Trånga burar. Behövs verkligen djurförsök? Ingen lek för labråttan. Vi fick nya hem! Över skrev på för katten!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trånga burar. Behövs verkligen djurförsök? Ingen lek för labråttan. Vi fick nya hem! Över 109.000 skrev på för katten!"

Transkript

1 En tidning från Sveriges största djurskyddsorganisation Nr Årgång 118 Behövs verkligen djurförsök? Vi fick nya hem! Trånga burar Ingen lek för labråttan Försöksaporna från Uppsala har fått en andra chans. goda råd från experten Över skrev på för katten! 1

2 Utgåva Nummer Årgång 118 Redaktör & ansvarig utgivare Elsa Frizell Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke-beställt material. 2 Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, Omslagsfoto Istockphoto Grafisk form Viktor Hedén Manusstopp för nummer 2 3 mars Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: Plusgiro: Bankgiro: Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Eva Norberg, Lars Lindqvist, Kerstin Malm, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis Suppleanter Eva Lindén, Annika Schenk-Sundström Kansli Förbundssekreterare Lena Hallberg Kansliansvarig Åsa Hedberg Kanslistöd Bella Öberg Kampanjansvarig Anna Gustin Skolprojektet REDE Elsa Frizell Webbansvarig Patrik Johansson Bli djurskyddare du med! Idag är vi över röster för djuren! Läs mer på sidan 31. Satsa mer på alternativ! Är du för eller emot djurförsök? Personligen kan jag inte svara på den frågan med ett ja eller nej. Den är för svår och inte så svartvit. Däremot tycker jag att man alltid ska ifrågasätta djurförsök. Fråga varför man behöver använda försöksdjur, hur många och på vilket sätt. Och om man verkligen inte kan använda alternativa forskningsmetoder istället. Vetenskapen har kommit långt med teknik som kan ersätta djurförsök. Det finns datormodeller, kemiska analysmetoder och försök på odlade celler. Men ännu finns inte metoder som helt ersätter alla djurförsök. Forskning på nya vacciner är ett exempel där djurförsök fortfarande anses nödvändigt. Men forskningsmetoder kan faktiskt förändras även om man inte vet hur just idag. Jag anser att det måste satsas mer på alternativa metoder. Frågan är om utvecklingen går åt det hållet? Regeringens stora neddragningar på forskningsanslag för alternativa metoder talar tyvärr sitt tydliga språk. År 2005 gav regeringen 15 miljoner till stöd för forskning för att ersätta djurförsök och förbättra för försöksdjuren. I år har regeringen sänkt det anslaget till åtta miljoner. En sådan neddragning gör det Sveriges största djurskyddsorganisation DJURSKYDDET SVERIGE ÄR ett ideellt riksförbund för 57 lokala djurskyddsföreningar i Sverige. Organisationen har drygt medlemmar och har arbetat i över hundra år för att hjälpa djuren. VI ARBETAR FÖR att människor ska visa respekt och ta ansvar för alla djur. Målet är att djur ska få leva ett meningsfullt liv där de har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Vårt mål är förenligt med att människor håller och använder djur för olika syften. inte bara svårare för forskare att få fram alternativa metoder, det ger också en signal om hur viktig frågan är. Det är som om man har nöjt sig, som om man tycker att tillräckliga förbättringar redan är gjorda. Och visst har det skett stora förbättringar det senaste decenniet: Det finns fler alternativa metoder, de djur som används har till viss del fått bättre miljöer att leva i och granskningen är hårdare av de försök som görs. Men allt är relativt. Djurförsök är en fråga som ställer etikfrågor på sin spets. Därför gäller det att ifrågasätta, inte nöja sig, utan hela tiden bli bättre på att hitta alternativ! Elsa Frizell redaktör Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på VI ARBETAR GENOM kampanjarbete, rådgivning, representation i arbetsgrupper och kommittéer, och genom ekonomiskt bidrag till djurhemsverksamhet och djurskyddsfrämjande forskning. Djurskyddet Sverige är också remissinstans åt departement och myndigheter och driver skolprojektet REDE. ARBETET FINANSIERAS AV medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga statliga bidrag. INTERNATIONELLT ARBETAR VI genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals samt genom World Society for Protection of Animals (WSPA). Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 INNEHÅLL Hur lever försöksdjuren? följ med till Uppsala universitet Sidan 10 Sunda & häftiga hundar Sidan 13 Behöver vi verkligen djurförsök? Sidan 6 Innehåll Skriv till Djurskyddet!... 4 Behövs verkligen djurförsök?... 6 Uppsalas apor fick nya hem!... 8 Trånga burar Ingen lek för labråttan Sunda och häftiga hundar Över skrev på för katten! Ramboromantik får inte drabba djuren EU och USA säger ja till klonade djur Fixa för fågeln 5 goda råd från experten Frivilliga djurpolisen Sluta kastrera smågrisar Notiser Djurskyddet tipsar Fråga etologen/veterinären Sista ordet Uppsalas apor fick nya hem Sidan 8 Sidan 20 Frivilliga djurpolisen Sidan 22 Över skrev på för katten! Sidan 16 3

4 TEMA HUND DEBATT Skriv till Djurskyddet! Debattera, filosofera och säg vad du tycker om tidningens innehåll! Det borde vara en skyldighet att anmäla djurplågeri! Fegt att inte ta ställning i frågan om kamphundar Jag blev mycket besviken på artikeln om kamphundar. Otroligt mesigt och fegt att inte våga ta ställning. Djurskyddets tidning måste vara vassare än så! Allt det ni skrev kan man läsa om i kvällspressen. Medlemmarna vill veta mer. Gräv djupare! Ge oss något intressant som vi inte redan vet! Tack för en annars okej tidning. Snygg layout och småtrevliga recensioner. Cathrine Bernard Bra med jaktfakta Jag tycker att era tidningar är otroligt bra! Jag får ofta massor av dumma kommentarer om jakt och nummer fyra av Djurskyddet var utmärkt. Massor av fakta, hemsk sådan, men fakta! Med hjälp av den kan jag ge svar på tal! Det borde vara en skyldighet att anmäla övergrepp och vanvård på djur. Och när fall av djurplågeri upptäcks, varför ska det då ta så lång tid innan åtgärder vidtas? Oftast blir djurägaren anmodad att rätta till felaktigheter i djurhållningen. Inspektioner sker men ingenting händer. Det går månad efter månad och djuren lider, nya inspektioner, nya datum för åtgärder och anstånd, men ytterst lite förbättringar blir gjorda, ytterst få djurförbud döms ut. Under hösten 2007 blev 26 stycken fullt friska hundar i Sorsele avlivade av veterinär med överinseende av djurskyddsinspektör. Borde det inte varit så i det här fallet att djurskyddsinspektören skulle ha tagit kontakt med Djurskyddet Sverige? Det gick ju bra att skaffa nya hem till 40 stycken draghundar vid ett liknande fall i Umeå. Jag anser att det borde vara fler djurskyddsinspektörer men också att de ska ha skyldighet att anmäla till Djurskyddet Sverige innan avlivning sker. Jag vill ha hårdare bevakning och bestraffning på de som gör djuren illa och krav på att anmäla djurplågeri och misskötsel, även om det är närmaste grannen. Det går att anmäla anonymt. Åke Espegren, Åsele Kunde inte ge mina valpar vettiga hem Har fått er suveräna tidning i min hand och har lite åsikter om den: Kunde ni inte öppna en sida för debatt/ insändare? Vi är många som vill framföra en åsikt och dessa sidor är alltid läsvärda! Ps Jag har varit uppfödare av hund i många år men har slutat att föda upp för nio år sedan. En av anledningarna till det vara det ni skrev om i senaste numret med tema hund. Folk är inte intresserade av hundar som levande varelser längre, de ska tillfredställa de mest underliga böjelser som sexobjekt, accessoar, leksak med mera. Jag kunde inte ge mina valpar vettiga hem till slut, så då la jag av. Gunnel Malm Julita Skicka din text till: E-post Postadress Djurskyddet Sverige Redaktionen Rökerigatan Johanneshov Susanne Linde, Arboga 4 Varmt tack till alla nya faddrar och gåvogivare! Ni hjälper djur att få en ny chans i livet. Med hjälp av era gåvor kan våra djurhem ge övergivna djur ett tillfälligt hem, mat, sällskap och veterinärvård. Vill Du ta hand om en övergiven katt? Besök vår hemsida

