INNEHÅLLSFÖRTECKNING... Sid. Förvaltningsberättelse, ekonomisk översikt Resultatprognos helår Driftredovisning...23

Transkript

1 Delårsrapport 2010

2 FLENS KOMMUN DELÅRSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING... Sid Förvaltningsberättelse, ekonomisk översikt... 1 Resultatprognos helår...22 Driftredovisning...23 Investeringsredovisning...24 Resultaträkning...25 Balansräkning...26 Noter...27 Redovisningsprinciper...36 Bilaga 1, Nämndernas redovisningar och prognoser Kommunfullmäktige Överförmyndare, revision och valnämnd...39 Kommunstyrelse Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd...43 Teknisk nämnd...49 Kultur- och fritidsnämnd...51 Socialnämnd...53 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd...56 Barn- och utbildningsnämnd...58 Bilaga 2, Avstämning av kommunmålen...66 k:\ekon\delarrap\delår2010\innehållsförteckning delårdok.doc

3 DELÅRSRAPPORT 2010 Delårsrapporten Delårsrapporten redogör för den ekonomiska utvecklingen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Den omfattar perioden 1/1 31/8 och jämför det faktiska utfallet för perioden med motsvarande period föregående år. För att uppnå en rättvisande jämförelse mellan åren har väsentliga poster på både kostnads- och intäktssidan periodiserats i enlighet med god redovisningssed. Rapporten innehåller även en prognos från nämnderna och de kommunala bolagen med deras bedömning av resultatet för helåret Jämfört med kommunens årsredovisning innehåller rapporten inte en sammanställd redovisning där de kommunala bolagen ingår, vilket heller inte lagen föreskriver. Ekonomiskt delårsresultat Det ekonomiska delårsresultatet är positivt, +15,6 Mkr. Delårsresultat år , Mkr ,1 15,6-6, Resultat Mkr Delårsresultatet +15,6 Mkr är ett bättre resultat än förväntat. Orsakerna till det gynnsamma delårsresultatet är främst hänförligt till poster på finansförvaltningen i form av lägre personalomkostnader än budgeterat, vinst vid försäljning av obligationer och högre skatteintäkter än budgeterat. Nämnderna arbetar hårt med att anpassa sig efter tilldelad ram och skapa ekonomi i balans inför EKONOMISK ÖVERSIKT Skatteintäktsprognoserna har förbättrats under året. Totalt är prognosen för skatteintäkterna och utjämningen ca 14,5 Mkr högre än budgeterat. Prognosen på slutavräkningarna både för 2009 och 2010 är positiva. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning vid delåret , , Andel % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen har under perioden 2008 till 2010 varierat. Under 2010 är skatteintäkterna högre än nettokostnaderna. I skatteintäkterna och utjämningen ingår 2010 det tillfälliga konjunkturstödet med 10,5 Mkr. Prognosen till årets slut för detta nyckeltal är 99 procent. Generella förutsättningar för 2010 God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska ett underskott i bokslut 2009 täckas senast i 2012 års budget. Vid underskott i bokslutet ska fullmäktige anta en åtgärdsplan senast det första fullmäktigesammanträdet efter det att fullmäktige behandlat delårsrapporten. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultatet i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Grundbudget 2010 Arbetet med 2010 års budget präglades av stor oro kring skatteintäkterna och utjäm- K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 1

4 DELÅRSRAPPORT 2010 ningen som en följd av finanskrisen. Kommunen fick ständigt nya och försämrade prognoser. Som en följd av det svårbedömda läget fastställdes inte några preliminära ramar i juni månad. Kommunfullmäktige valde att vänta på intäktsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting i mitten av augusti. Budgeten fastställdes i kommunfullmäktige i november För att långsiktigt bibehålla en god ekonomisk hushållning krävs kostnadsreduceringar. Kommunens ekonomer fick i uppdrag att ta fram förslag på tänkbara åtgärder. Arbetet utmynnade i ett politiskt beslut om att reducera nämndernas ramar med totalt 9,7 Mkr. Nämnderna fick uppdraget att själva besluta hur den utlagda reduceringen skulle påverka nämndens verksamhet och anslagsfördelning. Detta innebar att andra åtgärder än de som varit underlag för ramreduceringen kunde bli aktuella. Den samlade reduceringen skulle dock genomföras. Stark ekonomisk återhämtning Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av året. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas EKONOMISK ÖVERSIKT arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Jämfört med Sveriges Kommuner och Landstings prognos från augusti så bedöms i septemberprognosen att skatteunderlagstillväxten bli något bättre, 3,0 procent jämfört med 2,8 för år För 2010 är prognosen oförändrad 1,8 procent. Några viktiga beslut i korthet Kommunfullmäktige beslutade i februari att uppdra åt arbetsmarknads- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen att genomföra föreslagen samverkansmodell avseende försörjningsstödet. Försöksperioden ska vara 3 år och utvärdering sker under år 3. Kommunfullmäktige beslutade att bygg-, miljö- och räddningsnämnden från och med juli 2010 bedriver sotning och brandskyddskontroll i egen regi. Kommunfullmäktige beslutade att från och med första juni 2010 inrätta en tomtkö samt regler för denna. Tomtkön omfattar förmedling av dels byggklara tomter för styckebebyggda småhus och dels gruppbyggda småhus. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2010 om fortsatt medverkan i Stockholm Business Alliance för perioden 2011 till och med Kommunfullmäktige beslutade i maj att köpa före detta järnvägshotellet i Flen. Som ett första steg ska byggnaden upprustas exteriört och en plan för framtida användning ska tas fram. I juni redovisades översynen av den politiska organisationen. Kommunfullmäktige beslutade att den förändrade klassiska organisationen (nuvarande nämndorganisation med vissa modifie- K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 2

