, hygiensjuksköterska siv.olofsson@karolinska.se Åsa Rosenberg, hygiensjuksköterska asa.rosenberg@karolinska.se Agneta Samuelson, hygienöverläkare agneta.samuelson@karolinska.se Ulla-Britt Thollström, MRSA-sjuksköterska ulla-britt.tollstrom@sll.se Synpunkter har erhållits av: Representanter för lokalt smittskyddsansvariga läkare i Stockholms län Representanter för medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Stockholms län MRSA-teamen vid Infektionskliniken Representant för kommuner i Stockholms län MRSA-vårdprogram för hälso- och sjukvård,

2 Lagstöd för vårdprogrammet finns i Smittskyddslagen (2004:168), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), och Arbetsmiljölagen (1977:1160). MRSA-patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får ej undanhållas behandling pga MRSA-bärarskapet. I smittskyddslagen (SmL) finns tydliga anvisningar om skyldigheten att förebygga smittsam sjukdom. I 2 kap. SmL fastställs att var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Detta gäller både personal inom hälso- och sjukvården och personal inom hemtjänsten. För hälso- och sjukvårdspersonal föranstaltar SmL dessutom uppmärksamhet på förekomsten av smittsamma sjukdomar och en skyldighet att vidtaga de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt. I tillägg till smittskyddslagen i mars 2006 (SFS 2006:194) ges smittskyddsläkaren uppdraget att underrätta vårdgivaren om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren ansvarar för. Kommunal hälso- och sjukvård regleras bl a av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) medan hemtjänsten regleras av socialtjänstlagen (2001:453). Hälso- och sjukvård skall enligt HSL bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Hemtjänsten skall enligt socialtjänstlagen ha god kvalitet. Enligt lagen om yrkesverksamhet skall hälso- och sjukvårdspersonal utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. I 2 kap 5 nämnda lag påtalas också att det är hälso- och sjukvårdspersonalen som själva bär ansvaret för hur hon/han fullgör sina arbetsuppgifter. I arbetsmiljölagen finns tydliggöranden om arbetsgivares skyldigheter för att skydda arbetstagaren för ohälsa i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall också förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad hon/han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Medel för smittrening av huden samt möjlighet till handtvätt skall finnas i anslutning till den plats där patientnära arbete utförs. Vårdprogrammet finns även tillgängligt på internet, se Smittskyddsenhetens hemsida ( ) och Vårdhygiens hemsida ( Vårdprogrammet består av 10 PM. Man kan välja att skriva ut hela vårdprogrammet eller enstaka PM. Detta vårdprogram ersätter tidigare vårdprogram och dokument relaterade till kommunal vård samt primärvård. Ett särskilt vårdprogram för att förhindra smittspridning av MRSA i sluten vård har utarbetats ( ) liksom riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete ( ) Båda finns tillgängligt på samma internet- och intranätadresser som detta dokument. Vårdprogrammet gäller från och med 1 juli Beställ får broshcyr MRSA-Information till patienter och anhöriga via vår hemsida, eller på fax MRSA-vårdprogram för hälso- och sjukvård,

3 Innehållsförteckning Sidan PM 1. Basala hygienrutiner PM 2. Handläggning av MRSA inom särskilt boende PM 3. Vård i särskilt boende av patient med MRSA PM 4. Handläggning av MRSA i primärvården PM 5. Handläggning av MRSA vid hemsjukvård PM 6 Omvårdnad av patient med MRSA i hemmet PM 7. Handläggning av MRSA patient vid besök hos fysioterapeut eller arbetsterapeut PM 8. Handläggning av MRSA-patient vid besök hos fotterapeut PM 9. Rutiner för MRSA-odling av personal PM 10. Allmän information om MRSA samt målsättningen med vårdprogrammet Bilagor Bilaga 1 Brevmall - Smittspårning...32 Bilaga 2 Smittspårning i särskilt boende - Vårdtagare som finns på enheten...33 Bilaga 2 a) Smittspårning i särskilt boende - Utskrivna vårdtagare...34 Bilaga 2 b) Uppföljningsodlingar i särskilt boende...35 Bilaga 3 Smittspårningslista Smittspårning på vårdcentral...36 Bilaga 4 Smittspårningslista - Smittspårning i hemsjukvård...37 Bilaga 5 Smittspårningslista - Personal avseende MRSA...38 Bilaga 6 Sammanställning av smittspårningslistor - patienter...39 Bilaga 6 a) Sammanställning av smittspårningslistor personal...40 MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 3

4 PM 1. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i patient/vårdtagarnära vårdarbete. Syftet är att förhindra smitta från patient/vårdtagare till personal och från personal till patient/vårdtagare (direkt kontaktsmitta) mellan patienter/vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) Händer Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. Dessa samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte lösnaglar eller färgat nagellack. Långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Handdesinfektion Desinfektera händerna före patient/vårdtagarkontakt och före rent arbete, även om du ska använda handskar. Desinfektera händerna efter patient/vårdtagarkontakt och efter handskanvändning, eftersom det är svårt att undvika att händerna förorenas när handskarna tas av. Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (= handsprit ). Tag rikligt (2-4 ml). Fördela medlet överallt på händerna genom att gnida in det i handflatorna, handryggarna, på fingertopparna, runt alla fingrar, tumgrepp och handleder ca cm upp på underarmarna. Fortsätt att gnida händerna mot varandra tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Full effekt har då uppnåtts. Handdesinfektionsmedel innehåller en återfettande komponent som gör att huden inte torkar ut. Använd vid behov handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Handkräm används i samband med raster, efter arbetspassets slut eller på fritiden. Handtvätt Tvätta händerna med flytande tvål då de är så smutsiga att det syns eller känns och torka ordentligt torrt med pappershandduk/torkpapper. Desinfektera sedan händerna. Vid kontakt med patient/vårdtagare med gastroenterit/magsjuka ska händerna tvättas före handdesinfektion, eftersom effekten av alkohol mot calici- och rotavirus samt Clostridium difficile är begränsad. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 4

