Konsumenten i fokus KONSUMENT- SKYDD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumenten i fokus KONSUMENT- SKYDD"

Transkript

1 JUNI KONSUMENT- SKYDD Konsumenten i fokus Foto: Anna Rut Fridholm Sverige påverkar Europas gemensamma regelverk. Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare och förhandlare, förklarar varför konsumentskyddet är prioriterat. Både nu och efter valet. NORDISK-BALTISKA KONKURSLAGAR UNDER LUPPEN SWISH NU FÖR FÖRETAGARE BEKÄMPA ID-STÖLD

2 2 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 VD HAR ORDET Var rädd om den svenska modellen Hushållens skuldsättning diskuteras intensivt. Bankföreningen har under våren tagit viktiga steg i att utveckla vår bolånerekommendation till medlemmarna. Hushållen bör i ett första steg amortera ned skulden till 70 procent av bostadens värde. En individuell amorteringsplan visar dessutom hur kunden kan fortsätta att amortera utifrån sin egen ekonomiska situation. En viktig del av hushållens balansräkning, nämligen hushållens sparande, diskuteras däremot i väldigt liten utsträckning. Det tycker jag är synd. Vi har ett högt hushållsparande och det fördelas på ett sätt som påverkar hela det finansiella systemet i Sverige. Låt oss först slå fast att Sverige är ett land som präglas av högt sparande. Både hushålls- och företagssektorn har ett positivt finansiellt sparande och har haft det under lång tid. Staten är den enda sektorn som just nu har ett finansiellt underskott, vilket de flesta anser vara normalt så länge ekonomin befinner si g i lågkonjunktur. Men staten har ett starkt mål om att återkomma till överskott när högkonjunkturen är här. Under två decennier har sparandeöverskottet manifesterats i ett årligt mycket stort svenskt bytesbalansöverskott i förhållande till omvärlden. Ett särdrag i den svenska ekonomin är att hushållen sparar på ett mer sofistikerat sätt än i många andra länder. Ända sedan 1980-talet har regering och riksdag uppmuntrat hushållen att spara inte bara på bankkonto, utan också i aktier och fonder samt för att trygga sin pension. Först med allemansfonder, och därefter med skattegynnat privat pensionssparande och det allt mer betydelsefulla avtalspensionssparandet. Det har gett stora positiva välfärdseffekter. Hushållens sparande har gett god avkastning. Det har också kommit näringslivet till del och har kanaliserats till investeringar och jobb. Det är en fördel för Sverige. Men när sparandet, trots att det är högt, placeras i aktier och fonder så blir det med nödvändighet mindre sparande på traditionella bankkonton. En bank måste då finansiera krediter på marknaden. Obligationer blir en viktig del av finansieringen av en banks viktiga utlåning till hushåll och företag. Om banken inte sökte finansiering på marknaden skulle hushållens och företagens konsumtion och investeringar minska kraftigt. När hushållen sparar i fonder och för sin pension så investeras medlen i aktier och obligationer. Så sluts cirkeln. Hushållens sparande kommer bankerna till del genom att sparandet kanaliseras till bland annat bankobligationer, inte minst säkerställda obligationer. Hushållen kan ta del av den högre avkastning som alternativa sparformer ger och samtidigt kan banken få tillgång till finansiering för att kunna finansiera ekonomin. Den svenska modellen innebär alltså att bankerna har en relativt stor andel marknadsfinansiering i relation till finansiering via insatta medel på bankkonto. Det är en svensk modell som visat sig vara mycket stabil och effektiv även under finanskriser och eurokriser. Det är en modell som säkrar näringslivets finansiering av investeringar samtidigt som den ger hushållen en god avkastning på sitt sparande. Det är en modell som är väl värd att värna. Höga kapitalkrav och stark tillgång till likviditet är nödvändigt för ett stabilt finansiellt system. Sverige står sig mycket väl i en internationell jämförelse. När nu ytterligare steg diskuteras är det viktigt att värna den svenska modellen. Thomas Östros, vd Bankföreningen Nyhets brevet ges ut av Svenska Bankföreningen och kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Ellen Karlberg Bodil Bjerre Sekund (föräldraledig) Produktion: M Pacerek AB

3 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI Skärpta kapitalkrav nu ett faktum Finansinspektionen vidtar nu flera åtgärder som påverkar bankernas kapitalkrav. Åtgärderna innebär att de svenska bankerna får väsentligt högre kapitalkrav än övriga banker i Europa. Precis som Finansinspektionen, tillsammans med Riksbanken och regeringen annonserade i november 2011 påförs de fyra storbankerna ett extra kärnprimärkapitalkrav på 5 procent. Kravet är uppdelat på 3 procent systemriskbuffert och 2 procent inom ramen för den så kallade pelare 2. Systemriskbufferten kommer att gälla från och med 1 januari Påslaget i pelare 2 kommer att börja gälla under hösten, säger Maria Nilsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Golv på höjd nivå Riskviktsgolvet för svenska bolån höjs till 25 procent från nuvarande 15 procent. Syftet med höjningen är att den ska täcka den systemrisk som de svenska bolånen anses orsaka. Höjningen av riskviktsgolvet kommer att börja gälla under hösten. Finansinspektionen kommer också att ställa krav på att de svenska banker som också är aktiva på den norska bolånemarknaden ska höja riskvikterna för norska bolån på ett likartat sätt som för de svenska bolånen. De nya kraven som hänför sig till norska bolån har sin grund i att den norska myndigheten, Finanstilsynet, planerar att skärpa riskvikterna för norska bankers norska bolån. Finansinspektionen kommer att återkomma till den närmare utformningen när de norska kravens slutliga utformning är känd, säger Maria Nilsson. Maria Nilsson, Bankföreningen Den kontracykliska kapitalbufferten, som gäller för alla banker, kommer att aktiveras i Sverige. Vid ett anförande konstaterade Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson att en nivå på 1 procent är rimlig från och med sommaren Ett förslag om en kontracyklisk buffert på 1 procent har nyligen remitterats. Sammantaget innebär dessa åtgärder att kapitalkraven för svenska banker blir mer omfattande, i synnerhet för de fyra största bankerna. De svenska bankerna får väsentligt högre kapitalkrav än övriga banker i EU, säger Maria Nilsson. Kreditregister införs i tre steg Europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken har startat ett projekt för att införa ett kreditregister där uppgifter om alla enskilda lån ska samlas in från bankerna. Registret ska innehålla alla de krediter i euroländerna som omfattas av ECB:s gemensamma tillsynsmekanism, SSM. Sverige står tills vidare utanför den gemensamma tillsynsmekanismen, men Riksbanken har ändå för avsikt att införa ett kreditregister i Sverige som till stor del bygger på det planerade kreditregistret hos ECB. Kreditregistret på europeisk nivå ska införas i tre steg. I det första steget ska alla bankernas krediter till företag omfattas. I det andra steget ska hushållens bolån inkluderas och i det tredje hushållens övriga lån. I Sverige kommer Riksbanken att tills vidare stanna vid det första steget, före- tagens lån, eftersom det har visat sig komplext på flera plan att införa kreditregister för hushåll. Riksbanken anser sig behöva ett kreditregister för att svara mot behov av fördjupade analyser inom finansiell stabilitet, penningpolitik, tillsyn m.m. I kreditregistret ska det enligt förslaget sparas en mängd uppgifter om varje kredit, till exempel uppgifter om låntagaren, kreditvillkor, kreditförluster. Ett annat skäl för att införa kreditregister är att förbättra finansmarknads-statistiken och att om möjligt ersätta delar av bankernas inrapportering till denna. För tillfället pågår en förstudie där Riksbanken undersöker vilka olika uppgifter som ska samlas in från bankerna om varje kredit, hur ofta uppgifterna ska rapporteras, sekretessfrågor etc. Förstudien ska vara klar under hösten Det blir en mycket omfattande och resurskrävande systemanpassning för de rapporterande bankerna och en första rapportering till kreditregistret är troligtvis möjlig först i slutet av 2016.