5 DELÅRSRAPPORT 2010 ringar) träder i kraft första januari 2011 om remissvaren är positiva. Förslaget till alternativ organisation ska partierna lämna svar på senast sista december Kommunfullmäktige beslutade i augusti att anta ett förslag till handlingsplan mot våld i nära relationer. EKONOMISK ÖVERSIKT Prognos helårsresultatet Prognosen för helåret visar ett resultat på +13,1 Mkr. Detta kan jämföras med budgeterat resultat 0,1 Mkr och det vid budgetuppföljning 1 och 2 prognostiserade resultatet +6,3 Mkr respektive +6,5 Mkr. Prognosen till årets slut har förbättrats främst beroende på något bättre skatteintäktsprognos, 2,3 Mkr och en tidigare okänd vinst vid avyttring av en obligation i juli månad, 3,4 Mkr. I jämförelse med budget förväntas skatteintäkterna och utjämningen bli ca 14,5 Mkr bättre än budget, de finansiella intäkterna ca 3,7 Mkr bättre och övrig finansförvaltning d v s försäkringsavgifter, pensioner, reserver och kapitalkostnader ca 14,3 Mkr bättre. Nämnderna beräknas överskrida budget med ca 19,5 Mkr. Nettoutfall 2009, nettobudget 2010, helårsprognos för 2010 vid budgetuppföljning 1 och delårsrapporten samt prognosförändring i Mkr. Nämnd/förvaltning Nettoutfall Bokslut 2009, Mkr Nettobudget 2010 inkl TA, Mkr Prognos helårsavvikelse 2010 BUP 1 Mkr Prognos helårsavvikelse. Delåret, Mkr Förändring mellan prognos BUP1 och delår Kommunfullmäktige -1,6-1, (inkl partistöd) Kommunstyrelse Försörjningsstöd -58,5-57,8-12,9 0-5,0 +0,5-6,9 +0,5-1,9 Överförmyndare -1,7-1,7 0-0,1-0,1 Revision -0,6-0, Valnämnd -0,2-0,4 0 +0,1 +0,1 Arbetsmarknads- och -11,6-12,3 0,1 +0,1 0 utbildningsnämnd Teknisk nämnd -35,2-33,2-7,4-1,4 +6,0 Kultur och Fritids nämnd -26,4-26, Socialnämnd -283,7-269,0-7,8-10,6-2,8 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd -17,7-18, Barn och utbildningsnämnd -310,5-310,5-1,1-1,1 0 Summa nämnder 747,7 744,9-21,2-19,4 +1,8 Finansiering 743,8-736,1 27,6 32,5 +4,9 Resultat/resultatavvikelse -3,9 0 6,4 +13,1 +6,7 Reavinster öronmärkning och disp av öronmärkning 0 Justerat Balanskravs -2,3 resultat Prognostiserad resultat avvikelse helår ,4* +13,1 +6,7 K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 3

6 DELÅRSRAPPORT 2010 Det bör noteras att nämndernas underskott minskat i jämförelse med budgetuppföljning 1. Detta beror dock på att tekniska nämnden beviljats ett tilläggsanslag om 6,1 Mkr avseende fastighetsförvaltningen. Tilläggsanslaget exkluderat så har nämndernas samlade resultat försämrats med ca 4,3 Mkr. I prognosen har förutom förvaltningarnas bedömningar av helårsutfallet, även värdering gjorts av avskrivningar, pensionsskuldsförändring, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter till årets slut. För samtliga poster har bedömningen skett utifrån senaste kända förhållanden, prognoser etc. Detta redovisas på raden finansiering i ovanstående tabell. Anslagen för oförutsedda behov bedöms inte förbrukas fullt ut till årets slut. Bedömningen av kostnaderna för avsättning av pensioner bygger på SPP:s prognos. Åtgärder för att nå ekonomi i balans Under 2009 fattade kommunfullmäktige flera beslut för att komma tillrätta med det befarade underskottet. Ett kommunövergripande kostnadsreduceringsarbete genomfördes som utmynnade i sänkta ramar 2010 med 9,7 Mkr. Under året har arbetet pågått med att verkställa beslutet. Reduceringarna förväntas ge full effekt fr o m Nämndernas prognos till årets slut både vid budgetuppföljning per sista april och sista juni indikerade ett stort underskott. Sammantaget är detta nästan 20 Mkr. Nämnderna har i budgetuppföljning per sista april 2010 uppmanats att fortsätta påbörjat besparingsarbete och i övrigt vidta åtgärder för att uppnå ekonomi i balans under Återigen uppmanades nämnderna, av kommunstyrelsen, i samband med den extra uppföljningen per juni EKONOMISK ÖVERSIKT månad att fortsätta arbetet med att nå ekonomi i balans inför Kommentarer till nämndernas helårsprognos Under året har socialnämnden fram för allt hanterat en ökad efterfrågan på tjänster och ett behov av att kvalitetssäkra vissa rutiner. Tekniska nämndens läge har förbättrats tack vare beviljat tilläggsanslag till fastighetsförvaltningen. Kommunstyrelsen Prognostiserar ett överskott om 0,5 Mkr exkl samverksansmodellen VERA (försörjningsstödet) som beräknas ge ett underskott om 6,9 Mkr. I kommunstyrelsens ansvarsområde ingår flera skiftande verksamheter och eller funktioner. De flesta räknar med att hålla sig inom budgeterade anslag. De verksamheter där budgeten kan överskridas är kollektivtrafiken och personaladministrationen. Mindre överskott kan bli aktuella inom verksamheterna extern information och kommunledningsstaben. Under året har verksamheterna varit restriktiva med utbildningsinsatser. Samarbetet med Katrineholms kommun gällande kommunjuristtjänsten fortgår. Flens kommun säljer i dagsläget del av en tjänst motsvarande 0,4 årsarbetare. Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott om 1,1 Mkr till årets slut. Med hänsyn till vidtagna åtgärder inför höstterminen 2010 beräknas nämnden vara i balans inför Personalstyrkan har under höstterminen minskats med 8,2 årsarbetare. Förändringarna har kunnat genomföras genom naturliga avgångar och väntas ge full effekt K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 4

7 DELÅRSRAPPORT 2010 Under 2010 har förskoleverksamheten volymanpassats. Totalt har verksamheten minskats med 4,5 årsarbetare. Sju barn fler än budgeterat har varit inskrivna i verksamheten. Både antalet inskrivna barn från andra kommuner och antalet asylsökande barn har ökat i verksamheten. Under året har verksamheten volymanpassats. Totalt har verksamheten minskats med 4,5 årsarbetare. Antalet elever i grundskolorna väntas bli något fler än budgeterat. En större volymökning finns framförallt på Malmaskolan. Det beror delvis på inflyttning men också på att antalet elever från Gnesta har ökat. Ekonomiskt beräknas grundskolan redovisa ett underskott om ca 1,5 Mkr. Orsakerna är främst högre lönekostnader och en kraftig minskning av antalet asylsökande barn, vilket innebär lägre statsbidrag från migrationsverket. Andra orsaker är elever med mycket särskilda behov som innebär utökade kostnader. Positivt är att fler elever från andra kommuner väljer Flen, vilket innebär extra intäkter. Skolskjutskostnaderna har blivit lägre. Gymnasieskolan prognostiserar ett underskott om ca 0,2 Mkr. EKONOMISK ÖVERSIKT Antalet elever som studerar på gymnasieskola i annan kommun eller friskola är i snitt 25 elever färre jämfört med budget, vilket innebär lägre kostnader för extern gymnasieutbildning. Även antalet elever från andra kommuner som studerar vid Prins Wilhelms gymnasiet har minskat vilket innebär minskade interkommunala intäkter. Antalet elever på gymnasieskolans individuella program och individuella programmets introduktionskurs har ökat mycket kraftigt vilket inneburit att organisationen har utökats. Det har medfört att den planerade minskningen av antalet lärare inför lå 10/11 har reducerats. Andelen flenselever vid Prins Wilhelmgymnasiet motsvarar i början av höstterminen ca 52,6 procent av det totala antalet ungdomar i gymnasieålder i Flen. 52 procent av förstaårseleverna kommer från Flens kommun. Detta är en minskning från föregående år. Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett underskott om 10,6 Mkr till årets slut. Detta är en försämring i jämförelse med budgetuppföljning 2 med 2,8 Mkr. Nämnden beräknar en negativ obalans inför 2011 om ca 6,7 Mkr. Underskottet 2010 förklaras främst av insatser inom individ- och familjeomsorgen där socialstyrelsen riktat kritik mot kommunen. Kostnaderna för personal från bemanningsföretag för att arbeta ikapp och kvalitetssäkra tidigare gjorda utredningar uppskattas till 3,7 Mkr Ytterligare resurser kommer att behövas även 2011 för att klara en kvalitetssäker individ och familjeomsorg. Kostnaderna för vuxna med missbruksproblem befaras överskrida budget med ca 1,5 Mkr. Kostnaderna för egna familjehem och kontaktpersoner/kontaktfamiljer beräknas också överskrida budgeten med 1,8 Mkr. Även missbruksprojektet uppvisar ett underskott. Ovanstående verksamheter kommer inte med nuvarande resurser att täcka befintliga behov. Nämnden arbetar aktivt med att söka lösningar för att minska budgetöverskridandet. En stängning av Gläntans äldreboende pågår som en följd av outnyttjade platser. Stängningen resulterar i en besparing om ca 1,5 Mkr En översyn av handikappomsorgen har genomförts av en extern konsult, vilket resulterat i ett antal förslag på möjliga besparingar. Ärendet kommer K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 5