5 TEMA HUND DEBATT Regeringen ger mindre pengar till forskning för att ersätta djurförsök Det statliga stödet till forskning för att ersätta djurförsök och förbättra för försöksdjuren har minskats kraftigt. Från 15 miljoner 2005 till endast 7,5 miljoner Text: Elsa Frizell Antalet djurförsök ökar i Sverige ändå minskas forskningsstödet för att ta fram alternativ till djurförsök till åtta miljoner kronor under Detta innebär att viktig och lovande forskning kommer att upphöra eller försenas på grund av minskade finansieringsmöjligheter. Många forskare som har idéer om hur djurförsök skulle kunna ersättas, kommer att avstå från att söka forskningsanslag när det finns så lite pengar att söka, säger Karin Gabrielsson Morton på Stiftelsen forskning utan djurförsök, STIFUD. Hon menar att detta inte bara är ett djurskyddsproblem utan även en förlust ur ett samhällsekonomiskt och vetenskapligt perspektiv eftersom de nya metoderna som ersätter djurförsök ofta är vetenskapligt bättre, billigare och snabbare. STIFUD driver fram till 14 mars en kampanj för att anslagen till forskning för att ersätta djurförsök ska öka. Läs mer på Där kan du också protestera mot regeringens neddragningar. Vad tycker du om djurförsök? Mats Lindahl, Djurskyddet Sverige Helst ska vi ersätta alla djurförsök med andra alternativ. Men jag acceptera att man använder djurförsök om behovet är väldigt starkt, speciellt till medicinska försök. Men då ska djuren ha det så bra som det bara går. Göran Gustavsson, Djurskyddet Örebro Jag tror att vissa djurförsök kan vara nödvändiga men att man ska försöka minska och begränsa de så mycket som möjligt. Jag tror inte att man helt kommer att kunna ersätta djurförsök. Annika Carlsson, Djurskyddet Westra Wermland Jag tycker inte alls om djurförsök. Jag tycker att det borde ha gått så långt i utvecklingen att man borde ha kunnat hitta andra sätt att forska på. Det finns så mycket onödiga saker som testas. Jag försöker alltid köpa produkter som inte är testade på djur. Åsa Riden Djurskyddet Göteborg Jag tycker att man så långt som möjligt ska använda alternativa metoder. Och ska man använda djur måste syftet vara väldigt bra. Det får inte bli slit och släng. Det är också viktigt att försöksdjuren har en dräglig tillvaro med gott om utrymme och möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Foto: Jenny Odqvist Under 2006 användes 1589 stycken marsvin i djurförsök. Med fler alternativa forskningsmetoder skulle den siffran kunna sänkas. Försöksfakta Varför djurförsök? Djurförsök används för forska om sjukdomar, för att samla kunskap eller testa om kemikalier är farliga. De flesta djurförsök görs för människans skull, ett fåtal görs för att få mer kunskap om djuren själva. Hur många försöksdjur används? Varje land definierar djurförsök olika. I Sverige räknas all vetenskaplig användning av djur som djurförsök. Även fiskar i provfiske räknas. I EUs definition räknas de djur som i vetenskapligt syfte vållas lidande, ångest eller bestående skada. Däremot räknas inte de djur som avlivas för att man behöver använda deras celler eller organ i försök. EUs statistik visar därför färre djur. I USA räknas inte råttor och möss som djur i djurförsökslagstiftningen. Djur användes i försök i Sverige år 2006 Enligt EU:s definition: djur Enligt svensk definition: djur Vilka djur används? Råttor och möss är, förutom fiskar, de vanligaste försöksdjuren. Det blir också vanligare att man använder genetiskt förändrade möss och råttor för att bättre fungera som modeller för människan i forskning. Kaniner, marsvin, hundar, katter, nötkreatur och grisar är också vanligt förekommande. Över hela världen är det råttor och möss som används mest. Källa: STIFUD 5

6 TEMA FÖRSÖKSDJUR Behöver vi verkligen dju Allt fler djurförsök ersätts idag med alternativa forskningsmetoder. Trots det ökar antalet djur som används i forskningen. Och i vilken utsträckning djurförsöken går att ersätta är en omstridd fråga. Text: Emma Jidemyr, frilansjournalist Det krävs passerkort och koder för att ta sig in genom de helt omärkta dörrarna. Dessutom behöver man lokalsinne för att hitta i korridorerna till de lokaler under markplan som rymmer försöksdjuren på Karolinska Institutets institution för Cell- och Molekylärbiologi. Jag följer med Björn Vennström, professor på institutionen och ordförande för KI:s försöksdjursråd. Vi klär oss i ljusgröna rockar och sätter plastskydd över skorna. Sedan passerar vi en första hall där en stor industrirobot städar musburar. Det luktar sågspån och urin. Slutligen kommer vi fram till ett rum fyllt av genomskinliga plexiglaslådor. Här finns totalt möss som alla används till någon typ av forskning, bland annat kring cancer och Parkinsons sjukdom. Fler möss används De flesta mössen är genetiskt förändrade, så kallade transgena möss. Man har antingen tagit bort eller lagt till gener i mösssens arvsmassa, oftast för att skapa en människoliknande modell av en sjukdom. Möss och människor har gener som till 95 procent har samma funktion. Det är som att ha en stor ordbok utan att kunna använda orden i meningar eller i samverkan. Forskningen idag handlar mycket om att ta reda på hur de fungerar tillsammans, säger Björn Vennström. Bakgrunden till den enorma ökningen av möss som försöksdjur är den teknik som tagits fram av 2007 års nobelprisvinnare i medicin Capecchi, Evans och Smithies. De brittiska och amerikanska forskarna har gjort det möjligt att förändra gener hos djur via embryonala stamceller, och tekniken används nu i nästan all biomedicinsk forskning. Tekniken innebär nya möjligheter att på sikt behöva ta fram mindre antal djur när man väl tagit fram en önskad djurmodell. Men man bör också vara uppmärksam på nackdelarna. Det krävs ofta många djur för att få fram en viss önskad modell. Därför förespråkar vi pilotförsök, att man börjar i mindre skala än vad man gör idag. Dessutom föds ju en del transgena djur med en sjukdom, till exempel diabetes, och det innebär såklart ett lidande för det djuret, säger Lena Hallberg, förbundssekreterare på Djurskyddet Sverige. Olika sorters studier En del försöksdjur används enbart i beteendestudier, en del för att avla fram fler djur, och många utsätts för medicinska ingrepp först efter att de avlivats. Men det förekommer även mer plågsamma försök, framförallt inom smärtforskning och studier av smärtsamma sjukdomar som reumatism och cancer. De senaste åren har det forskats mycket på att kartlägga djurens beteende, för att bättre förstå hur de uppfattar lidande. Det handlar inte nödvändigtvis bara om medicinska försök som orsakar smärta, utan också om deras miljö. Möss till exempel är sociala djur som vill leva i grupp. Att låta dem bo ensamma i en torftig miljö där de inte kan bygga bo är omständigheter som påverkar deras välbefinnande. Många tror att forskare inte sysslar med etik, det är ett grovt fel. Problemet är att det inte syns ute i samhället eftersom det mestadels sker i olika nämnder och på internationell nivå säger Björn Vennström. För att få tillstånd att genomföra ett djurförsök idag krävs ett godkännande från en av de sju djurförsöksetiska nämnder som finns i landet. I nämnden sitter både forskare och lekmän. De flesta ansökningarna godkänns, om än med en hel del krav på ändringar och förbättringar. Alternativa metoder Mycket talar för att användandet av försöksdjur, och framförallt transgena möss, kommer att öka i framtiden. Trots att resultaten från djurförsök inte alltid går att översätta till vad som händer i människokroppen. Därför finns en egenkraft i att ersätta djurförsök med alternativa metoder, för när de är utvärderade är de snabbare, billigare och enklare att tolka. Det handlar om mindre komplexa organismer, säger John Bräutigam, veterinär och enhetschef på Jordbruksverkets djurförsöksenhet. Och alternativa forskningsmetoder, som att studera cellkulturer, göra datorsimulationer och att använda kemiska analysmetoder, blir allt vanligare. Man har kommit ganska långt när det gäller toxitetstester av kosmetika och läkemedel. Men inom den medicinska forskningen verkar det inte finnas någon strategi för att ta fram nya metoder, för de transgena mössen har blivit så etablerade. Mössen går att köpa och de alternativa metoderna måste du själv utveckla vilket 6