4 4 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 NYHETER En gemensam verktygslåda Protokollet från det finansiella stabilitetsrådets möte den 23 maj visar att övriga myndigheter välkomnar Finansinspektionens förslag om svenska bankers kapitalnivåer. Men de var långt ifrån överens om synen på den kontracykliska kapitalbufferten, behovet av åtgärder för att minska risken med hushållens skuldsättning och likviditetskrav i svenska kronor. Magnus Karlsson, Bankföreningen reder ut begreppen. Enligt protokollet föreslår Finansinspektionen att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara påslagen och att den bör uppgå till 1 procent av de riskvägda tillgångarna. Det anses vara en väl avvägd nivå med tanke på hushållens höga skuldsättning och numera måttliga tillväxttakt, samtidigt som utlåningen till företag är låg. Riksbanken ser Finansinspektionens aviserade åtgärder som ett steg i rätt riktning, men att kapitalkraven är lågt satta i förhållande till banksystemets storlek. Riksbanken anser att obalanser har byggts upp i hushållens skuldsättning och att det därför är bra att den kontracykliska kapitalbufferten slås på, och att den också är högre, 2,5 procent. Riksgälden anser att tidpunkten för aktiveringen av den kontracykliska bufferten kan ifrågasättas eftersom flera ekonomiska indika- Magnus Karlsson Riksgälden ser inte de skuldsatta hushållen som en lika stor risk som Riksbanken, men tycker ändå att det är viktigt att arbeta för en amorteringskultur. torer är svaga. Samtidigt bedömer de effekten av att aktivera bufferten som relativt marginell. Riksbanken förespråkade vid mötet att bankerna ska ha ett specifikt krav på likviditetstäckningsgrad, LCR, även i svenska kronor och inte bara i euro och dollar. Det mötte motstånd hos både Riksgälden och Finansinspektionen. De senare anser att det kan få negativa effekter för statspappersmarknaden, att det är bättre att ha större dollar- och eurotillgångar som också fungerar som säkerhet för lån i svenska kronor hos Riksbanken och att det finns en risk att våra grannländer inför motsvarande krav i norska och danska kronor. Finansinspektionen påpekade att om det behövs större likviditetsreserver bör LCR höjas generellt, inte specifikt för tillgångar i kronor. Ett antal verktyg har aktiverats för att minska risken med hushållens skuldsättning. Riksbanken anser att det kan behövas ännu fler åtgärder. De vill ytterligare stärka amorteringskulturen och skärpa bankernas kreditprövning (kvar-att-leva-på-kalkylen, KALP). Riksgälden ser inte de skuldsatta hushållen som en lika stor risk som Riksbanken, men tycker ändå att det är viktigt att arbeta för en amorteringskultur. Finansinspektionen hänvisar till att hushållen har relativt god förmåga att hantera finansiell stress och att flera åtgärder redan har vidtagits: bolånetak 2010, riskviktsgolv för bolån samt Bankföreningens Sammanställning av myndigheternas ståndpunkter Kontracyklisk kapitalbuffert Likviditetskrav i svenska kronor Hushållens skuldsättning Finansinspektionen Riksbanken Riksgälden 1 procent 2,5 procent Avvakta I nuläget inte aktuellt 60 procent enligt LCR-beräkning I nuläget inte aktuellt Fortsatt och fördjupad analys av bland annat amorteringsbeteendet, utesluter inte ytterligare åtgärder Stärka bankernas kvar-att-leva-på-kalkyl och amorteringskulturen Fortsatt analys men inte så stor risk

5 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI Foto: Regeringskansliet amorteringsrekommendation med krav på individuella amorteringsplaner. Finansinspektionen anser att ytterligare åtgärder primärt bör fokusera på bostadsmarknadens funktionssätt och i andra hand på hushållens efterfrågan på bolån, exempelvis genom amorteringsbeteendet. Rådet gav vidare beredningsgruppen i uppdrag att analysera ett införande av krav på bankernas bruttosoliditet i Sverige, krav på skuldinstrument som kan konverteras till eget kapital i händelse av kris, likviditetskrav samt konkreta alternativ som syftar till att stärka hushållens amorteringsbeteende. Rådet kommer utifrån dessa analyser att diskutera behovet av ytterligare åtgärder. Finansiella stabilitetsrådet består av: Peter Norman, finansmarknadsminister (ordförande) Martin Andersson, GD Finansinspektionen Stefan Ingves, riksbankschef Hans Lindblad, GD Riksgälden Detta var rådets andra möte (det första konstituerande) och nästa möte är i november. Stabilt med få orosmoln Efter stabilitetsrådets möte lade regeringen fram en färdplan om finansiell stabilitet och Riksbanken och Finansinspektionen presenterade var sin stabilitetsrapport. Johanna Orth på Bankföreningen ger en överblick. I slutet av juni förväntas Finanskriskommittén lägga fram ett betänkande om implementering av EU:s krishanteringsdirektiv, BRRD. Vi bedömer att ansvaret för tidiga ingripandeåtgärder kommer läggas på Finansinspektionen, och att Riksgälden föreslås komma in först i ett senare skede. En annan fråga är finansieringsarrangemang. BRRD ger olika möjligheter att ställa krav på bail in -bara skulder och kapital så kallad MREL (minimum requirement of eligible liabilities). För att undvika omfattande bail-in vid en kris så behövs dock en ansenlig resolutionsfond 3 procent av garanterade insättningar. Och den ska vara helt förfinansierad av bankerna. I Sverige har bankerna hittills betalat cirka 10 miljarder kronor till stabilitetsfonden sedan Frågan är om regeringen avser att använda de pengarna för att bygga upp resolutionsfonden som behövs enligt BRRD, eller om en ny resolutionsfond måste byggas upp. Dessutom avser regeringen lägga ett förslag om avgift eller skatt som läggs på bankerna för att finansiera kostnaden för en del av Riksbankens valutareserv. Ett införande av bruttosoliditetskrav, kanske tidigare än i andra länder, ligger också i planen. Men en ny regering kan göra andra prioriteringar. Riksbankens och FI:s stabilitetsrapporter Finansinspektionen verkar vara inne på att inte reglera i förväg utan införa till exempel Net Stable Funding Ratio samtidigt som resten av EU. Finansinspektionen säger också nej till ett LCR-krav i svenska kronor. När det gäller hushållens skuldsättning anser myndigheterna att Johanna Orth åtgärder mot den finansiella sektorn inte räcker utan att bostadsbyggande och en successiv förändring av exempelvis ränteavdrag också krävs. Men Finansinspektionen har ändå beredskap för fler åtgärder mot bankerna, till exempel att införa loan to incomekrav, reglera amorteringar eller skärpa bankernas kvar-att-leva-påkalkyler. Vad händer internationellt? Två saker att hålla ögonen på är EU:s strukturreformsförslag och FSBs arbete med så kallad GLAC (gone concern loss absorbing capacity). I Rådet förhandlas ett EU-förslag om att dela upp de 30 största bankerna i Europa i en investment bank och en retailbank. Financial Stability Board (FSB) vill införa globala krav om stärkt förmåga att absorbera förluster i en kris, GLAC. Förslaget om krav på GLAC ska presenteras för G20-ländernas ledare vid toppmötet i Brisbane i november. Våra stora banker kan komma att behöva leva upp de kraven. EU-länderna lär vilja hitta en lösning så att kraven i BRRD, som EU redan beslutat, anses som tillräckliga.

