UPPDRAGET... 3 BAKGRUND...

Transkript

1 Plan för Göteborgs Stads prioriterade riterade mål Resurshushållningen ska öka

2

3 Innehållsförteckning UPPDRAGET... 3 BAKGRUND... 3 AVFALL... 3 DRICKSVATTEN... 5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 6 NULÄGET... 6 SÅ HÄR GÖR VI I STADENS VERKSAMHETER... 8 FÖRSLAG TILL ETAPPMÅL FÖR NÄMNDER OCH STYRELSER... 8 ORGANISATION... 9 KRETSLOPP- OCH VATTENNÄMNDEN SOM PROCESSÄGARE...11 HANDLINGSPLAN ÅTGÄRDER AVFALL...12 HANDLINGSPLAN ÅTGÄRDER VATTEN

4 Detta dokument beskriver hur staden ska ta sig an och arbeta med stadens prioriterade mål om resurshushållning. Planen är tänkt att gälla för åren Den upprättas av kretslopp och vatten i samråd med den politiska styrgruppen för priomålet och beslutas av kretslopp- och vattennämnden. Uppdraget Kommunfullmäktige beslutade i november 2010 att införa ett nytt prioriterat mål i budget: Resurshushållningen ska öka. Processägare för målet är kretslopp- och vattennämnden. Eftersom alla genererar avfall så berör det här målet samtliga förvaltningar och bolag inom staden. Sedan 2012 omfattar målet även dricksvatten. Det finns ett tydligt samband mellan avfallsmängder dess behandling och klimatpåverkan. Många av jordens resurser är samtidigt svåråtkomliga och sinande. / / Genom att skapa ett kretsloppssamhälle där produkter och råvaror återanvänds och återvinns berövar vi inte framtida generationer dessa tillgångar. Vi skapar samtidigt ett robust samhälle som inte är lika känsligt för framtida brist av material och råvaror./ / Slöseriet med dricksvatten ska minska. Ur Göteborgs stads budget. Bakgrund Avfall I Sverige har vi haft stadigt växande avfallsmängder så länge som vi har kunnat mäta, figur 1. De trendbrott som har funnits har hittills varit kopplade till lågkonjunktur. Sambandet mellan avfallsmängd och tillväxt måste brytas. I ett hållbart samhälle kan vi ha tillväxt utan ökade avfallsmängder. Figur 1. Uppkommen mängden hushållsavfall i Göteborg, från 1885 till Källa: Profu

5 Det allra bästa sättet att hushålla med jordens resurser är dock att förändra våra konsumtionsmönster och minimera mängden avfall. För att tillverka en mobiltelefon som väger cirka 150 gram krävs det exempelvis mer än 25 kg resurser 1. Att förebygga avfall genom att undvika att producera en vara blir därmed bättre för miljön än att återvinna materialet produkten är gjord av. Förbränning av avfall där energi utvinns är ett lämpligt sätt att ta hand om vissa sorters avfall, speciellt i vårt kalla klimat där vi har god nytta av värmen. Men efter förbränning finns fortfarande 20 % av avfallet kvar i form av slagg och aska, som måste deponeras eftersom det innehåller många olika giftiga ämnen. Stora delar av det vi idag förbränner skulle istället kunna återvinnas. En tredjedel är förpackningar vars material vi kan återvinna och på så sätt spara icke förnybara resurser. Ungefär en tredjedel är matavfall som kan bli både biogas och återföras som näring till åkrar som idag gödslas med konstgödsel. För att göra konstgödsel måste vi bryta fosfor vilket är en ändlig resurs som dessutom kräver en hel del energi att bryta. Felaktig hantering av avfall kan leda till ökade utsläpp som t ex kan förorena luft eller övergöda havet. I samband med framtagandet av den regionala avfallsplanen studerade kretslopp och vatten klimateffekten för olika åtgärder inom avfallsområdet, figur 2. Uträkningen visar att fokus bör läggas på avfallsförebyggande och materialåtervinning för att minska utsläpp av klimatgaser. Fortfarande går merparten (drygt 60 procent) av hushållsavfallet i Göteborg till förbränning, medan 20 procent går till materialåtervinning och drygt 10 procent till biologisk behandling. Utöver klimataspekten finns många andra perspektiv som man behöver ta hänsyn till inom avfallshantering, inte minst hantering av farligt avfall och att förebygga användandet av farliga ämnen så att vi till exempel kan få slam i kretslopp. Figur 2. Reduktion av växthusgaser från avfallshanteringen inom GR genom att de olika målen i A2020 uppnås. Källa: Profu 1 Danska Miljöministeriet

6 Kommunfullmäktige tog i juni 2011 beslut om en ny regional avfallsplan, A2020, som är framtagen i samarbete mellan GR:s 13 kommuner. Här finns målområdena Avfallsminimering och återanvändning, Resurshushållning och Miljöpåverkan, som alla hänger väl ihop med det prioriterade målet om resurshushållning. I oktober 2011 fastställde kommunfullmäktige även det sista lokala miljömålet, God bebyggd miljö. Ett av delmålen handlar om avfall: Avfallsmängderna ska inte öka och resurserna i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt. Gemensamt för det prioriterade målet, målen i A2020 och delmålet inom God bebyggd miljö är att de är baserade på avfallstrappan, figur 3. Målen och en jämförelse dem emellan finns i bilaga 1. Figur 3. Avfallstrappan Uppföljningen av det prioriterade målet görs idag via de övergripande mått som finns med i bilaga 1. Dessutom följs alla nämnders och bolags arbete med det prioriterade målet via frågor i stadsledningskontorets uppföljningsrapport 2. Dricksvatten Kretslopp och vatten producerar ca 47 miljoner kubikmeter vatten varje år. Dricksvattenanvändningen fördelar sig enligt figur 4. Läckaget på dricksvattennätet står för en femtedel av den producerade volymen. Minskat läckage ger positiva effekter på resurshushållning av dricksvatten och energi. Att minska utläckaget från 2010 års nivå, 23,3 m 3 /km, till målvärdet i förvaltningens åtgärdsplan, 13,7 m 3 /km, skulle innebära en energibesparing på mellan 2-2,5 GWh/år, vilket motsvarar 4-5% av energibehovet för kretslopp och vatten och en besparing på 6,1 Mm 3 vatten. Samtidigt blir vattenledningsnätet robustare och tillskottsvattenmängderna minskar till Ryaverket när mindre dricksvatten läcker över till avloppsledningar. Att arbeta med att minska läckaget medför kostnader i form av till exempel mätutrustning och personal men det kan i alla fall till viss del kompenseras av att mindre dricksvatten behöver produceras och pumpas och mindre vatten behöver renas i avloppsreningsverket

7 Egen förbrukning 3% Grannkommuner 6% Läckage 21% Allmän service 13% Hushåll 49% Industri 8% Figur 4. Fördelning av dricksvattenanvändningen i Göteborg Egen förbrukning utgörs av bland annat spolning på nätet och tillfällig försörjning i samband med arbete. Omfattning och avgränsning Målet gäller för medborgarna, Göteborgs Stads verksamheter och de privata verksamheter som ger upphov till hushållsavfall. Det berör hushållsavfallet (inklusive tidningar, förpackningar, elektronik och farligt avfall), slam och det verksamhetsavfall som stadens verksamheter genererar t ex bygg och rivningsavfall, riskavfall från kommunal sjukvård och askor från energiutvinning. Endast avfall som uppkommit i Göteborg innefattas. Detta avfall innefattas av målet: Hushållsavfall från hushåll (Hushållsavfall inkluderar förpackningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall) Hushållsavfall från företag (så kallat hushållsliknande) Allt avfall som kommer från Göteborgs Stads förvaltningar och bolag Avfallet, enligt ovan, ska ha uppkommit/lämnats i Göteborgs geografiska område. Utöver avfall innefattar även målet resurshushållning med dricksvatten. Det gäller det dricksvatten som produceras och distribueras i Göteborg och med fokus på det utläckage vi har i dricksvattenledningarna. Nuläget Kretslopp och vatten gjorde under 2012/13 en kartläggning av stadens avfallsmängder och hur staden arbetade med att förbättra sin avfallshantering och öka resurshushållningen. Kartläggningen används för att kretslopp och vatten ska kunna prioritera rätt åtgärder för att stödja förvaltningar och bolag på bästa sätt. Kartläggningen visade att 2012 var de totalt kända mängderna avfall i staden cirka ton. Till detta kommer en, för varje avfallsslag, varierande okänd mängd avfall. Den största kända

8 avfallsströmmen, är blandat verksamhetsavfall som till största del utgörs av flygaska och rökgasreningsavfall från avfallsförbränning. Relativt stora mängder bygg- och rivningsavfall och blandat verksamhetsavfall ingår också i annat avfall. Kartläggningen finns redovisat i en separat rapport, Resurshushållningen ska öka Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs stad samt åtgärder. Kartläggningen visar att det händer mycket för att öka resurshushållningen i staden, men också att det finns en hel del kvar att göra. Förvaltningar och bolag arbetar än så länge mest i de mittersta delarna av avfallstrappan, med att förbättra och utöka källsortering och återvinning. Kartläggningen gav kretslopp och vatten underlag för att prioritera fortsatta åtgärder för att nå det prioriterade målet. Utifrån olika avfallsslags klimatpåverkan drar vi slutsatsen att stadens relativt stora strömmar av blandat hushållsavfall och blandat verksamhetsavfall bör. Elavfall tillhör inte stadens största avfallsströmmar, men elavfallets stora miljöpåverkan per ton och avfallets farlighet gör att även denna avfallsström prioriteras. Av samma anledning bör farligt avfall prioriteras. De kommunala bostadsbolagen står för de största mängderna hushållsavfall (restavfall/blandat avfall) följt av stadsdelsförvaltningarna, de lokalförvaltande verksamheterna och besöksverksamheter (vid kulturinstitutioner, idrottsanläggningar, parker, evenemang etc). De största kända mängderna av elavfall i staden kommer från bostadsbolagen och därefter stadsdelsförvaltningarna. Flera av stadens verksamheter uppger att de inte har kännedom om vilka mängder farligt avfall de genererar trots att det finns en skyldighet att årligen dokumentera detta enligt avfallsförordningen. Resurser, tid och ekonomi angavs som de största hindren för att genomföra de önskade åtgärderna, främst i stadsdelarna. Specifikt handlar resurserna om tex tid och kunskap att agera rätt, otydlig ansvarsfördelning och otillräckliga utrymmen. Detta är något som även lyfts fram när kretslopp och vatten, som processägare, träffar verksamheterna i seminarier, utbildningar och möten. Den roll som flest förvaltningar och bolag anser att de kan påverka i är rollen som beställare. Det stöd verksamheterna främst önskar från kretslopp och vatten är information, utbildning och rådgivning. Man vill också att vi ska ta fram kunskap, material, rutiner och goda exempel. Ett antal verksamheter har nytta av bollplank och hjälp med strategier och idéer till hur man kan jobba med resurshushållningsmålet. Några angav att samordna och driva övergripande frågor som ett behov och lika många svarade rent praktisk avlastningshjälp. Det senare önskemålet kom från stadsdelsförvaltningar