8 DELÅRSRAPPORT 2010 att behandlas på socialnämndens sammanträde i november. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden förväntas vara i balans inför 2011 och prognostiserar ingen budgetavvikelse Kultur- och fritidsförvaltningens personal har, liksom förra året, i samverkan med tekniska förvaltningen skött både snöröjning och gräsytor i Flens tätort. Antal utlån på biblioteken under januariaugusti ligger på ungefär samma nivå som 2009, st, medan antalet besök bedöms ha ökat tack vare ett nytt sätt att arbeta på i och med samverkan med AUcentrum. Besöken i simhallen under perioden januari-augusti visar en ökning med 4 procent jämfört med samma period Med största sannolikhet beror ökningen på den barn- och familjeinriktade investering som gjordes Investeringen innebar ett bredare utbud för både barn och vuxna. Anläggningarna på Hammarvallen är i behov av renovering. Lokalerna används flitigt och slits. Kostnaderna för energi utgör fortfarande en stor del av anläggningarnas driftkostnader. Utställningsverksamheten har de senaste åren utvecklats mycket positivt bl a beroende på det öppnade galleriet i Hälleforsnäs. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden har ett prognostiserat överskott på 0,1 Mkr. Nämnden är i balans inför Inom ramen för strategin för arbetsmarknadspolitik har samarbete med arbetsmarknandens parter, föreningar och andra organisationer utvecklats, vilket inneburit att bland annat fler personer erhållit reguljärt arbete eller gått vidare till studier. EKONOMISK ÖVERSIKT Dessutom har fler personer deltagit i olika arbetsmarknadsåtgärder i form av praktik/prövningsplatser, vilket medfört kompetenshöjning med ökad anställbarhet. Genom utnyttjande av de anställningsformer som Arbetsförmedlingen erbjuder (instegsjobb, nystartsjobb, etc.) har flera personer i utanförskap fått möjlighet till egen försörjning eller meningsfull sysselsättning. Antalet heltidsstuderande på gymnasial nivå ökar då statliga medel för yrkesvux medfört att fler kunnat beredas plats. Det innebär också att mer kostnadskrävande utbildningar i andra kommuner har beviljats. Sfi verksamheten (svenska för invandrare) är en fortsatt ökande verksamhet med allt fler lågutbildade deltagare. Fortsatt är dock utbildningsnivån i Flens kommun lägre än rikets. Antalet som slutfört en yrkesutbildning och gått vidare till arbete har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Av 29 personer som avslutat yrkesutbildning har 13 gått vidare till arbete, 4 till studier och övriga till försörjningsstöd eller övrig sysselsättning. Antalet budget- och skuldsaneringsärenden har ökat från 30 st vid delåret 2009 till 43 st motsvarande period Förklaringen kan bla vara att kriterierna för att erhålla skuldsanering mildrats något. Tekniska nämnden Tekniska nämnden prognostiserar ett underskott om ca 1,4 Mkr. Obalansen inför 2011 beräknas till ca 0,5 Mkr. Fastighetsförvaltningen har under året beviljats 6,1 Mkr i utökad budgetram. I och med det kommer planerat underhåll kunna utföras. Verksamheten står sannolikt inför en stor förändring Kommunstyrelsen har tagit ett principbeslut om att vissa verksamhetsfastigheter ska övergå i bolagsform från och med K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 6

9 DELÅRSRAPPORT 2010 EKONOMISK ÖVERSIKT Inom städenheten har personalneddragning vid naturlig avgång pågått kontinuerligt sedan Verksamheten har gått från en relativ hög personaltäthet till en normal nivå. Förvaltningen ser inte några möjligheter att göra ytterligare åtgärder under Ett underskott om ca 0,4 Mkr prognostiseras till årets slut. Inför 2011 behöver prissättningen ses över. Inom kostenheten är läget inför 2011 osäkert. Ett nytt livsmedelsavtal ska tas fram som kommer att påverka kostnadsbilden Gatuavdelningen prognostiserar ett underskott om ca 1 Mkr främst beroende på den snörika vintern. Under året har jourtiden minskats. Verksamheten beräknas vara i balans inför Bygg- miljö- och räddningsnämnden Bygg-, miljö och räddningsnämnden prognostiserar ett nollresultat till årets slut. Obalansen inför 2011 är ca 0,2 Mkr avseende utbildning och nämndverksamhet. Antalet beviljade bygglov under perioden januari-augusti är jämförbart med Miljöinspektionerna är färre på grund av en långvarig vakans. Under året har räddningstjänsten haft cirka 30 % fler larm jämfört med motsvarande period Samarbetet med Vingåkers kommun gällande statsarkitekten fortgår. Flen säljer tjänsten till Vingåker motsvarande en dag/vecka. Nämndernas utfall och kostnadsutveckling Nämndernas utfall netto per 31/8, Mkr Nämnd Kommunstyrelsen 36,4 37,8 50,7* Kommunfullmäktige 1,1 1,3 1,3 Överförmyndarnämnd 1,3 1,4 1,9 Revision 0,3 0,4 0,4 Valnämnd 0 0,2-0,1 Arbetsmarknads och utbildningsnämnd 8,2 6,6 8,2 Teknisk nämnd 14,9 20,5 21,1 Kultur o Fritidsnämnd 17,8 18,2 18,3 Socialnämnd 181,5 189,1 185,9* Bygg-, miljö o räddningsnämnd 12,6 12,1 11,8 Barn- och utbildningsnämnd 203,1 209,6 207,3 Summa 477,2 497,2 506,8 * I utfallet ingår försörjningsstödet (samarbetsmodellen VERA) med 13,6 Mkr som flyttats från socialnämnden. Motsvarande förbrukning ingår inte i socialnämndens utfall. Nämndernas nettokostnader har ökat med 1,9 % eller 9,6 Mkr mellan 2009 och Motsvarande ökning var mellan 2008 och ,2 %. Följande tabell visar respektive nämnds utfall vid delåret i förhållande till helårsbudgeten. Riktpunkten vid jämn förbrukning under året är vid utgången av augusti månad ca 67 procent. Har mer än 67 procent förbrukats tom augusti månad kan det indikera ett budgetöverskridande till årets slut. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 7

