Årsredovisning Beslutad av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Beslutad av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsåret 2012 i Bjuvs kommun Sammanfattande översikt Kommunens organisation Viktiga händelser under Vart gick skattepengarna? Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse Bjuv i omvärlden Måluppfyllelse Ekonomisk översikt och analys Personalredovisning Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunstyrelsen (KS) Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård och omsorgsnämnd Byggnadsnämnd Räkenskaper Samlad kommunal verksamhet Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Sammanställd redovisning för kommunen och dess bolag Redovisningsprinciper

3 1. VERKSAMHETSÅRET 2012 I BJUVS KOMMUN Jag vill börja med att slå fast: det går fortsatt bra för Bjuvs kommun. Det glädjer nog alla att vi kan visa ett bra resultat för koncernen. Vi kan se att en del av våra verksamheter har svårt att hålla sin budget. Lika svårt som det är att få rätt prognos på intäkter, lika svårt är det att prognostisera alla verksamhetskostnader. Det är av största vikt att klarlägga vari merkostnaderna består. Några exempel: kraftigt ökande gymnasiekostnader, licenskostnader it-program, ökade behov i hemtjänsten och hos överförmyndaren. Äntligen! är det många som sagt. Vi kan se hur den planskilda korsningen nu står i princip färdig. Många var det som var med och firade invigningen. Många positiva omdömen har fällts om hur bra och fint det blev nu när det är färdigt. Man riktigt känner hur trevliga samlingsplatser skapats och ett mysigare centrum danas. Jag är både stolt och glad över att få ha varit med om denna ombyggnad. Efter valet 2010 så har drygt två år gått och jag kan konstatera att den politiska situationen är förändrad. I ett gott samarbete mellan C, Fp, Kd, V och S har många timmar lagts på förhandlingar för att finna en majoritet inför t.ex. budgetbeslut i kommunfullmäktige. Ett återkommande bekymmer har varit våra asfalterade vägar och deras underhåll. Många kommuninvånare har framfört klagomål på dessa och kommunfullmäktige beslutade att anslå mer pengar i asfalteringsbudgeten för Därutöver anslog fullmäktige ytterligare medel från de försäkringspengar som återbetalades till kommunen under Därmed har en hel del åtgärdats, men vi vet att fortsatta satsningar är påkallade och fortsättning följer. Den tekniska verksamheten har fått sin organisation på plats och det har rönt uppskattning av våra kommuninvånare med effektivare skötsel. Under året har Bjuvs kommun aktivt deltagit i många gemensamma diskussioner inom Skåne Nordväst-samarbetet och jag anser att det har varit bra för oss. Vår lilla kommun har inte möjlighet att klara av alla kommunala åtaganden på egen hand, utan det är av största vikt att vi fortsätter på den inslagna vägen! Vi är stolta över att vara goda utbildare av högre chefer. Kommunchef Kristina Magnusson blev rekryterad till Helsingborg som stadsbyggnadsdirektör. Det innebar ett avbräck i det pågående arbetet, inte minst med visionen. Visionsarbetet fortskrider dock. Ett spännande arbete som innebär bl.a. framtagande av nya bostadsområden med målet att öka befolkningen med ca fem tusen invånare över tid. Ett stort åtagande, men inte omöjligt! Liksom förra året, befarades vid halvårsskiftet stora ekonomiska underskott inom många verksamhetsområden. Vi var många som lade ner ett stort arbete i att hitta besparingsförslag och möjliga omprioriteringar. Jag konstaterar i inledningen att vi inte nådde hela vägen fram i att hålla av kommunfullmäktige tilldelade budgetramar över allt. I kommunledningen är vi tacksamma över alla ansträngningar som gjordes i våra förvaltningar och nämnder för att följa kommunfullmäktige beslut. Jag vill personligen på detta sätt framföra mitt varma erkännande till er alla, anställda såväl som förtroendevalda. Det är i svåra tider som prövningarna är som störst. Tack! Stefan Svalö Kommunstyrelsens ordförande 2

4 2. SAMMANFATTANDE ÖVERSIKT 2012 blev ett år med ett gott ekonomiskt utfall. Resultatet 2012 visade totalt 9,2 mkr per 31/12, vilket emellertid var lägre än föregående år. Det var något högre än det budgeterade resultatet för 2012, som var 8,4 mkr. Budgetavvikelsen var +0,8 mkr. Utvecklingen av skatteintäkterna blev betydligt gynnsammare än budgeterat. Nettot av skatter och statsbidrag innebar en positiv budgetavvikelse på 5,4 mkr. Det fanns också några jämförelsestörande poster (engångsposter), som påverkade resultatet positivt, bland annat återbetalningen från AFA Försäkring av tidigare inbetalda premier. Resultatet exklusive dessa engångsposter uppgick till 1,9 mkr. Resultatet i den skattefinansierade verksamheten slutade på totalt 5,8 mkr, vilket var drygt 1 mkr sämre än det budgeterade resultatet på 6,8 mkr. Kostnaderna i de skattefinansierade verksamheterna exkl jämförelsestörande poster ökade med 3,3 %, vilket var mer än 2011 (1,7 %). Följsamheten mot budget var också generellt dålig här, med en samlad avvikelse på -14,6 mkr. Den avgiftsfinansierade verksamheten (va) gick för första gången sedan 2006 med vinst, totalt 3,4 mkr och exklusive engångsposter 0,9 mkr. Det fanns ett budgeterat resultat på 1,6 mkr. Investeringsnivån sjönk till netto 18,9 mkr, vilket var långt under budget (49,7 mkr). Huvudförklaringen till det var att Trafikverket tidigarelade 11,1 mkr bidrag till projektet planskild korsning, samtidigt som det återstod utgifter för drygt 6 mkr i samma projekt. De låga nettoinvesteringarna innebar att dessa var självfinansierade med god marginal. Många viktiga beslut fattades under året, både i nämnder, styrelse och kommunfullmäktige. Bland annat fattade kommunfullmäktige beslut om medborgardialog och socialt hållbar utveckling, två områden som har koppling till visionsarbetet. Bjuvs kommuns befolkning ökade med 15 personer under året till personer vid utgången av

5 2.1. Kommunens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller t.ex. budget, skattesats, olika styrdokument, och taxor och avgifter. Kommunfullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vilka ansvarsområden nämnderna ska ha och utser ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige utser också en revisionsnämnd, d.v.s. förtroendevalda revisorer, vilka tillsammans med sakkunniga ska granska kommunens verksamheter och räkenskaper. Kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden med undantag för juli månad. Kommunens förvaltning leds av kommunstyrelsen, som också har ett särskilt ansvar att hålla uppsikt över nämnderna och de kommunala bolagen. I varje kommun ska också finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. I Bjuvs kommun finns en överförmyndarnämnd och handläggare. Myndigheten har till uppgift att utöva tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Diagram: Organisationsskiss för Bjuvs kommun 4

6 2.2. Viktiga händelser under 2012 Viktiga händelser i Bjuvs kommun under år 2012 var bland annat dessa: Den planskilda korsningen kunde invigas i början av december. En omorganisation av kommunens verksamheter trädde i kraft den 1 april, vilket bland annat innebar att en ny enhet under kommunstyrelsen formerades, samhällsutvecklingsenheten, samt att fastigheter och gatu- och parkverksamheter samlades under en ny driftenhet. Kommunfullmäktige beslutade om en ny kostpolicy. Överförmyndarverksamheten inledde under 2012 ett samarbete med Klippan och Perstorp. Kommunfullmäktige fattade också beslut om att erbjuda parboende för äldre i särskilt boende. Kommunfullmäktige beslutade om en organisation för arbetet med socialt hållbar utveckling. I samband med att kommunfullmäktige i december fattade beslut om budget för 2013 reviderades också de övergripande målen. Kommunfullmäktige antog riktlinjer för medborgardialog som en del i demokratiutvecklingen. De anställdas sjukfrånvaro var i genomsnitt 4,8 % av ordinarie arbetstid, vilket var en ökning i förhållande till föregående år (4,5 %). Kommunchefen Kristina Magnusson slutade sin tjänst efter sommaren, och rekryteringen av en ersättare pågick under hösten och en bit in på Efterträdaren, Christer Pålsson, tillträdde i februari I februari kopplades även Findus AB in på vattenförsörjningen från Sydvatten. Upphandlingen av skötseln av gatu- och parkverksamheten inom kommundelen Ekeby strandade och avbröts under 2012 p.g.a. oenighet kring entreprenadens omfattning. En rättslig prövning gav kommunen rätt att avbryta upphandlingen. Inom förskoleverksamheten präglades arbetet av utbyggnad för fler barn, satsningar på kompetensutveckling och vissa svårigheter att rekrytera förskollärare. Inom grundskolan stod implementeringen av en ny läroplan i fokus och likaså insatser för att höja måluppfyllelsen, t.ex. breda satsningar på kompetensutveckling. Närmare 300 personer gick via insatser från enheten för arbetet och tillväxt vidare till antingen arbete eller studier. Behoven inom äldreomsorgen ökade på bred front under 2012, både inom särskilda boenden, och framför allt inom hemtjänsten. Situationen där var tidvis mycket ansträngd p.g.a. ökade vårdbehov hos många äldre, men också beroende på färre vårdplatser inom Regionens slutenvård. 5