6 6 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 NYHETER Gränsöverskridande rekonstruktion pågår Sverige har med sin fungerande konkurslagstiftning tagit på sig ledartröjan när det gäller arbetet för att utveckla en harmoniserad syn på insolvensfrågor i Norden och i Baltikum genom att medverka i the Nordic/Baltic Insolvency Network. Inom ett halvår hoppas nätverket kunna presentera sina förslag, som kan bli vägledande för lagstiftarna i regionen men också påverka insolvensrättens utveckling i EU. Ett antal insolvensexperter från de nordiska och baltiska länderna startade nätverket Det primära syftet är att förbättra förutsättningarna för framtida investeringar i regionen genom att komma till rätta med omotiverade skillnader mellan de olika ländernas insolvenslagar. Genom en ny enad syn kan systemet bli mer förutsägbart, säkert och effektivt. Ytterligare ett syfte med projektet är att höja kvaliteten på insolvenslagarna i regionen rent generellt. TIll exempel har den svenska rekonstruktionslagen sedan flera år tillbaka visat sig vara otidsenlig och bristfällig. Dyrköpta erfarenheter Vi tröttnade på att vänta på våra länders lagstiftare, inte minst på det svenska justitiedepartementet. I samband med finanskrisen 2009 blev det uppenbart att bristen på harmonisering och kvalitativa lagstiftningsprodukter skapade stor oreda då krisdrabbade företag med verksamhet i de olika länderna behövde rekonstrueras. Vi hamnade i en oacceptabel situation. Dessutom kan investeringsviljan i regionen komma att påverkas negativt om inget görs, säger ordföranden i nätverket, advokaten Erik Selander, partner på advokatfirman DLA Nordic, där han bland annat arbetar som rekonstruktör och konkursförvaltare. Experterna i nätverket, ungefär fem personer från varje land, är justitie- Under finanskrisen 2009 fick svenska banker ta över hela fordonsparker i de baltiska länderna då bilarnas ägare inte längre kunde betala sina lån. Många lokala företag gick i konkurs och otydliga regler kring hur dessa konkurser skulle hanteras gjorde en svår situation ännu svårare. Ulrika Hansson, ansvarig för insolvensrättsliga frågor på Bankföreningen: Vi välkomnar det viktiga arbetet med att skapa en harmoniserad syn på insolvensrättsliga frågor inom Norden och Baltikum. Vi stöder helhjärtat projektet och hoppas att denna internationella samverkan ska kunna påverka utformningen av regelverket framöver och skapa bättre lagstiftning och därmed större rättssäkerhet för borgenärer och gäldenärer, konkursförvaltare och andra aktörer på insolvensrättens område. Foto: Shutterstock

7 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI råd, professorer, advokater och bankmän. De har alltsedan nätverket bildades träffats 3 4 gånger per år för att arbeta fram och skriva gemensamma rekommendationer riktade till regionens lagstiftare. Vår förhoppning är att vi genom att lägga fram väl genomarbetade rekommendationer underlättar för lagstiftarna i våra respektive länder att i närtid förändra insolvensrätten på ett önskvärt och internationellt anpassat sätt. Liknande projekt pågår bland annat på global nivå genom Världsbankens och UNCITRAL:s försorg samt naturligtvis på EU-nivå, säger Erik Selander. Och samarbetet har gått bättre än många hade trott. Vi är väl medvetna om vilka projekt som pågår både på global nivå och på EU-planet och vi har god representation och insikt i dessa projekt. Vår målsättning är att vårt nätverksarbete ska observeras som ett intressant globalt projekt i större sammanhang. Det praktiska arbetet har flutit på. Vi har lyckats skapa en miljö där det råder fullständig prestigelöshet mellan nationella intressen. Och vi är väldigt fokuserade på att komma framåt så att vi kan dra praktisk nytta av ett tydligare regelverk, säger Erik Selander, som konstaterar att den svenska gruppen har haft ett gott inflytande, mycket tack vare en fungerande konkurslag. Rekonstruktionsrätten är annars det vi prioriterat eftersom det är den som spretar mest och håller lägst kvalitet, fortsätter han. När det gäller den materiella rätten i de olika länderna finns det en hel del skillnader men nätverkets experter gör bedömningen att dessa skillnader inte är så stora att projektet inte uppfyller sitt syfte. Som exempel kan nämnas att synen på återvinning, hanteringen av gäldenärens avtal, vissa centrala säkerhetsrätter etcetera Erik Selander skiljer sig åt en del på ett, som vi i nätverket ser det, omotiverat sätt. Rekonstruktionsrätten i regionen har växt fram nationellt utan att nödvändig hänsyn tagits till andra länders regleringar. När en internationell kris var ett faktum blottlades skillnaderna och tvisterna blev långa, dyra och i vissa fall svåra att lösa. I bankernas intresse Det är ingen slump att bankerna är väldigt intresserade av vår kommande rekommendation och Bankföreningen ställer upp på ett förnämligt sätt och stöttar arbetet med både expertis och administration. Bankerna har nämligen stött på den här beskivna problematiken i samband med den kris som drabbade de baltiska länderna under finanskrisen, säger Erik Selander, som konstaterar att intresset varit större på andra sidan Östersjön än hemma i Sverige när det gäller att komma till rätta med dessa problem. Våra baltiska grannar har redan anammat en del av våra förslag och ändrar ständigt sina regelverk för att nå en internationellt gångbar nivå. Även om andra länder finner den svenska konkurslagen attraktiv har Sverige ändå släpat efter många andra länder i EU på rekonstruktionsområdet. Vi behöver komma i kapp nu, säger Erik Selander och konstaterar att den svenska lagstiftaren för vilken nätverket bland annat utgör remissinstans när det gäller internationella insolvensfrågor nu vaknat till liv; i ett direktiv från i år sägs att den svenska rekonsruktionslagen ska ses över. Det är hoppingivande eftersom vi hoppas att resultatet av vårt arbete ska användas och få reell betydelse, avslutar Erik Selander. Text: Ellen Karlberg Kriminalisera identitetsstöld! ID-stöld eller ID-kapning är ett stort problem, både internationellt och i Sverige. För att motverka denna typ av brottslighet, som innebär att människor får sina identiteter stulna, har Bankföreningen tillsammans med Svensk Handel, UC och Polisens nationella bedrägericenter startat ett samarbete. Bland annat arbetar man för att förbättra identifieringsprocessen och kriminalisera identitetsintrång genom uppvaktning av justitiedepartementet. Är du skattskyldig i USA? Sverige och USA har enats om att ingå avtal om informationsutbyte, med den amerikanska lagen FATCA som bakgrund. Syftet är att förhindra skatteflykt från USA. Från den 1 juli 2014 kommer svenska banker och andra finansiella företag att börja kartlägga kontotillgångar utanför USA som innehas av amerikanska skattskyldiga. Bankföreningen har tagit fram bankgemensam information om FATCA, bland annat ett faktablad, som finns på Bankföreningens hemsida Är du skattskyldig i USA? Sverige och USA har enats om att ingå avtal om informationsutbyte, med den amerikanska lagen FATCA som bakgrund. Syftet är att förhindra skatteflykt från USA. Från den 1 juli 2014 kommer svenska banker och andra finansiella företag att börja kartlägga kontotillgångar utanför USA, som innehas av amerikanska skattskyldiga. Banker i hela världen kommer att identifiera och lämna kontrolluppgifter på kontotillgångar för privatpersoner och företagsägare om de är skattskyldiga i USA. Många länder har eller kommer att ha ett avtal om informationsutbyte med USA som grund för nationell lagstiftning. Vilka omfattas? Reglerna omfattar kontotillgångar som innehas av personer som är skattskyldiga/deklarationsskyldiga i USA, så kallade US persons. Till US persons räknas bland andra: Personer som är bosatta i USA Amerikanska medborgare (även personer med dubbelt medborgarskap) Innehavare av amerikanskt uppehålls- och arbetstillstånd (s.k. Green card) Företag som är registrerade i USA Dessutom ska rapportering göras för så kallade passiva företag om det finns en verklig huvudman som är US person. Hur ska det gå till? Du som är bankkund före den 1 juli 2014: Du behöver själv inte göra något som kund. Om någonting pekar på att du är skattskyldig i USA (se definitionen på US person ovan) kommer du att bli kontaktad av din bank för att lämna kompletterande uppgifter. Du som blir bankkund den 1 juli 2014 eller senare: Du kommer att behöva svara på frågan om du är skattskyldig i USA eller inte. Om så är fallet måste du uppge ditt TIN (Taxpayer Identification Number). Skatteverket i Sverige kommer att ta emot informationen om amerikanska skattskyldigas kontotillgångar och sedan rapportera uppgifterna vidare till det amerikanska skatteverket IRS. Vad händer om du inte lämnar de uppgifter som banken efterfrågar? Reglerna innebär att de kunder som inte lämnar uppgifter om skattskyldighet i USA kommer att rapporteras till Skatteverket i Sverige, som sedan rapporterar vidare till IRS. Andra regler Utöver FATCA finns idag redan regler om begränsningar av värdepappershandel vid bosättning i USA och i förekommande fall avtal med USA om skatt och skatterapportering vid innehav av amerikanska värdepapper. Övrig information Detta faktablad är inte en uttömmande beskrivning av regelverket. För vidare information hänvisas till Skatteverkets och den amerikanska myndigheten IRS hemsidor. Telefon: FATCA står för Foreign Account Tax Compliance Act och omfattar finansiella företag, till exempel banker, fondbolag och försäkringsbolag i hela världen. Varför har USA infört FATCA? För att förhindra skatteflykt från USA. FATCA är resultatet av förändringar i lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet. För att bekämpa arbetslösheten i USA har amerikanska politiker vidtagit en rad åtgärder, bland annat att sänka arbetsgivaravgifterna. För att finansiera en sådan sänkning beslutade kongressen år 2010 att skärpa skattekontrollen för att öka möjligheten att få in oredovisade skattemedel till landet. Skatteverket: Amerikanska skattemyndigheten IRS:

