Låt skogen sätta färg på ditt hår! Rundvik 150-åring i toppform. Gallringsvirke blir dagis i Norge Lämnat löv blev dubbel nytta

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Gallringsvirke blir dagis i Norge Lämnat löv blev dubbel nytta Låt skogen sätta färg på ditt hår! Rundvik 150-åring i toppform

2 Ledaren På väg mot en utopi utan industri? f Under en period pratades det mycket om det postindustriella samhället. Begreppet syftade på den starka ekonomiska tillväxten i tjänsteföretag, ofta med IT-relaterad verksamhet, världen över. Idag vet vi att dessa företag spelar en viktig roll och att de bidrar till tillväxten. Ofta är de leverantörer till företag i den gamla ekonomin och hjälper dessa med teknik som höjer produktivitet och konkurrenskraft inom tillverkning av olika slag. Vi vet också att den tillverkande industrin fortfarande är motorn i såväl den svenska ekonomin som världsekonomin. Inga länder bygger sin välfärd på att medborgarna skickar mail till varandra, klipper varandras hår eller lagar varandras mat. Detta förbises ibland av dem som lägger fram politiska förslag, eller rent av fattar viktiga politiska beslut. Ett beslut som på ytan tycks handla om en specifik och angelägen sak kan ofta ge oavsiktliga negativa konsekvenser på helt andra områden. Jag tänker här framför allt på beslutet att fartyg i Östersjön och Nordsjön ska köras på miljödiesel av samma slag som vi använder i fordon på land. Det är ett beslut som kommer att påverka all industri i norra Sverige genom tydligt höjda transportkostnader. Inte nog med att sjötransporterna blir dyrare. Allt talar för att dieselpriset kommer att stiga, med höjda kostnader för såväl person- som godstransporter även på land. I skogsbruket kommer även av - verkningskostnaderna att öka som en följd av detta. Det är bra att minska utsläppen från sjöfarten på världens hav. Problemet är att lokala regler av det här slaget sätter den lokala industrin på pottkanten gentemot konkurrenterna i resten av världen. Ett politiskt förslag av precis samma slag gäller kilometerskatt på transporter, något som av socialdemokraterna och miljöpartiet nu döpts om till vägslitageavgift. Mats Sandgren VD SCA SKOG Det är i praktiken inget annat än en skatt på avstånd. Skatten, eller avgiften, kommer bara att betalas av dem som redan lider av stora avstånd och därmed har en nackdel gentemot sina konkurrenter. Den här typen av politik driver aktivt fram ett postindustriellt samhälle i de norra delarna av vårt land. Frågan är vad vi ska göra när den industriella epoken är slut? Varken regeringen eller oppositionen har ännu så länge något svar på den frågan. Jag tycker att de är skyldiga oss detta. 2 Innehåll Maja bloggar om en av världens bästa utbildningar...3 Notiser...4 Virket som tar vägen västerut Lönsamt gynnande av skyddsvärt löv...10 Vass 150-åring på global arena...12 De hjälper skogsägare få guld och gröna skogar...14 Var är du och vart är du på väg...16 I djurens barnkammare...17 Hon har blommor i sitt hår...20 Tips från planteringsproffs Omvänd torva är bästa platsen...22 Grundregler för en lyckad plantering...23 Dags för lite hjärngympa!...24 Målartävlingen blev en succé!...24 Notiser...25 Familjesport med gamla anor...26 Kvinnor lär kvinnor om skog...28 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Tommy Andersson Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com