7 2.3. Vart gick skattepengarna? En "100-lapp" i skatt användes på följande sätt 2012: Politik och administration Politisk verksamhet 1,24 Kommunövergripande och administration 3,37 Räddningstjänst 1,01 Samhällsutveckling Byggnadskontor 0,34 Utveckling och kommunikation 1,17 Kultur och föreningsliv 1,91 Teknisk verksamhet, driftenhet Gator, vägar, parker och fastigheter 6,37 Pedagogisk verksamhet Förskola inkl. familjedaghem 12,83 Fritidshem, fritidsgård, musikskola 2,49 Grundskola inkl. Förskoleklass och Särskola 22,75 "100-lappens" huvudområden Gymnasieskola inkl. särgymnasie och IV 11,27 Bjuvs kommun 2012 Futurum - vuxenutbildning 1,85 Politik och administration 5,62 Stödverksamhet Samhällsutveckling, kultur 3,42 Barn- och vuxenomsorg 6,06 Teknisk verksamhet 6,37 Arbete och tillväxt/bistånd 1,39 Pedagogisk verksamhet 51,19 Vård och omsorg Stödverksamhet 7,45 Vård och omsorg äldre och funktionshindrade 25,95 Vård och omsorg 25,95 100,00 100,00 Vård och omsorg 26% Politik och administration 6% Samhällsutveckling, kultur 3% Teknisk verksamhet 6% Pedagogisk verksamhet 51% Stödverksamhet 8% 6

8 2.4. Fem år i sammandrag Här sammanfattas i ett antal nyckeltal utvecklingen för Bjuvs kommun under perioden Tabell: Fem år i sammandrag Allmänt Folkmängd, 31 dec (personer) Kommunal utdebitering (%) 20,89 20,89 20,89 20,89 20,89 Resultat Årets resultat (mkr) 8,0 6,1-5,4 15,2 9,2 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 580,2 597,0 627,8 648,4 664,8 Verksamheternas nettokostnader -567,4-588,2-629,3-628,2-651,2 Finansnetto -4,7-2,6-3,8-5,0-4,4 Nettokost exkl fin.netto i % av skattenetto 97,8 98,5 100,2 96,9 98,0 Balans Total låneskuld (mkr) 284,2 294,6 292,2 329,0 326,0 * varav kommunen (mkr) 109,0 121,2 120,5 159,1 157,9 * förmedlade till Bjuvsbostäder AB (mkr) 175,2 173,4 171,7 169,9 168,4 Låneskuld per invånare (kr) Tillgångar (mkr) 596,7 656,0 657,5 654,0 679,3 Eget kapital (mkr) 194,5 200,7 195,3 210,5 219,7 Soliditet (eget kapital i % av tillgångar) 32,6 30,6 29,7 32,2 32,3 Investeringar Investeringsutgifter, netto (mkr) 56,5 56,1 32,8 28,8 18,9 Investeringar i % av tot nettokostnader 9,9 9,5 5,2 4,6 2,9 Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse utanför balansr. (mkr) 271,7 269,1 254,1 275,7 275,5 Tot. pensionförplikt. per invånare (kr) Koncernen Bjuvs kommun Balansomslutning (mkr) 774,3 847,9 843,3 845,0 859,5 Eget kapital (mkr) 234,5 243,2 241,6 258,9 269,9 Soliditet (%) 30,3 28,7 28,6 30,6 31,4 Personal Antal tillsvidareanställda i slutet av året Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 4,7 4,3 4,5 4,8 7

9 3. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3.1. Bjuv i omvärlden I det här avsnittet sätter vi Bjuv i ett större samhällsekonomiskt sammanhang och beskriver också kort läget på arbetsmarknaden. Vidare redogörs för befolkningsutvecklingen i kommunen Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt bygger i stora delar på skriften Makronytt 3/2012 (dec 2012) och cirkulär 2013:6 (feb 2013) från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Den svenska ekonomin utvecklades relativt starkt under de tre första kvartalen 2012, men under det fjärde kvartalet sjönk tillväxttakten markant. Det var framför allt det ekonomiska läget i Europa med en utdragen skuldsanering som höll tillbaka återhämtningen. Skuldkrisen i ett antal euroländer, politisk osäkerhet i omvärlden samt finanspolitiska åtstramningar medverkade till att konjunkturen även i Sverige vände nedåt igen, främst via en kraftigt försvagad export. Sammantaget har den svenska ekonomin befunnit sig i lågkonjunktur sedan den internationella finanskrisen bröt ut 2008 och trots återhämtningen är det en bra bit kvar till ett normalt resursutnyttjande. Det kommer följaktligen att ta tid innan svensk ekonomi är helt på fötter igen och den främsta anledningen är en fortsatt svag utveckling i vår omvärld. Arbetslösheten har hållit sig kvar på en relativt hög nivå (7,7 % år 2012), trots återhämtningen i ekonomin under 2010 och Det har pressat ned både inflationen och de genomsnittliga löneökningarna. Löneökningstakten under 2012 var 3,0 %, vilket var något högre än (ca 2,5 %). Inflationstakten rörde sig 2012 kring 1,0 %. En svagare ekonomisk tillväxt påverkar ganska snabbt antalet arbetade timmar i ekonomin, vilket är en avgörande faktor för hur skatteunderlaget och därmed kommunens skatteintäkter utvecklas utvecklades skatteunderlaget svagt (+0,7 %) bland annat p.g.a. den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ( bromsen ). Under 2011 däremot växte skatteunderlaget relativt starkt (+2,4 %), mycket beroende på att lönesumman ökade. År 2012 släppte pensionsbromsen, vilket gav ett positivt bidrag till skatteunderlaget, som ökade med 2,0 %. För 2013 bedöms skatteunderlaget fortsätta att växa med 1,3 % trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. En bidragande orsak till den ökningen är högre pensioner. För 2014 kommer troligen bromsen i pensionssystemet att slå till igen, vilket kommer att hålla tillbaka ökningen i skatteunderlaget. Sveriges offentliga finanser är i ett internationellt perspektiv mycket goda, och har klarat de senaste årens kris väl. De tidigare stora överskotten möjliggjorde vissa stimulanser av ekonomin. Den samlade offentliga sektorn var troligen ganska nära balans 2011, d.v.s. inkomster och utgifter var ungefär på samma nivå. Den offentliga sektorns samlade bruttoskuld var 2011 drygt 38 % av BNP, vilket kan jämföras med genomsnittet för hela EU som var över 80 %. Beträffande 2013 är det alltså SKL:s bedömning att det väntar en något starkare ekonomisk tillväxt, men högre arbetslöshet och en lägre ökning av skatteunderlaget än Man framhåller också att risken för en fördjupad lågkonjunktur och ny finansiell oro har minskat. Den svenska ekonomin rör sig mot ljusare tider, men långsamt Arbetsmarknaden Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Bjuvs kommun (16-64 år) var arbetslösheten i slutet av 2012 något lägre än ett år tidigare. Antalet öppet arbetslösa har minskat något. Främst har antalet långtidsarbetslösa (mer än sex månader) gått ned markant (35 %). Antalet sökande i program med aktivitetsstöd ökade däremot med ca 10 % under Grupperna som har någon form av arbete och söker nytt jobb växte också. Bland dessa märks främst tillfälligt timanställda, lönebidragsanställda och personer med trygghetsanställning. Alla dessa tre undergrupper blev större under Även det totala antalet sökande steg under året från till (+5 %). 8

10 Tabell: Arbetsmarknadsstatistik för Bjuvs kommun (Arbetsförmedlingen) Dec 2012 Dec 2011 Dec 2010 Öppet arbetslösa varav mer än 6 mån (115) (176) (151) Sökande i program med aktivitetsstöd S:a öppet arbetslösa och sökande i program Sökande som har arbete utan stöd Sökande som har arbete med stöd Nystartsjobb Övriga inskrivna TOTALT ANTAL SÖKANDE Utvecklingen på arbetsmarknaden i Bjuv de närmaste åren är mycket beroende på hur konjunkturen förändras i Sverige och internationellt. Som vi sett ovan leder en svagare ekonomisk tillväxt till att arbetsmarknaden försvagas Befolkningsutveckling Vid årsskiftet fanns det enligt officiell statistik (SCB) invånare i kommunen. Det var en ökning med 15 personer jämfört med eller 1,0 promille (0,1 %). Förändringen bestod av ett födelseöverskott på 29 individer och ett negativt flyttnetto (-15). Vid halvårsskiftet fanns det invånare, så under det andra halvåret minskade befolkningen med 18 individer som en följd av en ökad utflyttning. Som framgår av tabellen steg invånarantalet svagt även , medan befolkningen ökade kraftigare under åren Tabell: Befolkningsstatistik (SCB) Folkmängd, 31 dec Andel 0-17 år 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 % 22,4 % Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 % 18,1 % Andel utländsk bakgrund 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 % 25,2 % Vid årsskiftet var 50,3 % av befolkningen i kommunen män och 49,7 % kvinnor. I riket som helhet var det däremot ett par tiondelars procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor än riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 18,1 %, vilket var något lägre än riket (19,1 %). Medelåldern i Bjuv var 40,6 år, ca ett halvår lägre än i riket. Ungefär en fjärdedel, 25,2 %, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 20,1 %. Den nuvarande ökningen av kommunens totala befolkning ställer knappast några större krav på anpassningar av den kommunala servicen. Däremot finns det två andra tendenser som går att utläsa ur de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel äldre i befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,7 procentenheter sedan Det är en utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen från april 2012 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. De senaste åren har hemtjänsten också märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar. Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga. För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006 också stiger. Det medför förändrade behov inom förskola och skola, t.ex. i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål. I ett historiskt perspektiv är dagens nivå den högsta som noterats i kommunen, vilket framgår av diagrammet nedan. 9

11 Diagram: Befolkningsutveckling i Bjuvs kommun Tillväxten var stark på och 1970-talen, för att från ca 1980 stagnera och även sjunka periodvis. År 2001 noterades invånare, och därefter har befolkningen åter vuxit till dagens Den senaste befolkningsprognosen från våren 2012 beräknade att kommunens befolkning i slutet av 2015 skulle uppgå till invånare för att i slutet av 2020 ha nått invånare. Den genomsnittliga ökningen för perioden ligger då kring 0,3 % per år. I vision 2020 och i kommunfullmäktiges mål för 2012 finns emellertid en helt annan målsättning, nämligen invånare i kommunen år Detta mål innebär att invånarantalet ska växa med en dryg tredjedel på knappt ett decennium, vilket är en genomsnittlig ökningstakt på 3,4 % per år. Om kommunen skulle komma upp på en sådan nivå på befolkningsutvecklingen de närmaste åren kommer det att ställa helt andra krav på den kommunala servicen, organisationen och ekonomin än vad den nuvarande ökningstakten gör. Det kommer då bli fråga om att planera för investeringar i förskolor, skolor, /äldreboenden, vatten & avlopp etc samt att lösa finansieringen av sådana projekt. 10

12 3.2. Måluppfyllelse Punkterna nedan antogs av kommunfullmäktige i budget för Målprogrammet för Bjuvs kommun har sedan brutits ned till verksamhetsmål i de olika nämnderna. I bilaga 1 till årsredovisningen finns den samlade måluppföljningen. Utöver denna bilaga finns en del kommentarer under rubriken Mål och måluppfyllelse för respektive nämnd eller ks-verksamhet i avsnitt 4, Verksamhetsberättelse. Måluppföljning av de finansiella och ekonomiska målen följer nedan i avsnitten Målprogram för Bjuvs kommun Boende, omsorg och trygghet Befolkningstillväxten fram till 2020 ska vara minst 5000 personer och skatteindex ska öka till 86. Mätmetod - SCB:s befolkningsstatistik - Skatteintäkterna - Antal nyproducerade bostäder för olika målgrupper - Medelinkomst, SCB, totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik - Utbildningsnivå, SCB, utbildningsregistret - Andel med försörjningsstöd - Andel överskuldsatta, statistik från Kronofogden - Andel fattiga barn, RK:s barnfattigdomsindex Trygghetsmål: Kommunchefen får, i samarbete med Kommunens ledningsgrupp, i uppdrag ta fram underlag till ett trygghetsmål som bygger på de faktiska förhållandena 2011/12. Målet skall inkludera den upplevda tryggheten hos såväl medborgarna i stort, som hos de som erhåller service och insatser från den kommunala verksamheten. Förslaget skall behandlas av kommunfullmäktige senast vid maj sammanträdet Näringsliv och utbildning Fortsatt satsning på nyföretagande med målsättningen att hålla en årlig etableringsökning på10 %. Mätmetod - SCB:s årliga statisktik om nyföretagande - Nyanställningar/nyskapade arbetstillfällen, netto - Andel etableringar inom besöksnäring, kultur-, omsorgs- och miljöbranscher - Inom ramen för HBR Helsingborgs business Region - delta i SKL: s kommande NKImätningar (nöjd kund index) avseende företagsklimat för fortsatt jämförelse över tid och inom HBR - Senast inför läsåret 14/15 skall en av grundskorna vara profilerad inom entreprenörskap och företagsamhet och därigenom ökar elevunderlaget med 5 % - Yrkeshögskola senast 2014 inom någon av besöksnäring, kultur-, omsorgs- och miljöbranscherna Andelen elever och studerande inom kommunens utbildningsverksamhet, som går vidare till högre studier, skall öka med minst 5 % årligen. Mätmetod - Andel elever/studerande som klarat alla ämnen inom aktuell skolform - Andel elever som klarat behörighet till högre studier (t ex från grundskola till gymnasium, från gymnasium till högskola) - Andelen elever som gått vidare till högre studier - Andelen elever som hoppar av högre studier enl. ovan - Andelen vuxna med eftergymnasial utbildning 11

13 Miljö, hälsa och natur Produktionen av förnybar el och eller värme inom Bjuvs kommun ska öka med minst 10 % till år 2014 jämfört med Mätmetod - Produktionen av förnybar el/värme inom Bjuvs kommun (SCB) - Andel av kommunen inköpt förnybar energi - Andel bilar som drivs med förnybara bränslen inom den kommunala organisationen - Utförd kartläggning av klimatförändringar - Samarbetsavtal inom Söderåsens biopark senast 2014 Välbefinnandet hos medborgarna och medarbetare i Bjuvs kommun skall öka med i genomsnitt med 10 % fram till 2020 inom samtliga målområden för socialt hållbar utveckling. Mätmetod - Psykosocialt välbefinnande, Region Skånes folkhälsoenkät - Ungdomsarbetslöshet, AF-statistik - Drog och berusningsförekomst; levnadsvaneundersökning barn och unga Region Skåne, Region Skånes folkhälsoenkät - Barnfattigdom; RK:s barnfattigdomsindex - Kvalitetsmätningar inom alla verksamheter - Upplevd tillgång till grönområden, Region Skånes folkhälsoenkät - Upplevd delaktighet/påverkansmöjlighet, Region Skånes folkhälsoenkät - Antal medborgardialoger - Valdeltagandet i alla valkretsar - BMI-mätningar barn och vuxna - Andel undernärda äldre - Mötesplatser för kultur och folkbildning - Medarbetarenkäten Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Resultaträkningens resultat ska uppgå till minst 1 % av det s.k. skattenettot (totala skatteintäkter och statsbidrag inklusive konjunkturstöd och fastighetsavgift) år 2012 och minst 2 % av skattenettot år Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över planperioden ( ). Måluppföljning Målen utgår från begreppet god ekonomisk hushållning, vilket har dels en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt, och som finns stadgat i Kommunallagen. Vad gäller god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär det i huvudsak att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella ställningen och utvecklingen i form av mål. Båda de finansiella målen (3.2.2.) uppnåddes under Det första målet om ett resultat på minst 1 % av skattenettot nåddes genom att noteringen för året blev 1,4 % av skattenettot. Det ska dock noteras att det i resultatet på 9,2 mkr ingår nettointäkter på 7,3 mkr för engångsposter, varförutan det finansiella målet inte hade uppnåtts. Det andra målet om att soliditeten ska utvecklas positivt under planperioden ( ) uppnåddes också genom att soliditeten förbättrades från 32,2 % till 32,3 %