8 8 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 NYHETER Succé för Swish snart även för näringsidkare Det mobila betalsystemet Swish är på väg att bli en stor framgång. I slutet av maj var 1,2 miljoner svenskar anslutna till Swish, och nya kunder tillkommer varje dag. I sommar kan föreningar och små näringsidkare också använda Swish. Med hjälp av Swish-appen för man sekundsnabbt över pengar från sitt eget till någon annans bankkonto. Man knappar in koden till sitt Mobila BankID samt mottagarens telefonnummer och Swish! pengarna är framme! Vi är glada över framgångarna. Swish är ett tryggt, enkelt och miljövänligt sätt att överföra pengar, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Bankföreningen, som också är nöjd med att allt fler banker ansluter sig till Swish. Swish introducerades i december 2012 och har hittills vänt sig enbart till privatpersoner. Men i sommar öppnas Swish även för mindre näringsidkare och föreningar. Leif Trogen hoppas att systemet ska underlätta tillvaron för bland annat mindre butiker och för dem som samlar in pengar till välgörenhet. Swish är kanske extra intressant för de näringsidkare som inte har något inlösenavtal med någon bank. Men även många som har inlösenavtal kan komma att se Swish som en attraktiv betalningslösning, bedömer han. Leif Trogen menar att säkerhetsfrågorna är lösta på betryggande sätt. Dels eftersom transaktionerna sker mellan konton hos banker, med upparbetade kontrollrutiner, dels eftersom frånvaron av kontanter torde göra Swish ointressant för försök till penningtvätt. Sverige bäst i Europa på kortanvändning I Bankföreningens rapport Kortbetalningarnas betydelse i samhället berättas kortbetalningarnas framgångssaga i Sverige, men det varnas också för hoten mot en fortsatt positiv utveckling. Det var i hög grad förutseende banker som skapade kortanvändningens snabba tillväxt, från mitten av 1990-talet. Fokus på långsiktig lönsamhet, oreglerad konkurrensutsättning och beslutet att koppla svenska bankkort till Visa och Mastercard har, särskilt de senaste tio åren, lett Sverige till Europatoppen. Men det kostar att bli bäst. Var och en av de större svenska bankerna har investerat miljardbelopp i teknik, infrastruktur, kompetens och liknande för att gynna kortutvecklingen. Det har dock varit väl investerade pengar, menar Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Bankföre ningen. I dag finns det 30 kortutgivare och fler än 10 inlösenföretag här i Sverige som arbetar i full konkurrens. Handelns kostnader för kortbetalningar har under den senaste tioårsperioden halverats samtidigt som funktionaliteten har Leif Trogen förbättrats. 240 transaktioner per år Allt detta har starkt bidragit till att kort blivit det ledande betalningsinstrumentet i Sverige, inom såväl fysisk handel som resor och online-handel. I genomsnitt genomför svensken ungefär 240 korttransaktioner om året, att jämföra med EU-snittet på 65 transaktioner. Andelen bankkort, i förhållande till kreditkort, är vidare ovanligt stor i Sverige, och kostnaderna för kortbetalningar är lägre än i de flesta länder. Enligt en undersökning gjord av Kommunicera har numera endast 22 procent av konsumenterna alltid kontanter på sig, och inte mindre än 88 procent av kortanvändarna har pinkoderna till alla sina kort i huvudet. Leif Trogen säger att korten gör stor samhällsnytta och ser utvecklingen som mycket glädjande. Ja, det är billigare, säkrare och miljövänligare att betala med kort än med kontanter. Det är dessutom både smidigare och snabbare, både för konsumenter och handlare. Rapporten passar också på att, med väl underbyggda fakta, avliva ett antal myter om den svenska kortmarknaden. Däribland påståenden som att kortbetalningar hindrar nya innovationer på betalningsmarknaden. Visst skapar korten en tröskel för nya koncept, men Paypal, den mobila lösningen Swish och mycket annat visar att det finns plats för nya idéer och handelsplatser, påpekar Leif Trogen. Kortanvändningens kurvor pekar envist uppåt och initiativ för att skapa ett kontantlöst samhälle talar för en än ljusare framtid för korten. Dessutom skapar ny teknik plattformar för att genomföra kortbetalningar på områden där det tidigare inte varit möjligt. Men det finns ett par mörka moln vid horisonten. EU-kommissionen