7 TEMA FÖRSÖKSDJUR rförsök? kräver jobb, kunskap och pengar, säger Karin Gabrielson Morton på Stiftelsen Forskning utan Djurförsök, STIFUD. STIFUD:s verksamhet finansieras genom gåvor och arv från allmänheten, och ger varje år anslag till olika forskningsprojekt som syftar till att ersätta djurförsök. De statliga anslagen för att utveckla alternativa metoder till djurförsök minskar däremot. Fler alternativ kan tas fram Förra året fick Jordbruksverket 10 miljoner kronor att dela ut till olika forskningsprojekt, men inför 2008 har regeringen dragit ned summan till åtta miljoner. Och att man från forskarhåll skulle satsa för lite på att ersätta djurförsök håller inte Jan Carlstedt- Duke, professor och forskningsansvarig vid KI:s institution för Biovetenskaper och Näringslära, med om. Merparten av vår forskning sker med icke-djurbaserade metoder och de försöken ökar också mest. Men djurförsöken kommer aldrig att kunna ersättas helt. En levande varelse är något mycket komplicerat, och vi är beroende av att studera sådana för att se vilka processer som sker beroende av varandra. Även STIFUD anser att det i dagsläget inte finns bra alternativ till alla djurförsök. Många forskare presenterar sina projekt med etablerade metoder för sina finansiärer. Cancer- och Allergifonden till exempel har som policy att inte ge pengar till djurförsök, men de satsar inte på att ta fram nya forskningsmodeller. Kanske borde diskussionen om alternativa metoder ske redan där. Om man ger forskarna större frihet kan de kanske påskynda nya och bättre metoder. För ingen kan svara på vad som kan göras om tjugo år. Det finns all anledning att forska vidare, säger Karin Gabrielson Morton. Djurförsöken kommer aldrig kunna ersättas helt, säger Jan Carlstedt-Duke, professor vid KI. Ingen kan svara på vad som kan göras om tjugo år, säger Karin Gabrielson Morton på Stiftelsen forskning utan djurförsök. Fakta försöksdjur Enligt Jordbruksverket ökade antalet försöksdjur i Sverige under 2006 med drygt fem procent jämfört med året innan, om man använder den europeiska definitionen av djurförsök som innebär att djuren måste utsättas för ingrepp som motsvarar minst ett nålstick. Högskolor, universitet och landsting står för drygt 70 procent av djurförsöksanvändningen i Sverige, resten görs av andra myndigheter och läkemedelsindustrin. Totalt användes med EUs definition djur i Sverige under 2006 och av dem var möss. Enligt den svenska definitionen av djurförsök, där man räknar med alla djur som används i vetenskapligt syfte användes djur av dessa utgörs fiskar i provfiske. De djur som oftast används i djurförsök är möss och råttor, men även fiskar och fåglar. STIFUD Foto: Jenny Odqvist 7. Foto:

8 TEMA FÖRSÖKSDJUR Uppsalas apor fick ny Sara Bettan Lace Jane Fläskläpp Sommaren 2007 stod 47 apor inför ett ovisst öde. Uppsala Universitet skulle lägga ned avdelningen med försöksapor. Tack vare Ingrid Redbos hårda arbete har de nu alla fått nya hem runt om i Europa. Text: Elsa Frizell Foto: Renée Kjerrbom När Ingrid Redbo fick uppdraget att avveckla avdelningen för försöksapor bestämde hon sig för alla 47 aporna skulle få nya hem. Vi hade sexton krabbmakaker, tolv rhesusapor och nitton marmosettapor att placera ut. Den vanliga lösningen i ett sådant här fall är nog att avliva djuren, jag har faktiskt inte hört talas om att man omplacerat apor på detta sätt förut. Jag vill ge en eloge till Uppsala Universitet för att de gick med på att omplacera aporna, säger Ingrid Redbo som är ansvarig för försöksdjursverksamheten på Uppsala universitet. Det var ett digert arbete att ordna nya hem. Inte bara att hitta någon som ville ta emot aporna utan också att därefter skaffa fram alla nödvändiga tillstånd från olika myndigheter i Sverige och utomlands. Jag letade med ljus och lykta efter nya hem och kontaktade djurparker runt om i hela Europa. Särskilt marmosettaporna var svåra att placera, säger Ingrid. Bettan och Fläskläpp till Ystad Till slut sa Ystad djurpark att de kunde ta emot två marmosett- familjer. Efter ett löfte om bidrag från Uppsala Universitet till att bygga ett nytt aphus, så sa de även ja till att ta emot de tolv rhesusaporna och alla sexton krabbmakerna. En av apornas djurskötare Renée Kjerrbom åkte med aporna till Ystad och bodde med dem under de första sex veckorna. Jag ville att aporna skulle kunna få trygghet genom någon de kände väl. Dessutom kunde Renée visa djurskötarna på Ystads djurpark vilka vanor och behov våra apor har, säger Ingrid. Till exempel var det viktigt att rhesusapan Fläskläpp som är lite gammal och stel fick lågt placerade sittplatser som hon lätt kunde ta sig upp och ner ifrån. Och att rhesusapan Bettan fick tillräckligt med utrymme för sig själv. Bettan har svårt med sociala kontakter och riktar många och täta hot mot sina gruppmedlemmar, och mot människor. Tyvärr får hon då ofta stryk av sina större och socialt mer begåvade medapor. Hon behöver stor individualdistans för att vara något så när lugn, vilket hon kan få även i Ystad. Mitt hjärta klappar starkt för socialt missanpassade Bettan!, säger Ingrid Redbo. Carro och Alladin till Tyskland Tretton marmosettapor behövde fortfarande hem. En djurpark i Jaderberg i Tyskland lovade att ta emot en stor marmosettfamilj, mamma Carro, pappa Al- 8