14 Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget. Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa. Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning. Måluppföljning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv handlar om kommunens förmåga att bedriva sina verksamheter på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter är en förutsättning för att uppnå detta. 1. Målet om att styrelser och nämnder ska hålla budget nåddes inte. Endast kultur- och fritidsnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse för Övriga nämnder och styrelsen lämnade negativa budgetavvikelser. 2. Vad gäller det andra målet, om ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet, finns det ännu ingen samlad statistik för år 2012, så det går i princip inte att svara på om målet är uppnått eller avseende år Däremot kan man ta del av den statistik som avser tidigare år. Sveriges kommuner och landsting har i sina Öppna jämförelser som publicerades under 2012 statistik från olika verksamhetsområden. Grundskolan: SKL mäter nettokostnad per elev i genomsnitt under åren Bjuv placerar sig där på plats 3 i riket, d.v.s. endast två kommuner hade en lägre genomsnittskostnader per elev. En jämförelse med en grupp likartade skånska kommuner ger ett utfall som finns i tabellen nedan. Effektivitetstalet ställer olika resultatindikatorer som t.ex. betyg och meritvärde i relation till avvikelsen från den beräknade standardkostnaden i det kommunala utjämningssystemet. Tabell: Jämförelse med närliggande kommuner, grundskolan Nettokostnad per elev (kr) Nettokostnad, rankning Effektivitetstal, rankning Bjuv Bromölla Eslöv Höganäs Hörby Höör Klippan Kävlinge Sjöbo Svalöv Åstorp Slutsatsen av tabellen är att grundskolan i Bjuv har låga kostnader per elev, men ändå inte är särskilt effektiv. Sex av de tio jämförelsekommunerna noterar bättre effektivitetstal, men endast en kommun har lägre faktiska nettokostnader per elev. Noteras kan att Bjuv i den förra mätningen hade ett effektivitetstal på 69, vilket innebär att ett 30-tal kommuner (bl.a. Höör och Hörby) tagit sig förbi i rankningen sedan dess. (Vad gäller enbart de sammanvägda resultatindikatorerna hamnade Bjuv på plats 264, vilket var näst sämst av kommunerna i tabellen.) 13

15 Äldreomsorg: Vad gäller kostnaderna i äldreomsorgen har SKL statistik för år Även här använder sig SKL av standardkostnaden i utjämningssystemet, vilket ska förstås som den förväntade kostnaden givet den struktur vad gäller befolkning m.m. som kommunen har. I tabellen nedan anges avvikelsen från standardkostnaden avseende hela äldreomsorgen, vilket ska ses som ett mått på effektiviteten. Det positiva värdet för Bjuv innebär att nettokostnaden för äldreomsorgen 2011 översteg standardkostnaden med 4,0 %. För 2010 var Bjuvs värde +3,7 %, vilket då placerade kommunen på plats 175 bland landets kommuner. Med andra ord var 174 kommuner mer effektiva än Bjuv år 2010 i den meningen att de hade lägre avvikelse i förhållande till sina respektive standardkostnader än Bjuv hade. Någon sådan nationell rankning för 2011 finns inte hos SKL. Statistiken visar emellertid att av 33 skånska kommuner så hamnade Bjuv på plats 29. Det var således endast fyra kommuner som hade högre avvikelse i sina nettokostnader än vad Bjuv hade, d.v.s. var mindre effektiva. Tabell: Jämförelse med närliggande kommuner, äldreomsorgen 2011 Avvikelser från Hemtjänst, kostnad Särskilt boende, standardkostnad per brukare (kr) kostnad/brukare (kr) Bjuv +4,0 % Bromölla -1,1 % Eslöv -12,2 % Höganäs -13,6 % Hörby -9,3 % Höör +8,0 % Klippan -7,3 % Kävlinge -9,2 % Sjöbo -3,2 % Svalöv -8,4 % Åstorp -8,3 % Riket års kostnader i Bjuv var för hemtjänsten kr och för särskilt boende kr per brukare. Ökningen i hemtjänsten var således 47 %, om än från en väldigt låg nivå, och i särskilt boende rörde det sig om en minskning med 0,8 %. Jämförelsen med övriga likartade skånska kommuner i tabellen visar att två kommuner 2011 hade lägre kostnad per brukare i hemtjänsten, medan åtta av tio kommuner hade lägre kostnad per brukare i särskilt boende. År 2010 var Bjuv den kommunen i jämförelsen som hade lägst hemtjänstkostnader. Slutsats: Hemtjänsten har låga kostnader per brukare, men äldreomsorgen i sin helhet är inte särskilt effektiv i jämförelse med andra närliggande kommuner. Bedömning: Med hänsyn taget till att den studerade statistiken inte omfattar år 2012 och att endast två verksamheter ingår, blir bedömningen att målet inte är uppnått. Kostnaden per elev i grundskolan är låg, men effektiviteten kan bli avsevärt bättre, eftersom måluppfyllelsen är låg. Inom äldreomsorgen har hemtjänsten låga kostnader per brukare, medan den inom särskilt boende är hög i förhållande till andra kommuner. Övriga punkter i målen är mer att betrakta som riktlinjer, syftande till att uppnå målen. 3. Regelbundna uppföljningar: Samtliga nämnder och styrelsen har från sina förvaltningar fått tre kvartalsrapporter med uppföljningar om verksamhet och ekonomi. Dessa kvartalsrapporter sammanställdes också till gemensamma rapporter för hela kommunen vid dessa tillfällen. En av dem var delårsrapporten per 30/6. Utöver detta har barn- och utbildningsnämnden, byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått ytterligare rapporter kring ekonomin. I BUN:s fall kom dessa per 31/5, 31/8, 31/10 och 30/11. Riktlinjen följs. Uppnått. 4. Åtgärdsplan vid befarat underskott: Kommunstyrelsen beslutade efter den första kvartalsrapporten om två konkreta åtgärder för att begränsa underskottet. Efter delårsrapporten tillkom ytterligare åtgärder för kommunstyrelsens verksamheter. Byggnadsnämnden beslutade i oktober att uppmana sin 14

16 förvaltning till fortsatt återhållsamhet. Vård- och omsorgsnämnden tog beslut i april om att spara inom äldreomsorgens särskilda boenden samt öka intäkterna på korttidsboendet. Barn- och utbildningsnämnden beslutade efter delårsrapporten om åtgärder för att minska kostnaderna med 1,7 mkr. Samtliga nämnder och styrelsen har fattat något slags beslut kring åtgärder, men i vissa fall var dessa uppenbart otillräckliga. Det är vidare tveksamt om åtgärderna i vissa fall genomfördes. Riktlinjen följs, men i vissa fall inte tillräckligt kraftfullt och tidigt. Delvis uppnått. 5. Intern kontroll: De fyra nämnderna och kommunstyrelsen har alla upprättat var sin plan för den interna kontrollen. Planen för ks kom inte upp till beslut förrän i november. Utarbetandet av dessa planer föregicks av en risk- och väsentlighetsanalys i kommunens ledningsgrupp, vilken resulterade i att tre gemensamma kontrollmoment för alla nämnder och styrelser föreslogs för och beslutades av kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens och kultur- och fritidsnämndens respektive planer omfattade endast de tre kommungemensamma kontrollmomenten, för vilka resultatet av granskningarna rapporterades i februari Kommunstyrelsens plan omfattade nio kontrollmoment samt risk- och väsentlighetsanalys och resultatet av granskningarna rapporterades i samband med årsredovisningen. Barn- och utbildningsnämnden fick uppföljningen av planen i januari Planen omfattade sju kontrollmoment, men inte två av de tre gemensamma, nämligen. Ingen förklaring till detta gavs. Slutligen fick vård- och omsorgsnämnden i mars 2013 förvaltningens rapport över uppföljningen av planen. Sju kontroller fanns upptagna i planen och alla var genomförda. Risk- och väsentlighetsanalys föregick framtagandet av planen. Det är ett steg framåt att det under 2012 funnits gemensamma kontrollmoment för samtliga nämnder och styrelsen. Det finns emellertid brister kvar. Två av nämnderna har inte tagit egna kontrollmoment, det saknas risk- och väsentlighetsanalys hos BUN, som inte heller har genomfört två av de tre gemensamma kontrollmomenten. Därutöver togs beslutet i ks alldeles för sent på året. Slutsatsen är därför att det finns klara förbättringsområden i arbetet med intern kontroll. Bedömningen är också att arbetet inte heller har den spridning i organisationen som det behöver ha. Delvis uppnått. 6. Rättvisande och aktuell redovisning: I och med att bokslut i år gjorts för samtliga kvartal har mer kraft ägnats åt periodisering av intäkter och kostnader. Ekonomienheten genomförde under året två utbildningstillfällen för alla användare av fakturasystemet. Sedan följde utbildningar för ekonomiskt ansvariga kring kodplan, systemrapporter och uppföljningsarbetet. Även om det fortfarande finns mindre misstag i redovisningen, t.ex. användning av fel konton eller att mindre utgifter felaktigt bokförs som investeringar, blir ändå slutsatsen att redovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Uppnått. 15

17 3.3. Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets verksamhet uppvisade ett positivt resultat på 9,2 mkr, vilket var 0,8 mkr bättre än budgeterat. Den skattefinansierade verksamheten redovisade ett resultat på 5,8 mkr, medan den avgiftsfinansierade verksamheten noterade ett positivt resultat på 3,4 mkr. Under året påverkades resultatet av tre jämförelsestörande händelser (engångsposter): Dels fick kommunen en återbetalning på 11,3 mkr från AFA Försäkring avseende inbetalda premier åren Kommunfullmäktige beslutade att anslå en del av dessa för kostnader (6,7 mkr). Dels inkom ersättning på 0,9 mkr från Findus AB för en tvist från Slutligen medförde Sydvatten AB:s betalning för Ljungsgårds vattenverk en resultateffekt på 1,6 mkr. Exkluderar man dessa tre poster från resultatet blir utfallet i stället +1,9 mkr totalt, varav 1,0 i den skattefinansierade verksamheten och 0,9 mkr i va-verksamheten. Slutsatsen är att resultatet är tämligen svagt och utöver engångsintäkter även beroende av högre skatteintäkter än budgeterat. Utvecklingen av skatteintäkterna var gynnsammare än budgeterat (+5,5 mkr), medan utjämningssystemet föll ut ungefär som budgeterat (-0,1 mkr). Nettot av skatter och statsbidrag innebar en positiv budgetavvikelse på 5,4 mkr. Finansförvaltningen i övrigt gav också ett överskott på 14,7 mkr. Det berodde i huvudsak återbetalningen från AFA Försäkring, men också på lägre arbetsgivaravgifter för vissa grupper. Däremot kostade de skattefinansierade verksamheterna klart mer än budgeterat, ca 21,1 mkr totalt och 14,6 mkr exklusive jämförelsestörande poster, och bidrog alltså negativt till resultatet. Den avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avlopp) bidrog positivt till resultatet, även rensat för engångsposter Balanskravsredovisning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnader under varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. År 2012 blev liksom 2011 ett år med ett positivt resultat. Tabell: Avstämning mot kommunallagens balanskrav Ingående resultat att återställa 0 Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster 0 Tillägg: realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Justerat resultat Nettokostnadernas utveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än det s.k. skattenettot, d.v.s. summan av skatteintäkter och statsbidrag. Under perioden steg nettokostnaderna med 21,9 %, medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 22,1 %. Skillnaden var alltså marginell över dessa fem år. Enbart för 2012 var ökningen av skatter och statsbidrag 2,5 % jämfört med 2011, medan nettokostnaderna ökade 3,8 %. Om man justerar nettokostnaderna för de jämförelsestörande posterna blir ökningen hela 4,8 %. En sådan differens är helt ohållbar och om nettokostnaderna fortsätter att öka snabbare än skatter och statsbidrag kommer kommunen att tvingas redovisa förlustresultat. Det är därför viktigt att begränsa ökningen av nettokostnaderna. 16

18 Diagram: Utvecklingen av indexerade nettokostnader och skatteintäkter ,0 120,0 115,0 110,0 105,0 100, Skatteintäkter Nettokostnader Pensionsåtaganden Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgick vid utgången av 2012 till 277,7 mkr, varav 2,1 mkr redovisas som en avsättning i balansräkningen. Den absoluta merparten ligger alltså utanför balansräkningen i form av den s.k. ansvarsförbindelsen. Den avser pensioner intjänade före Värdet på denna ansvarsförbindelse räknades upp med drygt 20 mkr under 2011 p.g.a. att diskonteringsräntan i beräkningen sänktes som en följd av det låga ränteläget i den svenska ekonomin, men under 2012 har värdet inte ändrats nämnvärt. Vad gäller förmånsbestämda pensionsförpliktelser intjänade fr.o.m har kommunen valt en försäkringslösning, som innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör (f.n. KPA) som motsvarar det årets beräknade pensionsförmåner. Årets inbetalningar som avsåg år 2012 uppgick till 2,7 mkr. Den avgiftsbestämda ålderspensionen intjänad fr.o.m (den individuella delen) avseende år 2012 kostade kommunen 18,6 mkr inkl löneskatt. Tabell: Pensionsåtagande (mkr) Avsättning i balansräkningen som avser intjänade fr.o.m. 2,1 2,2 2, Ansvarsförbindelse (intjänade före 1998) 275,5 275,7 254,1 Summa pensionsåtagande 277,7 277,9 256,2 Den kommunala pensionen utbetalas när den anställde går i pension. Ju fler personer som går i pension desto större blir pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna för pensionen intjänad från och med 1998 är alltså inget problem för kommunen på sikt, eftersom de resultatförs när de tjänas in. Pension intjänad före 1998 utbetalas av KPA (Kommunernas Pensionsanstalt), och kommunen debiteras för dessa utbetalningar månadsvis. Kommunens kostnad för utbetalda pensioner var ,1 mkr inklusive löneskatt, vilket var i nivå med året före Ekonomisk styrning och kontroll Uppföljning av verksamheternas ekonomi med rapportering skedde i huvudsak genom de tre gemensamma kvartalsrapporterna (efter mars, juni och september). Samtliga förvaltningar rapporterade till sina respektive nämnder, styrelsen och till kommunfullmäktige vid dessa tillfällen. Den lagstadgade delårsrapporten gjordes per den 30 juni. Därutöver rapporterade barn- och utbildningsnämnden efter maj, augusti, oktober och november. Även byggnadsnämnden och kulturoch fritidsnämnden har fått ytterligare rapporter, företrädesvis på hösten. 17

19 Vad gäller intern kontroll har samtliga nämnder och kommunstyrelsen genomfört sina kontrollplaner för 2012 och rapporterat resultaten till kommunstyrelsen. Det är ett steg framåt att det under 2012 funnits gemensamma kontrollmoment för samtliga nämnder och styrelsen. Det finns emellertid brister kvar. Två av nämnderna har inte tagit egna kontrollmoment, hos BUN saknas det risk- och väsentlighetsanalys och nämnden har inte genomfört två av de tre gemensamma kontrollmomenten. Därutöver togs beslutet i ks alldeles för sent på året. Slutsatsen är därför att det finns klara förbättringsområden i arbetet med intern kontroll. Bedömningen är också att arbetet inte heller har den spridning i organisationen som det behöver ha. Under 2012 fortsatte utvecklingsarbete med att ta fram en ny styrningsmodell för kommunen. I budget 2013 beslutades om nya kommunfullmäktigemål. Arbetet med den övergripande styrningen kommer att sätta större fokus på uppföljning och styrning av såväl ekonomi som verksamhet. Ett annat förbättringsområde är att samtliga nämnder och styrelsen i sina internbudgetar fattar beslut om budgetramar per ansvar. Så har inte skett för t.ex. BUN. Att även binda budgetramar på olika ansvar (utöver verksamhet) ger en tydligare styrning Budgetföljsamhet Som framgår av driftredovisningen och av kommentarerna i bl.a. avsnitt avvek verksamheternas nettokostnader även 2012 negativt mot budgeterade nettokostnader (skattefinansiering). Tabellen nedan redovisar avvikelserna i absoluta tal, dels för 2012 och dels för åren , både ackumulerat och genomsnittligt, samt slutligen den genomsnittliga procentuella avvikelsen per år över dessa fem år. De skattefinansierade verksamheterna avviker i genomsnitt med 1,0 % över Avvikelsen 2012 var alltså -14,6 mkr, vilket utgjorde 2,3 % av budgeten. Ackumulerat över de fem åren är avvikelsen 32,0 mkr för den skattefinansierade delen och tillsammans med den avgiftsfinansierade delens -21,7 mkr blir det totalt -53,7 mkr, eller i snitt -10,7 mkr per år. Tabell: Budgetavvikelser i olika verksamheter över en femårsperiod, (tkr) Avvikelse mot Ack avvikelse Avvikelse i Proc avvikelse budget 2012 (tkr) (tkr) snitt per år Kommunfullmäktige ,9 % Byggnadsnämnd ,8 % Barn- och utbildningsnämnd ,2 % Kultur- och fritidsnämnd ,0 % Vård- och omsorgsnämnd ,5 % Kostenheten Kommunstyrelsen * Utskottet för arbete och tillväxt ,5 % * Fastighetsenheten ,4 % * Driftenheten exkl fastighet ,2 % * Samhällsutvecklingsenheten * Räddningstjänsten ,0 % * Kommunledningskontoret ,5 % S:a skattefinansierad verksamhet ,0 % Avgiftsfinansierad verksamhet Total verksamhet Avvikelserna i den avgiftsfinansierade delen under åren är alldeles för stora mot bakgrund av att bruttobudgetarna legat på ca mkr. Vad som gått fel är svårt att analysera, men torde handla om en kombination av brister i budgetering, för låga va-taxor och dålig budgetdisciplin. Inför 2012 höjdes taxan och numera tar NSVA fram merparten av budgetunderlaget, vilket 2012 ledde till en väsentligt mindre budgetavvikelse än tidigare är. På den skattefinansierade sidan har situationen tyvärr försämrats jämfört med motsvarande analys efter Då var den procentuella avvikelsen per år -0,5 % räknat över fem år, och efter 2012 är den -1,0 18

20 %. För 2012 är den samlade budgetavvikelsen på 14,6 mkr alldeles för stor och måste åtgärdas snarast. Försämringen 2012 är till stor del hänförligt till Barn- och utbildningsnämnden. Driftenheten utgör fortfarande ett problem, trots de ramtillskott som gjordes inför Underskotten på Arbete och tillväxt är också betydande över perioden. Analysen pekar således på att det finns brister i flera verksamheter vad gäller både budgetering och budgetdisciplin Prognoser och utfall Ekonomienheten har under 2012 utöver årsbokslutet gjort ett delårsbokslut per den 30/6 och ytterligare två kvartalsrapporter i form av utfallsprognoser för den samlade kommunala ekonomin. I tabellen nedan sammanfattas de budgetavvikelser som prognostiserades vid de olika tillfällena. Tabell: Budgetavvikelser per verksamhet exkl jämförelsestörande poster, prognoser och bokslut (tkr) Utfallsprognos 1 per 31/3 Delårsbokslut per 30/6 19 Utfallsprognos 3 per 30/9 Bokslut per 31/12 Skattefinansierad verksamhet Kommunfullmäktige Byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Kostenheten Kommunstyrelsen * Utskottet för arbete och tillväxt * Samhällsutvecklingsenheten * Driftenheten * Räddningstjänsten * Kommunledningskontoret S:a skattefinansierad verksamhet Va-verksamheten SUMMA STYRELSE OCH NÄMNDER Skatter och statsbidrag Finansförvaltningen TOTALT varav skattefinansierat Avvikelserna i tabellen ovan exkluderar alltså de jämförelsestörande posterna, d.v.s. det som gäller AFA Försäkring, Findus AB och Sydvatten AB. I delårsbokslutet som presenterades i augusti var bedömning av utfallet på helår strax under budget (- 0,6 mkr totalt). Avvikelserna i verksamheterna bedömdes till totalt -12,5 mkr, medan överskottet från skatter och statsbidrag prognostiserades till 9,1 mkr. I utfallsprognosen efter 30/9 var prognosen för de skattefinansierade verksamheterna bättre, medan prognoserna för va-verksamheten och skatteintäkterna hade försämrats. Den totala budgetavvikelsen för helåret bedömdes i oktober bli -1,1 mkr, vilket alltså betydde ett prognostiserat resultat exkl jämförelsestörande poster på 7,4 mkr. Resultatet i bokslutet föll ut väsentligt sämre än den sista prognosen, närmare bestämt 5,5 mkr, vilket hänför sig till i huvudsak följande: sämre utfall på skatter och statsbidrag i SKL:s sista prognos (dec) : -2,0 mkr högre nettokostnader i de skattefinansierade verksamheterna (främst BUN): -4,8 mkr bättre utfall i va-verksamheten: +0,8 mkr lägre kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner (finansfv): +1,8 mkr högre kostnad för upplupna semesterlöner (finansfv): -1,3 mkr De lägre kostnaderna för arbetsgivaravgifter handlar främst om anställda under 26 år, för vilka arbetsgivaravgiften betalar hälften mot andra anställda (15,49 % i stället för 31,42 %). I prognoserna fanns en beräknad effekt på 2,0 mkr med, men i bokslutet slutade det på 3,8 mkr. Semesterlöneskulden ökade mer än beräknat, beroende på dels löneökningarna och dels att antalet sparade dagar ökade.

21 Skatteprognoserna får vi från SKL och bortfallet under hösten på 3,8 mkr visar osäkerheten i dessa. Den stora förändringen i verksamheterna står BUN för. Försämringen från oktober till bokslut var -2,7 mkr. Kostnaderna i gymnasieskolan underskattades med ca 1,5 mkr, och likaså i förskoleklassen med lika mycket. Vad gäller det senare måste den verksamheten bedömas tillsammans med grundskolan och fritidshemmen. De åtgärder som vidtogs där för att begränsa underskottet fick inte den effekt som man bedömde. För en mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till verksamhetsberättelserna i avsnitt 4 under rubriken Ekonomisk analys Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska ställning och utveckling påverkas av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av kommunen, men andra ligger utanför politikers och tjänstemäns kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabellen nedan listas de olika ungefärlig konsekvenserna av olika händelser. Tabell: Ekonomiska konsekvenser av olika händelser Händelse Resultatförändring (mkr) 10 öres höjning av +3,0 kommunalskatten Befolkningsökning med 10 +0,4 invånare Löneökning med 1 % (inkl po) -4,4 Prisökning med 1 % -3,0 Ökad upplåning med 10 mkr -0,3 Ytterligare 10 heltidstjänster -4, Likviditet, lån och soliditet De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 8,1 mkr. Kassaflödesanalysen visar ett positivt kassaflöde på 4,7 mkr under året. Den löpande verksamheten har bidragit med 25,2 mkr, medan investeringsverksamheten belastat med 19,3 mkr. Finansieringsverksamheten har belastat med 1,3 mkr (amorteringar). Kommunens checkkredit var vid årsskiftet positiv 6,2 mkr. Vid det förra årsskiftet var ställningen på kontot -6,1 mkr. Likviditeten var således klart bättre än ett år tidigare. De totala skulderna (inkl avsättningar) var vid ingången till mkr. I årsbokslutet var de 460 mkr. De långfristiga lånen uppgick vid utgången av 2011 till 322,5 mkr, vilket var en minskning med 3,3 mkr (amorteringar). Inga nya lån upptogs under året. 168,4 mkr av de samlade lånen är vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder AB. Den genomsnittliga, viktade räntan var i slutet av ,0 %. Kommunens soliditet (mätt som eget kapital som andel av de totala tillgångarna) hade före 2011 försämrats sedan 2008, men 2011 bröts trenden. Under 2012 ökade soliditeten uppgick vid utgången av året till 32,3 %. Trots det positiva resultatet blev alltså uppgången i soliditeten endast marginell, vilket förklaras med att de kortfristiga skulderna ökade med 25,4 mkr. Tabell: Soliditet, (eget kapital som andel av totala tillgångar) Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen (%) 32,6 30,6 29,7 32,2 32,3 Soliditet inkl ansvarsförbindelsen (%) -12,9-10,4-8,9-10,0-8,2 Den s.k. ansvarsförbindelsen, d.v.s. kommunens åtagande för pensioner intjänade före 1998, ligger utanför balansräkningen. Eftersom denna ansvarsförbindelse vid utgången av 2011 var större än det 20

22 samlade egna kapitalet enligt balansräkningen blir soliditeten negativ när man inkluderar ansvarsförbindelsen i detta mått Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsvolymen 2012 sjönk i jämförelse med 2011 och slutade på 18,9 mkr i nettoutgifter. Det var 10,0 mkr mindre än 2011 och 30,8 mkr mindre än budgeterat. 38 % av budgetanslaget utnyttjades. Huvudförklaringen till detta låga utfall finns på inkomstsidan av investeringsredovisningen. För projektet planskild korsning fanns inga budgeterade inkomster, men under året inkom 11,1 mkr i bidrag från Trafikverket. Vidare kom betalning på 5,75 mkr från Sydvatten för Ljungsgårds vattenverk, vilket låg i budget för Exkluderat inkomsterna uppgår bruttoutgifterna för investeringarna till 35,7 mkr, vilket motsvarade 72 % av budgeten. Den största avvikelsen finns följaktligen på projektet planskild korsning (+18,5 mkr), vilket alltså till stor del förklaras av tidigarelagda inkomster, men också med att projektet inte kunde slutföras under Det föreligger en tvist med entreprenören kring en del utgifter och en del arbeten återstår. Projektet ärendehanteringssystem (+1,5 mkr) sköts ännu en gång på framtiden. Inom projekt Vision Bjuv noterades inga utgifter 2012 (+1,0 mkr). De skattefinansierade investeringarna exklusive exploateringsprojekt uppgick till 16,2 mkr netto och 27,3 mkr brutto mot budgeterade 39,1 mkr. Va-investeringarna noterade totalt 1,1 mkr netto och 6,9 mkr brutto mot budgeterade 8,5 mkr. Av dessa stod NSVA för 5,8 mkr, vilket var en positiv budgetavvikelse på 2,7 mkr. En förklaring till avvikelsen är att man på avloppssidan avvaktar beslut om Ekebros framtid. Inkomsten från Sydvatten för Ljungsgårds vattenverk på 5,75 mkr var budgeterad till 2013 och förklarar således det låga nettoutfallet på va-sidan. I tabellen framgår hur investeringsutgifterna förhåller sig till verksamheternas nettokostnader års nivå på 2,9 % ligger långt under den nivå som förelåg Tabell: Investeringsvolym, Nettoinvesteringar (mkr) 56,5 56,1 32,8 28,8 18,9 Investeringars andel av nettokostnader 10,2 % 9,5 % 5,2 % 4,6 % 2,9 % Vad gäller finansieringen av de samlade investeringsutgifterna för 2012, så översteg summan av avskrivningar (26,2 mkr) och resultat (9,2 mkr) de samlade investeringsutgifterna (18,9 mkr). Det uppkom ett överskott på 16,5 mkr, så samtliga investeringar var självfinansierade under Diagrammet nedan visar att de två senaste åren har inneburit en tydlig förändring jämfört med de tre tidigare åren , då investeringsutgifterna markant överskred summan av avskrivningar och resultat. Diagram: Grad av självfinansiering av investeringar ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Avskrivningar och resultat Investeringsutgifter 21