9 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI föreslår regleringar av kortmarknaden, vilka bland annat innebär att de priser som i Sverige sätts i fri konkurrens mellan leverantör och kund ska bestämmas genom politiska beslut i EU-parlamentet. Skadliga regleringar Syftet är att gynna kortanvändningen i EU-länder där kort används i relativt låg grad. Men genom att förespråka en modell som Sverige tidigare avfärdat riskerar man att missgynna kortanvändningen i Sverige. Leif Trogen menar att de regleringar som EU-kommissionen föreslår skulle skada samtliga aktörer handeln, konsumenterna, bankerna och samhället och bidra till minskad kortanvändning och ökade mängder kontanter i omlopp. I Sverige finns inga vinnare, bara förlorare. Vi hoppas att EU ska beakta de synpunkter som framförts från utvecklade kortmarknader, som Sveriges, och inte bestämma gemensamma prisnivåer för hela EU, säger han. Förslaget behandlas nu av Europeiska Rådet och EU-parlamentet. Beslut kan väntas senare i år. Rapporten finns Bankföreningens hemsida. Kortanvändningen ökar och nu accepteras kort i de flesta branscher där kontanter tidigare var det enda gångbara. Vi vill se ett kontantfritt samhälle Clemens Wantschura, branschutvecklingschef, Visita. Naturligtvis är vi oerhört positiva till den ökande kortanvändningen. Det är tryggare, snabbare och mer miljövänligt att betala med kort än med kontanter och vi vill gärna se ett helt kontantfritt samhälle. Men vi vill även ha mer mångfald, fler alternativ för konsumenterna. Konkurrensen är för dålig i dag. Det finns för få kortutgivare, och för få alternativ till Visa och MasterCard. Vi hoppas att bland annat fler mobila lösningar ska öka mångfalden. Vi efterlyser även smidigare lösningar för kortbetalning i krogmiljö. I dag är det ofta krångligt och tar tid och vi har medlemmar som installerar uttagsautomater för att kompensera för de långa hanteringstiderna, till exempel i baren. Vi tycker att EU-kommissionens förslag på kortområdet delvis är bra. Särskilt att det dels vill tillåta att kostnaderna för korthanteringen framgår för konsumenterna, på samma vis som kostnaden för kassen framgår på Ica-kvittot, dels att det ska bli tillåtet för företag att tacka nej tll alltför dyra kort. Att EU engagerar sig i kortfrågorna ser vi som positivt, när syftet är att öka konkurrensen. Den fungerar inte bra i dag. Swish är ett bra initiativ Bengt Nilervall, betalansvarig, Svensk Handel. Vi ser positivt på den ökande kortanvändningen och stöder arbetet för att nå ett kontantfritt samhälle. Men vi tycker att bankerna går lite för fort fram. Man måste ha respekt för dem, inte minst äldre, som vill använda kontanter. Dessutom gillar vi inte att bankerna dumpar över riskerna med kontanthanteringen på butikerna. Vi vill se bättre konkurrens och fler alternativ på betalområdet. Swish och Bart var bra initiativ, men det behövs många, många fler. I dag görs 95 procent av korttransaktionerna i Europa med Visa eller Master- Card, det är inte sunt. Det måste också bli möjligt för utländska kortinlösare att erbjuda sina tjänster i Sverige, vilket EU-kommissionen föreslår. På kortområdet funge rar tyvärr inte EU:s inre marknad. Bättre konkurrens skulle gynna såväl handlare som konsumenter. Det behövs också bättre transparens för kortkostnaderna. I dag får handlare betala klumpsummor, och kan inte se vad de egentligen betalar för. Det är också bra att EU-kommissionen vill ge rätt att neka dyra kort, men vi tror inte att många kommer att våga utnyttja denna möjlighet i praktiken.

10 NYHETER Det krävs en palett av åtgärder 10 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 För att skapa ordning och reda på finansmarknaden och stärka konsumentskyddet har det krävts en tydlig röst från Sverige i förhandlingarna i EU. Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare och finansmarknadsminister Peter Normans förlängda arm, vill se att arbetet fortsätter i samma riktning efter valet. Finansmarknaden är i ständig förändring och konsumenterna riskerar att hamna i underläge. Foto: Anna Rut Fridholm

11 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI När denna intervju görs är det maj. Valet till EU-parlamentet står för dörren och förberedelserna inför höstens riksdagsval den 14 september är i full gång. Statssekreteraren Johanna Lybeck Lilja tar emot i sitt ljusa och luftiga arbetsrum på finansdepartementet. Ett klassiskt arbetsrum i skandinavisk stil med utsikt mot Stockholms ström och Stadshuset. Promemoriorna ligger i prydliga högar på det ljusa skrivbordet i trä. Hon följer vår blick och berättar, utan att frågan behöver ställas, om hur hennes arbetsdagar ser ut. Det blir många möten, mycket läsning och många resor till Bryssel, säger Johanna Lybeck Lilja, som berättar att ett remissvar på 900 sidor, som till exempel i fallet flytträttsutredningen, inte bara är en mastig arbetsuppgift utan även något intressant. Olika kloka personer kom fram till helt olika slutsatser, vilket visar på hur komplex den frågan är, säger finansmarknadsministerns statssekreterare. Ministern, det är Peter Norman, tidigare vd för Sjunde AP-fonden. Han tillträdde 2010 och när han skulle välja statssekreterare valde han personer med stor kunskap om den finansiella sektorn: dåvarande börschefen Erik Thedéen och Johanna Lybeck Lilja, båda med gedigen erfarenhet från både finansbranchen och internt arbete på såväl finansdepartementet som Riksbanken. Peter Norman leder tillsammans med finansminister Anders Borg arbetet på finansdepartementet och företräder Sverige på EU-nivå och i andra internationella sammanhang. Men det operativa arbetet på departementet leds av statssekreterarna, som också är politiskt tillsatta. I praktiken har Johanna Lybeck Lilja varit den som förhandlat för Sveriges räkning om förändringarna i de finansiella regelverken på många möten i Bryssel. När det handlar om finansmarknadsreglering är det som händer på EU-nivå centralt. Eftersom det är komplexa frågor gäller det att vara påläst och kunnig. Men för den som har starka åsikter och goda argument finns det utrymme för att föra fram dem, säger Johanna Lybeck Lilja, som berättar att det i ministerrådet ofta finns 2 3 personer från varje EU-land samt även representanter från den europeiska centralbanken, ECB, och EU-kommissionen. Eftersom det är komplexa frågor gäller det att vara påläst och kunnig. Men för den som har starka åsikter och goda argument finns det utrymme för att föra fram dem. Komplexiteten har ökat på det finansiella området. Nya regelverk och en ny bankunion har växt fram under den senaste mandatperioden. När det gäller bankunionen har vi från svensk sida sagt att vi ska vara konstruktiva men att vi tar ställning till om vi ska delta när alla delar är färdiga. Den tidpunkten närmar sig, säger Johanna Lybeck Lilja. På tal om tidpunkter, nu lider mandatperioden mot sitt slut. Leder det till extra stress? Redan från början hade Peter, Erik och jag en ambitiös agenda för hur vi skulle arbeta för att öka den finansiella stabiliteten och stärka konsumenterna. Den agenda och de prioriteringar som vi satte upp då har vi följt målmedvetet och betat av. Det är ett kontinuerligt arbete som pågår löpande och som kommer att fortsätta även framöver. Finansmarknaden förändras ju hela tiden. För fyra år sedan sa ni att ni ville skapa ordning och reda på finansmarknaden. Hur väl har ni lyckats? Det är viktigt med finansiell stabilitet. Stabilitetsrådet är på plats, kapitalkraven i bankerna har höjts. Det är exempel som visar att vi har kommit en bra bit på väg. När det gäller att stärka konsumenterna, så gjordes en problemanalys. Vilka situationer har vi där konsumenterna befinner sig i ständigt underläge gentemot säljare och vilka åtgärder kan krävas för att göra parterna mer jämbördiga? Ingen enskild åtgärd löser alla problem utan det krävs en palett av åtgärder, säger Johanna Lybeck Lilja. Det handlar om att ställa krav på säljarna, men även om att se till att fler konsumenter får utbildning eller stöd för att fatta bra beslut. Finansinspektionen har fått öronmärkta resurser och gör ett gediget arbete inom ramen för projektet Gilla din ekonomi. Vilka andra åtgärder skulle du vilja lyfta fram? Det senaste vi har gjort är att införa krav på skriftlig accept vid premiepensionsrådgivning per telefon. Många konsumenter har inte förstått att de ingått avtal, och det är förstås inte acceptabelt, säger Johanna Lybeck Lilja. Vi ser just nu över om skriftlig accept kan vara ett alternativ för andra finansiella produkter. Andra saker vi gjort för att förenkla för konsumenterna och stärka dem är investeringssparkontot, vi har infört en reglering för snabblåneföretag, vi har förbättrat ränteskillnadsersättningen och vi satte också tidigt stopp för massfondbyten, säger Johanna Lybeck Lilja och stannar till vid ytterligare en åtgärd som påverkat fondbranschen.