9 TEMA FÖRSÖKSDJUR Apor i djurförsök Under 2006 användes totalt 40 apor i försök i Sverige. Försök på apor görs huvudsakligen för att få fram vaccin mot hiv/aids. Apor anses nödvändiga för detta arbete genom sitt nära släktskap med människan. a hem! På Uppsala Universitet skulle aporna ingå i så kallade PET studier, vilket innebär att en radioaktiv substans sprutas in i kroppen. Man studerar bland annat hur denna sprider sig i kroppen. Fru Nilsson Tone Emma ladin och deras 6 barn i olika åldrar. Nu väntade ett mödosamt arbete för att få alla nödvändiga tillstånd för transporten. Det var svårt att få med aporna på flyget. Särskilt eftersom jag ville att de skulle flyga inne i kabinen och inte i lastutrymmet. Det slutade med att jag köpte en egen flygstol till familjen och lovade att aporna inte luktade något, vilket var något av en vit lögn, berättar Ingrid. Renée följde med aporna som personlig kurir under resan och för att kunna skola in dem i den nya djurparken under några dagar. Med kurir till Danmark Marmosettfamiljen Ove, Ingmarie och deras unge fick löfte om att komma till Safari Zoo Park i Lintrup i Danmark men transporten försvårades av den vita lögnen till SAS under Tysklandsresan. Marmosettaporna visade sig lukta i alla fall. SAS portade oss från flyget och sa att vi aldrig mer skulle få flyga Vi arbetade så otroligt hårt för att få dem omplacerade så det känns skönt att vi lyckades. Vi kommer såklart att sakna aporna. Till våren ska vi åka och hälsa på dem! i kabinen med aporna, säger Ingrid, men då hade jag i alla fall fått iväg den största familjen till Tyskland. Det fick bli biltransport till Danmark med återhämtnings-stopp på Ystads djurpark. Renée åkte med även denna familj som personlig kurir. Kvar till sist i Uppsala var de två marmosettbröderna, Pirre och Micke. Den ideella föreningen AAP, som bland annat hjälper den Holländska regeringen att omplacera apor som använts i försök, tog till slut hand om dem. Alla de nya hemmen valdes omsorgsfullt ut. Alla aporna fick också med sig saker de kände igen och foder de var vana vid. Ingrid Redbo får nu kontinuerligt rapporter från de olika djurparkerna. Och aporna har det bra. Marmosettbröderna Pirre och Micke i Holland har fått en fästmö, Carmen. Normalt går det inte så bra att ha två fertila hanar till en hona berättar Ingrid, men de verkar komma överrens. På plats i nya hem Marmosettfamiljen i Tyskland trivs i sitt tropicarium med egen damm, levande växter och möjlighet att gå ut till stort träd via ett rep. Där lever de tillsammans med en sköldpadda och en leguan. I Danmark trivs Ove och Ingmari och deras unge i sitt eget nybyggda hus med glasvoljär. Och i Ystad har Fläskläpp, Bettan och alla de andra aporna kommit tillrätta i sitt nya hem. Vi arbetade så otroligt hårt för att få dem omplacerade så det känns skönt att vi lyckades. Vi kommer såklart att sakna aporna, speciellt Renée som brukade vara med dem varje dag. Till våren ska vi åka och hälsa på dem! säger Ingrid.. 9

10 TEMA FÖRSÖKSDJUR Trånga burar ingen lek för labbråttan Hur bor och lever försöksdjuren? Djurskyddet fick kika in hos råttorna och mössen på Uppsala universitet. Text & foto: Elsa Frizell På Uppsala universitets biomedicinska centrum finns råttor och möss som används i olika djurförsök. Jag åker dit för att titta närmare på hur de bor när de inte används i försöken. Ingrid Redbo, docent i etologi ansvarar för försöksdjursavdelningen och hon ska visa mig runt. Vi byter kläder och torkar kameran ordentligt med sprit. Inga främmande bakterier är välkomna in till djuren. Inte heller andra obehöriga, nycklar och koder krävs för att komma in till avdelningen. Mössen och råttorna bor i genomskinliga plastlådor som står i hyllsystem, rad på rad i de många rummen som finns i de fönsterlösa korridorerna. Ljusets regleras så att det ändå blir natt och dag för djuren, och man försöker också efterlikna skymning och gryning. Vi försöker på olika sätt att skapa miljöer som liknar djurens naturliga, säger Ingrid Redbo. Själva försöket är ofta bara en liten del av deras tillvaro. Den största delen av sina liv sitter de i sin bur, bur är helt avgörande för hur de har det. Hur länge lever råttorna och mössen? Det är väldigt olika, vissa sitter i några veckor, andra i flera månader. Det beror på vilka slags försök de används till, säger Ingrid. Mössens burar på djuravdelningen är cirka en och en halv decimeter höga, två och en halv decimeter breda och cirka fyra decimeter långa. Bobyggande möss Det sitter som mest fem möss i varje bur som alla är inredda med bolådor som de kan krypa in i. Där finns också spån och olika typer av material som mössen kan använda att bygga med, till exempel cellstoff. Att bygga bo är ett viktigt beteende för musen, liksom att söka föda. Därför gömmer vi också pellets i spånet, som de kan leta efter, säger Ingrid. Ingrid tror att mössen har det jämförelsevis bra på avdelningen. Jag tror till exempel att våra möss har det bättre än många sällskapsdjur samtidigt är det såklart inte samma sak för en mus att leva i buren på försöksdjursavdelningen som ute i det fria, säger hon. Värre är det för råttorna, enligt Ingrid. Råttorna är större och har andra behov än mössen. Det väldigt svårt att, inom de ekonomiska ramar man har på en djuravdelning, få till en bra djurhållning för råtta, säger hon. Trångt för råttan I de cirka sex decimeter långa, fyra decimeter breda och två decimeter höga råttburarna på djuravdelningen bor vanligtvis två råttor. Försöksråttorna är i vuxen ålder cirka 25 centimeter långa, sträcker de ut sig kan den bli hela 30 centimeter. Ett vanligt råttbeteende är att ställa sig upp på bakbenen för att undersöka omgivningen, men detta blir omöjligt i de låga burarna. Därför har djuravdelningen köpt till ett förhöjt galler till burarna. Varje bur har också en bolåda i trä som de kan gnaga på och cellstoff som råttan kan bygga med. Men jag tycker inte att vi lyckas ge råttan ett tillräckligt bra liv i sina burar. Burarna är för små. Vi måste hitta mycket bättre former för hållande av råtta, säger Ingrid Redbo. Hanna Augustsson, fil dr i försöksdjurskunskap har forskat på råttors och möss beteende och arbetar nu på Jordbruksverkets enhet för försöksdjur. Hon håller med om att råttorna behöver större burar. 10

11 TEMA FÖRSÖKSDJUR Försöksråttornas burar är för trånga för att råttorna ska ha möjlighet att springa runt, ställa sig på bakbenen eller klättra. Mössen har mer plats än råttan. I Uppsala är burarna inredda med bolådor, spån och olika material som mössen kan bygga bo med. Det är svårt att få en generell bild av hur det ser ut på olika djuravdelningarna i Sverige. Men försöksråttornas burar är ofta alldeles för trånga för att råttorna ska ha någon möjlighet att springa runt, ställa sig på bakbenen eller klättra, säger hon. Tradition väger tungt Någon som tittat på lösningar för hållande av försöksråtta är Elin Spangenberg på Sveriges lantbruksuniversitet som la fram sin doktorsavhandling under hösten Hon har i sin forskning utvärderat större burar där man kan hålla större grupper av råttor. Mina resultat visar att råttan får en större livskvalitet i denna bur. De blir mer aktiva och har större möjlighet att påverka sin situation eftersom de kan välja att dra sig undan i sin bolåda, gömma sig, ligga på olika nivåer i buren och klättra. Framförallt får de möjlighet att vara i en grupp vilket är viktigt för råttor som är väldigt sociala djur, säger Elin. Hon tycker att de små råttburarna, som är vanliga idag, är mycket dåliga för djuren. En vild råtta kan röra sig flera kilometer per dag och är väldigt aktiva, nyfikna och undersökande djur. I burarna som används idag blir de understimulerade och ofta överviktiga. Den begränsade ytan ger inte heller utrymme för råttorna att reagera med artspecifikt beteende i olika situationer vilket gör att de inte kan ha kontroll över sin egen tillvaro. Detta kan skapa stress hos djuren, säger hon. Men enligt Elin finns ett stort motstånd för nya berikade burar inom forskarvärlden. Jag tror att det beror på okunskap och tradition. Alla resultat som man kan jämföra med är från djur i de gamla burarna. Och man är rädd att nya förutsättningarna ska påverka resultaten. Men jag hävdar att ökad livskvalitet för råttorna ger en djurmodell av bättre kvalitet och därmed också ökad kvalité på resultaten, säger hon. Nya bestämmelser Förändringar är förhoppningsvis på gång. Jordbruksverkets försöksdjursenhet arbetar just nu med att ta fram ny lagstiftning för försöksdjursanvändning. Den gamla lagstiftningen är sedan 1982 och väldigt föråldrad, det behövs en ny samlad lagstiftning även om många djuravdelningar faktiskt redan har skapat bättre miljöer för djuren än vad lagen kräver, säger Hanna Augustsson. Men om den nya lagstiftningen kommer att innebära större burar för råttorna kan Hanna inte lova. Ännu återstår mycket arbete innan förslaget är klart, säger hon. Under 2008 ska lagstiftningen vara klar och gå ut till remiss till bland annat Djurskyddet Sverige. Det är verkligen angeläget att det blir reglerat hur man får hålla mus och råtta som försöksdjur. Det måste finnas föreskrifter för hur stora burarna ska vara, vilken form av berikning som ska användas och vad den ska syfta till, alltså vilket beteende djuret ska kunna utföra med hjälp av denna, säger Ingrid Redbo. Enligt Ingrid finns det fortfarande djuravdelningar som inte har berikning överhuvudtaget. Och många djuravdelningar har det alltför trångt i burarna. Ny lagstiftning är det mest effektiva sättet att få en förändring för försöksdjuren inom överskådlig framtid menar hon. Hur man håller djuren är en kostnadsfråga och alla försöker naturligtvis att hålla nere kostnaderna så mycket det bara går, konstaterar Ingrid. Men Ingrid ser ändå med tillförsikt på framtiden och menar att de flesta som använder försöksdjur vill att deras djur ska må så bra som möjligt Min uppfattning är också att medvetenheten om de etiska aspekterna av försöksdjurshållning har blivit betydligt större bara under det senaste decenniet.. 11

12 12

13 I förra numret skrev vi om den extrema aveln som leder till stort lidande för många hundar. Djurskyddet har grävt vidare i frågan. Läs artikeln på djurskyddet.se Årets Best in Show på hundmässan Hund 2007 blev faraohunden Northgate s As You Like It. Foto: Johan Frick-Meijer Sunda & häftiga hundar Söta, häftiga och sjuka. Hundars rastypiska utseenden förstärks, i avel och på tävlingar. Men den extrema aveln ger också sjukdomar. Nu har Svenska Kennelklubben och Sveriges Veterinärförbund gått samman för att stoppa trenden. Text: Jenny Hallberg, frilansjournalist På Sveriges största internationella hundutställning Hund 2007 på Stockholmsmässan i december ställs rekordmånga 9000 hundar ut. De bedöms efter utseende men det är ingen skönhetstävling skriver Svenska kennelklubben i programmet. Hundarna bedöms efter hur nära de ligger idealet för rasen, rasstandarden. Den är vår bibel, säger Kenneth Edh, karaktärsdomare sedan 30 år tillbaka och ledamot i svenska kennelklubbens domarkommitté. Rasstandarden kan vi inte gå ifrån, men den kan tolkas olika, menar han. Rasstandarder I rasstandarderna står det till exempel för engelsk bulldog att skallens omkrets ska vara stor och att nostryffeln ska vara stor, bred och svart. Ofta finns det en idealvikt eller höjd för varje ras, men det står inte utskrivet mått för exempelvis hur kort nos en bulldog ska ha, eller hur korta och vinklade en schäfers bakben ska vara. Carina Grandin från svenska mastiffklubben, har fött upp mastiffer i sju år. Hon tycker att rasstandarden är sund. Ibland dömer domare fram mindre hundar för att de springer lättare, men mastiffer ska vara tunga och lufsa fram. Vi beundrar stora och maffiga mastiffer, som den här!, säger hon och pekar på Snobben, som ligger bredvid mig på golvet och flämtar, trött efter dagens pre- 13

14 TEMA HUND Foto: Istockphoto Foto: Jenny Hallberg Snobben blev bästa hane för rasen Mastiff. För att inte överanstränga benen fick han under sitt första år inte springa, berättar ägaren Jill Kouppa. Den extrema aveln har lett till att rasen Chowchow ofta får problem med bland annat inåtvända ögonlock. station. Den tre och ett halvt år gamla mastiffen blev BIM, bästa hane för rasen mastiff och Carina Grandin är nöjd med dagens bedömningar. Snobben håller måttet och hans husse och matte, Nicklas och Jill Kouppa från Stenhammar, visar stolt upp honom. Mysiga mastiffer Nicklas och Jill Kouppa valde mastiffen för att den ser så mysig ut och är en trevlig familjehund. Den passar deras livsstil, för det är, som Carina Grandin säger, en svampplockarhund. Den lufsar med i skogen, men ska helst inte springa. Min man fick lyfta snobben in och ut ur bilen och uppför trappor och han fick inte springa första året, säger Jill Kouppa. Hon hade hört att rasen hade problem med sjukdomar, men de litade på uppfödaren och var försiktiga med Snobben, så att han inte skulle överanstränga benen. Även om Snobben är en sund hund och de flesta mastiffer är friska om de sköts väl, så är mastiffen en av de hundraser som är drabbad av rastypiska problem, som ledbesvär. Svenska Kennelklubben, SKK och Sveriges veterinärförbund, SVF, definierade under 2007 begreppet Sund Hund som mål för Sveriges hundar. En sund hund ska kunna andas och röra sig obehindrat och ha ett sådant utseende att den inte drabbas av infektioner på ögon och hud av för mycket hudveck eller päls. Sunda och osunda hundar Detta är ett led i det samarbete som SKK och SVF inledde förra året för att stoppa utvecklingen mot extrema rastypiska karaktärsdrag hos hundar, eftersom de raser som förändrats mycket genom avel har utvecklat sjukdomar. I november hölls en domarkonferens, den första på tio år, med temat sund hund. Landets karaktärsdomare enades om att inte döma fram hundar med extrema karaktärsdrag på tävlingar. Nu sammanställer SKK och SVF tillsammans ett register över sjukdomar för varje ras. Men det är svårt att veta hur många hundar som drabbas av rastypiska sjukdomar, eftersom veterinärer, av hänsyn till sina kunder, inte lämnar ut information om sjukdomar och ingrepp, säger Ulf Uddman, VD för SKK. Men redan nu kan vi se fyra problemområden, berättar Ulf Uddman. Andningsproblem är vanligt hos raser som exempelvis bulldog och mops, raser som schäfer och chowchow har problem med lederna som antingen är för vinklade eller för raka, raser med mycket hudveck får lätt ögoninfektioner och hudirritationer och eksem uppstår hos raser som exempelvis kinesisk nakenhund. Den danska modellen Sjukdomsregistret ska sedan ligga till grund för en så kallad red alert-lista, eller en varningslista, berättar Ulf Uddman. En lista med extrema egenskaper för varje ras som ökar risken för vissa sjukdomar och som domare inte ska premiera. Om en ras har överdrivet mycket hud eller rynkor, så ska det inte premieras och alla hundar ska kunna gå obehindrat i ringen utan flämta, säger han. Det är den danska modellen som inspirerat. Danskarna har listat sjukdomar och osunda egenskaper hos hundarna, som inte får premieras av exteriördo- 14

15 TEMA HUND Ulf Om en ras har överdrivet mycket hud eller rynkor, så ska det inte premieras och alla hundar ska kunna gå obehindrat i ringen utan flämta. Ulf Uddman vd SKK om aveln. Foto: Måns Engelbrektsson, SKK Uddman. VD på SKK ser flera problemområden inom aveln. mare, något som också utländska domare måste rätta sig efter när de dömer på utställningar i Danmark. Och svenska domare välkomnar en dansk modell i Sverige, säger Kenneth Edh. För domare, liksom uppfödare och köpare påverkas av trender och faller för extrema karaktärsdrag, menar han och jämför med modeindustrin som vill ha sjukligt smala modeller. Under sina 30 år som karaktärsdomare har han sett att utvecklingen går åt en mer extrem typ hos många raser och då kan det vara svårt att gå emot strömmen och avvika från trenden. Det blir en ond cirkel, folk vill ha extrema och coola hundar, efterfrågan ökar och uppfödare avlar fram hundar med rastypiska drag, som domare dömer till Best in show på utställningar. Uppfödare vill avla på hundar som vunnit priser och köpare vill ha vinnarnas valpar, säger Kenneth Edh. Idag har varje rasklubb sina program för att motarbeta avelsrelaterade sjukdomar. Man får inte avla på hundar som har dokumenterade sjukdomar och därför krävs röntgen och ögonlysning av veterinär innan man avlar på vissa raser, men det räcker inte menar Johan Beck- Friis, styrelseledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse och informationschef på Sveriges veterinärförbund. Rasklubbarna har fokuserat på sjukdomar, men inte på de egenskaper och karaktärsdrag som skapar sjukdomarna, säger Johan Beck-Friis. Bevara det rastypiska Han skulle vilja ha en red alert-lista också för uppfödare. En lista med karaktärsdrag för varje ras som man inte ska avla på om de är för extrema. Man måste tona ner utseendet, inte bara låta bli att avla på de individer som fått sjukdomar, menar Johan Beck-Friis. Men någon sådan lista är inte aktuell och det finns också ett motstånd bland domare, uppfödare och hundägare mot att sudda ut det rastypiska. Varje ras har sina särart och rastypiska utseende och det får man inte tappa, säger Kenneth Edh. Finns det en sådan risk? Ja, det finns en risk. Om man ger vissa raser som har kort näsa idag längre näsa för att prioritera andningen, så kan det förändra utseendet ganska rejält. Man ska hitta individer som är rastypiska, men som andas utan problem. Annars tappar man saker på vägen. Det finns ju bulldogar som kan hoppa och springa men som ändå ser ut som en bulldog, Men man måste ju jämföra en bulldog med bulldog och inte med greyhound säger Kenneth Edh. Men å andra sidan medger han att rasen har förändrats. En bulldog för 50 år sedan såg inte ut som en bulldog gör idag. Den hade längre ben och inte lika trubbig nos. Det som är rastypiskt idag var inte det för 50 år sedan och frågan är vad som är rastypiskt om ytterligare 50 år? Jag frågar Kenneth Edh vad han egentligen tror kommer att förändras av de planerade åtgärderna och diskussionerna, och han svarar att det är svårt att säga, men att många domare nog blivit mer medvetna. Jag har själv varit mer observant när jag dömt efter konferensen. Jag har fått en tankeställare och blivit mer medveten.. 15

16 XXX Djurskyddet Sveriges styrelse lämnade över namnlistorna till Jordbruksdepartementet den 18 januari. Från vänster: Annika Schenk- Sundström, Eva Norberg, Kerstin Malm, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis, Gunnela Ståhle, Sven Stenson och Lena Hallberg. Över skrev p Kattkampanjåret fick tack vare föreningar och djurhem runt om i Sverige ett fantastiskt resultat. Målet ett namn för varje hemlös katt nåddes med råge. Över människor skrev på för obligatorisk märkning och registrering av katt. Text & foto: Elsa Frizell Visa mig att det finns stöd för en bättre lagstiftning för katt. Så sa jordbruksminister Eskil Erlandsson till Djurskyddet Sverige när organisationen lyfte frågan med honom för drygt ett år sedan. Efter kampanjåret kan nu Djurskyddet Sverige visa vilket enormt stöd det finns bland svenska folket. Över människor har skrivit på. Regeringen måste lyssna till den breda opinion som vill ha en obligatorisk märkning och registrering av katt, säger Sven Stenson, ordförande i Djurskyddet Sverige. Namnlistorna överlämnades till Jordbruksdepartementet under fredagen den 18 januari. Samtidigt hölls en manifestation för de hemlösa katterna där allmänheten hade möjlighet att skänka en gåva och tända ett ljus för en hemlös katt. Djurskyddet Sveriges föreningar från Kristinehamn, Skara, Västerås, Enköping, Köping och Stockholm, samt Djurhemsföreningens medlemmar Stadskatten och Stenums katthus, var på plats för att avsluta ett arbetsamt och framgångsrikt kampanjår. Det känns som en seger att vi fått in så många namn. Vi har väckt folk, människor börjar förstå att det som händer katter är ett jätteproblem!, säger Kata Larsdotter som samlat in namn under året. I Sverige idag lever uppskattningsvis etthundratusen katter utan hem och ägare. Klimatet i Sverige gör att en katt inte klarar ständig utevistelse. Svält och parasitangrepp leder till att de lättare drabbas av bland annat infektionssjukdomar och skador som ofta leder till en långsam och mycket plågsam död. Lagstiftningen för katt är otydlig och bristfällig och lidandet för katter som överges är omfattande, onödigt och oacceptabelt. Det mest effektiva sättet att långsiktigt stoppa detta onödiga djurplågeri är att införa en lag om obligatorisk märkning och registrering av katt. En märkt och re- 16

17 Rigmor Linné och Barbro Palm från Djurskyddet Kristinehamn. Hundratals förbipasserande skänkte en gåva och tände ett ljus för en hemlös katt under manifestationen. Marianne Eriksson och Kim Lindbom-Carlsson från Djurskyddet Hitta katten i Enköping. för katten! gistrerad katt som sprungit bort kan enkelt spåras tillbaka till sin ägare och en djurägare som har övergivit sin katt kan rättsligt ställas till svars, säger Sven Stenson. Att övergivna katter är ett stort djurskyddsproblem det tycker representanter från samtliga politiska partier och även Eskil Erlandsson. Och i en enkät utförd av Djurskyddet Sverige framgår att Sveriges kommuner vill ha en översyn av lagstiftningen för katt och krav på märkning. Men trots detta och trots problemets omfattning tas inget politiskt initiativ till att åstadkomma förändring. Vi förväntar oss nu att regeringen tar frågan på allvar. Det behövs krafttag mot detta enorma och erkända djurskyddsproblem för att Sverige fortsatt ska kunna säga sig företräda ett gott djurskydd, säger Sven Stenson.. Såhär kan landets övergivna katter räddas! 1 Förtydliga lagstiftningen för katt och inför obligatorisk märkning och registrering. 2 Skapa enhetliga handlingsrutiner på myndigheter. 3 Ersätt djurhemmen ekonomiskt. 4 Kastrera för att minska antalet oönskade kattungar. 5 Förändra attityder till katt hos allmänheten genom utbildning och information. Foto: Eivor Rasehorn 17

18 INLÄGG Ramboromantik får inte drabba djuren Svenska Bågjägarförbundet vill med stöd av Jägareförbundet återinföra jakt med pil och båge i Sverige. Det finns dock inga hållbara skäl till att utsätta djur för en jaktform som är svårare att behärska än dagens kuljakt. Foto: Istockphoto Risken för skadeskjutning vid bågjakt är betydligt större än vid kuljakt skriver Djurskyddet Sveriges förbundsstyrelse. Svenska Bågjägarförbundet lämnade i juni förra året in en begäran till Naturvårdsverket om att åter tillåta bågjakt. Förslaget fick stöd av Jägareförbundet i deras remissvar i december. Detta är det senaste steget i en process som startade runt 1990, där krafter inom jägarkåren vill tillåta jakt med pil och båge i Sverige. Landets djurskyddsorganisationer liksom veterinärförbundet har länge kämpat emot en sådan utveckling. I USA är bågjakten tillåten, men risken för skadeskjutning har i många amerikanska studier visat sig vara betydligt större än vid kuljakt. Starka påtryckningar Att Jägareförbundet nu ändå vill tillåta bågjakten har säkert flera skäl. Dels har man en stark påtryckningsgrupp i Bågjägarförbundet, dels anser man att den svenska försöksjakt i hägn som genomfördes i början av 2000-talet visade en låg frekvens skadeskjutningar. Och så var det säkert också. Av försöksrapporten framgår att det var landets yttersta bågexperter som utförde jakten. Deltagarna hade svensk jägarexamen, godkända prov för alla vapenslag, mångårig erfarenhet, två examina för bågjakt, godkända bågskjutprov med mera. Då vore det konstigt om inte antalet skadeskjutningar varit få. Skrämmande inställning Om bågjakten tillåts enligt förslaget, blir kompetenskraven betydlig lägre. Jägareförbundet anser att det ska räcka med svensk jägarexamen och en bågjägarexamen. Men något hållbart skäl till att bedriva jakt med vapen som är svårare att hantera än gevär, det ges inte. Bågjägarförbundets motivering är att jaktupplevelsen blir större och intensivare då det krävs mer tid och kunskap om viltet för att vara framgångsrik. Detta resonemang bekräftar att risken att inte vara framgångsrik i sin jakt är större med pilbåge än med kulvapen. När jakten inte är framgångsrik, betyder det ofta att djur skadas och utsätts för lidande. På Bågjägarförbundets hemsida hittar man skrämmande läsning, där förbundet förklarar sin hållning till smärta hos djur. Där står bland annat att... ett djur inte förstår innebörden av att bli skjuten och kan därför inte lida några kval. På samma sätt förstår djur inte heller innebörden av smärta. Man kan därför förmoda att djur inte uppfattar smärta på samma sätt som människor gör. Inga skäl att tillåta bågjakt En sådan inställning är väldigt bekväm men fullständigt ansvarslös. Bågjägarna väljer att helt bortse från alla vetenskapliga studier som beskriver djurs smärtuppfattning, och att den i de flesta delar är identisk med människans. Bågjakten i Sverige förbjöds 1938, och det finns inga rimliga skäl att tillåta den igen. Om jaktformen blir tillåten kommer vi att få se en mycket bredare grupp jägare än de experter som fick så fina resultat i försöksjakten Vi kommer också att med största säkerhet få skadeskjutningar som närmar sig skräcktalen i de amerikanska undersökningarna. Det skulle vara fullständigt oansvarigt att gå 70 år tillbaka i tiden djurskyddsmässigt, bara för att en grupp Ramboromantiker vill ha levande måltavlor. Låt oss hoppas att Naturvårdsverket har förstånd och mod nog att stå emot Bågjägarförbundets senaste framstöt och Jägareförbundets support. Djurskyddet Sveriges. förbundsstyrelse Genom Johan Beck-Friis, styrelseledamot, leg veterinär. 18

19 REPORTAGE EU och USA säger ja till klonade djur Kött från klonade djur är säkert för konsumenten och ska få börja säljas i våra köttdiskar. Det beslutet kom i mitten på januari från de myndigheter som ansvarar för livsmedelssäkerhet i USA och EU. Beslutet har väckt starka reaktioner från allmänhet och djurskyddsorganisationer. Att manipulera djur är inte detsamma som att manipulera växter. Djur har mer komplicerade genetiska system och genetiska defekter hos klonade djur är vanliga och är ett djurskyddsproblem, säger Gunnela Ståhle, vice ordförande i Djurskyddet Sverige. Enligt Gunnela är de stora multinationella avelsföretagen ute efter kortsiktiga vinster. De satsar på ökad avkastning och tänker inte på djurens välfärd. Hon tar exemplet med den smala genetiska bas för mjölkkor som idag väcker stor oro. Ett fåtal amerikanska Holstein Friesian- tjurar dominerar hela världens mjölkkoavel trots att den svenska SRBrasen är överlägsen i en mängd viktiga egenskaper som har betydelse för djurens hälsa och välfärd. Det finns nu, enligt Gunnela, en stor risk att stora amerikanska avelsföretag med klonade djur fortsätter att utarma den genetiska variationen. Detta kan leda till att viktiga egenskaper hos djuren som motståndskraft mot djursjukdomar, kalvöverlevnad och en sund konstitution försvinner. En stor risk är också att vi idag inte vet vad de långsiktiga effekterna blir av kloning. Man bör absolut använda sig av försiktighetsprincipen, säger Gunnela.. Elsa Frizell Välkommen till förbundsstämman 2008 Förbundstämman äger rum på Ronneby Brunn i Ronneby den maj Alla medlemmar är välkomna. Ta tillfället i akt att ta del i förbundets utveckling och träffa andra djurskyddare från hela landet! Sedvanliga mötesförhandlingar, information och andra aktiviteter kommer att genomföras under helgen. För den som vill går det bra att komma redan fredagen den 23 maj. Inbjudan skickas till de anslutna föreningarna under vecka 8. Anmälan senast den 7 april 2008 till kansliet Vid frågor kontakta kansliet E-post: Telefon: Smittskydd Djur utsätts ständigt för smittrisker! Skydda djuren - desin cera stall, kattburar, hundboxar, fågelburar, transportfordon, stövlar etc. Använd Virkon S desinfektionsmedel! mycket bred effekt på virus och bakterier ofarligt för djur, människor och miljön Virkon S nns att köpa hos Boleprodukter, Lantmännen Granngården, Lantmännen Nordpost, Hansbo/Willab och i övrig lantbrukshandel. Rengöring och Beställ Desinfektionshandboken på telefon eller på vår hemsida där du även kan ladda ner den som en pdf. desinfektion Pharmaxim Tel , Desinfektionshandbok_ indd

20 NOTISER TEMA HUND Som fågelägare gäller det att vara påläst och påhittig för att din fågel ska må bra. Gunnel Anderson, veterinär med specialinriktning på fåglar, delar här med sig av sina kunskaper. Text Elsa Frizell Din fågel behöver hög luftfuktighet annars kan den få luftrörsinfektioner och en torr och skör hud. Men alla fåglar tycker inte om att duscha, lär därför din fågel att duscha eller bada! Prova att vänja din fågel med en blomspruta. Foto: Jonas Persson En bur kan aldrig bli för stor! Fågeln ska helst kunna ta några vingtag och sträcka ut sig ordentligt. Tänk på att många burar som finns att köpa är höga men det är viktigare att buren är bred. Din fågel flyger inte ner och upp utan fram och tillbaka! Självklart måste fåglarna dessutom få komma ut ur buren varje dag. Tänk på att buren måste städas varje dag! Annars får fågeln lätt infektion. Buren bör ha en UV lampa. UV-ljus är viktigt för din fågels kalkbalans, reproduktion och allmänna välbefinnande. Foto: Jonas Persson Dammsuga Papegojfåglar gillar ljud! Musik, radioprat eller motorljud ger trygghet till de flesta fåglar. Tänk på att det sällan är tyst i djungeln som de flesta av papegojfåglarna kommer från! Foto: Istockphoto 20