5 Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring. Kasta handskarna direkt efter användning. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som händer utan handskar. Tänk på att inte omväxlande beröra smutsigt och rent. Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma patient/vårdtagare. Skyddskläder Plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten/vårdtagaren eller dennes säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta kan vara bäddning, personlig omvårdnad, undersökningar, behandlingar samt hantering av smutstvätt och avfall. Eftersom plastförkläde alltid är engångs och dessutom tål väta är det i regel förstahandsvalet. Skyddsrock är patient/vårdtagarbunden. Den ska bytas dagligen och då den blivit synligt förorenad eller våt. Stänkskydd Använd visir alternativt skyddsglasögon och munskydd, som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i det patient/vårdtagarnära vårdarbetet. Arbetsdräkten ska endast användas på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad. Arbetsdräkt bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör ansvara för tvätt av arbetsdräkten. Tvätt ska ske vid minst + 60 C. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 5

6 PM 2. Handläggning av MRSA inom särskilt boende Alla odlingar med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda enheten. Om allmän odling dessutom önskas (OBS! ej kostnadsfritt) används separat odlingspinne, rör och remiss. I INNEHÅLL 1) NÄR SKA MRSA-ODLING TAS? A) Screening/MRSA-odling av enskild patient (tabell 1) B) Åtgärder vid nyupptäckt eller tidigare känd MRSA (tabell 2, 3 & 4) 1. Smittspårningsodlingar vid nyupptäckt MRSA (tabell 2) 1.1 Uppföljningsodlingar (tabell 3) Utskrivningsodlingar vid enhet som vårdar patient med MRSA (tabell 4) 2) ANSVARSFÖRDELNING 3) RUTINER I SAMBAND MED ATT PATIENT MED MRSA BYTER VÅRDFORM 1) NÄR SKA MRSA-ODLING TAS? A) Screening/MRSA-odling av enskild patient Vid inflyttning till särskilt boende tas MRSA-odling (screening) på de vårdtagare som har riskfaktorer. Vid återkomst efter vård på sjukhus tas MRSA-odling (screening) på de vårdtagare som har riskfaktorer. Vid varje växelvårdstillfälle tas inflyttningsodlingar, men då flera ( 3) negativa MRSA-odlingar tagits i följd, kan odlingsintervallen förlängas efter individuell bedömning. Samråd med Vårdhygien. Efter sjukvård i utlandet ska, oavsett förekomst av riskfaktorer, MRSA-odlling tas efter hemkomsten. Inför insättande av antibiotika tas MRSA-odling på vårdtagare som har riskfaktor, oavsett behandlingsindikation. MRSA-odlingen tas från riskfaktorn. Vid misstanke om stafylokockinfektion (t ex sårinfektion, abcess, impetigo). Vid stark misstanke om MRSA t ex närstående med MRSA eller nära kontakt med MRSA-patient. Tabell 1. Screening Riskfaktorer: Tag MRSA odling från: Ange på remissen: Sår/hudlesion, eller eksem. Sår. Inflyttning alt. Inför antibiotika. MRSA, sår. Sårets lokalisation. KAD alt. övriga urinavledningar. Infart (PVK, CVK, PEG etc), eller stomi. Senaste halvåret sökt sjukvård utanför Sverige, eller vid stark misstanke om MRSA av annan anledning*. Urin (urinodling). Insticksstället, stomi. Näsans främre del, svalg och perineum. Om aktuellt också; Samtliga sår/hudförändringar. Insticksställe för kanyl/kateter, PEG-sond etc KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomi. Inflyttning alt. Inför antibiotika. MRSA, urin. Urinavledningstyp. Inflyttning alt. Inför antibiotika. MRSA, infart. Typ av infart/stomi. MRSA, utland alt. Misstanke om MRSA. Typ av odling och lokalisation. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 6

7 Vid provtagning från torr hud, torra sår eller torra eksem fuktas provtagningspinnen i transportmediet alternativt i steril koksaltlösning före provtagning. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. B) Åtgärder vid nyupptäckt eller tidigare känd MRSA Vid nyupptäckt MRSA görs följande: Vårdtagaren/patienten med MRSA Tag kompletterande MRSA-odlingar (tabell 2). Ska vårdas på enkelrum med tillgång till egen toalett och (helst) egen dusch. Övriga vårdtagare Alla vårdtagare som har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal, smittspårningsodlas enl schema (tabell 2). Vårdtagare som lämnat särskilt boende innan MRSA-positiv patient diagnostiserats men som samvårdats med denna ska provtas. Detta gäller vårdtagare som fått personlig och/eller medicinsk omvårdnad. Personal Rutiner för smittspårning av personal se PM 9. Sammanställning av smittspårningsodlingar skickas till MAS som vidarebefordrar till Vårdhygien (bilaga 6 och 6 a). B 1. Smittspårningsodlingar vid nyupptäckt MRSA Tabell 2. Smittspårning Vårdtagare Tag MRSA-odling från Ange på remissen Patient med nyupptäckt MRSA. Samtliga övriga vårdtagare på enheten som fått personlig och/eller medicinsk omvårdnad. Näsans främre del, svalg och perineum. och ev riskfaktorer som sår, infarter, katetrar eller stomikant som inte odlades initialt. Näsans främre del, svalg och perineum. Komplettering. Nyupptäckt MRSA och lokalisation. Smittspårning MRSA. Typ av odling och lokalisation. Vårdtagare med riskfaktorer för MRSAkolonisation/infektion. Vårdtagare som redan skrivits ut men som vårdats samtidigt som patient med MRSA. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. Näsans främre del, svalg och perineum plus samtliga sår och hudförändringar. Insticksställe för kanyl/kateter. Insticksställe för PEG-sond och dylikt. KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomi. Sputum om möjligt hos KOL-patienter. Näsans främre del, svalg och ev. riskfaktorer (se ovan). Smittspårning MRSA. Typ av odling och lokalisation. Smittspårning MRSA. Typ av odling och lokalisation. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 7