12 12 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 NYHETER Foto: Anna Rut Fridholm Statssekreterare: Politiskt anställd chefstjänsteman i Regeringskansliet som leder arbetet närmast under departementschefen eller annat statsråd i departementet. Statssekreteraren ansvarar för planering och samordning. Johanna Lybeck Lilja 48 år, är statssekreterare åt finansmarknadsminister Peter Norman med ansvar för finansmarknadsfrågor. Tidigare jobb på Finansdepartementet, departementsråd på budgetavdelningen och ämnessakkunnig på finansmarknadsavdelningen. Dessförinnan på Riksbanken, bland annat som rådgivare i EU-frågor och enhetschef på avdelningen för finansiell stabilitet. Andra uppdrag genom åren: Ordförande i Finansmarknadskommittén, sakkunnig i Pensionsgruppen. Ställföreträdande medlem för Riksbanken i Ekonomiska och Finansiella Kommittén (EFK) Studier: Stockholms Universitet främst inom nationalekonomi, Diplomerad finansanalytiker (CEFA), University of Massachusetts, USA. Privat: Gift, tre barn, bor i Täby. Dotter till nationalekonomen Johan Lybeck, som i dag är pensionerad och bor i Frankrike. Om det påverkat hennes yrkesval? Ja, det har det. Är man uppvuxen i en miljö med föräldrar med intresse för ekonomi och samhällsfrågor är det lätt att bli intresserad. Visst pratar jag med min pappa ibland, vi tycker inte alltid lika. Jag får många goda råd av människor i min närhet, så han är en av många, säger hon. För konsumenterna är det viktigt att få veta vad man betalar, till vem man betalar och för vad man betalar! Vi har lyckats införa Normanbeloppet, inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. Det är vi väldigt nöjda med! säger Johanna Lybeck Lilja och ler. Normanbeloppet åskådliggör vad en fond kostar i avgifter, i kronor och ören, på tio års sikt. Det har gjort det lättare för fondsparare att förstå vilka kostnader som är förknippade med fondsparande. Ökad transparens kring priser och villkor hör till regeringens käpphästar. Hur ser ni på status i bolånefrågan? Vi ser positivt på bankernas arbete med att stärka amorteringskulturen och utforma tydliga amorteringsplaner, men vi vill gärna se ännu mer transparens kring prissättningen på bankers och finansiella företags produkter och tjänster, säger Johanna Lybeck Lilja och berättar att när regeringen senast bjöd in branschen till rundabordssamtal var dessa frågor om transparens uppe till diskussion, liksom frågor om provisioner och flytträtt för pensionspengar. Om bankers samarbete kring villkor och priser blir för intimt, särskilt på en marknad med fyra stora företag, riskerar de då inte att anklagas för kartellbildning? Att ha transparens kring vad man har för avgifter kan inte vara kartellbildning! Konsumenterna har rätt att få veta vad man betalar, till vem man betalar och för vad man betalar! utbrister Johanna Lybeck Lilja, som tycker att det är en överdriven farhåga från bankhåll att konkurrensmyndigheterna skulle ingripa. Avslutningsvis: vad vill du säga till läsarna? Vi arbetar för att förebygga nya kriser och göra banksystemet mer stabilt. Konsumenternas och samhällets intresse sammanfaller och vi står på konsumenternas sida, säger Johanna Lybeck Lilja. Text: Ellen Karlberg Foto: Anna Rut Fridholm Beslutsprocessen i EU och hemma I finansmarknadsfrågor spelar EU-parlamentet stor roll eftersom det finns ett medbestämmande i lagstiftningsprocessen. Innan kommissionen lägger fram sina förslag föregås det av arbete i en rad arbetsgrupper, och både politiker och lobbyister för fram argument och förslag som anammas och förkastas. När kommissionen lägger sitt förslag identifierar EU-ländernas respektive regeringar vilka frågor som är viktiga och vilka prioriteringar som ska göras. Oftast arbetar den svenska regeringen med Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken. Därefter börjar en gedigen förankringsprocess i riksdagen där ståndpunkterna måste få gehör och förankras. Parallellt med förhandlingar på regeringsnivå i ministerrådet inleder EU-parlament sitt arbete. Dessa processer ska sedan jämkas samman i så kallade triloger för att till sist bli en lag som implementeras i respektive lands lagstiftning. Så kommer nya EU-lagar till: mer information finns på

13 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI Kunskapsnivån hos bolånerådgivarna säkerställs Bankerna inför nu via Bankföreningen och i samarbete med SwedSec en licensiering för bolånerådgivare för att på så sätt ytterligare stärka konsumentskyddet. Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning har sedan länge varit i fokus. En rad åtgärder har vidtagits för att minska ökningstakten i hushållens skuldsättning. Åtgärder som bolånetak och amorteringsrekommendationer påverkar hushållen på ett direkt sätt. Inom EU har det antagits ett bolånedirektiv som reglerar hur bolån ska erbjudas inom EU:s medlemsländer. I direktivet finns regler om kompetenskrav för personal, marknadsföring, information till kunder, kreditprövning, fastighetsvärdering, paketerbjudanden med mera. Direktivet ska vara infört i svensk lag senast den 16 mars Den senaste tiden har ett ökat fokus även riktats mot konsumentskyddsfrågor, inte minst rörande bolån. Det viktigt att hushållen har en förståelse för vad det innebär att vara skuldsatt och får rätt information. Här har bankerna en viktig roll att spela. En licensiering av bolånerådgivarna är ett viktigt steg för att säkerställa kunskapsnivån hos bolånerådgivarna ytterligare samt att det införs branschgemensamma kunskapskrav och tester. Licenskrav införs Tidigare har varje enskilt företag bestämt vilken kompetens en bolånerådgivare bör ha. Nu införs ett licenskrav för bolånepersonal i SwedSecs regi inom ramen för SwedSecs befintliga licensieringssystem i enlighet med bolånedirektivet och kommande svensk reglering. Licenskravet införs tidigast från och med 1 januari 2016 och senast 1 april 2016 och det sker i form av en övergångsperiod i syfte att skapa ett förtroendefullt, effektivt och kvalitetssäkrat införande. Kravet gäller för samtliga anställda bolånerådgivare vid företag som är anslutna till SwedSec. Det här stärker än mer konsumentskyddet för bolånekunderna. Genom att bolånerådgivarna gör SwedSecs licensieringstest för bolån säkerställs en kunskapsnivå som hela branschen ställer sig bakom, säger Tomas Tetzell, chefsjurist på Bankföreningen. Kvitto på kompetens SwedSecs nuvarande regelverk utökas med regler gällande bolån och krav på att ta licensieringstest för bolån för definierad bolånepersonal. Det ställs även krav på regelefterlevnad för de licensierade rådgivarna samt kunskapsuppdateringar. För bankens kunder blir licensieringen en form av kvitto på att bolånerådgivaren har rätt och aktuell kompetens. För att ro i land det stora åtagande som en licensiering av bolånerådgivarna är kommer det att krävas en hel del arbete under det närmste året. Det kommer att ske i Swed- Secs regi, men i nära samarbete med bankerna, Bankföreningen, myndigheter och andra experter. En licensiering är ett viktigt steg som vi tar för att säkerställa kunskapsnivån hos bolånerådgivarna för att försäkra oss om att kunderna får all relevant information, säger Tomas Tetzell. Under projektets gång hoppas vi på en nära dialog med Finansinspektionen så att kraven överensstämmer med deras förväntningar. Avsikten är att bolånetesterna ska kunna börja genomföras vid årsskiftet 2015/16 och samtliga bolånerådgivare kommer successivt att, under en övergångstid, att genomföra testet. Tomas Tetzell Nu ska även bolånerådgivare leva upp till de kunskapskrav som krävs för licens.

14 14 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 NYHETER FI lyfter fram konsumentskyddet Finansinspektionen (FI) presenterade rapporten Konsumentskyddet på finansmarknaden den 15 maj. I den föreslås åtgärder inom prioriterade områden som snabblån, provisioner och bolån. Nu ska ambitionsnivån höjas. Vi har två huvudmål: finansiell stabilitet och konsumentskydd och när vi nu ordnar en särskilt dag för att diskutera konsumentfrågorna kan det ses som ett tecken på vår höjda ambitionsnivå, sa Martin Andersson, generaldirektör på Finansinspektionen till publiken på Konsumentskyddsdagen den 15 maj. Malin Omberg, chef för enheten Konsumentskydd lyfte bland annat fram den oroande utvecklingen på snabblånemarknaden. Unga och utsatta hushåll hamnar lätt i en skuldfälla. Snabblåneföretag lånar ut pengar till kunder som inte egentligen har förutsättningar att betala, sa Malin Omberg. Från om med den 1 juli kommer snabblåneföretagen att stå under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen kommer då att kunna ställa tuffare krav på företagen och ingripa mot de företag som inte sköter sig. Vi kommer att arbeta med detta tills vi ser förbättringar. Bevaka, följa upp och ingripa mot dem som inte sköter sig. Alla tjänar på att vi är tuffare mot dem som inte har den ambitionen, sa Martin Andersson. Konsumentskyddsdagen avslutades med en paneldebatt. Tomas Tetzell, Bankföreningens chefsjurist, representerade bankerna. Seriösa företag vill ha tydliga spelregler och sanktioner mot dem som missköter sig. Vi välkomnar en tuffare tillsyn och hårdare tag mot snabblåneföretagen, sa Tomas Tetzell. Det är en oreglerad del av marknaden som har skadat förtroendet för bran- Bankföreningens chefsjurist Tomas Tetzell välkomnar Finansinspektionens krafttag mot snabblåneföretagen. Han deltog tillsammans med ekonomijournalisten Annika Creutzer, Malin Omberg och Johan Almenberg, nationalekonom i den avslutande paneldebatten Är konsumentskyddet på finansmarknaden tillräckligt? Gunnar Nordéus, stf chef Privatmarknad Danske Bank Sverige Hur har konsumenternas skydd vid finansiell rådgivning förändrats sedan finanskrisen? Från en legal utgångspunkt har det inte skett några större förändringar. Skyddet vid finansiell rådgivning är bra. Vi på Danske Bank har bland annat satsat mycket på att vidareutbilda våra rådgivare, särskilt de senaste åren. Hur kan konsumentskyddet förbättras ytterligare? Ett sätt är att ytterligare öka rådgivarnas kompetens och därigenom också uppnå en ökad kvalitet och transparens i rådgivningen med kunderna. Vilka konkreta förändringar anser du bör prioriteras? Utbildningsinsatser, kanske kombinerat med ytterligare formella, legala krav på kompetens och utbildning. Rikard Josefson, vd Länsförsäkringar Bank Hur har konsumenternas skydd vid finansiell rådgivning förändrats sedan finanskrisen? Framför allt har tillsynen avseende investeringsrådgivning blivit skarpare, vilket är bra. Utrymmet för subjektiva tolkningar har blivit mindre och i allmänhet håller dokumentationen mycket bättre nivå. Swedsec är i dag hos de flesta ett krav, vilket är en trygghet för kunderna. Hur kan konsumentskyddet förbättras ytterligare? Behovet av rådgivarlicens vid bolån behöver ses över. Man bör utbilda alla sina bolånerådgivare och ha bolånerådgivarlicens som ett krav. Något som vi redan genomfört inom Länsförsäkringar. Vilka konkreta förändringar anser du bör prioriteras? Slå ihop lagen om finansiell rådgivning och lagen om investeringsrådgivning. Vi bör ha samma krav på allt inom rådgivning och inte skilja på liv och bank.

15 NYHETER BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI schen som helhet. Vi vill ha gemensamma spelregler för alla aktörer. Annika Creutzer, debattör och ekonomijournalist var också positiv till förändringen men flaggade för att det inte räcker. E-handeln är ett minst lika stort problem som sms-lånen, sa hon. E-handelsföretagens finansieringslösningar blir allt oftare en inkörsport till att nya skulder, som i många fall hamnar hos inkasso och i förlängningen hos kronofogden, var hennes bedömning. Förutom skuldproblematiken diskuterade panelen också företagens ansvar på finansmarknaden. Informerar företagen sina kunder tillräckligt? Och förstår kunderna vad de köper? Konsumenterna har svårt att förstå komplicerade produkter. Seriösa företag vill ha goda relationer till sina kunder. De ser till att ha kompetenta Swedseclicensierade rådgivare för att säkerställa att man håller hög kvalitet i rådgivningen. Det är förstås viktigt att alla rådgivare förmår identifiera behoven hos kunden man har framför sig och inte säljer produkter som kunden inte förstår sig på. Text: Ellen Karlberg Bankföreningen förstärker på konsumentområdet Anders Dölling har anställts som bankjurist på Bankföreningen. Han kommer att följa och påverka kommande förändringar i regelverken på konsumentområdet. Det kommer att bli spännande. Jag har arbetat i många år med konsumentfrågorna - på departement, myndighet, som föredragande i Allmänna reklamationsnämnden och i fyra år i Bryssel på EU-kommissionen och som konsumentråd på Sveriges ständiga representation. Nu känns det roligt och utmanande att bevaka frågorna här på Bankföreningen. Det händer jättemycket på området just nu. Konsumentperspektivet lyfts fram på ett helt annat sätt än för bara några år sedan, inte minst vad gäller det finansiella området. Nu står vi bland annat inför att nationellt genomföra mycket av den EU-lagstiftning som tillkommit senare tid. Närmast kommer Anders från riksdagens EU-nämnd där han bland annat ansvarade för de frågor som var uppe i Ekofin-rådet. Det var verkligen intressant att vara med under den tid när bankunionens olika delar föll på plats och på kort tid skulle behandlas i riksdagen. Anders Dölling, Bankjurist, expert på konsumentfrågor på Bankföreningen. Han har varit föredragande i riksdagens EU-nämnd de senaste åren, dessförinnan chef för den av Konsumentverkets rättsenheter som ansvarar för finansiella frågor, konsumentråd vid Sveriges EUrepresentation i Bryssel, nationell expert på EU-kommissionen i Bryssel. Under perioden arbetade han i regeringskansliet med lagstiftningsarbete och förhandlingar. Eva Forslund, chef Kunderbjudande på SEB Spara Hur har konsumenternas skydd vid finansiell rådgivning förändrats sedan finanskrisen? Jag tycker att skyddet har blivit stärkt, det gäller såväl lagstiftning som interna instruktioner. Det handlar dels om bättre transparens, till exempel Normanbelopp och nya fondfaktablad (KiiD), dels om att vi mer aktivt arbetar med utbildning av kunder i samband med rådgivning. I dag lägger vi också mer fokus på finansiell planering i rådgivningen än att ta fram olika produktförslag, vilket är bra. Hur kan konsumentskyddet förbättras ytterligare? - Kunderna efterfrågar guidning och hjälp i våra digitala kanaler. Det kan vara svårt att ge det via den vanligaste mötesplatsen, internet, då den informationen kan bedömas vara individuell rådgivning. Det kan leda till att det kunskapsövertag sparbolag har behålls på ett sätt som inte gynnar kunderna. Alla parter behöver bidra till att utbilda kunder så att de har rätt förväntningar på hur individuell rådgivningen är. Eva Trouin, Sverigechef Nordnet Hur har konsumenternas skydd vid finansiell rådgivning förändrats sedan finanskrisen? Det är svårt att säga för oss som inte erbjuder finansiell rådgivning, men vi uppskattar att det har blivit mer debatt kring och fokus på konsumentskydd och konsumentmakt i finansiella frågor. Hur kan konsumentskyddet förbättras ytterligare? Vi ser ett starkt samband mellan ökad transparens i finansiell rådgivning, provisionsförbud och fri flytträtt av pensioner. Vi märker att våra kunder blir allt mer pålästa och ställer högre krav på oss, så vi väljer att sätta dem i förarsätet och utveckla produkter utifrån deras önskemål, konsumentmakt. Då blir konsumentskydd till slut en icke-fråga. Vilka konkreta förändringar anser du bör prioriteras? Fri flytträtt är ett konkret politiskt förslag som jag ser som en skyldighet att genomföra för att faktiskt kunna garantera konsumentskydd hela vägen, men då i kombination med ett provisionsförbud för att vara helt öppna mot kunderna med avgifter och ersättning.

16 16 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 2 JUNI 2014 ALMEDALEN 30 JUNI KLOCKAN FRAMTIDENS BETALNINGAR Kan Sverige behålla ledningen? Svenska Bankföreningen och Pan-Nordic Cards bjuder in till ett seminarium om framtidens betalningar och kortens betydelse i samhället. Vi önskar alla våra läsare en härlig och avkopplande semester! Sverige är ett av de länder i EU med högst antal korttransaktioner per capita och allt färre bär kontanter på sig. Skälet till att Sverige ligger i framkant är en modell som främjar konkurrens och ger låga kostnader för både banker, handel och konsumenter. I andra delar av Europa ser det annorlunda ut. Kontanter är fortfarande det dominerande betalningsmedlet och ger negativa konsekvenser för miljön och ekonomisk brottslighet. På EU:s förhandlings bord ligger nu därför ett förslag på hur kort användningen i Europa ska stimuleras. Åtgärderna ska implementeras i hela EU, men vad får de för konsekvenser på en fungerande marknad som i Sverige? Begränsade möjlighetertill innovation och utveckling av betalnings förmedling menar vissa, andra menar att det kommer ge billigare varor för konsumenter. Under seminariet kommer Svenska Bank föreningen presentera sin nyligen lanserade vitbok Kortbetalningarnas betydelse i samhället. Presentationen följs upp av en debatt om framtidens betalningar i Sverige. Datum: 30 juni Tid: Plats: Campus Gotland, sal F21 DEBATTDELTAGARE EVA CEDERBALK Styrelseordförande Klarna KARIN JOHANSSON VD Svensk Handel LEIF TROGEN Chef Finansiell Infrastruktur Svenska Bankföreningen FREDRIK OLOVSSON Riksdagsledamot Socialdemokraterna JÖRGEN ANDERSSON Riksdagsledamot Moderaterna ÅSA JULIN Moderator

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Promemoria 2014-06-02 Finansiella stabilitetsrådet Fi 2013:09 Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Sammanfattning Rådets medlemmar välkomnade Finansinspektionens förslag

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

Stärkta konsumenter på finansmarknaden

Stärkta konsumenter på finansmarknaden Stärkta konsumenter på finansmarknaden Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja 4 september 2012 Konsumenten i underläge Komplicerade finansiella tjänster och produkter Konsumenten har i dag ett allt större

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) 2013-05-23 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2721 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015 P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden

Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden KKV2002, v1.2, 2011-02-05 2013-11-22 1 (6) Konkurrensavdelning 2 Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden Anförande av Gunnel Schön, avdelningschef Konkurrensverket, vid Finansbolagens förenings

Läs mer

Stiftelser i samverkan FATCA. 2012-03-14 / Annica Woods

Stiftelser i samverkan FATCA. 2012-03-14 / Annica Woods Stiftelser i samverkan FATCA 2012-03-14 / Annica Woods FATCA Foreign Account Tax Compliance Act Lagen antogs den 18 mars 2010 Förebygga och hindra amerikansk skattesmitning genom konton i länder utanför

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort 2015-06-18 Finansiella stabilitetsrådet Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015 Sammanfattning Stabilitetsrådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget och det fanns en samsyn

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015 PROMEMORIA Datum 2015-05-22 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. Vi hjälper dig byta bank Det är enkelt att bli bankkund hos. Vi hjälper dig med allt det praktiska ser till att löneinsättningar,

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

Fondbolagens informationsgivning II

Fondbolagens informationsgivning II RAPPORT DEN 9 maj 2007 DNR 06-9273-309 2007 : 6 Fondbolagens informationsgivning II INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 RESULTAT 4 ÅTGÄRDER 6 BILAGA 1: BEDÖMNING AV NÄR ERBJUDANDE HAR SKETT 7 BILAGA

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser

Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser 1 Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser Tvingad valfrihet tvingade till valfrihet viktigt med bra icke-val Rådgivare eller försäljare? svårt

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Magnusson The Baltic Sea Region Law Firm

Magnusson The Baltic Sea Region Law Firm Magnusson The Baltic Sea Region Law Lagar, regelverk och kompensation för distribution av hedgefonder Hedgeinar, 16 september 2014 BELARUS DENMARK ESTONIA FINLAND GERMANY LATVIA LITHUANIA NORWAY POLAND

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 130131, 7 Regeringen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

DECEMBER 2013. Illustratör: Robert Hilmersson ÄNDRINGAR I RAMVERKET FÖR STIBOR TYDLIGARE INFORMATION OM BANKBYTE ÅRSKRÖNIKA

DECEMBER 2013. Illustratör: Robert Hilmersson ÄNDRINGAR I RAMVERKET FÖR STIBOR TYDLIGARE INFORMATION OM BANKBYTE ÅRSKRÖNIKA DECEMBER 2013 6 Illustratör: Robert Hilmersson ÄNDRINGAR I RAMVERKET FÖR STIBOR TYDLIGARE INFORMATION OM BANKBYTE ÅRSKRÖNIKA 2 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 6 DECEMBER 2013 VD HAR ORDET Året lider mot

Läs mer

Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78)

Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) 2014-04-03 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 14-623 Konsumentenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet

SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet Innehållsförteckning Det ser ljust ut... 3 Nyproduktion... 4 Transaktioner... 4 Finansiering... 5 Priserna... 5 Rosenkavaljeren, Malmö Finns

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer