Resurshushållningen. ska öka. Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resurshushållningen. ska öka. Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder"

Transkript

1 Resurshushållningen ska öka Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder

2 Text: Karin Nielsen, kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, juni Värdefulla synpunkter på rapportens innehåll har lämnats av Gunvor Bergqvist, Sara Pettersson, Jonas Hed, Kim Lantto och Annika Malm på kretslopp och vatten, Mats Norén på intraservice, Lars Sandin på stadsledningskontoret, Maria Berglund på Upphandlingsbolaget, Ulla Lundgren på miljöförvaltningen, Linda Svensson på stadsdelsförvaltningen Centrum och Jon Jonsson på lokalförvaltningen. Tack till alla representanter för Göteborgs Stads förvaltningar och bolag som svarat på enkäten. Utan era värdefulla insatser hade denna kartläggning inte kunnat göras. Foto: Liseberg (sidan 1) 2

3 Sammanfattning Nämnden för kretslopp och vatten är processägare för Göteborgs Stads prioriterade mål Resurshushållningen ska öka. Målet handlar både om kommunen som helhet och Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Göteborgs Stad är såväl en stor konsument av varor som producent av avfall och avlopp. Potentialen för att via vår egen verksamhet påverka resurshushållningen är därför stor. Det är därför naturligt att kretslopp och vatten som processägare för det prioriterade målet prioriterar att arbeta för att öka resurshushållningen inom stadens förvaltningar och bolag. Alla genererar avfall och alla stadens verksamheter har ansvar för att målet nås. Som processägare har kretslopp och vatten en samordnande och ledande roll för att nå målet men kan aldrig ta över ansvaret för respektive nämnd eller styrelse. För att kunna prioritera kretslopp och vattens fortsatta insatser behövdes en nulägesbild över avfallsströmmar i staden och hur förvaltningar och bolag arbetar med det prioriterade målet idag. Därför gjordes en kartläggning. Denna rapport visar resultatet av kartläggningen. Rapporten är framtagen som ett underlag för kretslopp och vatten men bör också vara intressant för övriga förvaltningar och bolag. 19 fackförvaltningar, 10 stadsdelsnämnder och 27 bolag ingick i kartläggningen. Dessa 56 verksamheter bedöms stå för merparten av det avfall som genereras av Göteborgs Stad. Kartläggningen skedde med hjälp av en enkät till förvaltningar och bolag samt genom att använda kretslopp och vattens egen statistik över insamlat avfall som är jämförligt med hushållsavfall. Förutom avfall jämförligt med hushållsavfall (restavfall/blandat avfall och matavfall) kartlades farligt avfall exklusive elavfall, elavfall, förpackningar, returpapper, annat avfall (övrigt verksamhetsavfall ) och avfall från entreprenörer. Utöver förvaltningarnas och bolagens egna genererade mängder har följande inkluderats i de kartlagda mängderna: avfall från privata hyresgäster, avfall från brukare, avfall från verksamheter som hyr lokal av Göteborgs Stad, avfall från besökare vid evenemang som ordnas av Göteborgs Stad och avfall från båtar vid hamnar och marinor som ägs av Göteborgs Stad. Anledningarna är dels att det inte går att skilja ut dessa mängder från förvaltningarna och bolagens egna mängder dels att Göteborgs Stad har stora möjligheter att påverka dessa avfall. Avfall från Göteborgs Stad Resultatet av kartläggningen visar att sammanlagt ton känd mängd avfall genererades av Göteborgs Stad Avfallet består av allt från hushållsavfall, kontorspapper och sekretessavfall till parkavfall, bygg- och rivningsavfall, muddermassor, avloppsslam, askor och förorenad jord. Till den kända mängden kommer en, för varje avfallsslag, varierande okänd mängd som främst beror på att många verksamheter helt eller delvis hyr lokaler av fastighetsägare som också står för avfallsabonnemanget. Det är därför inte möjligt att få statistik över dessa avfallsmängder. En grov bedömning utifrån antal anställda i de verksamheter som saknar avfallsstatistik ger vid handen att den inbördes storleksordningen mellan de olika avfallsströmmarna sannolikt inte skulle ändras om de okända mängderna skulle bli kända. Storleksordningen är följande: Annat avfall är den största avfallsströmmen från Göteborgs Stad, följt av farligt avfall, restavfall/blandat avfall, returpapper, förpackningar, matavfall och sist elavfall. De kommunala bostadsbolagen står för de största mängderna avfall som är jämförligt med hushållsavfall (restavfall/blandat avfall) följt av stadsdelsförvaltningarna, de lokalförvaltande verksamheterna och verksamheter i staden som tar emot besökare (vid kulturinstitutioner, idrottsanläggningar, parker, evenemang etc). 65 procent av hämtställena för avfall jämförligt 3

4 med hushållsavfall i staden hade 2012 utsortering av matavfall hade denna andel ökat till 68 procent. Farligt avfall är en stor avfallsström från Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Den största fraktionen farligt avfall utgörs av olika typer av oljeavfall från i nämnd ordning Göteborgs Hamn, Renova och Göteborgs Spårvägar. Hela 97 procent av de kända mängderna farligt avfall utgörs av oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn. Flera av stadens verksamheter uppger att de inte har kännedom om vilka mängder farligt avfall de genererar trots att det finns en skyldighet att årligen dokumentera detta enligt avfallsförordningen. De största kända mängderna av elavfall i staden kommer från bostadsbolagen och därefter stadsdelsförvaltningarna. Även här saknar många verksamheter i staden dokumentation trots att lagkrav på detta finns. Förpackningar och returpapper genereras i störst känd mängd av bostadsbolagen och därefter stadsdelsförvaltningarna. Annat avfall utgör den största kända avfallsströmmen från Göteborgs Stad. Annat avfall är en varierad ström som består av allt från muddermassor till sekretessavfall. Här ingår till exempel relativt stora mängder av blandat verksamhetsavfall och bygg- och rivningsavfall. De enskilt största kända fraktionerna är slagg, rökgasreningsavfall och flygaska från förbränning av avfall från Renova. Därefter kommer avloppsslam från Gryaab och muddermassor från Göteborgs Hamn. En stor andel (69 procent) av de svarande verksamheterna uppgav att de indirekt gav upphov till avfall från anlitade entreprenörer men i stort sett ingen kunde ange mängder. Det entreprenörsavfall som flest uppgav var bygg- och rivningsavfall. Källsortering, återanvändning och avfallsansvariga i staden 42 procent av de svarande verksamheterna angav att 100 procent av deras arbetsplatser/anställda har möjlighet att sortera ut samtliga av sex fraktioner (returpapper, förpackningar av glas, papper, plast, metall och wellpapp). Av fackförvaltningarna svarade 53 procent att samtliga arbetsplatser/anställda hade sorteringsmöjlighet, av stadsdelsförvaltningarna 0 procent och av bolagen 48 procent. På frågan om man skänker eller säljer saker för återanvändning svarade 38 procent av förvaltningarna och bolagen att man gör det. 59 procent av stadens förvaltningar och bolag har utsett avfallsansvariga, enligt svaren på enkäten. Störst andel avfallsansvariga, 74 procent, har fackförvaltningarna följt av bolagen med 60 procent och stadsdelsförvaltningarna med 30 procent. Arbetet med resurshushållning i staden Göteborgs Stad har genom sin storlek och sina många roller och redskap stora möjligheter att öka resurshushållningen och flytta avfallet uppåt i avfallstrappan. Staden har nästan anställda och är därmed en av de största arbetsgivarna i Sverige. De anställda möter dagligen ett stort antal brukare: elever vid förskolor, skolor och vuxenutbildning, boende på äldreboenden och särskilda boenden, brukare i hemtjänsten, privata och kommersiella hyresgäster, besökare på evenemang, klienter och kunder. Staden gör varje år inköp för cirka 20 miljarder kronor och kan därigenom påverka marknaden för varor och tjänster. Framtidenkoncernen äger hälften av hyreslägenheterna i Göteborg och är Göteborgsmarknadens största ägare av kommersiella lokaler. Stadsplanering och myndighetsutövning är andra sätt med vilka staden påverkar. Staden hämtar och tar hand om avfall och kommunicerar dagligen med göteborgarna på en mängd olika sätt. I enkäten ställdes frågan i vilka roller förvaltningar och bolag har möjlighet att påverka resurshushållningen. Den roll som flest verksamheter anser att de kan påverka i är rollen som 4

5 beställare. Därefter kommer avfallsproducent och informatör/pådrivare med lika många svar, därefter mark/fastighetsägare och planerare. Några svarade också att de kan påverka i rollen som myndighetsutövare respektive avfallsinsamlare och genom övergripande strategiskt arbete. På frågan hur man arbetar med det prioriterade målet den närmaste tiden handlade den största andelen av svaren om att förbättra och utöka källsortering och återvinning. Därefter angavs förebyggande av avfall och sedan återanvändning. Efter det anger verksamheterna åtgärder som kan kategoriseras under rubriken Samordning, rutiner, riktlinjer, ledningssystem etc. Översyn och kartläggning, Uppföljning och delmål och Kunskapsuppbyggnad är i fallande ordning andra åtgärdsområden verksamheterna angett att de arbetar med den närmaste tiden. Ett knappt dussin verksamheter nämner att resurshushållningsmålet inte är prioriterat av deras nämnd/styrelse eller inte är relevant för verksamheten. Även på frågan Vilka ytterligare konkreta åtgärder utöver de som redan görs idag kan förvaltningen/bolaget vidta för att gå uppåt i avfallstrappan? följde svaren samma mönster. När verksamheterna tänker framåt handlar det alltså också mest om att förbättra källsortering och återvinning, därefter avfallsförebyggande och sedan återanvändning. Resurser, tid och ekonomi angavs av verksamheterna som de största hindren för att genomföra de önskade åtgärderna. Därefter angavs fysiska hinder, som utrymme och avstånd, som ett stort problem. Därnäst kom beteendefrågor. Problem med att få hyresvärden att erbjuda önskad sortering var en stor enskild hindrande faktor. Därefter kom hinder i form av lagstiftning och byråkrati, kunskapsbrist och problem med uppföljning. Noterbart är att den övervägande delen av svaren som handlade om resurser, tid och ekonomi kom från stadsdelsförvaltningarna medan merparten av svaren som handlade om beteende kom från bolagen. Slutligen ställdes en fråga om vilket stöd från kretslopp och vatten man skulle ha nytta av för att kunna genomföra de åtgärder man angivit. De flesta svarade information, utbildning och rådgivning, därefter Ta fram kunskap, material, rutiner och goda exempel. Ett antal verksamheter har nytta av bollplank och hjälp med strategier och idéer till hur verksamheten kan jobba med resurshushållningsmålet. Några angav att samordna och driva övergripande frågor som ett behov och lika många svarade rent praktisk avlastningshjälp. Prioriterade avfallsströmmar i staden Utifrån studier av klimatpåverkan av olika avfallsslag dras i denna rapport slutsatsen att stadens relativt stora strömmar av blandat hushållsavfall och blandat verksamhetsavfall (ingår i annat avfall ) bör prioriteras. Farligt avfall bör prioriteras på grund av dess farlighet för miljö och hälsa. Elavfall tillhör inte de största avfallsströmmarna från staden men elavfallets stora miljöpåverkan per ton gör att även denna avfallsström prioriteras. Övergripande behov för att öka resurshushållningen Resultatet av enkäten visar att det händer mycket för att öka resurshushållningen i staden men också att det finns en hel del kvar att göra. Förvaltningar och bolag arbetar än så länge mest i de mittersta delarna av avfallstrappan. Framför allt hos stadsdelsförvaltningarna finns en brist på resurser för att arbeta med det prioriterade målet. De har merparten av stadens anställda och en stor potential för förbättringar. Ekonomiskt pressade kärnverksamheter gör dock att arbetet med resurshushållning inte alltid kan prioriteras trots att det i längden sannolikt förutom miljövinster även ger ekonomiska besparingar genom lägre kostnader för avfallshantering och inköp. Staden bör därför tillföra ekonomiska resurser som gör att stadsdelarna kan förbättra sitt resurshushållningsarbete. 5

6 Även frågan om avfallsansvariga bör lyftas på stadennivå. Endast drygt hälften av stadens förvaltningar och bolag har utsett avfallsansvariga och på många håll saknas kunskap om lagstiftning och vilket ansvar man har som verksamhetsutövare. Åtgärder för att öka resurshushållningen Utifrån de prioriterade avfallsströmmarna, behovet av att sätta igång eller stimulera ett arbete på området, potentialen för förbättringar och förekomst av drivkrafter som kan underlätta ett arbete har vi prioriterat ett antal åtgärder. Åtgärderna är förankrade i tjänstemannastyrgruppen respektive den politiska styrgruppen för det prioriterade målet. Kretslopp och vatten ska i sin roll som processägare inte göra saker åt förvaltningar och bolag utan snarare stödja och underlätta deras eget arbete med att öka resurshushållningen. Karaktären på de åtgärderna är därför av typen initiera samverkan, arrangera erfarenhetsutbyte, bygga upp kunskap och metoder, starta processer för gemensamma riktlinjer och initiera dialog kring angelägna åtgärder. Följande åtgärder prioriteras: Fokus förebyggande Kretslopp och vatten initierar och planerar i samverkan med en lokal verksamhet i staden ett projekt för att förebygga avfall. Syftet är att ta fram metoder, rutiner och exempel som kan spridas till andra verksamheter i staden. Fokus förebygg elavfall Kretslopp och vatten initierar dialog och samverkan med berörda verksamheter i staden för att öka resurshushållningen inom stadens IT-användning och minska mängden elektroniskt avfall. Fokus förebygg matavfall Kretslopp och vatten för en dialog med berörda förvaltningar i syfte att bredda och utveckla stadens arbete med att minska matsvinn samt att få en långsiktighet och regelbundenhet i arbetet. Fokus förebygg pappersavfall Kretslopp och vatten och vatten initierar en dialog med berörda förvaltningar i syfte att få igång projektet med samordnad utskriftshantering igen och bredda det till fler förvaltningar och bolag i staden. Fokus beställarrollen Kretslopp och vatten initierar i samverkan med Upphandlingsbolaget och beställargrupperna ett projekt kring några utvalda avtalsområden i syfte att utveckla kunskap, rutiner och inköpskriterier för att gå uppåt i avfallstrappan. Fokus återanvändning Kretslopp och vatten verkar för att skapa kanaler för att byta erfarenheter och sprida inspiration för ökad återanvändning mellan stadens förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten följer upp, marknadsför och utvecklar den interna förmedlingssajten Tage. Fokus materialåtervinning Kretslopp och vatten för en dialog med lokalförvaltningen och andra berörda verksamheter i staden för att identifiera problem, lösningar och aktörer för att förbättra källsorteringen i staden. 6

