Samrådsunderlag. Grundvattenuttag vid Rökebo vattenverk Sandviken Energi Vatten AB Uppdragsnr: Status: Slutversion

Transkript

1 Samrådsunderlag Grundvattenuttag vid Rökebo vattenverk Sandviken Energi Vatten AB Uppdragsnr: Status: Slutversion

2 Samrådsunderlag Grundvattenuttag vid Rökebo vattenverk Sandviken Energi Vatten AB Beställare Sandviken Energi Vatten AB Ove Svahn Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: Uppdragsledare: Anna Mäki Handläggare: Hanna Östrén, Susanne Sirén Granskare: Anna Mäki Sida 2 (39)

3 Innehåll 1 Bakgrund Administrativa uppgifter Verksamhetens omfattning Sakägare Omgivningsbeskrivning Lokalisering Planförhållanden Riksintressen Naturreservat och Natura 2000-områden Kulturmiljöer och fornminnen Flora och fauna Omfattning av friluftsliv, turism Hydrogeologiska förhållanden m.m Geologiska förhållanden Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning Uttagsmöjligheter Vattenkvalitet Befintlig anläggning Skadeförebyggande åtgärder Skyddsåtgärder Miljökvalitetsnormer Miljömål Nationella miljökvalitetsmål Regionala miljömål Lokala miljömål Miljökonsekvenser Hydrogeologi Grundvattenavsänkning och influensområde Grundvattenströmning och uppehållstider Hydrologi Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet Geologi Sättningar Miljö Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Sida 3 (39)

4 Boendemiljö Luftföroreningar Buller Hälsa Rekreation och friluftsliv Hushållning med naturresurser Sammanfattning av miljökonsekvenser Bilagor Bilaga 1 Influensområde vid sökt maxuttag (100 l/s) Sida 4 (39)

5 1 BAKGRUND Sandvikens vattenförsörjning baseras huvudsakligen på ytvatten från sjön Öjaren. Vattenverket i Rökebo försörjer Sandviken tätort samt samhällena Kungsgården, Åshammar, Storvik och Gästrike- Hammarby med dricksvatten. Antalet abonnenter är ca personer, varav majoriteten är bosatta i Sandviken tätort. Vattenförbrukningen uppgår till ca 161 l/s (ca m 3 /d) i medeltal per år och kan maximalt uppgå till ca 176 l/s (ca m 3 /d). 1 Industrin Sandvik AB förbrukar ungefär en tredjedel av det producerade vattnet. Gällande vattendom 2 medger vattenutvinning från Öjaren och Rökebo grundvattentäkt om totalt m 3 /d (ca 197 l/s) i medeltal per år, dock högst m 3 /d (ca 289 l/s). Råvattnet från sjön Öjaren är inte av optimal kvalitet för dricksvattenändamål utan kräver en relativt omfattande behandling i Rökebo vattenverk för att det ska uppfylla Livsmedelsverkets krav på utgående dricksvatten till användare. Råvattnet uppvisar bland annat höga halter av organiskt material, höga färgtal, bakterier samt höga temperaturer sommartid. Vattenkvaliteten i de befintliga brunnarna i Rökebo grundvattentäkt är inte tillräckligt god för att användas som råvatten i vattenförsörjningen för Sandviken, varför vattenförsörjningen de senaste åren huvudsakligen har baserats på ytvatten. Den senaste tiden har dock grundvatten från nya brunnar blandats med ytvatten från Öjaren, vilket lett till stora förändringar. Nya grundvattenbrunnar har anlagts i Enköpingsåsen i Rökebo och dessa har provpumpats. Hittills har vattenkvaliteten varit mycket god. Inblandningen av grundvatten ledde direkt till en bättre råvattenkvalitet med bland annat lägre temperatur och färgtal och högre alkalinitet och hårdhet. Den vattenbehandling som återfinns i Rökebo vattenverk baseras på kemisk fällning med aluminiumsulfat, klorering, snabbfiltrering och alkalisering. Årligen används kemikalier till en kostnad av ca 1,8 miljoner. Att avvattna slammet som bildas innebär även det höga kostnader. Dessa kostnader bedöms kunna reduceras kraftigt om grundvattnet nyttjas. Även energi- och spolvattenåtgång bedöms kunna reduceras. Om hela eller en större del av vattenförsörjningen vore baserad på ett grundvatten av god kvalitet skulle stora delar av befintlig vattenbehandlingen i vattenverket, exempelvis kemikaliedoseringen, kunna reduceras avsevärt eller helt tas bort. Grundvatten har generellt en lägre och jämnare temperatur, en lägre halt av organiskt material samt färre bakterier. Vattenförsörjningsstrategin har tidigare varit att lokalisera ett område för grundvattenuttag som kan tillgodose hela befolkningens vattenbehov. Utförda hydrogeologiska undersökningar har dock visat att det inte finns något grundvattenmagasin i kommunen där så stora grundvattenmängder kan utvinnas, utan att dess vattenkvalitet på sikt äventyras. Den nya vattenförsörjningsstrategin är att öka andelen grundvatten i vattenförsörjningen genom att utvinna grundvatten från olika områden i kommunen. En tillståndsansökan för grundvattenuttag i Årsunda vattentäkt har lämnats in till Mark- och miljödomstolen. Vattnet är planerat att huvudsakligen renas i befintliga vattenverk och därefter pumpas ut i distributionssystemet. Fördelarna med detta är flera, framför allt att det skapas redundans i systemet. Om något händer i en vattentäkt kan dricksvatten distribueras till systemet från övriga vattenverk. På så sätt minskar riskbilden för Sandvikens vattenförsörjning. Målet är att Sandvikens befolkning i framtiden enbart ska få grundvatten i kranarna. 1 Öjaren ytvattentäkt och Rökebo grundvattentäkt, Tekniska underlag med förslag till vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter, Sweco, A 75/ Sida 5 (39)

6 Tillgång till reservvatten har tidigare inte funnits. Planen är att ytvattnet från Öjaren i framtiden ska utgöra reservvatten. Genom att behålla reningsprocessen för ytvatten i Rökebo vattenverk får Sandviken en säkrare vattenförsörjning än tidigare. Vattenförsörjningsanläggningen i Rökebo anses av Länsstyrelsen i Gävleborgs län uppfylla kriterierna för att kunna utpekas som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Bortledande av grundvatten och anordnande av anläggningar för detta är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VAanläggningarna i Sandvikens kommun, avser att ansöka om tillstånd för grundvattenuttag ur brunn 1201, 1202, 1401 och två nya brunnar vid Rökebo vattenverk, sammantaget uppgående till m 3 /d (ca 85 l/s), räknat som dygnsmedel, och maximalt m 3 /d (ca 100 l/s) under maximalt tre månader per år samt anordnande av anläggningar för detta vid Rökebo vattenverk. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare är Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VA-anläggningarna i Sandvikens kommun. Kontaktperson: Bertil Paulsson Telefon: E-post: bertil.paulsson@sandviken.se Ansökan avser verksamhet på fastigheterna Överbyn 8:20 och Överbyn 8:26, vilka ägs av Ulf Ytterbom. 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING Vattenbehovet i Sandviken är idag ca 161 l/s i medeltal (vilket motsvarar ca m 3 /d), räknat som årsmedel. Anledningen till att det sökta maximala uttaget endast är 100 l/s (ca m 3 /d) är bland annat risken för höga halter av organiskt material i grundvattenmagasinet vid större uttag. Förhoppningen är att ett grundvattenuttag i Rökebo ska kompletteras med ett grundvattenuttag i Årsunda vattentäkt (en tillståndsansökan är inlämnad till Mark- och miljödomstolen). Om tillstånd till grundvattenuttaget inte erhålls innebär det att vattenförsörjningen till invånarna i Sandviken fortsättningsvis till största del kommer att baseras på ytvatten från sjön Öjaren, vilket inte är av optimal kvalitet utan kräver relativt omfattande behandling för att uppfylla Livsmedelsverkets krav på utgående dricksvatten till användare. Vattenverksamheten omfattar grundvattenuttag ur brunn 1201, 1202, 1401 och två nya brunnar vid Rökebo vattenverk, sammantaget uppgående till m 3 /d (ca 85 l/s), räknat som dygnsmedel, och maximalt m 3 /d (ca 100 l/s) under maximalt tre månader per år samt anordnande av anläggningar för detta vid Rökebo vattenverk Sida 6 (39)

7 4 SAKÄGARE Sakägare i målet är de personer som äger en eller flera fastigheter inom det så kallade influensområdet. Influensområdet definieras i sammanhanget som det område inom vilket grundvattenavsänkningen bedöms bli 0,2 m eller större vid ett grundvattenuttag på 100 l/s från de nya brunnarna vid Rökebo vattenverk. Det bedömda influensområdet redovisas på karta i bilaga 1. 5 OMGIVNINGSBESKRIVNING 5.1 Lokalisering Ansökan avser verksamhet på fastigheterna Överbyn 8:26 och Överbyn 8:20, vilka ägs av Ulf Ytterbom. Fastigheterna ligger ca 7 km norr om Sandviken i Gävleborgs län. I figur 1 visas en översiktskarta. Lillsjön Öjaren Väg 272 Rökebo vattenverk 5 km Figur 1. Lokalisering (efter Rökebo präglas av den topografiskt väl framträdande isälvsavlagringen Enköpingsåsen, som löper i nord-sydlig riktning från söder om Mälaren till strax söder om Tärnsjö, där den delar sig i två grenar. Den västra grenen sträcker sig vidare mot Årsunda, Sandviken och Ockelbo och fortsätter sedan norrut. Väg 272 ligger på isälvsavlagringen och passerar Rökebo vattenverk. Enköpingsåsen delar av Lillsjön från sjön Öjaren (se figur 1). Öjaren är en stor och grund sjö med flikig strandlinje och många öar. Lillsjön är som namnet antyder en mindre sjö. Inom influensområdet finns bebyggelse utspridd främst längst väg 272, men även en del längs Lillsjöns och Öjarens strandkanter. Området består av främst skogsmark bestående av barr- och blandskog med inslag av öppen mark. För att anlägga en grundvattentäkt måste förutsättningar för tillräckligt stora vattenuttag finnas. Ett annat krav är att vattenkvaliteten ska vara så pass god att råvattnet genom en rimlig behandling kan Sida 7 (39)

8 användas för att producera ett fullgott dricksvatten. Andra aspekter som bör beaktas när en grundvattentäkt ska lokaliseras är bl.a. vilka kostnader etableringen medför, vilka motstående intressen och potentiella föroreningskällor som finns samt vilka möjligheter det finns att ansluta anläggningen till distributionssystemet. Det är således lämpligt att vattentäktens läge inte är alltför långt bort ifrån det samhälle som ska försörjas, eftersom kostnaderna för att anlägga huvudvattenledningar kan bli stora. Samtidigt bör vattentäkten inte förläggas för nära samhället, om så är möjligt, eftersom andra verksamheter kan medföra föroreningsrisker. Att befintligt vattenverk kan användas och att uttagsbrunnarna ligger väldigt nära intill gör att kostnaderna kan minimeras. Vid en tidig undersökning av Enköpingsåsens uppbyggnad hade området strax söder om Öjaren bättre förutsättningar att frambringa grundvatten av god kvalitet än sträckorna längre söderut mot Storsjön. Ett antal brunnar har borrats i Enköpingsåsen mellan Lillsjön och Öjaren. Dessa har även provpumpats men uppvisat en betydligt sämre vattenkvalitet än de nya brunnarna mitt emot Rökebo vattenverk. Motiv för att placera de nya brunnarna så pass nära väg 272 var främst berggrundens topografi (se närmare beskrivning i kapitel 5) och att isälvsavlagringens utsträckning är begränsad i sidled. Riskerna med att använda grundvatten från ett område i närheten av en väg bedömdes vara mindre (och mer ekonomiskt fördelaktiga) än riskerna med att använda ytvatten som råvatten Sida 8 (39)

9 5.2 Planförhållanden I planbeskrivningen till översiktsplanen 3 för Sandvikens kommun från år 2003 ingår influensområdet. Inom influensområdet finns översiktsplaner för odlingslandskap, vattenområde, friluftsområde, större väg, bostadsområde inklusive allmänna ändamål och tät fritidshusbebyggelse. Det ingår även en föreslagen större cykelväg samt ett föreslaget bostadsområde (se figur 2). Figur 2. Översiktsplan för centrala Sandviken, antagen av kommunfullmäktige 1 dec Från I influensområdets norra del finns två områdesbestämmelser (21-P89:191) framtagna gällande fritidshus längs Öjarens och Lillsjöns strandkanter. Områdesbestämmelserna fick laga kraft Det finns även en detaljplan (2181K-P06/18) framtagen sen 2006 gällande fyra hus som byggts strax söder om områdesbestämmelserna vid Öjarens strandkant. Det håller även på att tas fram en detaljplan i området vid Rökebo vattenverk, där fyra villor ska byggas. För kartskiss på områdena se figur 3. 3 Kommunomfattande översiktsplan 1990, Sandvikens kommun, del 2, Planbeskrivning, Stadsarkitektkontoret, september 1990, rev. januari Sida 9 (39)

10 Figur 3. Områdesbestämmelser; 21-P89:191 samt detaljplan; 2181KP06/18 (gröna streckade linjer) och planerad detaljplan (röd ring) för Rökebo-området. Sandvikens kommun 5.3 Riksintressen Såvitt känt finns inga områden av riksintresse inom influensområdet. 5.4 Naturreservat och Natura 2000-områden Inga kända naturreservat finns inom influensområdet. Förutom befintligt vattenskyddsområde finns heller inga andra kända områdesskydd som kan påverkas av den planerade vattenverksamheten Sida 10 (39)

11 5.5 Kulturmiljöer och fornminnen I kulturminneslagens 4 första kapitel slås fast att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och att ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. Enligt den information om kända fornlämningar som finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets Fornsök finns ett antal områden med fornlämningar (se figur 4) inom influensområdet. Det finns ett 0,2 ha stort område med skogsbrukslämningar (markerat med blått i figur 4), en blästbrukslämning, en grund efter en såg- och lådfabrik, ett vägmärke, tre husgrunder och sex kolningsanläggningar. Vägmärket som klassas som fornlämning kan ses i figur 5. Figur 4. Fornlämningar och naturvärden. Källa: Riksantikvarieämbetets Fornsök. Influensområdet för ett vattenuttag på 100 l/s är markerat med en svart punktlinje. Kartan är bearbetad av Vatten & Miljöbyrån. 4 KML, Lag (1988:950, ändrad 2000:265) Sida 11 (39)

12 Figur 5. Vägmärke längs väg 272 söder om Rökebo som är klassat som fornlämning Sida 12 (39)

13 5.6 Flora och fauna Landskapet i influensområdet är väldigt varierande, med lövskog, barrskog, blandskog, strandvegetation, bebyggelse, öppna landskap och odlad mark (se exempel i figur 6 och 7). En satellitbild med de varierande landskapen kan ses i figur 8 och illustreras även med ett flygfoto i figur 9. Figur 6. Varierande vegetation med blandskog, lövskog och tallskog i Rökebo. Foton är tagna av Vatten & Miljöbyrån Sida 13 (39)

14 Figur 7. Exempel på strandvegetation i Rökebo-området. Foton är tagna av Vatten & Miljöbyrån Sida 14 (39)

15 500 m Figur 8. Satellitbild över Rökebo. hitta.se (omarbetad av Vatten & Miljöbyrån) Sida 15 (39)

16 Figur 9. Äldre flygfoto över Rökebo vattenverk med omgivningar. Området som omfattas av vattenverksamheten ligger inte i något naturreservat eller Natura område. Dock ligger två nyckelbiotoper inom området (se figur 10): 0,2 ha stort område med Alsumpskog som består av 70 % klibbal, 30 % vårtbjörk, 1 % gran, 1 % asp och 1 % sälg. 4 ha stort område bestående av 100 % tallskog. Nyckelbiotopen ligger i influensområdets södra utkant Sida 16 (39)

17 Influensområde Figur 10. Naturvärden i Rökebo, med influensområdet markerad med en svart streckad linje. Skogens Pärlor, Skogsstyrelsen (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) Sida 17 (39)

18 Sjön Öjaren som är en stor, grund sjö med flikig strandlinje och många öar anses vara en värdefull naturtyp. Det är ett viktigt häckningsområde för fiskgjuse. Även storlom och lärkfalk tillhör sjöns fauna. 5 Sjön anses ha måttlig ekologisk status enligt VISS 6 på grund av regleringar uppströms som påverkar vattenståndets förändringstakt och som fungerar som vandringshinder för fisk m.m. 5.7 Omfattning av friluftsliv, turism Öjaren är värdefull för friluftslivet, dels som en populär fiskesjö, dels för den badplats som finns i anslutning till Enköpingsåsen. Sjön är ett viktigt häckningsområde för fiskgjuse. Även Lillsjön har stor betydelse för friluftslivet i området. Både runt Lillsjön och Öjaren finns fritidshus, bryggor och rastplatser. Inom influensområdet finns hagar för islandshästar m.m. Fäbodleden, en vandringsled på 28 km som går mellan Kungsfors och Högbo, ansluter till den längre vandringsleden Gästrikeleden (270 km) i Högbo. Vintertid har Fäbodleden ett preparerat skidspår som är mycket populärt. Gästrikeleden går parallellt med väg 272 en sträcka norr om Högbo bruk. 6 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN M.M. 6.1 Geologiska förhållanden I samband med den senaste inlandsisens avsmältning, för ca år sedan, avsattes isälvsavlagringar mer eller mindre kontinuerligt och av varierande mäktighet. Isälvsavlagringar innehåller ofta en stor mängd grundvatten, varför de är viktiga för vattenförsörjning i de länder och områden där de finns. Den topografiskt väl framträdande isälvsavlagringen Enköpingsåsen sträcker sig från söder om Mälaren till strax söder om Tärnsjö, där den delar sig i två grenar. Den västra grenen sträcker sig vidare mot Årsunda, Sandviken, förbi Rökebo vattenverk, Ockelbo och fortsätter sedan norrut. I figur 13 i avsnitt 6.2 visas SGU:s jordartskarta som bakgrundskarta. Utbredningen av isälvsmaterialet visas med grön färg. I samband med borrningar under 1930-talet i Rökebo grundvattentäkt, nära Lillsjön, konstaterades att isälvsavlagringen går parallellt med en fåra i berggrunden. I figur 11 visas ett principtvärsnitt av Enköpingsåsen i Rökebo. 5 Rapport om värdefull natur i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, VattenInformationsSystem Sverige, Sida 18 (39)

19 Figur 11. Tvärsnitt av isälvsavlagringen ca 250 m norr om Rökebo vattenverk, skissat utifrån borrningar utförda på 1930-talet. På Enköpingsåsens sidor, och även ovanpå isälvsmaterialet, finns postglaciala sediment (sand och grus) och även enstaka områden med lera och silt. Öster om Rökebo vattenverk består marken av morän och där går berget upp i dagen. Även detta visas i figur 13 i avsnitt 6.2. Enligt SGU:s jorddjupskarta, vars syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet, är djupet till berggrunden i influensområdet 5-20 m (se figur 12). Där vattentäkten ligger, vid Rökebo vattenverk, är djupet uppskattat till m. Borrningar visar på ett jorddjup av ca m. Enligt borrprotokoll består marken huvudsakligen av grus och sand Sida 19 (39)

20 Figur 12. Jorddjupskarta. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB) Sida 20 (39)

21 6.2 Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning Grundvattenmagasinet är att betrakta som öppet, även om det förekommer tätande linser eller skikt. I huvudsak tillförs vatten till grundvattenmagasinet från den nederbörd som faller på isälvsavlagringen. Ett visst tillflöde kan ske från omgivande terräng samt vattendrag. SGU har avgränsat grundvattenmagasinets tillrinningsområde översiktligt (se figur 13). Det primära tillrinningsområdets storlek, d.v.s. storleken på den eller de delar av tillrinningsområdet där grundvattenmagasinet går i dagen och där hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden tillförs grundvattenmagasinet, har uppskattats till ca 4,6 km 2. Grundvattenbildningen i grov jord i Sandvikenområdet har beräknats 7 vara 9,5 12 l/s per km 2. Detta ger att grundvattenbildningen i det primära tillrinningsområdet är i storleksordningen l/s. Grundvattenmagasinet innefattar också större och mindre delar av sedimentområden som ansluter till Enköpingsåsen. Åsen verkar dränerande på omgivande mark, vilket innebär att den nederbörd som perkolerar ner till grundvattenmagasinet inom tillrinningsområdet rinner i jordlagren till isälvsavlagringen. Det tertiära tillrinningsområdet, d.v.s. den del eller de delar av tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet varifrån endast en del av den effektiva nederbörden tillförs magasinet (t.ex. markområden ovan eller vid sidan av grundvattenmagasinet, varifrån läckage av vatten till magasinet sker eller bedöms kunna ske under särskilda betingelser), har beräknats vara ca 2 km 2. Något sekundärt tillrinningsområde, d.v.s. de delar av tillrinningsområdet där grundvattenmagasinet inte går i dagen och varifrån hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden bedöms tillföras grundvattenmagasinet, har inte avgränsats. Sammantaget har den naturliga grundvattenbildningen till grundvattenmagasinet, d.v.s. när inget grundvattenuttag sker i området, av SGU beräknats vara l/s. 7 Rodhe m.fl., Sida 21 (39)

22 Rökebo vattenverk Figur 13. Jordartskarta över området med grundvattenmagasinet Öjaren samt dess tillrinningsområde redovisat. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB) Sida 22 (39)

23 6.3 Uttagsmöjligheter Enligt SGU 8 är uttagsmöjligheterna i grundvattenmagasinet i storleksordningen l/s (ca m 3 /d). Vid bedömningen har möjligheten till förstärkt grundvattenbildning genom inducering från ytvattensystem beaktats. SGU:s grundvattenkarta i skala 1: visar att uttagsmöjligheterna är l/s (se figur 14). Kartan visar även att grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning vid naturliga förhållanden är från norr till söder. Figur 14. Grundvattenkarta. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB) I samband med hydrogeologiska undersökningar i mitten av 1900-talet beräknades ungefär 105 l/s kunna tas ut ur Rökebo grundvattentäkt (de äldre brunnarna vid Lillsjön) under maximidygn. Vid ett så stort uttag beräknades grundvattnet utgöra omkring 45 % och det inducerade vattnet omkring 55 %. Vid infiltrationsförsök utförda på 1950-talet konstaterades att det inte är troligt att uttaget kan ökas mycket genom konstgjord infiltration. Utförda provpumpningar i brunnarna mitt emot Rökebo vattenverk samt i ett antal observationsrör bekräftar att åsen i Rökebo har goda hydrauliska egenskaper och att så kallad inducerad infiltration uppkommer. 8 Grundvattenmagasinet Öjaren, Hans Söderholm, Sveriges geologiska undersökning, Sida 23 (39)

24 7 VATTENKVALITET Enligt VISS 9 har grundvattenförekomsten Rökebo (se figur 15) en god kemisk och kvantitativ status. Bedömningen har gjorts att det inte finns någon risk att dessa inte uppnås år 2015 eller Figur 15. Grundvattenförekomst Rökebo (SE ) Lantmäteriet, SMHI, NVDB, ESRI Inc Sjön Öjaren omfattas av miljökvalitetsnormer. Enligt VISS har Öjaren en måttlig ekologisk status. Den måttliga ekologiska statusen beror på att sjön regleras. Regleringen påverkar inte bara vattenståndets förändringstakt utan utgör även ett vandringshinder. Öjaren uppnår inte god kemisk status. Detta beror på att halterna av kvicksilver i Öjaren överstiger gränsvärdena. Dock finns det inte ett ytvatten i Sverige där kvicksilverhalten inte överstiger gränsvärdet. De höga halterna av kvicksilver i Sverige beror på internationellt luftnedfall. De miljöproblem som finns i Öjaren är de höga kvicksilverhalterna, flödesförändringar samt vandringshinder på grund av reglering. Lillsjön är inte statusklassad i VISS. Från maj 2013 till januari 2014 pågick en långtidsprovpumpning av brunn 1201 och 1202 med ett totalt flöde på ca l/s (upp till 48 l/s). I tabell 1 redovisas grundvattenkvaliteten i början av långtidsprovpumpningen och i tabell 2 redovisas grundvattenkvaliteten i brunn 1201 och 1202 i mitten av långtidsprovpumpningen. Sammanfattningsvis var grundvattenkvaliteten mycket god med låga järnoch manganhalter, hög alkalinitet samt låga färgtal. 9 VattenInformationsSystem Sverige, Sida 24 (39)

25 Tabell 1. Vattenkvalitet i brunn 1201 och 1202 i början av långtidsprovpumpningen ( ). Vattenproverna analyserades hos Eurofins. Analys Enhet Resultat Alkalinitet mg HCO 3 /l 34 Aluminium (end surgjort) mg/l < 0,010 Ammonium mg/l 0,068 Ammonium-nitrogen (NH4-N) mg/l 0,053 COD-Mn mg O 2 /l 3,4 Escherichia coli /100 ml < 1 Fluorid mg/l < 0,20 Fosfat (PO4) mg/l < 0,020 Fosfatfosfor (PO4-P) mg/l < 0,0050 Färg (410 nm) mg Pt/l 6,4 Järn (end surgjort) mg/l < 0,020 Kalium (end surgjort) mg/l 2,2 Kalcium (end surgjort) mg/l 13 Klorid mg/l 19 Koliforma bakterier /100 ml < 1 Konduktivitet ms/m 13 Koppar (end surgjort) mg/l < 0,020 Lukt, art, vid 20 C Lukt, styrka, vid 20 C ingen ingen Magnesium (end surgjort) mg/l 2,4 Mangan (end surgjort) mg/l < 0,010 Natrium (end surgjort) mg/l 12 Nitrat (NO3) mg/l < 0,44 Nitrat-nitrogen (NO3-N) mg/l < 0,10 Nitrit (NO2) mg/l < 0,0070 Nitrit-nitrogen (NO2-N) mg/l 0,0020 NO3/50+NO2/0,5 mg/l < 1,0 Sulfat mg/l 2,5 Totalhårdhet dh 2,4 Turbiditet FNU 0,13 Vattentemperatur vid provtagning C 7, Sida 25 (39)

26 Tabell 2. Vattenkvalitet i brunn 1201 och 1202 efter ca 4 månaders provpumpning ( ). Vattenproverna analyserades hos Eurofins. Analys Enhet Resultat Brunn 1201 Brunn 1202 Alkalinitet mg HCO 3 /l COD-Mn mg O 2 /l 4,3 2,6 Färg (410 nm) mg Pt/l 17 7,6 Järn (end surgjort) mg/l 0,051 0,032 Kalcium (end surgjort) mg/l 8,5 14 Kalium (end surgjort) mg/l 1,7 1,8 Klorid mg/l Konduktivitet ms/m Magnesium (end surgjort) mg/l 1,5 2,6 Mangan (end surgjort) mg/l < 0,010 < 0,010 Natrium (end surgjort) mg/l Sulfat mg/l 4,4 6,6 Totalhårdhet ( dh) dh 1,5 2,5 Turbiditet FNU 0,23 0,16 Vattentemperatur vid provtagning C 7,8 7,8 8 BEFINTLIG ANLÄGGNING Rökebo vattenverk är dimensionerat för 250 l/s, men endast ca 166 l/s kan produceras till följd av begränsningar i vattenverket. Den vattenbehandling som återfinns i vattenverket baseras på kemisk fällning med aluminiumsulfat, klorering, snabbfiltrering och alkalisering. Årligen används kemikalier till en kostnad av 1,8 miljoner i Rökebo vattenverk. Brunn 1401 och 1402, med dimensionen ca 400 mm, är borrade till 23,2 respektive 24,0 m under markytan. Brunnarnas tekniska utformningar medger vattenuttag på 75,6 respektive 86,7 l/s. Brunn 1201 och 1202, vilka är belägna nära brunn 1401 och 1402, är 12,5 respektive 13,5 m djupa. De har en dimension på ca 273 mm. 9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER För att förebygga skador av alltför låga grundvattennivåer föreslås grundvattennivåerna i observationsrör mätas regelbundet av verksamhetsutövaren, så att den prognosticerade avsänkningen kan följas upp och försiktighetsmått vidtas vid behov Sida 26 (39)

27 10 SKYDDSÅTGÄRDER Vattenförsörjningen från Rökebo vattentäkt är utsatt för ett antal risker. För att minska riskerna är ett förslag till nytt skyddsområde för vattentäkten under beredning hos Länsstyrelsen och råvattnet provtas och analyseras regelbundet av verksamhetsutövaren. 11 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna överskrids och berörda vattenområden räknas inte som skyddade fisk- eller musselvatten. 12 MILJÖMÅL 12.1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka ska leda mot en hållbar samhällsutveckling och vara riktmärken för allt miljöarbete i Sverige, oavsett var och av vem de bedrivs. En övergång från ytvatten till grundvatten gör att råvattenkvaliteten blir bättre och jämnare, vilket leder till minskad kemikalieförbrukning i vattenverket. En annan fördel är att transportbehovet minskar jämfört med idag. Verksamheten anses beröra följande nationella miljömål: 1. Begränsad klimatpåverkan Energiförbrukningen bedöms sannolikt komma att minska jämfört med tidigare, vilket bidrar till att uppfylla målet. 2. Frisk luft Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov då behovet av kemikalier som ska transporteras till vattenverket minskar. Transporter orsakar utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska kolväten, marknära ozon och partiklar till luft. 3. Bara naturlig försurning Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov, vilket leder till mindre utsläpp av försurande ämnen. Grundvattenförsörjningen minskar även belastningen av oorganiskt aluminium i Öjaren (recipient för utsläpp av spolvatten från Rökebo vattenverk). 4. Giftfri miljö Den nya grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla målet genom en minskad kemikalieanvändning och genom att aluminiumrester från reningen av ytvattnet inte längre släpps ut i vatten. 7. Ingen övergödning Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov, vilket leder till mindre utsläpp av kväveoxider som kan ha en övergödande effekt på sjöar och vattendrag. Därmed bidrar verksamheten till att uppfylla målet Sida 27 (39)

28 8. Levande sjöar och vattendrag Eftersom uttag av vatten från Öjaren kommer att minska eller upphöra kommer även kemikalieanvändningen och därmed utsläppet av kemikaliepåverkat spolvatten från Rökebo vattenverk att minska, vilket bidrar till levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla miljömålet. Vattentäkten finns i en isälvsavlagring av betydelse för dricksvattenförsörjning. Ett framtida utvidgat skyddsområde bidrar till ytterligare skydd av grundvattnet. Varken husbehovstäkter eller andra täkter i områden med höga natur- och kulturvärden, eller där täkten kan påverka grundvattenkvaliteten, tillåts eftersom isälvsavlagringen avsätts och skyddas för vattentäktsändamål. 11. Myllrande våtmarker Det finns en risk att vattennivåerna i de våtmarker som ligger söder om Lillsjön påverkas negativt. Hur de olika våtmarkerna berörs varierar eftersom de ligger olika nära uttagsområdet, olika nära sjöarna och eftersom jordartsförhållandena på de olika platserna kan variera. Vattennivån i våtmarkerna närmast sjön styrs till större delen av Lillsjön och Öjarens fluktuationer än av vattennivån i grundvattenmagasinet vid uttagsplatsen. Det innebär att den kommer att avsänkas endast i ringa omfattning. I våtmarkerna en bit ifrån sjön kan grundvattennivån däremot sjunka på grund av vattenuttaget. Sannolikt kommer de olika områdena ändå att utgöra våtmarksområden, då områdena generellt ligger på relativt finkorniga jordarter med goda vattenhållande egenskaper. Det finns dock en risk att våtmarkerna med tiden blir något torrare och/eller får något mindre utbredning. Även våtmarkernas sammansättning av flora och fauna kan komma att påverkas. 12. Levande skogar Grundvattentäkten bidrar långsiktigt till levande skogar genom att ett mindre område undantas från intensivt skogsbruk. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras och inhemska växt- och djurarter kan fortleva under naturliga betingelser och livskraftiga bestånd. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas även till vara så att den bidrar till god folkhälsa. Indirekt skyddas hotade arter och naturtyper. 13. Ett rikt odlingslandskap Verksamheten berör miljömålet ett rikt odlingslandskap på så sätt att ett vattenskyddsområde kan innebära restriktioner för jordbruk och bete. Därmed kan andelen hävdade ängs- och betesmarker eventuellt inte utökas i anslutning till uttagsområdena. En sänkning av grundvattennivån bedöms dock inte påverka de odlingslandskap som finns inom influensområdet eftersom avståndet till grundvattenytan redan är relativt stor då de ligger på isälvsmaterial, där grundvattennivån ligger ett antal meter under markytan Sida 28 (39)

29 15. God bebyggd miljö Den nya vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten och ger en förbättring av dricksvattenkvaliteten. Vattentäkten bidrar till att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Genom en lägre kemikalieanvändning minskar den totala mängden avfall och dess farlighet. Verksamheten ökar incitamentet för återvinning av ballastmaterial. Ändringar i grundvattennivåer bedöms inte påverka markstabiliteten. Vattenkvaliteten i enskilda brunnar kan påverkas negativt. Ett minskat transportbehov gör att störningarna från trafikbuller och luftföroreningar i bostadsområden minskar. Ett utökat skydd för grundvattentäkten innebär även ett visst skydd för forn- och kulturlämningar i området. 16. Ett rikt växt- och djurliv Det finns en risk att växt- och djurlivet i myrområdena/våtmarkerna söder om Lillsjön påverkas av avsänkningen. Våtmarkerna nära sjön är vattennivåerna i större utsträckning beroende av vattennivån i sjön än vattennivån i grundvattenmagasinet vid uttagsplatsen, vilket gör att grundvattenavsänkningen i dessa våtmarker kommer att vara begränsad. För de våtmarker som ligger längre bort från sjöarna kan grundvattennivån komma att sjunka under våtmarkerna på grund av uttaget av grundvatten. Sannorlikt kommer området ändå att utgöra ett våtmarksområde, då områdena generellt ligger på relativt finkorniga jordarter med goda vattenhållande egenskaper. Med tiden finns dock en risk att våtmarkerna blir något torrare och/eller får något mindre utbredning vilket kan komma att påverka sammansättningen av växt- och djurliv Regionala miljömål De regionala miljömålen i Gävleborgs län består av nationella miljökvalitetsmål som regionaliserats samt mål som har bedömts som särskilt viktiga för länet. I styckena nedan redovisas berörda preciseringar av relevanta regionala miljömål samt beskrivs hur vattenverksamheten berör miljömålen. 1. Begränsad klimatpåverkan Visionen är att år 2050 är Gävleborgs län klimatneutralt och varje länsinvånare bidrar med max 2 ton växthusgaser per person och år. Utsläppen av växthusgaser ska år 2020 vara 20 % lägre än medelvärdet för 2007/2008. Energianvändningen ska år 2020 vara 25 % effektivare än medelvärdet för 2007/2008 Transportbehovet minskar jämfört med tidigare, vilket bidrar till att uppfylla målet. 2. Frisk luft Med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Den utökade grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov då behovet av kemikalier som ska transporteras till vattenverket minskar. Transporter orsakar utsläpp av olika luftföroreningar Sida 29 (39)

30 3. Bara naturlig försurning Med målet avses att: nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön Den utökade grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov, vilket ger mindre utsläpp av försurande ämnen. 4. Giftfri miljö Med målet avses att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Den nya grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla det regionala målet genom en minskad kemikalieanvändning. 7. Ingen övergödning Med målet avses att atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Den utökade grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov, vilket leder till mindre utsläpp av kväveoxider som kan ha en övergödande effekt på sjöar och vattendrag. Därmed bidrar verksamheten till att uppfylla målet. 8. Levande sjöar och vattendrag Med målet avses att: sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Eftersom uttag av vatten från Öjaren kommer att minska eller upphöra kommer även kemikalieanvändningen att minska, vilket bidrar till levande sjöar och vattendrag Sida 30 (39)

31 9. Grundvatten av god kvalitet Med målet avses att: grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade Grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla miljömålet. Vattentäkten finns i en isälvsavlagring av betydelse för dricksvattenförsörjning. Ett framtida utvidgat skyddsområde bidrar till ytterligare skydd av grundvattnet. Varken husbehovstäkter eller andra täkter i områden med höga natur- och kulturvärden, eller där täkten kan påverka grundvattenkvaliteten, tillåts eftersom skyddet av isälvsavlagringen utökas. 11. Myllrande våtmarker Med målet avses att: våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Det finns en risk att vattennivåerna i de våtmarker som ligger söder om Lillsjön påverkas negativt. Hur de olika våtmarkerna berörs varierar eftersom de ligger olika nära uttagsområdet, olika nära sjöarna och eftersom jordartsförhållandena på de olika platserna kan variera. Vattennivån i våtmarkerna närmast sjön styrs till större delen av Lillsjön och Öjarens fluktuationer än av vattennivån i grundvattenmagasinet vid uttagsplatsen. Det innebär att den kommer att avsänkas endast i ringa omfattning. I våtmarkerna en bit ifrån sjön kan grundvattennivån däremot sjunka på grund av vattenuttaget. Sannolikt kommer de olika områdena ändå att utgöra våtmarksområden, då områdena generellt ligger på relativt finkorniga jordarter med goda vattenhållande egenskaper. Det finns dock en risk att våtmarkerna med tiden blir något torrare och/eller får något mindre utbredning. Även våtmarkernas sammansättning av flora och fauna kan komma att påverkas Sida 31 (39)

32 12. Levande skogar Med målet avses att: skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna Grundvattenförsörjningen bidrar långsiktigt till levande skogar genom att ett område undantas från intensivt skogsbruk. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras och inhemska växt- och djurarter kan fortleva under naturliga betingelser och livskraftiga bestånd. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas även till vara så att den bidrar till god folkhälsa. Indirekt skyddas hotade arter och naturtyper. 13. Ett rikt odlingslandskap Med målet avses att: åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer En sänkning av grundvattennivån bedöms inte påverka miljömålet ett rikt odlingslandskap eftersom avståndet till grundvattenytan vid odlingarna redan är relativt stor då de ligger på isälvsmaterial, där grundvattennivån ligger ett antal meter under markytan. Ett utökat vattenskyddsområde kan innebära restriktioner för jordbruk och bete. Därmed kan andelen hävdade ängs- och betesmarker eventuellt inte utökas i anslutning till vattentäkten. 15. God bebyggd miljö Med målet avses att: infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resursoch energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet, kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar det finns natur- och grönområden i närhet av bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används Sida 32 (39)

33 Grundvattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten och ger en förbättring av dricksvattenkvaliteten. Genom en lägre kemikalieanvändning minskar den totala mängden avfall och dess farlighet. Verksamheten ökar incitamentet för återvinning av ballastmaterial. Ett minskat transportbehov gör att störningarna från trafikbuller och luftföroreningar i bostadsområden minskar. Ändringar i grundvattennivåer bedöms inte påverka markstabiliteten vid bebyggelse. Ett utökat vattenskydd bidrar till att exploatering, exempelvis i form av grustäktsverksamhet, inte tillåts i området läng åsen. Ett utökat skydd för grundvattentäkten innebär även ett visst skydd för forn- och kulturlämningar i området. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara så att den bidrar till god folkhälsa. 16. Ett rikt växt- och djurliv Med målet avses att: bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan Grundvattentäkten bidrar långsiktigt till ett rikt växt- och djurliv genom att ytterligare ett område, vid ett utökat vattenskydd, undantas från intensivt skogsbruk. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras och inhemska växt- och djurarter kan fortleva under naturliga betingelser och livskraftiga bestånd. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas även till vara så att den bidrar till god folkhälsa. Det finns en risk att växt- och djurlivet i myrområdena/våtmarkerna söder om Lillsjön påverkas av avsänkningen. I våtmarkerna nära sjön är vattennivåerna i större utsträckning beroende av vattennivån i sjön än vattennivån i grundvattenmagasinet vid uttagsplatsen, vilket gör att grundvattenavsänkningen i dessa våtmarker kommer att vara begränsad. För de våtmarker som ligger längre bort från sjöarna kan grundvattennivån komma att sjunka under våtmarkerna på grund av uttaget av grundvatten. Sannolikt kommer området ändå att utgöra ett våtmarksområde, då områdena generellt ligger på relativt finkorniga jordarter med goda vattenhållande egenskaper. Med tiden finns dock en risk att våtmarkerna blir något torrare och/eller får något mindre utbredning, vilket kan komma att påverka sammansättningen av växt- och djurliv. Flödesbilden i strandregioner och andra utströmningsområden kan ändras från utläckage till inläckage, men detta bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på strandvegetationen Sida 33 (39)

34 12.3 Lokala miljömål Sandvikens kommun antog år 2005 följande lokala miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Biologisk mångfald Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö De övergripande miljömålen under miljömålet Grundvatten av god kvalitet är följande: Sandvikens kommuns invånare ska kontinuerligt ha säker tillgång på rent dricksvatten användningen av vatten av dricksvattenkvalité till andra ändamål skall minska dricksvattnet ska produceras och renas med minsta möjliga kemikalie- och energiförbrukning samt ha en god kvalitet Vattenverksamheten bidrar till att uppfylla de övergripande miljömålen genom att vattenförsörjningen blir säkrare samt att kemikalieförbrukningen minskar. 13 MILJÖKONSEKVENSER 13.1 Hydrogeologi Grundvattenavsänkning och influensområde Från maj 2013 till januari 2014 pågick en långtidsprovpumpning av brunn 1201 och 1202 med flödet 40 l/s (upp till 48 l/s). Dock var flödet ca 20 l/s under vissa perioder. Avsänkningen av grundvattennivåer i omgivningen studerades i ett tiotal observationsrör. Söder om uttagsområdet vid Rökebo vattenverk finns tre observationsrör borrade ner till berggrunden. Dessa torrlades efter ca 77, 48 respektive 71 dygn. När ett uttag på ca 20 l/s sker finns vatten i dessa observationsrör. När uttaget ökas till ca 40 l/s torrläggs rören. Grundvattennivåerna i observationsrör norr om uttagsbrunnarna, mot Lillsjön, hade ett liknande avsänkningsförlopp. Dock var avsänkningen mindre med ökat avstånd från uttagsplatsen. De likartade avsänkningsförloppen visar på en god hydraulisk kontakt genom grundvattenmagasinet i åsen. I uttagsbrunnarna uppgick avsänkningen maximalt till ca 3-4 m. Långtidsprovpumpningen visade att förutsättningarna för ett större grundvattenuttag vid Rökebo vattenverk är mycket goda. Grundvattennivåns avsänkning vid ett uttag på ca 40 l/s var relativt liten, vilket beror på åsens goda hydrauliska egenskaper och förutsättningar för inducerad infiltration Sida 34 (39)

35 Återhämtning (m) Från januari till mars 2014 pågick en återhämtning av grundvattennivåerna i magasinet. I figur 16 redovisas grundvattennivåer i observationsrör i omgivningen. De grundvattennivåer som återhämtades mest var de som avsänktes mest under långtidsprovpumpningen. Ju närmare uttagsbrunnarna rören ligger desto större avsänkning/återhämtning. 3,20 3,00 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0, '' 1204 Lillsjön Datum Figur 16. Återhämtning av grundvattennivåer i observationsrör i omgivningen. I uttagsbrunnarna (brunn 1201 och 1202) var återhämtningen ca 3,5-4 m. Utifrån återhämtningsanalysen beräknades transmissiviteten (genomsläppligheten) kring brunnsområdet till ca , vilket är ett mycket högt värde. Långtidsprovpumpningen av brunn 1202 och 1202 samt återhämtningsanalysen av grundvattenmagasinet låg till grund för avgränsningen av influensområdet för sökt maximalt uttag (100 l/s, vilket motsvarar ca m 3 /d). Ett influensområde definieras i sammanhanget som det område inom vilket grundvattenuttaget orsakar en avsänkning av grundvattennivån med minst 0,2 m jämfört med naturlig grundvattennivå. I bilaga 1 redovisas det bedömda influensområdet vid sökt maxuttag Grundvattenströmning och uppehållstider Vid naturliga förhållanden sker, åtminstone sommartid, utläckage av grundvatten från åsen till Lillsjön och Öjaren. Till de områden där grundvattennivån vid grundvattenuttag sänks under sjöarnas nivåer sker inducerad infiltration. I delar av våtmarksområdet i väster kan flödesriktningen för grundvattnet komma att ändras från utläckage till inläckage. Längs isälvsavlagringen finns ett antal bergsklackar som vid större uttag vid Rökebo vattenverk begränsar flödet söderifrån. Det finns även en grundvattendelare eller hydraulisk gräns söderut som begränsar flödet. Enligt beräkningar rinner ca 3-4 l/s in mot brunnsområdet söderifrån vid ett uttag på Sida 35 (39)

36 ca 40 l/s vid Rökebo vattenverk. Ett tillskott av naturligt grundvatten erhålls även genom åsen norrifrån. Inducerad infiltration från Lillsjön och Öjaren sker när vattenuttaget är större än den naturliga grundvattenbildningen. Den naturliga grundvattenbildningen i det primära tillrinningsområdet har av SGU beräknats till ca l/s. Eftersom det finns en grundvattendelare söderut är tillrinningsområdet till uttagsbrunnarna betydligt mindre, varför de beräkningar av den naturliga grundvattentillgången (ca 10 l/s) som utförts i mitten av 1900-talet är rimliga. Vid ett större uttag än ca 10 l/s sker därför inducerad infiltration från Lillsjön och Öjaren. Den största delen av det grundvatten som pumpas upp i brunnarna mitt emot Rökebo vattenverk vid ett uttag på 100 l/s kommer med andra ord att härstamma från Lillsjön och Öjaren Hydrologi Det finns en risk att vattennivåerna i de våtmarker som ligger söder om Lillsjön påverkas negativt. Hur de olika våtmarkerna berörs varierar eftersom de ligger olika nära uttagsområdet, olika nära sjöarna och eftersom jordartsförhållandena på de olika platserna kan variera. Vattennivån i våtmarkerna närmast sjön styrs till större delen av Lillsjön och Öjarens fluktuationer än av vattennivån i grundvattenmagasinet vid uttagsplatsen. Det innebär att den kommer att avsänkas endast i ringa omfattning. I våtmarkerna en bit ifrån sjön kan grundvattennivån däremot sjunka på grund av vattenuttaget. Sannolikt kommer de olika områdena ändå att utgöra våtmarksområden, då områdena generellt ligger på relativt finkorniga jordarter med goda vattenhållande egenskaper. Det finns dock en risk att våtmarkerna med tiden blir något torrare och/eller får något mindre utbredning. Även våtmarkernas sammansättning av flora och fauna kan komma att påverkas. Öjaren och Lillsjöns nivåer bedöms i ringa omfattning påverkas av vattenverksamheten. Vid en större andel grundvatten i råvattnet kan vattenuttaget från Öjaren minskas Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet Vattenkvaliteten vid ett uttag på 100 l/s (ca m 3 /d), jämfört med den vattenkvalitet som erhölls vid provpumpning med ca 40 l/s (ca m 3 /d), bedöms bli något annorlunda med lägre ph, alkalinitet och hårdhet samt en högre halt av organiskt material. Under provpumpningen med ca 40 l/s har mängden organiskt material i grundvattnet varit liten. Om vattenuttaget upphör eller minskas från 85/100 l/s, till exempelvis 45 l/s, återgår vattenkvaliteten efter en tid till samma värden som innan uttaget/det utökade uttaget skedde. Under tidiga hydrogeologiska undersökningar i Rökebo grundvattentäkt (närmare Lillsjön) konstaterades att en avsevärt försämrad vattenkvalitet riskeras, speciellt med avseende på manganhalten, om grundvattenuttaget är större än ca 100 l/s (ca m 3 /d). Dessa brunnar ligger betydligt närmare Lillsjön och är djupare än brunn 1401 och 1402, varför bedömningen görs att vattenkvaliteten inte kommer att påverkas lika mycket. Manganhalten har varit lägre än detektionsgränsen vid samtliga provtagningar under långtidsprovpumpningen samt även vid korttidsprovpumpningar ända ner till berggrunden i observationsrör vid de nya brunnarna. Trots detta, som en säkerhetsåtgärd, är planen att maximalt ta ut 100 l/s Sida 36 (39)