9 Så här gör vi i stadens verksamheter Vi ska sträva efter att där medborgarna möter staden bör de mötas av verksamheter som är förebilder och tydligt resurshushåller med sitt avfall. Vi avgiftar kretsloppet och gör det möjligt att använda avloppsslammet som näring. Materialåtervinningen ska öka liksom mängden insamlat matavfall. Endast rätt avfall går till förbränning. Det och övriga åtgärder ger sammantaget en minskad mängd avfall till deponi. Göteborgs Stad har genom sin storlek och sina många roller och redskap stora möjligheter att öka resurshushållningen och flytta avfallet uppåt i avfallstrappan. I det vi gör har vi göteborgarnas fokus. De anställda möter dagligen ett stort antal brukare: elever vid förskolor, skolor och vuxenutbildning, boende på äldreboenden och särskilda boenden, brukare i hemtjänsten, privata och kommersiella hyresgäster, besökare på evenemang, klienter och kunder. Staden gör varje år inköp för cirka 20 miljarder kronor och kan därigenom påverka marknaden för varor och tjänster. Framtidenkoncernen äger hälften av hyreslägenheterna i Göteborg och är Göteborgsmarknadens största ägare av kommersiella lokaler och kan därigenom påverka sorterings- och återanvändningsmöjligheter och mängden bygg- och rivningsavfall. Staden hämtar och tar hand om avfall och kommunicerar dagligen med göteborgarna på en mängd olika sätt och kan på så sätt påverka attityder och beteenden. Stadsplanering och myndighetsutövning är andra sätt som staden påverkar på. Varje verksamhet måste själv bryta ner detta till åtgärder som ligger inom deras verksamhetsområde. Kartläggningen av stadens förvaltningar är en bra plattform för varje förvaltning att utgå ifrån. Exempel på vad det kan innebära rent praktiskt är att alla stadens verksamheter sorterar ut sitt matavfall och arbetar aktivt med avfallsminimerade åtgärder. Skolor kan jobba med utbildning och storkök och restauranger kan jobba med att minimera matsvinn. Fastighetssektorn kan arbeta med att bygga så att bra avfallshantering är lätt och smidig och informera de boende om hur man gör rätt. Det är viktigt att medborgarna får medverka i dessa åtgärder. Förslag till etappmål för nämnder och styrelser De mål som finns i den nationella avfallsplanen, i A2020 och i de lokala miljömålen är på ganska lång sikt. Eftersom staden ska sträva efter att vara förebilder är det bra att ha mer kortsiktiga mål som inspirerar till att uppnå de större övergripande målen som ligger längre fram i tiden. Kretslopp- och vattennämnden föreslår att nämnder och styrelser beslutar om mätbara etappmål som kan vara till hjälp för att nå ökad resurshushållning inom avfallshanteringen. Nedan föreslås några etappmål som kan tas i sin helhet eller anpassas efter den specifika verksamheten. 100 % av förvaltningens/bolagets verksamheter sorterar ut sitt matavfall för rötning och näringsåterförning senast % av förvaltningens/bolagets verksamheter har möjlighet att sortera sina förpackningar och sitt kontorspapper senast

10 År 2015 har förvaltningen/bolaget infört rutiner för att förebygga avfall, till exempel på områdena elavfall, pappersavfall, matavfall, förpackningsavfall, grovavfall, bygg- och rivningsavfall och farligt avfall. År 2015 har matsvinnet hos förvaltningen/bolaget minskat med minst 30 % jämfört med År 2015 har förvaltningen/bolaget förebyggt avfall genom exempelvis halverad användning av kontorspapper, engångsartiklar etc. jämfört med Förvaltningen/bolaget har senast 2014 rutiner för återanvändning av produkter t ex kontorsmöbler. Förvaltningen/bolaget har senast 2014 rutiner för att förhindra att farligt avfall och elektronikavfall (inklusive glödlampor/lågenergilampor) sorteras fel. Organisation För att arbetet med målet ska vara långsiktigt hållbart vill vi undvika att bygga upp en tillfällig projektorganisation. I första hand försöker vi använda redan befintliga forum för att nå ut med budskap och komma framåt i arbetet. Vi kommer till en början att verka främst inom arbetet med miljöprogrammet. Här pågår ett stort arbete för att kartlägga och ta fram åtgärder för att nå de lokala miljömålen inklusive de prioriterade mål som ligger inom samma område. Andra möjliga befintliga forum är Trygg, vacker stad och direktörsgrupp samhällsbyggnad. Vi ser ett behov av att skapa ett nätverk för processägare med närliggande prioriterade mål t ex miljöförvaltningen och med närliggande ansvarsområden t ex Renova. Genom målets starka koppling till konsumtion planerar vi att göra vissa åtgärder i samarbete med Konsument Göteborg. Politisk styrgrupp Kretslopp- och vattennämndens presidium: Ronnie Ljungh, MP Claes Johansson, M Ann-Christine Andersson, S Kommunalråd ansvarig för rotel kretslopp: Marina Johansson, S Processledning Birgitta Roos, tf förvaltningschef Annika Malm, chef strategisk samordning Nike Vallström, chef kund och kommunikation Sara Pettersson, enhetschef avfallsprojekt Referensgrupp staden Två grupper i staden kommer att utgöra referensgrupper och bollplank för vårt arbete och det är nätverksgruppen för miljösamordnare och 10-gruppen för utvecklingsledare miljö som miljöförvaltningen håller samman. De har ingen formell roll men är en mycket bra

11 väg in till både stadsdelar och fackförvaltningar och kan fungera som bollplank i vårt fortsatta arbete. Arbetsgrupper Utöver det kommer det tillsättas tillfälliga arbetsgrupper som vid behov inkluderar andra förvaltningar och bolag för att driva enskilda projekt framåt

12 Kretslopp- och vattennämnden som processägare Många av kretslopp- och vattennämndens aktiviteter riktade till göteborgarna syftar till att nå resurshushållning inom avfallshanteringen. Dessa aktiviteter planeras årligen inom den ordinarie budgeten. Exempel på vad vi gör kopplat till detta priomål är: viktbaserad taxa, kretsloppsparker, stöttande insatser gentemot fastighetsägare, företag och stadens verksamheter, informationsinsatser för göteborgarna och undervisningsmaterial till skolor, insamling av farligt avfall, ökad insamling av matavfall och förebyggande arbete för att få bra slamkvalitet. Mer om kretslopp- och vattennämndens planerade åtgärder och strategier finns i nämndens budget. Utifrån resultatet av kartläggningen, de prioriterade avfallsströmmarna, behovet av att sätta igång eller stimulera ett arbete på området, potentialen för förbättringar och förekomst av drivkrafter som kan underlätta ett arbete har tjänstemannastyrgruppen och den politiska styrgruppen prioriterat ett antal åtgärder: I och med det prioriterade målet har kretslopp- och vattennämnden fått ett tydligare ansvar och mandat att även arbeta gentemot andra förvaltningar och bolag inom staden. Som processägare har kretslopp och vatten en samordnande och ledande roll för att nå målet men kan aldrig ta över ansvaret för respektive nämnd eller styrelse. Som processägare kommer kretslopp- och vattennämnden att arbeta med målet genom att: - Samverka - Mäta och följa upp - Arbeta med avfallshantering på arbetsplatsen Skrota skräpet - Kommunicera Alla åtgärder som kretslopp och vatten planerar återfinns i handlingsplanen sist i denna plan. För att stötta processägarskapet och aktiviteterna i handlingsplanen kommer vi ha en kommunikationsplan. Kommunikationen syftar till att inspirera till förändring

13 Handlingsplan åtgärder avfall Fokus förebyggande Kretslopp och vatten initierar och planerar i samverkan med en lokal verksamhet i staden ett projekt för att förebygga avfall. Syftet är att ta fram metoder, rutiner och exempel som kan spridas till andra verksamheter i staden. Kretslopp och vatten tar fram en handbok med tips på enkla sätt att gå uppåt i avfallstrappan i Göteborgs stad. Kostnad KV/extern kostnad* 200 tim /250 kkr 100 tim/ 40 kr/styck Tidplan* Fokus förebygg elavfall Kretslopp och vatten initierar dialog och samverkan med berörda verksamheter i staden för att öka resurshushållningen inom stadens IT-användning och minska mängden elektroniskt avfall. Fokus förebygg matavfall Kretslopp och vatten för en dialog med berörda förvaltningar i syfte att bredda och utveckla stadens arbete med att minska matsvinn samt att få en långsiktighet och regelbundenhet i arbetet. Fokus förebygg pappersavfall Kretslopp och vatten och vatten initierar en dialog med berörda förvaltningar i syfte att få igång projektet med samordnad utskriftshantering igen och bredda det till fler förvaltningar och bolag i staden. 80 tim ev längre beroende på resultat 80 tim 2013/ tim 2013/2014 Fokus beställarrollen Kretslopp och vatten initierar i samverkan med Upphandlingsbolaget och beställargrupperna ett projekt kring några utvalda avtalsområden i syfte att utveckla kunskap, rutiner och inköpskriterier för att gå uppåt i avfallstrappan. 200 tim/250 kkr Fokus återanvändning Kretslopp och vatten verkar för att skapa kanaler för att byta erfarenheter och sprida inspiration för ökad återanvändning mellan stadens förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten följer upp, marknadsför och utvecklar den interna förmedlingssajten Tage. Fokus materialåtervinning Kretslopp och vatten för en dialog med lokalförvaltningen och andra berörda verksamheter i staden för att identifiera problem, lösningar och aktörer för att förbättra källsorteringen i staden. Övriga åtgärder Farligt avfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag eventuella möjligheter att minska uppkomsten av farligt avfall samt sortera ut mer farligt avfall i 80 tim 2013/ tim löpande 80 tim tim 2014/

