Tillståndsansökan om vattenverksamhet Samrådsunderlag

Transkript

1 Tillståndsansökan om vattenverksamhet Samrådsunderlag Grundvattenuttag för provpumpning i Jäderfors vattentäkt Sandviken Energi Vatten AB Uppdragsnr: Status: Slutversion

2 Tillståndsansökan om vattenverksamhet Samrådsunderlag Grundvattenuttag för provpumpning i Jäderfors vattentäkt Sandviken Energi Vatten AB Beställare Sandviken Energi Vatten AB Håkan Bergsten Tel: alt E-post: Hakan.bergsten@sandvikenenergi.se Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: Uppdragsledare: Alexandra Sjöstrand Handläggare: Alexandra Sjöstrand, Hanna Östrén Granskare: Anna Mäki Sida 2 (28)

3 Innehåll 1 Bakgrund Administrativa uppgifter Verksamhetens omfattning Alternativa lösningar Nollalternativ Alternativa lokaliseringar och valt alternativ Enköpingåsen Andra delar av Jädraåsen Valt alternativ Sakägare och influensområde Omgivningsbeskrivning Lokalisering Riskkällor Höjd- och koordinatsystem Planförhållanden Riksintressen Naturreservat och Natura 2000-områden Kulturmiljöer och fornminnen Flora och fauna Omfattning av friluftsliv, turism Strandskydd Hydrogeologiska förhållanden m.m Geologi Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning Naturliga grundvattenfluktuationer Uttagsmöjligheter Vattenkvalitet Vattenkvalitet Jäderfors Vattenkvalitet Jädraåsen Befintlig anläggning Brunn och vattenverk Distributionsområde Tillkommande anläggningsdelar vid provpumpning Reservvatten Skadeförebyggande åtgärder Skyddsåtgärder Miljökonsekvenser Hydrogeologi Sida 3 (28)

4 Avsänkning av grundvattennivåer vid uttag Förändrade flödesriktningar Influensområde Hydrologi Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet Geologi/sättningar Miljö Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Boendemiljö Luftföroreningar Buller Hälsa Rekreation och friluftsliv Hushållning med naturresurser Sammanfattning av miljökonsekvenser Miljökvalitetsnormer och miljömål Bilagor Karta med influensområde Sida 4 (28)

5 1 BAKGRUND Vattenförsörjningen till Sandvikens invånare baseras delvis på ytvatten från sjön Öjaren samt delvis på grundvatten från Enköpingsåsen. Dricksvattenbehovet är ca 165 l/s (vilket motsvarar ca m 3 /d) i medeltal per år. Råvattnet från Öjaren är inte av optimal kvalitet utan kräver relativt omfattande behandling i Rökebo vattenverk för att uppfylla Livsmedelsverkets krav på dricksvatten. Ytvattnet uppvisar bland annat höga halter av organiskt material, höga färgtal, bakterier samt höga temperaturer sommartid. I dagsläget finns ingen reservvattentäkt som kan försörja hela Sandviken stad med dricksvatten vid utebliven leverans från Rökebo. Om hela eller en större del av vattenförsörjningen vore baserad på grundvatten av god kvalitet skulle exempelvis kemikaliedoseringen i vattenverket kunna reduceras avsevärt eller helt tas bort. När det gäller grundvattenbaserad vattenförsörjning för orter av Sandvikens storlek erfordras mycket goda hydrogeologiska förutsättningar. Inom rimligt avstånd från Sandviken stad finns endast två isälvsavlagringar som kan vara aktuella för stora grundvattenuttag; Enköpingsåsen och Jädraåsen (även kallad Järboåsen). I Enköpingsåsen vid Rökebo tas grundvatten ut i dagsläget (tillståndsgivet medeluttag 85 l/s) och vid Årsunda planeras ett stort grundvattenuttag (tillståndsgivet medeluttag 80 l/s) för vilka tillstånd nyligen erhållits. Dessa uttag täcker precis hela Sandvikens vattenbehov och det är därav av intresse att hitta ytterligare området att komplettera med. Ett vattenuttag från Jädraåsen (Jäderfors) skulle kunna användas som komplement/reservvattentäkt till vattentäkterna i Rökebo/Årsunda. Vattenförsörjningen för Jäderfors baseras på uttag av grundvatten från en brunn i lösa jordlager. Antal anslutna personer är ca 300 och inga industrier eller liknande verksamheter med hög vattenförbrukning finns i distributionsområdet. Vattenförbrukningen i området uppgår till ca m 3 /dygn (räknat som medeldygn) motsvarande ca 1 l/s. Bortledande av grundvatten och anordnande av anläggningar för detta är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VAanläggningarna i Sandviken kommun, avser att ansöka om tillstånd till tillfälligt grundvattenuttag (provpumpning) ur brunnen, sammantaget uppgående till 1300 m 3 /dygn (vilket motsvarar ca 15 l/s eller m 3 /år), samt anordnande av anläggningar för detta vid Jäderfors vattenverk. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare är Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VA-anläggningarna i kommunen. Kontaktperson: Håkan Bergsten Telefon: E-post: hakan.bergsten@sandvikenenergi.se Ansökan avser verksamhet på fastigheten Backberg 2:18, vilken ägs av Sandviken kommun Sida 5 (28)

6 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING Verksamheten omfattar en provpumpning med uttaget 15 l/s i befintlig brunn i Jäderfors. Provpumpningen kommer att pågå under minst ett års tid och högst 2 år tid. Hur länge provpumpningen fortgår beror på vilket resultat som erhålls med avseende på vattenkapacitet och -kvalitet. I samband med provpumpningen kommer flödet mätas och vattenprover kommer att tas regelbundet. Utöver detta kommer vattennivåer att mätas i grundvattenrör i omgivningen. Syftet med provpumpningen är att utreda förutsättningarna för långvariga grundvattenuttag i området. I samband med provpumpningen kommer utpumpat vatten att släppas ut i Jädraån. 4 ALTERNATIVA LÖSNINGAR 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att driften fortsätter som tidigare med en vattenförbrukning på ca m 3 /dygn (räknat som medeldygn). Vattentäkten har hittills bedrivits utan tillstånd. I Enköpingsåsen vid Rökebo tas grundvatten ut i dagsläget (tillståndsgivet medeluttag 85 l/s) och vid Årsunda planeras ett stort grundvattenuttag (tillståndsgivet medeluttag 80 l/s) för vilka tillstånd nyligen erhållits. Dessa uttag täcker precis hela Sandvikens vattenbehov på 165 l/s. Nollalternativet innebär att vattenförsörjningen till invånarna i Sandviken fortsatt kommer att ske med grundvattenuttag i Rökebo och Årsunda, utan att möjlighet till avlastning av dessa vattentäkter finns. Det innebär även en minskad säkert då det i dagsläget inte finns någon reservvattentäkt baserad på grundvatten som kan täcka upp Sandvikens vattenbehov vid utebliven leverans från Rökebo/Årsunda. 4.2 Alternativa lokaliseringar och valt alternativ Inom rimligt avstånd från Sandviken stad finns endast två isälvsavlagringar som kan vara aktuella för stora grundvattenuttag; Enköpingsåsen och Jädraåsen Enköpingåsen I Enköpingsåsen vid Rökebo tas grundvatten redan ut i dagsläget och vid Årsunda planeras ett stort grundvattenuttag för vilket tillstånd nyligen erhållits (sökt maxuttag 100 l/s). Dessa uttag täcker precis Sandvikens vattenbehov utan någon marginal, och det är därav av intresse att hitta ytterligare området för uttag av grundvatten att komplettera med Andra delar av Jädraåsen Vattentillgången i ett flertal delsträckor av Jädraåsen bedöms vara god enligt SGUs grundvattenkarta, vilket innebär att även andra områden kapacitetsmässigt kan varit intressanta för större grundvattenuttag. Åsen sträcker sig i riktning från Sandviken centralort och mot nordväst, dvs avståndet till centralorten ökar desto längre upp i Jädraåsen vattentäkten placeras. Kostnaderna för att gräva ner ledningar ökar med avståndet till vattentäkten och med en ökad ledningssträckning ökar även driftkostnaderna. Utöver detta har delar av Jädraåsen förhöjda halter av föroreningar, vilket gör dem olämpliga för uttag av grundvatten Sida 6 (28)

7 4.2.3 Valt alternativ Genom att det finns en befintlig vattentäkt i Jädraåsen i Jäderfors finns redan tillgänglig information om att vattenkvaliteten är god och området har visat sig ha goda uttagsmöjligheter. Det finns dessutom ett befintligt vattenverk vid vattentäkten och ett befintligt ledningsnät för distribution av vatten från Jäderfors till Sandviken centralort. I Figur 1 visas en översiktskarta där vattentäktens läge är markerat i förhållande till centralorten. Vattentäkt 2 km Figur 1. Översiktskarta över Jäderfors och Sandviken. Källa: 5 SAKÄGARE OCH INFLUENSOMRÅDE Sakägare i målet är de personer som äger en eller flera fastigheter i det så kallade influensområdet. Influensområdet definieras i sammanhanget som det område i vilket grundvattenavsänkningen bedöms bli 0,3 m eller större vid ett grundvattenuttag på 15 l/s från brunnarna i vattentäkten. Det bedömda influensområdet redovisas på karta i bilaga 1. Mer om influensområde och beräkningar i kap Sida 7 (28)

8 6 OMGIVNINGSBESKRIVNING 6.1 Lokalisering Jäderfors baserar sin vattenförsörjning på uttag av grundvatten från en brunn relativt centralt belägen i samhället Jäderfors. Markanvändningen på åsen på vilken vattentäkten är belägen utgörs i närområdet av bostäder och runt åsen förekommer även en del åkermark. Vattentäkten och vattenverket ligger i ett gammalt grustag. De närmaste husen ligger ca m från vattentäkten. Norr om vattentäkten passerar Järbovägen och söder om vattentäkten sträcker sig vägen som går genom samhället. Verksamheten, ökat uttag av grundvatten, kommer att bedrivas på fastigheten Backberg 2:18 i Sandviken kommun, Gävleborgs län. Ägare till fastigheten är Sandviken kommun. Distributionsområdet för vattentäkten är i dagsläget Jäderfors där ca 300 personer försörjs med dricksvatten. 6.2 Riskkällor I samband med utarbetandet av vattenskyddsområde har riskkällor för vattentäkten identifierats. En riskanalys har därefter upprättats där respektive riskkälla har erhållit en riskklass utifrån sannolikhet och konsekvens. Riskkällorna har grupperats utifrån om de ligger i primär, sekundär eller tertiär skyddszon. Risknivåerna är numrerade från 1-4, där 1 innebär förenklad riskhantering, 2 aktiv riskhantering, 3 risken måste reduceras och 4 akut risk. I Jäderfors har inga riskkällor klassats till nivå 4. Ett antal risker i primär skyddszon har riskklass 3 och dessa är förvaring av avfall, hantering av bekämpningsmedel, hantering av naturgödsel och hantering av petroleumprodukter. Ett flertal risker har även risknivå 2 i primär skyddszon. I sekundär skyddszon förekommer endast risknivå 1 och 2, varav hantering av bekämpningsmedel, hantering av naturgödsel, hantering av petroleumprodukter och olyckor med farligt gods på väg har riskklass 2. Tertiär skyddszon har endast riskkällor med nivå 1. Sammanfattningsvis kan man konstatera att risker finns, även om de är relativt få, och att vattentäkten är relativt sårbar vilket huvudsakligen beror på markens genomsläpplighet (sand/grus). En riskreducerande åtgärd har nyligen genomförts, samtliga bostäder kopplades in på kommunalt avlopp som numera leds till reningsverket i centralorten. Ett nytt vattenskyddsområde har nyligen antagits som innebär ett skydd för vattentäkten. Bland annat regleras hantering av petroleumprodukter och bekämpningsmedel i vattenskyddsområdet. 6.3 Höjd- och koordinatsystem Sandviken Energi Vatten AB tillämpar i denna ansökan höjdsystemet RH 2000 och koordinatsystemet SWEREF Planförhållanden Vattentäkten ligger inte i detaljplanelagt område. Delar av influensområde ligger i detaljplanelagt område, vilket huvudsakligen omfattar de bebyggda delarna av Jäderfors samhälle. 1 1 Backbergs by, Jäderfors, Backberg 2:16, 7:31 m.fl. (aktbeteckning 21-OVS-2253) samt byggnadsplan utan namn (aktbeteckning 21-OVS-2426) Sida 8 (28)

9 I Sandviken kommuns översiktsplan ligger influensområdet i områden som pekas ut som tätortsområde (Jäderfors samhälle) och jordbruksbygd. 6.5 Riksintressen Inga riksintressen finns i det bedömda influensområdet. 6.6 Naturreservat och Natura 2000-områden Inga naturreservat eller Natura 2000-områden finns i det bedömda influensområdet. 6.7 Kulturmiljöer och fornminnen I kulturminneslagens 2 första kapitel slås fast att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och att ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. Enligt den information om kända fornlämningar som finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets Fornsök finns två kulturhistoriska lämningar i influensområdet, vilka redovisas i Figur 2 Stenåldersboplats Undersökt och borttagen 500 m Figur 2. Karta över kulturhistoriska lämningar i närområdet. 2 KML, Lag (1988:950, ändrad 2000:265) Sida 9 (28)

10 6.8 Flora och fauna Ingen inventering av flora och fauna är genomförd. Vattentäktens närområde består huvudsakligen av områden på åsen, vilka huvudsakligen består av bebyggelse. Till viss del ingår även områden kring åsen som huvudsakligen består av jordbruksmark och till viss del även skogsmark. 6.9 Omfattning av friluftsliv, turism Vattenverksamhetens influensområde utgörs huvudsakligen av bebyggda områden samt jordbruksmark. Friluftsliv och turism bedöms därmed huvudsakligen ske i bebyggda områden Strandskydd Strandskydd enligt 7 kap miljöbalken innebär ett generellt byggnads- och anläggningsförbud i strandskyddsområdet, generellt 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Verksamhetens byggnader och anläggningar ligger utanför strandskyddat område. 7 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN M.M. 7.1 Geologi Vattentäkten ligger i ett område där marken utgörs av isälvssediment. Isälvsavlagringen (Järoboåsen) sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning ner mot Sandviken i söder. I Figur 3 redovisas en jordartskarta över området. Runt om isälvsmaterialet består marken av finkornigare jordarter, såsom silt och lera. Vattentäkt 2 km Figur 3. Jordartskarta över Jäderfors vattentäkt med omgivningar. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) Sida 10 (28)

11 Ett antal observationsrör finns i området, varav fem borrades under 2013 i samband med borrning av en ny uttagsbrunn. Tre av rören ligger på åsen och två utanför. Borrprotokoll visar att materialet i de borrpunkter som ligger på åsen består av sand och grus. Mäktigheten på lösa jordlager i respektive borrpunkt i åsen är 14,5 meter (uppströms vattentäkten), 15,3 meter (nedströms vattentäkten) och 21 meter (vid vattentäkten). Vid sidan av åsen består jordlagren av lera och silt till ett djup av 5 m respektive 9 meter, och därefter grövre material (grus) ner till berggrunden. Jordartskartan och utförda borrningar överensstämmer väl och visar att isälvsavlagningen består av sand/grus och att det förekommer finmaterial (lera) i dess utkanter. 7.2 Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning Grundvattentäkten i Jäderfors erhåller sitt vatten från isälvsmaterialet i Jädraåsen, vilken löper parallellt med Jädraån. Det grova materialet medför att vatten från Jädraån vid vissa områden kan infiltrera in i åsen. Vattentäktens tillrinningsområde antas således sammanfalla med den del av Jädraåns tillrinningsområde som ligger uppströms vattentäkten. I en isälvsavlagring är den huvudsakliga flödesriktningen i åsens riktning, i detta fall från nordväst till sydost. Utanför åsen är den huvudsakliga naturliga flödesriktningen för grundvatten från högre till lägre nivåer, med en riktning vinkelrätt mot höjdkurvorna. I Jäderfors innebär detta att flödesriktningen är från norr till söder, vilket även stämmer med genomförda nivåmätningar. Grundvattenuttaget sker i lösa jordlager vilket medför att grundvattenflödet i vattentäktens närområde styrs mot brunnen. På grund av att vattenuttaget i dagsläget är litet relativt den totalt tillgängliga grundvattenmängden är påverkan på grundvattennivåer och flödesmönster väldigt lokal. Det naturliga flödesmönstret för grundvattnet bedöms i dagsläget vara huvudsakligen oförändrat. I Figur 4 visas vattnets strömningsmönster i Jäderfors vid nuvarande förhållande, dvs när endast ett grundvattenuttag på ca 1 l/s sker, vilket bedöms motsvara naturliga förhållanden Sida 11 (28)

12 500 m Figur 4. Karta över grundvattnets flödesmönster vid ordinarie drift (illustreras med svarta pilar) Sida 12 (28)

13 7.3 Naturliga grundvattenfluktuationer Mätningar i grundvattenrör i Jäderfors ( ) visar att grundvattennivån i åsen ligger ca 8-10 meter under markytan norr om vattentäkten och ca 4 meter under markytan söder om vattentäkten. Grundvattenytan i områden utanför åsen ligger ca 3-5 meter under markytan. SGU genomför regelbundet (1-2 ggr/månad) grundvattenobservationer, dvs nivåmätningar, i ett flertal (ca 300 st.) observationsrör över hela landet för att kartlägga grundvattensituationen. Det finns inga mätpunkter i närheten av Jäderfors, de närmaste är tre rör placerade uppströms i Jädraåsen. Mätpunkternas lägen redovisas i Figur 5 Vattentäkt 2 km m Figur 5. Karta över mätpunkternas läge I Figur 6, Figur 7 och Figur 8 redovisas grundvattennivåer för två mätpunkter i sand/grus (mätpunkt 58_1 och 58_2). Utifrån dessa kan konstateras att grundvattennivån i åsen varierar en hel del mellan olika år, upp till ca 1 meter. I 58_5, som ligger i morän, är nivån mycket mer stabil mellan åren men har vid flertalet tillfällen sjunkit med upp till ca 1 meter Sida 13 (28)

14 Mätpunkt 58_1 179, , , , Figur 6. Grundvattennivåer mätta i meter över havet (RH00) i mätpunkt 58_1 174 Mätpunkt 58_2 173, , , Figur 7. Grundvattennivåer mätta i meter över havet (RH00) i mätpunkt 58_ Sida 14 (28)

15 Mätpunkt 58_5 (Morän) , , , , Figur 8. Grundvattennivåer mätta i meter över havet (RH00) i mätpunkt 58_5 7.4 Uttagsmöjligheter Transmissiviteten (genomsläppligheten) har i samband med en tidigare genomförd enkel hydraulisk test, i form av en återhämtningsmätning, beräknats till 0,024 m 2 /s (Sweco, 2009). Värdet visar på en god genomsläpplighet, dock inte extremt god för att vara ett isälvsmaterial. Enligt litteraturvärde för en isälvsavlagring med sand/grus med 10 meter mäktighet på grundvattenmagasinet erhålls en transmissivitet på 0,1 m 2 /s. En god genomsläpplighet medför goda möjligheter för stora grundvattenuttag. En kortare provpumpning har utförts i samband med borrning av en ersättningsbrunn ( ). Vattenuttaget från brunnen var då 6,6 l/s samtidigt som den gamla brunnen var i drift (ca 1 l/s, dock med oregelbundet uttag). Avsänkningen av grundvattenytan i brunnen uppgick till endast 0,13 m efter ca 20 timmars pumpning (Figur 9). I den gamla brunnen uppgick avsänkningen som mest till ca 0,045 m, vilket tyder på mycket goda uttagsmöjligheter. Figur 9. Tid-avsänkningskurva vid korttidsprovpumpning i Jäderfors vattentäkt Sida 15 (28)

16 Eftersom det är troligt att en del av det uppumpade vattnet infiltrerade i marken i närheten av brunnarna kan avsänkningen av grundvattenytan ha blivit mindre än vad som kommer att uppkomma vid ett lika stort vattenuttag i framtiden, vilket man bör ha i åtanke. En brunns teoretiska maximala kapacitet kan beräknas genom att beräkna brunnens specifika kapacitet, d.v.s. uttagsmängd per meter avsänkning och sedan multiplicera den med den möjliga avsänkning som kan tillåtas för att få fram maximal uttagsmängd. För att detta samband ska gälla antas att avsänkningen i brunnen är linjär med uttaget, vilket inte behöver vara fallet. I denna beräkning antas att avsänkningen är 0,5 m vid ett uttag av 6,6 l/s. Nedan följer beräkningar av brunnens specifika och maximala kapacitet. Q = Q s där Q =specifik kapacitet Q=uppmätt flöde (l/s) s=uppmätt avsänkning i brunnen (m) Insatta värden ger: Q = 6,6 13 l/s m 0,5 d.v.s. den specifika kapaciteten, Q, är ca 13 l/sm. Akviferens mäktighet är ca 3,5 meter. Brunnens maximala kapacitet bör därmed hydrogeologiskt vara i storleksordningen 45 l/s (13 3,5). Optimalt flöde genom silen är ca 14 l/s, och större flöden innebär att ett turbulent flöde kan uppstå som kan påverka den tekniska installationen negativt. Enligt Sveriges geologiska undersöknings grundvattenkarta (Figur 10) är uttagsmöjligheterna i isälvsavlagringen i storleksordningen 5-25 l/s Sida 16 (28)

17 Vattentäkt 1 km Figur 10. Grundvattenkarta. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) Enligt Sandvikens vattenförsörjningsplan (Sweco, 2009) är den bedömda uttagsmöjligheten i norra delen av Jäderfors ca 27 l/s och i centrala Jäderfors (där även uttagsbrunnen ligger) ca 7 l/s, Figur 11. Uttagsmöjligheterna är teoretiskt beräknade utifrån åsens bredd, grundvattenmagasinets mäktighet, uppskattad lutning på grundvattenytans samt genomsläpplighet utifrån bedömt åsmaterial. Den stora minskningen vid Jäderfors beror troligen på att gradienten vid Jäderfors är mycket liten. Vid ett uttag ökar dock gradienten vilket innebär att ett större flöde kan erhållas, förutsatt att åsens bredd och grundvattenmagasinets mäktighet tillåter detta, vilket är fallet i Jäderfors. Det är därför inte osannolikt att möjlig uttagsmängd vid befintlig uttagsbrunn är underskattad Sida 17 (28)

18 Figur 11. Utklipp från Sandvikens vattenförsörjningsplan som illustrerar uttagbara grundvattenmängder i Jädraåsen (Sweco, 2009) 8 VATTENKVALITET 8.1 Vattenkvalitet Jäderfors Råvattnet analyseras regelbundet med avseende på mikrobiologisk påverkan (Koliforma bakterier och E. Coli). Halterna ligger generellt under detektektiongränsen (<1 /100 ml). Ett antal gånger per år analyseras vattnet även med avseende på kemiska parametrar. En sammanställning av ett antal utvalda parametrar från provtagning redovisas i Tabell 1. Vattnet är av grundvattenkaraktär med låga halter organiskt material och hög alkalinitet. Järnhalten överskrider dock livsmedelverkets rekommendationer Sida 18 (28)

19 Tabell 1. Vattenkvalitet i Jäderfors Analys Turbiditet (FNU) 8,1 Färg (mg/l Pt) 29 Järn (mg/l) 0,62 ph 7,64 Mangan (mg/l) 0,055 COD (mg O 2/l) 0,79 Alkalinitet (mg HCO 3/l) 100 Under korttidsprovpumpningen 2013 togs ett antal vattenprover, för att kontrollera eventuella förändringar i vattenkvalitet i samband med större uttag. Proverna analyserades med avseende på turbiditet, färgtal, järn, ph och mangan i vattenverket i Rökebo och resultaten redovisas i Tabell 2. Järnhalten låg något över gränsvärdet för utgående dricksvatten medan färgtalet, turbiditeten och manganhalten låg generellt under gränsvärdet. Vattnet är något surt och kräver ph-justering. Tabell 2. Uppmätt vattenkvalitet under korttidsprovpumpningen. Analys min 50 min 20 h Turbiditet (FNU) 0,36 0,34 0,34 Färg (mg/l Pt) Järn (mg/l) 0,1 0,12 0,28 ph 6,87 6,82 6,89 Mangan (mg/l) 0, Vattenkvalitet Jädraåsen Enligt VISS 3 har grundvattenförekomsten, Jädraåsen (Jädraåsen), med arean 57 km 2, otillfredställande kemisk status men god kvalitativ status. Anledningen till att åsen klassas som otillfredställande med avseende på kemisk status beror på att bekämpningsmedelsrester (2,6-Diklorbensamid, BAM) har detekterats över riktvärdet 0,1 µg/l i Järbo (medelvärdet år 2008 var 0,13 µg/l). I Jäderfors har BAM detekterats men värdet låg under riktvärdet. 3 VattenInformationsSystem Sverige, Sida 19 (28)

20 9 BEFINTLIG ANLÄGGNING 9.1 Brunn och vattenverk Vattentäkten (brunn och vattenverk) ligger på fastigheten Backberg 2:18. Ägare till fastigheten är Sandvikens kommun. Vattentäktens huvudman är Sandviken Energi Vatten AB. Vattentäkten består av en borrad brunn i lösa jordlager. Vattnet pumpas från grundvattenbrunnen till närliggande vattenverk där det ph-justeras med alkalisk massa. Efter beredning i vattenverket leds vattnet till en lågreservoar som finns under vattenverket innan det distribueras vidare till konsument. 9.2 Distributionsområde Distributionsområdet för nuvarande vattentäkt är Jäderfors samhälle. Antal anslutna personer är ca 300. Inga industrier eller liknande verksamheter med hög vattenförbrukning finns i distributionsområdet. Vattenförbrukningen i området uppgår till ca m 3 /dygn (räknat som medeldygn) motsvarande ca 1 l/s. En vattenledning från Jäderfors till Sandviken har anlagts (klar 2016). Ledningen anlades i samband med att Jäderfors avloppssystem anslöts till Sandviken med ny avloppsledning på samma sträcka. Syftet med vattenledningen är att kunna distribuera vatten från Jäderfors till Sandviken och vid behov även i motsatt riktning (ger redundans). 9.3 Tillkommande anläggningsdelar vid provpumpning Befintlig brunn i Jäderfors kommer att användas för provpumpningen. Ett delflöde (ca 1 l/s) leds till befintligt vattenverk för Jäderfors vattenförsörjning och övrigt vatten (ca 14 l/s) leds via en tillfällig ledning till den befintliga vattenledningen mot Sandviken. Det utpumpade vattnet släpps ut i Jädraån nedströms vattentäkten. Övriga anläggningsdelar som tillkommer är tekniska installationer i och vid brunnen (pump, flödesmätare, nivåmätare mm) 10 RESERVVATTEN Reservvattentäkt för Jäderfors saknas. Vid behov av reservvatten får det levereras i tankbil, medan arbete med lokalisering av ny vattentäkt eller åtgärder vid befintlig vattentäkt pågår. 11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Inga skador bedöms uppkomma på grund av vattenverksamheten (provpumpningen). För att undvika risk för sättningar kommer det att upprättas ett kontrollprogram för nivåmätningar i observationsrör kring vattentäkten. Om en viss grundvattennivå underskrids kommer provpumpningen att upphöra. På så sätt minimeras risken för påverkan av grundvattenavsänkning Sida 20 (28)

21 12 SKYDDSÅTGÄRDER Vattenförsörjningen vid Jäderfors vattentäkt är utsatt för ett antal risker. I kapitel 4 angavs ett antal riskkällor kring vattentäkten, vilka skulle kunna förorena vattenresursen. För att minska riskerna för vattenförsörjningen har ett nytt skyddsområde för vattentäkten tagits fram. Råvattnets kvalitet kommer regelbundet att provtas och analyseras under provpumpningen för att säkerställa en god vattenkvalitet för Jäderfors samhälle samt utvärdera eventuella förändringar i samband med ett större uttag. 13 MILJÖKONSEKVENSER 13.1 Hydrogeologi Avsänkning av grundvattennivåer vid uttag Ett av syftena med att genomföra en långtidsprovpumpning är att säkerställa att omgivningen inte påverkas negativt av grundvattenuttaget innan en anläggning för permanent grundvattenuttag byggs. Om det sker en grundvattenavsänkning som överskrider de uppsatta villkoren kommer provpumpningen att stoppas. I dagsläget förekommer naturliga variationer i grundvattennivån (kap 7) på ca 1 meter och en eventuell påverkan på mark/växtlighet bedöms därför vara begränsad Förändrade flödesriktningar Grundvattnets strömningsriktningar bedöms endast påverkas lokalt i uttagsområdet. Den huvudsakliga flödesriktningen bedöms fortsatt vara i åsens riktning från nordväst till sydost Sida 21 (28)

22 Influensområde Den bedömda grundvattentillgången i åsen är, enligt Sandvikens vattenförsörjningsplan, uppskattad till 25 l/s uppströms vattentäkten (kap 7). Huvudsakligen kommer vattnet från uppströms liggande åspartier och inte från grundvattenbildning som skett lokalt (dvs det aktuella åsavsnittet). Eftersom den planerade uttagsmängden underskrider grundvattentillgången i åsen bör därmed endast uppstå en relativt lokal grundvattensänkning kring uttagsbrunnen. En eventuell påverkan kan uppstå i områden nedströms vattentäkten på grund av det minskade flödet i åsen. Syftet med att genomföra den långtidsprovpumpning som beskrivs i föreliggande samrådsunderlag är att kunna bedöma vilket influensområde som uppstår i samband ett varaktigt grundvattenuttag. Då ännu ingen långtidsprovpumpning har genomförts har influensområdets utbredning tagits fram genom teoretiska beräkningar. Influensområdet definieras i sammanhanget som det område i vilket grundvattenuttaget orsakar en avsänkning av grundvattennivån med 0,3 m eller mer jämfört med naturlig grundvattennivå. Mätpunkter kommer därför att finnas i och vid gränserna för det ansatta influensområdet för att säkerställa att avsänkningen inte blir större än den beräknade. Skulle ytterligare avsänkning utöver 0,3 meter ske i mätpunkten vid influensområdesgränsen kommer provpumpningen att avslutas, vilket innebär att influensområdet inte kommer att utökas. Influensområdets utbredning sträcker sig ca 2 km längst med åsen upp till området där ett biflöde till Jädraån korsar Järbovägen. I detta område dyker åsen ner under mer täta jordlager. En eventuell grundvattenavsänkning i åsmaterialet i detta område kan påverka ytliga jordlager och leda till negativa konsekvenser. Mätpunkten (och tillika gränsen för influensområdet) är därför satt söder om detta så att en ev. påverkan undviks. I tidigare utredningar bedömdes att grundvattnet avbördas till Jädraån där denna korsar åsen nedströms vattentäkten (Orrje och co, 1967). En avsänkning av grundvattenytan bör därmed inte påverka Jädraån eller nedströms liggande områden. Influensområdet sträcker sig därmed ner till Jädraån. I Figur 12 redovisas uppskattat influensområde Sida 22 (28)

23 500 m Figur 12. Karta över influensområde Jäderfors En beräkning av hur lång tid det skulle ta att avsänka 0,3 m i influensområdet, förutsatt att det inte fylls på med nytt vatten, har genomförts. Influensområdets utbredning är ca m 2, beräknat utifrån att området sträcker sig ca 2000 meter upp längst åsen och åsen är ca 200 m bred. Multipliceras denna area med avsänkningen 0,3 meter erhålls volymen m 3. En provpumpning med 15 l/s (1 296 m 3 /dygn) innebär att det skulle ta ca 93 dygn innan denna volym har pumpats bort Hydrologi I influensområdet finns ett vattendrag norr om isälvsavlagringen, parallellt med denna. Påverkan på vattendraget bedöms som mycket begränsat då vattendraget inte passerar åsen, utan rinner på mindre genomsläppliga jordar parallellt med den. Mätningar av grundvattennivåer kommer att genomföras i ett grundvattenrör norr om vattentäkten för att få information om det sker någon avsänkning i området. Det finns inga våtmarker som kan påverkas av vattenverksamheten. Med avseende på vattendraget (Jädraån) som korsar åsen sydost om vattentäkten har det vid tidigare utredningar konstaterats att inducerad infiltration till grundvattenmagasinet endast kan ske om grundvattennivåerna är låga samtidigt som vattenståndet är högt. Påverkan på vattendraget under en dylik högflödessituation bedöms vara mycket liten Sida 23 (28)

24 13.3 Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet Sökt vattenuttag antas inte medföra några betydande förändringar i vattenkvalitet i grundvattenresursen. En viss förändring av vattenkvaliteten lokalt i Jäderfors vattentäkt kan inte uteslutas, då vattnet som tas upp kan komma från andra områden i och utanför åsen. Om vattnet som tas upp kommer från andra områden eller annat djup kan det innebära att det får en annan sammansättning jämfört med idag. Vattenbehandlingen i vattenverket justeras i så fall så att negativa konsekvenser för abonnenterna inte uppkommer Geologi/sättningar Merparten av byggnaderna i influensområdet står på isälvssediment som inte är sättningsbenägna, varför risken för byggnadsskador på grund av sättningar är minimal. Ett fåtal byggnader i influensområdet ligger utanför åsen, där det förekommer finmaterial (lera, silt). För att undvika risk för sättningar kommer grundvattennivåer att mätas kontinuerligt i ett antal punkter under provpumpningen. Om grundvattennivåerna understiger ett förutbestämt värde kommer provpumpningen avslutas. Mätpunkter och maximal avsänkning kommer att redovisas i ett kontrollprogram Miljö Naturmiljö Vegetationen i influensområdet bedöms i ringa omfattning att påverkas av vattenuttaget. Influensområdet är ej klassat som naturreservat, nationalpark, natur- och växtskyddsområde eller Natura 2000-område. Inga uppgifter finns om rödlistade, sällsynta eller fridlysta arter i influensområdet Kulturmiljö Inga fornminnen eller kulturmiljövärden bedöms beröras av vattenverksamheten Landskapsbild Landskapsbilden påverkas i mycket begränsad omfattning av vattenverksamheten eftersom vattenverk och brunn redan är etablerade i området och det tillkommer få ytterligare installationer i samband med provpumpningen Sida 24 (28)

25 Boendemiljö I influensområdet förekommer, enligt SGUs brunnsarkiv, ett flertal bergvärmeanläggningar. I Figur 13 och Figur 14 finns en kartor över brunnarnas placering och djup. Bergvärmeanläggningar i området är borrade relativt djupt ner i berg ( meter) och påverkas därmed inte av en grundvattenavsänkning i ovanliggande jordlager. 500 m Figur 13. Karta över brunnar registrerade i brunnsarkivet, april 2016, centrala Jäderfors 500 m Figur 14. Karta över brunnar registrerade i brunnsarkivet, april 2016, norr om Jäderfors I influensområdet finns, enligt register hos VGS (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning), 4 stycken jordvärmeanläggningar och 31 avloppsanläggningar Sida 25 (28)

26 Det är oklart om vissa/flertalet av dessa avloppsanläggningar är urkopplade i samband med att Jäderfors anslöts till kommunalt avlopp. Eventuell påverkan på anläggningarna på grund av en grundvattenavsänkning bedöms som liten då grundvattenytan redan i dagsläget ligger ca 8-10 meter under markytan och en ytterligare avsänkning blir förhållandevis liten. Det är inte känt om jordvärmeanläggningarna är placerade på åsen eller i tätare jordlager vid sidan av åsen. För att få en bra effekt av jordvärme är de troligtvis placerade i täta, och därmed vattenhållande, jordlager utanför åsen. De bedöms därmed inte påverkas nämnvärt av en avsänkning på grundvattennivån Luftföroreningar En vattenförsörjning baserad på grundvatten innebär ett litet transportbehov då behovet av kemikalier som ska transporteras till vattenverket hålls låg. Transporter orsakar utsläpp av olika luftföroreningar Buller Vattenverksamheten orsakar inte något nämnvärt buller Hälsa Människors hälsa påverkas på sikt positivt av vattenverksamheten eftersom den kan komma att bidra med att försörja Jäderfors och Sandviken med dricksvatten av god kvalitet Rekreation och friluftsliv Rekreation och friluftsliv påverkas inte av verksamheten Hushållning med naturresurser Vattenverksamheten kommer inte att ta ytterligare mark i anspråk. Grundvatten är en förnyelsebar resurs Sammanfattning av miljökonsekvenser Den inverkan vattenverksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser bedöms inte utgöra hinder för bifall till ansökan. Verksamheten avslutas om negativa konsekvenser noterats Sida 26 (28)

27 14 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna överskrids eller påverkas negativt. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka ska leda mot en hållbar samhällsutveckling och vara riktmärken för allt miljöarbete i Sverige. Miljökvalitetsmålen och vattenverksamhetens bedömda påverkan på dessa redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Vattenverksamhetens bedömda påverkan på statusen på de nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål Påverkan på status Begränsad klimatpåverkan Ingen påverkan. Verksamheten innebär inga utsläpp av koldioxid. Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen påverkan. Verksamheten innebär inga utsläpp av ämnen i luften. Ingen påverkan. Verksamheten innebär inga försurande utsläpp till mark eller vatten. Ingen påverkan. Verksamheten medför inga utsläpp av gifter till mark, luft eller vatten. Ingen påverkan. Verksamheten medför inga utsläpp som påverkar ozonskiktet. Ingen påverkan. Verksamheten medför ingen strålning. Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ingen påverkan. Verksamheten medför inga utsläpp som leder till övergödning. Begränsad påverkan. Verksamhetens innebär utsläpp av uppumpat grundvatten till Jädraån nedströms vattentäkten. Mängden är relativt liten i förhållande till flödet i ån och bedöms därmed inte påverka vattendraget. En viss ökad inducering av vatten från Jädraån till grundvattenmagasinet kan uppkomma, dock inte i en omfattning så att det påverkar vattendraget. Ingen påverkan. Ev. framtida skyddsområde kan innebära att varken materialtäkter eller andra verksamheter som kan påverka grundvattenkvaliteten tillåts. Ingen påverkan. Inget hav eller skärgård i närområdet Ingen påverkan. Inga våtmarker i närområdet Obetydlig påverkan. Påverkan på skogen pga ev. avsänkning av grundvattenyta bedöms som obetydlig då grundvattenytan även naturligt fluktuerar Sida 27 (28)

28 Miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Påverkan på status Obetydlig påverkan. Påverkan på odlingslandskapet pga ev. avsänkning av grundvattenyta bedöms som obetydlig då grundvattenytan även naturligt fluktuerar. Ingen påverkan. Ingen fjällmiljö i närområdet. Ingen påverkan. Vattentäkten bidrar till att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Ändringar i grundvattennivåer bedöms inte påverka markstabiliteten. Ett rikt växt- och djurliv Ingen påverkan Påverkan på växt- och djurliv pga ev. avsänkning av grundvattenyta bedöms som obetydlig då grundvattenytan även naturligt fluktuerar Sida 28 (28)