7 Övriga åtgärder Farligt avfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag eventuella möjligheter att minska uppkomsten av farligt avfall samt sortera ut mer farligt avfall i staden. Blandat verksamhetsavfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag förutsättningarna att minska uppkomsten och öka materialåtervinningen och återanvändningen av blandat verksamhetsavfall i staden. Bygg- och rivningsavfall Kretslopp och vatten verkar för ökad resurshushållning vid byggande i Göteborg genom att bidra vid uppdatering av kraven på avfall och resurshushållning i Gemensam Byggprocess och Miljöanpassat byggande. Publikt avfall Kretslopp och vatten verkar för en utvidgad samverkan mellan besöksverksamheter i Göteborgs Stad (både inomhus- och utomhusarrangemang) med syftet att förebygga avfall, öka återanvändning och materialåtervinning vid publika arrangemang i Göteborgs Stads regi. Planera för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten fortsätter sin dialog med berörda aktörer i staden i syfte att främja ytor för ökad resurshushållning i staden och en infrastruktur för avfall som stödjer detta. Myndighetsutövning för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten initierar i samverkan med miljöförvaltningen en ny uppdaterad tillsynsvägledning om hur verksamheter kan gå uppåt i avfallstrappan. Kretslopp och vatten fortsätter dialogen med stadsbyggnadskontoret om behovet av sorteringsutrymmen och krav på detta i samband med bygglovgivning. Förbättrad uppföljning Kretslopp och vatten levererar årligen statistik över insamlat avfall jämförligt med hushållsavfall för närmast föregående år till förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten utvecklar tillsammans med stadsledningskontoret nyckeltalen för resurshushållningsmålet som ska redovisas i Uppföljningsrapport 2. Kretslopp och vatten undersöker möjligheterna att få avfallsstatistik rapporterad per förvaltning och bolag även för de verksamheter som inte har eget avfallsabonnemang. Kommunikation för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten tar fram en kommunikationsplan för det prioriterade målet. Kretslopp och vatten tar fram en handbok med tips på enkla sätt att gå uppåt i avfallstrappan i Göteborgs stad. 7

8 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Andra mål som berör resurshushållning Hur kan vi öka resurshushållningen inom avfallshanteringen? Avfallsförebyggande och återanvändning Materialåtervinning inklusive biologisk behandling Förbränning och deponering Avgränsning Kartlagda avfallsslag Kartlagda mängder Metod Resultat Svarsprocent Avfallsslag från Göteborgs Stad Vilka är de största avfallsströmmarna från Göteborgs Stad? Felkällor Restavfall/blandat avfall Matavfall Farligt avfall (exklusive elavfall) Elavfall Förpackningar och returpapper Annat avfall Avfall från entreprenörer Källsorteringsgrad Återanvändningsgrad Förekomst av avfallsansvariga I vilka roller kan staden påverka resurshushållningen? Vad gör förvaltningar och bolag den närmaste tiden? Hur kan förvaltningar och bolag gå vidare med att öka resurshushållningen? Prioritering av ytterligare åtgärder Hinder för ökad resurshushållning Önskat av stöd från kretslopp och vatten Klimatpåverkan av avfallsslag och avfallsströmmar Slutsatser och fortsatt arbete Prioriterade avfallsströmmar Slutsatser Övergripande behov Åtgärder Fokus förebyggande Fokus förebygg elavfall Fokus förebygg matavfall Fokus förebygg pappersavfall Fokus beställarrollen Fokus återanvändning Fokus materialåtervinning Övriga åtgärder Farligt avfall

9 Publikt avfall Planera för ökad resurshushållning Myndighetsutövning för ökad resurshushållning Förbättrad uppföljning Kommunikation för ökad resurshushållning BILAGA BILAGA BILAGA

10 1. Inledning 1.1 Bakgrund Om alla på jorden skulle använda lika mycket resurser som vi svenskar, eller för den delen vi göteborgare, skulle det behövas tre och ett halvt jordklot. I november 2010 antog kommunfullmäktige i Göteborgs Stad ett nytt prioriterat mål för staden: Resurshushållningen ska öka. Det prioriterade målet innebär att avfallsmängderna ska minska och att det avfall som uppstår ska behandlas allt högre upp i avfallstrappan. Avfallstrappan, eller avfallshierarkin, är en prioriteringsordning för avfallshantering beslutad i EU 3. Den säger att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas och i tredje hand materialåtervinnas. I fjärde hand ska energin i avfallet utvinnas och i sista hand får avfallet deponeras. Inriktningen på det prioriterade målet Avfallsmängderna ska minska. Det avfall som uppstår ska behandlas allt högre upp i avfallstrappan. Mängden avfall som måste deponeras ska minska, detta gäller även rivningsavfall och massor/rester från gammal infrastruktur. Med rivningsplaner bör man även kunna återanvända mer byggnadsmaterial. Mer information och motivation behövs för att göteborgarna ska agera mer resursvänligt och det ska bli lättare att vara miljövänlig. Användningen av produkter som har längre livslängd ska uppmuntras. Det är också viktigt att underhålla exempelvis stadens maskiner och lokaler så att de värdesäkras och håller god kvalitet. Giftflödena in i Göteborg kommer huvudsakligen från mat och andra produkter vi köper. Gifterna hamnar i avloppet eller soporna och i värsta fall lagras de i våra kroppar. Mängderna av gifter måste begränsas så att det näringsrika avloppsslammet från reningsverken kan accepteras av berörda intressenter för återföring till jordbruksmark. Matsvinnet ska minska och insamlad mängd matavfall ska öka. Ny teknik ska användas för att bättre återanvända organiskt material. En annan del av resurshushållningen är att slöseriet med dricksvatten ska minska. Källa: Budget för Göteborg 2013 Resurshushållningsmålet handlar både om kommunen som helhet, alla dess invånare och privata verksamheter, och om Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Nämnden för kretslopp och vatten är processägare för det prioriterade målet vilket innebär att man har en samordnande och ledande roll för att nå målet, men aldrig att man kan ta över ansvaret från respektive förvaltning och bolag i staden 4. Göteborgs Stad är såväl en stor konsument av varor och vatten som producent av avfall och avlopp. Potentialen för att via vår egen verksamhet påverka resurshushållningen är därför stor. Detta kan dels ske direkt genom att förvaltningar och bolag ökar sin egen resurshushållning dels genom att man som stor beställare påverkar andra aktörer och marknaden i stort. Staden kan också agera föregångare för privatpersoner, företag och myndigheter både i Göteborgs kommun, övriga Sverige och internationellt. Det är därför naturligt att kretslopp och vatten som processägare för det prioriterade målet prioriterar att arbeta för att öka resurshushållningen inom stadens förvaltningar och bolag. Alla genererar avfall. Därför berör det prioriterade målet alla förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Resurshushållningsmålet finns, tillsammans med ett antal andra prioriterade mål, i stadens budget. Alla stadens verksamheter har ansvar för att målet nås och arbetet ska varje år följas upp i förvaltningarnas och bolagens uppföljningsrapporter. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 4 Budget för Göteborgs Stad

11 1.2 Syfte Många av Göteborgs Stads förvaltningar och bolag arbetar redan med att öka resurshushållningen, till exempel genom information, att minska matsvinn och skapa en bra källsortering. Men det finns i nuläget ingen samlad bild av stadens arbete och det finns många områden med möjlighet till förbättring. För att veta hur kretslopp och vatten ska kunna stödja arbetet med att öka resurshushållningen i stadens verksamheter behöver vi veta vad man behöver hjälp med. För att ha ett nuläge att utgå ifrån behöver vi också få en samlad bild av de avfallsmängder som genereras av förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad, vilket vi i dagsläget saknar kunskap om. För att kunna prioritera kretslopp och vattens fortsatta insatser behöver vi veta vilka som är de största och mest miljöpåverkande avfallsströmmarna från stadens verksamheter och vad det finns för möjligheter och hinder för att öka resurshushållningen i förvaltningar och bolag. Under vintern 2012/13 har därför kretsloppskontoret (från årsskiftet kretslopp och vatten) gjort en kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stads verksamheter samt möjligheter att nå det prioriterade målet. Syftet med kartläggningen har varit att besvara följande frågor: Vilka typer av avfall genereras inom Göteborgs Stads förvaltningar och bolag? Hur fördelas dessa mängdmässigt mellan olika förvaltningar och bolag? Vilka är stadens kvantitativt största avfallsströmmar? Vilka avfallsströmmar från staden har störst miljöpåverkan? Vilka roller har de olika förvaltningarna och bolagen som aktörer för att öka resurshushållningen? Vilka åtgärder kan ge bäst effekt? Resultatet av kartläggningen ska användas som en grund för att förstå var det är viktigast och mest effektivt att sätta in åtgärder för att öka resurshushållningen och gå uppåt i avfallstrappan. Resultatet av kartläggningen kommer att användas som ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som kretslopp och vatten ska arbeta vidare med i sitt fortsatta processägarskap för det prioriterade målet. Målgruppen för den här rapporten är alltså i första hand kretslopp och vatten. Men rapporten och dess resultat kommer också att kommuniceras till Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. 1.3 Andra mål som berör resurshushållning Utöver det prioriterade målet om att resurshushållningen ska öka finns följande andra mål på området som är relevanta för Göteborgs Stad. A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen* Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än år Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. *Gemensam regional plan för tretton kommuner i Göteborgsregionen. 11

12 Sveriges avfallsplan Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent. Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Matavfallet ska minska. Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. EUs ramdirektiv om avfall Senast 2020 ska förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfall vara minst 50 viktprocent Hur kan vi öka resurshushållningen inom avfallshanteringen? Avfallshanteringen i EU, Sverige, regionen och Göteborg ska styras av prioriteringsordningen i den så kallade avfallstrappan, eller avfallshierarkin, som finns i EUs ramdirektiv om avfall. Det finns stora miljövinster att göra när vi flyttar avfall uppåt i avfallstrappan. Det beror på att den största miljöpåverkan uppstår när en produkt tillverkas. Det handlar om energikrävande utvinning av råvaror, utsläpp från produktionsprocesser som i sin tur kräver råvaror, energi- och vattenkrävande jordbruk etc. 12

13 För att tillverka en mobiltelefon som väger cirka 150 gram krävs det exempelvis mer än 25 kg resurser 5. Att förebygga avfall genom att undvika att producera en vara blir därmed bättre för miljön än att återvinna materialet produkten är gjord av. Materialåtervinning är i sin tur bättre för miljön än förbränning av avfall för el- och fjärrvärmeproduktion eftersom man i det senare bara tar tillvara energin och inte stora delar av materialet (slagg används för sluttäckning/konstruktion på deponier och skrot från slagg återvinns). Dessutom bidrar förbränningen av plast i avfallet till klimatförändringen och miljö- och hälsofarliga ämnen från den deponerade förbränningsaskan riskerar att spridas. Det sämsta alternativet ur miljösynpunkt är att deponera avfall eftersom man då både går miste om energi- och materialresurserna i avfallet samtidigt som miljö- och hälsofarliga ämnen i avfallet riskerar att spridas. Ett exempel på miljövinsterna med avfallstrappan: Ur klimatperspektiv är det i grova drag tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. I samband med att kommunerna i Göteborgsregionen tog fram den regionala avfallsplanen A2020 gjordes en klimatanalys av de mål som sattes upp i planen. Den visar att klimatet har allra mest att vinna på att minska avfallsmängderna. Potentialen att öka resurshushållningen genom att gå uppåt i avfallstrappan är stor. Fortfarande går merparten (drygt 60 procent) av hushållsavfallet i Göteborgs geografiska område till förbränning, medan 20 procent går till materialåtervinning och drygt 10 procent till biologisk behandling. Någon samlad bild av behandlingen av verksamhetsavfallet finns inte eftersom det är verksamhetsutövarna själva som har ansvaret för insamlingen. En uppskattning tyder dock på att en större andel av verksamhetsavfallet än av hushållsavfallet materialåtervinns 6. Figur 1. Reduktion av växthusgaser från avfallshanteringen inom Göteborgsregionen genom att de olika målen i A2020 uppnås. Källa: Konsekvenser av uppsatta mål i A2020 Ett klimatperspektiv, Profu Danska Miljöministeriet Utredning av mängder och anläggningar för verksamhetsavfall i Göteborgs kommun, Golder Associates

