Årsredovisning Antaget av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Antaget av Kommunfullmäktige

2 1

3 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsåret 2011 i Bjuvs kommun Sammanfattande översikt Kommunens organisation Viktiga händelser under Vart gick skattepengarna? Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse Bjuv i omvärlden Måluppfyllelse Ekonomisk översikt och analys Personalredovisning Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunstyrelsen (KS) Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård och omsorgsnämnd Byggnadsnämnd Räkenskaper Samlad kommunal verksamhet Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Sammanställd redovisning för kommunen och dess bolag Redovisningsprinciper

4 1. VERKSAMHETSÅRET 2011 I BJUVS KOMMUN Jag vill börja med att slå fast: - Det går fortsatt bra för Bjuvs kommun. Det glädjer nog alla att vi kan visa ett mycket gott resultat för koncernen. Äntligen är det många som sagt! Vi kan se hur den planskilda korsningen växer fram. Nedsänkningen av vägbanans första del var ett faktum i december. Många positiva omdömen har fällts om hur bra och fint det kommer att bli då det är färdigt. Vi såg problem för vår handel i centrum, varför en del åtgärder vidtogs och en uppmaning gick till allmänheten att fortsätta att handla på hemmaplan. Man riktigt känner hur trevliga samlingsplatser skapas och ett mysigare centrum danas. Jag är både stolt och glad över att få vara med om denna ombyggnad. Efter valet 2010 så har ett drygt år gått och jag kan konstatera att den politiska situationen är något instabil. Många timmar har lagts på förhandlingar och många möten har genomförts med skiftande resultat för att finna en majoritet inför t.ex. budgetbeslut i kommunfullmäktige. Vår VA-verksamhet redovisar fortfarande stora problem med att hålla tilldelad budget. Vi har varit med i Nordvästra Skånes VA i snart ett år och analyser av vår framtida VA-verksamhet pågår med stor frenesi. Bland annat utreds framtida reningsverksbehov tillsamman med Åstorps kommun. Hela Bjuvs kommun är nu inkopplat med vatten från Sydvatten. Många synpunkter från våra invånare har förts fram angående lukt och smak på vårt nya vatten. Ett återkommande bekymmer har varit våra asfalterade vägar och deras underhåll. Många kommuninvånare har framfört klagomål på dessa och kommunfullmäktige har beslutat att anslå mer pengar i asfalteringsbudgeten för Under året har Bjuvs kommun deltagit i många gemensamma diskussioner inom Skåne nordvästsamarbetet och jag anser att det har varit bra för oss. Vår lilla kommun har inte möjlighet att klara av alla kommunala åtaganden på egen hand, utan det är av största vikt att vi fortsätter på den inslagna vägen! Visionsarbetet fortskrider och nya mål i den andan antogs av kommunfullmäktige för år Ett spännande arbete fortsätter med bl.a. framtagande av nya bostadsområden och ett mål att 2020 ha ökat befolkningen med ca femtusen invånare. Ett stort åtagande, men inte omöjligt! Vid halvårsskiftet flaggades det för stora ekonomiska underskott inom många verksamhetsområden. Vi var många som lade ner ett stort arbete i att hitta besparingsförslag och möjliga omprioriteringar. I kommunledningen är vi väldigt tacksamma över alla de ansträngningar som gjordes i våra förvaltningar och nämnder samt det stora ansvarskännande och lojalitet som visades av vår personal i den kommunala vardagen. Jag vill personligen på detta sätt framföra mitt varma erkännande till er alla, anställda såväl som förtroendevalda. Det är i svåra tider som prövningarna är som störst. Tack! Stefan Svalö Kommunstyrelsens ordförande 3

5 2. SAMMANFATTANDE ÖVERSIKT 2011 blev ett år med ett gott ekonomiskt utfall. Resultatet 2011 visade totalt 15,2 mkr per 31/12, vilket var avsevärt bättre än förra året. Det var också högre än det budgeterade resultatet för 2011, som var 10,4 mkr. Budgetavvikelsen var +4,8 mkr. Utvecklingen av skatteintäkterna blev betydligt gynnsammare än budgeterat. Nettot av skatter och statsbidrag innebar en positiv budgetavvikelse på 9,0 mkr. Resultatet i den skattefinansierade verksamheten slutade på 16,1 mkr, vilket var mycket bättre än det budgeterade resultatet på tkr, en positiv budgetavvikelse på 9,3 mkr. Kostnaderna i de skattefinansierade verksamheterna ökade bara svagt (1,7 %), vilket mycket berodde på den återhållsamhet som rådde under det andra halvåret. Bakgrunden till det var de beslut som kommunfullmäktige fattade i september för att undvika ett negativt resultat. Återhållsamheten i hela organisationen innebar också påfrestningar för de anställda, men uppslutningen kring åtgärderna var god. Den avgiftsfinansierade verksamheten (va) gick åter med förlust, -1,0 mkr, vilket betydde en budgetavvikelse på -4,5 mkr. Investeringsnivån sjönk till 28,8 mkr, trots att den planskilda korsningen kom igång på allvar under hösten och att en pendlarparkering vid järnvägsstationen stod klar i december. Många viktiga beslut fattades under året, både i nämnder, styrelse och kommunfullmäktige. Bland annat fattades beslut om Vision 2020 och nya övergripande mål. Bjuvs kommuns befolkning ökade något under året till personer vid utgången av

6 2.1. Kommunens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller t.ex. budget, skattesats, olika styrdokument, och taxor och avgifter. Kommunfullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vilka ansvarsområden nämnderna ska ha och utser ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige utser också en revisionsnämnd, d.v.s. förtroendevalda revisorer, vilka tillsammans med sakkunniga ska granska kommunens verksamheter och räkenskaper. Kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden med undantag för juli månad. Kommunens förvaltning leds av kommunstyrelsen, som också har ett särskilt ansvar att hålla uppsikt över nämnderna och de kommunala bolagen. I varje kommun ska också finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. I Bjuvs kommun finns en överförmyndarnämnd och handläggare. Myndigheten har till uppgift att utöva tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Diagram: Organisationsskiss för Bjuvs kommun 5

7 2.2. Viktiga händelser under 2011 Viktiga händelser i Bjuvs kommun under år 2011 var: Kommunfullmäktige antog Vision Arbetet med den planskilda korsningen intensifierades under hösten. Antalet personer som blivit självförsörjande genom arbete och studier har ökat kraftigt inom ramen för Arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Kommunens va-verksamhet drivs sedan i slutet av 2010 av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp och i mars övertog detta bolag även avgiftsdebiteringen. Kommunfullmäktige beslutade om en ny plan- och bygglovstaxa. Under våren 2011 arbetade kultur- och utbildningsförvaltningen intensivt med genomförandet av skola 2011, som är regeringens stora skolreform bestående av bland annat ny läroplan för grundskolan och reviderad läroplan för förskolan. Kommunfullmäktige beslutade om en ny policy för socialt hållbar utveckling. Ett nytt reglemente för intern kontroll beslutades av kommunfullmäktige, liksom en ny upphandlingspolicy. En ny pendlarparkering uppfördes vid järnvägsstationen i Bjuv och stod färdig i december. Fyra medborgardialoger genomfördes under året i syfte att engagera kommunens invånare i vad som händer i kommunen och dess framtida utveckling. I samband med att kommunfullmäktige i november reviderade beslutet från juni om budget för 2012 togs också ett nytt målprogram fram av de partier som stod bakom budgeten. Samtliga abonnenter i Bjuvs kommun får nu sitt dricksvatten från sjön Bolmen via leverans från Sydvatten. Skolinspektionen genomförde under hösten en tillsyn av förskolorna och skolorna i Bjuvs kommun, vilket gav verksamheterna positiva omdömen. 6

8 2.3. Vart gick skattepengarna? En 100-lapp i skatt användes på följande sätt 2011: Övergripande kommunen Politisk verksamhet 1,21 Kommunövergripande och administration 4,34 Teknisk verksamhet Gator, vägar, parker och fastigheter 4,67 Räddningstjänst 0,98 Miljö och bygg 0,34 Pedagogisk verksamhet Förskola inkl. familjedaghem 13,03 Grundskola inkl. förskoleklass och särskola 22,71 Gymnasieskola inkl. särgymnasie och IV 11,19 "100-lappens" huvudområden Futurum - vuxenutbildning 1,77 Bjuvs kommun 2011 Kultur och fritid Övergripande kommunen 5,55 Kultur och fritid inkl. fritidshem och -gårdar 5,97 Teknisk verksamhet 5,99 Stödverksamhet Pedagogisk verksamhet 48,69 Barn- och vuxenomsorg 6,08 Stödverksamhet 7,63 Arbete och tillväxt/bistånd 1,55 Kultur och fritid 5,97 Vård och omsorg Vård och omsorg 26,17 Vård och omsorg äldre och funktionshindrade 26,17 100,00 100,00 Övergripande kommunen 5% Teknisk verksamhet 6% Kultur och fritid 6% Vård och omsorg 26% Pedagogisk verksamhet 49% Stödverksamhet 8% 7

9 2.4. Fem år i sammandrag Här sammanfattas i ett antal nyckeltal utvecklingen för Bjuvs kommun under perioden Tabell: Fem år i sammandrag Allmänt Folkmängd, 31 dec (personer) Kommunal utdebitering (%) 20,89 20,89 20,89 20,89 20,89 Resultat Årets resultat (mkr) 5,6 8,0 6,1-5,4 15,2 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 544,4 580,2 597,0 627,8 648,4 Verksamheternas nettokostnader -534,2-567,4-588,2-629,3-628,2 Finansnetto -4,5-4,7-2,6-3,8-5,0 Nettokost inkl fin.netto i % av skattenetto 99,0 98,6 99,0 100,9 97,7 Balans Total låneskuld (mkr) 331,1 284,2 294,6 292,2 329,0 * varav kommunen (mkr) 113,9 109,0 121,2 120,5 159,1 * förmedlade till Bjuvsbostäder AB (mkr) 217,2 175,2 173,4 171,7 169,9 Låneskuld per invånare (kr) Tillgångar (mkr) 618,4 596,7 656,0 657,5 654,0 Eget kapital (mkr) 186,5 194,5 200,7 195,3 210,5 Soliditet (eget kapital i % av tillgångar) 30,2 32,6 30,6 29,7 32,2 Investeringar Investeringsutgifter, netto (mkr) 23,8 56,5 56,1 32,8 28,8 Investeringar i % av tot nettokostnader 5,5 9,9 9,5 5,2 4,4 Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse utanför balansr. (mkr) 270,4 271,7 269,1 254,1 275,7 Pensionförpliktelser per invånare (kr) Koncernen Bjuvs kommun Balansomslutning (mkr) 763,3 774,3 847,9 843,3 845,0 Eget kapital (mkr) 225,5 234,5 243,2 241,6 258,9 Soliditet (%) 29,5 30,3 28,7 28,6 30,6 8

10 3. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3.1. Bjuv i omvärlden I det här avsnittet sätter vi Bjuv i ett större samhällsekonomiskt sammanhang och beskriver också kort läget på arbetsmarknaden. Vidare redogörs för befolkningsutvecklingen i kommunen Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt bygger till viss del på skriften Makronytt 3/2011 från Sveriges kommuner och landsting (SKL), dec I början av 2011 såg utsikterna för den svenska ekonomin och världsekonomin ganska ljusa. De flesta bedömare menade att återhämtningen efter den finansiella krisen skulle fortsätta. Under sommaren kom emellertid den här återhämtningen av sig. Till ganska stor del berodde det på den skuldkris som blommade ut i Europa under året. Oron spred sig åter på finansmarknaderna och de europeiska bankernas utsatthet och behov av kapital spred osäkerhet. Pessimismen bredde ut sig bland företag och hushåll. Även i USA gick det trögt under en stor del av 2011 och fokus låg det stora budgetunderskottet och på kvardröjande obalanser efter finanskrisen. Trots detta stod sig den svenska ekonomin oväntat stark under större delen av året och både BNP och export fortsatte att växa. Först under det sista kvartalet 2011 slog den negativa utvecklingen i omvärlden igenom även i den svenska ekonomin och BNP, export och sysselsättning sjönk. BNP-utvecklingen per år har de senaste två åren varit väldigt starkt: 5,6 % år 2010 och 4,6 % För år 2012 räknar SKL med 1,2 %, vilket indikerar en avmattning i den svenska ekonomin. Skuldkrisen i omvärlden påverkar både genom att exporten begränsas och att den inhemska efterfrågan hålls tillbaka. Osäkerheten i ekonomin gör företagen försiktigare och mindre benägna till investeringar. Återkommande oro på de finansiella marknaderna påverkar också negativt. Sammantaget har den svenska ekonomin befunnit sig i lågkonjunktur sedan den internationella finanskrisen bröt ut 2008 och trots återhämtningen är det en bra bit kvar till ett normalt resursutnyttjande. En svagare ekonomisk tillväxt påverkar ganska snabbt antalet arbetade timmar i ekonomin, vilket är en avgörande faktor för hur skatteunderlaget och därmed kommunens skatteintäkter utvecklas utvecklades skatteunderlaget svagt p.g.a. den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ( bromsen ). Under 2011 däremot växte skatteunderlaget relativt starkt beroende på att lönesumman ökade. År 2012 släpper pensionsbromsen, vilket ger ett positivt bidrag till skatteunderlaget. Arbetslösheten har hållit sig kvar på en relativt hög nivå (7,6 % år 2011), trots återhämtningen i ekonomin under 2010 och Det har pressat ned de genomsnittliga löneökningarna. Löneökningstakten under 2010 och 2011 har legat på ungefär 2,5 %. Sveriges offentliga finanser är i ett internationellt perspektiv mycket goda, och har klarat de senaste årens kris väl. De tidigare stora överskotten möjliggjorde vissa stimulanser av ekonomin. Den samlade offentliga sektorn var troligen ganska nära balans 2011, d.v.s. inkomster och utgifter var ungefär på samma nivå. Den offentliga sektorns samlade bruttoskuld var 2010 knappt 40 % av BNP, vilket kan jämföras med genomsnittet för hela EU som var ca 80 %. Beträffande 2012 är det SKL:s bedömning att det väntar en svagare ekonomisk tillväxt, något högre arbetslöshet och en lägre ökning av skatteunderlaget än Man framhåller också att prognosen innehåller ett stort mått av osäkerhet med tanke på de risker som skuldkrisen i Europa medför Arbetsmarknaden Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Bjuvs kommun (16-64 år) var arbetslösheten i slutet av 2011 något lägre än ett år tidigare. Antalet öppet arbetslösa har minskat med 6,2 %. Samtidigt har antalet långtidsarbetslösa (mer än sex månader) ökat markant (16,6 %). 9

11 Tabell: Arbetsmarknadsstatistik för Bjuvs kommun (Arbetsförmedlingen) Dec 2010 Dec 2011 Öppet arbetslösa varav mer än 6 mån (151) (176) Sökande i program med aktivitetsstöd Summa Utvecklingen på arbetsmarknaden i Bjuv de närmaste åren är mycket beroende på hur konjunkturen förändras i Sverige och internationellt. Som vi sett ovan leder en svagare ekonomisk tillväxt till att arbetsmarknaden försvagas. Mönstret är att inledningsvis minskar antalet arbetade timmar och övertidsuttag, antalet lediga platser etc, utan att antalet fast anställda påverkas. Först en bit in i konjunkturnedgången minskar antalet anställda Befolkningsutveckling Vid årsskiftet fanns det enligt officiell statistik (SCB) invånare i kommunen. Det var en ökning med 10 personer jämfört med eller 0,7 promille (0,07 %). Förändringen bestod av ett födelseöverskott på 24 individer och ett negativt flyttnetto. Vid halvårsskiftet fanns det invånare, så under det andra halvåret minskade befolkningen med 35 individer som en följd av en minskad inflyttning. Som framgår av tabellen steg invånarantalet svagt även 2010, medan befolkningen ökade kraftigare under åren Tabell: Befolkningsstatistik (SCB) Folkmängd, 31 dec Andel 0-17 år 23,8 % 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 % Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 % Andel utländsk bakgrund 20,8 % 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 % Vid årsskiftet var 50,2 % av befolkningen i kommunen män och 49,8 % kvinnor. I riket som helhet var det däremot ett par tiondelars procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor än riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 17,8 %, vilket var något lägre än riket (18,8 %). Medelåldern i Bjuv var 40,3 år, knappt ett år lägre än i riket. Ungefär en fjärdedel, 25,1 %, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 19,6 %. Den nuvarande ökningen av kommunens totala befolkning ställer knappast några större krav på anpassningar av den kommunala servicen. Däremot finns det två andra tendenser som går att utläsa ur de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel äldre i befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,4 procentenheter sedan Det är en utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen från april 2011 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. Redan de senaste två åren har hemtjänsten märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar i inledningen av Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga. För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006, från en femtedel av befolkningen till en fjärdedel. Det medför förändrade behov inom förskola och skola, t.ex. i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål. I ett historiskt perspektiv är dagens nivå den högsta som noterats i kommunen, vilket framgår av diagrammet nedan. 10

12 Diagram: Befolkningsutveckling i Bjuvs kommun Tillväxten var stark på och 1970-talen, för att från ca 1980 stagnera och även sjunka periodvis. År 2001 noterades invånare, och därefter har befolkningen åter vuxit till dagens Den senaste befolkningsprognosen från våren 2011 beräknade att kommunens befolkning i slutet av 2015 skulle uppgå till invånare för att i slutet av 2020 ha nått invånare. Den genomsnittliga ökningen för perioden ligger då kring 0,2 % per år. I vision 2020 och i kommunfullmäktiges mål för 2012 finns emellertid en helt annan målsättning, nämligen invånare i kommunen år Detta mål innebär att invånarantalet ska växa med en dryg tredjedel på knappt ett decennium, vilket är en genomsnittlig ökningstakt på 3,4 % per år. Om kommunen skulle komma upp på en sådan nivå på befolkningsutvecklingen de närmaste åren kommer det att ställa helt andra krav på den kommunala servicen, organisationen och ekonomin än vad den nuvarande ökningstakten gör. Det kommer då bli fråga om att planera för investeringar i förskolor, skolor, /äldreboenden, vatten & avlopp etc samt att lösa finansieringen av sådana projekt. 11

13 3.2. Måluppfyllelse Punkterna nedan antogs av kommunfullmäktige i budget för Målprogrammet för Bjuvs kommun har under våren brutits ned till verksamhetsmål i de olika nämnderna. Någon samlad måluppföljning har inte gjorts inför den här rapporten. Däremot har de olika nämnderna och kommunstyrelsens olika verksamheter gjort bedömningar av måluppfyllelse, vilka sammanfattas i bilaga 1. Uppföljningen har gjorts med hjälp av en färgskala, som anger den egna bedömningen av i vilken grad målen har uppnåtts. Utöver denna bilaga finns en del kommentarer under rubriken Mål och måluppfyllelse för respektive nämnd eller ks-verksamhet i avsnitt 4, Verksamhetsberättelse. För måluppföljning av finansiella och ekonomiska mål, se avsnitt Målprogram för Bjuvs kommun God samhällsmiljö Främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer utifrån nationella och regionala miljökvalitets- och folkhälsomål. Erbjuda attraktiva boende- och offentliga miljöer med mötesplatser som ska präglas av trygghet och gemenskap. Utveckla Bjuv omfattande bland annat kulturhus samt planskild korsning mellan järnvägen och Storgatan. Utveckla en nära dialog med kommunens företag, både befintliga och nya, skapa goda relationer som syftar till att främja en positiv utveckling av kommunens näringsliv. Verka för en hållbar infrastruktur i ett regionalt och nationellt perspektiv. Kultur för alla Bjuvs kommun ska upplevas som en kommun där kulturen är en naturlig del av vardagen. Livslångt lärande Lärandemiljön ska vara trygg och utvecklande för alla. Barn, elever, studerande, personal och föräldrar ska ha ett regelbundet och tydligt inflytande. Andelen elever och studerande som når målen i alla ämnen ska öka. Verka för en höjd utbildningsnivå bland medborgarna i kommunen. Öka attraktionskraften hos de kommunala utbildningsverksamheterna genom en tydlig profilering. Utveckla förebyggande och tidiga insatser inom alla kommunens förvaltningar för att möta alla medborgarna på ett likvärdigt sätt. Individen i centrum Tillgänglighet, god service och hög kvalitet med ett tydligt medborgarperspektiv ska prägla kommunens verksamheter. Skapa former för inflytande genom att utveckla dialogen och delaktigheten med medborgarna. Vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder de anställda en god arbetsmiljö som utgår ifrån kommunens värdegrund. Ohälsotalen bland de anställda ska ligga lågt jämfört med omvärlden. Samverkan mellan förvaltningarna i kommunen och externa aktörer ska utvecklas Beskrivning av god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv Resultaträkningens resultat ska långsiktigt uppgå till minst 2 % av det s.k. skattenettot fr.o.m och framåt. 12

14 Låneskulden skall minska under planperioden. Utdebiteringsnivån skall inte öka Beskrivning av god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv Mål och riktlinjer för verksamheten visar hur mycket verksamhet som ryms inom de finansiella målen, alltså kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Det främjar även en kostnadseffektivitet och ändamålsenlig verksamhet samt gör uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. I Bjuvs kommun utgörs mål och riktlinjer för verksamheten av visioner och mål samt verksamhetens inriktning och omfattning. Verksamhetens inriktning består av dels kommunfullmäktiges uppdrag för gemensamma utvecklingsområden och dels kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Övergripande verksamhetsmål Kommunens kostnader för dess verksamheter skall inte avvika från närliggande jämförbara kommuner. Nämndernas verksamhet skall bedrivas så att medborgarna upplever att god kvalitet upprätthålls samtidigt som verksamhetens kostnader ej överskrider tilldelade ekonomiska ramar Uppföljning av de ekonomiska och finansiella målen I punkterna ovan finns de ekonomiska och finansiella mål som gällde under Dessa utgår från begreppet god ekonomisk hushållning, vilket har dels en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Vad gäller god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär det i huvudsak att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella ställningen och utvecklingen i form av mål. Två av tre finansiella mål (3.2.2.) nåddes under Det första målet om ett resultat på minst 2 % av skattenettot nåddes genom att noteringen för året blev 2,3 % av skattenettot. Det andra målet om att låneskulden inte ska öka gäller visserligen under planperioden ( ), men under 2011 uppnåddes det inte i och med att låneskulden (exkl vidareförmedlade lån) ökade med 38,6 mkr. Det tredje målet om att utdebiteringen (skattesatsen) inte ska öka nåddes också. Den var oförändrad under 2011 i förhållande till God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv handlar om kommunens förmåga att bedriva sina verksamheter på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter är en förutsättning för att uppnå detta. Avsnittet ovan är i huvudsak en beskrivning av i vilket sammanhang god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska sättas i Bjuvs kommun. I avsnitt formuleras två konkreta ekonomiska mål för verksamheterna, nämligen att kommunens kostnader inte ska avvika från närliggande, jämförbara kommuner, och att verksamhetens kostnader inte ska överstiga tilldelade ekonomiska ramar. Vad gäller det första målet, jämförelsen med närliggande kommuner, finns det ännu ingen samlad statistik för år 2011, så det går i princip inte att svara på om målet är uppnått eller avseende år Däremot kan man ta del av den statistik som avser tidigare år. Sveriges kommuner och landsting har i sina Öppna jämförelser som publicerades under 2011 statistik från olika verksamhetsområden. Grundskolan: SKL mäter nettokostnad per elev i genomsnitt under åren Bjuv placerar sig där på plats 3 i riket, d.v.s. endast två kommuner hade en lägre genomsnittskostnader per elev. En jämförelse med de skånska kommuner som ingår i samma kommungrupp ( pendlingskommuner ) som Bjuv i SKL:s klassificering ger ett utfall som finns i tabellen nedan. Effektivitetstalet ställer olika 13

15 resultatindikatorer som t.ex. betyg och meritvärde i relation till avvikelsen från den beräknade standardkostnaden i det kommunala utjämningssystemet. Tabell: Jämförelse med närliggande kommuner, grundskolan Nettokostnad per elev (kr) Nettokostnad, rankning Effektivitetstal, rankning Bjuv Bromölla Eslöv Höganäs Hörby Höör Kävlinge Sjöbo Svalöv Åstorp Slutsatsen av tabellen är att grundskolan i Bjuv är förhållandevis kostnadseffektiv. Tre av de nio jämförelsekommunerna noterar högre effektivitetstal och endast en kommun har lägre faktiska nettokostnader per elev. Äldreomsorg: Vad gäller kostnaderna i äldreomsorgen har SKL statistik för år Även här använder sig SKL av standardkostnaden i utjämningssystemet, vilket ska förstås som den förväntade kostnaden givet den struktur vad gäller befolkning m.m. som kommunen har. I tabellen nedan anges avvikelsen från standardkostnaden och den rankningsplats som kommunen därmed erhållit i riket. Detta är ett mått på effektiviteten. Plats 1 betyder alltså den största negativa procentuella avvikelsen från standardkostnaden, enkelt uttryckt den kommun som hade lägst kostnad i förhållande till sin standardkostnad. Tabell: Jämförelse med närliggande kommuner, äldreomsorgen 2010 Avvikelser från Hemtjänst, kostnad Särskilt boende, stand.kost. (%/rank) per brukare (kr) kostnad/brukare (kr) Bjuv +3,1 % / Bromölla +1,6 % / Eslöv -14,1 % / Höganäs -16,6 % / Hörby -9,5 % / Höör +11,1 % / Kävlinge -7,8 % / Sjöbo -5,4 % / Svalöv -0,4 % / Åstorp -12,9 % / Jämförelsen med övriga skånska kommuner i samma kommungrupp visar att ingen kommun har lägre kostnad per brukare i hemtjänsten än Bjuv, medan sex kommuner har lägre kostnad per brukare i särskilt boende. Åtta av nio kommuner rankas bättre än Bjuv när det gäller effektivitet i den samlade äldreomsorgen. Det andra målet (att hålla budget) nåddes inte Den samlade budgetavvikelsen för de skattefinansierade verksamheterna var -6,6 mkr. Byggnadsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden klarade målet genom att notera positiva avvikelser. Vård- och omsorgsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige noterade negativa budgetavvikelser. Se vidare under punkt och i verksamhetsberättelserna. 14

16 3.3. Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets verksamhet uppvisade ett positivt resultat på 15,2 mkr, vilket var 4,8 mkr bättre än budgeterat. Den skattefinansierade verksamheten redovisade ett resultat på 16,1 mkr, medan den avgiftsfinansierade verksamheten noterade ett negativt resultat på 1,0 mkr. Utvecklingen av skatteintäkterna har varit betydligt gynnsammare än budgeterat, medan utjämningssystemet föll ut något mer negativt än förväntat. Nettot av skatter och statsbidrag innebar en positiv budgetavvikelse på 9,0 mkr. Finansförvaltningen i övrigt gav också ett överskott på 6,9 mkr. Det berodde i huvudsak på att semesterlöneskulden minskade med 3,2 mkr och att kostnaden för arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar blev 3,8 mkr lägre än beräknat. Däremot kostade de skattefinansierade verksamheterna klart mer än budgeterat, ca 6,6 mkr, och bidrog alltså negativt till resultatet. Det gjorde även den avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avlopp) med -4,5 mkr Balanskravsredovisning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnader under varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Av tabellen framgår att 2010 års negativa resultat (-5,4 mkr) är återställt i och med årets positiva resultat. Det justerade resultatet uppgår till 9,8 mkr, vilket innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. Tabell: Avstämning mot kommunallagens balanskrav Ingående resultat att återställa Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster 0 Tillägg: realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Justerat resultat Nettokostnadernas utveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än det s.k. skattenettot, d.v.s. summan av skatteintäkter och statsbidrag. Under perioden steg nettokostnaderna med 17,6 %, medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 19,1 %. Diagrammet nedan visar att utvecklingen gick åt fel håll och nettokostnaderna ökade snabbare än skattenettot. Den utvecklingen bröts Diagram: Utvecklingen av indexerade nettokostnader och skatteintäkter ,0 110,0 100, Skatteintäkter Nettokostnader 15

17 Pensionsåtaganden Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgick vid utgången av 2011 till 277,9 mkr, varav 2,2 mkr redovisas som en avsättning i balansräkningen. Den absoluta merparten ligger alltså utanför balansräkningen i form av den s.k. ansvarsförbindelsen. Den avser pensioner intjänade före Värdet på denna ansvarsförbindelse räknades upp med drygt 20 mkr under 2011 p.g.a. att diskonteringsräntan i beräkningen sänktes som en följd av det låga ränteläget i den svenska ekonomin. Vad gäller förmånsbestämda pensionsförpliktelser intjänade fr.o.m har kommunen valt en försäkringslösning, som innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör (f.n. KPA) som motsvarar det årets beräknade pensionsförmåner. Under 2011 betalades in 2,9 mkr. Den avgiftsbestämda ålderspensionen intjänad fr.o.m (den individuella delen) kostade kommunen 17,9 mkr år Tabell: Pensionsåtagande (mkr) Avsättning i balansräkningen som avser intjänade fr.o.m ,2 2,1 Ansvarsförbindelse (intjänade före 1998) 275,7 254,1 Summa pensionsåtagande 277,9 256,2 Den kommunala pensionen utbetalas när den anställde går i pension. Ju fler personer som går i pension ju större blir pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna för pensionen intjänad från och med 1998 är alltså inget problem för kommunen på sikt, eftersom de resultatförs när de tjänas in. Pension intjänad före 1998 utbetalas av KPA (Kommunernas Pensionsanstalt), och kommunen debiteras för dessa utbetalningar månadsvis. Kommunens kostnad för utbetalde pensioner var ,2 mkr. Utbetalningarna kommer successivt att öka de närmaste åren Ekonomisk styrning och kontroll Uppföljning av verksamheternas ekonomi med rapportering skedde för barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och vård- och omsorgsnämnden varje månad med undantag för januari och juli. För kommunstyrelsens verksamheter, byggnadsnämnden och kommunfullmäktige rapporterade de budgetansvariga efter mars, juni, augusti, september och oktober. Vid dessa fem tillfällen gjordes också en konsoliderad redovisning av kommunens totala ekonomiska läge. Den lagstadgade delårsrapporten gjordes per den 30 juni. Under året har kommunfullmäktige ( ) beslutat om ett nytt reglemente för intern kontroll och riktlinjer för tillämpningen. Det nya regelverket gäller från och med Det finns därmed förutsättningar för att avhjälpa de brister som tidigare fanns, t.ex. att återrapportering inte gjordes eller att planer saknades. Kommunstyrelsen och nämnderna har samtliga genomfört sina kontrollplaner för 2011 och rapporterat resultaten till kommunstyrelsen. Under det andra halvåret började ett utvecklingsarbete med att ta fram en ny styrningsmodell för kommunen. I budget 2012 beslutades om nya kommunfullmäktigemål. Arbetet med den övergripande styrningen kommer att sätta större fokus på uppföljning och styrning av såväl ekonomi som verksamhet Budgetföljsamhet Som framgår av driftredovisningen och av kommentarerna i bl.a. avsnitt avvek verksamheternas nettokostnader även 2011 negativt mot budgeterade nettokostnader (skattefinansiering). Tabellen nedan redovisar avvikelserna i absoluta tal, dels för 2011 och dels för åren , både ackumulerat och genomsnittligt, samt slutligen den genomsnittliga procentuella avvikelsen per år över dessa fem år. De skattefinansierade verksamheterna avviker i genomsnitt med 0,5 % över Avvikelsen 2011 var alltså -6,6 mkr, vilket utgjorde -1,0 %. Ackumulerat över de fem åren är avvikelsen 15,8 mkr för den skattefinansierade delen och tillsammans med den avgiftsfinansierade delens -26,7 mkr blir det totalt -42,5 mkr, eller i snitt -8,5 mkr per år. 16

18 Tabell: Budgetavvikelser i olika verksamheter (tkr) Avvikelse mot Ack avvikelse budget 2011 (tkr) (tkr) snitt per år Kommunfullmäktige ,7 % 17 Avvikelse i Proc avvikelse Byggnadsnämnd ,8 % Barn- och utbildningsnämnd ,4 % Kultur- och fritidsnämnd ,7 % Vård- och omsorgsnämnd ,0 % Kostenheten Kommunstyrelsen * Utskottet för arbete och tillväxt ,5 % * Fastighetsenheten ,2 % * Projekt- och utförarenheten ,3 % * Räddningstjänsten ,7 % * Övrigt, ks ,4 % S:a skattefinansierad verksamhet ,5 % Avgiftsfinansierad verksamhet Total verksamhet Avvikelserna i den avgiftsfinansierade delen är alldeles för stora mot bakgrund av att bruttobudgetarna legat på ca mkr. Vad som gått fel är svårt att analysera, men torde handla om en kombination av brister i budgetering, för låga va-taxor och dålig budgetdisciplin. Inför 2012 har taxan höjts och numera tar NSVA fram merparten av budgetunderlaget, vilket förhoppningsvis innebär bättre följsamhet i framtiden. På den skattefinansierade sidan ger inte analysen samma alarmerande utfall. Sammantaget handlar det om avvikelser på en halv procent av budgeten per år, vilket inte direkt tyder på generellt dålig budgetdisciplin. I ett par delar, Fastighetsenheten och Projekt- och utförarenheten, indikerar emellertid analysen brister, som troligen är en kombination av budgetering och budgetdisciplin. Budget 2012 har inneburit att budgeten för dessa två enheter har förstärkts Prognoser och utfall Ekonomienheten har under 2011 utöver årsbokslutet gjort ett delårsbokslut per den 30/6 och ytterligare fyra rapporter i form av utfallsprognoser för den samlade kommunala ekonomin. I tabellen nedan sammanfattas de budgetavvikelser som prognostiserades vid de olika tillfällena. Tabell: Budgetavvikelser per verksamhet, prognoser och bokslut (tkr) Skattefinansierad verksamhet Utfallsprognos 1 per 31/3 Delårsbokslut per 30/6 Utfallsprognos 2 per 31/8 Utfallsprognos 3 per 30/9 Utfallsprognos 4 per 31/10 Bokslut per 31/12 Kommunfullmäktige Byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Kostenheten Kommunstyrelsen * Utskottet för arbete och tillväxt * Fastighetsenheten * Projekt- och utförarenheten * Räddningstjänsten * Övrigt, ks S:a skattefinansierad verksamhet Va-verksamheten S:A STYRELSE OCH NÄMNDER

19 Skatter och statsbidrag Finansförvaltningen TOTALT I delårsbokslutet som presenterades i augusti var bedömning av utfallet på helår starkt negativ. Det berodde huvudsakligen på stora underskott i VON och KS. Den samlade budgetavvikelsen var hela - 17,3 mkr, vilket betydde ett prognostiserat resultat på -6,9 mkr. Det var mot den bakgrunden, och även 2010 års förlust på -5,4 mkr och skatteunderlagen inför 2012, som kommunfullmäktige beslutade om besparingsåtgärder, som gällde under resten av året. De prognoser som gjordes därefter under hösten blev successivt bättre, vilket var väntat med tanke på den återhållsamhet som iakttogs. I den sista prognosen var budgetavvikelsen -7,8 mkr, vilket betydde ett prognostiserat positivt resultat på 2,6 mkr. Resultatet i bokslutet föll ut väsentligt bättre än den sista prognosen, närmare bestämt 12,6 mkr, vilket hänför sig till i huvudsak följande: högre utfall på skatter och statsbidrag i SKL:s sista prognos (dec) : +1,7 mkr lägre nettokostnader i de skattefinansierade verksamheterna (BUN, VON, ATU): +2,6 mkr sämre utfall i va-verksamheten: -1,0 mkr lägre kostnader för arbetsgivaravgifter (finansfv): +2,6 mkr kreditering av avtalsförsäkringar (finansfv): +1,6 mkr högre intäkt på internränta, va-skuld (finansfv): +0,5 mkr skattemål ang taxering av vårdboenden (finansfv): +0,9 mkr upplupna semesterlöner (finansfv): +3,7 mkr De lägre kostnaderna för arbetsgivaravgifter handlar främst om anställda under 26 år, för vilka arbetsgivaravgiften betalar hälften mot andra anställda (15,49 % i stället för 31,42 %). Därutöver kommer att kostnaden för avtalsförsäkringarna sänktes i slutet av året. Skattemålet är en engångspost, liksom minskningen i semesterlöneskulden. Den senare är i huvudsak en rättelse av regleringen för Merparten av skillnaden mellan delårsbokslutets prognoser för verksamheterna och utfallet i bokslutet kan tillskrivas de besparingsåtgärder som vidtogs under hösten och i viss mån andra kostnadsminskningar som inte var kända i augusti. På någon punkt kan man konstatera att prognosen låg fel, men på det hela taget var prognoserna i delårsbokslutet rimliga utifrån kända fakta vid det tillfället. För en mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till verksamhetsberättelserna i avsnitt 4 under rubriken Ekonomisk analys Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska ställning och utveckling påverkas av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av kommunen, men andra ligger utanför politikers och tjänstemäns kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabellen nedan listas de olika ungefärlig konsekvenserna av olika händelser. Tabell: Ekonomiska konsekvenser av olika händelser Händelse Resultatförändring (mkr) 10 öres höjning av kommunalskatten +2,2 Befolkningsökning med 10 invånare +0,3 Löneökning med 1 % (inkl po) -3,2 Prisökning med 1 % -3,0 Ökad upplåning med 10 mkr -0,4 Ytterligare 10 heltidstjänster -4,0 18

20 Likviditet, lån och soliditet De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 3,4 mkr. Kassaflödesanalysen visar ett negativt kassaflöde på -1,7 mkr under året. Den löpande verksamheten har belastat med 15,9 mkr, medan investeringsverksamheten belastat med 27,8 mkr. Finansieringsverksamheten har tillfört 42,4 mkr, främst genom de nyupptagna lånen på 40 mkr. Kommunens checkkredit var vid årsskiftet utnyttjad med 6,1 mkr. Vid det förra årsskiftet var ställningen på kontot -23,6 mkr. De totala skulderna var vid ingången till mkr. I årsbokslutet var de 443 mkr. De långfristiga lånen uppgick vid utgången av 2011 till 329,0 mkr, vilket var en ökning med 36,8 mkr. I början av 2011 togs nya lån till ett värde av 40 mkr. 169,9 mkr av de samlade lånen är vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder AB. Den genomsnittliga, viktade räntan var i slutet av ,5 %. Kommunens soliditet (mätt som eget kapital som andel av de totala tillgångarna) hade före 2011 försämrats sedan 2008, men 2011 bröts trenden och soliditeten uppgick vid utgången av året till 32,2 %. Tabell: Soliditet, (eget kapital som andel av totala tillgångar) Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen (%) 30,2 32,6 30,6 29,7 32,2 Soliditet inkl ansvarsförbindelsen (%) -13,6-12,9-10,4-8,9-10,0 Den s.k. ansvarsförbindelsen, d.v.s. kommunens åtagande för pensioner intjänade före 1998, ligger utanför balansräkningen. Eftersom denna ansvarsförbindelse vid utgången av 2011 var större än det samlade egna kapitalet enligt balansräkningen blir soliditeten negativ när man inkluderar ansvarsförbindelsen i detta mått Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsvolymen 2011 sjönk i jämförelse med 2010 och slutade på 28,8 mkr i nettoutgifter. Det var 4,0 mkr mindre än 2010 och 8,3 mkr mindre än budgeterat. 78 % av budgetsanslaget utnyttjades, vilket givetvis ska ses mot bakgrund av kf:s beslut om återhållsamhet och besparingar. Större avvikelser finns på projektet Varagårdsskolans kök (2,6 mkr under budget), där omfattningen av den ursprungliga investeringen begränsats, på projektet Ärendehanteringssystem (+1,5 mkr), vilket senarelades ett år och på projektet Tillagningskök (+0,9 mkr). Utgifter för totalt 723 tkr avseende visionsarbetet kostnadsfördes med hänsyn till innehållet. De samlade skattefinansierade investeringarna uppgick till 19,2 mkr mot budgeterade 27,1 mkr. Va-investeringarna noterade 9,6 mkr mot budgeterade 10,1 mkr. Det är numera NSVA som utför dessa. I tabellen framgår hur investeringsutgifterna förhåller sig till verksamheternas nettokostnader års nivå är mindre än hälften av den nivå som förelåg Tabell: Investeringsvolym, Nettoinvesteringar (mkr) 29,7 56,5 56,1 32,8 28,8 Investeringars andel av nettokostnader 5,7 % 10,2 % 9,5 % 5,2 % 4,6 % Vad gäller finansieringen av de samlade investeringsutgifterna för 2011, så översteg summan av avskrivningar (26,9 mkr) och resultat (15,2 mkr) de samlade investeringsutgifterna (28,8 mkr). Det uppkom ett överskott på 13,2 mkr, så samtliga investeringar var självfinansierade under Det var också ett klart trendbrott om man jämför med de tre tidigare åren , då investeringsutgifterna markant överskred summan av avskrivningar och resultat. 19

21 Diagram: Grad av självfinansiering av investeringar ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Avskrivningar och resultat Investeringsutgifter Borgensåtaganden De samlade borgensförbindelserna exklusive solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB, uppgick vid årsskiftet till 27,1 mkr, vilket var en minskning med 2,2 mkr. Minskningen berodde i huvudsak på att bostadsrättsföreningen Våren (Riksbyggen) löste sitt lån den 31 mars Av de totala borgensåtagandena avser 15,4 mkr Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och 10,0 mkr Sydvatten. Åtagandet gentemot NSR minskade med 0,7 mkr under året. Inga borgensåtaganden har infriats under Bjuvs kommun ingick i oktober 2009 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per den var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar har också ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive kapitalinsats i Kommuninvest ekonomisk förening. Se vidare not nr Koncernen Bjuv Årsredovisningen ska innehålla en redogörelse för de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Dessa delas upp i dels koncernföretag och dels uppdragsföretag. Koncernföretag är sådana där kommunen har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande, d.v.s. där röstinnehavet uppgår till 20 % eller mer. Med uppdragsföretag (sådana där kommunens röstinnehav understiger 20 %) menas andra samägda företag eller kommunala entreprenader. Koncernen Bjuvs kommun Bjuvs kommunkoncern består av kommunen och bostadsbolaget AB Bjuvsbostäder som ägs av kommunen till 100 %. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av verksamheten i kommunen och bolaget. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter redovisas separat i avsnitt 5.4. Den sammanställda redovisningen bygger på bokslut i Bjuvs kommun och Bjuvsbostäder AB. Årsredovisning för bolaget finns i bilaga 2. Det redovisade resultatet för kommunkoncernen 2011 uppgick till 17,3 mkr (2010: -3,2 mkr). Soliditeten (eget kapital som andel av balansomslutningen) var vid utgången av ,6 % (28,6 %). 20

22 AB Bjuvsbostäder Bjuvsbostäder är ett allmännyttigt fastighetsbolag, vars verksamhet är att förvärva, äga, producera, sälja och förvalta fastigheter och därmed främja bostadsförsörjningen i Bjuvs kommun. Medelantalet anställda uppgick 2011 till 13 personer. Sjukfrånvaro upp till 60 dagar var 1,4 %. VDtjänsten delades under 2011 mellan kommunen och bolaget. Måluppfyllelsen i bolaget var god Målet om 15 % soliditet år 2015 är på god väg att nås och 2011 noterades 14,6 %. Uthyrningsgraden för bostäder var ,7 %, vilket var högre än målet på 99 %. Den totala bostadsomflyttningen låg på 19,4 %, vilket innebar att målet om högst 20 % också nåddes. Hyresförhandlingen inför år 2012 resulterade i en genomsnittlig höjning av bostadshyrorna med 2,8 %. Under 2011 satsade bolaget rejält på underhåll och avsatte 1,5 mkr utöver budget. Årets ekonomiska resultat blev +2,1 mkr (2010: +2,2 mkr). De totala intäkterna uppgick till 74,6 mkr. Balansomslutningen var vid årsskiftet 365,9 mkr. Det egna kapitalet var 53,4 mkr och soliditeten 14,6 % (14,0 %). Årets investeringar uppgick till blygsamma 1,3 mkr. Uppdragsföretag Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR): Bolaget är samägt av kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Bjuvs aktiekapital är 385 tkr, vilket motsvarar en ägarandel på 7,7 %. Bolagets låneskuld vid utgången av 2011 var 127,2 mkr, vilket utgjorde 36 % av det maximala utrymmet enligt konsortialavtalet. För Bjuvs del betydde det ett direkt borgensåtagande på 9,8 mkr. NSR gjorde 2011 ett resultat efter finansiella poster på +16,0 mkr (2010: +3,9 mkr). Balansomslutningen var 368,5 mkr och det egna kapitalet 55,8 mkr. Det betydde en soliditet på 15,1 % (12,8 %). Antalet anställda var i genomsnitt 142 personer. De av ägarkommunerna beslutade ägardirektiven beskriver det övergripande kommunala ändamålet: Bolagets verksamhet syftar till att erbjuda de ägande kommunerna och därigenom medborgarna ett resurs- och avfallssnålt och kretsloppsbaserat samhälle med hjälp av avfallsminimering, återanvändning och återvinning samt behandling av restavfall med tillförlitliga, ekonomiska och miljövänliga metoder. I syfte att uppnå förbättrad miljö och ekonomi samt skapa konkurrensfördelar kan bolaget erbjuda effektiva miljölednings- samt avfallshanterings- och återvinningssystem för det regionala näringslivet. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA): NSVA bildades den 1/9 2009, då va-verksamheten i fem kommuner (Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp) fusionerades och bolagiserades. Bjuv anslöt sig den 1 oktober 2010 och är alltså en av sex delägare. Bjuvs aktiekapital uppgår till tkr, vilket ger en ägarandel på 16,7 %. Alla delägare har lika stor andel. Alla delägare svarar själv för den del av bolagets kostnader som uppkommer i delägarens va-anläggningar. Bolagets gemensamma kostnader fördelas utifrån omfattningen på verksamheten i de ingående kommunerna. Bolaget har ca 140 medarbetare. Omsättningen 2011 var 276,5 mkr och resultatet 0. De samlade investeringsutgifterna uppgick till 96,1 mkr. Balansomslutningen var 103,0 mkr och det egna kapitalet 6 mkr. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift, underhåll och utveckling av VA-anläggningarna i ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Verksamheten omfattar vattenproduktion och distribution, avledning av dagvatten, avledning och behandling av spillvatten, samt omhändertagande av vid reningen avskilt slam. NSVA tog den 1 mars 2011 över faktureringen av va-kunder i Bjuv. Läs mer om va-verksamheten i Bjuv i avsnitt Sydvatten AB: Sydvatten är ett kommunägt aktiebolag. Kunder och ägare är 15 kommuner i västra Skåne: Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, 21

23 Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala och Vellinge. Företaget leds av en styrelse som består av representanter från delägarkommunerna. Bjuvs aktier i bolaget uppgår till 7,8 mkr, vilket ger Bjuv en ägarandel på 1,84 %. Sydvatten bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunerna på samma villkor som svenska kommuner gör i allmänhet. Bolaget lyder under såväl kommunallagen som lagen om allmänna vattentjänster vilket bland annat innebär att bolaget inte får gå med vinst. Sydvatten får därmed inte dela ut vinster till sina ägare och har därmed inget vinstintresse. Maximal samhällsnytta så effektivt som möjligt är uppdraget. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen som ligger i Småland och Vombsjön som ligger i Skåne. Sydvatten distribuerar vatten till bolagets delägarkommuner som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB): Bolaget startades i maj 2005 och ägs i dag av 46 kommuner i södra Sverige. Bjuvs kommun äger aktier till ett värde av 663 tkr, vilket betyder en ägarandel på 1,06 %. Bolaget erbjuder sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Utöver ovanstående företag äger Bjuv andelar till ett värde av 660 tkr i Kommuninvest ekonomisk förening (finansiella tjänster) samt aktier för 2 tkr i SKL Kommentus AB (upphandling och verksamhetsstöd) Kommunens ekonomi i framtiden Det ekonomiska resultat år 2011 var gott. Det finansiella målet om överskott på minst 2 % av skattenettot nåddes med viss marginal. Detta kunde emellertid åstadkommas till stor del som en följd av den återhållsamhet som präglade det andra halvåret. Besluten om återhållsamhet fattades inte bara mot bakgrund av befarade underskott under 2011, utan också med hänsyn till de skatteintäkter och statsbidrag som prognostiserats för Dessa prognoser försämrades markant i början av hösten 2011 och har inte förbättrats sedan dess. För 2012 är prognosen endast ca 11 mkr bättre än utfallet för 2011, vilket motsvarar en ökning på 1,7 %. Inför 2012 väntar alltså inte något större utrymme för kostnadsökningar. Verksamheterna måste därför även i det korta perspektivet fortsätta att vara försiktiga med nya utgifter och ägna stor uppmärksamhet åt budgetföljsamhet. Man måste också komma ihåg att de nuvarande skatteprognoserna bygger på att den ekonomiska utvecklingen i Sverige inte avstannar helt. Om Sverige skulle hamna i recession, d.v.s. med sjunkande tillväxt, blir skatteutfallet sämre än prognostiserat, vilket är en risk att beakta. I ett något längre perspektiv kan situationen ljusna. Det väntar troligen en översyn av det kommunala utjämningssystemet. I det betänkande som presenterades under 2011 skulle Bjuv gå från att i dag vara nettobetalare i systemet till att bli mottagare av resurser från övriga kommuner. Det kan röra sig om effekter på tiotals mkr. Investeringarna låg 2011 på en relativt låg nivå, trots utgifterna för den planskilda korsningen. Investeringsverksamheten 2012 kommer att helt domineras av just den planskilda korsningen (budget 30,5 mkr). Va-investeringarna är planerade till ca 8 mkr, men i övrigt väntas utgifterna bli begränsade. Inför 2013 och 2014 öppnar sig möjligheten att realisera de projekt som skjutits på framtiden och det blir därför viktigt att starta planeringen för detta. Kommunen självfinansierar investeringar för ca mkr per år med nuvarande nivå på avskrivningar och ett resultat i linje med det finansiella målet på 2 %. 22