8 B 1.1 Uppföljningsodlingar På enhet där MRSA-positiv patient bor ska alla vårdtagare som får personlig och/eller medicinsk omvårdnad odlas regelbundet, 1 månad efter smittspårningen/inflyttning av tidigare känd MRSA-patient och därefter var 3:e månad (tabell 3). Vid flera ( 3) negativa uppföljningsodlingstillfällen kan intervallen glesas ut. Indexpatienten provtas inte vid uppföljningsodling. Samråd med Vårdhygien. Sammanställning på dessa odlingar skickas till MAS som vidarebefordrar till Vårdhygien (bilaga 6). Tabell 3. Uppföljningsodlingar Vårdtagare Tag MRSA-odling från: Ange på remissen Samtliga övriga vårdtagare Näsans främre del och svalg. Uppföljning MRSA. Typ av på enheten som odling och lokalisation. fått personlig och/eller medicinsk omvårdnad. Vårdtagare med riskfaktorer för MRSAkolonisation/infektion. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. Näsans främre del och svalg. Samtliga sår och hudförändringar. Insticksställe för kanyl/kateter. Insticksställe för PEG-sond och dylikt. KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomi. Sputum om möjligt hos KOL-patienter. Uppföljning MRSA. Typ av odling och lokalisation. B Utskrivningsodlingar på enhet som vårdar patient med MRSA Så länge MRSA-positiv patient vårdas på enheten ska utskrivningsodlingar utföras. Detta görs t o m 7 dagar efter det att sista MRSA-positiva patienten lämnat enheten (tabell 2 b). OBS! Eventuell mottagande enhet ska i god tid före planerad flytt informeras om att vårdtagaren kan vara MRSA-koloniserad! Får dela rum på nya enheten dock ej med vårdtagare med riskfaktorer enl nedan i avvaktan på resultatet av utskrivningsodlingen. Sammanställning på dessa odlingar skickas till MAS som vidarebefordrar till Vårdhygien (bilaga 6). MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 8

9 Tabell 4. Utskrivningsodlingar Patientkategori Tag MRSA-odling från Ange på remissen Samtliga vårdtagare som skrivs ut från enheten. Vårdtagare med riskfaktorer för MRSA-kolonisation/- infektion. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses Näsans främre del och svalg. Näsans främre del och svalg. samtliga sår och hudförändringar. Insticksställe för kanyl/kateter. Insticksställe för PEG-sond och dylikt. KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomi. Sputum om möjligt hos KOL-patienter. Utskrivningsodling MRSA. Typ av odling och lokalisation. Utskrivningsodling. MRSA. Typ av odling och lokalisation. 2) ANSVARSFÖRDELNING Ansvarig för att smittspårning genomförs Verksamhetschefen för enheten är ytterst ansvarig för att förutsättningar skapas och rutiner finns så att adekvat smittspårning kan genomföras. Behandlande läkare är primärt ansvarig för att patient/vårdtagare och anhöriga informeras om MRSA-diagnosen att samråda med Vårdhygien, och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) om smittspårningens inriktning och omfattning (övriga vårdtagare, anhöriga) att smittspårningen genomförs att MRSA-diagnosen markeras i patientens journal, så att det tydligt framgår att patienten är MRSA-positiv att patienten remitteras till MRSA-team på infektionskliniken för att erhålla behandlingskort och ev ytterligare information att MRSA-teamets läkare eller bakjour på infektionsklinik kontaktas för diskussion inför ev antibiotikabehandling att inför vårdplanering kontakta biståndshandläggare/bedömare, Vårdhygien och mottagande enhet, när den mottagande enheten är känd. att anmälan enl smittskyddslagen görs samt att patienten ges förhållningsregler att informera sig om det finns personal som kan utsättas för smitta och därför vara i behov av information om MRSA. I sådant fall i samråd med patienten informera berörd arbetsledare. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 9

10 Enhetschefen/Sjuksköterskan ansvarar för att meddela nyupptäckt fall av MRSA till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) att en lista upprättas över medboende som vårdas på enheten och som får personlig och/eller medicinsk omvårdnad fr o m indexpatientens inflyttningsdag (bilaga 2) att listan fylls på vartefter nya vårdtagare flyttar in t o m en vecka efter det att sista MRSA-positiva patient (kan vara indexpatienten eller ev. sekundärsmittad patient) har flyttat ut att provtagning genomförs på vårdtagare enl lista angivet ovan att vårdtagare som vårdats samtidigt med indexpatienten men redan flyttat, kontaktas och blir provtagna på den nya enheten eller på vårdcentral, bilaga 2 a att en sammanställning av antalet vårdtagare kontaktade för provtagning, antalet provtagna vårdtagare samt antalet MRSA positiva patient skickas till MAS, bilaga 6 att inför utskrivning av medboende informera mottagande enhet om att smittspårning avseende MRSA pågår. Mottagande enhet bör vårda den medboende på eget rum till dess resultatet på utskrivningsodlingen är klar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att vid fynd av MRSA-spridning på enheten initiera och ansvara för genomgång av hygienrutiner i samarbete med Vårdhygien att hålla sig informerad om och följa smittspårningsutredningen att sammanställningen över antalet vårdtagare identifierade för provtagning, antal provtagna samt antalet MRSA-positiva vårdtagare sänds till Vårdhygien (bilaga 6) 3) RUTINER I SAMBAND MED ATT EN VÅRDTAGARE MED MRSA BYTER VÅRDFORM Patientansvarig läkare till MRSA-patient skall alltid informera mottagande läkare i annan vårdform om patientens MRSA-bärarskap. Vid flytt till annat särskilt boende skall följande åtgärder vara genomförda innan patienten är utskrivningsklar den som ansvarar för att kalla till vårdplanering skall, efter samråd med patienten, i samband med kallelsen informera mottagande enhet om MRSA-bärarskapet Vårdhygien skall vara kontaktade och vid behov delta vid vårdplanering patientens MRSA-ansvariga läkare/sjuksköterska på infektionskliniken informeras innan flytten. Vid besök eller inläggning i landstingsvård, t ex besök på akutmottagning, röntgen eller inläggning på vårdavdelning, skall patientens MRSA-bärarskap klart framgå av remissen. Biståndsbedömning Vid biståndsbedömning av känd MRSA-patient ska behovet av enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch beaktas. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 10

11 PM 3. Vård i särskilda boenden av patient med MRSA Patient/Vårdtagare Patient med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra vårdtagare. Patienten ska bo i enkelrum med egen toalett och (helst) egen dusch. Innan patienten lämnar sitt rum/lägenhet ska sår vara täckta med torrt förband och patienten få hjälp med att desinfektera händerna. Tagytor på hjälpmedel (t ex rullator, rullstol, gåbord) ska också desinfekteras. Innan besök på öppenvårdsmottagning/sjukhus ska sår vara täckt med torrt förband och ev urinpåse vara tömd eller bytt. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller andra hudlesioner deltar i vård och omvårdnad av boende med MRSA. Ansvaret för att kontrollera detta åligger verksamhets-, enhetschef eller motsvarande. Begränsa om möjligt antalet personal som vårdar boende med MRSA. Basala hygienrutiner tillämpas alltid, se PM 1 Städning inkl. slutstädning Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Torka dagligen av ytor i patientens närhet och toalett med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Städutrustningen ska vara lägenhetssbunden. Tvätta städmopp eller motsvarande vid minst 60 C och torktumla den torr. Vid slutstädning tvättas textilier och tygdynor vid minst 60 C. Släng de textilier och tygdynor som inte kan tvättas vid denna temperatur. Tvätt Tvätta patientens tvätt separat, helst vid 60 o C eller vid den temperatur plagget tål. Smutstvätten förvaras i tvättkorg med lock alternativt tvättsäck som försluts i lägenheten innan den tas ut. Avfall Lägg använda förband eller annat material i plastpåse. Förslut påsen i lägenheten och kasta den som vanligt konventionellt avfall. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av kroppsvätskor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 11

12 Höggradigt rent och sterilt material Förvara rena förband o dyl i skåp/låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materialet inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder material än det som går åt inne i vårdtagarens lägenhet. Om omläggningsvagn, korg eller liknande används, duka upp den separat för varje vårdtagare så att ytorna lätt kan desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter avslutad omläggning. Avdela ett skåp med stängda dörrar för höggradigt rent och sterilt material; förbandsmaterial, kateterar m.m. förvaras i slutna avdelningsförpackningar, höggradigt rena instrument förvaras i lådor med lock. Instrument för behandling enligt ren rutin desinfekteras i första hand i diskdesinfektor och i andra hand används engångsmaterial alternativt kemisk desinfektion. Hjälpmedel Rengör och desinfektera använda rullstolar, gånghjälpmedel och andra hjälpmedel med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid innan de återlämnas. Släng tygdynor som inte kan tvättas vid minst 60 o C. Anhöriga/besökande En god handhygien rekommenderas med vanlig handtvätt efter besök. Om besökande deltar i omvårdnadsarbete ska de informeras om basala hygienrutiner och tillämpa dessa. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 12

13 PM 4. Handläggning av MRSA i primärvården Alla prov med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda kliniken. Skriv MRSA-odling på remissen. Om allmän odling dessutom önskas (OBS! ej kostnadsfritt) används separat odlingspinne, rör och remiss. 1. Screening a. Vid misstanke om stafylokockinfektion (t ex sårinfektion, abscess, impetigo). b. Inför antibiotikabehandling efter utlandsvård. Patient som under senaste halvåret haft kontakt med sjukvård utomlands ska provtas för MRSA före antibiotikabehandling oavsett indikation. Tabell 1. Screening Patient som har Prov från: Ange på remissen Sår/hudlesion, abscess, impetigo eller eksem eller annan misstanke om Staf. aureus infektion. Sår 1) Inför antibiotikabehandling av patient som senaste halvåret haft kontakt med sjukvård utanför Sverige. Näsans främre del. Svalg. Perineum Om aktuellt också; Samtliga sår / hudlesioner Insticksställe för kanyl, drän, PEG, PD-kateter etc KAD-urin / urin via andra urinavledningar. Trakeostoma / annan stomikant. MRSA-odling. Stafylokockinfektion Sårets lokalisation. MRSA-odling utland. Typ av odling och lokalisation. 1) Vid provtagning från torr hud, torra sår eller torra eksem fuktas provtagningspinnen i transportmediet alternativt i steril koksaltlösning före provtagningen. 2. Vid nyupptäckt patient med MRSA Patienten remitteras till MRSA-teamet på Karolinska Universitessjukhuset. MRSA-teamet ansvarar för att kompletterande odlingar tas samt att patienten får ett MRSA-behandlingkort. MRSA-infektion/bärarskap skall vara tydligt markerat i patientens journal, så att det framgår varje gång patienten söker på nytt att hans/hon är koloniserad med MRSA. Behandlande läkare ansvarar för att att patient och anhöriga informeras om MRSA-diagnosen MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 13

14 att samråda med Vårdhygien om smittspårningens inriktning och omfattning (övriga vårdtagare, anhöriga) att smittspårningen genomförs att MRSA-diagnosen markeras i patientens journal, så att det tydligt framgår att patienten är MRSA-positiv att patienten remitteras till MRSA-team på infektionskliniken för att erhålla behandlingskort och ev ytterligare information att MRSA-teamets läkare eller bakjour på infektionsklinik kontaktas för diskussion inför ev antibiotikabehandling att anmälan enl smittskyddslagen görs samt att patienten ges förhållningsregler informera sig om det finns personal inom hemsjukvård, hemtjänst eller särskilt boende som kan utsättas för beaktansvärd risk för smitta och därför- med patientens samtycke - vara i behov av information om MRSA i enlighet med smittskyddslagen. Smittspårning Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att smittspårningen blir genomförd. Behandlande läkare ansvarar för det praktiska genomförandet av smittspårningen (tabell 2). Smittspårninglistor skall föras (bilaga 3). 1. Alla patienter med riskfaktorer som besökt mottagningen samma dag, samtidigt eller efter indexpatienten, odlas enl tabell nedan. 2. Personal odlas vid smittspårning enl PM Patient med sår och upprepade besök på mottagningen under den senaste månaden odlas enl tabell nedan. Tabell 2 Patientkategori Prov från Ange på remissen Patienter enl1 och 2 ovan. Samtliga sår och hudlesioner. Insticksställe för kanyl/kateter. Insticksställe för PEG-sond och dylikt. KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomikant Sputum hos KOL-patienter, om möjligt. Smittspårning MRSA. Typ av odling. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 14

15 3. Hygienåtgärder i samband med besök på vårdcentral, specialistläkarmottagning och vid hembesök hos MRSA-patient Patient Patient med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling pga MRSAbärarskapet. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller andra hudlesioner deltar i vård, behandling eller undersökning av patient med MRSA. Begränsa om möjligt antalet personal som vårdar patienten. Ansvaret för att kontrollera detta åligger vårdcentralschef eller motsvarande. A. På mottagning Basala hygienrutiner tillämpas alltid, se PM 1. Patient med vätskande sår tas om möjligt in direkt på behandlings-/undersökningsrummet. Begränsa antalet personal som deltar i undersökning och behandling av patienten. Höggradigt rent och sterilt materiel Duka upp omläggningsmaterial och dylikt separat för varje patient så att avställningsytan lätt kan desinfekteras efter varje patient. Undvik material för fler patienter på vagnar och bord. Omläggningsmaterial, katetrar m.m. förvaras i slutna avdelningsförpackningar och i stängda skåp. Förvara höggradigt rena instrument i lådor med lock och i stängda skåp. Instrument för behandling enligt ren rutin desinfekteras i första hand i diskdesinfektor och i andra hand används engångsmaterial alternativt kemisk desinfektion. Avfall och tvätt Förslut avfallspåsar på behandlings-/undersökningsrummet. För övrigt konventionell hantering. Används skyddsrock i tyg läggs den i tvättsäck direkt efter avslutad behandling. Tvättsäcksställningen ska ha lock. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt stänk/spill av kroppsvätskor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 15

16 Städning Efter avslutad behandling/undersökning desinfekteras patientnära ytor och tagytor, inklusive brits, undersökningsapparatur och ev. vagn, med ytdesinfektionsmedel med tensid. Även dörr- och skåphandtag desinfekteras. 3 B. Vid hembesök Basala hygienrutiner tillämpas alltid, se PM 1. Medtag handsprit, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar. Höggradigt rent och sterilt material Om det är möjligt, duka upp höggradigt rent material på avställningsyta som lätt kan desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med tensid efter avslutat arbete. Arbeta aseptiskt så att renhetsgraden på materialet bibehålls längsta möjliga tid. Förpacka material som går åt till varje patient i en ny, skyddande plastpåse som efter användning kasseras. Förvara rena förband o dyl i skåp/låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materialet ej längre behövs. Lagra därför inte större mängder material än det som går åt hemma hos patienten. Instrument för behandling enligt ren rutin desinfekteras i första hand i diskdesinfektor och i andra hand används engångsmaterial alternativt kemisk desinfektion. Avfall Lägg använt material i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall. Avfall kasseras snarast möjligt. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt stänk/spill av kroppsvätskor om möjligt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 16

17 PM 5. Handläggning av MRSA vid hemsjukvård Alla odlingar med frågeställningen MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda enheten. Om allmän odling dessutom önskas (OBS! ej kostnadsfri) används separat odlingspinne, rör och remiss. 1. MRSA-odlingar skall tas i följande fall a) Vid påbörjande av medicinsk vård i hemmet tas screeningodling på alla patienter som har riskfaktorer (se tabell 1). b) Vid kontakt med sjukvård utanför Sverige under de senaste 6 månaderna. c) Inför insättande av antibiotika, oavsett behandlingsindikation, tas screeningodling på alla patienter som har riskfaktorer (se tabell 1). d) Vid misstanke om stafylokockinfektion (t ex sårinfektion, abcess,). impetigo Tabell 1 Patient som har Prov från Ange på remissen Sår/hudlesion, eller eksem. Sår 1). Screening/Inför antibiotika behandling/ Smittspårning MRSA, sår. Sårets lokalisation. KAD alt. övriga urinavledningar. Urin (urinodling). Screening/Inför antibiotika behandling/smittspårning MRSA, urin. Urinavledningstyp. Infart (PVK, CVK, PEG etc), eller stomi. Senaste halvåret sökt sjukvård utanför Sverige. Insticksstället, stomikant. Näsans främre del, Svalg, Perineum Om aktuellt också; Samtliga sår/ hudförändringarinsticksställe för kanyl/kateter, PEG-sond etc KAD-urin /urin via andra urinavledningar. Trakeostoma / annan stomi. Screening/Inför antibiotika behandling/smittspårning. MRSA, infart. Typ av infart/stomi. Screening/Inför antibiotika behandling. MRSA, utland. Typ av odling och lokalisation. 1) Vid provtagning från torr hud, torra sår eller eksem fuktas provtagningspinnen i transportmedlet eller i steril koksaltlösning före provtagning. 2. Vid nyupptäckt MRSA-patient vid sjukvård i hemmet Smittspårning Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att smittspårningen blir genomförd. Patienter med riskfaktorer som under den senaste månaden vårdats av samma personal som indexpatienten, skall smittspåras för MRSA. Odlingar tas från riskfaktor/er. Personal odlas vid smittspårning enl PM 9. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 17

18 Tabell 2 Patientkategori Prov från Ange på remissen Patienter enl ovan. Samtliga sår och hudlesioner. Insticksställe för kanyl/kateter. Insticksställe för PEGsond och dylikt. KAD-urin/urin via andra urinavledningar. Trakeostoma/annan stomikant. Sputum hos KOL-patienter, om möjligt. Smittspårning MRSA. Typ av odling. Smittspårningslista, se bilaga 4. Sammanställning av smittspårningen (bilaga 6) sänds till Vårdhygien. Behandlande läkare ansvarar för: att patient/vårdtagare och anhöriga informeras om MRSA-diagnosen att samråda med Vårdhygien om smittspårningens inriktning och omfattning (övriga vårdtagare, anhöriga) att smittspårningen genomförs att MRSA-diagnosen markeras i patientens journal, så att det tydligt framgår att patienten är MRSA-positiv att patienten remitteras till MRSA-team på infektionskliniken för att erhålla behandlingskort och ev ytterligare information att MRSA-teamets läkare eller bakjour på infektionsklinik kontaktas för diskussion inför ev antibiotikabehandling att inför vårdplanering kontakta biståndshandläggare/bedömare, Vårdhygien och mottagande enhet att anmälan enl smittskyddslagen görs samt att patienten ges förhållningsregler att informera sig om det finns personal som kan utsättas för smitta och därför vara i behov av information om MRSA. I sådant fall i samråd med patienten informera berörd arbetsledare. att chefsjuksköterska och verksamhetschefen samt annan berörd arbetsledare informeras. Vårdhygien Medverkar med rådgivning i vårdplanering vid förflyttning av patienten till akut somatisk slutenvård, geriatrisk enhet, sjukhem etc Vid förberedelse inför besök på öppenvårdsmottagning/sjukhus ska sår täckas med torrt förband och ev urinpåse tömmas eller bytas. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 18

19 Hygienåtgärder i samband med sjukvård i hemmet hos patient med MRSA Patient Patient med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling pga MRSAbärarskapet. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller andra hudlesioner deltar i vård och omvårdnad, behandling eller undersökning av patient med MRSA. Ansvaret för att kontrollera detta åligger chefssjuksköterska eller motsvarande. Begränsa om möjligt antalet personal som vårdar patienten. Basala hygienrutiner tillämpas, se PM 1. Basala hygienrutiner tillämpas vid all vård i hemmet. Medtag handsprit, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar. Höggradigt rent och sterilt materiel Om det är möjligt, duka upp höggradigt rent material på avställningsyta som lätt kan desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med tensid efter avslutat arbete. Arbeta aseptiskt så att renhetsgraden på materialet bibehålls längsta möjliga tid. Förpacka material som går åt till varje patient i en ny, skyddande plastpåse som efter användning kasseras. Förvara rena förband o dyl i sina förpackningar och i skåp/låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materialet inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder material än det som går åt hemma hos patienten. Instrument för behandling enligt ren rutin desinfekteras i första hand i diskdesinfektor och i andra hand används engångsmaterial alternativt kemisk desinfektion. Avfall Lägg använda förband eller annat material i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall. Avfall kasseras snarast möjligt. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt stänk/spill av kroppsvätskor om möjligt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel Rengör noggrant och desinfektera använda hjälpmedel som till exempel rullstolar och gånghjälpmedel med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid innan de återlämnas. Släng tygdynor som inte kan tvättas vid minst 60 C. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 19

20 Anhörig/besökande. En god handhygien rekommenderas med vanlig handtvätt efter besök. Personer som deltar i omvårdnadsarbetet informeras om basala hygienrutiner och tillämpar dessa. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 20

21 PM 6. Omvårdnad av patient med MRSA i hemmet Patient Patient med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling pga MRSAbärarskapet. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller andra hudlesioner deltar i vård och omvårdnad av patient med MRSA. Ansvaret för att kontrollera detta åligger enhetschef eller motsvarande. Begränsa om möjligt antalet personal som vårdar patienten. Basala hygienrutiner tillämpas alltid, se PM 1 Medtag handsprit, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar. Städning Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Tvätta städmopp eller motsvarande vid minst 60 C och om möjligt torktumla den torr. Alternativt används vid behov engångsmopp. Tvätt Tvätta patientens tvätt, helst vid 60 ºC, eller vid den temperatur plagget tål. Smutstvätten förvaras i tvättkorg i bostaden. Avfall Lägg använda förband eller annat material i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall. Avfall kasseras snarast möjligt. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt stänk/spill av kroppsvätskor om möjligt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel Rengör noggrant och desinfektera använda hjälpmedel som till exempel rullstolar och gånghjälpmedel med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid innan de återlämnas. Släng tygdynor som inte kan tvättas vid minst 60 C. Anhörig/besökande. En god handhygien rekommenderas med vanlig handtvätt efter besök. Personer som deltar i omvårdnadsarbetet informeras om basala hygienrutiner och tillämpar dessa. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 21

22 PM 7. Handläggning av MRSA patient vid besök hos Fysioterapeut- och arbetsterapeut Patient MRSA-patient har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter och får ej undanhållas nödvändig medicinsk behandling och rehabilitering pga MRSA-bärarskapet. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller hudlesioner deltar i vård, behandling eller undersökning av patient med MRSA. Ansvaret för att kontrollera detta åligger verksamhetschef eller motsvarande. Begränsa antalet personer som deltar i undersökning och behandling av patienten. Remitterande enhet - skall informera mottagande enhet om att patienten är MRSA-bärare. Innan patienten kommer till mottagande enhet - skall sår vara täckta med torrt förband och urinpåse vara tömd eller bytt. Hjälpmedel (rullator, rullstol, gåbord) som medföljer patienten ska vara ytdesinfekterade. Basala hygienrutiner tillämpas alltid, se PM 1 Om plastförkläde/skyddsrock inte används vi mobilisering, träning eller förflyttning skall arbetsdräkten bytas efter avslutad behandling. Städning Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Tvätta städmopp eller motsvarande vid minst 60 C och om möjligt torktumla den torr. Tvätt och avfall Konventionell hantering av tvätt och avfall. Förslut tvättsäck/avfallspåse på behandlings-/undersökningsrummet. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av kroppsvätskor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel och annat som används av patienter Utlånade hjälpmedel skall i möjligaste mån vara patientbundna. Om hjälpmedlet är synligt smutsigt görs det rent med rengöringsmedel och vatten före desinfektion. Tygdynor som inte kan tvättas vid minst 60 C slängs. Desinfektera använda rullstolar, gånghjälpmedel, andra hjälpmedel, värmedynor, britsar etc med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider mellan patienterna. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 22

23 Gymnastiksalen eller annat träningsrum Patienten ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel vid inträde i gymnastiksalen. Se till att patienten vid behov får hjälp med handdesinfektionen. Sår ska vara täckta med torrt förband och urinpåse vara tömd eller bytt. MRSA-patient med riskfaktorer såsom sår, urinvägskateter, stomi, PEG eller infarter såsom t ex PVK, CVK och CDK anvisas ett speciellt duschutrymme som skall städas efter användning. MRSA patienter utan riskfaktorer tillåts använda allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. En sjukgymnast ska inte ha hand om en patient med MRSA som har riskfaktorer samtidigt med andra patienter under ett och samma tillfälle. Bassängbad Patient med MRSA som har intakt hudkostym får bada i bassäng och använda det allmänna duschutrymmet i samband med bad. Patient med MRSA som har sår, eksem, annan hudlesion, urinvägskateter, stomi, PEG eller infarter såsom t ex PVK, CVK och CDK, tillåts inte bada i bassäng. Arbetsterapienheten Patienten ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel vid inträde i träningslokalen. Se till att patienten vid behov får hjälp med handdesinfektionen. Sår ska vara täckta med torrt förband och urinpåse vara tömd eller bytt. En arbetsterapeut ska inte ha hand om en patient med MRSA som har sår, eksem, annan hudlesion, urinvägskateter, stomi, PEG eller infarter såsom t ex PVK, CVK och CDK samtidigt med andra patienter under ett och samma tillfälle. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 23

24 PM 8. Handläggning av MRSA-patient vid besök hos fotterapeut Fotvård faller inom ramen för det som av Socialstyrelsen benämns Yrkesmässig hygienisk verksamhet. För att förebygga blodsmitta och att hudinfektioner uppstår i hygienisk verksamhet krävs en god allmän hygien och smittrening av instrument som inte är av engångstyp. Detta gäller främst behandlingar där man aktivt gör hål i huden. Risk för blodsmitta och hudinfektion finns även vid behandlingar där stick- och skärskador kan uppstå av misstag, t ex fotvård. Alla har bakterier på huden som kan förorsaka infektion när huden är skadad. Det är därför viktigt att smitta från en kund/patient inte överförs till en annan via händer, arbetsdräkt, salvor eller instrument. Den som ger hygienisk behandling bör därför följa i förväg fastställda rutiner för att minska risken för smittöverföring, se Socialstyrelsens författningssamling 2006:4(M). Patient MRSA-patient har rätt till samma bemötande som andra patienter och får ej undanhållas behandling pga MRSA-bärarskapet. Personal Det är direkt olämpligt att personal med sår, eksem eller hudlesioner deltar i vård, behandling eller undersökning av patient med MRSA. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas, se PM 1 Handhygien Personalens händer är en vanlig smittväg i all vård och behandling. För att möjliggöra noggrann handhygien krävs att personal har kortärmad arbetsdräkt och inte bär ringar, armbandsur eller armband. Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, s k handsprit. Medlet används i riklig mängd och masseras in på händer och underarmar före och efter kund/patient kontakt. Vid synlig eller kännbar smuts, tvätta först med tvål och vatten. Handskar Skyddshanskar av engångstyp används om kunden/patienten har sår, eksem eller andra hudförändringar på fötter eller underben. Personal som har sår på händerna bör överväga om det är lämpligt att arbeta. Konsultera företagsläkare eller husläkare. Handskar ska även användas om det finns risk för stick- och skärskador och vid risk för blodsmitta. Klädsel Arbetsdräkten ska vara kortärmad och tåla tvätt vid minst 60 o C. Plastförkläde av engångstyp används alltid över arbetsdräkten. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 24

25 Lokal Tvättställ med handdesinfektionsmedel, flytande tvål och engångshanddukar. Lätt rengörbara ytor. Inga heltäckningsmattor. Ytor och städning Stol och patientnära ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Tvätta städmopp eller motsvarande vid minst 60 o C och om möjligt torktumla den torr. Tvätt och avfall Textilier förvaras i tvättsäck/korg med lock och tvättas vid minst 60 o C. Avfallspåse försluts inne i behandlingsrummet och kastas som vanligt konventionellt avfall. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av kroppsvätskor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Smittrening och övrig hantering av instrument för behandling Allmänt Eftersom en smittbärare kan vara helt symtomfri är det viktigt att alltid tillämpa smittrening. En fullständig smittrening av instrument och arbetsverktyg sker i tre steg; rengöring, desinfektion och sterilisering. När man använder desinfekterade eller sterila instrument är det viktigt att hantera dem på ett sådant sätt att de inte förorenas genom kontakt med icke smittrenade ytor som hud, kläder, dukar eller servetter. Desinfektera alltid händerna innan smittrenade instrument används. Engångsmaterial I de fall det är möjligt och lämpligt rekommenderar Socialstyrelsen att engångsmaterial används i första hand. Exempel: Fotfilar, spatlar och penslar, insatsskydd till fotkar och skalpellblad/rakblad. Om skaftet är av flergångstyp ska det rengöras och desinfekteras efter användning. Rengöring Diska instrumenten med rengöringsmedel och vatten. Det är viktigt att all synlig smuts är borta varför borstning eller rengöring i ultraljudsbad ibland måste tillgripas. Använd alltid handskar vid manuell rengöring. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 25

26 Finns tillgång till diskdesinfektor ska den användas till alla instrument av flergångstyp. Alla instrument av flergångstyp bör desinfekteras i diskdesinfektor. Diskdesinfektorn har program som kombinerar rengöring och desinfektion. För instrument som är svåra att rengöra kan en mekanisk rengöring ändå bli nödvändig i form av borstning eller ultraljudsbad. Desinfektion Desinfektion kan ske på olika sätt och syftar till att instrumentet blir höggradigt rent. Höggradigt rena produkter och instrument används vid beröring av sår och skadad hud. För instrument är värmedesinfektion det lämpligaste. Finns diskdesinfektor används den men värmedesinfektion kan också ske genom kokning i vatten under lock i 5 minuter. I andra hand används kemisk desinfektion. För ytor används ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Speciellt viktigt är det att desinfektera ytor som blivit förorenade med blod eller andra kroppsvätskor. Sterilisering Sterilitet krävs för instrument som penetrerar hud eller slemhinna. Sterilisering ger en fullständig avdödning av alla levande mikroorganismer, sporer inräknade. Före sterilisering rengörs och desinfekteras instrumenten. Apparater för sterilisering kontrolleras regelbundet enligt tillverkarens instruktioner. Hantering och förvaring Förvara de höggradigt rena instrumenten rent, torrt och dammfritt under lock och bakom stängd skåpdörr. Desinfektera händerna innan höggradigt rent gods hanteras. Använd aseptisk teknik - gå inte omväxlande mellan rent och orent. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 26

27 PM 9. Rutiner för MRSA-odling av personal Provtagning av personal bör genomföras av företagshälsovården för att skydda den anställds integritet och samtidigt kunna erbjuda optimalt omhändertagande. Provtagningsindikationer 1. Vid nyanställning I Stockholms läns landsting: se separat PM: Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting, I kommunal verksamhet hänvisas till lokala PM. 2. Personal eller studerande som tjänstgjort inom sjukvården eller sökt vård utanför Sverige de senaste 6 månaderna. I många länder utanför Sverige är MRSA mycket vanligt förekommande, vilket leder till ökad risk för kolonisering. Provtagning bör ske efter tidsbeställning på företagshälsovården/studenthälsovården. Observera att provtagningen gäller även besökande personal och studerande från länder utanför Sverige, vilka avser att arbeta aktivt i svensk sjukvård. 3. I samband med smittspårning a) Vid en nyupptäckt patient med MRSA på en vårdenhet skall verksamhetschefen/enhetschefen ansvara för att företagshälsovården eller annan utomstående medicinskt verksam person ställer frågor till personalen för att identifiera personal som har sår, eksem eller hudlesioner. Personer med sådana riskfaktorer skall provtas från riskfaktorer samt näsa och svalg. b) Om indikation finns på att smittspridning skett inom en avdelning/enhet ska all personal provtas, även de som inte har sår, eksem eller hudlesioner. Provtagningen sker i samråd med Vårdhygien. c) Vid smittspårningsodling av personal skall chefen för verksamheten eller av denna/e utsedd person göra upp en lista (bilaga 5) på den personal som deltagit i vården och som skall provtas. Listan lämnas till den person på företagshälsovården som ansvarar för provtagningen. Sammanställning (bilaga 6 a) med uppgift om antalet som planerats provtas, antal som provtagits samt antal MRSA-positiva personal sänds till Vårdhygien. Personal positiv för MRSA sköts av företagshälsovården i samråd med MRSA-teamet. Provtagningsanvisningar Prov tas av företagshälsovården (om inte annat överenskommits lokalt). För att reducera antalet kontaminerade personer ska MRSA-odling tas före ett arbetspass och inte då ett arbetspass just avslutats. Om allmän odling dessutom önskas tas denna separat, med separat odlingspinne och separat remiss. Vid provtagning från torr hud, torra sår eller torra eksem fuktas provtagningspinnen i transportmediet alternativt i steril koksaltlösning före provtagningen. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 27

28 MRSA-odling på personal tas från: näsans främre del (fukta pinnen i transportmediet) svalg ev sår, eksem (fukta pinnen i transportmediet) och andra hudlesioner. OBS! även småsår, t ex nagelbandsinfektion, sår i näsan, hörselgångseksem. Ange på remissen: MRSA, personal, typ av odling och lokalisation, och om det gäller smittspårning, utlandstjänstgöring eller nyanställning. Observera! Det är viktigt att MRSA-personal anges på remissen så att prover inte poolas vid analys på laboratoriet. I väntan på provsvar: Personal med sår, eksem eller hudlesioner som kan vara infekterade avstängs från direkt patientkontakt efter beslut av närmaste chef på inrådan av företagshälsovården eller Vårdhygien. (omplaceras eller stannar hemma, efter beslut av arbetsledare). Övriga arbetar som vanligt. Se vidare: Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting, alternativt lokala anvisningar i kommunen. MRSA-vårdprogram för öppen hälso- och sjukvård 28