10 DELÅRSRAPPORT 2010 Nämnd 2008 (%) 2009 (%) 2010 (%) Kommunstyrelsen exkl försörj- ningsstöd Försörjningstöd 105 VERA Kommunfullmäktige Överförmynd nämnd Revision Valnämnd Arbetsmarknadsoch utbildningsn Teknisk nämnd Kultur o Fritidsn Socialnämnd Bygg, miljö o Räddningsnämnd Barn- o utbildn Summa Tabellen ovan visar vilka nämnder/förvaltningar som vid delåret ligger över respektive under riktpunkten. Beroende på vilken typ av verksamhet som produceras får relationstalen tolkas (hänsyn ska tas till eventuella säsongsvariationer). Det kan konstateras att nämndernas utfall ligger 2 % över riktpunkten vilket motsvarar ca 20 Mkr. Nämndernas mål, nyckeltal och kvalitét Nämndernas mål och resultatmålen följs upp som helhet i årsredovisningen. Nedan redovisas dagsläget för några väsentliga områden beträffande måluppfyllelse, nyckeltal och kvalité. Kvalitetsmått är svåra att ta fram. De mjuka verksamheterna behöver ofta inhämta brukarnas synpunkter för att bedöma kvalitén i den verksamhet som bedrivs. Enkätundersökningar görs kontinuerligt i verksamheterna. Under 2008 har beslut tagits om att alla enkäter ska kompletteras med SCB:s nöjdhetsfrågor. Dessa frågor EKONOMISK ÖVERSIKT kommer att på ett övergripande sätt visa hur nöjda brukarna är med den verksamhet som bedrivs. Resultaten kommer att redovisas i anslutning till årsredovisningen. Antal dagar i HVB hem Antal dagar i HVB-hem (hem för vård och boende). År Antal dagar prognos Antalet dagar i HVB-hem har ökat med ca 1800 dagar eller 64 procent under den senaste 5 års perioden (år 2004 till 2009). Prognosen till årets slut visar återigen på ett oförändrat antal dagar i HVB-hem. Försörjningsstöd Antalet försörjningsstödsärenden har ökat. Den djupa ekonomiska krisen som vi nu är på väg ur har bl a resulterat i en ökad arbetslöshet inte minst bland ungdomar. En ökad inflyttning av familjer som saknar egen försörjning har också påverkat kostnadsutvecklingen. År Kostnad försörjningsstöd (Mkr) , , , prognos 19,8 Prognosen till årets slut visar på en ökning av kostnaderna med ca 20 procent jämfört med De senaste åren har kostnaderna för försörjningsstödet ökat kraftigt. De ekonomiska effekterna av samverkansprojektet VERA beräknas komma successivt. Kostnadsansvaret för samverkansprojektet ligger under kommunstyrelsen. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 8

11 DELÅRSRAPPORT 2010 EKONOMISK ÖVERSIKT Vuxna missbrukare Missbruksprojektet permanentades under våren 2010 och finansieras nu enbart med kommunala anslag. De förebyggande insatserna på hemmaplan har givit begränsad effekt på behovet av placeringar. Kostnaderna för placeringar prognostiseras att öka mellan 2009 och 2010 År Kostnader för placering av vuxna med missbruksproblem (Mkr) , , , prognos 2,6 Arbetsmarknadsåtgärder och utbildning Tom augusti 2010 fanns 233 personer i olika typer av arbetsmarknadsåtgärder. Detta är en ökning med ca 33 procent från föregående år. Augusti 2008 fanns 91 personer i åtgärder. Under 2010 har 114 (år st) ungdomar fått feriejobb genom kommunens försorg. Antalet avslutade och pågående utbildningar 2010 Antal heltid Budget Utfall Utfall studieplatser: 2010 aug 10 aug09 Grundläggande utbildning Gymnasial utbildning Antal elever i svenska för invandrare SFI Antal elever i Särvux Antal elever i Kvalificerade yrkesutbildningar KY Behandl assistent utbildning Grundläggande utbildning Introduktionsverksamheten mm Antalet mottagna flyktingar är hittills i år 75 varav 22 är barn. Motsvarande siffror för 2009 var 80 varav 40 var barn. Antalet mottagna barn har minskat men de ensamkommande barnen är på samma nivå som 2009 ( st st). Majoriteten av invandringen är anhöriginvandring och de flesta som mottagits kommer från Somalia. Totalt har det kommit hit personer från 8 olika länder. Grundskolan Alla elever ska uppnå minst godkänt i svenska, engelska och matematik. Nedan visas utvecklingen i år 9. Godkända i slutbetyget Svenska Matematik Engelska år 9 (%) (%) (%) Målet att alla ska uppnå godkänt i kärnämnena har inte uppnåtts. Andelen som uppnår målen i svenska och engelska är oförändrad mellan 2008 och Andelen som uppnått målet i matematik har sjunkit från 86 procent 2008 till 84 procent Sett över tid från 2005 till 2009 har andelen som uppnått målen sjunkit för alla tre ämnena. Barn- och utbildningsnämnden har under 2007 påbörjat en satsning på de elever som riskerar att inte uppnå målen. I budget finns sedan Mkr avsatta för detta ändamål. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 9

12 DELÅRSRAPPORT 2010 Gymnasieskolan Utvecklingen av andelen behöriga till högskolestudier redovisas i följande tabell. År Andel elever Andel elever i på PW behöriga riket som är till behöriga till högskolestudier (%) högskolestudier (%) Andelen flenselever vid Prins Wilhelmgymnasiet motsvarar i början av höstterminen ca 52,6 procent av det totala antalet ungdomar i gymnasieålder i Flen. Andelen förstaårselever från Flens kommun har minskat från föregående år med 5 procent. I Flens kommun är andelen invånare som är 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola 59 procent. Motsvarande siffra är för riket 64 procent. Kvalité Följande tabell visar ett mått på kvalité inom utbildningsområdet, personaltätheten antal årsarbetare (lärare) per 100 elever. Siffrorna visas för 2007, 2008 och Antal årsarbetare (lärare) per 100 elever Flen 2007 Flen 2008 Riket 2008 Flen 2009 Riket 2009 Förskoleklass 5,2 5,3 6,4 5,4 6,2 Grundskola 7,3 8,5 8,5 8,1 8,3 Gymnasieskola 8,9 9,9 8,4 9,4 8,2 Källa: Skolverkets databas, mätdatum september 2010 Personaltätheten inom både förskolan och grundskolan i Flen är lägre än i riket. Inom gymnasieskolan är personaltätheten i Flen högre än rikets nivå. Under perioden har EKONOMISK ÖVERSIKT lärartätheten i Flen ökat inom alla områden. Biblioteket Antal utlån på biblioteket i Flen ligger för perioden januari till och med juli 2010 på samman nivå som 2009 ca lån. Trenden i landet är vikande. Antalet besök på huvudbiblioteket ser ut att öka. God ekonomisk hushållning Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En grov tumregel är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. De skäl som motiverar en God ekonomisk hushållning är: Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Fem verksamhetsmål finns formulerade för god ekonomisk hushållning. Dessa är: Effektivt nyttjande av anläggningstillgångarna Minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron Bättre folkhälsa Förbättra samverkan med såväl interna som externa aktörer God personalförsörjning Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen kommer att påbör- K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 10

13 DELÅRSRAPPORT 2010 ja ett arbete för att förbättra styrning, ledning och uppföljning. Utvärdering av God ekonomisk hushållning I budgeten för 2010 har nedanstående finansiella mål och verksamhetsmål satts upp för god ekonomisk hushållning. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning senast år Prognostiserat resultat visar att målet uppnås under Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Till och med augusti månad har ca en femtedel av budgeterade investeringar inkl överförda anslag från tidigare år förbrukats. Inga lån har tagits upp. Beslut finns dock om att låna upp till högst 80 Mkr för byggandet av det nya äldreboendet. Hälften av justerat årsresultat (balanskravsresultatet) ska öronmärkas för framtida pensionsförpliktelser. Prognosen på årsresultatet indikerar att en öronmärkning kan göras Effektivt nyttjande av anläggningstillgångarna. Underhållet på kommunens fastigheter har år efter år fått stå tillbaka för att bekosta driften av fastighetsförvaltningen. Under året har 6 Mkr tillförts fastighetsförvaltningen. Kommunstyrelsen antog i september 2010 ett principbeslut om att viss del av kommunens fastigheter ska övergå i ett helägt kommunalt bolag från och med januari EKONOMISK ÖVERSIKT Minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron Sjukfrånvaron har totalt sett minskat från delåret 2005 då värdet var 9,1 procent till 4,8 procent vid delåret Minskning sen föregående delår är 0,7 procent. Bättre folkhälsa Från och med 2010 är målen för folkhälsoarbetet reducerade till tre övergripande mål. - Ökad delaktighet och inflytande - Goda livsmiljöer - Sunda levnadsvanor. Respektive nämnd har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att bryta ner målen i sina verksamhetsplaner. Delårsuppföljningen visar att mycket arbete är genomfört och påbörjat medan vissa områden ännu inte prioriterats. Beskrivning av respektive nämnds arbete framgår av kommunmålen i bilaga 2. Förbättra samverkan med såväl interna som externa aktörer. På försök finns samverkan beträffande juristfunktion och stadsarkitektfunktion med andra kommuner inom (KFV) Katrineholm-Flen och Vingåkersområdet. Den utredning som pågått för att uppnå samverkan för vissa administrativa funktioner med Katrineholms, Vingåkers, och Finspångs kommun har inte givit något resultat. För Flens kommun fortsätter dock arbetet med att söka samverkanslösningar. Personalförsörjning Kommunen ska verka för en god personalförsörjning på kort och lång sikt. Som ett första steg i en personalförsörjningsplan har en nulägesbeskrivning tagits fram. Den ska ligga till grund för en åtgärdsplan för att säkra den framtida personalförsörjningen. Arbetet med att ta fram en personalförsörjningsplan kommer att ingå som en del i projektet Färdplan Flen. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 11

14 DELÅRSRAPPORT 2010 Kommunmål pågående aktiviteter Av bilaga 2 framgår hur förvaltningarna arbetat med de övergripande kommunmålen hittills under Nedan sammanfattas en del av de aktiviteter som görs för att uppfylla kommunmålen. Måluppfyllelsen som helhet kommer att utvärderas i årsredovisningen. Fler och nöjdare kommuninvånare För att erhålla fler och nöjdare kommuninvånare arbetar nämnderna bl a med: Färdplan Flen Försköna Flens tätort Brukar/medborgarenkäter Förbättrad information via Webben och i skrift Ständigt öka tillgängligheten i verksamheterna, bl a En väg in Samarbetsprojekt för bättre måluppfyllelse Trygghetsfrågor Utemiljöer Planfrågor Lokaler för mötesplatser i hela kommunen Utvärdering sker bl a genom medborgarenkäten. Där ställs ett antal frågor till medborgarna om olika verksamheter i kommunen. Genom återkommande uppföljningar kan förändringar mätas. Bredare utbud och högre kvalitét i boendet Utbudet av olika typer av boenden beaktas vid planläggningen och med utgångspunkt från de uppdrag som ges. Detaljplan för Malmakvarn etapp 1 i Malmköping har varit ute på samråd och förbereds för utställning. Beträffande Hyltinge strand, är en arkeologisk utredning beställd. N Talja etapp 1 i Flen är färdigställd och överlämnad till kommunfullmäktige för antagande. Arbetet med N Talja etapp 2 har inletts. EKONOMISK ÖVERSIKT En särskild plangrupp finns som arbetar med boendefrågorna. Särskild uppmärksamhet ges behovet av äldrebostäder, trygghetsboende och bostäder för hemlösa. Idag finns cirka 50 tomter direkt byggklara i Flen, Malmköping (två områden), Sparreholm, Hälleforsnäs och Mellösa. Medel finns öronmärkta i bokslutet för att riva äldre oattraktivt bostadsbestånd. Bättre kommunikationer Kommunen prioriterar utbudet med både tåg och buss måndag-fredag. Antalet tågförbindelser till och från Stockholm är oförändrat, trots ökade kostnader för kommunen. Antalet turer med UVEN tågen (mot bl.a. Norrköping och Eskilstuna) utökas fr.o.m. december. Malmköping och Sparreholm gynnas av kraftigt förbättrat utbud längs väg 53 (=busslinje Nyköping-Eskilstuna). Tågtrafikens fortsatta utveckling är av stor betydelse för kommunens utveckling. Bristande infrastruktur (spår) börjar nu sätta gränser för förbättringar mot Stockholm och är därmed en av kommunens viktigaste utmaningar på området. Arbetet fortsätter för att förbättra riksväg 55. Kommunen har tagit varje tänkbart tillfälle i akt att påverka Regionförbundet som nu har fastställt planen för väg 55. Högsta prioritet har om- och nybyggnad av sträckan Yxtatorp - Malmköping. Planerad start är våren Ytterligare två delsträckor kommer att förbättras under planperioden fram till Bättre och effektivare kommunal verksamhet Kommunen arbetar med att bli bättre genom: Kompetensutveckling, enkäter och synpunktshantering för att ständigt förbättra Förbättrad tillgänglighet K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 12

15 DELÅRSRAPPORT 2010 Förbättrad hemsida Glimten, en kommuntidning till medborgarna Sammanfattning på enkel svenska av nämndernas protokoll Servicemätning riktad mot företagen för att identifiera förbättringsområden SKL:s projekt medborgardialoger Jämförelseprojektet i syfte att ta fram goda exempel för förbättringar i den egna kommunen. Obligatorisk nöjdhetsmätning vid enkäter (SCB:s nöjdhetsfrågor) Ökad tillväxt för företagande och arbetsmarknad Företrädare för kommunen kommer i oktober att besöka företag för att kartlägga önskemål och krav på kommunen. Fokus läggs denna gång på företag med färre än 5 anställda. Projektet En väg in har påbörjats. Fortsatt arbete enligt Lissabonstrategin. Infrastrukturella anpassningar för att underlätta för företag och arbetsmarknad. Mångfald ska tas tillvara bättre Ett omfattande mångfaldsarbete fortgår i kommunen. Arbetet startades i ledningsgruppen i samverkan med Mälardalens högskola och ska integreras i samtliga verksamheter. Många satsningar inom arbetsmarknads och introduktionsverksamheten har lett till positivt resultat genom att allt fler med utländsk bakgrund fått tillträde till arbetsmarknaden. Socialtjänstlagen tydliggör kommunens ansvar för att motverka rasism, segregation och utanförskap. Denna uppgift är ett dagligt och naturligt inslag i den verksamhet som bedrivs inom såväl Individ- och familjeomsorg som Äldre och handikappomsorg. EKONOMISK ÖVERSIKT God ekonomisk hushållning Utvärdering av kommunmålet god ekonomisk hushållningen sker i separat avsnitt. Investeringar Bruttoinvesteringarna har för delårsperioden uppgått till 14,1 mkr. Under perioden har vi inte fått några investeringsinkomster. Budgeterade nettoinvesteringar inkl överförda medel från år 2009 är ca 68 mkr. Vissa ej avslutade projekt kan tilläggsbudgeteras år Några av de större investeringarna som pågår är: Värmeanläggning Lötenskolan Äldreboende Flen Exploatering Sundtorp IT-investeringar Beläggningar Låneskuld Kommunen har sedan år 2003 inte några långfristiga lån. Byggnationen av ett nytt äldreboende har påbörjats under Beslut finns om att låna högst 80 Mkr till det nya boendet. Av investeringsprognosen framgår att övriga budgeterade investeringar inte kommer att genomföras i planerad takt. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Följande tabell visar kommunens samlade pensionsförpliktelser. Större delen avser den sk ansvarsförbindelsen, som är en verklig skuld, trots att den inte ska redovisas i balansräkningen. Avsättningar, som är det mindre beloppet, utgör intjänade pensionsrättigheter fr o m Pensionsåtagandena, utom den individuella delen, förvaltas genom sk återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Ökningen av pensionsskulden och förändringen av ansvarsförbindelsen bygger på den senast erhållna prognosen från SPP (kommunens pensionsadministratör). K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 13

16 DELÅRSRAPPORT 2010 Pensionsmedelsförvaltning (Mkr)./. = minus 2009 Delår 2009 Bokslut 2010 Delår 1 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 30,1 30,4 33,8 2 Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland 388,9 387,9 372,5 avsättningar 3 Finansiella placeringar (bokfört värde) 4 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) 419,0 418,3 406,3 5 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 6 Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. finansiella placeringar (bokfört värde) 7 Summa realisationsvinster/ realisationsförluster under året Realiserad och orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) = Återlåning i verksamheten 419,0 418,3 406,3 Intern kontroll Kommunens nämnder upprättar internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Rutinerna beträffande rapportering av de förvaltningsövergripande kontrollerna har utvecklats. Nu går en skriftlig rapport till respektive förvaltning där de iakttagelser som gjorts finns dokumenterade. I övrigt pågår ständigt ett arbete med uppföljning och förbättring av rutiner i syfte att stärka den interna kontrollen. Skatteintäkter och utjämning Intäkterna från skatter och utjämning i delårsrapporten 2008, 2009 och 2010 i Mkr redovisas i följande tabell Preliminära skatteintäkter 367,6 375,0 361,7 Slutavräkning -0,7 1,1 1,7 Prognos slutavräkning -2,2-15,0 6,2 Summa kommunalskatteintäkter 364,7 361,1 369,6 Summa bidrag o 113,8 120,0 141,4* utjämning Skattenetto 478,5 481,1 511,0 EKONOMISK ÖVERSIKT *I posten summa bidrag och utjämning ingår även det tillfälliga konjunkturstödet som för perioden är 10.5 Mkr. Intäkterna från skatter och utjämning har ökat med 29,9 Mkr eller 6,2 procent jämfört med delåret Exkluderas det tillfälliga konjunkturstödet är ökningen 4,0 procent. Orsaken till den goda intäktsutvecklingen är en snabbare återhämtning av ekonomin i landet (bättre skatteunderlag) som ger ökade skatteintäkter, tillfälliga konjunkturstödet och ökade intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Kommunkoncernen Flens kommunkoncern består förutom av kommunen fyra helägda dotterbolag, Flens Bostads AB, Flens Industrihus AB, Flen Vatten och Avfall AB och Unikabruket AB. Kommunstyrelsen fattade under september ett principbeslut om att bilda ytterligare ett bolag med inriktning mot fastigheter. Flens Bostads AB Bolaget redovisar ett resultat på 4,9 Mkr för perioden januari till och med augusti, motsvarande siffra förgående år var 0,8 Mkr. Främsta anledningarna till årets positiva resultat är att nivån på underhållet minskat och att räntenivån är fortsatt låg. Prognosen för helårsresultatet beräknas bli positivt med cirka 1 Mkr. De första åtta månaderna av 2009 har präglats av den förestående ombyggnaden Drottninggatan 15, huset där Flens Bostads AB tidigare hade kontor. Går allt som planerat kommer det under våren/försommaren 2011 att vara inflyttningsklart. Ombyggnationen innebär 40 nyrenoverade lägenheter, varav 6 lägenheter finns i markplanet. Därmed får Flens tätort ett nytillskott av bostäder. Den långa och kalla vintern har också satt sina spår i bolagets ekonomi och innebar också att en garagelänga på Orröområdet K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 14

17 DELÅRSRAPPORT 2010 rasade av snömassorna. Detta garage kommer att återuppbyggas under hösten. De första åtta månaderna har det också pågått diskussioner om hur kommunens fastigheter ska ägas och förvaltas i framtiden. Investeringar Några större investeringar har inte genomförts under de första åtta månaderna 2010 men ombyggnationen av Drottninggatan 15 är budgeterad till ca 26 Mkr. Allt är dock inte investeringar utan viss del avser underhåll. Flen Vatten och Avfall AB Vatten och Avlopp Ombyggnationen av Flens reningsverks inloppsdel togs i drift i juni. Med ombyggnationen har en rad positiva effekter tillkommit i form av bättre arbetsmiljö, bättre kontroll på mängden inkört externt slam samt förutsättningar för att minska driftskostnaden. Behovet av att på lång sikt ersätta den nuvarande vattenförsörjningen i Flen är alltjämnt i fokus. Bolaget har initierat en utredning om förutsättningar och alternativ för en framtida vattenförsörjning. Rapport om detta beräknas vara färdig i slutet på första kvartalet Lite beroende på slutsatserna i denna och de beslut som fattas kan bolaget stå inför stora investeringar för att ersätta nuvarande lösning. Under hösten och vintern fokuseras investeringarna på att etablera ledningsnätet till det nya äldreboendet i Flen. Samtidigt förnyas en rörledning i anslutning till detta. Renhållning Hämtningen av hushållsavfall har fungerat tillfredsställande under årets första sju månader. Slamhämtningen har och kommer säkerligen att vara en ständigt återkommande punkt där det finns förbättringsmöjligheter. EKONOMISK ÖVERSIKT Under året har förberedelser vidtagits för att kunna genomföra den ombyggnation av återvinningscentralen Frutorp som är planerad inför nästa år. Ekonomi Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 5,5 (0,7) Mkr. VA-delen har genererat ett resultat om 3,5 mkr och renhållningsdelen ett resultat om 2 mkr. Jämfört med budget visar både VA och renhållningen bättre resultat. På VA-delen är kostnaden för drift av ledningsnätet lägre än budget medan verken (vattenverk, reningsverk) ligger på budget. För renhållningsdelen är intäkten något högre än budget samtidigt som lägre volymer för hushållsavfall och därmed sammanhängande lägre behandlingsavgift förklarar renhållningens positiva differens. Prognosen för helårsresultatet är beräknad till 6,7 mkr jämfört med budgeterade 4,4 mkr. Investeringarna för de första åtta månaderna uppgår till 7,9 mkr. Ombyggnationen vid Flens reningsverk är den största posten i detta och uppgår till 7 mkr. Flens Industrihus AB Bolagets verksamhet är begränsad till att hantera fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Bolaget har ett delårsresultat på 0,1 Mkr. På helårsbasis prognostiseras ett mindre överskott. Unikabruket AB I slutet av 2009 förvärvade bolaget fastigheten som Lager 157 hyr i Hälleforsnäs. Bolagets verksamhet är också begränsad till att hyra ut denna fastighet. För delåret 2010 redovisas ett positivt resultat på 0,1 Mkr. Helårsprognos för bolaget är +/- 0. Framtiden Förra året vid den här tiden var den ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Den ekonomiska kris som inleddes under 2008 K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 15

18 DELÅRSRAPPORT 2010 och fortsatte under 2009 ledde till drastiska konsekvenser för världens ekonomiska utveckling. För de svenska kommunerna innebar det minskande skatteintäkter och ledde till neddragningar i flera verksamheter. Om inte staten hade gått in med extra medel hade det utan tvekan blivit stora negativa konsekvenser i den kommunala verksamheten. För 2009 redovisade kommunen ett mindre underskott i sin verksamhet. För 2010 har en stram budget lagts och ansträngningar har gjorts för att anpassa verksamheten till de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Betydande problem med verksamheterna, framförallt inom socialtjänsten och tekniska förvaltningen, innebär att dessa beräknas gå med underskott. Totalt sett beräknas kommunens resultat uppgå till ca + 13 Mkr. Sedan 2009 har återhämtningen i ekonomin för Sveriges del gått snabbare än vad många förväntat sig. Det innebär att sysselsättningen ökat men också att räntorna höjts och sannolikt kommer att fortsätta öka de kommande åren. Vi har nu åter tillväxt i ekonomin. Vi kan därför för Sverige som helhet förvänta oss fortsatt ökande sysselsättning och ökande skatteintäkter. Skatteutjämningssystemet innebär att alla kommuner får del av en för riket positiv utveckling även om den egna kommunens utveckling är dålig. Ett stort orosmoment är dock att flera länder i Europa har betydande ekonomiska problem bl.a med sina statsfinanser. Om inte detta kan klaras på rimligt sätt kommer det att negativt påverka den allmänna utvecklingen i Europa och Världen och därmed också den svenska ekonomin. På lokal nivå för Flens kommun och för Sörmland är det ännu för tidigt att säga vilka de totala effekterna blir. Liksom i tidigare lågkonjunkturer har näringslivet förändrats. Ett antal arbetstillfällen har försvunnit. Vissa av dem kommer aldrig tillbaka. Detta kan särskilt drabba orter och regioner med en låg utbildningsnivå och hög andel sysselsättning i branscher som EKONOMISK ÖVERSIKT påverkas särskilt mycket. Sörmland har en hög andel sysselsättning i industrin som under lågkonjunkturen drabbats hårt. Den utveckling med färre antal sysselsatta i industrin som pågått under flera decennier kan på goda grunder antas fortsätta. För Flen är det därför ytterst angeläget att dels ge befintliga företag inom industrin och andra branscher så goda förutsättningar som möjligt men också att skapa förutsättningar för utveckling av små och medelstora företag i befintliga och nya branscher. Kommunen arbetar därför på många olika sätt för att skapa goda och bättre förutsättningar. En ny näringslivsstrategi och en ny turismstrategi är under utarbetande. I år har vi infört en modell som vi kallar En väg in för att underlätta för företagen i deras kontakter och samverkan med kommunen. Under 2011 kommer en rad utbildningsinsatser om näringslivet och dess villkor att genomföras. Den nya näringslivsstrategin liksom turismstrategin kommer att antas och genomföras. De viktigaste åtgärderna för Flens framtida utveckling är att satsa på god och tillgänglig utbildning för både barn, ungdomar och vuxna och att få till en väl fungerande infrastruktur med bra förbindelser med såväl tåg som bussar. Vi vet att utbildningsnivån och goda kommunikationer har ett direkt samband med utvecklingen av näringslivet och därmed sysselsättningen. När det gäller infrastrukturen är flera goda saker på väg att genomföras. I Flen bygger trafikverket om bangården för ökad säkerhet och ökad tillgänglighet. En upprustning ska göras av några vägsträckor på väg 55 mellan Flen och Malmköping. Busstrafiken ska förbättras. Turtätheten på UVEN trafiken utökas. Samtidigt sker dock en avreglering av järnvägstrafiken vilket hittills för Flens del innebär en försämrad trafik med färre stopp i Flen och med sämre tidtabell på Västra Stambanan där vi idag har en relativt snabb och bekväm K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 16

19 DELÅRSRAPPORT 2010 pendling till och från bl.a. Södertälje och Stockholm. För kommunens del innebär försämringarna att vi måste lägga ner all kraft som är möjlig på att uppmärksamma beslutsfattare på trafikverket, inom SJ men kanske framförallt i riksdag och regering på vilka konsekvenser som uppstår för vår och andra orter som drabbas. Kommunen kommer att under 2011 arbeta aktivt för att försöka behålla och förbättra trafiken. Effektiva kommunikationer är en grundläggande förutsättning för en bra utveckling av Flens kommun. Försämrad tågtrafik får direkt negativa konsekvenser för såväl boende som för näringslivet. Vi kan fortfarande se effekterna av 2008 och 2009 års ekonomiska tillbakagång. Arbetslösheten ligger fortfarande på en hög nivå vilket skapar sociala och ekonomiska problem inte minst för många ungdomar. För kommunens del innebär det ett fortsatt högt tryck på socialtjänsten både avseende försörjningsstöd och för stödjande insatser för barn, ungdomar och familjer. De prognoser som gjorts på nationell nivå pekar på att behovet av försörjningsstöd ökar även under 2011 för att sedan kunna minska. Betydande insatser görs för att skapa utbildning, sysselsättning och andra åtgärder för arbetslösa för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för egen försörjning. Under 2010 startade kommunen VERAprojektet (Vägledning, Ekonomi, Rådgivning, Arbete) för att ge större möjligheter för de som är beroende av kommunens stöd för sin försörjning att få utbildning, och arbete. Projektet sker i samverkan mellan socialförvaltningen, arbetsmarknads och utbildningscentrum och arbetsförmedlingen. Målsättningen är att fler ska kunna försörja sig själva och att korta den tid man är beroende av försörjningsstöd. För ungdomar görs särskilda insatser i form av utbildning, EKONOMISK ÖVERSIKT arbete och andra former av stöd för att underlätta en etablering på arbetsmarknaden. Under slutet av 2011 kommer Flens nya äldreboende att vara färdigställt och klart för inflyttning. Miljöredovisning Miljöpolicy Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt ansvar för att skydda människors hälsa samt att förvalta vårt biologiska arv tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljöoch hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö. Utdrag ur Flens kommuns miljöpolicy som antogs i maj Nedan beskrivs hur Flens kommun arbetat med de nationella miljömålen under januariaugusti 2010: Begränsad klimatpåverkan Uppföljning av Flens kommuns energiplan : Mål: Flens kommun (org) ska halvera utsläppen av koldioxid från uppvärmning av kommunägda fastigheter till år 2010 jämfört med år Uppfyllelse: Redovisas i årsbokslutet Mål: Fasa ut oljeberoendet fram till år 2010 och därmed öka användningen av förnyelsebara energikällor. År 2010 ska oljeförbrukningen i Flens kommuns och FBAB:s fastigheter uppgå till högst 50 kbm/år för uppvärmning. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 17

20 DELÅRSRAPPORT 2010 Uppfyllelse: Oljeanvändningen har minskat väsentligt och ersatts med biobränsle (egna anläggningar och fjärrvärme). Dock återstår att ersätta olja som utgör sk spetslast (extra tillskott vid stark kyla) uppgick oljeförbrukningen för Flens kommun (org) och FBAB till 129 kbm. Mål: Energiförbrukningen i Flens kommun och FBAB:s fastigheter och lokaler ska minska med 5 % till år 2010 jämfört med Uppfyllelse: Redovisas i årsbokslutet. Mål: År 2010 ska kommunens och FBAB:s personbilspark till 100 % bestå av miljöbilar. Koldioxidutsläppen från egna fordon (exkl arbetsmaskiner) ska minska med 50 % till år 2010 jämfört med Uppfyllelse: 70 % av kommunens ägda och leasade personbilar (inkl minibussar) är miljöbilar enligt förordningen 2007:380 om miljöbilspremie. Mål: År 2010 ska 50 % av kommunen och FBAB:s arbetsmaskiner uppfylla kravet på bästa rådande miljöklass Uppfyllelse: Redovisas i årsbokslutet. Mål: Senast år 2010 ska Flens kommun och FBAB ha tre stycken kombinerade soloch biobränsleanläggningar i drift. Uppfyllelse: Solfångaranläggning finns idag på Bettna skola. Det nya äldreboendet kommer att förses med solfångare. Energieffektivisering Kommunen har sökt och erhållit kr per år under åren enligt förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. En nulägesanalys, mål för 2014 respektive 2020 samt en handlingsplan, ska antas av kommunfullmäktige senast i december EKONOMISK ÖVERSIKT Energijakten Energijakten har fortsatt. Energi- och klimatrådgivning BMR-förvaltningen bedriver energi- och klimatrådgivning till enskilda och företag med hjälp av Mälardalens Energikontor. Uppföljning av budgetmålet Antalet klimatsmarta boenden ska öka BMR-förvaltningen har verkat för bildande av ett nätverk för lågenergibyggande. Frisk luft Kommunen är medlem i Sörmlands Luftvårdsförbund, som bla bedriver kontroll i länet av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kontrollen sker genom mätning eller beräkning. Under 2010 sker mätning i Eskilstuna. Bara naturlig försurning BMR-förvaltningen bedriver kalkning av försurade sjöar enligt särskilt program. Skyddande ozonskikt BMR-förvaltningen bedriver tillsyn över köldmedierapportering enligt föreskrifter. Uppgifterna sammanställs årsvis. Ingen övergödning BMR-förvaltningen bedriver i samarbete med Sörmland Vatten och Avfall AB samt Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund övervakning av övergödningssituationen i Mellösasjön, Gårdsjön, Valdemaren och Vadsbrosjön, enligt ett program. Förvaltningen bedriver också under ett år provtagning avseende övergödning i Hosjön. I förvaltningens tillsynsverksamhet är målet ingen övergödning ett prioriterat område. AUC-förvaltningen har i samarbete med Skunderns Miljö och Fiskeförening och Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, bedrivit ett utfiskningsprojekt i Skundern, med avsikt att minska övergödningen av sjön. K:\EKON\DELARRAP\Delår2010\Ekover delår 2010.doc 18