14 staden. Blandat verksamhetsavfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag förutsättningarna att minska uppkomsten och öka materialåtervinningen och återanvändningen av blandat verksamhetsavfall i staden. 50 tim 2014/2015 Bygg- och rivningsavfall Kretslopp och vatten verkar för ökad resurshushållning vid byggande i Göteborg genom att bidra vid uppdatering av kraven på avfall och resurshushållning i Gemensam Byggprocess och Miljöanpassat byggande. Publikt avfall Kretslopp och vatten verkar för en utvidgad samverkan mellan besöksverksamheter i Göteborgs Stad (både inomhus- och utomhusarrangemang) med syftet att förebygga avfall, öka återanvändning och materialåtervinning vid publika arrangemang i Göteborgs Stads regi. Samverkan bör utgå från befintliga nätverk och åtgärder. Planera för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten fortsätter sin dialog med berörda aktörer i staden i syfte att främja ytor för ökad resurshushållning i staden och en infrastruktur för avfall som stödjer detta. Myndighetsutövning för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten initierar i samverkan med miljöförvaltningen en ny uppdaterad tillsynsvägledning om hur verksamheter kan gå uppåt i avfallstrappan. Kretslopp och vatten fortsätter dialogen med stadsbyggnadskontoret om behovet av sorteringsutrymmen och krav på detta i samband med bygglovgivning. Enstaka timmar Enstaka timmar Arbete som redan pågår Enstaka timmar Arbete som redan pågår Vid aktuella tillfällen 2013/2014 Löpande 2013/2014 Löpande Förbättrad uppföljning Kretslopp och vatten levererar årligen statistik över insamlat avfall jämförligt med hushållsavfall för närmast föregående år till förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten utvecklar tillsammans med stadsledningskontoret nyckeltalen för resurshushållningsmålet som ska redovisas i Uppföljningsrapport 2. Kretslopp och vatten undersöker möjligheterna att få avfallsstatistik rapporterad per förvaltning och bolag även för de verksamheter som inte har eget avfallsabonnemang. Ta fram indikatorer som mäter resurshushållning Enstaka timmar Löpande 15 tim 2013/ tim/200 Klart 2013 tkr Mäta och följa upp genom UR2 20 tim/år Kontinuerligt Skrota skräpet åtgärder på arbetsplatser Avfallsutbildningar för stadens anställda. Anpassade efter olika gruppers och nyckelrollers behov. Kunskapsöverföring genom dialog och möten med olika verksamheter inom staden. Anpassat informationsmaterial till olika verksamheter. 300 tim/år Kontinuerligt 100 tim/år Kontinuerligt Kontinuerligt

15 Hitta en kanal för att sprida information om hur verksamheter kan öka sin resurshushållning och öka kunskapsöverföringen mellan stadens verksamheter. Inspirationshöjande aktiviteter som till exempel spelet Outside the box 160 tim Klart tim/år kontinuerligt *Tidsplan och kostnad är ungefärliga och kan komma att revideras av förvaltningen inom budgetramarna

16 Handlingsplan åtgärder vatten Kretslopp och vattens strategi idag, är att leta efter läckage för ca 5,5 Mkr per år (medel ). Kostnaden täcker en grupp om fem-sex personer som har läckage som huvudsysselsättning, utveckling av mätutrustning och uppföljning. Ungefär hälften av Göteborgs vattenledningsnät ligger inom högzoner och där kan utläckaget lättare hållas i schack via kontroll av nattmätningar i pumpstationer. När flödet mellan kl på natten är över en viss beräknad grundnivå blir det larm och läcksökarna kan gå igenom och leta i den delen av staden. De läckor som hittas lagas. Dessutom förnyas ledningsnätet kontinuerligt, dock inte i första hand utifrån ledningar med stort utläckage utan utifrån vilka sträckor som har högst läcklagningsfrekvens. De senaste 10 åren har förnyelsen i Göteborg legat på cirka 8000 m eller 0,5 % av ledningsnätet vilket motsvarar en förnyelsetakt på ca 200 år. I läcklagningsfrekvensen ingår även rörbrott, det vill säga brott på ledningarna som i de flesta fall inte föregåtts av något utläckage. Röret har gått rakt av och det blir en kollaps som direkt upptäcks och åtgärdas. Dessutom testas nu flödesmätare för sektionering av lågzonen och stora högzoner. På ledningsnätet finns idag cirka 150 loggrar installerade. Under 2014 kommer arbetet med att minska läckaget fortsätta men även utökas. Bland annat planeras att öka personalresurserna inom läckagegruppen, att vidareutbilda personalen, att bygga fler mätzoner samt att vidareutveckla tekniken både avseende IT och i fält

17 Bilaga 1, Jämförelse mellan A2020, God bebyggd miljö och Resurshushållningsmålet Dokument A2020, regional avfallsplan (urval) Lokala miljömål, God Bebyggd Miljö Göteborgs Stads budget Mål Avfallsminimering och återanvändning mängden hushållsavfall ska minska. Resurshushållning materialåtervinning ska öka, insamling av matavfall ska öka, energikvalitet ska öka. Miljöpåverkan elavfall och farligt avfall i restavfallet ska minska. Mängden hushållsavfall som uppstår per invånare år 2020 ska vara lägre jämfört med 2008 och resurserna i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Resurshushållningen inom avfallshanteringen i Göteborg ska öka. Mätetal Hushållsavfall Mätetal Återvinning Total mängd hushållsavfall per person och år. Total mängd hushållsavfall kg/inv/år, i förhållande till disponibel inkomst. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Andel matavfall från hushåll, restauranger storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Mängd insamlat producentansvarsmaterial och övrigt material till materialåtervinning. Andel material som utnyttjas för materialåtervinning (återvunnen mängd per insamlad mängd). Total mängd hushållsavfall kg/inv/år Total mängd hushållsavfall kg/inv/år, i förhållande till disponibel inkomst. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Andel matavfall från hushåll, restauranger storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Andel avloppsslam till åkermark (%). Andel avloppsslam till annan användning som växtnäring (%). Total mängd hushållsavfall kg/inv/år UR2: Mängd verksamhetsavfall, hushållsavfall respektive matavfall på förvaltningen/bolaget. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. UR2: Andel anställda vid förvaltningen/bolaget som har möjlighet till sortering av avfall. Mätetal Energi Mätetal Farligt avfall och elavfall Andel och mängd producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet. Energi av högsta möjliga kvalitet ska öka per avfallsmängd. Total insamlad mängd farligt avfall från hushåll (kg/inv och år). Kvarvarande mängd farligt avfall, inklusive elvafall i restavfallet (via plockanalyser). Total insamlad mängd farligt avfall från hushåll (kg/inv och år). Kvarvarande mängd farligt avfall, inklusive elvafall i restavfallet (via plockanalyser). Andel regioninvånare som (sorterar ut) och lämnar (utsorterat) farligt avfall och elvafall till rätt inlämningsställe. Andel regioninvånare som (sorterar ut) och lämnar (utsorterat) farligt avfall och elvafall till rätt inlämningsställe

18