3 Maja bloggar om en av världens bästa utbildningar Maja Öberg läser till jägmästare i Umeå och bloggar om sin studietid. Bloggen, som heter Maja, jägmästare i Umeå, riktar sig till potentiella studenter. Målet är att visa dem hur studentlivet är. Berätta om bloggen, vad skriver du? Jag bloggar för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Jag försöker hålla mig till information om skolan och studentlivet. Det är många som vill veta hur fattigt det är att vara student, hur svåra tentorna är och vad man gör när man inte pluggar. Jag försöker förklara på bloggen att man kan göra i princip vad man vill med de fem år som man pluggar till jägmästare. Varför började du blogga? Jag känner en äldre kursare som bloggade för SLU. Jag tyckte att det lät väldigt intressant, så jag frågade om det fanns chans att få blogga i samband med de Sverigeresor vi gör med skolan. Det hela slutade med att jag fick en bloggtjänst, vilket innebär att jag ska skriva minst två inlägg i veckan. Hur är utbildningen? Jägmästarutbildningen är fem år lång och otroligt bred. Jag har gått tre år och blir klar Det är en jättebra utbildning. Jag har en bror som läser till civilingenjör och han kan ringa och beklaga sig över att de har fjärde mattekursen och tredje fysikkursen på rad. Så har inte vi det alls. Här är det väldigt varierat. Vi har bland annat läst marklära, teknologi, virkeslära, statistik, ekonomi samt ekologi och skötsel. Man får helt enkelt lära sig lite om mycket. Hur började ditt intresse för skog? Min familj har skog och jag har alltid varit intresserad av att jaga. Man blir väldigt lugn av att vara i skogen, kroppen mår bra. Att få vara i skogen hela dagarna och dessutom få betalt för det låter helt fantastiskt i mina öron! Hur är det att ha hund och plugga samtidigt? Vi går vanligvis i skolan 9-12 och har instuderingstid resten av dagen, så under den korta perioden på förmiddagen går det oftast bra att lämna hundarna hemma. Annars har vi en suverän hundgård på skolan som kåren sköter. Den är jättefin, så ibland är det till och med privatpersoner som hör av sig och vill hyra plats. Vad är absolut bäst med utbildningen? Det är roligt att föreläsarna och lärarna är framträdande forskare inom ämnet. De berättar helt enkelt om sina egna erfarenheter och experiment. Det är en otrolig närhet till kunskap. Dessutom är utbildningen en av världens bästa, den får alltid väldigt gott omdöme i resten av världen. Vad vill du göra när skolan är slut? Jag vill jobba inom produktion eller köp. Att få en blandning mellan skog och människor känns spännande. Helst vill jag stanna i Norrland men bara därför får jag väl jobb i Skåne och flyttar till dit istället. Text Sara Söderberg Foto Bengt Öberg Namn: Maja Öberg. Ålder: 21 år. Familj: Sambon Alexander, och två jämthundar, Ingo och Viktor. Sysselsättning: Studerar till jägmästare vid SLU i Umeå. Intressen: Laga mat, baka, hundar och jakt. Bloggen: Maja, jägmästare i Umeå, 3

4 SCA ensam leverantör av träprodukter till Wickes f Från och med den 1 juli blir SCA Timber Supply ensam leverantör av träbaserade produkter till mer än 200 av byggföretaget Wickes butiker i Storbritannien. Det är en av de största affärerna i branschen på mycket länge. Wickes katalog, tjock som en ordbok, är en ständig följeslagare för många yrkesmän samtidigt som den också är viktig läsning för alla på gör-det-själv-marknaden. Stephen King, affärschef på SCA Timber Supply UK, och Dan Lowans, affärschef på Wickes. Uppdaterad SCA-logotyp med mjukare linjer f Under våren har SCA lanserat en uppdaterad logotyp, med starkare och klarare färger samt mjukare linjer. Care of life skrivs ut för att tydliggöra och förstärka budskapet hur SCA som bolag kan göra skillnad för människor, natur och samhälle. För att även SCAs logotyp ska följa med i omvandlingen av vårt företag har vi valt att vidareutveckla den för att bättre spegla vår verksamhet, säger Jan Johansson, vd och koncernchef. Lyckade insatser mot mårdhund Tips från allmänheten, kameraövervakning, fällor, sterilisering och avlivning har begränsat antalet mårdhundar i Sverige till omkring ett hundratal djur. Det rapporterar det nordiska mårdhundsprojektet. f Mårdhunden kan ge stora skador på sjöfågelliv och groddjur samt sprida rabiesvirus och rävens dvärgbandmask. På två år har projektet fått in drygt observationer av troliga mårdhundar. Totalt har man fångat in eller avlivat 834 mårdhundar. Våra beräkningar visar att utan åtgärder skulle det finnas mårdhundar i Sverige inom 15 år, säger Fredrik Dahl, en av projektledarna och forskare på SLU. Sjunkande priser på skogsfastigheter f Priset på skogsfastigheter sjönk under 2012, framför allt under andra halvåret. Det visar den senaste stati stiken från LRF Konsult. Därmed är en 15-årig period av stadig prisuppgång bruten, men för den skogskunnige öppnas nu möjligheter till långsiktigt bra fastighetsförvärv. Det är särskilt i de norra delarna av landet som priserna sjunker samt i Skåne och Småland. I övriga delar av södra Sverige ligger priserna stilla och inom vissa områden fortsätter de till och med att stiga. SCA bland de bästa i världen på etik f För sjätte året i rad kvalificerar sig SCA till ett av världens mest etiska företag. Det är det amerikanska Ethisphereinstitutet som varje år grundligt utvärderar flera tusen företag från olika branscher. Ethisphere väljer ut företag som systematiskt arbetar med etiska frågeställningar och visar att de är ett måste för ett företags varumärke och lönsamhet. Att komma med på rankinglistan är prestigefullt. Flera tusen företag är nominerade men ytterst få väljs ut. 4

5 vad blir det av DIN SKOG? Virket som tar vägen västerut Skogsägaren Johan Eriksson i Dille och SCAs virkesköpare Anders Sahlin är nöjda med en nyligen utförd gallring. Det krävs såväl hög kvalitet på råvaran som en genomtänkt logistik för att virket från Johan Erikssons skogsskifte utanför Östersund ska kunna användas som byggmaterial till Grillstadfjæra Barnehage i Trondheim. Jag vill helst arbeta med trä, säger byggledaren Asbjørn Valde. Det är både miljövänligt och fint att se på. f Johan Eriksson utgör femte generationen som brukar den stora gården i Dille en bit utanför Östersund. En sjätte generation förbereds som bäst på att föra traditionen vidare genom studier vid Ultuna lantbruksuniversitet. Johan Eriksson själv var bara 21 år när han övertog gården. Hans pappa hade då varit självverksam med spannmål och skog, men Johan insåg snabbt att det behövdes nya projekt för att kunna hålla efter de 34 hustak som ingick i fastigheten. Förutom ridhus, travcamp, maskinförsäljning och friskola med naturbruksinriktning har han genom åren även utvecklat gårdens skogsinnehav som idag uppgår till 700 hektar. Det är svårare att vara en liten skogsägare, säger han. Små skiften är bara besvärliga att sköta. Och med ett större innehav kan man sätta mer kraft bakom orden. Väger villkor När så Johan Eriksson, eller Johan i Dille som han också kallas, står i begrepp att gallra eller avverka tar han bland annat kontakt med SCAs virkesköpare Anders Sahlin för att väga de villkor han kan erbjuda mot de som erbjuds av andra köpare. Vi har skrivit många kontrakt genom åren, konstaterar Anders Sahlin och berättar att han som ny virkesköpare gjorde sin allra första affär med just Johan Eriksson. 5

6 Gällö Såg en modern anläggning med kapacitet att producera kubikmeter sågat granvirke. Tillsammans vandrar vi iväg till en nyligen genomförd gallring. Virket som avverkats har körts med bil till antingen SCAs virkesterminal i Krokom eller direkt till sågverket i Gällö. Från stock till sågat virke Gällö Såg ingår sedan 2010 i Gällö Timber, som till lika delar ägs av SCA och Persson Invest. Sågverket, som utgör motor för hela det lilla samhället, har anor från 1879 och är idag en modern anläggning med kapacitet att producera kubikmeter sågat granvirke. Men historien kunde ha slutat redan på 1960-talet. Sågverkets ekonomi var då mycket ansträngd och sågen hotades av nedläggning. Men med finansmannen Sven O Persson som ny ägare gjordes i stället stora investeringar och sågverket lever idag kvar som konkurrenskraftig träindustri i östra Jämtland. Urban Hallqvist svarar för planeringen från stock till sågat virke. Från hans kontorsfönster ses truckarna ila fram och tillbaka för att mata timmerintaget med idel nytt grantimmer. I andra änden av såghuset dyker sedan de färdiga paketen med sågat virke upp. Det handlar om stora timmerflöden som passerar sågverket. Närmare kubikmeter råvara förbrukas varje månad, varav en stor del levereras av SCA Skog där virkesköparen Anders Sahlin och hans kontaktnät ingår som viktiga kuggar. Förädling i Stugun En stor del av det färdigsågade virket torkas och säljs vidare till kunder i Skandinavien, Japan och Frankrike. Men omkring en sjättedel av produktionen vid Gällö Såg körs till SCAs anläggning i Stugun för att förädlas och sedan levereras till den norska byggmarknaden. Fyra fullastade ekipage med sågat virke går därför varje vardag de drygt fyra milen från Gällö till Stugun. Ur förarhytten på en vit lastbil med blå dekor och sex extraljus på taket kliver chauffören Jonas Redlund. Han är anställd av Sjölanders Transport AB och väntar på att hans bil ska lastas med de 15 virkespaket som ryms på dragbil och släp. Efter sex minuter är virket på plats och Jonas kan säkra lasten innan det bär iväg på skiftets första körning. Efter Stugun ska jag till Hissmofors och hämta flis till Väja innan jag lastar virke i Bollsta som ska till Stugun, berättar Jonas och tar plats bakom ratten. Stark tillväxt Till Stugun körs sågat virke från såväl externa sågverk som från SCAs egna sågverk, med tyngdpunkt på sågverket i 6

7 v vad blir det av DIN SKOG? Vi kan i princip leverera ett färdigt hus på pall, med kapade ämnen som bara är att montera ihop. Jonas Redlund kör sågat virke till Stugun. Gällö. Virket torkas, justeras, klyvs och hyvlas och i en helt ny anläggning målas dessutom ungefär 5,8 miljoner löpmeter per år. Själva förädlar vi bara för exteriört bruk, som reglar, läkt och ytterpanel, säger platschef Stefan Wiklund. Och panelen kan både grundmålas och mellanstrykas, allt efter kundens önskemål. Produktionen vid SCAs anläggning i Stugun har, i takt med att husbyggandet i Norge är på väg mot nya rekordsiffror, haft en årlig tillväxt på närmare 50 procent. Under 2013 beräknas volymerna till Norge uppgå till omkring kubikmeter. Effektiv distribution Ett ökat husbyggande i Norge har också medfört att SCA inrättat en tjänst som säljare med placering i Trondheim, med ansvar för att de norska byggvaruhusen väljer att köpa sitt virke genom SCA. I det geografiskt besvärliga Norge, med långa avstånd och tämligen små byggvaruhus, uppskattas en leverantör som kan erbjuda ett brett sortiment med många olika produkter, säger Tommy Gumdal som tillträdde som säljare i augusti i fjol. Leveranserna från Stugun sätts därför samman så att distributionen blir så effektiv som möjligt, med produkter Stefan Wiklund är platschef vid SCAs anläggning i Stugun där man bland annat grundmålar och mellanstryker panel, allt efter kundens önskemål. från flera olika leverantörer som tillsammans skapar en komplett palett av byggvaror. Vi kan i princip leverera ett färdigt hus på pall, med kapade ämnen som bara är att montera ihop, försäkrar Stefan Wiklund. 7

8 Byggledaren Asbjørn Valde använder gärna svenskt virke till förskolan som byggs i Trondheim. Det är både snyggt och miljövänligt, säger han. Ryggraden i Stein Åge Sæterbakks byggvaruhandel i Norge är trävaror. Innesäljarna Andreas Lindqvist och Fredrik Axelsson är ansvariga för de omkring 600 fulla lastbilar som varje månad lämnar Stugun med destination butiker och byggarbetsplatser i Norge. De tar emot beställningarna, bekräftar ordern inom 24 timmar och garanterar leverans senast fem dagar senare. De sätter ihop plocklistor, kollar lagersaldo, beställer produkter och bokar bil. Ovanför skrivbordet har de en karta över Norge. Varje lass kräver någon slags handpåläggning, säger Andreas Lindqvist och berättar att man haft leveranser till både Kristiansand, Kirkenes och Svalbard. I en av de norska lastbilar som lastats i Stugun sitter Kennet Strand från Hernes Transport AS i Stjørdal. Han har kört lastbil i tio år och har några minuter kvar på sin rast innan han ska återvända vägen västerut. Nio timmar tar en tur-och-returresa mellan Trondheim och Stugun. Jag kör till Sverige några gånger varje vecka, berättar han och sätter sig tillrätta i förarhytten. Det är en bra tur med bara ett stopp på vardera sidan gränsen. Olika leverantörer Några timmar senare kan Kennet Strands bil lastas av hos Bygger n i Orkanger, längst in i Orkdalsfjorden några mil utanför Trondheim. Byggvaruhuset ingår i en av Norges största bygghandelskedjor, med sammanlagt ett hundratal enheter. 8

9 vad blir det av DIN SKOG? Många nya hus byggs i Norge. Tommy Gumdal på SCA säljer virket. Stein Åge Sæterbakk är platschef i Orkanger. Han erbjuder sina kunder ett komplett sortiment med spik, skruv, virke och verktyg, men säger att det är träprodukter som bär upp butiken. I brädgården finns virkespaket från flera olika leverantörer, däribland SCA. Jag och många med mig uppskattar att kunna beställa en hel bil med produkter från flera olika leverantörer, däribland färdigmålad panel som blivit allt mer efterfrågad, säger Stein Åge. Slutstation för virket från Johan Erikssons gallring i Dille skulle mycket väl kunna vara bygget av daghemmet Grillstadfjæra Barnehage i Trondheim. Ruta Entreprenør är ett byggföretag med uppdrag i Trondheimsregionen och Sør-Trøndelag. Man är för närvarande sysselsatt med ett tiotal olika projekt, varav Grillstadfjæra Barnehage är ett. Byggstart var i september 2012, kostnaden är beräknad till 30 miljoner kronor och allt ska vara färdigt i augusti i år. Beställare är Trondheims kommun. Asbjørn Valde är byggledare och dessutom själv snickare. Han har beställt merparten av allt trävirke till bygget från SCA Timber, däribland det virke som behövs till en stor altan som byggs i anslutning till daghemmet. Det är arkitekten som bestämmer vilket material vi ska använda, säger Asbjørn. Men jag är glad att det blev mycket trä, det är både koldioxidneutralt och bra att arbeta med. Dessutom är det vackert. Text Mats Wigardt Foto Michael Engman och Hege Landrø Johnsen (Norge) 9

10 Det blev fantastiskt fint. Jag tror knappast att man hade kunnat göra det bättre med manuellt arbete, säger Ivan Olsén till SCAs virkesköpare Kent Hansson. Lönsamt gynnande av skyddsvärt löv Höga naturvärden brukar ofta skyddas genom att skogen får utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. Ibland kan det vara precis tvärtom. Bröderna Ivan och Roland Olsén har i vinter låtit avverka stora delar av en nyckelbiotop med bra ekonomiskt resultat och fullt stöd från Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen hade haft ögonen på området, som ligger utanför Kälarne i östra Jämtland, en längre tid och det fanns planer på att lösa in det. Vid inventeringar för ungefär tio år sedan såg vi att den här trakten höll nyckelbiotopsklass. Beståndet innehöll ovanligt mycket lövträd med höga andelar sälg och asp och har i princip varit orört de senaste 100 åren, berättar Skogsstyrelsens Gullik Nilsson. Det var lite som en trollskog och vi hade diskuterat med Skogsstyrelsen att det skulle sparas, bekräftar Ivan Olsén. Dagmar startade processen Det som sedan hände var att en beståndskant drabbades av stormen Dagmar. Kent Hansson vid SCA i Kälarne fick i samband med detta en förfrågan om att ta hand om ett antal vindfällen för att förhindra angrepp av barkborre. Eftersom det var en åtgärd i en nyckelbiotop kontaktade jag Skogsstyrelsen och vi började resonera, först om vindfällena och sedan om beståndets naturvärden idag och framåt, berättar Kent. Det lite oväntade utfallet av dessa funderingar blev att man ifrågasatte om fri utveckling verkligen var den bästa åtgärden för de naturvärden som fanns på trakten. Naturvärdena på trakten är framförallt knutna till den höga lövandelen, även om det också fanns värden som var knutna till gran. Om ett sådant här bestånd lämnas till fri utveckling tar granskogen på sikt över helt och hållet. Då fasas de naturvärden som är knutna till lövträd ut, medan de värden som är knutna till gran stärks ytterligare, förklarar Gullik Nilsson. Lövdominerade bestånd ovanliga Skogslandskapet i östra Jämtland är starkt präglat av skogsbränder. Lövbrännor, områden med mycket lövträd som uppkommit efter brand, har tidigare varit vanliga. Idag är de dock mer sällsynta och naturvärden knutna till lövträd är mycket mer ovanliga i landskapet än naturvärden knutna till gran. Mot den bakgrunden valde Skogsstyrelsen att föreslå markägaren en lite ovanlig åtgärd. Vi föreslog att man skulle avverka granen på drygt halva arealen. På så sätt kunde vi gynna lövträden och förlänga deras dominans. Samtidigt sparade vi de områden som hade höga naturvärden knutna till gran, berättar Gullik Nilsson. Bröderna Olsén tände på förslaget och nappade även på erbjudandet att teckna ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Som innebär att de i princip får ersättning för att låta trakten utvecklas fritt under de kommande 49 åren. Entreprenören Sune Wahlberg är glad över att han numera får ta ett större ansvar för naturhänsyn vid avverkning. 10

11 Ett naturvårdsavtal innebär att skogs - ägaren behåller sitt ägande, men går med på att antingen lämna skogen för fri utveckling, eller sköta den på ett visst sätt under den tid som man kommer överens om. I gengäld ersätts man för en del av intäktsbortfallet, säger Gullik Nilsson. Älghinder och katning Det tämligen udda avverkningsuppdraget gick till företaget Sune Wahlberg Entreprenad. De hade grundliga diskussioner med Skogsstyrelsen kring hur arbetet skulle utföras. Förutom att allt löv och alla tallar skulle lämnas, ingick även en del andra specialåtgärder i direktiven. Det vi undrade mest över var nog skrivningen Försök skapa älghinder, säger Mikael Wahlberg som deltog i arbetet. Vi vill gärna få upp ny asp här. För att det ska lyckas ville vi skapa fläckar där älgarna inte kommer åt att beta. Därför skapades ett antal områden där fällda granar eller torrgranar lagts upp så att aspen ska få vara ifred, förklarar Gullik Nilsson. Utöver detta har maskinförarna även katat (avsiktligt skadat barken) ett antal tallar som står kvar. Dessa kommer förhoppningsvis att på sikt utveckla kvaliteter som gör dem värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Bra resultat Markägarna, bröderna Olsén, är nöjda både med det ekonomiska utfallet och med utseendet på beståndet efter avverkningen. Det är fantastiskt fint. Jag jobbade som huggare i min ungdom och tror knappast att man hade kunnat göra det bättre med manuellt arbete, säger Ivan Olsén. Trots att avverkningen blev dyrare än normalt, och att all björk och tall lämnades kvar, blev det ekonomiska resultatet tillfredsställande för ägarna. Förklaringen till detta ligger i att trakten var virkesrik och trots allt gav en hel del gagnvirke av gran. Dessutom får bröderna Olsén ersättning för sitt naturvårdsavtal och Skogsstyrelsen kunde också ge ett bidrag som kompensation för den fördyrade avverkningen, med hjälp av landsbygdsprogrammet. Besöket i den kvarlämnade pelarsalen av lövträd, som just börjat en försiktig löv sprickning, ger en känsla av starkt engagemang och stor tillfredsställelse hos alla inblandade. Diskussionerna kretsar kring olika former av naturhänsyn och det faktum att skötsel med naturvårdsinriktning ibland kan vara ett bättre alternativ för bevarandet av naturvärden än att inte göra något alls. Det känns bra för oss som avverkar att få göra sådant här. Jag tror väldigt mycket på åtgärden, men facit får man nog inte förrän det gått lång tid, konstaterar entreprenören Sune Wahlberg. Text Rolf Edström Foto Tommy Andersson Gullik Nilsson, Skogsstyrelsen. Vi vill gärna få upp ny asp här. För att det ska lyckas ville vi skapa fläckar där älgarna inte kommer åt att beta. Vid avverkningen lämnades allt löv, alla tallar och naturvärdesgranar. Fällda granar eller torrgranar har lagts upp som älghinder, så att aspen ska få vara i fred. 11

12 Vass 150-åring på global arena En stor andel av produktionen vid Rundviks sågverk förädlas lokalt. Till exempel I-balkar hos Masonite Beams. Med råvara från Västerbotten och Västernorrland sågar och förädlar Rundviks sågverk produkter avsedda för kunder i USA och Japan. Dessutom förädlas en stor del av det sågade virket av lokala företag. Vi har en stark position i närområdet, konstaterar affärschef Lars Andersson. f Rundviks sågverk fyller 150 år i år. Vad som 1863, bara tolv år efter att Sveriges första ångsåg anlagts i Tunadal, startade som en blygsam ångsåg har idag vuxit till ett modernt sågverk med kunder över hela världen. Sågverket producerade till en början cirka kubikmeter sågat virke per år. Etableringen innebar också att det obetydliga lilla fiskeläget invid Nordmalingsfjärdens västra strand växte till ett eget litet samhälle. Trots tidvis bistra motgångar, med bland annat en förödande brand på 1930-talet, lever sågverket kvar nu som en del av SCA Timber. Idag har Rundviks sågverk en kapacitet på kubikmeter, varav kubikmeter förädlas i en egen hyvellinje. Vi producerar både sågat och förädlat virke till kunder i hela världen, säger Lars Andersson. Jätteaffär I många år har sågat och hyvlat virke från Rundvik regelbundet levererats till en av världens största varuhuskedjor för så kallade gör det själv-produkter, amerikanska Home Depot. Från centrallager i Philadelphia och Houston, via tolv distributionscentraler, förses omkring två tusen av Home Depots butiker med streckkodat, vidareförädlat och emballerat virke från Rundvik. Det är en jätteaffär som ständigt utvecklas, konstaterar Lars Andersson. Det går aldrig att ställa in skorna när det gäller Home Depot, vi måste hela tiden bli bättre och effektivare om vi vill fortsätta tillhöra den utvalda skara som passar in i Home Depots pussel. Lokal förädling Det oförädlade granvirket från Rundvik hamnar däremot till största delen 12

13 Våra kunder finns i norra Europa, berättar Tommy Persson på Masonite Beams. Att vi står starka i våra affärer skickar en positiv signal till skogsägarna. hos kunder i Skandinavien, men även i Tyskland, Frankrike, Italien, Holland, Kina och Nordafrika. Lars Andersson understryker också att mer än hälften av den sågade produktionen i Rundvik förädlas av lokala företag i Västerbotten. Detta genererar i sin tur många arbetstillfällen, ut över de omkring 140 personer, inklusive entreprenörer, som är sysselsatta på sågverket. Men för att kunna gå rakryggad genom den ekonomiska svacka som för närvarande råder i Sverige har Rundviks sågverk tvingats se över rutiner och effektivitet. Genom att öka utbytet ur råvaran, minska spillet och trimma flaskhalsar i produktionen har man lyckats med vad få andra gransågverk lyckats med under 2012, nämligen att tjäna pengar. Att vi står starka i våra affärer skickar en positiv signal till skogsägarna, konstaterar Lars Andersson. Vi presterar bra och känner oss trygga. Alla nyckeltal förbättrades under fjolåret. Idealiskt Till Rundvikssågens lokala kunder hör bland annat Tegsnässkidan i Granö och Lundgrens Hyvleri i Nyåker samt Masonite Beams, som finns på samma industriområde som Rundviks sågverk. Masonite Beams ingår i norska Byggmakoncernen och tillverkar I-balkar av trä. Vi får en betydande del av råvaran från SCA, säger kvalitets- och produktchefen Tommy Persson som utgör femte generationen masonitarbetare. Med höga krav på råvara och hållfasthet tillverkar Masonite Beams varje år omkring tre miljoner löpmeter I-balk, avsedda för stomsystem inom byggindustrin. Kunderna finns primärt i norra Europa. Det är naturligtvis idealiskt att ha en stor och viktig kund inom gångavstånd, säger Lars Andersson. Nästan för bra för att vara sant, men det sparar transportkostnader och underlättar planeringen. Text Mats Wigardt Foto Frida Sjögren Att våra nyckeltal förbättrades under fjolåret skickar en positiv signal till skogsägarna, konstaterar Lars Andersson, affärschef på Rundviks sågverk. 13

14 De hjälper skogsägare få Jenny Olssons och Petter Huuvas jobb är att hjälpa skogsägare på olika sätt. Hon är skogsansvarig på Handelsbanken. Han är virkesköpare på SCA. Båda två är ense om en sak. Det roligaste med arbetet är att träffa alla trevliga skogsägare! Jenny Olsson Olsson kommer ursprungligen från byn Rossön i Jämtland. Efter ekonomistudier i Östersund började hon arbeta på Handelsbanken. Efter olika uppdrag inom banken, bland annat som kontorschef i Åsele, är hon idag skogsansvarig vid kontoret på Örnäset i Luelå. Satsar på skogsägare Det är en solig vårdag när vi träffas på det lilla bankkontoret. Handelsbankens filosofi är att behålla de små kontoren och den personliga servicen. För fem år sedan började banken också satsa mer på skogsägarna och ta fram produkter som passar dem. Jenny Olsson har gått en intern utbildning för att kunna hjälpa kunder både med att placera pengarna från skogen och att bevilja lån till de som vill köpa mer skog. Det är jätteintressant att arbeta med de här frågorna. Jag skulle gärna vilja komma ut och titta mer på skog också. Nu träffar jag kunderna nästan enbart här på banken. Viktigt med förtroende Petter Huuva, SCAs virkesköpare i Luleå, är ute hos kunder ungefär hälften av sin arbetstid. För de flesta är skogen inte bara träd, utan en hel levnadshistoria. De har ofta väldigt mycket att visa när vi går runt i skogen och kan berätta om gården, tidigare generationer som har bott där och hur skogen har skötts. Det är viktigt att de känner fullt förtroende för den som ska in och avverka skogen. Därför tar vi hänsyn till specifika önskemål och jag är alltid ärlig mot kunderna, berättar han. Tar kontakt För att komma i kontakt med skogsägarna ringer Jenny Olsson ibland upp dem som har anmält avverkningar till Skogsstyrelsen och berättar om vad banken kan erbjuda. Handelsbanken är också med på olika mässor där vi träffar skogsägare. Annars håller jag kontakt med de som redan är kunder i banken. Jag brukar ordna frukostmöten med ett tiotal markägare åt gången. Jenny har inga problem med att vara ung kvinna bland skogsägarna som oftast är män. Skogsägarna är jättetrevliga och tycker om att prata om sin skog. Det är lite synd att jag inte jagar för det är annars ett väldigt bra samtalsämne. Som tur är jagar min sambo älg och jag brukar hjälpa till att stycka köttet i slaktboden, så jag har lite kontakt med den världen i alla fall Sedan finns det många kvinnliga skogsägare också, men oftast är det männen som pratar skog. Stöd vid ägarskifte Många ägare börjar bli gamla och det sker många ägarskiften nu. De nya ägarna bor ibland långt borta från skogen och har inte så mycket koll på den. Då får Jenny Olsson och Petter Huuva en viktig roll som rådgivare. Det känns bra att kunna hjälpa dem som inte vet så mycket om skogsfrågor. Räcker inte min kompetens tar jag hjälp av andra, både internt i banken och externt. Det kan till exempel röra skattefrågor, säger Jenny Olsson. Vid ägarskiften är det vanligt att det händer saker på fastigheten. Ofta säljer man den till någon som bor närmare. Ibland är det många arvingar som ska komma överens om skogen och 14