VA-översikt Falkenberg

Transkript

1 VA-översikt Falkenberg Underlag till ny översiktsplan för Falkenbergs kommun utarbetat av arbetsgruppen Hållbart vatten i samarbete med Karin Ahlgren, Tyréns

2 2(78) VA-plan Falkenberg Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig/handläggare Karin Ahlgren Handläggare David Klemetz Kvalitetsgranskning Krister Törneke Omslagsfoto: Ingemar Alenäs

3 3(78) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Arbetsgrupp Styrgrupp Omvärldsfaktorer och befintliga planer Lagkrav Lagen om allmänna vattentjänster Plan och Bygglagen Anläggningslagen Miljöbalken Baltic Sea Action Plan Vattendirektivet Lagkrav naturvård Miljömål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Kommunens strategier och planer Plan för den ekologiska hållbarheten, antagen av Kf oktober Plan för social hållbarhet, antagen av Kf oktober Strandplan antagen av kultur- och fritidsnämnden Bostadsförsörjningsprogram , antaget av Kf mars Naturvårdsprogram, antaget av Kf april Detaljerade översiktsplaner Plan för nya detaljplaner Risk- och sårbarhetsanalys för vattenförsörjningen Renoveringsplan Sammanfattande behovsanalys Nulägesbeskrivning Avrinningsområden Vattenförekomster i Falkenbergs kommun Statusklassningen i Falkenberg VA-anläggningen inom verksamhetsområdet Verksamhetsområden Dricksvattentäkter och vattenskyddsområden Ledningsnät Fritidshusområden Dagvatten Avloppsreningsverk Anläggningar VA Centralorten Anläggningar VA Inlandet Anläggningar VA Norra kusten... 30

4 4(78) Anläggningar VA Södra kusten VA-anläggningen utanför verksamhetsområdet VA-föreningar Gemensamhetsanläggningar Omvandlingsområden Enskilda avlopp Enskilda dricksvattentäkter Dikesföretag Sammanfattande behovsanalys Förutsättningar Naturgivna förutsättningar för dricksvattenförsörjning Kända risker och problem Översvämningsrisk Förorenad mark Försurning Övergödning Markavvattning Märgelgravar och småvatten Vandringshinder Vattenuttag Våra vatten som recipient Naturvärden Rekreationsvärden Påverkan från delar av avrinningsområdet som ligger utanför kommungränsen Samarbete Sammanfattande behovsanalys Framtida utveckling Befolkningsutveckling Utvecklingsstråk Viktiga stråk specifikt för va och naturvärden Föreslagna stråk risker för va och naturvärden Kommande utredningar Sammanfattning och Strategiska frågor Strategiska frågor Rekommendationer Ordlista Definitioner enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster Begrepp i denna rapport Bilaga 1 Statusklassning Grundvatten Falkenberg Bilaga 2 Statusklassning Kust Falkenberg Bilaga 3 Statusklassning Sjöar Falkenberg Bilaga 4 Statusklassning Vattendrag Falkenberg Bilaga 5 Ytvatten som inte uppnår god ekologisk status motivering för bedömningen Bilaga 6 Fiskevatten i Falkenberg Bilaga 7 - Modell för framtagande av en kommunal va-plan... 78

5 5(78) 1 Inledning Falkenbergs kommun har invånare. Av dessa har ca tillgång till kommunal vatten- och avloppsförsörjning. De återstående 8500 har enskild va-försörjning. Arbetet med en va-översikt för Falkenbergs kommun initierades 2011 inför ny översiktsplan. Arbetsgruppen hållbart vatten fick i uppdrag att ta fram material som dels kunde fungera som underlag till översiktsplanen, dels för ett fortsatt arbete med va-policy och va-plan. Ett liknande arbete utförs parallellt i Varbergs kommun. Det finns behov av en heltäckande långsiktig planering för vatten och avlopp i hela Falkenbergs kommun både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. En kommunal VA-plan blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning. En modell för framtagande av en va-plan presenteras i bilaga 7. Det första steget är att utarbeta en VA-översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. 1.1 Bakgrund I december 2009 beslutade vattenmyndigheten om åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås. I den sk 38-listan finns 8 punkter som är kommunernas ansvar, bla dessa två: 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad är känt, vilka behov finns, på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen sker arbete med VAplaneringen. 1.2 Syfte VA-översikten ska utgöra underlag för Falkenbergs kommuns översiktsplan. Den är också ett planeringsverktyg och ett sätt att samla kommunens kunskap om vatten och avlopp på ett ställe. 1.3 Omfattning VA-översikten och VA-planen omfattar hela kommunens VA-försörjning det vill säga dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvatten, både inom och utanför nuvarande

6 6(78) verksamhetsområde. Den belyser även naturvärden och i viss mån rekreation i anslutning till vatten. Målgruppen för VA-översikten är planerare, beslutsfattare och andra som söker information om Falkenbergs va-försörjning. 1.4 Arbetsgrupp Ingela Danielsson Jenny Singman Nyblom Roland Bengtsson Annika Håkansson Linda Sivertsson Hanna Roxhage Lena Gjertsen Karin Ahlgren 1.5 Styrgrupp Inge Emanuelsson Anders Ramberg Margareta Björksund Miljö- och hälsoskyddskontoret (Sammankallande) VIVAB VIVAB Miljö- och hälsoskyddskontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Tyréns (konsultstöd) Stadsbyggnadschef Miljö- och hälsoskyddschef VD VIVAB, VD FAVRAB

7 7(78) 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer Kapitlet omvärldsfaktorer och befintliga planer utgör en sammanställning av de yttre faktorer som styr eller påverkar va-planeringen: - Lagkrav - Villkor - Miljömål - Kommunala mål, policys, strategier o dyl - Åtgärdsprogram från vattenmyndigheten - Baltic Sea Action Plan - Befintliga planer 2.1 Lagkrav Lagen om allmänna vattentjänster Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV07) är det kommunens skyldighet att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Lokal tillämpning Huvudmannen uppfyller kraven i LAV07. Nya verksamhetsområden beslutas av Kommunfullmäktige innan nyexploateringar och detaljplaner Plan och Bygglagen Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggningen av mark och vatten och om byggande. Lagen slår fast att syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Plan- och bygglagen innehåller ett antal verktyg för planering och byggande. Ett av de viktigaste är kommunens översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom kommunen. Hittills har fokus i översiktsplaneringen riktats mot markanvändningen. En kommunal VA-plan är tänkt att förbättra de avvägningar som görs i översiktsplanen så att vattenfrågorna lyfts fram tydligare än vad som annars skett Anläggningslagen Enligt denna lag kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Lokal tillämpning Sköts av lantmäteriet i samband med detaljplaner.

8 8(78) Miljöbalken Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs. Miljöbalken genomsyras av begreppet hållbar utveckling, fokuserar på den ekologiska hållbarheten och har ett miljöskydds- och hälsoskyddsperspektiv. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Detta ökar möjligheterna att vid prövningsförfarande styra verksamheter och markanvändning som bebyggelse och andra exploateringar, till exempel vägar och grustäkter, till områden där de inte riskerar att påverka vattenresurser negativt. Genom tillsyn kan verksamheterna följas upp inom vattenförekomsternas tillrinningsområde. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. Vattenförsörjningsplanen bör innefatta både yt- och grundvatten och kan i vissa delar vara mycket översiktlig och i andra där behov finns, till exempel i kustområden, vara mer detaljerad. I områden med knapphet på sötvatten kan kommunen besluta om tillståndsplikt (9 kap. 10 miljöbalken) för att anlägga en brunn för vattenuttag. Miljöbalken ger också möjlighet att inrätta vattenskyddsområden för vattenförekomster som används eller kan komma att användas till dricksvatten Enskilda avlopp Avloppsvatten skall enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) avledas och renas eller tas omhand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Vidare är det, enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Innan arbetet med att inrätta en avloppsanordning med vattentoalett påbörjas krävs enligt förordning (1998:899) tillstånd från den kommunala nämnden. Tillstånd krävs även vid anslutande av vattentoalett till befintlig anordning. För att ändra en befintlig avloppsanordning eller inrätta avloppsanordning utan vattentoalett krävs anmälan till den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddskontoret har en av nämnden antagen policy för handläggning av ärenden gällande enskilda avloppsanläggningar. För eget omhändertagande av avloppsfraktioner krävs, enligt Falkenbergs Kommuns föreskrifter om avfallshantering (godkänd av kommunfullmäktige ), tillstånd/dispens från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Lokal tillämpning Stora nederbördsmängder kan leda till stort inläckage vilket spill- och dagvattenanläggningarna inte är dimensionerade för. Troligtvis kommer nederbördsmängderna att öka och grundvattenytan höjas vilket kan skapa problem. Vattenskyddsområden finns fastställda för alla kommunala vattentäkter. De största har skydd enligt miljöbalken och de mindre enligt den tidigare motsvarigheten, vattenlagen. Eftersom ytvatten används för konstgjord infiltration behöver även de utnyttjade vattendragen ha skyddsområden. Idag finns skyddsområde för Vinån, men inte för Ätran.

9 9(78) Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn på enskilda avloppsanläggningar. Tillsynen som har bedrivit sedan 2007 (hittills 700 av 4500 anläggningar) visar att ca % av avloppsanläggningarna är så bristfälliga att de behöver åtgärdas omgående. Dessa anläggningar saknar längre gående rening än slamavskiljning Baltic Sea Action Plan Baltic Sea Action Plan antogs av alla länder kring Östersjön 2007 och syftar till att minska övergödningen i Östersjön. Lokal tillämpning I Falkenbergs kommun berörs endast Smedjeholmens reningsverk, då bara reningsverk med kväverening för avloppsreningsverk >10000 pe omfattas av planen. Smedjeholmens reningsverk har krav på sig att släppa max 10 mg/l vilket klaras. (2010 släppte man knappt 8 mg/l i genomsnitt) Vattendirektivet År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik EU:s ramdirektiv för vatten som innebär att ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten ska ske i alla medlemsländer. Målet är att nå god vattenstatus i alla vatten till (ett mål som i många områden nu förlängts till 2021), samt att nuvarande status inte ska försämras. Detta kvalitetsmål har i Sverige formulerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. År 2009 togs beslutet om miljökvalitetsnormerna och vattenmyndigheterna antog även ett åtgärdsprogram för att uppnå dessa. Miljökvalitetsnormerna för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås och vid vilken tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser. För samtliga ytvatten i Falkenbergs kommun är miljökvalitetsnormerna god ekologisk status (god ekologisk potential för kraftigt modifierade vatten) och god kemisk och de ska uppnås eller i vissa fall 2021 (se bilaga 2-4). För grundvattenförekomsterna i Falkenberg är miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status och god kvalitativ status (se bilaga 1). Vattenmyndighetens åtgärdsprogram riktar sig till kommuner och statliga myndigheter och gäller till. Åtgärderna för att nå miljökvalitetsnormerna ska vara vidtagna senast 22 dec De åtgärder som föreslås har sammanfattats i 38 punkter. Punkt riktar sig till kommunerna: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.

10 10(78) 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Kommunen ska aktivt verka för att vattenkvaliteten för alla sjöar, vattendrag och kustvatten i kommunen uppnår god ekologisk och kemisk status i enlighet med direktivet och att grundvatten i kommunen kan klassas som god kemisk och god kvantitativ status i enlighet med direktivet. Nuvarande status får inte heller försämras. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Falkenbergs kommun ingår i Västerhavets vattendistrikt. En länsstyrelse i varje distrikt har utsetts till vattenmyndighet med övergripande ansvar för att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i vattendistriktet. Mer information om vattenförvaltningen hittar du på: Lokal tillämpning Vid tillsyn av verksamheter (punkt 32) nära vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status prioriteras dessa frågor vid kommunens tillsyn. I policyn för handläggning av ärenden gällande enskilda avloppsanläggningar finns listat områden där det bör vara hög skyddsnivå (punkt 33) ur hälso- och/eller miljöskyddssynpunkt. Vattenskyddsområdena (punkt 34) i kommunen håller på att uppdateras så att de följer miljöbalken och arbetet beräknas vara färdigt till Idag känner vi till 30 icke kommunala vattentäkter (punkt 35) som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag och endast en av dessa har vattenskyddsområde. Falkenbergs kommun arbetar regelmässigt med miljökvalitetsnormerna (punkt 36) i detaljplaneärenden. Kommunen har påbörjat processen med att ta fram en VA-plan (punkt 37). När det gäller det rörliga friluftslivet har kommunen prioriterat båthamnarnas påverkan på vattenmiljön i sin tillsyn (punkt 38). Enskilda båtföreningar har sökt LOVA-bidrag för latrinlösningar. I dagsläget saknas en kommunal vatten- och avloppsplan. Det finns ett stort behov av att långsiktigt planera för både kommunalt och enskilt/gemensamt va, samt att tydliggöra dessa intressen så att konflikter kan hanteras i planläggningen. Därtill behöver kommunen en vattenförsörjningsplan som tydligare pekar ut framtida potentiella vattenresurser, så att dessa inte skadas.

11 11(78) Lagkrav naturvård Enligt miljöbalken har naturen ett egenvärde och människan har ett ansvar att bevara naturen. I detta ansvar ingår arbetet med att skydda värdefull natur från exploatering eller andra ingrepp. I Falkenbergs kommun finns många värdefulla naturmiljöer, både på land och i vatten. Stora områden har pekats ut som särskilt skyddsvärda för sina höga natur- och/eller friluftsvärden ur ett nationellt perspektiv. Sådana områden ingår därmed i riksintresset för naturmiljövården eller är utpekade som Natura 2000-områden. Dessa områden omfattas därmed av ett slags övergripande skydd enligt miljöbalken. Se mer i avsnitt 4.3. I miljöbalken finns även andra slags områdesskydd, som är juridiskt bindande, för värdefull natur. Detta regleras i 7 kap miljöbalken. Av dessa områdesskydd förekommer följande i Falkenbergs kommun: naturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde. En annan viktig del är miljömålen som riksdagen har antagit och de syftar till att bland annat främja människors hälsa och värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. Miljömålen innebär ett utökat skydd av skog, mark och vatten. 2.2 Miljömål Nationella mål Information om de nationella miljömålen hittar du på Regionala mål Information om de regionala miljömålen hittar du genom att på sidan välja Regionala miljömål i listan till vänster och sedan välja Hallands län, alternativt gå direkt till: Lokala mål Information om de lokala miljömålen samt miljömålsuppföljning hittar du i Falkenbergs plan för den ekologiska hållbarheten. 2.3 Kommunens strategier och planer Strategier och planer som kommunen fastställt och som har betydelse för va-försörjning och naturvård förtecknas nedan Plan för den ekologiska hållbarheten, antagen av Kf oktober 2007 Planen baseras på de 16 nationella miljömålen. Uppfyllnadsgraden redovisas i avsnitt 2.2. Planen revideras för närvarande.

12 12(78) Plan för social hållbarhet, antagen av Kf oktober 2010 Dessa tre områden är prioriterade att arbeta med 1. Gemenskap, delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Goda uppväxtvillkor Strandplan antagen av kultur- och fritidsnämnden Strandplanen syftar bland annat till: Att inventera vilken service och utrustningsnivå de olika stränderna har. Att föreslå förändringar och investeringar för strandverksamheten. Att fungera som en manual för de kommunala stränderna och definiera ansvar och skötselnivå. Att kortfattat diskutera inriktningen för framtiden. Tyngdpunkten i strandplanen ligger på havsstränderna, men även badplatserna i inlandet är med i inventeringen och den föreslagna klassningen Bostadsförsörjningsprogram , antaget av Kf mars 2010 Målsättningen är att ordna 600 nya bostäder under de fyra år som programmet gäller. Man eftersträvar kommunal va-försörjning och de nya bostäderna planeras i anslutning till befintlig infrastruktur. Enligt rapporten finns detaljplan för 1270 nya bostäder i centralorten Naturvårdsprogram, antaget av Kf april 2006 Naturvårdsprogrammet är en kartläggning av områden med särskilt värdefull natur i Falkenbergs kommun. Programmet är ett viktigt underlag för fysisk planering och har tagits fram genom ett samarbete mellan Falkenbergs kommun och länsstyrelsen i Hallands län Detaljerade översiktsplaner Detaljerade översiktsplaner finns för områdena Fegen Heberg Långås Slöinge Älvsered Ätran Delöversiktsplan för Södra kustområdet Delöversiktsplan för Norra kustområdet Vastaddalsutredningen Ullared Delöversiktsplan för centralorten

13 13(78) Plan för nya detaljplaner Nya detaljplaner innebär i princip alltid kommunalt verksamhetsområde för va i området. När detaljplanen berör befintlig bebyggelse utanför kommunalt verksamhetsområde, har den betydelse för eventuella förelägganden för enskilda avlopp Risk- och sårbarhetsanalys för vattenförsörjningen. Detta är inte ett styrande dokument i egentlig mening, men i avsaknad av vattenförsörjningsplan och va-plan kan det vara lämpligt att lyfta fram denna för att hindra att vattenförsörjningen försvåras långsiktigt av annan verksamhet Renoveringsplan Plan för renovering av va-ledningsnätet görs för några år i taget och tas fram av VIVAB. Denna påverkas tex av läckfrekvens, dagvattenproblem, gatuunderhåll mm. 2.4 Sammanfattande behovsanalys Kommunen behöver ta fram långsiktiga planer för vattenförsörjning och va-utbyggnad. Detta skulle underlätta hanteringen av konkurrerande intressen i planeringsarbetet samt dagvattenproblematiken i områden längs kusten. Åtgärdande av enskilda avloppsanläggningar skulle kunna förbättras med hjälp av en plan för kommande detaljplaner och för övrig kommunal va-utbyggnad, samt för områden i väntan på kommunalt va. Va-planeringen måste gå hand i hand med översiktsplaneringen. För att planerna ska komma till stånd krävs att kommunens avsikter finns uttalade i en översiktsplan. Inom va-området finns även stort behov av policies och inriktningsbeslut.

14 14(78) 3 Nulägesbeskrivning Falkenbergs kommuns landskap är starkt präglat av vatten. Först tänker man kanske på havet och det flacka kustområdet med de rika havsstrandängarna, de långa sandstränderna och kusthedarna. Dessa områden är mycket värdefulla både för rekreation och för växt- och djurlivet. Men Falkenberg är inte bara kust och hav utan här finns också mer än 250 insjöar. Sjöarna finns främst i mellanbygden och skogsbygden. Många av sjöarna har bildats i sänkor i sprickdalgångar och ligger ibland som ett pärlband efter varandra i samma dalgång. De flesta av sjöarna är näringsfattiga (oligotrofa) och är därmed relativt artfattiga, men hyser ofta skyddsvärda arter såsom storlom och fiskgjuse. Dessutom rinner Ätran som en livsnerv tvärs genom kommunen. Ätran är ett av Västsveriges största vattendrag och västkustens viktigaste reproduktionsområde för vildlax. Kommunens stora vattendrag har och har haft en stor del i bildandet av det landskap vi ser idag. Åarna har på flera ställen skapat djupa slingrande dalgångar och ibland stora fall. 3.1 Avrinningsområden Falkenbergs kommun ingår i fyra olika huvudavrinningsområden: , 103-Ätran, , 102-Suseån och

15 15(78) Falkenbergs kommun ingår i fyra olika huvudavrinningsområden: Ätrans (103) och Suseåns (102) avrinningsområde samt kustområdena och (samt som dock inte innehåller någon vattenförekomst) (se karta). Ett avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och möjligen sjöar till havet via ett enda vattendrags utlopp. Ett avrinningsområde omfattar både markytan och ytan av sjöarna inom området. Huvudavrinningsområde kallas enligt SMHI avrinningsområden med mynning i hav och en yta större än 200 km Vattenförekomster i Falkenbergs kommun I arbetet med ramdirektivet för vatten (se 2.1.6), som syftar till god vattenstatus i alla våra vatten, har våra sjöar och vattendrag avgränsats genom att definiera vattenförekomster. En ytvattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som till exempel kan vara hela eller delar av en sjö, å älv eller kanal, eller ett kustvattenområde. Ytvattenförekomster omfattar sjöar med minsta yta om 1 km 2 och vattendrag längre än eller lika med 15 km eller med tillrinningsområde >10 km 2. Detta gör att inte alla sjöar och vattendrag omfattas av vattenförvaltningens kartläggning och uppföljningsarbete. I Falkenberg har vi över 250 sjöar, men endast 15 av dessa har definierats som vattenförekomst. I Falkenberg finns definierat totalt 79 ytvattenförekomster: 15 sjöar, 62 vattendrag och två kustvatten. Av dessa har en sjö och sex vattendrag klassats som kraftigt modifierade. Detta innebär att dessa vatten är fysiskt förändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå kvalitetskravet god ekologisk status om man inte genomför mycket stora förändringar. Dessa vatten har istället kvalitetsnormen god ekologisk potential. En grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera underjordiska vattenlager. I Falkenberg har vi i dagsläget tre definierade grundvattenförekomster, men SGU genomför under 2011 en ny kartering vilket kan resultera i att fler grundvattenförekomster definieras i nästa vattenplaneringscykel. 3.3 Statusklassningen i Falkenberg Med anledning av genomförandet av vattendirektivet har ett omfattande arbete med att beskriva det nuvarande tillståndet i våra vatten genomförts under perioden och samtliga vattenförekomster har klassificerats utifrån ett antal statusklasser. Ytvatten För ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) har dels ekologisk status och dels kemisk status fastställts. Bedömningen av ekologisk status baseras på biologiska, fysikaliska-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Olika miljöproblem har först bedömts var och en för sig, och sedan sammanvägts till en samlad ekologisk status, där det miljöproblem som varit störst styrt. Ekologisk status på ytvattnen har bedömts i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredställande och dålig status. För kemisk status i ytvatten används klasserna god status och uppnår ej god status. I huvudsak har data från 2000-talet använts vid bedömningen.

16 16(78) Ekologisk status för ytvatten inom Falkenbergs kommun. Grönt=God status, Gult=Måttlig ekologisk status, Orange=Otillfredsställande ekologisk status. Idag uppnås god ekologisk status i 71 % (10 av totalt 14) av våra klassade sjöar och i 54 % (30 av totalt 56) av våra klassade vattendrag. Inga av våra kustområden uppnår god ekologisk status. De kraftigt modifierade vattnen (en sjö och sex vattendrag) uppnår endast måttlig ekologisk potential. Alla våra ytvatten uppnår dock god kemisk status (exkl kvicksilver 1 ) För detaljerad information se bilaga 2 till 5. 1 Kemisk status bestäms av att halter av förorenande ämnen inte får överskrida miljökvalitetsnorm. För ytvattenförekomster gäller de ämnen som anges på listan över prioriterade ämnen och andra ämnen som har EG-gemensamma miljökvalitetsnormer. Klassificeringen av kemisk status omfattar klasserna, god eller uppnår ej god status. Kvicksilver är ett av de ämnen som finns med i listan över prioriterade ämnen. Men inte ett enda av Sveriges ytvatten klarar kravet för god kemisk status på grund av kvicksilver. Idag saknas såväl tekniska som ekonomiska förutsättningar för att inom dte närmsta seklet åtgärda problemen med kvicksilver. För att tydliggöra problem med andra miljögifter anges kemisk status exkl kvicksilver.