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR N KLUBBE Nr 1 2014 Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR 1 Hej! V isst är det skönt att våren verkar vara tidig i år och på väg med stormsteg! Redan nu kan man promenera i skogen och lyssna

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 REDE - Respekt, Empati, Djur, Etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med barn

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 2 REDE - Respekt, empati, djur och etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med

Läs mer

Nr 1 2013. Viktigt att id-märka sin katt! PYSSEL! LÄSARFOTON

Nr 1 2013. Viktigt att id-märka sin katt! PYSSEL! LÄSARFOTON N KLUBBE Nr 1 2013 Viktigt att id-märka sin katt! PYSSEL! LÄSARFOTON 1 H ej! brevlådan Så roligt att just du är medlem i REDEklubben! Det här är det första numret av vår fina medlemstidning och vi på Djurskyddet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007 1(11) RAPPORT 2008-12-16 Dnr: 31-808/08 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Användningen av försöksdjur i Sverige under 2007 SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Nr 1 2012. Vi besöker ett djurhem PYSSEL! LÄSARFOTON

Nr 1 2012. Vi besöker ett djurhem PYSSEL! LÄSARFOTON REDE-klubben Nr 1 2012 Vi besöker ett djurhem PYEL! LÄARFOTON 1 Hej! å roligt att just du är medlem i REDEklubben! Det här är det första numret av vår fina medlemstidning och vi på Djurskyddet verige hoppas

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2008

Användningen av försöksdjur i Sverige under 2008 1(6) RAPPORT 2009-12-03 Dnr: 31-502/09 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Användningen av försöksdjur i Sverige under SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik över det

Läs mer

Nr 2 2013. Vilda. - övergivna eller inte? PYSSEL! LÄSARFOTON

Nr 2 2013. Vilda. - övergivna eller inte? PYSSEL! LÄSARFOTON N KLUBBE Nr 2 2013 Vilda djurungar - övergivna eller inte? PYSSEL! LÄSARFOTON 1 H ej! brevlådan Nu är det äntligen tid för lite sommarledighet och soliga dagar! Vi hoppas att du fått möjligheten att se

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Sammanställd av Djurens Rätt Göteborg 1 Djurens Rätt Göteborg genomförde i december 2012 en utställning på Frölunda kulturhus

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut När ditt djurs liv närmar sig sitt slut DJURSJUKHUSET MALMÖ När tiden är inne Att ta beslutet att avliva ett djur är alltid svårt. Varje djur och varje situation är unik och det är bara du som djurägare

Läs mer

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt. Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva

Läs mer

Djurskyddet Sverige 1

Djurskyddet Sverige 1 Djurskyddet Sverige 1 2 Vad vill vi? Djurskyddets vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Vi jobbar för att djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Buba veterinär Avnr 41511tv1 Programvinjett Programmanus /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ -Tjena. Vem är du? Vad ska vi göra med dig? /Buba böjer

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Svensk försöksdjursstatistik år 2006

Svensk försöksdjursstatistik år 2006 1(5) RAPPORT 2007-12-06 Dnr 31-6761/07 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svensk försöksdjursstatistik år 2006 SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik över det antal

Läs mer

Katarina Cvek. Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU

Katarina Cvek. Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU Katarina Cvek Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU Lagar och regler kring försöksdjursanvändning Vad är ett djurförsök? Definitioner av djurförsök EU och Europarådet Användning av djur för försök och

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

Inför besöket. Sista stunden

Inför besöket. Sista stunden Sista stunden Inför besöket Sista stunden Som djurägare kommer de flesta av oss till den dag då vi måste fatta det avgörande beslutet att låta vår familjemedlem få somna in. Oavsett anledningen är det

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Som vi tidigare har skrivit i mailet, så ska vi fokusera på välmående av djuren inom turism i Sverige. För att besvara det här, så har vi valt att intervjua er samt

Läs mer

Djurförsöksetik. Djurförsök.info hemsida med information om djurförsök www.djurforsok.info

Djurförsöksetik. Djurförsök.info hemsida med information om djurförsök www.djurforsok.info Djurförsöksetik Djurförsök.info hemsida med information om djurförsök www.djurforsok.info Svensk definition av djurförsök Användning av djur för vetenskaplig forskning, undervisning, sjukdomsdiagnos, framställning

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp?

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp? Några goda råd f Labradoren är en av våra mest populära hundraser och mycket omtyckt på grund av sitt vänliga sinnelag och sin stora dresserbarhet. Den är en jakthund - en apporterande fågelhund som arbetar

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539); SFS 2012:675 Utkom från trycket den 27 november 2012 utfärdad den 15 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 www.kattstatus.se kattstatus@gmail.com Innehåll Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 Fotograf Linda Karlström - www.lkfoto.se Kattstatus

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

KATTHEMSVERKSAMHET I SVERIGE

KATTHEMSVERKSAMHET I SVERIGE KATTHEMSVERKSAMHET I SVERIGE sammanställd efter en enkät med 27 svenska katthem Göteborgs Katthjälp, juni 2008 Syfte Syftet med vår enkät är att få en bild av hur katthemsverksamheten ser ut vad gäller

Läs mer

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tillsyn över hundar och katter; SFS 2007:1150 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande

Läs mer

Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11

Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11 Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11 TJH MANDYLIKE S LOADSTAR TWIGG S TOLTEK Valparna är nu 9 månader och jag har fått in så många fina rapporter om dem som jag vill delge Er alla. TWIGG S AND

Läs mer

Testamentera. till förmån för djuren

Testamentera. till förmån för djuren Testamentera till förmån för djuren 3 En insats för kommande djur Testamenterade gåvor utgör en viktig del av alla de gåvor som Djurskyddet Sverige har förmånen att ta emot. Att ge en testamentsgåva till

Läs mer

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN En guide för den medvetne konsumenten DJURVÄNLIGA 1 konsumenter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Ull 4 Mer hud ger mer ull 4 Mulesing - hud skärs bort

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

FM och privata tjänstehundsuppfödare.

FM och privata tjänstehundsuppfödare. Uppfö daransvar. Seriösa uppfödare har ett nästan oändligt ansvar för sina valpar. Det är inte ovanligt att de har kontakt med hundens familj under hela dess liv, särskilt de första åren. Att ansvaret

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Om författaren. Om boken Den här boken handlar om en tjej som heter Andrea som är med om sitt livs äventyr.

Om författaren. Om boken Den här boken handlar om en tjej som heter Andrea som är med om sitt livs äventyr. Monstret av Elsa Om författaren Namn Elsa Ålder 10 år Intressen Gymnastik och teater Familj Mamma, pappa och lillebror Husdjur Tre ökenråttor, en fisk och en kräfta Tidigare utgivna böcker Den magiska

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Stockholm 15 juni 2015 Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Övergripande synpunkter Djurskyddet Sverige vill

Läs mer

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2 LIF policy LIF Policy om djurförsök 2006:2 November 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Väl utformade djurstudier är idag nödvändiga... 5 Framsteg för alternativa metoder... 5 LIFs principer

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK Med Andra Metoder Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 Med Andra Metoder ges ut av Forska Utan Djurförsök Ansvarig utgivare Cecilia Clemedson Redaktör Ingrid Lindmark Hemsida www.forskautandjurforsok.se

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer