MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERS DUE DILIGENCE

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERS DUE DILIGENCE DEN SVENSKA STATENS SKYLDIGHET OCH FÖRETAGENS ANSVAR Författare: Jonas Jonzon 1

2 SAMMANFATTNING Mänskliga rättigheters due diligence är ett verktyg som företag bör använda för att förhindra och förebygga negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna samt säkerställa effektiva gottgörelseprocesser för drabbade parter. Begreppet ingår i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Dessa klargör att stater har en skyldighet att skydda individer mot företagsrelaterad negativ påverkan samt att företag ska respektera mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet. Även hemstater (den stat där företaget har sitt säte) har en plikt att reglera och klargöra att företag inte negativt påverkar mänskliga rättigheter i den verksamhet de bedriver. Principerna lyfter också värdet av transparens och tillgång av information för parter som riskerar att drabbas som viktiga faktorer för att förebygga negativ påverkan. Genom mänskliga rättigheters due diligence uppställs vissa krav på företags handlande för att säkerställa att de lever upp till mänskliga rättighetsstandarder. I svensk rätt idag finns liknande typer av krav, så kallade due diligence-processer, där företag måste följa och efterleva vissa uppställda standarder. I denna rapport identifieras dessa rättsområden med syftet att påvisa och analysera varför staten har valt sådana lagstiftnings- och påverkansmetoder samt att uppvisa att det finns likheter med verktyget mänskliga rättigheters due diligence. Rapportens analys påvisar även att en stat har flera olika alternativ till lagstiftningsmetoder för att förmå företag att efterleva uppställda standarder. Stater har möjlighet att direkt påverka företag, genom incitament, straffrättsligt ansvar och/eller genom tillstånds- och tillsynskrav. En stat kan även använda sig av indirekta påverkansmetoder genom statens egen verksamhet. Dessa områden avser påverkan genom uppställda krav inom den offentliga sektorn, genom statens exportfrämjande verksamhet, konsumentlagstiftning eller genom rapporterings- eller transparenskrav. Rapporten har även undersökt möjligheterna att föra process i svensk domstol då en företagsrelaterad brottslig handling eller skada har skett utomlands. Studien visar att såtillvida det finns en svensk anknytning till skadan är det möjligt att föra en process i svensk domstol genom de internationella åklagarkamrarna eller genom skadeståndstalan. Dock finns stora utmaningar som måste hanteras vid en sådan process. Rapportens slutsats är att due diligence är ett verktyg som i stor utsträckning redan används av företag idag. Att även genomföra mänskliga rättigheters due diligence bör därför inte vara främmande för företag. Den svenska staten bör vidare utreda vilka lagstiftningsmetoder som är effektivast för att säkerställa efterlevnaden av FN:s vägledande principer, samt se över befintlig lagstiftning för att åtgärda eventuella hinder för efterlevnad. 2

3 SUMMARY Human rights due diligence is a tool companies should use to prevent and mitigate adverse impacts on human rights and assure effective recourse and remedy for affected parties. The notion is part of the UN Guiding Principles for business and human rights. The principles make it clear that States have an obligation to protect individuals against business-related adverse effects, and companies should respect human rights throughout their operations. The home state (the state where the company has its headquarters) has a duty to regulate and clarify that companies do not adversely affect human rights in their operations. The principles also raise the value of transparency and access to information for parties at risk as key factors to prevent adverse impacts. Human rights due diligence impose certain requirements on how companies should act to ensure compliance to human rights standards. In the Swedish legal system today, there are similar types of requirements, called due diligence processes, wherein companies must adhere to and comply with certain set standards. This report has identified these areas of law, with the aim to detect and analyze why the State has chosen such regulation, and to demonstrate that there are similarities to the human rights due diligence tool. The analysis of the report also shows that a State has several different alternatives to legislative methods to encourage companies to comply with established standards. States have the ability to directly affect businesses through incentives, reporting or transparency requirements, criminal liability, and/or through regulatory requirements. The standards that States set with regard to governmental activities such as public procurement, export promotion, consumer legislation or through direct ownership of companies can also have wider effects. The report has also examined the possibilities of taking legal proceedings in a Swedish court when a business-related criminal offense or liability claims have occurred abroad. The study shows, that if there is a Swedish connection to the claims, it is possible to bring a lawsuit to a Swedish court by the Swedish public prosecutor or through liability claims. However, there are significant challenges to such proceedings. The report concludes that due diligence is a tool that is already widely in use by businesses today. Performing human rights due diligence should therefore not be foreign to companies. The Swedish government should further investigate which regulatory methods are most effective for the enforcement of the UN Guiding Principles, as well as review existing legislation to address any barriers to compliance. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Summary 3 Förkortningar 5 1 Inledning 7 2 FN:s vägledande principer 12 3 Inledning 17 4 Straffansvar för bristande due diligence 18 5 Skadeståndsansvar för bristande due diligence 24 6 Due diligence-incitament genom konsumentlagstiftning 30 7 Due diligence som grund för beviljande av tillstånd 33 8 Due diligence som tillsynsverktyg 36 9 Due diligence-krav för affärsrelationer med offentlig sektor Due diligence-krav för handels- och investeringsstöd Due diligence till följd av rapporterings- och transparenskrav Introduktion Möjlighet till straffrättsligt ansvar Möjlighet till skadeståndsrättsligt ansvar Problemidentifiering inför en implementering av principerna Slutsats Rekommendationer 77 Källförteckning 79

5 FÖRKORTNINGAR ABL Aktiebolagslag (2005:551) AML Arbetsmiljölag (1977:1160) BrB Brottsbalken (1962:700) CSR Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility) DRK Demokratiska Republiken Kongo Ds Betänkande i departementsserien EKN Exportkreditnämnden EKR Exportkontrollrådet et al och andra (et alii Latin) EU Europeiska unionen f och följande sida ff och följande sidor FN Förenta nationerna GRI Global Reporting Initiative ILO International Labour Organisation ISP Inspektionen för strategiska produkter LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling MB Miljöbalken (1998:808) OECD Organisation for Economic Co-operation and Development PAL Produktansvarslag (1992:18) PGU Politik för global utveckling Prop Proposition RF Regeringsform (1974:152) SEK AB Svensk Exportkredit SFS svensk författningssamling SkL Skadeståndslag (1972:207) SOU Statens Offentliga Utredningar ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554) 5

6 AVDELNING I INTRODUKTION 6

7 1 INLEDNING Det är varje stats skyldighet att säkerställa att individer som vistas inom statens territorium inte utsätts för negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Multinationella företag har i dagens globaliserade värld framträtt som en aktör med förmågan att både negativt och positivt påverka mänskliga rättigheter. Företag har därför ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, men det finns svagheter inom det juridiska systemet som innebär svårigheter för en drabbad part att uppnå rättvisa om företag brister i denna respekt. Det bör därför utredas huruvida lagstiftning på detta område skulle kunna täppa igen det juridiska gapet. Mänskliga rättigheters due diligence är ett verktyg som kan hjälpa till att motverka att multinationella företag påverkar mänskliga rättigheter negativt. Syftet med mänskliga rättigheters due diligence är att förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter genom att identifiera vilken påverkan ett företags verksamhet kommer att, eller kan ha. Genom en sådan analys är det möjligt att, i inledningsskedet, identifiera problemområden men även att senare undvika och förhindra att kränkningar av mänskliga rättigheter sker. Mänskliga rättigheters due diligence utvecklades av FN:s generalsekreterares särskilde representant för frågor om företag och mänskliga rättigheter, professor John Ruggie. Den av FN beställda utredningen resulterade i ett ramverk med principer för stater och företag. Principerna är vägledande och det är upp till varje stat och företag att tillämpa, följa eller implementera dem. Principernas fokus läggs på tre områden: 1) statens skyldighet att skydda, respektera och förverkliga individers mänskliga rättigheter, 2) företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter, samt 3) möjligheten till gottgörelse och kompensation för drabbade. Begreppet mänskliga rättigheters due diligence faller under området företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Multinationella företag som påverkar mänskliga rättigheter negativt är ett problem. Som exempel på detta kan bland annat nämnas kemiolyckan i den indiska staden Bhopal med cirka dödsfall samt dumpningen av giftigt avfall i Elfenbenskusten I båda miljöskandalerna var företag inblandade vars verksamhet inverkade på händelseförloppet samt negativt påverkade möjligheterna till gottgörelse för de drabbade. Det är värdstaten (den stat där företaget bedriver verksamhet) som har skyldigheten att säkerställa att individer inte påverkas negativt av företagens verksamhet, men detta efterföljs av olika orsaker inte alltid. Därför har hemstatens (den stat där företaget har sitt säte) och företagens ansvar utretts vid utformningen av de 1) Amnesty International Clouds of injustice Bhopal disaster 20 years on. 2) Amnesty International och Greenpeace The toxic truth About a company called Trafigura, a ship called the Probo Koala, and the dumping of toxic waste in Côte d`ivoire. 7

8 färdigställda vägledande principerna. Hemstaterna, vilket även inkluderar Sverige, måste nu ställa sig frågan vilka plikter och skyldigheter de har för att reglera och klargöra att företag efterlever de vägledande principerna samt hur dessa plikter ska uppfyllas. Vissa kränkningar av mänskliga rättigheter kan undvikas eller lindras genom att företag kontinuerligt genomför mänskliga rättigheters due diligence 3. Att kräva att företag ska efterleva vissa uppsatta standarder genom due diligence är inget nytt och på många andra områden där företag bedriver verksamhet finns redan tvingande åtaganden som liknar mänskliga rättigheters due diligence. I denna rapport kommer dessa andra områden att identifieras och analyseras för att påvisa att tiden i hög grad är mogen för due diligence på området mänskliga rättigheter. 1.1 Syfte Rapportens syfte är att påvisa huruvida due diligence används inom det svenska rättssystemet idag. Rapporten syftar vidare till att identifiera och granska hur dessa due diligence-element används. De rättsområden som identifieras kommer att jämföras utifrån mänskliga rättigheters due diligence och det konsekvensanalysverktyg som används där. I rapporten undersöks vilka olika typer av lagstiftnings- eller påverkansmetoder som staten använder sig av för att säkerställa att företag uppfyller de krav som genom due diligence-elementen åläggs dem. Genom att identifiera och granska dessa rättsområden och de lagstiftnings- och påverkansmetoder som används läggs grunden till en diskussion om att FN:s vägledande principer och mänskliga rättigheters due diligence kan införas i svensk rätt, men även hur de ska implementeras. Rapporten ämnar även att påvisa de svårigheter som föreligger för att kunna föra process i svensk domstol då en företagsrelaterad negativ påverkan med svensk anknytning har uppstått utomlands. Förhållandena för att föra en straffrättslig och civilrättslig process kommer att granskas. Generellt sett är sådana processer möjliga, men det ställs stora krav som måste uppfyllas för att en drabbad part ska få gottgörelse. Vissa av de hinder som föreligger inför en implementering av FN:s vägledande principer kommer även kortfattat belysas. Rapporten avslutas med en slutsats med rekommendationer. Rekommendationerna är främst inriktade på hur den svenska staten och regeringen kan implementera delar av FN:s vägledande principer. 3) För analys av utländska rättsområden, se De Shutter et al Human rights due diligence: the Role of States. 8

9 1.2 Avgränsning Denna rapport är ägnad åt det skeende som infaller före en företagsrelaterad negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna uppstår. Rapportens avgränsning är därför gjord med hänsyn till de förebyggande åtgärder (due diligence-åtgärder) som bör och ska ske, och inte det händelseförlopp som sker efter en skada har uppkommit. Avdelning III i denna rapport kommer förvisso att behandla svårigheterna med att uppnå rättvisa och gottgörelse för drabbade efter att en negativ påverkan har skett, men syftet med avdelningen är att påvisa vilka hinder som måste överkommas för att rättvisa ska uppnås. Rapporten är även avgränsad till de rättsområden som angränsar till eller kan tolkas analogt till mänskliga rättigheter. Denna avgränsning innebär att alla specifika situationer eller specifika lagrum inte kommer att kunna tas upp inom de många rättsområden som behandlas i rapporten. Avgränsning har därför gjorts till rättsområden som kan anses relevanta för att förtydliga rapportens syfte. Avgränsningar inom de olika rättsområdena har framfört allt gjorts inom avdelning II. En grund för analysen i avdelning II är att fokus har lagts på rättsområdena som helhet och inte de specifika juridiska rekvisiten som finns inom varje rättsområde och lagrum. 1.3 Begreppsförklaring Mänskliga rättigheters due diligence är ett verktyg som används för att förebygga eller förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Begreppet mänskliga rättigheters due diligence är en översättning från human rights due diligence 4. Eftersom begreppet inte enbart kan översättas till konsekvensanalys, då flera viktiga aspekter av betydelsen faller bort, kommer mänskliga rättigheters due diligence att användas konsekvent i rapporten. Mänskliga rättigheters due diligence uppkomst, användningsområde och främsta syfte kommer att förklaras i kapitel 2. Det är dock av värde att redan här förklara begreppet due diligence. I denna rapport används due diligence med åsyftningen ett handlande med hänsyn till en viss försiktighetsstandard. En del av begreppet due diligence och även mänskliga rättigheters due diligence omfattar konceptet konsekvensanalys. Med konsekvensanalys avses då konsekvenserna av ett visst handlande analyseras med syftet att motverka en potentiell negativ påverkan. Begreppet due diligence används även inom olika juridiska områden, främst inom associationsrätt, där begreppet har betydelsen företagsbesiktning. Det är alltså inte den betydelsen av due diligence som hänsyftas i denna rapport. 4) Se: Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel 17. 9

10 Med begreppet mänskliga rättigheter avses The International Bill of Human Rights. I The International Bill of Human Rights ingår FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948, den internationella konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Begreppet mänskliga rättigheter omfattar även International Labour Organisations kärnkonventioner. Benämningen multinationella företag har i denna rapport betydelsen företag som bedriver verksamhet i flera länder, genom koncernverksamhet eller via producerande dotterbolag. 1.4 Metod och material Denna rapport är skriven enligt traditionell rättsdogmatiskt metod. Det innebär att rättskällor, såsom lagstiftning, förarbeten och prejudikat, 5 har studerats för att beskriva, systematisera och tolka gällande rätt. 6 Till viss del har även komparativ rättsmetod använts. 7 Detta avser främst kapitel 11.4 där amerikansk rätt kort beskrivs. Eftersom förekomsten av uppställda due diligence förfaranden som företag måste efterleva undersöks i rapporten, har även andra källor använts. Utgångspunkten i analysen är svensk rätt, men i flera fall har även internationella källor beskrivits. Anledningen till det är att både internationell rätt och internationella regelverk har stor betydelse för svenska företags verksamhet, varför det finns ett stort värde i att tolka och tillämpa sådana källor. Rapporten sträcker sig över många rättsområden och ambitionen har varit att hela tiden använda så aktuella och precisa källor som möjligt. Därför har svenska myndigheters föreskrifter, rapporter från organisationer samt material från internet också använts. 5) Gräns s 36. 6) Olsen SvJT 2004 s 105, s ) Gunnerstad och Ingvarsson SvJT 1997 s 152, s

11 1.5 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i fyra avdelningar. Avdelning I är fokuserad på en inledande problemformulering och rapportens huvudsakliga syfte. De avgränsningar som har gjorts inom ramen för rapporten förklaras samt den metod och det material som har använts. Vidare följer en ingående beskrivning av FN:s vägledande principer som spelar en stor roll för rapporten. Avdelning II är inriktad på en analys av svensk rätt. Analysen syftar till att påvisa att due diligence används i det svenska rättssystemet idag. Därför har de svenska rättsområdena som uppvisar due diligence-element granskats. De svenska rättsområdena har beskrivits utifrån kraven på hur due diligence påverkar företags efterlevnad av standarder. Därför har följande indelning gjorts: straff- och skadeståndsansvar för bristande due diligence, due diligence som grund för beviljande av tillstånd och som tillsynsverktyg, due diligence-krav för affärsrelationer med offentlig sektor och handels- och investeringsstöd, due diligence-incitament genom konsumentlagstiftning samt due diligence till följd av rapporterings- och transparenskrav. Varje rättsområde inleds med en kortfattad inledning och problemformulering. Sedan avhandlas och granskas de aktuella rättsområdena utifrån de due diligence-element som används i respektive område. Avdelning III är fokuserat på de svårigheter att föra process som förekommer efter det att en skada eller en kränkning av mänskliga rättigheter har skett. Avdelningen inleds med en kort beskrivning av folkrätt. Vidare förklaras möjligheterna till straff- och skadeståndsrättsligt ansvar för skada som uppstått utomlands. Angreppspunkten är möjligheten att föra processen i svensk domstol då det finns en svensk anknytning. Avdelningen innehåller även en beskrivning av vilka hinder som förekommer vid en implementering av FN:s vägledande principer i svensk rätt. Avdelning IV innehåller avslutande slutsats samt rekommendationer. 11

12 2 FN:S VÄGLEDANDE PRINCIPER 2.1 Ramverket Skydda, respektera och åtgärda och FN:s vägledande principer År 2008 presenterade FN:s särskilde representant för företag och mänskliga rättigheter, professor John Ruggie, ramverket Skydda, respektera och åtgärda. Syftet med ramverket är att klargöra och förtydliga vilka juridiska principer som gäller när företag bedriver sin verksamhet, främst i svaga stater. Ramverket är fokuserat på det glapp som uppstår då en stat misslyckas att skydda individer från företagsrelaterad negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna 8. Ramverket vilar på tre pelare: statens skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter samt tillgången till effektiva rättsmedel och kompensation för de drabbade 9. Företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter är en universell standard som utgår ifrån FN:s International Bill of Rights och företag ska bedriva sin verksamhet genom att känna till och rapportera hur deras verksamhet påverkar mänskliga rättigheter. FN:s vägledande principer, som presenterades 2011, syftar till att genom riktlinjer visa hur ramverket ska implementeras och användas. Syftet är därmed inte att skapa en ny universell lagstiftning, utan principerna ska klargöra hur existerande standarder bör användas. Principerna är istället tänkta att ge företag vägledning i arbetet att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter. Genom att arbeta utefter principerna kan även brister i det nuvarande systemet identifieras och åtgärdas. 10 Den första pelaren i FN:s vägledande principer beaktar statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna. Där stadgas att en värdstat (den stat där kränkningar av mänskliga rättigheter utförs) måste skydda individer och samhällen inom sitt territorium eller jurisdiktion mot kränkningar av mänskliga rättigheter från en tredje part, vilket även inkluderar företag. Staten kan inte anses skyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter när de utförs av en tredje part, men stater kan bryta mot internationella mänskliga rättighetsstandarder om de inte agerar för att förhindra eller mildra kränkningar som utförs av tredje part. 11 Vidare stadgas i FN:s vägledande principer att hemstaten (den stat där företaget har sin hemvist) inte har ett rättsligt ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter som utförs utanför hemstatens territorium av företag som har sin hemvist i hemstaten. Men det finns inte heller något som hindrar hemstaten från att reglera verksamheten för företag som har sitt säte i staten, trots att företagens verksamhet sker utanför hemstatens territorium. Det finns starka incitament för en hemstat att, med en laglig juridisk förankring, reglera eller klargöra att företag förväntas 8) Protect, Respect and Remedy: a framework for business and human rights, A/HRC/8/5 s 5 punkt 11. 9) Protect, Respect and Remedy: a framework for business and human rights, A/HRC/8/5 s 1. 10) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, paragraf ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel 1. 12

13 respektera mänskliga rättigheter även vid verksamhet utomlands. Hemstaten bör speciellt förtydliga detta när staten själv står som ägare till företag eller när staten är involverad i exportfrämjande insatser med verksamhet utomlands eftersom dessa verksamheter kan ses som en förlängd arm av staten. Hemstaten har många verktyg till sitt förfogande för att klargöra och säkerställa att företag ska respektera mänskliga rättigheter i sin verksamhet utomlands. Som exempel kan nämnas olika typer av rapporteringskrav, soft-law instrument i form av riktlinjer eller fastställda internationella standarder som företag måste följa. 12 Den andra pelaren i FN:s vägledande principer stadgar att företag ska respektera mänskliga rättigheter. 13 Företag ska därför undvika att orsaka eller bidra till negativ påverkan genom sin egen verksamhet samt undvika att i samband med sina affärsrelationer negativt påverka mänskliga rättigheter. 14 Företagens respekt för mänskliga rättigheter ska som minimum utgå ifrån FN:s International Bill of Human Rights, samt ILO:s Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work. 15 För att företag ska kunna känna till och visa att de respekterar de mänskliga rättigheterna krävs att företagen har riktlinjer och processer som klart definierar arbetet med att efterleva mänskliga rättigheter. Dessa riktlinjer och processer ska innefatta: Ett policyåtagande för att fullgöra ansvaret att respektera de mänskliga rättigheterna. Policyåtagandet ska vara förankrat och tillämpas i hela företaget samt vara publikt. 2. En process för att kontinuerligt genomföra mänskliga rättigheters due diligence med syfte att identifiera, förhindra och redogöra för hur risker för negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna hanteras. 3. Processer som möjliggör gottgörelse vid negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna. Den tredje pelaren i ramverket fokuserar på möjligheten för en drabbad part att få sin sak prövad. Där stadgas att det i statens skyldighet att skydda individer mot företagsrelaterade negativ påverkan ingår att säkerställa att en drabbad kan få möjligheten att få sin sak prövad på ett effektivt sätt. Klagomålsmekanismer kan ske i form av domstolsprocesser eller utanför domstol. Syftet är att underlätta för den enskilde och att undanröja hinder för en objektiv prövning. 17 Företag bör även möjliggöra klagomålsprocesser för att så tidigt som möjligt upptäcka och förhindra risker. Dessa processer ska vara lättillgängliga för de individer som kan komma att drabbas ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel 2. 13) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel

14 2.2 Mänskliga rättigheters due diligence Som en viktig del i identifieringen av risker för negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna, som verksamheten i ett företag kan ge upphov till, presenterar de vägledande principerna verktyget mänskliga rättigheters due diligence. Processen innebär att företag kontinuerligt ska genomföra mänskliga rättigheters due diligence för att förhindra, begränsa och redogöra för de risker som företagens verksamhet kan ge upphov till. Processen bör innefatta både faktisk och potentiell påverkan på de mänskliga rättigheterna och kan på så sätt skapa en bas för företaget att agera utifrån. 19 Mänskliga rättigheters due diligence innehåller fyra element, där företag bör: 20 utarbeta en policy där företagets åtaganden att respektera mänskliga rättigheter framgår utvärdera faktisk och potentiell negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna som företaget kan orsaka eller bidra till genom den egna verksamheten eller genom företagets affärsförbindelser integrera företagets åtaganden och bedömningen av den negativa påverkan i företagets interna kontroll- och tillsynsverksamhet kontinuerligt följa upp och rapportera vilka åtgärder som har tagits eller bör tas, utifrån perspektivet att motverka negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna Policy för mänskliga rättigheter Syftet med en policy för mänskliga rättigheter är att tillhandahålla en bas för företagets arbete med att respektera de mänskliga rättigheterna. Genom policydokument visar företaget att de ska respektera mänskliga rättigheter i företagets och koncernens hela verksamhet. Det är därför viktigt att ett policydokument är väl förankrat hos den högsta ledningen. 21 Det bör fastställa att företaget ska respektera mänskliga rättigheter genom att ha processer som möjliggör identifiering av risker för negativ påverkan av de mänskliga rättigheterna. Dokumentet bör även stadga att företaget aktivt ska försöka förhindra och förebygga en negativ påverkan ) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Human Rights Council A/HRC/14/27 p ) Amis s 4. 22) Amis s 4. 14

15 2.2.2 Identifiera och utvärdera risker För att identifiera risker måste ett företag objektivt beakta den faktiska eller potentiella risken att företagets verksamhet kan påverka de mänskliga rättigheterna negativt. Inledningsvis måste mänskliga rättigheter definieras utifrån ett brett perspektiv. Exempelvis ska FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna användas. Beroende på verksamheten kan ytterligare konventioner beaktas, såsom FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP). Vidare måste den negativa påverkan på dessa rättigheter identifieras genom att företagets direkta inverkan (företagets egna verksamhet) och indirekta inverkan (via affärsförbindelser) analyseras. 23 Samtliga intressenter som kan komma att påverkas av företagets verksamhet bör konsulteras. Extra hänsyn bör även tas till särskilt utsatta grupper, såsom kvinnor eller barn. Genom konsultation kan alla intressenter ge uttryck för vilka typer av risker de ser med företagets verksamhet. Genom att ställa objektiva frågor vid en sådan genomgång kan risker identifieras. 24 Varje verksamhetsområde bör vidare beaktas. Därför måste hela företagets verksamhet utvärderas, från den omedelbara påverkan till den sekundära påverkan genom företagets anställda eller dess underleverantörer, producenter, affärspartners och kunder. Även det geografiska område där verksamheten bedrivs måste beaktas. Om det är ett konfliktområde där det sker kränkningar av mänskliga rättigheter i stor skala måste speciella skyddsåtgärder vidtas. 25 När potentiella risker har identifierats går det att utvärdera hur stor risken är att företaget bidrar till en negativ påverkan. De identifierade riskerna fungerar som ett underlag som företaget kan använda sig av för att förhindra eller förebygga att riskerna resulterar i en faktisk negativ påverkan Integrering och rapportering De risker som har identifierats måste, tillsammans med de åtgärder som företaget utför, integreras i företagets kontroll- och tillsynsverksamhet. Syftet med detta förfarandesätt är att företaget ska kunna kontrollera och utvärdera huruvida åtgärderna är effektiva och om de efterföljs. Rapportering av de åtgärder som vidtas bidrar till hög transparens och är avgörande för att allmänheten och de som riskerar att drabbas ska kunna följa och granska vilka åtgärder som företaget tar i förebyggande syfte ) Taylor et al s 5. 24) Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, artikel ) Taylor et al s 6 f. 26) Taylor et al s 15 f. 15

16 AVDELNING II DUE DILIGENCE I DET SVENSKA RÄTTSSYSTEMET 16

17 3 INLEDNING Genom att ställa frågan hur kan den svenska staten uppfylla sin plikt att klarlägga och säkerställa att företag respekterar mänskliga rättigheter i sin verksamhet? aktualiseras olika typer av ställningstaganden för staten. Staten måste göra en proportionell bedömning av hur högt det efterfrågade målet värderas samt ställa detta mot hur mycket kontroll staten anser att den ska utöva mot aktören. Det finns olika typer av instrument för en stat att tillgå för att förmå aktörer att efterleva en viss standard. Beroende på vilken typ av instrument staten väljer, påverkar det den berörda aktören på olika sätt. Dessa instrument kan variera från tvingande lagstiftning till frivilligt engagemang från aktörens sida. Denna analys syftar till att granska hur en stat kan välja att påverka en ekonomisk aktör. Det finns olika alternativ till detta. Främst kan det ske genom direkt lagstiftning, genom uppsatta rapporterings- och transparenskrav eller genom statens tillstånds- eller tillsynsverksamhet. Men det bör åtminstone ske i statens egen verksamhet genom den offentliga sektorn, exportfrämjande insatser och i de statligt ägda företagen. Analysen utgår från verktyget mänskliga rättigheters due diligence och den konsekvensanalys som används där. I analysen kommer det att utredas vilket ansvar en aktör har för en bristfällig eller utebliven due diligence. Analysen ska även utreda vilka rättsliga lösningar som har tagits inom rättsområden som angränsar till eller kan tolkas analogt i förhållande till mänskliga rättigheter. Den användning av due diligence som idag förekommer inom svensk rätt kommer att beskrivas för att identifiera den metod av konsekvensanalys som brukas. Anledningen till att beskriva konsekvensanalysen inom de olika rättsområdena är för att konkretisera att due diligence används idag i Sverige samt även hur det används. Vidare ska lagstiftnings- och påverkansmetoderna utvärderas för att avgöra om de uppfyller den svenska statens plikt att klarlägga att företag ska respektera mänskliga rättigheter i verksamheten utomlands. 17

18 4 STRAFFANSVAR FÖR BRISTANDE DUE DILIGENCE 4.1 Inledning svensk straffrätt I svensk straffrätt kan inte en juridisk person föröva ett brott. Däremot kan en fysisk person som har en ledande befattning eller på annat sätt är ansvarig för företagets verksamhet dömas för ett brott som begåtts inom ramen för företagets verksamhet. 27 Detta kapitel kommer att utreda om det inom svensk rätt finns ett straffansvar för bristfällig eller utebliven due diligence. Syftet är att visa att det finns en möjlighet att införa ett tvingande element och genom straffansvar förmå företag att utföra mänskliga rättigheters due diligence. Straffansvar för bristande due diligence har, som kommer att visas nedan, använts inom ett rättsområde där det anses speciellt angeläget att personer som är verksamma inom ett företag effektivt efterföljer lagstiftningen. Kapitlets fokus ligger även på att beskriva hur due diligence-metoden för rättsområdet ser ut. Eftersom en juridisk person inte kan straffas för ett brott blir frågan istället hur straffansvaret för en fysisk person ser ut. De regler som behandlar företagsansvaret utgår från syftet att ansvaret bör läggas så att reglerna efterföljs så effektivt som möjligt. 28 Därför ligger huvudansvaret på personer i företagets ledning och straffansvar kan inte delegeras. 29 Arbetsuppgifter går dock att delegera till anställda i företaget, men ledningen har alltid ansvaret för att anställdas handlande, som sker i företagets verksamhet är förenlig med aktuell lagstiftning. Regleringen utgår därför ifrån att ledningen ansvarar för att organisera företagets arbetsuppgifter genom delegering, på ett sådant sätt att en anställd sköter den aktuella arbetsuppgiften korrekt. Exempel på företagets ansvar kan vara genom så kallat oäkta underlåtenhetsbrott av person i garantställning, vilket innebär att ett företag orsakar utsläpp eller kroppsskada på grund av att organiseringen av arbetet gjorts på ett undermåligt sätt. 30 Ledningen måste också se till att företaget rättar sig efter vissa förelägganden eller viss lagstiftning, till exempel vid anmälningsplikt. 31 Det har utretts huruvida juridiska personer ska kunna straffas för brott. 32 Utredningen ledde dock inte till ett införande av straffansvar för juridiska personer i svensk straffrätt, men däremot reformerades sanktionen företagsbot för att effektivisera systemet. 33 Företag kan bli ålagda en företagsbot enligt 36:7 Brottsbalken (BrB). 34 Företagsbot är att anse som en sanktion med bestraffande verkan som kan tilldelas företag som har brutit mot viss lagstiftning. 35 Förutsättningen för åläggande av företagsbot är, enligt 36:7 BrB, att ett brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet och näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Brottet kan ha begåtts av en person i ledande ställning eller en person som haft särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsbotens 27) Jareborg s 75, Asp et al s ) Asp et al s ) Asp et al s ) Asp et al s ) Asp et al s ) SOU 1997: ) Prop 2005/06:59, Ds 2001:69. 34) Asp et al s ) Prop 2005/06:59 s 20 f. 18

19 storlek kan, enligt 36:8 BrB, variera mellan fem tusen kr till tio miljoner kr. Svensk straffrätt utgår ifrån förutsättningarna om objektivt och subjektivt ansvar. De objektiva förutsättningarna för ansvar innebär att en otillåten gärning måste ha begåtts. I 1:1 BrB stadgas att ett brott är en gärning som är beskriven i en författning och för vilken straff är förskrivet. En gärning som begås i strid med en författning där straff är föreskrivet är alltså ett brott. De subjektiva förutsättningarna innebär att en person som gör en otillåten gärning måste ha handlat eller underlåtit att handla med uppsåt eller genom oaktsamhet. 36 Alla brott förutsätter att gärningsmannen har uppvisat skuld, vilket innebär att om skuld inte föreligger bör en person inte hållas straffrättsligt ansvarig för gärningen. 37 För att företagsansvar ska kunna utkrävas krävs att en otillåten gärning eller överträdelse har ett samband med verksamhetsutövningen i företaget Straffansvar för handlande i företagets verksamhet Straffansvar för en fysisk person för brott som har begåtts i ett företags verksamhet finns inom många olika rättsområden. Straffansvar för bristande eller utebliven due diligence finns däremot endast i ett fåtal rättsområden. I de områden där det finns ett straffansvar för bristande eller utebliven due diligence uppfyller hotet om straffansvar ett speciellt syfte. Genom straffansvaret får företag incitament att utföra due diligence och på det sättet förebygga eller förhindra att en brottslig handling eller skada utförs. Det anses finnas tre praktiska fördelar med straffansvar för utebliven due diligence. Den första är att det hjälper domstolar eller tillsynsmyndigheter att utföra bedömningen av vilken typ av brott som har begåtts. Detta underlättar för företag att upptäcka bristande regelefterlevnad innan brottet begås. Det andra skälet är att företag tjänar på att utöva due diligence genom att det motverkar att handlingar som kan resultera i straffansvar utförs. Det tredje och sista skälet är att företag kan använda due diligence som skyddsmekanism om de har utfört en korrekt due diligence och på det sättet visa att företaget har utfört det som stod i dess makt för att förhindra brottsligt handlande. 39 Straffansvar för bristande eller utebliven due diligence inom svensk rätt finns identifierat inom två rättsområden i denna rapport. Inledningsvis behandlas penningtvätt, vilket är beskrivet nedan. I kapitel 7 finns även straffansvar beskrivet inom arbetsmiljöområdet, men endast enligt 3:10 BrB då någon avlidit, blivit skadad eller sjuk eller utsatts för allvarlig fara på grund av att arbetsgivaren inte har följt arbetsmiljölagens regelverk. Gemensamt för dessa två rättsområden är att det anses särskilt viktigt att lagstiftningen efterföljs för att undvika att främja penningtvätt respektive att förebygga arbetsplatsolyckor. Detta är orsaken till att straffansvar har valts för de aktuella rättsområdena. 36) Jareborg s 29 f, Asp et al. s 58 ff, Industriförbundet s 13 ff. 37) Asp et al s ) Industriförbundet s ) De Schutter et al s

20 4.2 Penningtvätt Penningtvätt används för att dölja ursprunget av vinster som gjorts genom brottslig verksamhet. 40 Finansinspektionen använder definitionen när pengar från en brottslig verksamhet, genom olika transaktioner, förvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. 41 Penningtvätt anses ha tre syften: brottsutbytet ska omvandlas till en mindre misstänkt form av tillgång, pengarnas illegala ursprung och deras ägarskap ska döljas och en legitim förklaring eller källa för pengarna ska skapas. 42 Begreppet svarta pengar är identifierat som ett speciellt hot mot den finansiella sektorns stabilitet. Förebyggande insatser via det finansiella systemet är verkningsfulla och fungerar som ett komplement till straffrättsliga regler. 43 De aktörer som omfattas av lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska därför inneha ett riskbaserat förhållningssätt till verksamheten. Genom ett sådant förhållningssätt ska brottslig verksamhet förebyggas medan brister i analysen kan resultera i straffrättsligt ansvar. Denna typ av förfarandesätt kan likställas vid mänskliga rättigheters due diligence Riskbaserat förhållningssätt Penningtvättslagen ställer i kapitel 2 upp vissa krav på att den finansiella aktören som omfattas av lagstiftningen ska inneha ett riskbaserat förhållningssätt till deras kunder. Den finansiella aktören måste analysera vilken risk det finns för att aktören utnyttjas av kunden för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Aktören måste utvärdera denna risk som kan påverkas av vilken miljö aktören är verksam i. Aktören måste ha rutiner för att kunna identifiera risken. Rutinerna kan till exempel syfta till att uppnå kundkännedom eller att identifiera misstänkta penningtransaktioner. 44 En parallell kan här dras till den kontinuerliga riskidentifieringen ett företag bör bedriva inom ramen för mänskliga rättigheters due diligence. Precis som en finansiell aktör ska undvika att bli utnyttjad av kunden för penningtvätt ska företag analysera sin egen verksamhet för att inte bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheterna. Att uppnå kundkännedom är grundläggande för att kunna identifiera risker. I 2:2 penningtvättslagen anges i vilka situationer en aktör måste vidta grundläggande åtgärder för att uppnå kundkännedom. Sådana åtgärder är: vid etablerandet av en affärsförbindelse, vid enstaka transaktioner som överstiger Euro eller mer, vid transaktioner som understiger Euro men kan antas ha samband med flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp och vid osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten av tidigare mottagna uppgifter om kundens identitet. 40) Prop 2008/09:70 s ) Finansinspektionen Hämtad 23 januari ) Se bland annat Schneider s 1, Reuter och Truman s ) Direktiv 2005/60/EG paragraf (1) och paragraf (2). 44) SOU 2012:12 s 80 ff, Holmquist s 172 ff, Grahn et al s 108 ff. 20

21 De åtgärder som behöver vidtas för att uppnå kundkännedom stadgas i 2:3 penningtvättslagen och innebär: att genomföra en kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt att genomföra en kontroll av den verkliga huvudmannens identitet att inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art För att inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art ska den finansiella aktören tillgodogöra sig information om vilken typ av affärsverksamhet kunden bedriver. Genom att analysera vilka produkter och tjänster kunden kan tänkas använda samt vad kunden vill ha hjälp med kan affärsförbindelsens syfte identifieras. Affärsförbindelsens art kan identifieras genom att bland annat analysera vilket transaktionsmönster kunden har. 45 Det finns även undantag från skyldigheten att uppnå kundkännedom. I de fall där kunden kan anses som en lågriskkund, som till exempel svenska myndigheter, behöver inte aktören uppnå kundkännedom. Dock måste aktören ha tillräcklig information om kunden innan aktören kan avfärda kunden som en lågriskkund Uppgifts- och granskningsskyldighet I kapitel 3 penningtvättslagen finns bestämmelser om uppgifts- och granskningsskyldighet för den finansiella aktören. Aktören är skyldig att fortlöpande granska transaktioner genom ett riskbaserat förhållningssätt samt genom kundkännedom enligt 3:1 penningtvättslagen. Genom att kontinuerligt granska transaktioner finns möjlighet att upptäcka transaktioner som kan misstänkas ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en misstänkt transaktion upptäcks ska det göras en riskbaserad analys för att kunna avgöra hur stor den potentiella faran är. 47 Analysen baseras på hur affärsförbindelsen genom aktivitets- eller transaktionsmönster förändras vilket påverkar riskbedömningen. Utgångspunkt för analysen är kundkännedom, som kan variera beroende på vilken tidigare risk affärsförbindelsen har ansetts ha. 48 För att misstänkta transaktioner ska kunna upptäckas ska det finnas rutiner på hur granskning går till. Misstänkta transaktioner ska, om misstanken kvarstår efter analys, skyndsamt anmälas till Rikspolisstyrelsen (Finanspolisen). 49 Observations- eller analystiden för den finansiella aktören beror på omständigheterna i ärendet, men rapporteringen till finanspolisen ska ske skyndsamt. Rapporteringen till Finanspolisen ska ske på eget initiativ av den finansiella aktören och ansvaret för rapporteringen ligger på den finansiella aktören ) Grahn et al s ) SOU 2012:12 s ) SOU 2012:12 s ) Grahn et al s 166 f. 49) Prop 2008/09:70 s ) Prop 2008/09:70 s

22 För att de finansiella aktörerna inte ska medverka eller bidra till penningtvätt finns en huvudregel om att den finansiella aktören inte ska utföra en misstänkt transaktion. Om transaktionen av olika anledningar inte kan undvikas eller om det försvårar utredningen att inte utföra den, får den genomföras, men uppgifterna ska efter transaktionen omedelbart lämnas till Finanspolisen. 51 Det finns även ett meddelarförbud i kapitel 3 penningtvättslagen. Meddelarförbudet förhindrar den finansiella aktören att lämna information till en kund eller en utomstående om att en granskning har utförts eller att uppgifter har lämnats till Finanspolisen eller tillsynsmyndighet. Undantag från meddelarförbudet finns för lämnandet av information till finanspolisen eller annan tillsynsmyndighet. 52 Både huvudregeln som anger att en finansiell aktör inte ska utföra en misstänkt transaktion och rapporteringsplikten till finanspolisen har beröringspunkter med mänskliga rättigheters due diligence. Om ett företag genom riskidentifiering upptäcker att de påverkar mänskliga rättigheter negativt ska det upphöra med verksamheten skyndsamt. Därutöver ska företag även kontinuerligt rapportera de åtgärder som vidtagits för att motverka negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna Straffansvar vid underlåtelse av granskning Det finns en straffskyldighet för en finansiell aktör som inte uppfyller granskningsoch uppgiftsskyldigheten eller bryter mot meddelandeförbudet. I 7:1 penningtvättslagen stadgas: Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 1, eller bryter mot meddelandeförbudet i 3 kap. 4 Punkt 1 i bestämmelsen innebär alltså att en finansiell aktör som inte uppfyller gransknings- och uppgiftsskyldigheten kan dömas till böter. Granskningsskyldigheten innebär, som ovan nämnts, att inneha ett riskbaserat förhållningssätt samt att fortlöpande granska och analysera misstänkta transaktioner. Uppgiftsskyldigheten innebär att skyndsamt anmäla analyserade transaktioner som fortfarande är misstänkta. I propositionen 53 till ändringen av den förra penningtvättslagen (1993:768) diskuterades införandet av ovan nämnda paragraf. Eftersom straffansvar för juridiska personer inte förekommer i svensk lagstiftning kan ett företag inte straffas för åsidosättande av gransknings- eller upplysningsplikten. 54 Ett företag kan dock i vis- 51) Prop 2008/09:70 s ) Prop 2008/09:70 s ) Prop 1998/99:19. 54) Prop 1998/99:19 s

23 sa fall tilldelas en företagsbot, vilket är att anse som en sanktion. 55 I och med detta anläggs straffansvaret i ovan nämnda paragraf mot personer som är verksamma i företaget. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att lagstiftningen efterlevs av personer som är verksamma inom finansiella företag. Ett exempel på en situation då paragrafen är tillämplig är då en verkställande direktör inte rapporterar till Finanspolisen om en misstänkt transaktion på grund av att direktören inte vill att företaget ska förknippas med penningtvätt. 56 Paragrafens straffansvar riktar in sig på företagsledningen eller personer som den har delegerat ansvar till, alltså en relativt liten krets och inte alla anställda på företaget. Som exempel på delegeringsansvar kan nämnas om en säkerhetsansvarig på en bank underlåter att granska en anmälan som hen fått av en person i kassan. Annan personal kan fortfarande handla i strid med arbetsinstruktioner genom att underlåta gransknings- och uppgiftsskyldighet, men de blir då föremål för åtgärder enligt arbetsrätten. 57 Det ovan beskrivna straffansvaret för brister i gransknings- och uppgiftsskyldigheten är ett exempel på när straffansvar kan användas för att komma åt brister vid due diligence. Eftersom det finansiella systemets stabilitet är att betrakta som så pass viktigt har lagstiftaren valt den mest allvarliga sanktionsmetoden för att försäkra sig om att aktörerna följer lagstiftningen. Viktigt att påpeka är att straffansvaret för underlåtenhet i gransknings- och uppgiftsskyldigheten inte används i någon större utsträckning. Åklagarväsendet riktar istället in sig på att hitta de personer som bedriver faktisk penningtvätt istället för de finansiella aktörer som brister i sitt riskbaserade förhållningssätt. Eftersom penningtvättslagen uppställer straffansvar för brister i det riskbaserade förhållningssättet torde detta göra det möjligt att konstruera en liknande lagstiftning med straffansvar för brister i mänskliga rättigheters due diligence. 55) Grahn et al s ) Prop 1998/99:19 s ) Prop 1998/99:19 s

24 5 SKADESTÅNDSANSVAR FÖR BRISTANDE DUE DILIGENCE 5.1 Inledning svensk skadeståndsrätt Ett företag har skadeståndsansvar för skada som uppkommit i samband med företagets verksamhet. En sådan skada kan ha uppkommit genom bristande eller utebliven due diligence. Detta kapitel kommer att granska de grunder som möjliggör att en part kan föra en sådan skadeståndstalan. En skadeståndstalan av denna typ är möjlig under vissa särskilda situationer, varför det är av vikt att beskriva dessa förutsättningar samt de metoder som används. Syftet med denna analys är att påvisa att företag har ett ansvar mot olika parter att utföra due diligence samt att utebliven due diligence kan resultera i skadeståndsansvar. Detta ansvar kan jämföras med mänskliga rättigheters due diligence. Utgångspunkten är att samtliga anställda, däribland företagets ledning och verkställande direktör, har en lojalitetsplikt vilket gör att de måste handla för företagets bästa. Lojalitetsplikten skapar därför incitament för företagets ledning att se till att de krav som är ställda på företaget uppfylls. Kraven på företaget kan följa av principalansvar, compliance-krav eller för att motverka korruption eller att uppfylla produktansvar. Om de ovan nämnda kraven inte uppfylls kan de resultera i skadeståndsansvar. Grundförutsättningen för skadeståndsansvar är att en skada har uppstått. I portalparagrafen 2:1 skadeståndslag (1972:207) (SkL) stadgas att den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta skadan. Paragrafen ger även uttryck för den så kallade culparegeln. Culpa betyder vållande, och om ansvar enligt culparegeln föreligger finns det även ansvar för uppsåt eller oaktsamhet. 58 Vid en culpabedömning angående oaktsamhet måste det avgöras om skadevållaren borde ha handlat på ett annat sätt för att undvika att skadan uppkom. Bedömningen utgår från vissa uppsatta standarder som till exempel relevanta författningar och föreskrifter. Sedan jämförs den skadevållande personens handlande utifrån dessa standarder. 59 Principalansvar stadgas i 3:1 SkL och innebär att en arbetsgivare ska ersätta skada som är vållad av en anställd genom fel eller försummelse eller genom brott i tjänsten. Anledningen till att principalansvar används anses vara att en företagsledare inte ska undkomma ansvar genom att överlåta drift- eller arbetsledning till annan person. 60 Skadeståndslagen är en ramlag och innehåller allmänna skadeståndsrättsliga principer. I en samhällelig kontext anses skadeståndstvånget ha en handlingsdirigerande funktion som bidrar till en trygghet i samhället genom prevention mot skadegörande handlingar. 61 Det är genom detta perspektiv som aktiebolagslagens 58) Hellner och Radetzki s ) Hellner och Radetzki s 128 ff. 60) Prop 1972:5 s ) Ekelöf och Edelstam s

25 (2005:551) (ABL) regler i kapitel 29 om stiftares, styrelseledamots och verkställande direktörs skadeståndsansvar ska ses. Skadeståndsreglerna i ABL går längre i skadeståndsansvaret mot bolagsledningen än de allmänna skadeståndsprinciperna i SkL. 62 Syftet med reglerna är att förmå bolagsledningen att handla på ett sätt som inte skadar bolaget. 63 Det finns många typer av företag som bedriver verksamhet inom olika områden. På grund av företagsformens variationsmöjligheter har en avgränsning gjorts så att detta kapitel endast kommer att omfatta aktiebolag. Myndigheters föreskrifter kommer inte heller att granskas mera ingående, då många olika myndigheter bedriver tillsyn mot företag beroende på inom vilken bransch företagen är verksamma inom. 5.2 Skadeståndsansvar i aktiebolag I ett aktiebolag har aktieägarna ett begränsat personligt ansvar för aktiebolagets skulder. Det är en av de främsta fördelarna med bolagsformen aktiebolag. 64 Ett aktiebolags mål är att generera vinst om inte något annat är angivet i bolagsordningen, vilket stadgas i 3:3 ABL. För att detta mål ska uppnås så effektivt som möjligt kan ansvaret för skötsel och drift av bolaget delegeras till bolagsledning och verkställande direktör. Bolagsledningen har kompetensen att fatta beslut som styrs utifrån målet om vinst och en verkställande direktör ska ansvara för bolagets löpande förvaltning. 65 Det uppkommer en intressekonflikt när aktieägarna har delegerat det beslutsfattande ansvaret till bolagsledningen, men fortfarande vill kunna kontrollera och säkerställa att aktiebolagets mål om vinstgenerering uppfylls. Bolagsledningen och den verkställande direktören kan därför sägas ha en lojalitetsplikt mot bolaget. Lojalitetsplikten innebär att bolagsledningen svarar för att med omsorg uppfylla de plikter som kopplas ihop med deras ställning i bolaget. 66 Detta förfarandesätt med delegerat ansvar kan därför ses som ett due diligence-förfarande. Bolagsledningen måste kontinuerligt utföra riskanalyser för att säkerställa att bolagets mål uppfylls. Om detta ansvar inte uppfylls på tillfredsställande sätt riskerar bolagsledningen i vissa fall skadeståndsansvar Skadeståndsansvar för bolagsledning Bolagsledningens lojalitetsplikt gentemot bolagsstämman är sanktionerad genom skadeståndsansvaret i kapitel 29 ABL. Om bolagsstämman beslutar att företaget ska följa en viss uppförandekod eller liknande ska ledningen, inom vissa ramar, följa ett 62) Svernlöv s 32 ff. 63) Prop 1997/98:99 s ) Svernlöv s ) Bergström och Samuelsson s ) Stenbeck et al s

26 sådant beslut för att undvika skadeståndsansvar. 67 Det finns här en teoretisk möjlighet för ett företag att inkludera FN:s vägledande principer som en uppförandekod som bolagsledningen ska följa. Grunden för skadeståndsansvar finns i 29:1 ABL där det stadgas att en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som, när hen fullgör sitt uppdrag, uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. 68 I 29:1 ABL stadgas även fyra rekvisit som är grundläggande för bolagsledningens skadeståndsansvar. Dessa är: en skada måste ha uppstått, skadan måste ha uppstått när bolagsledningen fullgör sitt uppdrag, skadevållaren måste ha förfarit culpöst och adekvat kausalitet måste föreligga. 69 Skaderekvisitet rör främst en skada som kan översättas i pengar. 70 Rekvisitet att skadan måste ha uppstått när bolagsledningen fullgör sitt uppdrag måste vara uppfyllt för att kapitel 29 ABL ska kunna aktualiseras. 71 Den svåraste avvägningen att göra vid bedömning av skadeståndsansvaret för bolagsledningen är huruvida handlandet kan anses ha varit culpöst eller inte. En culpabedömning måste ske där skadevållarens handlande utvärderas utifrån en given standard, för att kunna avgöra om skadevållaren borde ha handlat på ett annat sätt. Syftet är att utröna om lagregler, rättsnormer, liknande standarder eller instruktioner från högre stående bolagsorgan har överträtts av bolagsledningen. Normer kan ha utvecklats genom praxis eller sedvänja. 72 Grundläggande för culpabedömningen är standarder som författningar och bolagsordning. Relevanta författningar är ABL, årsredovisningslag (1995:1554) (ÅRL) eller regler som finns i bolagsordningen. 73 Vid culpabedömningen kan även andra regelverk beaktas. Regler eller rekommendationer från myndigheter eller organisationer som har en icke-bindande verkan kan räknas in i culpabedömningen. 74 Som exempel kan svensk kod för bolagsstyrning nämnas. 75 Koden innehåller regler för hur bolag ska styras och till viss del även etiska regler om hur ett bolag ska uppträda. 76 Den aktuella frågan som kvarstår är vilka andra typer av icke-bindande rekommendationer som kan ange en standard för culpabedömningen. Det har ansetts att även regler utanför aktiebolagsrätten kan ha ett skyddsvärde som kan medföra skada om de överträds av bolagsledningen. Svårigheten i dessa fall är dock att tydligt kunna klarlägga sambandet mellan regeln och faran för skadan. 77 Huruvida dessa regler för culpabedömningen kan vara standarder för upprätthållanden av mänskliga rättigheter, har dock inte avhandlats. Det due diligence-förfarande som bolagsledningen måste utföra utgår ifrån det överliggande skadeståndsansvaret som kan aktualiseras om bolagsledningen handlar i strid mot företagets uppställda standarder. Bolagsledningen får därför incitament att genomföra due diligence för att säkerställa att de uppställda standarderna 67) Dotevall s ) Svernlöv s 37 ff. 69) Svernlöv s ) Svernlöv s 52 f. 71) Svernlöv s ) Svernlöv s 57 f. 73) Svernlöv s ) Svernlöv s ) Dotevall s ) Svensk kod för bolagsstyrning, gällande från 1 februari ) Stattin s 361 f. 26

27 efterföljs. Om ett företag använder sig av FN:s vägledande principer ska bolagsledningen därför säkerställa att principerna efterföljs för att undvika skadeståndsansvar. FN:s vägledande principer bör även kunna användas för att påvisa vilken standard som företaget skulle ha agerat utefter vid en culpabedömning då bolagsledningens skadeståndsansvar utreds Compliance-krav Compliance-funktioner syftar till att identifiera risker i ett bolags verksamhet. De risker som avses är sådana som på olika sätt kan skada bolaget. Ett bolag behöver utföra en intern kontroll för att kunna försäkra sig om att olika standarder uppfylls. Det kan handla om att bolaget ska följa lagstiftning, myndigheters föreskrifter eller analysera risker som finns i den verksamhet som bolaget bedriver. Genom att tillämpa compliance-funktioner sammanställs risker och krav för att de lättare ska kunna identifieras och förebyggas. 78 Användandet av compliance-funktioner är att betrakta som en variant av de standarder som kan ge upphov till skadeståndsansvar för bolagsledningen om de inte efterföljs. Compliance-funktioner ska finnas inom hela bolagets verksamhet. De bör därför även täcka spörsmål inom etiska frågor, outsourcing och whistleblowing-system. De risker som ska identifieras genom compliance-funktioner bör även omfatta risker som bolag utsätter sig för genom att vara verksamma inom etiskt tveksamma områden, och framför allt om de använder sig av outsourcing- eller dotterbolag. Goda whistle-blowing-system bör även gynna bolagets möjlighet till riskidentifiering och ha potential att förebygga en negativ påverkan för bolaget. 79 Den due diligence-process som ett företag använder sig av genom att utnyttja compliance-funktioner har en viss likhet med mänskliga rättigheters due diligence. Båda instituten syftar till att identifiera och hantera risker som kan påverka omgivningen negativt och skada bolaget, men compliance-funktioner har som främsta mål att öka vinstgenerering snarar än att undvika etisk problematik. 5.3 Skadeståndsansvar vid brott Enligt 2:2 SkL ska den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ersätta skadan. Grundförutsättningen för skadeståndsansvaret vid brott är att den skadeståndsgrundande handlingen är straffbar och har orsakats uppsåtligen eller genom oaktsamhet. Om en styrelseledamot eller verkställande direktör i ett aktiebolag har begått brottet kan styrelsen i bolaget föra en skadeståndstalan mot personen. 80 Enligt 29:12 ABL får styrelsen i ett bolag föra en skadeståndstalan som grundas 78) Strandman Ullrich s 13 ff. 79) Strandman Ullrich s 88 ff. 80) Svernlöv Ansvarsfrihet s 265 f. 27

28 på brott trots bestämmelserna i 29:7-11 ABL. Det innebär att styrelsen kan föra skadeståndstalan oavsett om bolagsstämman beslutat om ansvarsfrihet för bolagsledningen eller beslutat att väcka skadeståndstalan. Styrelsen avgör alltså själv om skadeståndstalan ska väckas, oberoende om ansvarsfrihet har beviljats. 81 Syftet med detta är att bolaget ska kunna inleda en målsägandetalan innan ett stämmobeslut fattas och reglerna har aktieägarskyddskaraktär. 82 Möjligheten att föra en talan om skadestånd då en brottslig handling som skadat bolaget utförts ger företag incitament att i största möjliga mån säkerställa att uppställda regler och due diligence-element efterföljs Skadeståndstalan vid korruption Ett exempel på brott som kan ligga till grund för skadeståndstalan mot bolagsledningen i ett aktiebolag är korruptionsbrott. Reglerna om korruptionsbrott i svensk lag regleras främst av de nyligen förändrade bestämmelserna om tagande och givande av muta och vårdslös finansiering av mutbrott enligt 10:5 a 10:5 e BrB. Reglerna syftar till att säkerställa att tjänster och uppdrag sköts på ett korrekt sätt. Bestämmelserna om mutbrott omfattar inte bara den offentliga sektorn, utan även privata förhållanden. 83 Enligt en ny rapport så beräknas enbart korruption kosta EU 120 miljarder euro per år. 84 Korruption är ett internationellt problem inom den offentliga sektorn men även inom den privata. Sverige som stat har ratificerat många olika konventioner eller liknande rättsakter som syftar till att förhindra och motverka internationell och nationell korruption. Regler som syftar till att förhindra korruption, genom ett förebyggande arbete, finns i vissa konventioner. Ett exempel på det är FN:s konvention mot korruption som i artikel 12 stadgar att konventionsstaten ska vidta åtgärder för att förebygga korruption inom den privata sektorn. 85 Sverige har därför i samarbete med näringslivet utarbetat kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (Koden). Koden är att anse som näringslivets självreglering på området. 86 Kodens syfte är att vägleda företag i hur gåvor, förmåner eller liknande får och bör användas. 87 Detta ger koden en frivillig karaktär, men det kan anses att om företrädare för ett företag har följt koden kan inte förmånen vara ägnad att otillåtet påverka mottagaren. 88 Koden innehåller även åtgärder för att förebygga korruption, genom att företaget till exempel ska utforma ett policydokument angående vad företrädare för företaget får ta emot och ge till andra parter. 89 Koden innehåller inte några speciella sanktioner för företag som inte följer den eller avviker från den. Skälet till detta anses vara att företag redan har lagstadgade förpliktelser med sanktioner varpå dessa inte behövs i koden ) Prop 1975:103 s ) Svernlöv Ansvarsfrihet s 267 ff. 83) Ulväng et al Supplement avsnitt ) KOM(2014) 38 s 3. 85) FN:s konvention mot korruption, 31 oktober ) SOU 2010:38 s ) Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet, 1 september ) SOU 2010:38 s ) Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet, 1 september ) SOU 2010:38 s

29 Det due diligence-element som i och med koden uppställs innebär att koden har syftet att förebygga att korruption utförs. Denna typ av riskhantering har stora likheter med mänskliga rättigheters due diligence. Koden fungerar även som försvar för företag om de har handlat enligt koden. Genom att ett företag har ett policydokument som stadgar vilka handlingar som är att anse som korruption och därför otillåtna, kan företaget hävda att om de har följt policydokumentet och koden har inga brottsliga handlingar utförts. 5.4 Produktansvar Varje producent har ett ansvar att säkerställa att deras produkter uppfyller vissa säkerhetskrav. Genom produktansvarslagen (1992:18) (PAL) finns ett strängare skadeståndsansvar för producenter än det som följer av skadeståndslagens allmänna principer. 91 Syftet med PAL är att försäkra att den som skadas av en osäker produkt ska få ersättning för skadan. Genom skadeståndsansvaret i PAL ska skador undvikas då producenten har ett större intresse av att tillverka säkra produkter. Producenten kommer att försöka förebygga skador genom att ställa högre krav vid utformningen, kontrollen och utprovningen av produkten. 92 Skälen till att ge producenten och den som distribuerar produkten ett strängt ansvar för skador är för att konsumenten ofta inte har möjlighet att kontrollera att produkten är säker, utan tvingas förlita sig på att försiktighetsåtgärder har tagits vi tillverkningen. 93 PAL behandlar inte alla typer av skadeståndsansvar som en osäker produkt orsakar, utan endast personskador och sådana sakskador som drabbar konsument. Inte heller skador på själva produkten omfattas av PAL, utan endast skador som produkten orsakar på annat. 94 De som innehar skadeståndsskyldighet enligt 6 PAL är bland annat tillverkaren av produkten, importören och den som sätter produkten i omlopp eller den som marknadsför produkten som sin. Det strängare skadeståndsansvaret för producenter som framträder genom PAL skapar incitament att iaktta försiktighet vid utformning och import av produkter. Eftersom syftet med det strängare skadeståndsansvaret är att förebygga att produkterna orsakar skador kan detta likställas med ett due diligence-förfarande. Lagstiftningen om skadeståndsansvar påverkar direkt producenters utformning av produkten för att minimera och förebygga skador. 91) Bengtsson och Ullman s ) Blomstrand et al s ) Prop 1990/91:197 s 8. 94) Bengtsson och Ullman s

30 6 DUE DILIGENCE-INCITAMENT GENOM KONSUMENTLAGSTIFTNING 6.1 Inledning konsumentlagstiftning Konsumentlagstiftning har syftet att upprätta ett skydd för konsumenten då denne ofta är att anse som den svagaste parten i ett kontraktsförhållande med en näringsidkare. Det lagstiftade konsumentskyddet påverkar i viss mån det sätt som företag bedriver sin verksamhet på. Företag måste främst leva upp till de lagstadgade kraven som är uppställda för att säkerställa att tjänster och varor håller viss kvalité när de försäljs till konsumenter. Sådana krav finns ställda inom många olika konsumentområden, till exempel inom matsäkerhet, läkemedelssäkerhet eller säkerhet för produkter som riktar sig till barn. Även produktansvar som avhandlades i kapitel 5.4 är relevant här. Företag måste kontinuerligt använda sig av due diligence för att försäkra sig om att produkter uppfyller de krav som är ställda på dem. Om de inte uppfyller kraven finns rättsligt ansvar, både straffrättsligt och civilrättsligt, att utkräva för drabbade parter. I Sverige finns stark konsumentskyddande lagstiftning i form av konsumentköplagen (1990:932) och konsumenttjänstlagen (1985:716). Det finns även annan konsumentskyddande lagstiftning i form av mer specialiserade lagar, men de lagar som nämns ovan är de mest framträdande. Reglerna som lagstiftningen uppställer skyddar konsumenten mot olika typer av fel eller liknande på varor eller tjänster som en konsument köpt av en näringsidkare. Konsumentskyddet tvingar företag att uppfylla vissa standarder, både beträffande varorna eller tjänsterna, men även för konsumentens möjlighet till bland annat retur- eller reklamationsrätt. 95 En stat kan även genom incitament förmå företag att följa en viss uppställd standard inom konsumentområdet. Det kan ske genom lagstiftning om marknadsföring, men även genom frivillig certifiering för att visa att företaget har ett utökat miljöarbete. Staten påverkar därför företag att föra ett due diligence-arbete genom sådana incitament. Statens incitamentförande arbete är därför viktigt att belysa då det kan jämföras med mänskliga rättigheters due diligence. 95) Grobgeld och Norlin s 19 ff. 30

31 6.2 Marknadsföringslagen Syftet med marknadsföringslagen (2008:486) är enligt 1 att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring. Syftet är även att motarbeta marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. 96 Lagen är tillämplig på näringsidkare som marknadsför produkter i sin näringsverksamhet. Lagstiftningen ska förmå näringsidkare att tillämpa god marknadsföringssed och motverka aggressiv och vilseledande marknadsföring. Dessa krav är att anse som marknadsföringslagens generalklausuler. 97 Generalklausulerna kompletteras med ytterligare förbud genom den så kallade svarta listan. 98 Både marknadsföringslagen och den svarta listan är implementerade från EU-direktiv. 99 Marknadsföringslagen förbinder näringsidkare att bedriva en marknadsföring enligt vissa uppställda due diligence-krav. Om kraven inte efterföljs finns ett sanktionssystem med bland annat förbudsbestämmelser men även skadeståndsrättsliga möjligheter för den drabbade konsumenten eller annan näringsidkare. 100 Det finns även uppförandekoder uppställda av näringslivet för att påverka näringsidkare att bedriva god marknadsföring. Reglerna fungerar som tolkningsunderlag till marknadsföringslagen och omfattar även specifika områden av det som lagstiftningen inte täcker. Uppförandekoderna är utvecklade av Internationella Handelskammaren (ICC). Näringslivets egenåtgärder har även skapat flera olika nämnder och organ med uppgiften att övervaka marknadsföringsområdet. Reklamombudsmannen är exempelvis ett sådant organ. 101 Genom lagstiftning och uppförandekoder för marknadsföring skapas incitament för företag att efterfölja god sed vid marknadsföring. Dessa due diligence-processer gynnar både marknaden och konsumenterna och visar på att lagstiftning som ger upphov till incitament är fördelaktig för många parter. 96) Gerhard s ) Gerhard s 22 f. 98) SFS 2008: ) Direktiv 2005/29/EG. 100) Gerhard s 51 ff. 101) Gerhard s 59 f. 31

32 6.3 Frivilligt miljöledningssystem Stater kan påverka företag genom att uppsätta vissa typer av certifieringar för att ge företag incitament att förbättra sitt miljöarbete. Företagen kan även tjäna på detta genom att uppvisa certifieringen för konsumenter. Inom EU finns EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Eco Management and Audit Scheme, EMAS 102 ). EMAS utgår ifrån ISO standarden vilka uppställer långtgående krav om företags miljöarbete. 103 Det incitament som företagen kan få genom att vara certifierade enligt EMAS-systemet är, förutom gynnsamma effekter på miljön, samhällets positiva inställning till företag som tar stort ansvar för sitt miljöarbete. 104 De företag som är anslutna till EMAS förbinder sig att genom due diligence-processer bland annat beakta miljöaspekter, upprätta miljöledningssystem och genomföra miljörevision för att säkerställa att de uppnår miljöresultaten. 105 Det finns även andra typer av miljö- och sociala kravspecificerade märkningar av frivillig art att tillgå för företag, dock med varierande inblandning från staten. Projektet Fairtrade City har omnämnts i kapitel Andra exempel är den av nordiska ministerrådet införda miljömärkningen Svanen 106 och EU-kommissionens Eco-label. 107 Båda märkningarna har syftet att genom frivilliga due diligence-processer förmå företag att ta ett större miljöansvar samt att fungera som en vägledning för konsumenter. 102) Europaparlamentets och rådets förordning 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) och om upphävande av förordning 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG 103) EMAS Om-EMAS/. Hämtad 24 februari ) EMAS Hämtad 24 februari ) EMAS Hämtad 24 februari ) Svanen Hämtad 24 februari ) Eco-lable environment/ecolabel/eu-ecolabel-for-consumers.html. Hämtad 24 februari

33 7 DUE DILIGENCE SOM GRUND FÖR BEVILJANDE AV TILLSTÅND 7.1 Inledning tillståndsplikt Plikt att inneha tillstånd för att bedriva viss verksamhet finns inom många olika rättsområden. Syftet med tillståndsplikt är för att staten genom olika myndigheter ska kunna kontrollera att verksamheten uppfyller vissa standarder. En stat kan därför påverka aktörer att handla på ett visst sätt. En stat kan genom olika tillstånds- och tillsynsmyndigheter ställa vissa krav på en aktör som vill bedriva en verksamhet där tillstånd erfordras. Dessa krav kan skilja sig mycket åt beroende på inom vilket område verksamheten bedrivs och hur farlig verksamheten kan anses vara. Ett av de rättsområden som uppvisar kravbelagd tillståndsplikt är miljörätt. Kravet på att en tillståndsansökan för viss miljöpåverkande verksamhet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning gör att risker identifieras redan innan verksamheten har inletts. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att värna om miljön så att den påverkas så lite som möjligt. En miljökonsekvensbeskrivning har därför stora likheter med en mänskliga rättigheters due diligence och statens möjlighet att påverka företag genom tillståndskrav. 7.2 Miljörätt Svensk miljörätt genomsyras av de centrala principerna om målet om en hållbar utveckling, försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar. 108 När miljöbalken (1998:808) (MB) trädde i kraft 1999 tydliggjordes att syftet med en samlad miljölagstiftning var att säkerställa att de av regeringen och riksdag fastställda miljöpolitiska målen skulle uppfyllas. Grundläggande för dessa miljöpolitiska mål var att skydda miljön genom att få ned utsläpp under nivåer som inte hotar människors hälsa eller ekosystemet. Detta förutsätter förändringar i våra nuvarande konsumtions- och produktionsmönster. 109 Principen om att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer framhävs som det huvudsakliga målet med lagstiftningen. Detta mål finns lagstadgat i 1:2 regeringsformen (1974:152) och anses vara väl förankrat i FN och EU Miljökonsekvensbeskrivning Ändamålet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att skapa en samlad bild av hur en planerad verksamhet kommer att påverka miljön. En MKB fungerar som beslutsunderlag i samband med tillståndsprövning för viss miljöverksamhet enligt kapitel 6 MB. 111 En MKB krävs för att få tillstånd för att anlägga, driva eller ändra verksamhet 108) Michanek och Zetterberg s 31 ff och Ebbesson s 22 f. 109) Prop 1997/98:45 s 154 ff. 110) Michanek och Zetterberg s ) Michanek och Zetterberg s 185 f. 33

34 som avser miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt kapitel 9 MB, vid vattenverksamhet enligt kapitel 11 MB eller vid jordbruksverksamhet enligt kapitel 12 MB. Syftet med en MKB, vilket framgår av 6:3 MB, är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet kan medföra. Effekter som ska tas i beaktande är, bland annat, påverkan på människor, djur, växter och luft, men även på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön, samt hushållningen med material, råvaror och energi. 112 Genom att ta dessa effekter i beaktande är det möjligt att bedöma hur effekterna kan påverka människors hälsa och miljö, och på det sättet skydda dem. 113 För att få tillstånd att bedriva en miljöpåverkande verksamhet krävs enligt 6:4 MB samråd med de aktörer som berörs av verksamheten. För tillstånds- eller beslutspliktig verksamhet krävs samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndighet eller enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om det finns särskilda föreskrifter från regeringen eller om verksamheten antas medföra en betydande miljöpåverkan ska, utöver de ovan nämnda aktörerna, även samråd ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänheten och de organisationer som kan antas bli berörda. Detta gäller även om verksamheten utförs i ett annat land. Det underlag som ska lämnas inför ett samråd ska innefatta MKB:s innehåll och utformning samt information om verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Samrådet ska även genomföras i god tid och i behövlig omfattning Innehållet i en MKB En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla uppgifter som uppfyller syftet med en MKB, det vill säga att identifiera direkta och indirekta effekter av den planerade verksamheten. För en verksamhet med betydande miljöpåverkan, eller som omfattar verksamhet i ett annat land, ska en MKB enligt 6:7 MB 115 innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm enlig kapitel 5 MB inte följs 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljö och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten kan antas medföra 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ 112) Se även direktiv 2011/92/EU artikel ) Prop 1997/98:45 s 272 f. 114) Prop 2004/05:129 s 44 ff, Michanek och Zetterberg s 195 f. 115) Se även Prop 2004/05:129 s 51 ff. 34

35 har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i Miljöbrott i korrelation med bristfällig MKB En miljökonsekvensbeskrivning fungerar som ett hjälpmedel för en myndighet att fatta rätt beslut inför en tillståndsprövning. Genom en MKB ska beslutsmyndigheten kunna bedöma den miljöpåverkan som den framtida verksamheten kommer att ha. Det är därför viktigt att en MKB utförs på korrekt sätt där de direkta och indirekta miljöeffekterna räknas ut. Lagstiftning som reglerar straff för miljöbrott och miljösanktionsavgifter finns i kapitel 29 MB. Förenklat kan man uttrycka det så att en person endast kan dömas för miljöbrott om personen har handlat i strid med ett förbud, eller om personen underlåter att göra något som lagligen krävs. 116 Eftersom det är en myndighet som utfärdar tillstånd för en verksamhet som har en betydande miljöpåverkan kan inte verksamhetsutövaren bli straffansvarig om verksamhetens MKB visar sig vara bristfällig eller innehålla fel. Det kan utläsas i 29:1 4 st MB där det stadgas att om en myndighet har tillåtit förfarandet ( ) döms (verksamhetsutövaren) inte till ansvar enligt denna paragraf. Om verksamhetsutövaren däremot bedriver verksamhet utan behövligt tillstånd är det straffbart enligt otillåten miljöverksamhet vilket stadgas i 29:4 MB. Likaså kan verksamhetsutövaren straffas för försvårande av miljökontroll vilket stadgas i 29:5 MB, om den sökande har lämnat oriktiga uppgifter i tillståndsärendet. De krav som miljörätten har uppställt genom miljökonsekvensbeskrivning har syftet att förebygga en negativ miljöpåverkan. Lagstiftningen har utformats med ändamålet att främja miljöskyddet i så stor utsträckning som möjligt. Därför har en lagstiftning med långtgående krav på verksamhetsutövarna valts. En MKB uppvisar många likheter med en mänskliga rättigheters due diligence. Denna lagstiftningsmöjlighet är dock inte fullt ut tillämpningsbar, eftersom svenska myndigheter inte har jurisdiktion att utfärda tillstånd till verksamheter förlagda i utlandet. Ansvaret faller istället på värdstaten vilket leder tillbaka till den problematik som råder idag, om värdstaten av olika anledningar inte förmår tillämpa relevanta lagar. Ett område där en sådan typ av lagstiftning däremot kan tillämpas är vid exportfrämjande insatser, då exportkreditorganen skulle kunna kräva att företag genomför en mänskliga rättigheters due diligence för att få ta del av exportfrämjande insatser. Det finns i exportkreditorganens nuvarande reglering instruktioner om att organens verksamhet ska följa FN:s vägledande principer, men det finns än så länge ingenting som tvingar alla företag som åtnjuter exportkrediter att utföra en mänskliga rättigheters due diligence. 116) Michanek och Zetterberg s

36 8 DUE DILIGENCE SOM TILLSYNSVERKTYG 8.1 Inledning tillsyn En stat kan utöva tillsyn för viss typ av verksamhet för att försäkra sig om att aktören beaktar ett fastställt regelverk. Tillsynen utförs ofta genom regeringens delegering till olika myndigheter med speciell kompetens på området. Tillsynsverksamhet finns inom en rad olika rättsområden. En tillsynsmyndighet ska kontrollera att en aktör som bedriver verksamhet inom myndighetens tillsynsområde följer den aktuella lagstiftningen. En myndighet kan ha befogenhet att utfärda olika typer av sanktioner för att säkerställa regelefterlevnad. Möjligheten att utfärda sanktioner beror på vilken typ av förseelse aktören gjort sig skyldig till och hur allvarlig förseelsen är. En tillsynsmyndighet kan, inom det område de har att förvalta, utfärda föreskrifter som är av bindande karaktär. Förvaltningsmyndigheten kan även komma med rekommendationer, förklaringar eller allmänna råd till hur ett regelverk ska tolkas eller följas. Genom att myndigheter utövar tillsyn, innehar sanktionsmöjligheter samt att de specificerar lagregler genom föreskrifter har de möjlighet att påverka företag. Inom vissa rättsområden finns även krav uppställda som kan liknas vid due diligence. 8.2 Arbetsmiljörätt Syftet med arbetsmiljölagstiftningen är att uppnå en så god arbetsmiljö som möjligt. Arbetsmiljön ska kontinuerligt förbättras så att ohälsa och skador på arbetsplatsen undviks i största möjliga utsträckning. En bra arbetsmiljö inbegriper även sociala och psykologiska aspekter som påverkar arbetsmiljön för varje anställd. 117 Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) är en ramlag som innehåller bestämmelser på arbetsmiljörättens område. Med ramlag menas att arbetsmiljölagen tar upp grundläggande reglering avseende arbetsmiljön på en arbetsplats. Arbetsmiljölagen kompletteras sedan av arbetsmiljöförordningen samt av behörig myndighets föreskrifter på arbetsmiljöområdet. 118 Regeringen eller den myndighet som regeringen utser, i detta fall Arbetsmiljöverket, är bemyndigad att meddela närmare föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöverket får, så länge det inte anses innefatta något nytt åliggande för den enskildes förhållande, utfärda föreskrifter angående arbetsmiljön. 119 Den tillsyn som Arbetsmiljöverket utför ska förebygga och förhindra ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsgivare utför de krav som är uppställda genom lagstiftning, däribland kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete. Om brister identifieras vid tillsynen har Arbetsmiljöverket möjlighet att utfärda 117) Gullberg och Rundqvist s ) SOU 2011:57 s ) Prop 1990/91:140 s

37 sanktioner. Dessa faktorer gör att systematiskt arbetsmiljöarbete har många likheter med en due diligence process och kommer därför att granskas utförligt i detta avsnitt Systematiskt arbetsmiljöarbete I 3:2 AML uppställs en skyldighet för arbetsgivaren att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall på en arbetsplats. Utgångspunkten är att sådant som kan leda till ohälsa och olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa undanröjs. 120 Vidare stadgas i 3:2 a AML att arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete med syftet att förebygga ohälsa eller olycksfall. Due diligence-elementet systematiska arbetsmiljöarbetet går ut på att arbetsgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Riskerna i verksamheten ska fortlöpande undersökas och arbetsskador ska utredas samt åtgärder för att förhindra framtida olyckor ska vidtas. 121 Det systematiska arbetet ska dokumenteras och handlingsplaner för arbetet ska upprättas. Denna typ av internkontroll behövs för att fokusera på förebyggande insatser istället för att avhjälpa skador efteråt. För att förebyggande insatser ska kunna genomföras måste handlingsplanerna integreras hos beslutsfattande chefer eller arbetsledningen, de som fattar de strategiska besluten hos arbetsgivaren. Genom en sådan integrering flyttas frågorna från att endast ligga hos särskilda skyddsorganisationer såsom skyddsombud eller skyddskommittéer. Detta är även av vikt för att kunna påverka de psykosociala arbetsmiljöfrågorna och inte bara de fysiska arbetsmiljöfrågorna. 122 Genom dokumentation och handlingsplaner är det möjligt att identifiera orsakssamband mellan faktorer i arbetsmiljön och ohälsa och olyckor på arbetsplatsen. Genom riskanalyser bör man kunna upptäcka varningssignaler i ett så pass tidigt skede så att ohälsa och olyckor kan förhindras. Exempel på varningstecken kan vara hög sjukfrånvaro, vantrivsel eller hög personalomsättning Arbetsmiljöverkets föreskrifter De i AML uppställda kraven är specificerade i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete 124 utgiven av Arbetsmiljöverket. Föreskriften binder arbetsgivare att utföra systematiskt arbetsmiljöarbete vilket definieras som att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs. 125 Föreskriften innehåller, utöver de tvingande paragraferna för arbetsgivaren, även 120) Prop 1990/91:140 s 38 ff. 121) Prop 1990/91:140 s 38 ff. 122) Prop 1990/91:140 s ) Prop 1990/91:140 s ) AFS 2001:1. 125) AFS 2001:1 s 7. 37

38 allmänna råd som ska fungera som rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar till paragraferna. 126 Föreskriften stadgar bland annat att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten och vid beslutsfattande ska även arbetsmiljön beaktas innan besluten fattas. En arbetsmiljöpolicy ska finnas och även rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Riskbedömning ska alltid vara skriftlig, men arbetsmiljöpolicyn behöver endast vara skriftlig om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas kunskap och utbildning är tillräckliga för att vara medvetna om de risker som finns samt för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Detta innebär att chefer och arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om hur ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete ska utföras Arbetsmiljöverkets tillsyn För att säkerställa att Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter följs utövar Arbetsmiljöverket tillsyn. 128 Tillsynens utformning beror på hur farlig ett företags verksamhet anses vara samt hur stort ett företag är. Tillsynen kan innebära ett fysiskt arbetsplatsbesök eller, av mer administrativ karaktär, genom systemtillsyn. Systemtillsyn innebär en granskning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och hur företagets rutiner är upplagda. 129 Inom ramen för ett tillsynsärende har Arbetsmiljöverket rätt att ta del av handlingar och upplysningar samt att tillträda arbetsplatsen och påkalla undersökningar om de anser att det behövs. 130 Arbetsmiljöverket har rätt att meddela förelägganden eller förbud mot en arbetsgivare där det behövs. I 7:7 AML stadgas att föreläggande eller förbud får beslutas för att säkerställa att arbetsmiljölagen eller föreskrifter följs. Ett föreläggande kan vara förenat med vite, som måste betalas om arbetsgivaren inte åtgärdar de utpekade bristerna inom en viss tidsram. I de fall där ett föreläggande inte är förenat med vite kan arbetsgivaren dömas till straffansvar om bristerna inte avhjälps inom tidsramen. Straffansvaren för ett sådant handlande är böter eller fängelse. Om arbetsplatsen uppvisar stora brister kan Arbetsmiljöverket direkt förbjuda att verksamheten fortsätter. 131 Det är viktigt att här poängtera skillnaden mellan Arbetsmiljöverkets sanktioner och straffansvar. Grunden för Arbetsmiljöverkets möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare är att arbetsgivaren inte har följt AML eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Sanktionerna kan bestå av vite eller sanktionsavgifter. Oberoende av vilken sanktion som döms ut är det arbetsgivaren i fysisk eller juridisk person som ska betala ) AFS 2001:1 s ) AFS 2001:1 s 7 f. 128) Prop 2012/13:143 s ) Ahlberg et al s ) Prop 2012/13:143 s ) Ahlberg et al s ) Ahlberg et al s

39 Straffansvar följer enligt 3:10 BrB då någon avlidit, blivit skadad eller sjuk eller utsatts för allvarlig fara på grund av att arbetsgivaren inte har följt Arbetsmiljölagens regelverk. Detta brott kräver uppsåt eller oaktsamhet och det är endast fysiska personer som kan dömas för detta. 133 Straffansvar kan även följa då en arbetsgivare bryter mot de direkt sanktionerade reglerna i Arbetsmiljölagen. Dessa regler är att anse som så klara att de inte kan misstolkas. Ett exempel på en sådan regel är förbud mot minderåriga i verksamheten. Om en arbetsgivare bryter mot en sådan regel kan arbetsgivaren personligen dömas till böter. 134 Genom Arbetsmiljöverkets tillsyn kan brister identifieras i arbetsgivarens skyddsarbete vilket i vissa fall kan leda till sanktioner eller straffansvar för arbetsgivaren. Detta due diligence-förfarande visar att tillsyn från en myndighet förstärker incitamentet för att efterfölja lagstiftning. Trots fördelarna med ett tillsynssystem skulle det innebära svårigheter att utveckla ett sådant förfarandesätt för företag som är verksamma utomlands. Det är önskvärt att värdlandet innehar en sådan tillsyn av företag som är verksamma där, men tillsynen kan inte åläggas den svenska staten. 133) AMV Arbetsmiljöansvar och straffansvar - två helt olika saker s ) Ahlberg et al s

40 9 DUE DILIGENCE-KRAV FÖR AFFÄRS- RELATIONER MED OFFENTLIG SEKTOR 9.1 Inledning offentlig sektor och AP-fonderna Upphandling av tjänster och varor till den offentliga sektorn uppgår i Sverige till cirka 600 miljarder kronor per år. 135 Upphandlingen följer ett visst lagstadgat förfarandesätt där det upphandlande organet kan ställa vissa krav på de företag som erbjuder tjänster och varor. Det har under senare år skett en utveckling i Sverige och inom EU mot att använda upphandlingar från den offentliga sektorn för att uppfylla samhälleliga målsättningar inom miljö- och sociala områden. Inom EU har två nya upphandlingsdirektiv utvecklats och i Sverige har området granskats och nya riktlinjer och förslag har tagits fram. 136 Denna process ligger till grund för en förändrad upphandlingslagstiftning där den offentliga upphandlingen kan och bör ses som ett styrmedel för att uppnå en hållbar utveckling. 137 I den svenska lagstiftningen finns redan regler för vilken typ av krav som kan ställas på produkter och tjänster som upphandlas av myndigheter och offentligt styrda organ. Dessa regler möjliggör att vissa krav kan ställas med hänsyn till miljö- och sociala omständigheter. Genom att använda den köpstarka offentliga sektorn finns stora möjligheter att påverka företag att ta miljö- och sociala hänsyn i större utsträckning. 138 Eftersom det idag finns möjlighet till kravspecifikationer som kan likställas med mänskliga rättigheters due diligence kommer offentlig upphandling att belysas i denna rapport. De svenska pensionsfonderna är även av intresse. AP-fonderna förvaltar över cirka 870 miljarder kronor. 139 AP-fonderna är att betrakta som svenska myndigheter med hög självbestämmanderätt. 140 De investeringar som genomförs ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten utan att detta påverkar det övergripande målet om hög avkastning. 141 Hur dessa pengar investeras spelar stor roll. De due diligence-krav som fonderna uppställer och de påverkansmöjligheter som investeringarna möjliggör är av stort värde för frågor som tar hänsyn till miljö- och etiska rättigheter. 135) SOU 2013:12 s ) På EU-nivå: KOM(2011) 895, KOM(2011) 896. På Sverige-nivå: SOU 2013:12 och Skr 2006/07: ) Se 1:2 RF och 1:1 MB. 138) Stavenow och Sennström s ) SOU 2012:53 s ) SOU 2012:53 s ) Prop 1999/2000:46 s

41 9.2 Offentlig upphandling Offentlig upphandling regleras i lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Offentlig upphandling definieras i 2:13 LOU som de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenad. Begreppet täcker även alla åtgärder från det att upphandlingen inleds till och med att ett kontrakt eller ramavtal har slutits. 142 De aktörer som omfattas av lagstiftningen är upphandlande myndigheter och offentligt styrda organ. 143 Genom den offentliga upphandlingen finns det stora möjligheter för den upphandlande myndigheten att påverka de företag som vill leverera till myndigheterna. Påverkansmöjligheter bygger på att den upphandlande myndigheten uppställer due diligence-krav angående miljö- och sociala aspekter. På detta sätt påverkas de företag som har intresse av att leverera till den offentliga sektorn att efterfölja de standarder som är uppställda. Nedan kommer de due diligence-krav som myndigheter kan ställa idag granskas Krav på miljö- och sociala hänsyn Reglerna kring offentlig upphandling genomsyras av olika principer som stadgas i 1:9 LOU. Dessa principer är likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Alla krav som en upphandlande myndighet ställer måste vara förenliga med principerna. 144 I 1:9 a LOU finns den så kallade bör-regeln. I den stadgas att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. I och med bör-regeln ges upphandlande myndighet en möjlighet att specificera upphandlingen utifrån krav på miljö och sociala hänsyn. 145 Problemen med att ha en regel angående miljö- och sociala hänsyn med frivillig karaktär är flera. En svårighet är att det skapar oklarhet för den upphandlande myndigheten om vilka krav som myndigheten kan ställa. Eftersom en myndighet kan bedriva upphandling inom många olika områden måste myndigheten veta vilka krav den kan ställa inom varje område. 146 Områdena påverkas i stor utsträckning av EU-rättslig praxis. 147 Ett annat problem med bör-regeln är att det inte går att kräva att en myndighet ska ställa miljö- och sociala krav. Det är inte heller möjligt att klandra en myndighet som inte har ställt sådana krav vid en upphandling. 148 Upphandlande myndigheter kan ta egna initiativ för att framhäva miljö- och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Projektet Fairtrade City startades 2006 och går ut på att kommuner engagera sig för rättvis handel och etisk konsumtion. 144) Stavenow och Sennström s ) Prop 2009/10:180 kapitel 15, SOU 2006:28 kapitel 6 och SOU 2013:12 kapitel ) SOU 2013:12 s 417 f. 147) SOU 2006:28 s 180 ff. 148) Prop 2009/10:180 s

42 Genom att uppställa kriterier för rättvis handel vid offentlig upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter kan kommuner diplomera sig till Fairtrade City. 61 kommuner är för närvarande diplomerade. 149 Länsrätten i Östergötlands län har i en dom konstaterat att Fairtrade City inte stred mot kommunallagen, likabehandlingsprincipen eller EU-rätten, vilket möjliggör att projektet fortskrider Vilka krav kan myndigheter ställa? Med utgångspunkt från de ovan nämnda principerna, som alltid ska beaktas vid offentlig upphandling, får en upphandlande myndighet ställa de krav vid upphandling som tillgodoser myndighetens behov för upphandlingsföremålet. LOU reglerar inte vad som upphandlas utan ställer krav på hur upphandlingen sker. Miljö- och sociala krav kan ställas genom särskilda kontraktskrav, på leverantören i de så kallade kvalificeringskraven, eller på produkten/tjänsten genom specifikationer och tilldelningskriterier. 151 Det är viktigt att poängtera här att alla krav som en upphandlande myndighet kan ställa inte kommer behandlas, utan istället kommer några exempel belysas. Särskilda kontraktskrav I 6:13 LOU stadgas att en upphandlande myndighet kan ställa särskilda sociala och miljömässiga villkor för hur ett kontrakt ska fullföljas. Leverantören förbinder sig i anbudet att, om leverantören tilldelas kontraktet, fullgöra de särskilda villkoren. Leverantören får därigenom incitament att förändra verksamheten med större hänsyn till miljö och sociala aspekter. De särskilda villkoren måste stå i proportion till kontraktet i övrigt och kan exempelvis innehålla villkor på att leverantören ska skriva på en etisk uppförandekod eller liknande om leverantören tilldelas kontraktet. 152 Kvalificeringsfasen Med kvalificeringskrav menas de obligatoriska krav som leverantören måste uppfylla i fråga om teknisk och yrkesmässig kapacitet och ekonomisk ställning för att kunna medverka i upphandlingen. 153 En upphandlande myndighet får i kraven på teknisk kapacitet ställa miljö- och sociala krav på leverantören. En upphandlande myndighet får till exempel ställa krav på att ett företag har viss kompetens genom att det har ett miljöledningssystem eller likvärdigt system. Detta för att den upphandlande myndigheten ska kunna försäkra sig om att leverantören har kompetensen och yrkesskickligheten för att fullgöra det aktuella kontraktet ) Fairtrade City: Hämtad 15 januari ) Länsrätten i Östergötlands län, mål ) Stavenow och Sennström s ) Stavenow och Sennström s 98 f. 153) Stavenow och Sennström s ) Stavenow och Sennström s

43 Som exempel på krav en upphandlande myndighet inte kan ställa, eller som kan bli problematisk på grund av det rådande rättsläget, är krav på att leverantören ska ha ett CSR-arbete (Corporate Social Responsibility) eller krav angående företags sociala ansvar eller uppförandekoder. 155 Generaladvokaten har i förslaget till avgörande i mål C-368/10 uttryckt att kraven inköp ur hållbarhetssynpunkt och företagens sociala ansvar som ställdes i upphandlingen inte ger något klart svar på frågan vad som exakt avses, och därmed är kraven att anse som för allmänna och oklara. 156 Det bör dock gå att hävda att det genom FN:s vägledande principer finns ett klart svar på vad som avses med hållbarhetssynpunkt och företagens sociala ansvar. FN:s vägledande principer är att anses som väldigt klara i avseende vilka krav som ställs på företag och principerna bör därför kunna användas i allt större utsträckning av upphandlande myndigheter. Tekniska specifikationer och tilldelningskriterier Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav får ställas av en upphandlande myndighet. Det stadgas i 6:3 LOU där även möjligheten till att ställa krav på miljöegenskaper ges. 157 Vissa typer av sociala krav kan även ställas i form av tekniska specifikationer. I 6:1 LOU stadgas att kravspecifikationer med kriterier avseende personer med funktionshinder får ställas när det är möjligt. Regler för tilldelningskriterier stadgas i kapitel 12 LOU. En upphandlande myndighet kan som utvärderingsgrund välja det anbud som har lägst pris eller det anbud som är det mest ekonomiskt fördelaktiga. Här kan till exempel hänsyn tas till miljöegenskaper vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt. Vid bedömningen av det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet kan bland annat livscykelkostnader nämnas som tilldelningskriterier. Genom att jämföra livscykelkostnaderna mellan olika anbud kan myndigheten komma fram till skillnaderna mellan produkterna i fråga om hållbarhet och energi- och bränsleförbrukning. 158 Tilldelningskriterier kan även användas för att ange social hänsyn vilket har fastställts av EU-domstolen, där målet i fråga berörde rättvisemärkt kaffe. 159 De due diligence-krav som en upphandlande myndighet kan ställa är långt ifrån tydliga eller speciellt långtgående, men de är möjliga. Den upphandlande myndigheten kan genom att uppställa due diligence-krav påverka leverantören att efterfölja standarder angående miljö- och sociala aspekter. På det sättet influeras företag att bedriva verksamheten i enlighet med regelverk och standarder avseende miljömässiga och sociala aspekter. Genom de nya förslagen, som presenteras nedan, utvecklas även möjligheten att ställa högre krav vid offentlig upphandling. Detta kommer att resultera i att företag i högre utsträckning influeras att efterfölja mil- 156) Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-368/10 p ) Prop 2006/07:128 s ) Stavenow och Sennström s 95 ff. 159) EU-domstolen C-368/10 p ) Stavenow och Sennström s

44 jö- och sociala standarder. En möjlig vidareutveckling av regelverket för offentlig upphandling vore att inkludera FN:s vägledande principer i de sociala krav som den upphandlande myndigheten kan ställa. Det skulle innebära att de företag som levererar till den offentliga sektorn skulle få ett större incitament att följa principerna De nya förslagen Den svenska upphandlingsutredningen SOU 2013:12 Goda affärer hade bland annat syftet att utreda möjligheterna att använda offentlig upphandling för att nå de samhällspolitiska målen om miljö- och sociala hänsyn. 160 Utredningen ansåg att upphandlande myndigheter bör beakta miljö- och sociala hänsyn i större utsträckning än vad som görs idag. Vidare framhöll utredningen att målen med offentlig upphandling bör vara att genom hänsyn till livscykelkostnader, ansvar för miljömässigt och socialt hållbar utveckling och beaktande av innovationsmöjligheter tillgodose behoven till lägsta möjliga totalkostnad. 161 I EU-kommissionens utkast till nya upphandlingsdirektiv 162 har en rad förslag till förändring av de nuvarande direktiven för offentlig upphandling gjorts. Upphandlingsdirektiven har målet att med den offentliga upphandlingen som instrument uppnå Europa 2020-strategin. 163 Ytterligare två mål är att öka effektiviteten i offentliga utgifter för att säkra bästa möjliga upphandlingsresultat samt att ge upphandlaren bättre möjligheter att använda offentlig upphandling till stöd för samhälleliga mål, såsom skyddet av miljön och sysselsättning och social integration. 164 Den 15 januari 2014 godkände Europaparlamentet EU-kommissionens förslag till direktiv vilket innebär att direktiven kommer att genomföras De allmänna pensionsfonderna De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) fungerar som buffertfonder i inkomstpensionssystemet. 166 År 2011 var det totala buffertkapitalet för alla AP-fonder 870 miljarder kronor. 167 Inkomstpensionssystemet ses som ett fördelningssystem där inbetalda pensionsavgifter används för att betala ut pensionerna under året. Om det uppstår överskott, då pensionsinbetalningarna är större än utbetalningarna, förvaltas detta överskott genom AP-fonderna. Om det däremot uppstår ett underskott fungerar AP-fonderna som ett buffertsystem och parerar underskottet med kapital från fonderna. 168 AP-fonderna är att anse som från varandra oberoende statliga myndigheter där regeringen har begränsad möjlighet att påverka. 169 Det investeringsarbete som AP-fonderna utför innehåller due diligence-element. 160) SOU 2013:12 kapitel ) Stavenow och Sennström s ) KOM(2011) 895 och KOM(2011) ) KOM(2010) ) KOM(2011) 896 punkt ) Pressmeddelande Nya upphandlingsregler ska öka kvalién och ge mer valuta för pengarna 15 januari Hämtad 11 februari ) SOU 2012:53 s ) SOU 2012:53 s ) SOU 2012:53 s ) SOU 2012:53 s

45 AP-fonderna använder sig av olika typer av påverkansmetoder som ska resultera i att de företag som fonderna investerar i ska ta större hänsyn till miljö- och etikfrågor när företagen bedriver sin verksamhet Hänsyn till miljö och etik Målet med AP-fonderna är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. AP-fonderna ska även ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. 170 AP-fondernas investeringar ska göras hållbara och ansvarsfulla, vilket betecknas genom begreppet ESG: Environment, Social, Governance. Ett ansvarsfullt investerarbeteende vilar på miljöhänsyn, frågor kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, samt bolagsstyrning. 171 AP-fonderna anser sig, värdegrundsmässigt, vara en del av staten, varför dessa även delar statens etik och värdegrund. Därför ska fondernas finansiella engagemang i hållbarhetsperspektiv utgå ifrån de internationella konventioner 172 som Sverige som stat har ratificerat. 173 Även internationella initiativ som Sverige ger stöd till, såsom FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag, ska räknas till den svenska statens, och då även fondernas, värdegrund. 174 AP-fondernas arbete med att investera med hänsyn till miljö och etik sker på olika sätt. Första till fjärde AP-fonderna arbetar på ett dialogförande sätt, vilket innebär att de för en löpande dialog med företag som bedriver verksamhet som kan anses strida mot någon konvention. 175 En metod som kallas tyst diplomati förs främst av tredje och fjärde AP-fonderna och har syftet att genom diskussion med företagen åstadkomma förbättringar. 176 Sjunde AP-fonden använder sig istället av metoden att utesluta företag som inte tillämpar miljö och etisk hänsyn. Denna metod kallas name and shame och syftar till att framtvinga förbättringar genom offentliga svartlistningar Etikrådet Första till fjärde AP-fonderna samordnar, genom Etikrådet, sedan 2007 arbetet med miljö- och etikfrågor. Etikrådets uppgift är att verka för att företag bedriver verksamhet på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, utifrån aspekter som hållbarhet, ändamålsenliga riktlinjer samt styr- och uppföljningssystem. 178 Etikrådets arbete är endast inriktat på fondernas utländska innehav, arbetet att påverka svenska företag ska göras av fonderna själva. 179 Etikrådets arbete går ut på att genom systematisk omvärldsbevakning granska ett stort antal företag, ungefär st. Utifrån det materialet väljs cirka 100 företag 170) Prop 1999/2000:46 s 76 f. 171) SOU 2008:107 s ) Som exempel på konventioner som Sverige skrivit under kan det nämnas FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Klimatkonventionen, International Labor Organisations konvention 138 mot barnarbete m.m. 173) SOU 2008:107 s ) Etikrådets värdegrund Hämtad 20 februari ) SOU 2008:107 s ) SOU 2008:107 s ) SOU 2008:107 s ) Etikrådets årsrapport 2012 s ) SOU 2008:107 s

46 ut baserat på rapporter om påstådda kränkningar av internationella konventioner. Sedan väljs slutligen företag i vilka det finns dokumenterade problem och Etikrådet inleder en dialog och ett aktivt ägarstyrningsarbete. 180 I Etikrådets årsrapport redovisas vilka företag Etikrådet har eller har haft dialog med och vad syftet är med dialogerna Kritik mot AP-fondernas etik- och miljöarbete Det har framförts kritik mot såväl AP-fondernas etik- och miljöarbete som Etikrådets arbete. Förslag har lämnats om att fondernas arbete som tar hänsyn till miljö och etik ska lyftas in i lagen om AP-fonderna och inte bara nämnas i förarbetet till lagen. Anledningen till detta är att fondernas miljö- och etikarbete ska tydliggöras. 182 Vidare har det ansetts att fonderna, genom Etikrådet, bör utveckla en gemensam värdegrund. Detta är för att fondernas tolkning av att ingångna konventioner kan ses som statens värdegrund ifrågasätts. 183 Kritik har även förts fram mot första till fjärde AP-fonderna vid en granskning av fondernas investeringar i företag som anses vara kontroversiella. Kritiken riktar sig mot bristen av redovisat påtryckningsarbete mot de kontroversiella företagen. 184 Även vid granskning av enskilda företag som AP-fonderna investerar i har det framförts kritik mot AP-fonderna. Kritiken går ut på att om AP-fonderna saknar resurser att bedriva påtryckningsarbete bör AP-fondernas investeringar i oetiska företag inte behållas. 185 Trots kritiken mot AP-fondernas arbete kvarstår det faktum att AP-fonderna använder sig av due diligence-metoder för att bedriva påverkansarbete. Genom AP-fondernas verksamhet försöker de förmå företag att i större utsträckning engagera sig i och efterfölja standarder avseende sociala och etiska aspekter. 180) SOU 2008:107 s ) Etikrådets årsrapport 2012 s 24 ff. 182) SOU 2008:107 s ) SOU 2008:107 s 11 och Skr 2009/10:130 s ) Fundwatch granskningsrapport ) Swedwatch rapport #42 s 3. 46

47 10 DUE DILIGENCE-KRAV FÖR HANDELS- OCH INVESTERINGSSTÖD 10.1 Inledning exportfrämjande insatser Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick till 812 miljarder kronor från januari till september En stat kan främja företags utlandsexport genom att utfärda exportgarantier eller bistå affärerna finansiellt. Staten har i sådana situationer möjlighet att uppställa krav på företagen som omfattar mänskliga rättigheters due diligence. För svensk del lämnas handelsfrämjande insatser genom Exportkreditnämnden (EKN) och AB Svensk Exportkredit (SEK). EKN garanterade affärer värda 49 miljarder kronor medan SEK:s totala nyutlåning uppgick till 55,7 miljarder kronor Ett tredje handelsfrämjande verktyg är Business Sweden (sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden), ett till hälften statligt ägt företag som ska främja svensk export genom information, rådgivning och kompetensutvecklande insatser. 189 Det är av intresse att närmare granska vilka typer av krav som dessa exportfrämjande organ uppställer för företag vid exportfrämjande affärer eftersom kraven innehåller element av due diligence som kan likställas med mänskliga rättigheters due diligence. EKN:s och SEK:s verksamhet omfattas av politik för global utveckling (PGU). 190 PGU har som mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och ska genomsyra svensk politik. 191 Myndigheten EKN kontrolleras av regeringen främst genom regleringsbrev. I regleringsbrevet för budgetåret 2014 stadgas att EKN ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med bland annat FN:s vägledande principer och OECD:s Common Approaches. 192 Det till hälften statligt ägda företaget SEK ska följa statens ägarpolicy som anger att de statliga företagen ska efterleva FN:s vägledande principer. 193 I SEK:s egna policydokument anges vidare att företaget efterlever OECD:s Common Approaches och att de ska verka för att FN:s vägledande principer ska implementeras i verksamheten. Kritik har framförts mot EKN och SEK om hur de efterlever de uppställda standarderna med avseende på mänskliga rättigheter. 194 I den senaste rapporten från Amnesty International och Diakonia påpekas att exportkreditorganen inte följer de angivna mänskliga rättighetsstandarderna utan istället följer Världsbankens, betydligt svagare, IFC Performance standards. Granskningen visar även att det finns brister beträffande transparensen hos exportkreditorganen och i rapporten anförs att staten i högre utsträckning bör säkerställa att PGU får fullt genomslag i exportkreditverksamheten. 195 Det finns identifierade målkonflikter i exportkreditorganens verksamhet där mänskliga rättigheter inte prioriteras. Sveriges export av krigsmateriel är det kanske 186) SCB HA 22 SM 1304 s ) EKN Årsredovisning 2012 s ) SEK Årsredovisning 2013 s ) Business Sweden Årsredovisning och koncernredovisning 2012 s ) Prop 2002/03:122, Utrikesutskottets bet 2003/04:UU3. 191) Prop 2002/03:122 s ) Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden s ) Statens ägarpolicy 2013 s ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter?, Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning november ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning november 2013 s

48 främsta exemplet på en sådan målkonflikt. Det bör förtydligas att svensk vapenexport inte automatiskt kränker mänskliga rättigheter, utan detta blir framför allt ett problem då export sker till krigförande parter eller stater som inte respekterar mänskliga rättigheter. Det är därför av vikt att belysa den svenska vapenexportproblematiken eftersom den exemplifierar svårigheterna när vinstintresse ställs mot mänskliga rättigheter Exportkreditnämnden, AB Svensk Exportkredit och Business Sweden Exportkreditnämnden EKN är en svensk myndighet som ska främja svensk export och svensk internationalisering genom att utfärda garantier. 196 Garantier utfärdade av EKN fungerar som försäkringar för exportföretag och banker mot risken att inte få betalt i exportaffärer. Finansieringen av EKN:s verksamhet görs genom garantitagarnas premier. 197 För affärer eller projekt i länder som anses riskfyllda eller där kredittiden är lång spelar EKN:s verksamhet särskilt stor roll eftersom dess garantier kan möjliggöra en affär där annan typ av finansiering inte skulle vara möjlig. 198 EKN:s instruktioner regleras främst i förordningen (2007:1217) med instruktioner för Exportkreditnämnden men EKN ska även följa det av regeringen författade regleringsbrevet angående myndigheten. Regleringsbrevet för 2014 innehåller en åtstramning av kraven beträffande ansvarsfullt företagande i förhållande till föregående års regleringsbrev. I regleringsbrevet för 2014 angående ansvarsfullt företagande framgår att EKN ska bidra till genomförandet av PGU. EKN ska även vidareutveckla frågor som rör mänskliga rättigheter med utgångspunkt från OEC- D:s rekommendationer på dessa områden, Common Approaches. EKN ska också säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med samt informera om OECD:s riktlinjer för multinationella företag, principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. 199 Det föreligger dock en diskrepans mellan regleringsbrevet och EKN:s eget policydokument när det gäller hur de mänskliga rättighetsstandarderna ska åtlydas. I policydokumentet för ansvarsfullt företagande i garantigivningen 200 framgår att EKN ska främja ansvarsfullt företagande och att hänsyn ska tas till bland annat mänskliga rättigheter. Enligt riktlinjerna i policydokumentet ska EKN uppmuntra, men inte kräva att, alla företag att tillämpa FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. EKN ska också medverka till affärer med 196) Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden s ) ENK: ekn.se/sv/om-ekn/verksamhet/. Hämtad 14 februari ) SOU 2000:102 s ) Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden s ) EKN Policy för ansvarsfullt företagande i garantigivningen, beslutad:

49 acceptabel påverkan på miljö och sociala förhållanden. 201 Dock framgår det inte hur myndigheten ska medverka till detta eller enligt vilken internationell standard som den ska utgå ifrån. EKN har även en manual angående miljö- och socialt ansvarstagande i garantigivningen som ger riktlinjer och verktyg för hur mänskliga rättigheter ska hanteras i verksamheten. Manualen styrs av EKN:s policydokument och går i vissa fall längre än vad Common Approaches gör AB Svensk Exportkredit SEK är ett statligt helägt företag som bistår företag med finansiering om det finns ett svenskt intresse eller exportanknytning. SEK kan alltså utge krediter och lån till svenska företag som vill bedriva exportverksamhet. 203 SEK ska följa PGU:s krav samt statens ägarpolicy. I ägarpolicyn framgår uttryckligen att de statligt ägda företagen ska efterleva internationella riktlinjer såsom FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Det stadgas även att efterlevnaden av dessa internationella riktlinjer är speciellt viktigt för statliga företag som är verksamma i länder som brister i efterlevnaden av internationella konventioner eller om företagen verkar inom särskilt utsatta branscher. 204 Staten, i egenskap av ägare till SEK, har utfärdat ägaranvisningar för bolaget. Ägaranvisningarna är dock vagare än statens ägarpolicy och anger endast att SEK i sina kreditbedömningar ska ta hänsyn till förhållanden som till exempel mänskliga rättigheter. 205 SEK har utarbetat en policy för hållbart företagande som har till syfte att fastställa principer för hur verksamheten ska bedrivas så att SEK verkar för en hållbar utveckling. 206 I policydokumentet anges att SEK:s affärer ska uppfylla internationella principer inom miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter. 207 Det anges också att SEK följer OECD:s Common Approaches och att SEK ska verka för att FN:s vägledande principer följs i de projekt och verksamheter som finansieras. SEK ska även avstå från att medverka i affärer då sociala förhållanden eller miljöpåverkan bedöms vara oacceptabla. SEK ska också avstå från affärer då det bedöms finnas en oaktsamhet gentemot mänskliga rättigheter i samband med verksamheten om inte exportören kan visa att riskerna hanteras i enlighet med FN:s vägledande principer ) EKN Policy för ansvarsfullt företagande i garantigivningen, beslutad: s ) EKN Manual: Miljö- och socialt ansvarstagande i garantigivningen, giltig from ) SEK Årsredovisning 2013 s ) Statens ägarpolicy 2013 s ) Ägaranvisningar för AB Svensk Exportkredit (SEK), beslutad vid årsstämman 2012 s ) SEK Policy för hållbart företagande, giltig fr o m: s ) SEK Policy för hållbart företagande, giltig fr o m: s ) SEK Policy för hållbart företagande, giltig fr o m: s 4. 49

50 Business Sweden Business Sweden skapades genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden och ägs av staten tillsammans med delar av näringslivet. Företagets målsättning är att bidra till ökad export för små och medelstora företag samt att ge stöd till företag med svenskt intresse i internationella affärsutvecklingar. Business Sweden stödjer små och medelstora företag genom information, grundläggande exportteknisk rådgivning och kompetensutveckling. Business Sweden erbjuder även konsulttjänster för företag som vill etablera sig på en internationell marknad. 209 Enligt Utrikesdepartementets riktlinjebeslut för budgetåret 2014 ska Business Swedens rådgivning och verksamhet bidra till PGU. Business Sweden ska även informera om internationella normer och principer avseende affärsetik och hållbart företagande (CSR). De internationella normer som nämns är OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer och FN:s Global Compact. 210 Business Sweden har en egen uppförandekod för att klargöra hur Business Sweden ska agera som företagspartner, arbetsgivare och samhällsmedlem. Där stadgas att uppförandekoden baseras på FN:s tio principer i Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och att alla anställda inom Business Sweden har ansvar att följa koden. Det stadgas även att Business Sweden respekterar FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och att verksamheten ska utföras i enlighet med ILO:s konventioner och FN:s konvention mot korruption. Uppförandekoden är antagen av styrelsen för Business Sweden. 211 Eftersom Business Sweden inte är en myndighet gäller inte offentlighetsprincipen. Bristande transparens omöjliggör en granskning huruvida Business Sweden efterlever de ovan uttryckta kraven angående mänskliga rättigheter Avslutande kommentar De due diligence-processer och standarder angående mänskliga rättigheter som de svenska exportkreditorganen i sin verksamhet ska efterfölja är högt ställda. Därigenom har organen stora möjligheter att påverka de företag som de understödjer med exportfrämjande insatser. Denna påverkansmöjlighet bör i större utsträckning användas av exportkreditorganen för att inte endast omfatta den egna verksamheten utan även förmå företag att efterfölja FN:s vägledande principer. En ökad transparens i dessa organisationers verksamhet vore också önskvärd. Detta skulle möjliggöra granskning samt förse grupper, som riskerar att påverkas negativt av de exportfrämjande insatserna, med viktig information. 209) Skr 2011/12:167 s 52, Business Sweden Årsredovisning och Koncernredovisning 2012 s ) Utrikesdepartementets riktlinjer för budgetåret 2014 för Sveriges export- och investeringsråd avseende exportfrämjande verksamhet s ) Business Sweden Code of conduct,

51 10.3 Ramverk och riktlinjer för exportkreditorganen Som redovisats i tidigare kapitel ska exportkreditorganen efterleva vissa svenska och internationella standarder angående mänskliga rättigheter och hållbart företagande. Två av dessa standarder kommer att presenteras närmare för att belysa de särskilda åtaganden angående mänskliga rättigheter som de uppställer Politik för global utveckling Målet med politik för global utveckling (PGU) är att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Detta mål ska gälla för samtliga politikområden. Genom PGU läggs grunden till en sammanhållen och samstämmig politik med fokus på låginkomstländer och människor som lever i fattigdom. 212 Skälet till en gemensam politik är att fattigdomsbekämpning inte endast sker genom bistånd utan att alla politikområden påverkar utvecklingen. Nationella politiska beslut har även global påverkan. Detta innebär att alla politikområden kan bidra till arbetet med att bekämpa fattigdom. Genom att anlägga övergripande gemensamma mål för alla politikområden ska de insatser som görs inom ett område överensstämma med agerandet inom andra områden. 213 Två perspektiv ska genomsyra politiken: Ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv. Rättighetsperspektivet ska utgå ifrån att människors rättigheter ska utgöra grunden för de åtgärder som vidtas. De fattigas perspektiv innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar ska vara utgångspunkten för politiken. 214 PGU definieras av sex huvuddrag: respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet, hållbart nyttjande av naturresurser och omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt och social utveckling samt trygghet. Huvuddragen är uttryck för de värderingar som ska genomsyra PGU. Denna grundstruktur anger vad politiken ska främja och inriktas på, både vid åtgärder i enskilda länder men även med hänsyn till ett globalt perspektiv ) Prop 2002/03:122 s 1, Skr 2013/14:154 s ) Skr 2004/05:161 s ) Prop 2002/03:122 s ) Prop 2002/03:122 s 22 f. 51

52 Common Approaches OECD:s ramverk Common Approaches 216 avser att harmonisera medlemsstaternas policys angående statliga exportkrediter. Ramverket rekommenderar medlemsländerna att efterleva de uppställda reglerna om identifikation av miljö- och sociala risker innan de går in med exportfrämjande stöd till affärer eller projekt. 217 Common Approaches syftar till att uppnå en hög nivå på miljömässiga och sociala resultat genom att säkerställa att exportkreditorganen iakttar skälig aktsamhet i förhållande till internationella standarder. 218 I inledningen till ramverket hänvisas till FN:s vägledande principer, och till OECD:s riktlinjer för multinationella företag som även har implementerat FN:s vägledande principer. 219 Ramverket definierar due diligence som en integrerad del av medlemsstaternas beslutsfattande och riskhantering. Det är en process genom vilken eventuella miljömässiga och sociala och konsekvenser och risker med avseende på statsstödda exportkrediter kan identifieras, behandlas och lösas. 220 Ramverket ställer även upp regler angående klassificering av exportaffärer. Enligt ramverket ska alla affärer som har en kredittid överstigande två år och ett värde på mer än 100 miljoner kronor 221 kontrolleras med syftet att identifiera risker. Sådana affärer ska klassificeras i hög- (A), medel- (B) och låg risk (C). För A-riskprojekt, där risken för en negativ påverkan på miljön är stor, måste en miljökonsekvensbeskrivning genomföras. I miljökonsekvensbeskrivningen ska även sociala effekter som projektet kan påverka beaktas. 222 Den kontroll och klassificering av projekten som genomförs ska utgöra grunden för exportkreditorganens beslut om projektet ska främjas genom exportkrediter eller inte. 223 De risker som identifierats genom kontrollen och klassificeringen ska sedan utvärderas mot olika standarder. De standarderna som ska användas enligt ramverket är Världsbankens tio Safeguard Policies, 224 International Finance Corporations (IFC) Performance Standards 225 eller andra likvärdiga standarder. 226 Trots att OECD:s Common Approaches i inledningen hänvisar till FN:s vägledande principer är det alltså inte dessa standarder som ska efterlevas av exportkreditorganen utan Safeguard Policies eller Performance Standards. IFC Performance Standards hänvisar visserligen till FN:s vägledande principer, men överlag har Amnesty gjort bedömningen att Performance Standards inte motsvarar de krav som ställs i FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter ) OECD Common Approaches. 217) OECD Common Approaches s ) OECD Common Approaches s ) OECD Common Approaches s ) OECD Common Approaches s ) 10 miljoner SDR (Special Drawing Rights) IMF standard. 222) OECD Common Approaches s 6 f. 223) OECD Common Approaches s ) Worldbank Safeguard Policies. 1ODE7T0. Hämtad 07 mars ) IFC Performance Standards 1 januari ) OECD Common Approaches s ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning November 2013 s

53 10.4 Kritik mot exportkreditorganen Både EKN och SEK har granskats angående hur de beaktar mänskliga rättigheter i sin exportfrämjande kreditgivningsverksamhet. Exportkreditorganen har, genom ökad transparens och egna policydokument, tagit steg mot ökad hänsyn i förhållande till mänskliga rättigheter, men den senaste rapporten från Amnesty och Diakonia visar på att brister finns trots detta. 228 Granskningen har utförts med fokus på affärer där EKN och SEK har beviljat kreditgivning och huruvida IFC Performance Standard lever upp till kraven i FN:s vägledande principer. En djupare analys av två affärer i A-riskklassen som EKN och SEK beviljade exportkrediter till visade sig ha brister då projektets hantering av bland annat arbetsvillkor och markfrågor var otillräckliga. Transparensproblematiken visade sig även påtaglig då det fanns stora svårigheter med att få ut dokument så att granskningen kunde genomföras. 229 Eftersom både EKN och SEK i praktiken följer IFC:s Performance Standards visade analysen på de brister som Performance Standards uppvisar i förhållande till FN:s vägledande principer. Till exempel finns det i Performance Standards inte krav på företagsnivå för policyåtaganden att respektera de mänskliga rättigheterna för de verksamma företagen och inte heller krav på att mänskliga rättigheters due diligence ska utföras. 230 Rapportens avslutande rekommendationer är att FN:s vägledande principer måste gälla fullt ut i Sveriges exportfrämjande verksamhet, transparensen hos exportkreditorganen måste öka och att Sverige måste säkerställa att PGU får fullt genomslag i exportkreditverksamheten Målkonflikt: Vapenexport Sveriges export av krigsmateriel är ett tydligt exempel på en målkonflikt inom PGU:s krav på samstämmighet inom politikområdena för att främja utveckling. Krigsmaterielexporten riskerar att undergräva de uppsatta målen inom PGU. 232 Men även exportkreditorganens egna standarder angående mänskliga rättigheter urholkas och vapenexporten utgör därför ett tydligt exempel på de svårigheter som en implementering av mänskliga rättigheters due diligence kan stöta på. Den svenska exporten av försvarsmateriel 233 uppgick till 11,9 miljarder kronor Tillstånd för tillverkning och export av materiel som är avsedd för militärt bruk eller som anses vara krigsmateriel utges av inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt lag (1992:1300) om krigsmateriel. Huvudregeln är att krigsma- 228) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning November 2013 s ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning November 2013 s 17 ff. 230) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning November 2013 s ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning November 2013 s ) Skr 2011/12:167 s 52 f. 233) Begreppet försvarsmateriel används av ISP medan krigsmateriel är den benämning som används i lagstiftning. I denna rapport används orden synonymt. 234) ISP Pressmeddelande

54 teriel inte får exporteras utan tillstånd. Tillstånd får, enligt 1 lag om krigsmateriel, endast lämnas om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. ISP:s instruktioner anges i förordningen (2010:1101) med instruktion för ISP och regeringens regleringsbrev för myndigheten. 235 ISP:s mål ska, enligt regleringsbrevet, vara att i sin prövning av tillståndsärenden tillämpa både de svenska strikta riktlinjerna för krigsmaterielexport och Europaparlamentets gemensamma ståndpunkt för vapenexport De svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport anger att tillstånd för krigsmaterielexport inte ska beviljas om det strider mot internationella överenskommelser som Sverige biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig. Tillstånd bör heller inte lämnas om det avser export till en stat där omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Som skäl till detta anges att respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. Riktlinjerna stadgar även att tillstånd till utförsel av krigsmaterial inte bör beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat EKN:s roll vid vapenexport EKN:s egna policydokument stadgar att vid export av krigsmateriel ska endast ISP:s godkännande av sådana affärer ligga till grund för kreditgivning. 239 EKN ska alltså inte göra en egen prövning av konsekvenser och risker för miljö- och social påverkan. I en rapport från 2011, utgiven av Amnesty och Diakonia, kunde det påvisas exempel från 2008 där EKN utfärdat garantiförbindelser till Pakistan vid försäljning av krigsmateriel. Försäljningen och garantiförbindelserna ansågs kunna ifrågasättas om de var förenliga med PGU och de svenska riktlinjerna för vapenexport. 240 Detta visar att fastän det finns krav på att en mänskliga rättigheters due diligence ska beaktas så finns det ingen garanti för att den används fullt ut. Vissa affärsområden, som till exempel vapenexport, är svåra att hantera utifrån ett mänskliga rättigheters perspektiv då en stark intressekonflikt mellan mänskliga rättigheter och vinstgenerering finns. Denna intressekonflikt påvisar vikten av att identifiera potentiella målkonflikter och av att eftersträva samstämmighet. 235) Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende ISP. 236) Europarådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. 237) Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende ISP s ) Skr 2013/14:114 s 80 f. 239) EKN Manual: Miljö- och socialt ansvarstagande i garantigivningen, giltig from s 3 och ) Amnesty och Diakonia Export till priset av mänskliga rättigheter? s 33 f. 54

55 11 DUE DILIGENCE TILL FÖLJD AV RAPP- ORTERINGS- OCH TRANSPARENSKRAV 11.1 Inledning rapporterings- och transparenskrav Svenska företag måste enligt gällande lagstiftning kontinuerligt rapportera och redovisa olika typer av information till svenska myndigheter. Informationen som ska redovisas berör främst det finansiella läget i företaget med syftet att behöriga myndigheter ska kunna kontrollera att inga oegentligheter förekommer. Rapporteringen syftar även till att förmedla information angående företagets verksamhet, både generellt och inom vissa specifika områden, till aktieägare, andra intressenter och allmänheten. 241 Lagstiftningen omfattar de flesta bolagsformer och inkluderar även statligt ägda företag. Huvudsakligen utgår redovisningskraven från Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) men det finns även speciallagstiftning som omfattar vissa företagsområden. De krav som är uppställda för redovisning och transparens för företag skulle även kunna användas till redovisning av annan information, som till exempel företagsverksamhet som påverkar mänskliga rättigheter, miljöfrågor eller andra sociala frågor. En sådan redovisning skulle kunna inkludera en bedömning av företagets risker genom en mänskliga rättigheters due diligence. De statligt ägda företagen omfattas av längre gående krav beträffande hållbart företagande och rapportering än privata företag. 242 Det finns även internationella exempel på då lagstiftning kräver en utökad företagsredovisning, också för privata företag. Därför kommer den amerikanska så kallade Dodd-Frank act att belysas. Lagen innehåller due diligence-krav för företag med syfte att motverka handeln med konfliktmineraler från Demokratiska Republiken Kongo och angränsande länder. 243 Arbete pågår inom EU med att införa en lagstiftning för icke-finansiell rapportering för företag. En lagstiftning kommer att innebära större möjligheter för både företagen själva och andra berörda parter att identifiera riskområden för negativ påverkan av mänskliga rättigheter inom företags verksamheter. 244 Uppställda rapporterings- och transparenskrav är en mycket viktig del för genomförandet av mänskliga rättigheters due diligence. Att företag på ett tillfredsställande sätt rapporterar hur de efterlever uppställda standarder gör det möjligt att kontrollera att så faktiskt är fallet. Därför är det av stor vikt att granska vilka krav svensk lagstiftning uppställer men även att belysa andra länders lagstiftning på området. 241) Olsson s 14 f. 242) Statens ägarpolicy s ) Dodd-Frank act section ) COM(2013)

56 11.2 Finansiell rapportering Bokföringslagen och ÅRL uppställer krav för vilken finansiell information som företag ska redovisa. Bokföringslagen uppställer genom 2:1 krav på att alla juridiska personer är bokföringsskyldiga. Det finns undantag från den allmänna bokföringsskyldigheten för till exempel ideella föreningar. Bokföringsskyldigheten innebär enligt 4:1 Bokföringslagen att den juridiska personen bland annat löpande ska bokföra alla affärshändelser och bevara räkenskapsinformation i sju år. Då den juridiska personen till exempel är ett aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening ska den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning. Bokföringsskyldigheten ska även fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed enligt 4:2 Bokföringslagen. 245 ÅRL innehåller lagstiftning angående de krav som finns på hur en årsredovisning ska upprättas. Enligt 2:1 ÅRL ska en årsredovisning bestå av en balans- och en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. I större företags årsredovisning ska det även ingå en finansieringsanalys. Denna kortfattade presentation ämnar att ge en grundläggande bild av vad de finansiella redovisningskraven innebär. Företag kan, utöver de lagstadgade redovisningskraven, välja att använda sig av andra regelverk eller koder. Det finns många olika typer av frivilliga regelverk som avser redovisning av CSR-arbete eller hållbart företagande. På global nivå finns riktlinjer för CSR-arbete genom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer, FN:s Global Compact och ILO:s trepartsdeklaration om rättigheter i arbetslivet. Vidare finns initiativ från privata organisationer genom Global Reporting Initiative (GRI) och ISO På EU-nivå och inom Norden finns EU-kommissionens strategi för CSR-arbete och den Nordiska strategin för CSR-arbete. I Sverige är denna typ av redovisning frivillig varför många företag inte inkluderar den i sina årsredovisningar Statligt ägda företag Det ställs högre redovisningskrav på statligt ägda företag än på företag med privata ägare. Statens ägarpolicy anger att statligt ägda företag ska agera föredömligt inom området hållbart företagande. 246 Det innebär bland annat att företagen i sin verksamhet ska efterleva internationella regelverk såsom FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Statligt ägda företag ska även publicera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. 245) Olsson s 20 f. 246) Statens ägarpolicy s 6. 56

57 Hållbart företagande och GRI Begreppet hållbart företagande ska omfatta alla statligt ägda företag. Regeringens vision för hållbart företagande medför att alla företag ska ha en långsiktig syn på värdeskapande och bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling. Konkret innebär hållbart företagande bland annat att företag ska fastställa en tydlig värdegrund, ha ett policyåtagande gällande hållbarhetsfrågor, kartlägga och ha kontroll på riskerna i sin värdekedja samt kontinuerligt bedriva konsekvensanalys av riskerna i företagsverksamheten. 247 Det arbete som företagen utför inom ramarna för hållbart företagande ska kommuniceras externt såväl som internt. Uppföljningsarbete ska även ske genom dialog mellan ägaren och företaget. 248 Statligt ägda företag ska bedriva hållbarhetsredovisning enligt GRI:s internationella riktlinjer. GRI utformades för första gången år 2000 av den icke vinstdrivande organisationen CERES (Coalition for Environmentally Responsible Economies). I maj 2013 släpptes den fjärde uppdateringen av riktlinjerna, GRI G GRI är ett standardiserat verktyg för hållbarhetsrapportering som möjliggör att företags hållbarhetsverksamhet kan mätas, analyseras och jämföras. Genom att använda GRI:s riktlinjer sammanställs företagets hållbarhetsarbete till en rapport som kan förmedlas till intressenter, såsom ägaren eller berörda parter. 250 GRI:s hållbarhetsrapportering är baserad på olika principer såsom riktighet, relevans och fullständighet. Principerna för rapporteringen kombineras med indikatorer som visar hur företaget presterar på olika kärnområden, vilka är uppdelade i information om ekonomi, miljö och sociala frågor. 251 Till exempel ska indikatorerna inom miljöområdet förmedla information angående verksamhetens effekter på miljön, såsom energi- och vattenförbrukning, växthusgaser och återvinning. De inkluderar även biologisk mångfald, transport, produkt- och servicerelaterade effekter och efterlevnad och utgifter inom miljöområdet. 252 GRI har även en underkategori som behandlar social information med fokus på mänskliga rättigheter. Indikatorn som berör mänskliga rättigheter identifierar i vilken utsträckning processer har genomförts angående mänskliga rättigheter, incidenter där mänskliga rättigheter har kränkts och förändringar i intressenters möjlighet att åtnjuta och utöva sina mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheter som identifieras är till exempel icke-diskriminering, föreningsfrihet och barnarbete. Definitionen av mänskliga rättigheter utgår här ifrån International Bill of Human Rights. 253 Trots att GRI är ett verktyg för hållbarhetsrapportering, bör det understrykas att det inte har undersökts huruvida GRI är ett tillräckligt verktyg för att visa på att företag efterlever FN:s vägledande principer. Staten bör därför analysera GRI för 247) Regeringskansliet Hållbart företagande Plattform för svensk agerande s 6 f. 248) Statens ägarpolicy s ) GRI G4 aspx. Hämtad 8 mars ) GRI G4 Reporting principles and standard disclosures s ) GRI G4 Reporting principles and standard disclosures s ) GRI G4 Implementation manual s ) GRI G4 Reporting principles and standard disclosures s

58 att påvisa om rapporteringskraven verkligen omfattar alla delar av principerna samt om det kan anses som ett adekvat verktyg för att mäta huruvida principerna efterföljs Internationella rapporteringskrav I dagsläget finns ett flertal stater som har lagstiftning om företagsredovisning, där vissa typer av mänskliga rättighetsaspekter ska ingå. 254 För att sätta den svenska lagstiftningen i perspektiv kommer amerikansk lagstiftning angående konfliktmineraler att belysas. Det ska även nämnas att det inom EU finns en lagstiftning som innehåller due diligence-krav vid import av timmer. Lagstiftningens syftar till att säkerställa att importerat timmer inte härstammar från illegalt avverkat trä eller trä som har bidragit till konflikt Dodd-Frank Act Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act (Dodd-Frank Act) är en amerikansk lagstiftning som ämnar att i högre utsträckning reglera finansmarknaden i spåren av den senaste finanskrisen. Sektion 1502 av Dodd-Frank Act innehåller även en reglering av konfliktmineraler. Syftet med sektion 1502 är att förhindra handel med konfliktmineraler från Demokratiska Republiken Kongo (DRK) och angränsande länder eftersom handeln med konfliktmineraler starkt bidrar till våldsamheter i området. 256 För att uppnå lagens syfte valde den amerikanska lagstiftaren att främja utövandet av due diligence för företag, och på så sätt öka medvetenheten om hur handeln med mineralerna påverkar konflikten i DRK. 257 Lagstiftningen uppställer krav på att företag som använder eller handlar med konfliktmineraler ska uppvisa hela handelskedjan för mineralerna. En due diligence-process ska därför genomföras där mineralerna spåras till ursprunget och på så sätt kan risken för förekomsten av konfliktmineraler i företagets produktion bedömas. Due diligence-processen ska årligen rapporteras och måste publiceras på företagens hemsida. 258 De företag som omfattas av lagstiftningen är de som är noterade på amerikanska börser och som handlar med eller använder mineraler som kan kategoriseras som konfliktmineraler. Det är alltså inte endast amerikanska företag som påverkas av lagstiftningen, utan även utländska företag samt underleverantörer till dessa. 259 De due diligence-krav på rapportering som lagstiftningen uppställer syftar till att företagen själva öppet ska visa att de handlar med konfliktfria mineraler. Genom principen om naming and shaming får företag incitament att följa lagstiftningen, 254) De Schutter et al. s 43 ff. 255) Europaparlamentets och rådets förordning 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden 256) Dodd-Frank Act section 1502 (a). 257) SEC Disclosing use of conflict minerals 17 CFR Parts 240 and 249b (2012) s ) Dodd-Frank Act section (A). 259) Finnwatch och Swedwatch From Congo with (no) blood: recent developments relating to the sourcing of conflict-free minerals from the Democratic Republic of Congo s 13 f. 58

59 annars kan företagens rykte påverkas eller förstöras. 260 Om konfliktmineraler med ursprung från DRK ändå används för handel eller om ursprunget inte kan säkerställas ska företaget författa en konfliktmineralrapport som beskriver vilka åtgärder som har vidtagits, vilken granskning av utbudskedjan som har utförts och en beskrivning av de misstänkta produkterna och dess tillverkningsanläggningar ska bifogas. Det uppställs även krav på att aktsamhet ska tillämpas längs hela utbudskedjan och att en revision ska utföras av en självständig privat aktör. 261 Den amerikanska finansinspektionen, U.S. Securities and Exchange Commission, har till uppgift att säkerställa att lagen efterföljs. 262 Dodd-Frank Act uppställer även högre krav på transparens för företag vid internationella ekonomiska relationer. Sektion 1504 i Dodd-Frank Act kräver att företag som är verksamma i utvinningsindustri och råvaruhandel ska rapportera betalningar som de utför uppdelat efter land och projekt. Dessa krav på transparens gör det lättare att identifiera och kontrollera att företagen inte handlar oetiskt. Lagstiftningen hjälper även till att identifiera konfliktmineraler. 263 Det har framförts kritik mot sektionerna 1502 och 1504 i Dodd-Frank Act. Kritiken riktas främst mot att lagstiftningen påverkar mineralutvinningen i sådan utsträckning att den helt eller delvis läggs ner, och att lagstiftningen därför kan liknas vid ett handelsembargo. 264 De som värnar om lagstiftningen hävdar istället att lagstiftningen inte kan ses som ett embargo, främst för att lagstiftningen inte förbjuder handel med konfliktmineraler utan endast kräver att mineralernas ursprung ska vara möjligt att spåra. 265 Arbete pågår i EU-kommissionen med ett förslag till lagstiftning angående handeln med konfliktmineraler. 266 Lagförslaget riktar in sig på att genom frivillighet förmå företag, som importerar mineraler, att själv-certifiera sig genom due diligence-processer för att påvisa handelskedjan med mineraler. Det har riktats kritik mot lagförslaget, främst avseende den frivillighet som företagen kan åtnjuta ) Dodd-Frank Act section (A). 261) Dodd-Frank Act section (A) i och ii. 262) Dodd-Frank Act section (A). 263) Dodd-Frank Act section ) The Economist Digging for victory. Mining is Congos best hope of prosperity but also its greatest worry 24 september Hämtad 11 mars 2014 och The Wall Street Journal Africa and Obama s Embargo a provision of Dodd-Frank boomerangs on the continent s poor 18 juli Hämtad 11 mars ) Global Witness The Dodd-Frank Act s section 1502 on conflict minerals 10 augusti library/dodd-frank-acts-section-1502-conflict-minerals. Hämtad 11 mars ) COM(2014) 111 final, Svenska Dagbladet EU förbereder lag mot konfliktmineraler 4 mars Hämtad 11 mars ) Ruggie Letter to President Barroso ruggie-letter-barroso-eu-conflict-minerals pdf. Hämtad 21 mars

60 11.5 Icke-finansiell information EU-kommissionen lade våren 2013 fram ett ändringsdirektiv till redovisningsdirektiven 268 som syftar till att öka icke-finansiell och mångfaldsredovisning för stora företag och koncerner. 269 Direktivet inriktar sig på att öka öppenheten i vissa företag genom att förtydliga de nuvarande kraven för att göra redovisningen av icke-finansiell information mer relevant, konsekvent och jämförbar. Direktivet anses även möjliggöra ökad mångfald i företagens styrelser genom att tillsynen underlättas. Företagens ansvar och resultat, såväl som effektivisering av den inre marknaden, bör även påverkas positivt av lagförslaget. 270 EU-kommissionen har efter samråd med företag konstaterat att det endast är ett begränsat antal företag som redovisar icke-finansiell information och att informationen varierar i kvalité. Därför föreslås en tvingade lagstiftning som ska ha en harmoniserande effekt. 271 Den information som det föreslås att storföretag ska redovisa är fakta om miljörelaterade, sociala och personrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning. Företagets förvaltningsberättelse ska därför innehålla i) en beskrivning av företagets politik, ii) resultat, och iii) riskrelaterade frågor. I förslaget föreslås även att redovisningen av informationen kan ske i enlighet med till exempel FN:s vägledande principer eller FN:s Global Compact-initiativ eller liknande redovisningsstandarder. 272 Kritik har framförts mot EU-kommissionens direktiv. Kritiken riktar främst in sig på att det genom en tvingade lagstiftning blir betungande för företagen att redovisa icke-finansiell information. 273 Det föreslås istället att företagens CSR-arbete ska vara en fråga som drivs av företagen själva. 274 Amnesty International Sverige har framfört kritik mot förslaget med avseende på att det ges för stor flexibilitet avseende vad som företagen ska rapportera. Eftersom EU har åtagit sig att genomföra FN:s vägledande principer bör det, enligt Amnesty, säkerställas att redovisningsdirektivet är konsekvent överensstämmande med principerna. 275 Direktivet har godkänts av EU-parlamentet den 15 april 2014 men måste även godkännas av rådet innan lagstiftningen kan träda ikraft ) Redovisningsdirektiven är: 78/660/EEG och 83/349/EEG. 269) Com(2013) 207 final. 270) Com(2013) 207 final s ) Com(2013) 207 final s ) Com(2013) 207 final s ) Svenskt Näringsliv Obligatorisk CSR-rapportering blir en börda 23 januari Hämtad 11 mars ) Svenska Dagbladet Vi vill inte se mer lagstiftning 22 oktober nyheter/varlden/vi-vill-inte-se-mer-lagstiftning_ svd. Hämtad 11 mars ) Amnesty International svenska sektionen Synpunkter på Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell och mångfaldsinformation ) European Commission Statement/14/124 Improving corporate governance: Europe s largest companies will have to be more transparant about how they operate. STATEMENT _en.htm. Hämtad 18 maj

61 AVDELNING III PROCESSMÖJLIGHETER 61

62 12 INTRODUKTION 12.1 Inledning FN:s vägledande principer syftar till att förebygga eller förhindra att företag påverkar mänskliga rättigheter negativt. Anledningen till att FN principerna verkar förebyggande är att när skada väl har skett är möjligheterna att söka gottgörelse för de drabbade genom det juridiska systemet ofta starkt begränsade. Skälen till denna problematik är flera och av varierande svårighetsgrad. Denna avdelning belyser huvudsakligen de svårigheter som står i vägen för en rättvis juridisk prövning efter att en skada har skett. Endast situationer där företag har en anknytning till Sverige och då svenska rättsregler kan aktualiseras kommer att granskas. Syftet med avdelningen är att ge en bakgrund till den rättslöshet som genom det nuvarande juridiska systemet är etablerad då företag påverkar mänskliga rättigheter negativt i deras verksamhet utomlands. Avdelningen kommer även att utröna de hinder som den svenska regeringen måste ta ställning till i sitt arbete med att implementera FN:s vägledande principer Folkrätt Folkrätt är den internationella rätt som rör förhållanden mellan stater. Folkrättens regler förpliktigar stater och vissa internationella organisationer att handla på ett visst sätt för att uppfylla folkrättens regelverk. Staterna är mellan varandra förbundna av mellanstatliga avtal, traktat. Principer som jus cogens och sedvanerätt spelar även de stor roll för folkrätten. 277 Folkrätten bygger på suveränitetsprincipen. Den innebär att alla stater är juridiskt likställda varandra, oavsett ekonomisk eller territoriell storlek. Staters suveränitet inkluderar även jurisdiktionen inom det egna territoriet. Med jurisdiktion menas kontrollen av och legitimiteten för maktutövning över personer och egendom inom statens territorium. 278 Staten har alltså makten att förfoga över det egna territoriet utan att någon annan stat kan eller bör lägga sig i. Statens maktförfogande över individer inom statens territorium innebär även att de kan straffa individer som begår brott eller liknande. 279 Statens makt- och våldsmonopol inom ett territorium förpliktigar likaledes staten att skydda individerna inom territoriet från att bli utsatta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 280 Det är statens skyldighet att se till att ingen människa blir kränkt, oberoende av vilken typ av aktör som kränker eller negativt påverkar de mänskliga rättigheterna. De olika typer av aktörer som kan påverka mänskliga rättigheter negativt kan till exempel vara en annan stat, en terroristorganisation 277) Bring et al s 15 ff. 278) Cameron s ) Bring et al s 86 f. 280) Bring et al s 124 f. 62

63 eller ett multinationellt företag. 281 Staten innehar en skyldighet att verka för att alla olika aktörer som är verksamma inom statens territorium efterföljer den nationella lagstiftningen, vilket ofta inkluderar de av staten ratificerade traktaten eller avtalen om mänskliga rättigheter. Om vissa aktörer negativt påverkar individers mänskliga rättigheter ska staten se till att det finns rättsliga mekanismer som säkerställer tillgång till rättslig prövning och gottgörelse för de drabbade. 282 Det finns många olika orsaker till varför en stat inte kan eller vill säkerställa dess skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna för individerna inom statens territorium. En sådan orsak är att säkerställande av skydd för individers mänskliga rättigheter kräver ekonomiska resurser. En ekonomiskt svag stat kanske väljer att fördela de begränsade resurserna på ett annat sätt. 283 En annan orsak kan vara att det finns en rädsla i en stat att en ekonomisk aktör, till exempel ett multinationellt företag, väljer att omlokalisera sin verksamhet om de tvingas tillse att mänskliga rättigheter efterföljs. Företaget kan exempelvis argumentera att produktionskostnaderna höjs om arbetarna på en fabrik måste få höjda löner. Därför kan en stat, av sådana orsaker, vara ovillig att skydda individers mänskliga rättigheter. 284 Principen om statssuveränitet innebär att det inte finns några folkrättsliga förpliktelser för en stat att intervenera vid företagsrelaterad negativ påverkan på mänskliga rättigheter i en annan stat. FN:s vägledande principer klargör även detta faktum och understryker att stater har en skyldighet att skydda individer från kränkningar och att företag ska respektera de mänskliga rättigheterna. Ingen stat har i dagsläget dock jurisdiktion över all verksamhet inom ett multinationellt företag. Dock finns möjligheten att både straffrättsligt och civilrättsligt föra process mot ett företag för skada eller kränkning som skett utomlands, om vissa förutsättningar föreligger. 281) Steiner et al s ) Malanczuk s ) Steiner et al s ) Steiner et al s

64 13 MÖJLIGHET TILL STRAFFRÄTTSLIGT ANSVAR 13.1 Universellt tillämpliga brott och universalitetsprincipen Juridiska personer kan inte föröva ett brott enligt svensk straffrätt, men fysiska personer kan begå ett brott inom ramen för verksamheten i ett företag. 285 För att en fysisk person ska kunna dömas för ett brott måste de objektiva och subjektiva förutsättningarna för ansvar för brott vara uppfyllda. 286 Om brottet är begånget utanför Sveriges gränser måste även andra faktorer beaktas. Huvudregeln anses vara att svensk straffrätt gäller för gärningar förövade i Sverige. 287 Det finns dock undantag från huvudregeln, främst då ett flertal brott i BrB är att anse som universellt tillämpliga. Sådana brott är gärningar som allmänt anses vara moraliskt förkastliga och som är belagda med straff världen över. Exempel på sådana brott är 3:1 och 2 BrB mord och dråp. 288 Trots att vissa brott anses ha universell tillämplighet måste viss anknytning till Sverige finnas. För att bryta den territoriellt begränsade huvudregeln måste till exempel gärningsmannen ha svensk anknytning eller gärningen vara riktad sig mot ett svenskt intresse eller objekt. 289 För brott som är begångna utanför en stats territorium eller jurisdiktion, utan koppling till staten, finns den så kallade universalitetsprincipen att tillgå. Universalitetsprincipen innebär att en stat kan hävda jurisdiktion över alla brott, oavsett vilken nationalitet den misstänkte har eller vart brottet är begånget. Universalitetsprincipen har främst kommit att användas på grövre brottslighet eftersom objektiviteten hos den stat som hävdar jurisdiktion kan ifrågasättas. Den brottslighet som universalitetsprincipen primärt används för är olika typer av krigsbrott, sjöröveri, kapningar och internationell terrorism ) Jareborg s 75, Asp et al s ) Jareborg s 29 f, Asp et al s 58 ff. 287) Asp et al s 180 f. 288) Asp et al s 184 f. 289) Asp et al s ) Malanczuk s 109 ff. 64

65 13.2 De internationella åklagarkamrarna De enheter som främst bedriver internationell brottsbekämpning i Sverige är de internationella åklagarkamrarna. De internationella åklagarkamrarna är specialenheter under åklagarmyndigheten och är indelad i tre olika enheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. 291 Den internationella åklagarkammaren Stockholm har som huvudsakliga ansvarsområden att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och vissa internationella brott av allvarlig beskaffenhet samt att behandla inkommande ärenden om internationell rättslig hjälp i brottmål. Internationella brott av allvarlig beskaffenhet kan till exempel vara brott som klassas som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. 292 Exempel på mål som den internationella åklagarkammaren Stockholm har drivit är ett ärende avseende folkmord och grovt folkrättsbrott där dom avkunnades Målet handlade om folkmord begångna i Rwanda 1994, där den tilltalade, och senare dömda mannen, blev svensk medborgare Den internationella åklagarkammaren Stockholm inledde även 2010 en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren Förundersökningen grundar sig på rapporten Unpaid Debt 294 som bland annat pekar ut det svenska företaget Lundin Petroleum som medverkande till brott i Sudan. Förundersökningen ska bland annat besvara frågorna: 1) går det att bevisa att de påstådda brotten utförda av militär och regeringsanknuten milis mot civilbefolkningen ägde rum den aktuella tiden, 2) om det i så fall fanns personer med svensk anknytning som var medvetna om dessa brott, och 3) om dessa svenska personer på något sätt främjat brott genom råd eller dåd ) Åklagarmyndighetens Årsredovisning 2013 s ) Internationella Åklagarkammaren aklagare.se/sok-aklagare/internationella-aklagarkammare/internationella-aklagarkammaren-stockholm/. Hämtad 12 mars ) Stockholms tingsrätt mål B ) ECOS Unpaid Debt. 295) Internationella Åklagarkammaren Hämtad 13 mars

66 14 MÖJLIGHET TILL SKADESTÅNDSRÄTTSLIGT ANSVAR 14.1 Inledning Det är möjligt att föra en skadeståndstalan i svensk domstol mot ett företag för skada som uppkommit utomlands. 296 Dock är en sådan process ofta mycket svår och vägen till svensk domstol är minerad med ett flertal särskilt komplicerade juridiska spörsmål. Grundförutsättningen för att talan ska kunna föras är att det ska finnas en koppling eller anknytning till Sverige samt att en skada måste ha uppkommit. Om den juridiska frågeställningen begränsas kan man säga att det finns tre huvudfrågor som måste besvaras: 1) har svensk domstol domsrätt, 2) vilka ansvarsregler ska en svensk domstol tillämpa, och 3) när kan ansvaret för skadorna härledas till svenskt företag. Ytterligare frågor är till exempel talerätt, bevisning, rättegångskostnad med flera. 297 Nedan kommer huvudfrågorna att granskas närmare, men en avgränsning är gjord angående de övriga frågorna. Det pågår just nu ett mål avseende skadeståndstalan mot ett svenskt företag för skada som har uppkommit utomlands. 298 Stämningen avser det svenska företaget Boliden Mineral AB som åren skickade ton gruvavfall till den chilenska staden Arica för behandling av det chilenska företaget Promel. Gruvavfallet innehöll höga halter av tungmetaller, bland annat arsenik och bly. De kärande i målet, 707 personer från staden Arica, kan uppvisa hälsoskador som kan härledas till gruvavfallet. 299 Stämningsansökan visar tydligt på svårigheterna med en skadeståndstalan av denna art. Den kärande parten måste först genom bevisning besvara frågorna om domsrätt och lagval och sedan visa på Boliden Mineral AB:s ansvar för de uppkomna skadorna. Boliden Minerals AB inkom med svaromål i januari 2014 där de förnekar ansvar i frågan med hänvisning till att ansvaret vilar på företaget Promel och chilenska myndigheter Jurisdiktion För att en talan om skada som inträffat utomlands ska kunna föras i svensk domstol krävs att domstolen är behörig att pröva den rättsliga frågan. Domstolens behörighet är avhängigt om vad målet handlar om men även internationella regelverk beträffande jurisdiktion. Inom EU har den så kallade Bryssel I-förordningen 301 haft stor betydelse för jurisdiktionen. 302 Bryssel I-förordningen ersatte företrädarna Bryssel- och Luganokonventionerna och har tillsammans med EG-domstolens praxis haft en starkt harmoniserande effekt på domsrättsreglerna. 303 I Bryssel I-förordningen stadgas angående forumval att talan mot den som har hemvist i en medlemsstat ska väckas vid domstol i den staten. Detta gäller även företag som 296) Ebbesson JT s 279 s ) Ebbesson JT s 279 s 281. Ebbessons använder begreppet miljöskada i vid mening vilket även inkluderar skada på person, hälsa och egendom i samband med miljöskada. 298) Skellefteå tingsrätt mål T Arica Victims KB./. Boliden Mineral AB. 299) Ansökan om stämning 12 september 2013 mål T s ) Svaromål 20 januari 2014 mål T s ) Bogdan s 100 ff. 302) Bogdan s 100 ff. 303) Ebbesson JT s 279 s 287 ff. 66

67 enligt artikel 60 Bryssel I-förordningen anses ha sin hemvist i orten för dess stadgeenliga säte, huvudkontor eller huvudsakliga verksamhet. Bryssel I-förordningen ger inte svensk domstol rätten att avvisa talan genom den juridiska doktrinen forum non conveniens om förutsättningarna för prövning av talan är uppfyllda. 304 Talan bör därför kunna väckas i allmän domstol där företaget har sin hemvist, i enlighet med Rättegångsbalkens kapitel 10 angående laga domstol Tillämplig lag Frågan om vilken stats lag som blir tillämplig vid skadeståndstalan för skada som har uppstått utomlands är komplicerad. Vilket lagval som kan göras kan delas in i tre möjligheter: 1) lagen i den stat där skadan uppkom, 2) lagen i den stat där den skadevållande händelsen inträffade, eller 3) lagen som parterna i tvisten har enats om. 305 Att svensk lag skulle tillämpas vid brott mot mänskliga rättigheter förövade av ett svenskt företag i en annan stat är därför föga troligt. Huvudregeln i artikel 4.1 i Rom II-förordningen 306, som har till syfte att harmonisera lagvalsprinciperna inom EU, anger att vid utomobligatoriska tvister ska lagen i den stat där skadan uppkom tillämpas. Rom II-förordningen binder enbart EU-medlemsstater, men bör även vara tillämplig på icke-medlemsstater. 307 Slutsatsen i fråga om lagval innebär alltså att svensk domstol förmodligen kommer att avgöra tvisten utifrån utländsk rätt Är det svenska företaget ansvarigt? Den sista huvudfrågan som måste besvaras är frågan om ansvar. Det måste bevisas att det svenska företaget faktiskt är ansvarigt för de skador som uppkommit. Förutom de krav på bevis som vanligen förekommer inom civilrättslig process kan det även behöva klarläggas om vem eller vilka som kan anses ha varit ansvariga för handlandet som ledde till att skada uppkom. Därför måste ansvarsfrågan beaktas utifrån olika teorier beroende på vilka som kan antas ha haft inflytande över det bolag som orsakat skadan. De teorier som måste beaktas för att besvara ansvarsfrågan är den miljörättsliga grunden, den bolagsrättsliga grunden samt den skadeståndsrättsliga grunden. 308 De ovan nämnda grunderna utgår ifrån att det finns en svårighet att utröna ansvaret i ett företag på grund av till exempel koncernstrukturer eller moder- dotterbolagskonstellationer. Den miljörättsliga grunden för skadestånd stadgar att den som kan klassas som verksamhetsutövare ansvarar för den uppkomna skadan, enligt 2:3 och 8 MB. Det eller de företag som kan anses som verksamhetsutövare har 304) EG-domstolen C-281/ ) Ebbesson JT s 279 s ) Europaparlamentets och rådets förordning 864/2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II-förordningen). 307) Ebbesson JT s 279 s ) Ebbesson JT s 279 s 301 ff. 67

68 ansvar för att bedriva ett förebyggande arbete för att motverka att skador uppkommer. 309 Ansvaret genom bolagsrättslig grund utgår från frågan hur självständigt ett dotterbolag kan anses vara i förhållande till sitt moderbolag. Genom principen om ansvarsgenombrott kan ansvaret härledas till moderbolaget, om detta ansvarar i dotterbolagets ställe. 310 Vid skadeståndsrättslig grund måste det bevisas att ett moderbolag har varit intimt inblandat i det skadevållande dotterbolagets agerande. Först då kan moderbolaget hållas medansvarigt för den uppkomna skadan. 311 Den slutsats som kan dras genom det ovan anförda är att det är möjligt att föra en skadeståndstalan mot ett svenskt företag i en svensk domstol för kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har skett utomlands. Däremot finns det många juridiska och bevismässiga hinder på vägen som måste övervinnas, alternativt lagstiftas bort, för att en sådan process ska vara framgångsrik. 312 Andra möjligheter bör därför också eftersökas, som till exempel genom högre ställda och klargjorda mänskliga rättighetsstandarder för företag ) Ebbesson JT s 279 s 303 f. 310) Ebbesson JT s 279 s 304 ff. 311) Ebbesson JT s 279 s 307 f. 312) Ebbesson JT s 279 s 309 f. 313) Larsen s

69 15 PROBLEMIDENTIFIERING INFÖR EN IMPLEMENTERING AV PRINCIPERNA 15.1 Jurisdiktion, transparens och integritetsskydd FN:s vägledande principer syftar till att förebygga företagsrelaterad negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. En implementering av principerna i svensk rätt skulle medföra att många olika rättsområden påverkas, vilket i sin tur innebär att vissa juridiska och samhälleliga problem måste övervinnas. Detta kapitel syftar till att identifiera ett urval av dessa problem för att illustrera att en implementering av principerna måste föregås av ett noggrant utredningsarbete samt en dialog med både det civila samhället och med näringslivet. Vid ett sådant utredningsarbete måste staten tydligt formulera vad begreppet mänskliga rättigheters due diligence är. Detta är särskilt viktigt om staten väljer lagstiftning om metod för implementering, då en definition av mänskliga rättigheters due diligence också bör formuleras genom lagstiftning. Det första problemet som den svenska staten måste ta itu med är hur staten ska utöva kontroll för att säkerställa att företag efterföljer FN:s vägledande principer i sin verksamhet. Om den svenska staten implementerar FN:s vägledande principer, oavsett om lagstiftnings- eller påverkansmetoder väljs, måste någon typ av kontrollorgan instiftas för att det effektivt ska kunna säkras att principerna efterföljs. Staten bör även bistå företag med vägledning och rådgivning om hur principerna ska efterlevas. Den svenska staten har normalt endast jurisdiktion inom det svenska territoriet, varpå frågan blir vilken typ av mekanism som kan användas för att även utöva kontroll i verksamhet utomlands. Om en svensk förvaltningsmyndighet ansvarar för att kontrollera att företag efterlever principerna, i vilken utsträckning skulle då myndigheten ha möjlighet att på ett effektivt sätt säkerställa detta även i företagsverksamhet utomlands? En annan aktuell fråga är om myndigheten kan inneha någon typ av sanktionsmöjligheter för att utöva påtryckningar mot företag som inte på ett korrekt sätt uppfyller principerna och huruvida sådana sanktioner är verkningsfulla på företagsverksamhet utomlands. Vidare måste problematiken med transparens utredas. Eftersom FN:s vägledande principer förutsätter att mänskliga rättigheters due diligence förmedlas externt för att intressenter ska kunna ta del av informationen måste företag i större utsträckning vara beredda att offentliggöra informationen. Swedwatchs granskning av svenska företag som har kopplingar till den sydafrikanska platinaindustrin visar på stora svårigheter med att få ta del av information med hänvisning till de svenska företagens affärssekretess. 314 Att företag kan hänvisa till affärssekretess för att skydda betydelsefulla delar i verksamheten är en viktig komponent för framgångsrika affärer. 314) Swedwatch rapport #64 s 55 f. 69

70 Men samtidigt måste en avvägning göras mellan affärssekretessen och möjligheten att på ett korrekt sätt utföra mänskliga rättigheters due diligence. Frågan är vilken typ av information som det egentligen handlar om. Information som företag kräver ska hemlighållas behöver inte vara densamma som de som riskerar att drabbas är i behov av för att kunna påverka besluten. Det är därför viktigt att staten utreder om det finns några hinder i den svenska associationsrättsliga lagstiftningen för offentliggörandet av den information som krävs vid mänskliga rättigheter due diligence. Staten måste även tydligt markera hur en gränsdragning mellan sekretessbelagd och offentlig information bör ske samt utöva den kontroll som är nödvändig för att säkerställa att detta utförs. FN:s vägledande principer fastställer att företag som har påverkat en parts mänskliga rättigheter negativt bör tillhandahålla effektiva klagomåls- och gottgörelseprocesser. Syftet är att underlätta de drabbades möjlighet till gottgörelse samt att på ett tidigt stadium identifiera risker som kan komma att påverka mänskliga rättigheter. Att etablera en sådan process kan innebära att företag upprättar register med de klagande parternas information men även register med information om de företag eller de individer/personer som negativt påverkar mänskliga rättigheter. Om sådana register förs på fel sätt kan det komma att strida mot personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser angående skydd för personers integritet. Det är viktigt att den svenska staten tydligt redogör för hur företag kan etablera sådana register samt vilken typ av information dessa kan innehålla. Staten kan även lagstifta undantag från personuppgiftslagen och tillåta företag att behandla personuppgifter i viss utsträckning. Detta har skett exempelvis i 4:1 penningtvättslagen, där verksamhetsutövare får föra register med personuppgifter i syfte att uppfylla penningtvättslagens krav på uppgifts- och granskningsskyldighet. 70

71 15.2 Hur påverkas företags verksamhet i Sverige? Det är av vikt att belysa att FN:s vägledande principer inte endast är tillämpliga på företagsverksamhet som sker i utlandet. En implementering av principerna i svensk rätt skulle innebära att företag som helt eller delvis är verksamma i Sverige skulle komma att påverkas. Det innebär att alla svenska företag, oavsett vilken bransch eller stat som företagen är verksamma i, skulle omfattas av principerna. Det finns idag branscher där verksamheten i huvudsak är förlagd till Sverige och där ett ökat fokus på mänskliga rättigheter skulle vara önskvärt. Internetleverantörers ansvar för kunders användande av deras tjänster är ett exempel på ett sådant område. Genom en mänskliga rättigheters due diligence skulle sådana företag kunna behandla frågor som rör barnpornografibrott. Om en internetleverantör inte selektivt blockerar sajter med barnpornografiskt innehåll kan deras kunder besöka sådana sidor, vilket enligt 16:10 a BrB i vissa fall kan anses som barnpornografibrott. Om internetleverantörer genom utförandet av en mänskliga rättigheters due diligence tvingas ta ställning till att deras tjänster kan används i brottsliga sammanhang kan riskområden identifieras. Detsamma kan även gälla i till exempel resebranschen, där hotell eller färjerederier kan användas för prostitution eller trafficking. Om hotell, färjerederier eller resebolag var ålagda att inneha en policy för mänskliga rättigheter som främjar identifiering av negativ påverkan inom deras verksamhetsområde skulle det öka medvetenheten om att sådan verksamhet kan förekomma. Detta förebygger inte kränkningar av mänskliga rättigheter helt men de första stegen mot en bättre och säkrare identifiering av problematiken tas. 71

72 AVDELNING IV SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 72

73 16 SLUTSATS 16.1 De identifierade due diligence-elementen Due diligence används inom många olika rättsområden i svensk rätt idag. Denna rapport har identifierat och analyserat de due diligence-element som genom lagstiftnings- eller påverkansmetoder förmår företag att leva upp till olika försiktighetsstandarder i Sverige. De rättsområden som har identifierats angränsar till eller är analogt tillämpliga med mänskliga rättigheter och uppvisar likheter med FN:s vägledande principer och verktyget mänskliga rättigheters due diligence. I rapporten har due diligence-element identifierats och analyserats inom tre kategorier av statliga lagstiftnings- och påverkansmetoder: 1. Statliga lagstiftningsmetoder Straff- och skadeståndsansvar för utebliven due diligence Straffansvar föreligger vid brister i uppgifts- och granskningsskyldighet som krävs för att motverka penningtvätt. Straffansvar har valts som metod inom penningtvättslagstiftningen för att skydda det finansiella systemets stabilitet. Civilrättsligt skadeståndsansvar kan drabba vissa aktörer i aktiebolag om de brister i att efterleva vissa due diligence-processer och försiktighetsstandarder, såsom den svenska koden för bolagsstyrning eller compliance-krav. Skadeståndsansvar i aktiebolag föreligger även vid bristande due diligence som resultat av brottslig verksamhet samt vid brister i produktutformning. Det skadeståndsansvar som förekommer då företag brister i utförandet av due diligence används för att ge företagsledningen incitament att bedriva verksamheten i enlighet med ägarnas uppställda krav. Due diligence som grund för beviljande av tillstånd och som tillsynsverktyg Inom miljörättslig verksamhet med tillståndsplikt krävs due diligence i form av miljökonsekvensbeskrivning innan verksamheten får tillstånd att inledas. Syftet med detta förfarandesätt är att i ett tidigt skede identifiera och analysera vilken negativ miljöpåverkan företagets verksamhet kan ge upphov till, för att förhindra eller förebygga eventuella skador. Inom arbetsmiljörätt utövar Arbetsmiljöverket tillsyn för att säkerställa att arbetsgivaren utför ett systematiskt arbetsmiljöarbete med syfte att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Tillsynen bidrar till att arbetsgivaren i större utsträckning uppfyller både lagreglerna och Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns även straffansvar för arbetsgivare som inte uppfyller det 73

74 systematiska arbetsmiljöarbetet om en allvarlig arbetsplatsolycka inträffar. Det tillstånds- och tillsynskrav som genom due diligence-element uppställs för miljö- och arbetsrätt har likheter med mänskliga rättigheters due diligence. Dock är en sådan typ av lagstiftning inte direkt tillämpbar för att säkerställa att mänskliga rättigheters due diligence efterföljs av företag, då svenska myndigheter inte har jurisdiktion att utfärda tillstånd eller utöva tillsyn i utlandet. 2. Statliga påverkansmetoder Due diligence-krav Due diligence-krav används vid affärsrelationer med den offentliga sektorn. Vid offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten, i viss utsträckning, ställa krav på att leverantören ska uppfylla olika miljömässiga och sociala aspekter. Genom sådana kravspecifikationer förmås företag att i större utsträckning efterleva miljö- och sociala standarder. Due diligence-krav används även vid AP-fondernas verksamhet då investeringarna ska göras med hänsyn till miljö och etik. AP-fonderna bedriver även ett visst påverkansarbete för att förmå företag som de har investerat i att i större utsträckning efterleva regelverk och standarder angående miljömässiga och sociala aspekter. Due diligence-krav används vidare vid statliga exportfrämjande insatser. Myndigheter och statligt ägda företag som främjar export ska i sin verksamhet efterleva regeringens politik för global utveckling (PGU) och bland annat FN:s vägledande principer. Exportkreditorganen har därigenom stora möjligheter att påverka företag som åtnjuter exportkrediter att efterleva samma uppställda standarder avseende mänskliga rättigheter. De påverkansmetoder som existerar genom den offentliga sektorn och de exportfrämjande insatserna bör i högre grad utnyttjas av staten för att förmå företag att efterfölja FN:s vägledande principer. AP-fondernas miljö- och etikarbete bör tydliggöras genom lagstiftning, och första till fjärde AP-fonderna bör redovisa det påtryckningsarbete de bedriver. Påverkansmöjligheterna bör i större utsträckning användas av de exportfrämjande organen för att förmå företag att efterfölja FN:s vägledande principer, och inte endast användas inom organens egen verksamhet. En ökad transparens inom dessa organisationer vore även önskvärd. Due diligence-incitament Due diligence-processer i konsumentskyddande lagstiftning skapar incitament för företag att efterfölja både god marknadsföringssed och användandet av frivilliga miljöledningssystem. 74

75 3. Rapporterings- och transparenskrav Due diligence till följd av rapporterings- och transparenskrav Statliga företag måste agera utifrån hållbart företagande och bedriva hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Rapporterings- och transparenskrav av denna typ är mycket viktiga då de möjliggör kontroll av att företag efterlever uppställda mänskliga rättighetsstandarder. Hållbarhetsrapporteringen enligt GRI:s riktlinjer innebär att de statliga företagen måste rapportera bland annat vilken miljöpåverkan och i vilken utsträckning mänskliga rättigheter påverkas av företagets verksamhet. En statlig analys bör dock göras för att undersöka huruvida GRI är ett adekvat sätt att mäta att företag verkligen efterlever FN:s vägledande principer Statens roll som lagstiftnings- och påverkansaktör FN:s vägledande principer klargör att hemstaten har en plikt att reglera eller tydliggöra att företag förväntas respektera mänskliga rättigheter i verksamhet utomlands. Den svenska regeringen utkom i november 2013 med en publikation angående hållbart företagande. 315 Enligt regeringen ska publikationen ses som ett svar på EU-kommissionens 316 uppmaning till medlemsstaterna att utveckla en nationell plan eller lista på åtgärder för att främja hållbart företagande. Den svenska staten skulle vidare kunna uppfylla plikten att klarlägga att företag förväntas respektera mänskliga rättigheter genom att använda liknande lagstiftningsmetoder som de som har identifierats i denna rapport. Exempelvis genom straffansvar och uppställda tillstånds- och tillsynskrav, för att förmå företag att utföra mänskliga rättigheters due diligence. Det finns dock nackdelar med en statlig direktpåverkande lagstiftning. En avancerad lagstiftning kan anses vara betungande för företag, både ur ekonomiska och administrativa aspekter. En sådan lagstiftning innebär även vissa juridiska problem. Eftersom den svenska statens jurisdiktion slutar vid Sveriges gränser skulle frågan bli vilken typ av tillsyn som staten har möjlighet och laglig rätt att utföra över ett företags verksamhet utomlands för att säkerställa att FN:s vägledande principer verkligen efterlevs. Det är relevant att påpeka att det finns andra initiativ och dokument som går längre än de vägledande principerna vad gäller staters extraterritoriella skyldigheter, exempelvis Maastrichtprinciperna. 317 Dessa juridiska problem bör utredas av regeringen för att påskynda processen med att implementera FN:s vägledande principer. Staten bör även i större utsträckning använda sig av befintliga påverkansmetod- 315) Regeringskansliet Hållbart företagande Plattform för svensk agerande. 316) KOM(2011) 681 s ) ETO Maastricht principles on extraterritorial obligations of states in the area of economic, social and cultural rights. 75

76 er för att omfatta mänskliga rättigheters due diligence. Den komplexitet som råder inom företagsvärlden, då företag är verksamma inom många olika områden, möjliggör inte en enda lösning för att säkerställa att företag efterlever standarder för mänskliga rättigheter. De identifierade påverkansmetoder som en stat har att tillgå har betydande inverkan på hur företag efterlever standarder. De har även stor omfattning och spridning då de kan påverka hur företag uppträder inom områden såsom konsumenträtt, i affärsrelationer med den offentliga sektorn och vid statliga handels- och investeringsfrämjande insatser. Det finns vidare relativt få nackdelar med att använda statlig påverkan för att förmå företag att utföra mänskliga rättigheters due diligence. Företag måste redan idag efterleva uppställda regler vid till exempel offentlig upphandling eller för att kunna utnyttja statliga exportfrämjande insatser. Det bör även tas hänsyn till det faktum att FN:s vägledande principer kan ses som bindande för stater eftersom de redogör för redan gällande rätt. Statligt ägda företag är genom statens ägarpolicy ålagda att följa FN:s vägledande principer. 218 Därmed bör det även vara möjligt att applicera principerna på privata företag. Genom de ovan identifierade och analyserade due diligence-metoder som idag används inom svensk rätt blir slutsatsen att en implementering av FN:s vägledande principer är möjlig. Den svenska staten bör vidare utreda vilka lagstiftnings- eller påverkansmetoder som på bästa sätt leder till en effektiv implementering av FN:s vägledande principer och som fullföljer EU-kommissionens uppmaning att utföra en nationell handlingsplan avseende implementeringen av FN:s vägledande principer ) Statens ägarpolicy s ) KOM(2011) 681 s

77 17 REKOMMENDATIONER Till den svenska staten Staten bör uppfylla sin skyldighet enligt internationell rätt att skydda de mänskliga rättigheterna mot kränkningar av tredje part, inbegripet företag. Staten bör implementera internationella standarder för företag och mänskliga rättigheter, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. De vägledande principerna är ett första steg och ett minimum i uppfyllandet av statens skyldigheter gällande företag och mänskliga rättigheter. Principerna behöver kompletteras med bland annat effektiva rättsliga åtgärder. För att effektivt implementera gällande internationell rätt, inklusive FN:s vägledande principer, bör staten ytterligare utreda och kartlägga de befintliga juridiska gapen och de hinder som står i vägen för en implementering, inklusive oförenligheter i nuvarande regelverk angående mänskliga rättigheter. I synnerhet, bör staten: Undersöka hur det straffrättsliga systemet kan användas för att på ett effektivt sätt möjliggöra straffansvar för företag vars verksamhet leder till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, oavsett om kränkningen uppkommer genom företagets egna, anställdas eller ombuds beteende i Sverige eller utomlands. Straffrättsligt ansvar bör även aktualiseras för företagskoncerner och företag som underlåter att handla med due diligence för att förhindra sådana kränkningar. Säkerställa att det civilrättsliga systemet på ett effektivt sätt möjliggör skadeståndsansvar för företag som kränker de mänskliga rättigheterna samt för företag som underlåter att handla med due diligence för att förhindra att sådana skador uppkommer genom företagets egna, anställdas eller ombuds beteende. Säkerställa att mänskliga rättigheters due diligence utförs och kommuniceras för att undvika negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna genom en kombination av lagstiftning, tillstånds- och tillsynskrav samt genom incitament. 77

78 Säkerställa att internationell rätt inklusive FN:s vägledande principer efterföljs i statens egen verksamhet, såsom i statligt ägda företag, den offentliga sektorn och vid statens exportfrämjande insatser. Säkerställa att mänskliga rättigheters due diligence är en integrerad del av företags rapporterings- och transparenssystem. Staten bör säkerställa att parter som påverkas av ett brott eller en skada som begåtts i utlandet av ett svenskt företag eller dotterbolag får tillgång till upprättelse. 78

79 KÄLLFÖRTECKNING Offentligt tryck Propositioner Proposition 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna Proposition 2009/10:180 Nya rättsmedel på upphandlingsområdet Proposition 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet Proposition 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Proposition 2005/06:59 Företagsbot Proposition 2004/05:129 En effektivare miljöprövning Proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling Proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet Proposition 1998/99:19 Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, m.m. Proposition 1997/98:99 Aktiebolagets organisation Proposition 1997/98:45 Miljöbalk Proposition 1990/91:197 Om produktskadelag Proposition 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering Proposition 1975:103 Om förslag till ny aktiebolagslag m.m. Proposition 1972:5 Med förslag till skadeståndslag m.m. Betänkanden SOU 2013:12 Goda affärer SOU 2012:53 AP-fonderna i pensionssystemet effektivare förvaltning av pensionsreserven SOU 2012:12 Penningtvätt Kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud SOU 2011:57 En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner SOU 2010:38 Mutbrott SOU 2008:107 Etiken, miljön och pensionerna SOU 2006:28 Nya upphandlingsregler 2 SOU 2000:102 Expert på export? SOU 1997:127 Straffansvar för juridiska personer Del A Departementsserie 2001:69 Företagsbot Regeringens skrivelse 2013/14:154 Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling fokus: den globala utmaningen migrationsströmmar Regeringens skrivelse 2013/14:114 Strategisk exportkontroll 2013 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Regeringens skrivelse 2011/12:167 Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling fokus: den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap Regeringens skrivelse 2009/10:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m

80 Regeringens skrivelse 2006/07:54 Miljöanpassad offentlig upphandling Regeringens skrivelse 2004/05:161 Sveriges politik för global utveckling Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling Litteratur Ahlberg, Kerstin, Ericson, Bo, Holmgren, Mats, I lagens anda En handbok i arbetsmiljörätt, uppl. 4, Prevent, Stockholm Asp, Peter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, uppl. 2, Iustus förlag AB, Uppsala Bengtsson, Bertil, Ullman, Harald, Produktansvaret: en översikt, uppl. 4, Iustus förlag AB, Uppsala Bergström, Clas, Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 4, Norstedts juridik AB, Stockholm Blomstrand, Severin, Broqvist, Per-Anders, Lundström, Rose-Marie, Produktansvarslagen: en kommentar, uppl. 3, Norstedts juridik AB, Stockholm Bogdan, Michael, Svensk internationell privat- och processrätt, uppl. 8, Norstedts juridik AB, Stockholm Bring, Ove, Mahmoudi, Said, Wrange Pål, Sverige och folkrätten, uppl. 4:1, Norstedts juridik AB, Stockholm Cameron, Iain, An introduction to the European convention on human rights, uppl. 6, Iustus förlag AB, Uppsala Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, uppl. 2:1, Norstedts juridik AB, Stockholm Ebbesson, Jonas, Miljörätt, uppl. 2, Iustus förlag AB, Uppsala (Cit. Ebbesson). Ebbesson, Jonas, Ansvar i Sverige för miljöskadlig verksamhet utomlands s 279, JT nr (Cit. JT s 279). Ekelöf, Per Olov, Edelstam, Henrik, Rättegång första häftet, uppl. 8:7, Norstedts juridik AB, Stockholm Grahn, Thomas, Lundén, Fredric, Madstedt, Kent, Wendleby, Björn, Åtgärder mot penningtvätt m.m. En praktisk vägledning och kommentar, Norstedts juridik AB, Stockholm Gerhard, Peter, Marknadsrättens grunder, uppl. 3, Gleerups utbildning AB, Malmö Grobgeld, Lennart, Norin, Anders, Konsumenträtt Regler till hjälp och skydd för konsumenterna, uppl. 15, Norstedts juridik AB, Stockholm Gräns, Minna, Decisio Juris, Iustus förlag AB, Uppsala Gullberg, Hans, Rundqvist, Karl-Ingvar, Arbetsmiljölagen: I lydelse den 1 januari 2013: Kommentarer och författningar, uppl. 16, Norstedts juridik AB, Stockholm Gunnerstad, Annelie, Ingvarsson, Torbjörn, Den komparativa rätten värd en omväg?, SvJT 1997 s 152. Hellner, Jan, Radetzki, Marcus, Skadeståndsrätt, uppl. 8:2, Norstedts juridik AB, Stockholm

81 Holmquist, Rolf, Brotten i näringsverksamhet, uppl. 3, Norstedts juridik AB, Stockholm Industriförbundet, Straffansvar inom företag, uppl. 3, Industrilitteratur AB, Stockholm Jareborg, Nils, Straffrättens gärningslära, Norstedts juridik AB, Göteborg Larsen, Rasmus, K., Corporate accountability for environmental damages abroad: The feasibility of foreign direct liability claims in Sweden, Malanczuk, Peter, Akehurst s modern introduction to international law, uppl. 7, Routledge/Taylor & Francis Group, London/New York Michanek, Gabriel, Zetterberg, Charlotta, Den svenska miljörätten, uppl. 3, Iustus förlag AB, Uppsala Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s 105. Olsson, Stefan, Redovisningsrätt En introduktion, Norstedts juridik AB, Stockholm Reuter, Peter, Truman, Edwin M., Chasing dirty money The fight against money laundering, Institute for international economics, Washington DC Schneider, Stephen, Money laundering in Canada: An analysis of RCMP cases, Toronto: Nathanson Centre for study of organized crime and corruption, York: York University Stattin, Daniel, Företagsstyrning : en studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, uppl. 2, Uppsala universitet, Uppsala (Cit: Stattin) Stavenow, Christoffer, Sennström, Lisa, Miljö- och sociala hänsyn i offentlig upphandling: juridik och praktik, Jure förlag AB, Stockholm Stenbeck, Einar, Wijnbladh, Mauritz, Nial, Håkan, Aktiebolagslagen jämte dithörande f örfattningar med förklaringar, uppl. 6, Norstedt, Stockholm Steiner, Henry, Alston, Philip, Goodman, Ryan, International human rights in context, uppl. 3, Oxford University Press, Oxford Strandman Ullrich, Christina, Compliance: roll, organisation, ansvar, uppgifter, Jure förlag AB, Stockholm Svernlöv, Carl, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolag: en introduktion, uppl. 2, Norstedts juridik AB, Stockholm (Cit: Svernlöv) Svernlöv, Carl, Ansvarsfrihet Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, uppl. 2, Norstedts juridik AB, Stockholm (Cit: Ansvarsfrihet) Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter, Brotten mot allmänheten och staten, Iustus förlag AB, Uppsala Supplement: Uppdatering av texten om Bestickning och mutbrott i brotten mot allmänheten och staten m.m. Svensk straffrätt IV. Hämtat: 6 februari

82 Internationella rättsakter FN FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, FN:s konvention mot korruption 31 oktober EU Europaparlamentets och rådets förordning 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning). (Bryssel Ia-förordningen). Europaparlamentets och rådets förordning 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. Europaparlamentets och rådets förordning 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) och om upphävande avförordning 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG. Europaparlamentets och rådets förordning 864/2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II-förordningen). Rådets förordning 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. (Bryssel I-förordningen). Europaparlamentet och rådets direktiv 2011/92/EU om bedömningen av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder). Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning. 82

83 Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag. COM(2013) 207 Final. Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners ickefinansiella information och mångfaldspolitik. KOM(2011) 896 Slutlig. Förslag till europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling. KOM(2011) 895 Slutlig. Förslag till europaparlamentets och rådets direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på området vatten, energi, transporter och posttjänst. KOM(2010) 2020 Slutlig. Meddelande från kommissionen: Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Europarådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. (Cit: Europarådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp). EU-kommissionens meddelanden KOM(2011) 681 Slutlig. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En förnyad EU-strategi för företagens sociala ansvar. Internationella ramverk Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations Protect, Respect and Remedy Framework, A/HRC/17/31, documents/ruggie/ruggie-guiding-principles-21-mar-2011.pdf. Hämtat: 22 januari Protect, Respect and Remedy: a Framework for Business and Human Rights, A/HRC/8/5, Hämtat: 22 januari

84 Myndigheters skrivelser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2001:1, Beslutat den 15 februari 2001, (Ändringar införda t.o.m ). Regleringsbrev Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Inspektionen för strategiska produkter, Regeringsbeslut II:5, Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden, Regeringsbeslut II:16, Övriga källor AB Svensk exportkredit (SEK), Årsredovisning AB Svensk Exportkredit (SEK), Ägaranvisning för AB Svensk Exportkredit, beslutad vid årsstämman Amis, Lucy, A guide for business how to develop a human rights policy, United Nations Global Compact Office and Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Amnesty International, Diakonia, Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning november 2013, Författare: Göran Eklöf, Context, november Amnesty International, Diakonia, Export till priset av mänskliga rättigheter?, Författare: Göran Eklöf, Context, februari Amnesty International, Clouds of injustice Bhopal disaster 20 years on, Amnesty International, Greenpeace, The toxic truth About a company called Trafigura, a ship called the Probo Koala, and the dumping of toxic waste in Côte d Ivoire, Amnesty International svenska sektionen, Synpunkter på Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell och mångfaldsinformation, Arbetsmiljöverket (AMV), Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker, uppl. 5, Arbetsmiljöverket, april Business Sweden, Code of conduct, Business Sweden, Utrikesdepartementet Riktlinjer för budgetåret 2014för Sveriges export- och investeringsråd avseende exportfrämjande verksamhet, Regeringsbeslut II:6, Business Sweden, Årsredovisning och koncernredovisning Verksamhetsåret De Schutter, Olivier, Ramasastry, Anita, Taylor, Mark B, Thompson, Robert C, Human rights due diligence: the Role of States, ICAR (International Corporate Accountability Roundtable) ECCJ (European Coalition for Corporate Justice) CNCA (Canadian Network on Corporate Accountability), December Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act, Public law no , 124 Stat (July 21, 2010). 84

85 European Coalition on Oil in Sudan (ECOS), Unpaid Debt The legacy of Lundin, Petronas and OMV in Sudan, , June Etikrådets, Årsrapport ETO Consortium, Maastricht principles on extraterritorial obligations of states in the area of economic, social and cultural rights, Exportkreditnämndens (EKN), Årsredovisning Exportkreditnämnden (EKN), Policy för ansvarsfullt företagande i garantigivningen beslutad: , giltig t o m: Exportkreditnämnden (EKN), Manual: Miljö- och socialt ansvarstagande i garantigivningen, giltig from , reviderad: Finnwatch, Swedwatch, From Congo with (no) blood: recent developments relating to the sourcing of conflict-free minerals from the Democratic Republic of Congo, Författare: Kristina Areskog Bjurling, Jonathan Ewing, Divine Munje, Henri Purje. Fundwatch, Granskningsrapport 2013, Sveriges konsumenter. Global Reporting Initiative, G4 Sustainability Reporting Guidelines Reporting Principles and Standards Disclosures, Amsterdam Global Reporting Initiative, G4 Sustainability Reporting Guidelines Implementation Manual, Amsterdam Human Rights Council, United Nations General Assembly, A/HRC/14/27, Report of the Special representative of the Secretary-General on the issue of human rights and transnational corporations and other business enterprises, John Ruggie. Business and Human Rights: Further steps toward the operationalization of the protect, respect and remedy framework, 9 April 2010, Hämtad 12 februari Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Pressmeddelande Den svenska exporten av försvarsmateriel ökade International Finance Corporation (IFC), Performance standard on Environmental and Social sustainability, January 1, Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet, 1 september Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning gällande från 1 februari 2010, Stockholm OECD, Recommendation of the council on common approaches for offically supported export credits and environmental and social due diligence, 28 June TAD/ECG(2012)5. (Cit: OECD, Common Approaches) Securities and Exchange Commission (SEC) Disclosing use of conflict minerals 17 CFR Parts 240 and 249b (2012). Hämtad 11 mars SFS 2008:487, Tillkännagivande med anledning av marknadsföringslagen (2008:486). Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande Swedwatch rapport #64, Platinautvinning med risker Vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?, Författare: Théo Jaekel, oktober

86 Swedwatch rapport #42, Rena guldgruvan? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida Regeringskansliet, Hållbart företagande Plattform för svensk agerande. Taylor, Mark B., Zandvliet, Luc, Forouhar, Mitra, Due diligence for human rights: a risk-based approach, Corporate social responsibility initiative working paper No. 53, John F. Kennedy School of Government, Harvard University Åklagarmyndighetens Årsredovisning Internetkällor European Commission Statement/14/124 Improving corporate governance: Europe s largest companies will have to be more transparant about how they operate. Hämtad 18 maj Eco-lable Hämtad 24 februari Eco Management and Audit Scheme, EMAS: Hämtad 24 februari Eco Management and Audit Scheme, EMAS Hämtad 24 februari Eco Management and Audit Scheme, EMAS Hämtad 24 februari Etikrådets värdegrund: Hämtad 20 januari Exportkreditnämnden (EKN): Hämtad 14 februari Fairtrade city: Hämtad 15 januari Finansinspektionen: Hämtad 23 januari Global Reporting Initiative, GRI G4: GRI/Pages/default.aspx. Hämtad 8 mars Global Witness The Dodd-Frank Act s section 1502 on conflict minerals 10 augusti Hämtad 11 mars

87 Internationella Åklagarkammaren Hämtad 12 mars Internationella Åklagarkammaren sokning-om-folkrattsbrott-i-sudan-/. Hämtad 13 mars Pressmeddelande: Nya upphandlingsregler ska öka kvalitén och ge mer valuta för pengarna. 15 januari PR32386_sv.pdf. Hämtad 11 februari Ruggie, John, Letter to President Barroso , Re: The EU Proposal on Conflict Minerals Due Diligence, Hämtad 21 mars Svanen Hämtad 24 februari Svenska Dagbladet EU förbereder lag mot konfliktmineraler 4 mars Hämtad 11 mars Svenska Dagbladet Vi vill inte se mer lagstiftning 22 oktober nyheter/varlden/vi-vill-inte-se-mer-lagstiftning_ svd. Hämtad 11 mars Svenskt Näringsliv Obligatorisk CSR-rapportering blir en börda 23 januari Författad av Claes Norberg html. Hämtad 11 mars Statistiska centralbyrån SCB, Statistiska meddelanden HA 22 SM 1304, utkom den 27 november pdf. Hämtad 17 februari The Economist Digging for victory. Mining is Congos best hope of prosperity but also its greatest worry 24 september c01b1374d8e1ea285. Hämtad 11 mars The Wall Street Journal Africa and Obama s Embargo a provision of Dodd-Frank boomerangs on the continent s poor 18 juli Hämtad 11 mars Worldbank Safeguard Policies Hämtad 24 februari

88 Rättsfall Europeiska unionens domstol C-368/10 Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna C-281/02 Owusu mot Jackson m.fl. Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-368/10. Svenska rättsfall Stockholms tingsrätt mål B Länsrätten i Östergötlands län mål Pågående mål Skellefteå tingsrätt mål T Arica Victims KB./. Boliden Mineral AB - Ansökan om stämning 12 september 2013 mål T Svaromål 20 januari 2014 mål T

89 89