23 Borgensåtaganden De samlade borgensförbindelserna exklusive solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB, uppgick vid årsskiftet till 26,4 mkr, vilket var en minskning med 0,7 mkr. Minskningen berodde i huvudsak på att åtagandet gentemot NSR minskade med 0,7 mkr under året. Av de totala borgensåtagandena avser 14,6 mkr Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och 10,0 mkr Sydvatten. Åtagandet gentemot Skromberga ryttarförening utökades med 224 tkr. Inga borgensåtaganden har infriats under Bjuvs kommun ingick i oktober 2009 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per den var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar har också ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive kapitalinsats i Kommuninvest ekonomisk förening. Se vidare not nr Koncernen Bjuv Årsredovisningen ska innehålla en redogörelse för de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Dessa delas upp i dels koncernföretag och dels uppdragsföretag. Koncernföretag är sådana där kommunen har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande, d.v.s. där röstinnehavet uppgår till 20 % eller mer. Med uppdragsföretag (sådana där kommunens röstinnehav understiger 20 %) menas andra samägda företag eller kommunala entreprenader. Koncernen Bjuvs kommun Bjuvs kommunkoncern består av kommunen och bostadsbolaget AB Bjuvsbostäder som ägs av kommunen till 100 %. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av verksamheten i kommunen och bolaget. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter redovisas separat i avsnitt 5.4. Den sammanställda redovisningen bygger på bokslut i Bjuvs kommun och Bjuvsbostäder AB. Årsredovisning för bolaget finns i bilaga 2. Det redovisade resultatet för kommunkoncernen 2011 uppgick till 11,1 mkr (2011: 17,3 mkr). Soliditeten (eget kapital som andel av balansomslutningen) var vid utgången av ,4 % (30,6 %). AB Bjuvsbostäder Bjuvsbostäder är ett allmännyttigt fastighetsbolag, vars verksamhet är att förvärva, äga, producera, sälja och förvalta fastigheter och därmed främja bostadsförsörjningen i Bjuvs kommun. Måluppfyllelsen i bolaget var god Målet om 15 % soliditet år 2015 nåddes redan vid utgången av 2012 i och med noteringen 15,6 %. Det var en viktig milstolpe för bolaget. Uthyrningsgraden för bostäder var ,4 %, vilket var högre än målet på 99 %. Den totala bostadsomflyttningen låg på 19,3 %, vilket innebar att målet om högst 20 % också nåddes. Sjukfrånvaro upp till 60 dagar var 2,0 %. På vd-posten ägde ett byte rum under 2012, då Peter Schön lämnade och Ronny Sörensson tillträdde. Hyresförhandlingen inför år 2013 resulterade i en genomsnittlig höjning av bostadshyrorna med 0,75 %. Under 2012 satsade bolaget rejält på underhåll för vilket kostnaderna uppgick till 15,2 mkr, eller 21 % av de totala kostnaderna. Årets ekonomiska resultat blev +2,0 mkr (2011: +2,1 mkr). De totala intäkterna uppgick till 76,0 mkr. Balansomslutningen var vid årsskiftet 353,5 mkr. Det egna kapitalet var 55,2 mkr och soliditeten 15,6 % (14,6 %). Årets investeringar uppgick till 1,3 mkr. 22

24 Uppdragsföretag Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR): Bolaget är samägt av kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Bjuvs aktiekapital är 385 tkr, vilket motsvarar en ägarandel på 7,7 %. NSR gjorde 2012 ett resultat efter finansiella poster på +4,4 mkr (2011: +16,0 mkr). Koncernens minskade resultat uppges bero på kostnader för övertagandet av renhållningsuppdraget i Båstads kommun samt minskad ersättning för återvinningsmaterial. Balansomslutningen var 407,1 mkr och det egna kapitalet 59,5 mkr. Det betydde en soliditet på 14,6 % (15,1 %). Antalet anställda var i genomsnitt 170 personer (142). Bolaget fick under 2012 nya ägardirektiv med tydligare fokus på det kommunala uppdraget. Målet är att bolaget ska verka för att förebygga uppkomst av avfall så att avfallsmängderna halveras samt att återvinningsgrad fördubblas. Andra mål är att både arbetsskador och kostnader för renhållning ska halveras till år 2020 samt att kundnöjdheten ska förbättras. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA): NSVA bildades den 1/9 2009, då va-verksamheten i fem kommuner (Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp) fusionerades och bolagiserades. Bjuv anslöt sig den 1 oktober 2010 och är alltså en av sex delägare. Bjuvs aktiekapital uppgår till tkr, vilket ger en ägarandel på 16,7 %. Alla delägare har lika stor andel. Alla delägare svarar själv för den del av bolagets kostnader som uppkommer i delägarens va-anläggningar. Bolagets gemensamma kostnader fördelas utifrån omfattningen på verksamheten i de ingående kommunerna. Bolaget har ca 140 medarbetare. Omsättningen 2011 var 282,4 mkr och resultatet 0. De samlade investeringsutgifterna uppgick till 96,1 mkr. Balansomslutningen var 103,0 mkr och det egna kapitalet 6 mkr. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift, underhåll och utveckling av VA-anläggningarna i ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Verksamheten omfattar produktion och distribution av dricksvatten, avledning av dagvatten, samt rening av spillvatten. NSVA sköter sedan den 1 mars 2011 faktureringen av va-kunder i Bjuv. Läs mer om va-verksamheten i Bjuv i avsnitt Sydvatten AB: Sydvatten är ett kommunägt aktiebolag. Kunder och ägare är 16 kommuner i västra Skåne: Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge och Ängelholm. Företaget leds av en styrelse som består av representanter från delägarkommunerna. Bjuvs aktier i bolaget uppgår till 7,8 mkr, vilket ger Bjuv en ägarandel på 1,76 %. Sydvatten bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunerna på samma villkor som svenska kommuner gör i allmänhet. Bolaget lyder under såväl kommunallagen som lagen om allmänna vattentjänster vilket bland annat innebär att bolaget inte får gå med vinst. Sydvatten får därmed inte dela ut vinster till sina ägare och har således inget vinstintresse. Maximal samhällsnytta så effektivt som möjligt är uppdraget. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen som ligger i Småland och Vombsjön som ligger i Skåne. Sydvatten distribuerar vatten till bolagets delägarkommuner som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB): Bolaget startades i maj 2005 och ägs i dag av 46 kommuner i södra Sverige. Bjuvs kommun äger aktier till ett värde av 663 tkr, vilket betyder en ägarandel på 1,06 %. Bolaget erbjuder sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Utöver ovanstående företag äger Bjuv andelar till ett värde av 865 tkr i Kommuninvest ekonomisk förening (finansiella tjänster) samt aktier för 2 tkr i SKL Kommentus AB (upphandling och verksamhetsstöd). 23

25 Kommunens ekonomi i framtiden Det totala ekonomiska resultatet år 2012 var bra och för första gången sedan 2006 gick den avgiftsfinansierade verksamheten med vinst. Det finansiella målet om överskott på minst 1 % av skattenettot nåddes med viss marginal. Detta kunde emellertid åstadkommas till stor del som en följd av dels olika engångsposter, bl a premieåterbetalning från AFA Försäkring, och dels högre skatteintäkter än budgeterat. Det som oroar inför 2013 är de stora underskott som redovisades i de skattefinansierade verksamheterna och då särskilt barn- och utbildningsnämnden för finns inte några engångsintäkter och knappast heller något större överskott på skattesidan att luta sig mot. Därtill är det budgeterade resultatet förhållandevis lågt, lägre än Inom vård och omsorg pekar dessutom allting på att kostnaderna ökar ser därför ut att bli ett kärvt år för Bjuvs kommunala ekonomi. Verksamheterna måste därför i det korta perspektivet vara försiktiga med nya utgifter och ägna stor uppmärksamhet åt budgetföljsamhet. I ett något längre perspektiv kan situationen ljusna. Det väntar sannolikt en översyn av det kommunala utjämningssystemet. Riksdagen väntas besluta om förändringar under 2013, vilka troligen träder i kraft inför Med dessa förändringar skulle Bjuvs kommun gå från att i dag vara nettobetalare i systemet till att bli mottagare av resurser från övriga kommuner och få en nettoeffekt på mkr kronor. Likviditeten förbättrades under 2012, mycket p.g.a. att investeringarna låg på en relativt låg nivå netto. Det berodde främst på att obudgeterade inkomster på närmare 17 mkr inkom. Under 2013 kommer investeringsnivån att nå betydligt högre (59 mkr enligt budget), bland annat p.g.a. ökade vainvesteringar och en ny förskola i Ekeby, vilket kommer att försämra likviditeten. Efter 2013 väntar troligen flera stora projekt på att realiseras, bland ombyggnad av Brogårdaskolan. Det är viktigt att planeringen för dessa projekt kommer igång under 2013, så att finansieringsfrågan också kan få ett svar. 24

26 3.4. Personalredovisning Årsbokslutet ska ge en samlad bild och uppföljning i olika frågor som rör kommunens personal. Vad uppgifterna avser för personalkategori finns beskrivet för varje tabell. I mars 2010 införde personalenheten det nya personalsystemet, vilket gör att statistiken inte blir fullständig för Värdena för 2011 omfattar perioden 1 januari 31 december om inte annat anges. För de uppgifter som kräver en mätpunkt är denna gjord den 31 december Personalstyrkan förändras ständigt beträffande storlek och sammansättning. Antal tillsvidareanställda och visstidsanställda uppgick vid årets slut personer, en ökning med 48 personer från 2011 (2011: personer). Sjukhälsotalen ökade 2012 när det gäller den obligatoriska sjukredovisningen enligt lagen om kommunal redovisning som redovisar sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetstid var den i Bjuvs kommun 4,8 % (4,5 % 2011). Målet för sjukfrånvaron som är 4,5 % överskreds därmed med 0,3 %. Långtidssjukskrivningarna minskade i förhållande till total arbetad tid. Därmed var det korttidsfrånvaron som ökade. Anställda kvinnor, 5,2 %, (4,8 %) i Bjuvs kommun hade högre sjukfrånvaro än männen, 2,7 %, (2,1 %). Det är något oroväckande att sjukfrånvaron ökat i form av korttidsfrånvaron i förhållande till 2011 samt att kvinnor har fortsatt har högre sjukfrånvaro än männen i kommunen. Personalenheten har under året tillsammans med en partsammansatt grupp inlett ett arbete med att förnya det personalpolitiska programmet. Arbetet beräknas vara färdigt under Under hösten genomförde vi även den andra medarbetarundersökningen i Bjuvs kommun tillsammans med SKOP. Organisationen ligger kvar sen den senaste medarbetarundersökningen på ett mycket bra Nöjd medarbetarindex (NMI) på 79. Bjuvs kommun arbetar tillsammans med kommunerna i Skåne Nordväst för att stärka varumärkesbyggandet kring att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen deltar i Traineeprogrammet Familjen Helsingborg och under våren 2013 rekryteras omgång åtta. Bjuvs kommun har sedan traineeprogrammet startade haft fyra traineer gemensamt med andra kommuner i Skåne Nordväst: VA-ingenjör till projekt och utförarenheten landskapsarkitekt till stadsbyggnadsförvaltningen 2009 beteendevetare med inriktning mot personalfrågor till personalenheten samhällsvetare till kultur- och utbildningsförvaltningen Att gemensamt med Nordväst Skånes kommuner anställa traineer är ett positivt sätt att marknadsföra kommunerna och samtidigt visa nyutexaminerade att en kommun är en attraktiv arbetsplats för dem Anställda Antal tillsvidareanställda uppgick till personer. Antalet tidsbegränsat anställda med månadslön var 144 personer. Antalet timanställda år 2012 motsvarade totalt 75 heltidstjänster. Tabell: Tillsvidareanställda fördelade efter kön Antal kvinnor Andel kvinnor Antal män Andel män % % % % Tabellen visar samtliga tillsvidareanställda i kommunen fördelade efter kön. Förändringarna är små och den kvinnliga övervikten fortfarande stor. Medelåldern bland samtliga anställda i slutet av 2012 var 47 år (2011: 46 år). För män var den högre med 52 år (2011: 47 år) än för kvinnorna med 45 år (2011: 46 år). Som framgår av tabellen nedan över sysselsättningsgrader (exkl vilande tjänster) var det 2012 en väsentligt högre andel kvinnor (44 %) som arbetade deltid i jämförelse med andelen män (19 %). 25

27 Tabell: Sysselsättningsgrader Heltid, kvinnor Heltid, män Deltid, kvinnor Deltid, män % 81 % 44 % 19 % % 80 % 45 % 20 % Chefsbefattningar Tabellen nedan visar hur kommunens chefstjänster fördelar sig efter könstillhörighet. Tabell: Chefsbefattningar fördelade efter kön Män Kvinnor Ledningsgrupp 4 4 Kommunstyrelsens förvaltning 6 2 Kommunledningskontoret 2 0 Arbete och tillväxt 2 0 Samhällsutvecklingsenheten 0 1 Driftenheten 2 1 Vård och omsorg, totalt 1 12 äldrevård 0 4 funktionshinder/lss 0 6 hemsjukvård/rehab 1 1 kostenheten 0 1 Barn och utbildning, totalt 3 14 Skola 2 7 Förskola 0 4 Stöd och samordning 1 1 Summa Tabellen visar fördelningen mellan män och kvinnor i chefsbefattningar. Chefer som ingår i ledningsgruppen redovisas endast i denna och inte på respektive enhet/förvaltning. Det totala antalet var chefer, vilket var två färre än Förklaringen är att två tjänster i vård & omsorg var vakanta i slutet av Sjukfrånvaro Tabellen nedan visar den totala sjukfrånvaron i samtliga kommunens verksamheter i relation till ordinarie arbetstid. För samtliga anställda låg den totala sjukfrånvaron 2012 på en högre nivå än Man kan notera att sjukfrånvaron under 2011 steg för både kvinnor och män och i samtliga ålderskategorier. Eftersom långtidssjukskrivningarna som andel av den totala sjukfrånvaron minskade 2012 är det således de korta sjukskrivningarna som ökat under året. Tabell: Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid (%) Samtliga 4,7 4,3 4,5 4,8 Kvinnor 5,3 4,7 5,0 5,2 Män 2,1 2,7 2,3 2,7 29 år och yngre 2,7 3,7 2,6 3, år 4,4 4,8 3,9 4,3 50 år och äldre 5,4 4,8 5,5 5,6 Tabellen omfattar samtliga arbetstagare som under räkenskapsåret haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även timavlönade, feriearbetare, m.fl. ingår. Samtliga som haft anställning enligt avtalen Allmänna Bestämmelser (AB), Beredskapsavtalet (BEA), Bestämmelser för deltidsanställda brandförmän, brandmän och Räddningstjänstpersonal i beredskap (BMD/Rib) eller enligt anställningsvillkor för personlig assistent och anhörig vårdare (PAN) ingår. Med ordinarie arbetstid avses den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Värdena för 2011 är reviderade p.g.a. att datum för uttag skiljer mellan 2011 och

28 Antal Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron minskade under 2012 i förhållande till Tabellen visar långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron i organisationen. Långtidssjukskrivningarna stod alltså för en mindre andel av den totala sjukfrånvaron 2012 jämfört med Tabell: Långtidssjukfrånvaro i procent av total sjukfrånvaro (%) > 60 dagar 25,4 29,4 28, Rekryteringar Bjuvs kommun har ett ojämnt flöde av ansökningar till utannonserade tjänster. Det har varit många sökande till bland annat tjänster som skolvaktmästare/fastighetsskötare och assistent. Däremot är det svårare att rekrytera förskollärare och högstadielärare inom NO. Under 2012 har också flera förvaltningschefstjänster blivit tillsatta, tekniskchef, samhällsutvecklingschef och chef för arbete och tillväxt. Totalt har 113 annonser om ledigt jobb annonserats, fördelade på Barn- och utbildningsförvaltningen 67, Vård- och omsorgsförvaltningen 31, och Kommunstyrelsens förvaltning Löner Lönerevisionen var en sen och utdragen process 2012 på grund av centrala förhandlingar. Utfallet av 2012 års löneöversyn totalt för Bjuvs kommun uppnådde 2,95 %. Tabellen nedan visar medellöner för samtliga heltidsanställda i kommunen och med en uppdelning på män och kvinnor låg heltidsanställda mäns medellön kr per månad motsvarande 12 % högre än heltidsanställda kvinnors medellön. Motsvarande differens 2011 var kr eller 13 %. Tabell: Genomsnittliga månadslön (kr) Kvinnor Män Samtliga Pensionsavgångar Under 2012 gick 18 anställda i pension. Av tabellen ned framgår hur många som väntas gå i pension de närmast sex åren. Diagram: Antal pensionsavgångar Pension