14 Avfallsförebyggande och återanvändning Enligt avfallsdirektivet ska avfall i första hand förebyggas. Mängden hushållsavfall har ökat i stadig takt det senaste seklet, ungefär i samma takt som hushållen fått mer pengar att röra sig med. Framtidsscenarier visar att om inget görs för att vända trenden kommer vi att slänga dubbelt så mycket avfall om 20 år 7. Avfallsmängderna har historiskt varit kopplade till den ekonomiska tillväxten. Ju högre tillväxt desto större avfallsmängder. Målsättningen, både på EU-nivå, nationell och regional nivå är att detta samband ska brytas och avfallsmängderna ska frikopplas från den ekonomiska tillväxten. Med avfallsförebyggande menas, enligt EUs ramdirektiv, åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall. Att förebygga avfall innebär både att minska mängden avfall och avfallets farlighet (halten av skadliga ämnen i material och produkter och negativ påverkan på miljön och människors hälsa). Att förebygga avfall leder inte bara till miljövinster utan också minskade kostnader genom att kostnaden för inköp av produkter och kostnaden för avfallshantering minskar. Erfarenheter från ett byggprojekt i Storbritannien visar exempelvis att kostnaden för själva avfallshanteringen kunde mer än halveras vid systematiskt arbete med att förebygga avfall 8. Avfall kan förebyggas genom förändringar i produktionen av varor och tjänster och inriktningen och nivån på konsumtionen. Följande är olika sätt att förebygga avfall 9 : Materialeffektiva processer, till exempel prefabricerat byggande Materialsnåla produkter, till exempel småbilar och tunna aluminiumburkar Produkter med lång livslängd - Produkter med hög kvalitet, till exempel teknisk och estetisk (lång hållbarhet, tidlös design) - Reparation av produkter, till exempel produkter som kan plockas isär och repareras, produktion av reservdelar - Återanvändning, till exempel inom hemmet, genom begagnatmarknaden Konsumtionsmönster - Uthyrning, samägande, till exempel bilkooperativ, gemensam tvättstuga - Ändra konsumtionens inriktning, till exempel tjänster istället för varor - Minska konsumtionens omfattning, till exempel jobba mindre, minska svinn och spill Vanliga exempel på åtgärder för att förebygga avfall är att minska matsvinn och engångsartiklar, tacka nej till direktreklam, skänka till återanvändning och köpa begagnat. Materialåtervinning inklusive biologisk behandling Näst efter förebyggande och återanvändning ska avfall, enligt avfallstrappan, behandlas genom materialåtervinning. Vid materialåtervinning upparbetas avfall till nya material och produkter. Så blir till exempel mjukplast till nya sopsäckar och bärkassar och kapsyler och konservburkar till nytt stål. Enligt EUs ramdirektiv om avfall innefattas även upparbetning av organiskt material, till exempel genom rötning, i materialåtervinning. Följande är exempel på hur man kan öka materialåtervinningen: Införa och utöka källsortering av matavfall, returpapper (tidningar och kontorspapper), förpackningar av glas, plast, papper, metall och wellpapp 7 Analysing future solid waste generation. Working paper 118, Östblom mfl, National Institute of Economic Research, Stockholm Att minska byggavfallet, En metod för att förebygga avfall vid byggande, Tyréns, Skanska, Nya Karolinska Solna Hållbar Avfallshantering, Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram, Rapport 6523, Naturvårdsverket

15 Sortera grövre avfall i återvinningsbara fraktioner, till exempel skrot och plast Köpa produkter tillverkade av återvunnet material Förbränning och deponering I Sverige får utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall inte deponeras sedan 2002 respektive Det icke farliga avfall som deponeras i Sverige består av jord, till exempel schaktmassor, rester från sortering, aska samt mineralavfall från byggnad och rivning. Det farliga avfall som deponeras utgörs av förorenad jord samt flygaska och rökgasreningsavfall från avfallsförbränning 10. För att minska mängden avfall som deponeras är det därför lämpligt att: Öka återanvändningen av schaktmassor Öka återvinningen och återanvändningen av bygg- och rivningsavfall Öka och förbättra utsorteringen av avfall till materialåtervinning Den sistnämna åtgärden bidrar också till att flytta avfall från förbränning till materialåtervinning Avgränsning Kartlagda verksamheter Göteborgs Stad består av 20 fackförvaltningar, 10 stadsdelsförvaltningar och ett 30-tal aktiva kommunala bolag. Kartläggningen har omfattat 19 fackförvaltningar, samtliga stadsdelsförvaltningar och 27 bolag. Valnämndens kansli har endast en till två anställda mellan valen och regionarkivet finansieras endast till 40 procent av Göteborgs Stad. Därför togs dessa förvaltningar inte med i kartläggningen. Under det år som kartlades, 2011, fanns 21 fackförvaltningar. Nu har dessa blivit 20 då kretsloppskontoret och Göteborg Vatten slagits samman till en förvaltning. När det gäller bolagen sattes gränsen för att de skulle tas med i kartläggningen vid att de ska ägas till minst 50 procent av Göteborgs Stad. De flesta helägda kommunala bolag finns i två koncerner, GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen (Förvaltnings AB Framtiden). Koncernerna i sig togs inte med i kartläggningen men väl deras dotterbolag som bedriver den huvudsakliga verksamheten. Avfallsmängder från dotterbolag till Göteborgs Egnahemsbolag AB, Liseberg AB samt Älvstranden Utveckling AB räknas in under respektive moderbolags avfallsmängder. Avfallsmängder från Scandinavium AB som ägs av Framtidenkoncernen men där Got Event AB står för avfallsabonnemanget och evenemangsverksamheten i arenan räknades in under Got Event. Rysåsens Fastighets AB (bedriver fastighetsförvaltning vid Selma Lagerlöfs torg) togs inte med i kartläggningen på grund av storleken (en anställd). Johanneberg Science Park AB togs inte med på grund av osäkerhet om ägandeförhållandena vid tidpunkten för kartläggningens start. Det finns ett antal bolag ägda av Göteborgs Stad som av olika orsaker är vilande. De har ingen aktiv verksamhet och togs därför inte med i kartläggningen. Sammanlagt har 56 verksamheter i Göteborgs Stad kartlagts. Bedömningen är att dessa står för merparten av det avfall som genereras av Göteborgs Stad. 10 Avfall i Sverige 2010, Rapport 6520, Naturvårdsverket

16 Kartlagda verksamheter i Göteborgs Stad Fackförvaltningar antal anställda Fastighetskontoret 184 Färdtjänstförvaltningen 129 fd Göteborg Vatten 282 Idrotts- och föreningsförvaltningen 299 Intraservice 339 Konsument Göteborg 35 fd Kretsloppskontoret 63 Kulturförvaltningen 423 Lokalförvaltningen 375 Miljöförvaltningen 177 Park- och naturförvaltningen 374 Social resursförvaltning 1345 Stadsbyggnadskontoret 271 Stadsledningskontoret 453 Stadsrevisionen 25 Trafikkontoret 134 Utbildningsförvaltningen 2229 Vuxenutbildningsförvaltningen 89 Överförmyndarförvaltningen 25 Stadsdelsförvaltningar SDF Angered 3698 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 4208 SDF Centrum 2150 SDF Lundby 2541 SDF Majorna-Linné 3493 SDF Norra Hisingen 3623 SDF Västra Göteborg 3972 SDF Västra Hisingen 3590 SDF Örgryte-Härlanda 3638 SDF Östra Göteborg 3067 Bolag Boplats Göteborg AB 7 Bostads AB Poseidon 248 Business Region Göteborg AB 88 Familjebostäder i Göteborg AB 236 Försäkrings AB Göta Lejon 10 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler 55 Got Event AB 320 Gårdstensbostäder AB 37 Göteborg & Co AB 164 Göteborg Energi AB 1184 Göteborgs Egnahems AB 23 Göteborgs Gatu AB 71 Göteborgs Hamn AB

17 Göteborgs Spårvägar AB 1990 Göteborgs Stads Bostad AB 275 Göteborgs Stads Parkerings AB 43 Göteborgs Stadsteater 209 Göteborgsregionens Fritidshamnar AB 27 (GREFAB) Göteborgsregionens Ryaverk AB (GRYAAB) 88 Hantverks & Industrihus i Göteborg AB (Higab) 59 Kommunleasing i Göteborg AB 7 Liseberg AB 2984 Älvstranden Utveckling AB 41 Renova AB 852 Störningsjouren i Göteborg AB 28 Upphandlingsbolaget 31 Utveckling Nordost AB 5 Figur 2. Antal anställda 2011 inklusive tillsvidare, tidsbegränsade och timavlönade anställningar. Uppgifterna för AB Framtidens dotterbolag (Bostadsbolaget, Familjebostäder, Poseidon, Gårdstensbostäder, GöteborgsLokaler. Egnahemsbolaget, Parkeringsbolaget och Störningsjouren) gäller Källor: Stadsledningskontoret, Förvaltnings AB Framtiden Kartlagda avfallsslag Kartläggningen har avgränsats till fast avfall inklusive avloppsslam. Det prioriterade målet omfattar också dricksvattenresurser, men dessa studeras inte i denna kartläggning. Förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad ger upphov till en mängd olika typer av avfall, allt från kontorspapper till förbränningsaskor. Göteborgs Stad består av verksamheter som producerar verksamhetsavfall. Verksamhetsavfallet kan delas upp i: avfall som är jämförligt med hushållsavfall (till exempel rest- och matavfall från skolor och äldreboenden) annat verksamhetsavfall Förvaltningar och bolag kan dels generera avfall direkt dels indirekt via tjänster som staden upphandlar från entreprenörer, exempelvis bygg- och rivningsavfall från byggentreprenader. Kartläggningen omfattar följande avfallsströmmar inom Göteborgs Stad: Restavfall/blandat avfall, alltså avfall som är jämförligt med hushållsavfall och hamnar i det vi traditionellt kallar en soppåse under diskbänkar och dylikt. Restavfall kallas avfallet då man sorterat ut matavfallet medan blandat avfall är det man får då man inte sorterar ut matavfall. Kommunerna har, enligt miljöbalken, ansvaret för att samla in hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I Göteborg Stad har kretslopp och vatten detta ansvar. Matavfall, också det ett avfall som är jämförligt med hushållsavfall och omfattas av det kommunala insamlingsansvaret. Farligt avfall, det vill säga avfall som är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människa och miljö och därför inte får blandas med annat avfall utan ska sorteras ut, förvaras för sig och samlas in för separat behandling. Verksamhetsutövaren har ansvaret för att det farliga avfallet transporteras bort. Över vissa mängder får farligt avfall endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. Elavfall, det vill säga elektriska och elektroniska produkter. De innehåller många ämnen som är skadliga för miljön och människan, till exempel kvicksilver, bly och 17

18 bromerade flamskyddsmedel. Elavfall innehåller dessutom värdefulla resurser, som metaller, som kan materialåtervinnas. Nästan allt elavfall klassas som farligt avfall och omfattas av de regler för förvaring och transport som gäller för farligt avfall. Förpackningar och returpapper, det vill säga förpackningar av papper, wellpapp, metall, plast, glas och trä samt kontorspapper och tidningar (returpapper). Dessa avfallsslag ska materialåtervinnas och omfattas av obligatoriskt (förpackningar och tidningar) eller frivilligt (kontorspapper) producentansvar vilket innebär att producenterna har ansvaret för att samla in avfallet. Annat avfall. Utöver det avfall som nämnts ovan uppkommer i kommunal verksamhet en mängd andra avfallsslag, som traditionellt betraktats som verksamhetsavfall. Det handlar om allt från parkavfall till kommunalt avloppsslam. Kommunala verksamheter är själva ansvariga för att detta avfall transporteras bort. Avfall från entreprenörer, alltså det avfall som förvaltningar och bolag indirekt ger upphov till via de tjänster som entreprenörer utför på förvaltningens/bolagets uppdrag. I de fall det inte rör sig om avfall jämförligt med hushållsavfall har entreprenören ansvaret för att avfallet forslas bort Kartlagda mängder Utöver förvaltningarnas och bolagens egna genererade mängder (till exempel från det egna kontoret eller annan verksamhet) har följande mängder inkluderats i de avfallsmängder som kartlagts: Avfall från privata hyresgäster hos de fyra kommunala bostadsbolagens (Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder) och fastighetskontorets bostäder på markreserven. Avfall från brukare (elever och boende) hos stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning och utbildningsförvaltningen. Avfall från vissa verksamheter som hyr lokal av Göteborgs Stad (via lokalförvaltningen, fastighetskontoret, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, Higab, Älvstranden Utveckling AB, Göteborgs Hamn AB, Göteborgs Stads Parkerings AB, Parkeringsbolaget Renova AB ochandra verksamheter som hyr ut lokaler). Avfall från besökare vid evenemang som ordnas av Göteborgs Stads verksamheter och parker, gator, kulturinstitutioner och idrottsarenor som ägs av Göteborgs Stad (framför allt idrott- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, park- och naturförvaltningen, Liseberg AB, GotEvent AB, Göteborg & Co och Göteborgs Stadsteater). Avfall från båtar vid hamnar och marinor som ägs av Göteborgs Stad (Göteborgs Hamn AB, Grefab). Anledningarna till att dessa mängder räknats med är dels att det inte går att skilja dem från de egna avfallsmängder som genereras av bostadsbolagen, förvaltningarna, lokalförvaltarna, besöksverksamheterna och hamnverksamheterna dels att Göteborgs Stad har stora möjligheter att påverka dessa avfall. Avfallet från de privata hyresgästerna i allmännyttan påverkas av de sorteringsmöjligheter de erbjuds av hyresvärden och den information de får av denna. Likaså påverkas lokalhyresgästerna av sina hyresvärdar och den avfallshantering de erbjuder. Brukare och besökare påverkas av den avfallshantering och information som erbjuds i stadens skolor och boenden och vid evenemang och besöksverksamheter. Båt- och fartygskunder påverkas av den avfallshantering och information som erbjuds i hamnar och marinor. 18

19 1.6 Metod För att få fram mängduppgifter om det avfall som är jämförligt med hushållsavfall och som därför täcks av kretslopp och vattens insamlingsansvar har vi använt vårt kund- och faktureringssystem för avfall (Navet) där hämtade mängder framgår. För de avfallslag där kretslopp och vatten inte har insamlingsansvaret och vi därför saknar avfallsstatistik har vi gjort en skriftlig enkät (se bilaga 1). Den skickades med e-post till förvaltningar och bolag den 1 november Enkäten har omfattat frågor om farligt avfall inklusive elavfall, annat avfall och avfall som genereras av entreprenörer. Enkäten har också innehållit frågor om förekomst av avfallsansvariga, om källsortering och återanvändning, i vilka roller man kan påverka resurshushållningen, nuvarande och framtida åtgärder för att öka resurshushållningen, hinder samt behov av stöd från kretslopp och vatten för att arbeta med att nå målet. Många verksamheter angav hela eller delar av sina avfallsmängder som svar på enkäten varav ett stort antal bifogade mängduppgifterna i form av excelfiler som de fått från sina insamlingsentreprenörer. En tillståndspliktig verksamhet bifogade sina miljörapporter där uppgifter om verksamhetens avfallsmängder framgick. De tillgängliga mängduppgifterna räknades samman under respektive avfallskategori. Enkäten har kompletterats med intervjuer per telefon och frågor per e-post. Ett personligt möte med stadsdelsförvaltningarnas utvecklingsledare miljö skedde även vid ett av deras nätverksmöten. Svaren på de beskrivande frågorna har kompletterats med uppgifter från uppföljningen av det prioriterade målet i verksamheternas uppföljningsrapporter (UR2) från En bedömning av vilka av stadens avfallsströmmar som har störst miljöpåverkan har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i litteraturen om olika avfallsslags miljöpåverkan och de uppgifter om avfallsmängder som kartläggningen givit. 19

20 2. Resultat 2.1 Svarsprocent Av de 56 verksamheter som fick enkäten om avfallsmängder och resurshushållning svarade alla i någon form. Några förvaltningar och bolag som inte hade möjlighet att svara skriftligt ringdes upp och intervjuades. Svarsprocenten varierade på de olika frågorna. 2.2 Avfallsslag från Göteborgs Stad Nedan finns en grov lista över avfallsslag som genereras av förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Observera att detta inte är den fullständiga listan. Avfall jämförligt med hushållsavfall Restavfall/blandat avfall Matavfall Farligt avfall Baser, syror Tvättvätskor Lösningsmedelsavfall Oorganiska kemikalier Bekämpningsmedel Avfall som innehåller kvicksilver och kadmium Avfall som innehåller PCB Cyanidhaltigt avfall Ammoniak Oljeavfall Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare Maskinrumsavfall, sk sludge Oljekontaminerad jord/grus Bensinvatten Färg- och lackrester med organiska lösningsmedel Lim och hartser Fogmasseavfall Aerosoler CFC (freon) Glykol Toneravfall Fotokemikalier Läkemedelsrester Isocyanater Impregnerat trä Isolermaterial som innehåller asbest Slam från slamavskiljare Spolgropsavfall Bromsvätska Jonbytarslam Förorenade massor Riskavfall Tryckbehållare Pyroteknisk utrustning Returpapper Kontorspapper Tidningar Förpackningar Färgade glasförpackningar Ofärgade glasförpackningar Pappersförpackningar Wellpapp Plastförpackningar Metallförpackningar Träförpackningar Elavfall Lysrör lågenergilampor Glödlampor Halogenlampor Småbatterier Bilbatterier Vitvaror Elektronik, producentansvar Elektronik, ej producentansvar Annat avfall Grovt brännbart verksamhetsavfall Fint brännbart verksamhetsavfall Obrännbart avfall Sekretessavfall Bygg- och rivningsavfall Trädgårds- och parkavfall Sten Schaktmassor Asfaltsavfall Muddermassor Metallskrot Plastavfall som inte är förpackningar Trä Möbler Däck Oorganiskt slam Slam från avloppsreningsverk och enskilda avlopp Vattenverksslam Avfall från fettavskiljare Flygaska, bottenaska och rökgasreningsavfall från förbränning. 20

21 2.3 Vilka är de största avfallsströmmarna från Göteborgs Stad? En sammanställning av de mängduppgifter som framkommit i kartläggningen landar på kända avfallsmängder från Göteborgs Stad på drygt ton år Observera att detta är de kända mängderna. Till detta kommer en, för varje avfallsslag, varierande okänd mängd. Detta gör att vi inte kan presentera exakta siffror på hur mycket avfall som produceras av Göteborgs Stad. Resultatet ger istället en uppfattning om storleksordningarna. De kända avfallsmängderna fördelar sig enligt figur 3. Av de kända mängderna är annat avfall den största strömmen följt av farligt avfall, restavfall/blandat avfall, returpapper, förpackningar, matavfall och sist elavfall. Vad annat avfall består av mer specifikt framgår av avsnitt Observera att 97 procent av det farliga avfallet utgörs av en fraktion, nämligen oljehaltigt vatten från oljeavskiljare från Göteborgs Hamn AB. Om denna fraktion skulle räknas bort skulle restavfall/blandat avfall vara den näst största strömmen följt av farligt avfall och ordningen därefter densamma. Anledningen till att det finns okända avfallsmängder är framför allt att många verksamheter helt eller delvis hyr lokaler av fastighetsägare som också står för avfallshämtningsabbonemanget för olika avfallsslag och har bakat in kostnaderna för detta i hyran. Ofta samlas avfallet från den aktuella fastighetsägaren in tillsammans med andra hyresgästers och hyresvärdens eget avfall varför det inte är möjligt att få tillgång till specifika mängder för en hyresgäst. De verksamheter för vilka detta är fallet har alltså i dagsläget små möjligheter att få tillgång till statistik över sina egna avfallsmängder. Av figur 4 framgår för hur många verksamheter detta gäller för. Figur 3. Kända avfallsmängder från förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad Observera att 97 procent av det farliga avfallet utgörs av en fraktion, oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn. Till de kända mängderna kommer okända mängder från ett antal förvaltningar och bolag, se figur 4. Källa: Kretslopp och vattens kund- och faktureringssystem samt skriftlig enkät genomförd av kretsloppskontoret november 2012-mars