17 17(78) I våra klassade sjöar och vattendrag (totalt 15 sjöar och 62 vattendrag inkl de kraftigt modifierade vattenen) har vattenmyndigheten identifierat följande problem: Försurning (13 sjöar resp 34 vattendrag) (se 4.2.3) Övergödning (2 sjöar resp 24 vattendrag) (se och 4.2.5) Morfologiska förändringar (1 sjö resp 36 vattendrag) (se 4.2.7) Morfologiska förändringar innebär att vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller dylikt. Kontinuitetsförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag) (se 4.2.7) Kontinuitetsförändringar innebär att flödesvägen är bruten av onaturliga barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram i vattenförekomsten Flödesförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag) (se 4.2.7) Flödesförändringar innebär att vattenförekomsten är reglerad eller på annat sätt ändrad så att det naturliga vattenflödet påverkas Främmande arter (0 sjöar resp 24 vattendrag) Miljögifter (exkl kvicksilver 1 ) (1 resp 4 vattendrag) Försurning Övergödning 13 sjöar och 34 vattendrag har problem med försurning (rött=försurningsproblem). Två sjöar och 24 vattendrag har problem med övergödning (rött=övergödningsproblem).

18 18(78) Morfologiska, kontinuitets- och flödesförändringar (dammar etc) Miljögifter (exkl kvicksilver 1 ) En sjö och 36 vattendrag har problem med morfologiska förändringar och/eller kontinuitetsoch flödesförändringar (rött=något av problemen) En sjö och 4 vattendrag har problem med miljögifter (exkl kvicksilver 1 ) (rött=problem med miljögifter exkl Hg 1 ). I de sjöar och vattendrag där inte god ekologisk status uppnås har vi främst problem med övergödning, försurning, samt flödes- kontinuitets- och morfologiska förändringar (tex vandringshinder och vattenreglering). Övergödningsproblemen hittar vi främst i jordbrukslandskapet nära kusten. I de inre delarna av kommunen dominerar istället problem med vandringshinder och försurning. I kustområdet uppnås inte god ekologisk status pga övergödning, miljögifter och främmande arter. I samtliga vattendrag där man identifierat problem med främmande arter handlar det om laxparasiten Gyrodactylus salaris som har en negativ effekt på laxbeståndet. När det gäller problem med miljögifter (exkl Hg) så har man ännu inga mätdata, utan bedömningen har gjorts utifrån modellsimuleringar som indikerar påverkan. Uppföljande mätningar har föreslagits inför nästa planeringscykel. Grundvatten Grundvatten klassificeras med avseende på kemisk och kvantitativ status. För kemisk status och kvantitativ status i grundvatten används klasserna god status och otillfredsställande status. Alla Falkenbergs tre grundvattenförekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status. När SGUs pågående kartering av grundvattenförekomster i kommunen är klar, görs statusklassning även av dessa.

19 19(78) 3.4 VA-anläggningen inom verksamhetsområdet Avgränsning för kommunalt verksamhetsområde VA (rött) och dagvatten (grönt) Verksamhetsområden Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, verksamhetsområdet. Kommunfullmäktige beslutar om vilket geografiskt område som skall ingå i verksamhetsområdet. Huvudmannen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av ledningsnätet inklusive fasta anläggningar (vatten- och reningsverk, pumpstationer mm). Huvudman inom Falkenbergs kommun är FAVRAB (Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB), som också äger alla VA-anläggningar. FAVRAB tar beslut om VA-taxor. Drift och underhåll av anläggningarna utförs av det kommunägda bolaget VIVAB (Vatten & Miljö i Väst AB) på uppdrag av FAVRAB.

20 20(78) Vattenskyddsområden fastställda (rosa) och icke fastställda (blå) Dricksvattentäkter och vattenskyddsområden Tabellen nedan visar befintliga vattentäkter, vilken typ av skydd de har idag (september 2011) samt kapacitet och om vattendom finns. Alla vattentäkter har av länsstyrelsen fastställda vattenskyddsområden. Tre stycken vattenskyddsområden är fastställda enligt miljöbalken och fyra stycken till kommer att fastställas under hösten Resterande vattenskyddsområden ska moderniseras så att de följer miljöbalken. Alla de stora vattentäkterna är lagligförklarade genom vattendomar. Dessa är vattentäkterna i Vinådalen, i Sörby, i Kärreberg, i Ullared och i Köinge.

21 21(78) Vattentäkt Skyddsområde enl Skyddsområde enl Kapacitet* Vattendom MB vattenlagen m 3 /dygn Fagered x Ca 20 Fegen x Ca 145 Gällared x Okome Älvsered Pågår klart 2011 x Ca 175 Källsjö x Ca 110 Ullared Pågår klart 2011 x Ca 720 x Ätran x Ca 125 Köinge Pågår klart 2011 x Ca 220 x Kärreberg Pågår klart 2011 x Ca x Sörby X 8600 x (tillstånd) Vessigebro x Ca 380 Carlsberg x Jonstorp X Ca 400 x Vinådalen X Ca 2640 x * Täkternas maxkapacitet idag Ätran har störst betydelse för Falkenbergs kommuns dricksvattenförsörjning. I Kärreberg sker infiltration av åvatten efter fällning och i Sörby finns möjlighet att etablera en infiltrationsanläggning för att sedan ta ut vattnet som grundvatten. I Älvsered tas grundvatten ut nära Högvadsån vilket innebär att vatten från ån inducerar in som grundvatten och tillgången blir därför mycket god på grundvatten. Även i Jonstorp utnyttjas till liten del infiltration från Vinån. Dricksvattenförsörjningen är därför beroende av ett rent och klart åvatten. I Vinådalen finns ett vattenskyddsområde. Råvattenkvalitet Råvattnet i grundvattenbrunnarna håller idag hög kvalitet men man har under det senaste decenniet fått stänga ner ett par pga bekämpningsmedelsrester och nitrater. År 2000 stod filteranläggningen (Dynasandfilter med fällningskemikalie) klar på Kärrebergs vattenverk. Detta var en nödvändig åtgärd pga att färgtalet i ån Ätran stigit under en längre period. Problem med höga nitrathalter har förekommit i Vessigebro vv, Långås vv, Slöinge vv, Heberg vv samt reservborra i Okome. Inom en snar framtid kommer två brunnar läggas ner vid Vessigebro vattenverk p.g.a. nitrater. Det finns ett bra kontrollprogram där man har en god översikt på råvattnet. Vattentillgången i Centralorten samt Norra och Södra kustområdet: Vattentillgången är god. Kapacitet vid Kärreberg och Jonstorp vattenverk är tillsammans ca m 3 /dygn. Driftdata från Kärreberg+Jonstorp 2010: Minförbr m 3 /dygn, Medelförbr m 3 /dygn, (Arla förbrukar idag ca 10%) Maxförbr m 3 /dygn

22 22(78) Vattendom finns även för Sörby vattenverk och verket är delvis utbyggt. När det gäller vattenledning ifrån Sörby VV är det utbyggt fram till Årstad. När man önskar ta vatten in till centralorten behöver ledning byggas mellan Årstad-Falkenberg. Vattentillgången i Inlandet: Vattentillgången är god. Kapacitet vid Ullareds vattenverk är ca 700 m 3 /dygn. Driftdata ifrån Ullared 2010: Medelförbr. 360 m 3 /dygn, Maxförbr. 550 m 3 /dygn. Nuvarande begränsning är gällande vattendom som är 550 m 3 /dygn. VIVAB arbetar med att ansöka om en revidering av vattendomen. Inom snar framtid kommer en ny borra att projekteras i Ullared. Reservvattenförsörjning Av samhällena i Falkenbergs kommun som har kommunalt dricksvatten är det endast Okome som har reservvattentäkt. Övriga samhällen utrustas med reservtankar i enlighet med framtagen nödvattenförsörjningsplan om så är nödvändigt vid eventuella leveransavbrott. Nödvattenförsörjningsplanen innehåller rutiner för hur reservvatten kan nyttjas såsom reservvattenverk, sektioneringar, reservtankar, vatten från ledningsnäten Vivab/Varberg och Halmstads Kommun m.m. Vattenverk (röd fyrkant), högreservoarer (blått kryss) och avloppsreningsverk (blå fyrkant) inom Falkenbergs kommun.

23 23(78) Tabellen nedan presenterar statistik för Falkenberg åren ur svenskt vattens databas VASS Behandlad mängd avloppsvatten m Debiterad avloppsmängd inom den egna kommunen m Antal invånare st Antal anslutna till vattenledningsnätet st Antal säsongsboende anslutna till vattenledningsnätet st Antal anslutna till det spillvattenförande ledningsnätet st Antal säsongsboende anslutna till spillvattenförande ledningsnät st Antal anslutna pe till avloppsverk inom den egna kommunen pe Levererad vattenmängd från egna allmänna grundvattenverk utan m konstgjord infiltration Levererad vattenmängd från egna allmänna grundvattenverk med m konstgjord infiltration Levererad vattenmängd från egna allmänna vattenverk m Debiterad vattenmängd inom den egna kommunen m Ledningslängd för spillvattenförande ledning (inkl kombinerad km ledning) Ledningslängd för kombinerad avloppsavledning km Ledningslängd för "konventionell" tryckavloppsledning km 48, Ledningsnät FAVRAB:s ledningsnät består av dricks-, spill- dagvattenledningar. Den totala ledningslängden inom Falkenbergs kommun, ( ), uppgick till 1579 km uppdelat på följande: Dricksvattenledningar = 640 km, Spillvattenledningar = 655 km, Dagvattenledningar = 284 km. Förnyelsetakten har de senaste åren varit 490 år (2009) och 415 år (2010). Under 2011 har dubbelt så mycket pengar som tidigare satsats på sanering av ledningsnätet (12 miljoner). Detta innebär att förnyelsetakten av ledningsnätet beräknas vara ca 222 år. Under beräknas saneringsarbetena budgeteras till ca 6-8 miljoner/år. Åtgärderna planeras ca 4 år framåt och läggs numera in i GIS. Prioriterade arbetsåtgärder inom ledningsnätet för närvarande är att minska andelen ovidkommande vatten i spillvattennätet (ca 55% 2010). Till största delen härrör det från påkopplade hårdgjorda ytor samt inläckage från det kommunala och privata ledningsnätet (inom tomtmark). Till detta räknas även avledning av dräneringsvatten från hus byggda med källare. För att komma till rätta med detta problem utförs kontinuerliga flödesmätningar, inventeringar, fogtätningar, reliningar samt utbyte av ledningar inom spillvattennätet. Spill- och dricksvattenledningar som är utbyggda mellan olika tätorter i kommunen kallas överföringsledningar. Fastigheter (utanför kommunens verksamhetsområde) som är belägna

24 24(78) utmed dessa ledningar har möjlighet att ansluta till spill- och dricksvattennätet under förutsättning att fastighetsägaren själv bekostar och ansvarar för utbyggnad och underhåll av ledningen fram till anvisad förbindelsepunkt i direkt anslutning till överföringsledningen. Ifall denna ledning är en tryckledning för spillvatten är det inte alltid möjligt att utföra en anslutning. Detta prövas från fall till fall. Dessa orter är sammankopplade med överföringsledningar: Falkenberg, Tröingeberg, Vinberg, Vinbergs kyrkby, Vessigebro (halva), Skogstorp, Glommen, Långås (endast vatten), Morup (endast vatten), Skrea, Boberg, Ugglarp, Slöinge, Ljungby (endast avlopp). Långås och Morup är kopplade till Morups reningsverk. Köinge och Okome (endast vatten) Ullared och Fridhemsberg Dricksvattenledningar för reservvattenförsörjning finns även mellan Hallandskommunerna från Laholm till Kungsbacka med kapacitet 10 l/s i båda riktningarna. Duplikata system Inom Falkenbergs stad består i stort sett 100 % av ledningsnätet av duplikata system med skilda ledningssystem för spill- och dagvatten, där spillvattnet leds till reningsverk och dagvattnet till recipient (vattendrag eller hav). I småorterna saknas ofta dagvattensystem. I dessa områden leds mycket av dagvattnet till spillvattennätet. Även inom områden med duplikata system kan dräneringsvatten vara kopplat till spillvattenledningarna pga av höjdskillnaderna mellan ledningsnäten. En lösning på detta problem är att från respektive fastighet pumpa dräneringsvattnet till dagvattenledningen. Takvatten ska dock alltid ledas till dagvattensystemet Fritidshusområden De flesta fritidshusområden som är belägna längs kusten ingår i kommunalt verksamhetsområde. Va-ledningar som är utbyggda inom fritidsområden har dimensionerats och utförts i sådan standard att ledningarna även fyller sin funktion vid ett åretruntboende Dagvatten I områdena längs kusten finns inte kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. På grund av allt större nederbördsmängder samt mildra vintrar med hög grundvattennivå ökar problemen med marköversvämningar mm. Det är av yttersta vikt att dagvattenutredningar redovisas vid varje ny detaljplan. I dagvattenutredningens redovisning skall ingå inventering av diken, dikningsföretag, trummor, gamla dagvattenledningar, sump- och våtmark samt klargöra hur dagvatten avleds på bästa sätt. En viktig del är även att klargöra vem som skall bygga ut ledningarna och sedan ansvara för drift och underhåll. Inom kommunalt verksamhetsområde har kommunen ansvar för dagvattenhanteringen. Övriga områden har vägföreningar, dikningsföretag, samhällsförening mfl ansvar för att ordna densamma utmed vägar och grönområden. Inom tomt är det fastighetsägaren som ansvarar för dagvattenhanteringen. Kunskapen är bristfällig om hur dessa anläggningar bör skötas. Det behövs en vägledning för vägföreningar mfl, hur de bör underhålla sin dränering. Planläggning i områden med högt grundvattenstånd ska undvikas. Byggnation som kräver omfattande dränering leder till förändringar av områdets hydrologi med risk för påverkan på

25 25(78) den ekologiska statusen. Sanka områden är naturens reningsverk och bidrar till minskad övergödning och bör därför sparas. Dagvattenutlopp Dagvattenutlopp inom Falkenbergs centralort finns redovisat i Solen. Man hittar det under M: /Arbetskataloger/Bolag/FAVRAB/solen/Dagvattenutlopp Dagvattenutlopp vid kusten ska belysas i en rapport från Skrea strand där fyra dagvattenledningar mynnar Avloppsreningsverk Smedjeholmens reningsverk Vid Smedjeholmens Avloppsreningsverk renas hushålls- och industriavloppsvatten. Total yta för verksamhetsområdet utgör ca 2850 ha, varav ca 10 ha hårdgjord yta är ansluten till reningsverket. Avloppsledningsnätet som tillhör Smedjeholms upptagningsområde är ca 56,3 mil långt, varav ca 4,9 mil är tryckavloppsledningar. Procentandelen kombinerat system kan uppskattas till mindre än 10% av självfallsledningarna. På "södra avloppsledningsnätet" finns 3 bräddavlopp och på "norra avloppsledningsnätet" finns 9 bräddavlopp. Totalt finns 57 pumpstationer på ledningsnätet och de allra flesta är försedda med nödavlopp. Från pumpstationerna Varvet, Holmarör, Skogstorp och Stafsingestrand pumpas avloppsvattnet till förbehandlingen i den kommunala linjen. Industribelastningen är drygt hälften av totala belastningen. En separat industriledning leder avloppsvatten från Arla Foods AB (osttillverkning) och Carlsberg Sverige AB (bryggeri) till reningsverket där det behandlas i ett separat steg. Avloppsvatten från bryggeriet behandlas sedan början av 2005 i en anaerobanläggning, där det organiska innehållet bryts ned till biogas. Slutbehandling sker fortfarande vid reningsverket. Recipient för renat avloppsvatten från Smedjeholms reningsverk är Kattegatt. Det renade vattnet leds genom en utloppstub, vilken mynnar 1,1 km ut i havet, söder om Stutarna. Utsläppet sker genom sju munstycken, på ett djup av sju till tio meter. Bräddavlopp är placerat efter försedimenteringen där vattnet bräddar till recipienten om flödet överstiger m 3 /h. Nödavlopp finns i inloppsbrunnen före rensgallren Dimensionering och belastning Reningsverket är dimensionerat för pe (personekvivalenter). Dimensionerande flöde är m 3 /dygn, 1700 m 3 /h. Belastningen per medeldygn 2010: pe, ( 2009: pe ) Medelvärde flöde 2010: m 3 /dygn ( 2009: m 3 /dygn ) Maxvärde flöde 2010: m 3 /dygn ( 2009: m 3 /dygn ) Arla står för ca 25 % av den totala BOD-belastningen och drygt 10 % av det totala flödet till reningsverket. Man kan konstatera att det finns mycket kapacitet kvar att utnyttja när det gäller BODbelastningen. När det gäller maxflöden vid kraftiga regn finns det dock begränsningar som måste utredas och förbättras både på ledningsnätet och reningsverket. Bedömningen är dock att

26 26(78) verket har kapacitet att rena allt planerat tillkommande vatten (befolkningstillväxt samt bortkoppling av mindre befintliga verk). Avloppsreningsverk inom Falkenbergs kommun Reningsverk i Inlandet Falkenberg har tolv kommunala reningsverk som är dimensionerade för <2000 pe. Av dessa ligger elva i det mer glesbefolkade inlandet. Det totala verksamhetsområde som är anslutet till de mindre verken är 11 km 2. I alla orter utom Köinge finns pumpstationer, totalt 28 stycken. De flesta är försedda med nödavlopp där utsläpp sker främst i samband med strömavbrott, men även vid stora nederbördsmängder. Många av de mindre verken är slitna och kommer att ha svårt att uppfylla kommande reningskrav. VIVAB:s ambition framöver är att försöka lägga ner så många mindre verk som möjligt och leda kommunalt spillvatten i första hand till det nya reningsverk i Ullared som är under upphandling För närvarande undersöks möjligheten att bygga förbindelseledningar mellan Lia samhälle Fridhemsberg, Fagered-Fridhemsberg och Köinge-Ullared, vilket innebär att verken i Lia, Fagered och Köinge läggs ner.

27 27(78) Anläggningar VA Centralorten Allmänt Området omfattar orterna Falkenberg, Tröingeberg, Vinberg, Vinbergs Kyrkby och Ljungby. Orter Dricksvattenverk Avloppsverk Falkenberg Kärreberg/Jonstorp Smedjeholmen Tröingeberg Vinberg Vinbergs kyrkby Ljungby Ljungby vv - - Nulägesbeskrivning Verksamhetsområdet för avlopp består av Falkenbergs centralort, Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby - Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Verksamhetsområdena för vatten och avloppsförsörjning sammanfaller i stort sett, med undantag av att Långås-Morup förses med vatten från centralorten, men har ett eget reningsverk. Centralorten får dricksvatten från Kärreberg och Jonstorps vattenverk, fördelning ca 70/30. Viss mängd kommer också från bräddat vatten från Ljungby vattenverk via högreservoar Bergagård. Ljungby samhälle får vatten från Ljungby vattenverk. Tryckstegringar finns i Vinberg, Tröingeberg, Ljungby-Bergagård och Kärreberg mot Vessigebro väster om Ätran. Högreservoaren på Tröingeberg rymmer 8600 m 3 vatten. Framtid Diskussioner pågår kring hur vattenförsörjningen till Falkenberg med kustbygd ska se ut i framtiden. Arla kommer att läggas ner, vilket innebär minskad belastning på Smedjeholmens reningsverk, samt minskad vattenförbrukning.

28 28(78) Anläggningar VA Inlandet Allmänt Området omfattar orterna Vessigebro, Köinge, Okome, Ullared, Gällared, Ätran, Fegen, Fridhemsberg, Älvsered, Fagered och Källsjö. Orter Dricksvattenverk Avloppsverk Vessigebro (öst Ätran) Vessigebro vv Vessigebro arv Vessigebro (väst Ätran) Kärreberg vv - - Köinge Köinge vv Köinge arv Okome Reservvatten Okome Okome arv Ullared Ullared vv Ullared arv Gällared Gällared vv Gällared markbädd Ätran Ätran vv Ätran arv Fegen Fegen vv Fegen arv Fridhemsberg Ullared vv Ullared arv Älvsered Älvsered vv Älvsered arv Fagered Fagered vv Fagered arv Källsjö Källsjö vv Källsjö arv Lia Ingen allmän anläggning Lia arv Nulägesbeskrivning Vessigebro vattenverk förser Vessigebro öster om Ätran med vatten, här finns en tryckstegring mot skolan. Okome får vatten från Köinge via en tryckstegring. I Okome finns ett reservvattenverk. Fridhemsberg får vatten via tryckstegring i Ullared. Övriga orter har egna vattenverk. Tryckstegringar finns i Ljungby-Bergagård och Kärreberg mot halva Vessigebro. Framtid Vessigebro vattenverk ska läggas ner och ersättas med en tryckstegring. Hela orten ska få vatten från Kärreberg. Orsaken är höga nitrathalter i brunnarna. Ledningsnät mellan Fagered och Fridhemsberg planeras. Ullared ökar hela tiden och ny vattendom ska sökas. Det är viktigt att vattenförsörjningen säkras i takt med utbyggnaden av handel och andra verksamheter på orten. Ny brunn planeras. Köinge Avloppsreningsverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Köinge tätort. Det renade avloppsvattnet leds ut i Högvadsån Verket är dimensionerat för 360 pe. Brunnen utanför verket är försedd med bräddavlopp, avloppsvatten kan också ledas förbi verket vid extrema vattenflöden. Verket ska byggas om alternativt ersättas med en överföringsledning till Ullared. Allt avloppsvatten leds med självfall till verket. Ingen pumpstation finns på ledningsnätet.

29 29(78) Okome Okome avloppsreningsverk är beläget i södra Okome och renar avloppsvattnet från tätorten. Det renade avloppsvattnet släpps ut i den känsliga recipienten Stockån som är ett biflöde till Högvadsån. Vid Nygårdsvägen och Björkekullsvägen finns en separat dagvattenledning, resten av samhället har endast ett spillvattennät. Inom verksamhetsområdet finns inga industrier av betydelse i avloppsreningssynpunkt. Nödavlopp finns vid pumpstationen och vid avloppsreningsverket. Verket är dimensionerat för en belastning på 460 pe. Nuvarande belastning är 141 pe. Ullared Ullareds reningsverk är dimensionerat för 1400 pe. Nuvarande belastning är 2800 pe. Det tar emot och behandlar spillvatten från Ullareds tätort och Fridhemsberg. Inga industrier av betydelse för avloppsvattnets sammansättning är anslutna till reningsverket, däremot finns omfattande handel, camping mm. Det pågår arbete med att bygga ett nytt reningsverk i Ullared. Gällared I Gällared finns det en markbäddsanläggning som tar emot avloppsvatten från orten. Det renade vattnet rinner ut i Lillån. Ätran Ätran avloppsreningsverk är beläget i västra Ätran och renar avloppsvattnet från tätorten. Det renade avloppsvattnet släpps ut i ån Ätran i jämnhöjd med avloppsreningsverket. Ungefär halva samhället har separata dagvattenledningar, resten av samhället har endast ett spillvattennät. De fettproblem som finns på reningsverket härrör från en restaurang på orten, trots att den har fettavskiljare. Verket är dimensionerat för en belastning på 600 pe. Nuvarande belastning är 360 pe. Fegen Avloppsreningsverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Fegen tätort. Det renade avloppsvattnet leds ut i Fegensjön. Inga industrier av betydelse är kopplade på reningsverket. Verket är dimensionerat för 500 pe. Nuvarande belastning är 140 pe. Verket ska moderniseras för att säkra driftssäkerheten. Älvsered Avloppsreningsverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Älvsered tätort. Det renade avloppsvattnet leds ut i Högvadsån Verket är dimensionerat för 800 pe, aktuell anslutning är 268 pe. Fagered Avloppsreningsverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Fagered tätort. Det renade avloppsvattnet leds ut i Fageredsån Verket är dimensionerat för 300 pe, aktuell anslutning är 111 pe. Verket kommer att ersättas med överföringsledning till Ullared via Fridhemsberg i samband med att vattentäkten i Fagered ersätts med dricksvattenledning från Ullared.