22 Avfall från Göteborgs Stad ton Antal verksamheter med okända mängder (motsvarande antal anställda) Antal verksamheter med okända delmängder Restavfall/blandat avfall (drygt 1400) 18 Matavfall * 15 Farligt avfall # 12 (minst 2000) ca 18 Elavfall (drygt 2200) uppåt 20 Returpapper (drygt 4000) ca 13 Förpackningar (drygt 4500) ca 10 Annat avfall (knappt 2200) drygt 15 *Eftersom det saknas uppgifter om hur många anställda som har tillgång till matavfallssortering på de verksamheter som angivit att de har matavfallssortering är det svårt att ange för hur många anställda vi saknar uppgifter om matavfallsmängder ). #97 procent av denna mängd utgörs av oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn AB. Utan dessa skulle mängden farligt avfall vara 5999 ton. Figur 4. Kända avfallsmängder av olika fraktioner från förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad 2011 samt det antal verksamheter vars hela avfallsmängd för respektive fraktion är okänd respektive delar av avfallsmängden för respektive fraktion är okänd. Källa: Kretslopp och vattens kund- och faktureringssystem samt skriftlig enkät genomförd av kretsloppskontoret november 2012-mars För att göra en grov bedömning av hur stora de okända mängderna kan tänkas vara kan man titta på antal anställda i de verksamheter som saknar uppgifter över avfallsmängder. Av figur 4 framgår ungefärligt antal anställda för dessa verksamheter. Storleken på de tre största avfallsströmmarna (annat avfall, farligt avfall, restavfall/blandat avfall) gör att dessa sannolikt inte lär ändras om de okända mängderna skulle bli kända. En del verksamheter med okända mängder hyr lokaler av stadens fastighetsförvaltande verksamheter (Higab, GöteborgsLokaler, lokalförvaltningen mfl). Dessa verksamheters okända mängder återfinns därför i lokalförvaltarnas mängder vilket innebär att de egentligen inte är okända utan bara befinner sig under fel avfallslämnare. Möjligtvis kan förpacknings- och returpappersströmmen byta plats i storleksordning om samtliga mängder skulle bli kända. I övrigt bedöms storleksordningen förbli densamma om de okända mängderna skulle bli kända. 2.4 Felkällor Det finns ett antal felkällor till mängduppgifterna som har med rapporteringen från verksamheterna att göra. Ibland är det oklart om verksamheten rapporterar in mängder från samtliga anlitade insamlingsentreprenörer. Det råder en del förvirring kring hur olika avfallsslag kategoriseras och benämns. Olika insamlingsentreprenörer använder olika benämningar vilket gör det svårt för förvaltningar och bolag att rapportera rätt. Ett exempel: en insamlingsentreprenör kallar olika typer av verksamhetsavfall för restavfall vilket är benämningen som kretslopp och vatten med flera använder för hushållsavfall där matavfall är utsorterat. En annan felkälla är att avfallsfraktioner som uppkommer i små mängder hos vissa verksamheter, till exempel farligt avfall i kontorsverksamhet, kan lagras över årsskiften och rapporteras nästkommande år istället för det år de uppkom. 2.5 Restavfall/blandat avfall Enligt kartläggningen genererades knappt ton kända mängder restavfall/blandat avfall i Göteborgs Stads verksamheter år Av de kända mängderna restavfall/blandat avfall står de kommunala bostadsbolagen för de största mängderna (se figur 6). Därefter följer stadsdelsförvaltningarna och efter dessa kommer de lokalförvaltande verksamheterna, 22

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

UPPDRAGET... 3 BAKGRUND...

UPPDRAGET... 3 BAKGRUND... Plan för Göteborgs Stads prioriterade riterade mål Resurshushållningen ska öka 2013-10-15 1 Innehållsförteckning UPPDRAGET... 3 BAKGRUND... 3 AVFALL... 3 DRICKSVATTEN... 5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING...

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02 PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige HUTs nätverksträff för förebyggande Åsa Lindskog, Avfall Sverige Avfall Sveriges nätverksträff 25/9, 2014 Avfall Sveriges arbete med förebyggande EMA Kampanjen Extra satsning (resursförstärkning, samarbete

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Organisation och styrning i Göteborgs Stad

Organisation och styrning i Göteborgs Stad Organisation och styrning i Göteborgs Stad INTRODUKTION SOCIALSEKRETERARE 2017-03-29 LISBETH NILSSON Avdchef IFO/FH Stadsledningskontoret En hållbar stad öppen för världen Göteborg en växande framtidsstad

Läs mer

Galleriet. Naturvårdsverkets dialog: Avfallsplanera för en cirkulär ekonomi. Miljöbalksdagarna mars

Galleriet. Naturvårdsverkets dialog: Avfallsplanera för en cirkulär ekonomi. Miljöbalksdagarna mars 13.15 14.30 Galleriet Miljöbalksdagarna 2017 23 24 mars Naturvårdsverkets dialog: Avfallsplanera för en cirkulär ekonomi Ylva Carlheim-Gyllenskiöld, facilitator Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket Catarina

Läs mer

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för Hållbar utveckling KTH Typer av styrmedel Juridiska (t.ex. lagar, förordningar)

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

5:e upplagan, januari 2012

5:e upplagan, januari 2012 5:e upplagan, januari 2012 Illustration: Erik Ciardi Avfallshantering vid företag Syftet med projektet är främst att genom tillsyn öka återvinningen av verksamhetsavfall och minska mängden avfall som hamnar

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande Öka återvinningen Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande Dags för mer hållbar hantering av bygg- och rivningsavfall Som första branschförening har Återvinningsindustriernas medlemmar

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in.

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in. INVENTERINGSBLANKETT Innan vi kommer och besöker Er är det bra om Ni går igenom det avfall som verksamheten producerar. Fyll i tabellen som börjar på nästa sida efter bästa förmåga och gör en kopia till

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANP OPPSANPASSAD ASSAD AVFALLSHANTERING ALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN... SID 1 HITTA TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE... SID 1 LAGSTIFTNING... SID 2 SORTERING

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering. för dig som bor i. villa, småhus eller radhus

Enkät om framtidens avfallshantering. för dig som bor i. villa, småhus eller radhus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i villa, småhus eller radhus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra.

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND PM 2005-08-26 sid 1 (7) PM Hantering av verksamhetsavfall Denna PM syftar till att ge en kortfattad vägledning om vad som gäller för avfallshanteringen ute på olika företag beträffande

Läs mer

Avfall. Anna Brunned

Avfall.  Anna Brunned Avfall www.storuman.se Anna Brunned 076-127 67 74 Minimera Minsta mängden varor och produkter Fundera på varför du köper in är det ett måste? Ingår flaskor och förpackningarna i ett retursystem Finns ersättningsvara

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Inspektionschecklista BILAGA 4

Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklistan som börjar på nästa blad kan om så önskas modifieras, punkter läggas till eller dras ifrån innan tillsynsbesöket. Ett skäl till en sådan modifiering

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan 2016-2020 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora och mål 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret.

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret. BILAGA 1: SORTERINGSBILAGA TILL RENHÅLLNINGSORDNING. Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut eller administrativa ändringar (t ex ändrade telefon nr, adressuppgifter mm) införs i denna sorteringsbilaga

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Bilaga 5 Miljömål, strategier och lagstiftning inom EU samt på nationell nivå

Bilaga 5 Miljömål, strategier och lagstiftning inom EU samt på nationell nivå X 2017 Bilaga 5 Miljömål, strategier och lagstiftning inom EU samt på nationell nivå 1 INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under de senaste åren, aktuella

Läs mer

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallsdirektivet Förpackningsdirektivet Deponidirektivet Direktiven om uttjänta bilar, elavfall, batterier och ackumulatorer Naturvårdsverket

Läs mer

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6 Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Adress Postadress Telefon E-post Byggherre (om annan än ovan) Namn Adress Postadress

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Avfall. Varuflödet 2015-01-27. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning.

Avfall. Varuflödet 2015-01-27. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning. Avfall 1 Varuflödet Varor ordning Byggande/rivning Avfall oordning 3 1 Målbild Varor ordning Byggande/rivning Restprodukter ny ordning 4 Avfall- en komplex bild Incitament Begriplighet Bekvämlighet Resurshushållning

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Laxå januari 2013 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Fakta om Laxå kommun -----------------------------------------------------------------2 1.1. Invånarantal 2 1.2. Ålderfördelning 2

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer