Resurshushållningen. ska öka. Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resurshushållningen. ska öka. Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder"

Transkript

1 Resurshushållningen ska öka Kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stad samt åtgärder

2 Text: Karin Nielsen, kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, juni Värdefulla synpunkter på rapportens innehåll har lämnats av Gunvor Bergqvist, Sara Pettersson, Jonas Hed, Kim Lantto och Annika Malm på kretslopp och vatten, Mats Norén på intraservice, Lars Sandin på stadsledningskontoret, Maria Berglund på Upphandlingsbolaget, Ulla Lundgren på miljöförvaltningen, Linda Svensson på stadsdelsförvaltningen Centrum och Jon Jonsson på lokalförvaltningen. Tack till alla representanter för Göteborgs Stads förvaltningar och bolag som svarat på enkäten. Utan era värdefulla insatser hade denna kartläggning inte kunnat göras. Foto: Liseberg (sidan 1) 2

3 Sammanfattning Nämnden för kretslopp och vatten är processägare för Göteborgs Stads prioriterade mål Resurshushållningen ska öka. Målet handlar både om kommunen som helhet och Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Göteborgs Stad är såväl en stor konsument av varor som producent av avfall och avlopp. Potentialen för att via vår egen verksamhet påverka resurshushållningen är därför stor. Det är därför naturligt att kretslopp och vatten som processägare för det prioriterade målet prioriterar att arbeta för att öka resurshushållningen inom stadens förvaltningar och bolag. Alla genererar avfall och alla stadens verksamheter har ansvar för att målet nås. Som processägare har kretslopp och vatten en samordnande och ledande roll för att nå målet men kan aldrig ta över ansvaret för respektive nämnd eller styrelse. För att kunna prioritera kretslopp och vattens fortsatta insatser behövdes en nulägesbild över avfallsströmmar i staden och hur förvaltningar och bolag arbetar med det prioriterade målet idag. Därför gjordes en kartläggning. Denna rapport visar resultatet av kartläggningen. Rapporten är framtagen som ett underlag för kretslopp och vatten men bör också vara intressant för övriga förvaltningar och bolag. 19 fackförvaltningar, 10 stadsdelsnämnder och 27 bolag ingick i kartläggningen. Dessa 56 verksamheter bedöms stå för merparten av det avfall som genereras av Göteborgs Stad. Kartläggningen skedde med hjälp av en enkät till förvaltningar och bolag samt genom att använda kretslopp och vattens egen statistik över insamlat avfall som är jämförligt med hushållsavfall. Förutom avfall jämförligt med hushållsavfall (restavfall/blandat avfall och matavfall) kartlades farligt avfall exklusive elavfall, elavfall, förpackningar, returpapper, annat avfall (övrigt verksamhetsavfall ) och avfall från entreprenörer. Utöver förvaltningarnas och bolagens egna genererade mängder har följande inkluderats i de kartlagda mängderna: avfall från privata hyresgäster, avfall från brukare, avfall från verksamheter som hyr lokal av Göteborgs Stad, avfall från besökare vid evenemang som ordnas av Göteborgs Stad och avfall från båtar vid hamnar och marinor som ägs av Göteborgs Stad. Anledningarna är dels att det inte går att skilja ut dessa mängder från förvaltningarna och bolagens egna mängder dels att Göteborgs Stad har stora möjligheter att påverka dessa avfall. Avfall från Göteborgs Stad Resultatet av kartläggningen visar att sammanlagt ton känd mängd avfall genererades av Göteborgs Stad Avfallet består av allt från hushållsavfall, kontorspapper och sekretessavfall till parkavfall, bygg- och rivningsavfall, muddermassor, avloppsslam, askor och förorenad jord. Till den kända mängden kommer en, för varje avfallsslag, varierande okänd mängd som främst beror på att många verksamheter helt eller delvis hyr lokaler av fastighetsägare som också står för avfallsabonnemanget. Det är därför inte möjligt att få statistik över dessa avfallsmängder. En grov bedömning utifrån antal anställda i de verksamheter som saknar avfallsstatistik ger vid handen att den inbördes storleksordningen mellan de olika avfallsströmmarna sannolikt inte skulle ändras om de okända mängderna skulle bli kända. Storleksordningen är följande: Annat avfall är den största avfallsströmmen från Göteborgs Stad, följt av farligt avfall, restavfall/blandat avfall, returpapper, förpackningar, matavfall och sist elavfall. De kommunala bostadsbolagen står för de största mängderna avfall som är jämförligt med hushållsavfall (restavfall/blandat avfall) följt av stadsdelsförvaltningarna, de lokalförvaltande verksamheterna och verksamheter i staden som tar emot besökare (vid kulturinstitutioner, idrottsanläggningar, parker, evenemang etc). 65 procent av hämtställena för avfall jämförligt 3

4 med hushållsavfall i staden hade 2012 utsortering av matavfall hade denna andel ökat till 68 procent. Farligt avfall är en stor avfallsström från Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Den största fraktionen farligt avfall utgörs av olika typer av oljeavfall från i nämnd ordning Göteborgs Hamn, Renova och Göteborgs Spårvägar. Hela 97 procent av de kända mängderna farligt avfall utgörs av oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn. Flera av stadens verksamheter uppger att de inte har kännedom om vilka mängder farligt avfall de genererar trots att det finns en skyldighet att årligen dokumentera detta enligt avfallsförordningen. De största kända mängderna av elavfall i staden kommer från bostadsbolagen och därefter stadsdelsförvaltningarna. Även här saknar många verksamheter i staden dokumentation trots att lagkrav på detta finns. Förpackningar och returpapper genereras i störst känd mängd av bostadsbolagen och därefter stadsdelsförvaltningarna. Annat avfall utgör den största kända avfallsströmmen från Göteborgs Stad. Annat avfall är en varierad ström som består av allt från muddermassor till sekretessavfall. Här ingår till exempel relativt stora mängder av blandat verksamhetsavfall och bygg- och rivningsavfall. De enskilt största kända fraktionerna är slagg, rökgasreningsavfall och flygaska från förbränning av avfall från Renova. Därefter kommer avloppsslam från Gryaab och muddermassor från Göteborgs Hamn. En stor andel (69 procent) av de svarande verksamheterna uppgav att de indirekt gav upphov till avfall från anlitade entreprenörer men i stort sett ingen kunde ange mängder. Det entreprenörsavfall som flest uppgav var bygg- och rivningsavfall. Källsortering, återanvändning och avfallsansvariga i staden 42 procent av de svarande verksamheterna angav att 100 procent av deras arbetsplatser/anställda har möjlighet att sortera ut samtliga av sex fraktioner (returpapper, förpackningar av glas, papper, plast, metall och wellpapp). Av fackförvaltningarna svarade 53 procent att samtliga arbetsplatser/anställda hade sorteringsmöjlighet, av stadsdelsförvaltningarna 0 procent och av bolagen 48 procent. På frågan om man skänker eller säljer saker för återanvändning svarade 38 procent av förvaltningarna och bolagen att man gör det. 59 procent av stadens förvaltningar och bolag har utsett avfallsansvariga, enligt svaren på enkäten. Störst andel avfallsansvariga, 74 procent, har fackförvaltningarna följt av bolagen med 60 procent och stadsdelsförvaltningarna med 30 procent. Arbetet med resurshushållning i staden Göteborgs Stad har genom sin storlek och sina många roller och redskap stora möjligheter att öka resurshushållningen och flytta avfallet uppåt i avfallstrappan. Staden har nästan anställda och är därmed en av de största arbetsgivarna i Sverige. De anställda möter dagligen ett stort antal brukare: elever vid förskolor, skolor och vuxenutbildning, boende på äldreboenden och särskilda boenden, brukare i hemtjänsten, privata och kommersiella hyresgäster, besökare på evenemang, klienter och kunder. Staden gör varje år inköp för cirka 20 miljarder kronor och kan därigenom påverka marknaden för varor och tjänster. Framtidenkoncernen äger hälften av hyreslägenheterna i Göteborg och är Göteborgsmarknadens största ägare av kommersiella lokaler. Stadsplanering och myndighetsutövning är andra sätt med vilka staden påverkar. Staden hämtar och tar hand om avfall och kommunicerar dagligen med göteborgarna på en mängd olika sätt. I enkäten ställdes frågan i vilka roller förvaltningar och bolag har möjlighet att påverka resurshushållningen. Den roll som flest verksamheter anser att de kan påverka i är rollen som 4

5 beställare. Därefter kommer avfallsproducent och informatör/pådrivare med lika många svar, därefter mark/fastighetsägare och planerare. Några svarade också att de kan påverka i rollen som myndighetsutövare respektive avfallsinsamlare och genom övergripande strategiskt arbete. På frågan hur man arbetar med det prioriterade målet den närmaste tiden handlade den största andelen av svaren om att förbättra och utöka källsortering och återvinning. Därefter angavs förebyggande av avfall och sedan återanvändning. Efter det anger verksamheterna åtgärder som kan kategoriseras under rubriken Samordning, rutiner, riktlinjer, ledningssystem etc. Översyn och kartläggning, Uppföljning och delmål och Kunskapsuppbyggnad är i fallande ordning andra åtgärdsområden verksamheterna angett att de arbetar med den närmaste tiden. Ett knappt dussin verksamheter nämner att resurshushållningsmålet inte är prioriterat av deras nämnd/styrelse eller inte är relevant för verksamheten. Även på frågan Vilka ytterligare konkreta åtgärder utöver de som redan görs idag kan förvaltningen/bolaget vidta för att gå uppåt i avfallstrappan? följde svaren samma mönster. När verksamheterna tänker framåt handlar det alltså också mest om att förbättra källsortering och återvinning, därefter avfallsförebyggande och sedan återanvändning. Resurser, tid och ekonomi angavs av verksamheterna som de största hindren för att genomföra de önskade åtgärderna. Därefter angavs fysiska hinder, som utrymme och avstånd, som ett stort problem. Därnäst kom beteendefrågor. Problem med att få hyresvärden att erbjuda önskad sortering var en stor enskild hindrande faktor. Därefter kom hinder i form av lagstiftning och byråkrati, kunskapsbrist och problem med uppföljning. Noterbart är att den övervägande delen av svaren som handlade om resurser, tid och ekonomi kom från stadsdelsförvaltningarna medan merparten av svaren som handlade om beteende kom från bolagen. Slutligen ställdes en fråga om vilket stöd från kretslopp och vatten man skulle ha nytta av för att kunna genomföra de åtgärder man angivit. De flesta svarade information, utbildning och rådgivning, därefter Ta fram kunskap, material, rutiner och goda exempel. Ett antal verksamheter har nytta av bollplank och hjälp med strategier och idéer till hur verksamheten kan jobba med resurshushållningsmålet. Några angav att samordna och driva övergripande frågor som ett behov och lika många svarade rent praktisk avlastningshjälp. Prioriterade avfallsströmmar i staden Utifrån studier av klimatpåverkan av olika avfallsslag dras i denna rapport slutsatsen att stadens relativt stora strömmar av blandat hushållsavfall och blandat verksamhetsavfall (ingår i annat avfall ) bör prioriteras. Farligt avfall bör prioriteras på grund av dess farlighet för miljö och hälsa. Elavfall tillhör inte de största avfallsströmmarna från staden men elavfallets stora miljöpåverkan per ton gör att även denna avfallsström prioriteras. Övergripande behov för att öka resurshushållningen Resultatet av enkäten visar att det händer mycket för att öka resurshushållningen i staden men också att det finns en hel del kvar att göra. Förvaltningar och bolag arbetar än så länge mest i de mittersta delarna av avfallstrappan. Framför allt hos stadsdelsförvaltningarna finns en brist på resurser för att arbeta med det prioriterade målet. De har merparten av stadens anställda och en stor potential för förbättringar. Ekonomiskt pressade kärnverksamheter gör dock att arbetet med resurshushållning inte alltid kan prioriteras trots att det i längden sannolikt förutom miljövinster även ger ekonomiska besparingar genom lägre kostnader för avfallshantering och inköp. Staden bör därför tillföra ekonomiska resurser som gör att stadsdelarna kan förbättra sitt resurshushållningsarbete. 5

6 Även frågan om avfallsansvariga bör lyftas på stadennivå. Endast drygt hälften av stadens förvaltningar och bolag har utsett avfallsansvariga och på många håll saknas kunskap om lagstiftning och vilket ansvar man har som verksamhetsutövare. Åtgärder för att öka resurshushållningen Utifrån de prioriterade avfallsströmmarna, behovet av att sätta igång eller stimulera ett arbete på området, potentialen för förbättringar och förekomst av drivkrafter som kan underlätta ett arbete har vi prioriterat ett antal åtgärder. Åtgärderna är förankrade i tjänstemannastyrgruppen respektive den politiska styrgruppen för det prioriterade målet. Kretslopp och vatten ska i sin roll som processägare inte göra saker åt förvaltningar och bolag utan snarare stödja och underlätta deras eget arbete med att öka resurshushållningen. Karaktären på de åtgärderna är därför av typen initiera samverkan, arrangera erfarenhetsutbyte, bygga upp kunskap och metoder, starta processer för gemensamma riktlinjer och initiera dialog kring angelägna åtgärder. Följande åtgärder prioriteras: Fokus förebyggande Kretslopp och vatten initierar och planerar i samverkan med en lokal verksamhet i staden ett projekt för att förebygga avfall. Syftet är att ta fram metoder, rutiner och exempel som kan spridas till andra verksamheter i staden. Fokus förebygg elavfall Kretslopp och vatten initierar dialog och samverkan med berörda verksamheter i staden för att öka resurshushållningen inom stadens IT-användning och minska mängden elektroniskt avfall. Fokus förebygg matavfall Kretslopp och vatten för en dialog med berörda förvaltningar i syfte att bredda och utveckla stadens arbete med att minska matsvinn samt att få en långsiktighet och regelbundenhet i arbetet. Fokus förebygg pappersavfall Kretslopp och vatten och vatten initierar en dialog med berörda förvaltningar i syfte att få igång projektet med samordnad utskriftshantering igen och bredda det till fler förvaltningar och bolag i staden. Fokus beställarrollen Kretslopp och vatten initierar i samverkan med Upphandlingsbolaget och beställargrupperna ett projekt kring några utvalda avtalsområden i syfte att utveckla kunskap, rutiner och inköpskriterier för att gå uppåt i avfallstrappan. Fokus återanvändning Kretslopp och vatten verkar för att skapa kanaler för att byta erfarenheter och sprida inspiration för ökad återanvändning mellan stadens förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten följer upp, marknadsför och utvecklar den interna förmedlingssajten Tage. Fokus materialåtervinning Kretslopp och vatten för en dialog med lokalförvaltningen och andra berörda verksamheter i staden för att identifiera problem, lösningar och aktörer för att förbättra källsorteringen i staden. 6

7 Övriga åtgärder Farligt avfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag eventuella möjligheter att minska uppkomsten av farligt avfall samt sortera ut mer farligt avfall i staden. Blandat verksamhetsavfall Kretslopp och vatten utreder i samverkan med berörda förvaltningar och bolag förutsättningarna att minska uppkomsten och öka materialåtervinningen och återanvändningen av blandat verksamhetsavfall i staden. Bygg- och rivningsavfall Kretslopp och vatten verkar för ökad resurshushållning vid byggande i Göteborg genom att bidra vid uppdatering av kraven på avfall och resurshushållning i Gemensam Byggprocess och Miljöanpassat byggande. Publikt avfall Kretslopp och vatten verkar för en utvidgad samverkan mellan besöksverksamheter i Göteborgs Stad (både inomhus- och utomhusarrangemang) med syftet att förebygga avfall, öka återanvändning och materialåtervinning vid publika arrangemang i Göteborgs Stads regi. Planera för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten fortsätter sin dialog med berörda aktörer i staden i syfte att främja ytor för ökad resurshushållning i staden och en infrastruktur för avfall som stödjer detta. Myndighetsutövning för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten initierar i samverkan med miljöförvaltningen en ny uppdaterad tillsynsvägledning om hur verksamheter kan gå uppåt i avfallstrappan. Kretslopp och vatten fortsätter dialogen med stadsbyggnadskontoret om behovet av sorteringsutrymmen och krav på detta i samband med bygglovgivning. Förbättrad uppföljning Kretslopp och vatten levererar årligen statistik över insamlat avfall jämförligt med hushållsavfall för närmast föregående år till förvaltningar och bolag. Kretslopp och vatten utvecklar tillsammans med stadsledningskontoret nyckeltalen för resurshushållningsmålet som ska redovisas i Uppföljningsrapport 2. Kretslopp och vatten undersöker möjligheterna att få avfallsstatistik rapporterad per förvaltning och bolag även för de verksamheter som inte har eget avfallsabonnemang. Kommunikation för ökad resurshushållning Kretslopp och vatten tar fram en kommunikationsplan för det prioriterade målet. Kretslopp och vatten tar fram en handbok med tips på enkla sätt att gå uppåt i avfallstrappan i Göteborgs stad. 7

8 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Andra mål som berör resurshushållning Hur kan vi öka resurshushållningen inom avfallshanteringen? Avfallsförebyggande och återanvändning Materialåtervinning inklusive biologisk behandling Förbränning och deponering Avgränsning Kartlagda avfallsslag Kartlagda mängder Metod Resultat Svarsprocent Avfallsslag från Göteborgs Stad Vilka är de största avfallsströmmarna från Göteborgs Stad? Felkällor Restavfall/blandat avfall Matavfall Farligt avfall (exklusive elavfall) Elavfall Förpackningar och returpapper Annat avfall Avfall från entreprenörer Källsorteringsgrad Återanvändningsgrad Förekomst av avfallsansvariga I vilka roller kan staden påverka resurshushållningen? Vad gör förvaltningar och bolag den närmaste tiden? Hur kan förvaltningar och bolag gå vidare med att öka resurshushållningen? Prioritering av ytterligare åtgärder Hinder för ökad resurshushållning Önskat av stöd från kretslopp och vatten Klimatpåverkan av avfallsslag och avfallsströmmar Slutsatser och fortsatt arbete Prioriterade avfallsströmmar Slutsatser Övergripande behov Åtgärder Fokus förebyggande Fokus förebygg elavfall Fokus förebygg matavfall Fokus förebygg pappersavfall Fokus beställarrollen Fokus återanvändning Fokus materialåtervinning Övriga åtgärder Farligt avfall

9 Publikt avfall Planera för ökad resurshushållning Myndighetsutövning för ökad resurshushållning Förbättrad uppföljning Kommunikation för ökad resurshushållning BILAGA BILAGA BILAGA

10 1. Inledning 1.1 Bakgrund Om alla på jorden skulle använda lika mycket resurser som vi svenskar, eller för den delen vi göteborgare, skulle det behövas tre och ett halvt jordklot. I november 2010 antog kommunfullmäktige i Göteborgs Stad ett nytt prioriterat mål för staden: Resurshushållningen ska öka. Det prioriterade målet innebär att avfallsmängderna ska minska och att det avfall som uppstår ska behandlas allt högre upp i avfallstrappan. Avfallstrappan, eller avfallshierarkin, är en prioriteringsordning för avfallshantering beslutad i EU 3. Den säger att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas och i tredje hand materialåtervinnas. I fjärde hand ska energin i avfallet utvinnas och i sista hand får avfallet deponeras. Inriktningen på det prioriterade målet Avfallsmängderna ska minska. Det avfall som uppstår ska behandlas allt högre upp i avfallstrappan. Mängden avfall som måste deponeras ska minska, detta gäller även rivningsavfall och massor/rester från gammal infrastruktur. Med rivningsplaner bör man även kunna återanvända mer byggnadsmaterial. Mer information och motivation behövs för att göteborgarna ska agera mer resursvänligt och det ska bli lättare att vara miljövänlig. Användningen av produkter som har längre livslängd ska uppmuntras. Det är också viktigt att underhålla exempelvis stadens maskiner och lokaler så att de värdesäkras och håller god kvalitet. Giftflödena in i Göteborg kommer huvudsakligen från mat och andra produkter vi köper. Gifterna hamnar i avloppet eller soporna och i värsta fall lagras de i våra kroppar. Mängderna av gifter måste begränsas så att det näringsrika avloppsslammet från reningsverken kan accepteras av berörda intressenter för återföring till jordbruksmark. Matsvinnet ska minska och insamlad mängd matavfall ska öka. Ny teknik ska användas för att bättre återanvända organiskt material. En annan del av resurshushållningen är att slöseriet med dricksvatten ska minska. Källa: Budget för Göteborg 2013 Resurshushållningsmålet handlar både om kommunen som helhet, alla dess invånare och privata verksamheter, och om Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Nämnden för kretslopp och vatten är processägare för det prioriterade målet vilket innebär att man har en samordnande och ledande roll för att nå målet, men aldrig att man kan ta över ansvaret från respektive förvaltning och bolag i staden 4. Göteborgs Stad är såväl en stor konsument av varor och vatten som producent av avfall och avlopp. Potentialen för att via vår egen verksamhet påverka resurshushållningen är därför stor. Detta kan dels ske direkt genom att förvaltningar och bolag ökar sin egen resurshushållning dels genom att man som stor beställare påverkar andra aktörer och marknaden i stort. Staden kan också agera föregångare för privatpersoner, företag och myndigheter både i Göteborgs kommun, övriga Sverige och internationellt. Det är därför naturligt att kretslopp och vatten som processägare för det prioriterade målet prioriterar att arbeta för att öka resurshushållningen inom stadens förvaltningar och bolag. Alla genererar avfall. Därför berör det prioriterade målet alla förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Resurshushållningsmålet finns, tillsammans med ett antal andra prioriterade mål, i stadens budget. Alla stadens verksamheter har ansvar för att målet nås och arbetet ska varje år följas upp i förvaltningarnas och bolagens uppföljningsrapporter. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 4 Budget för Göteborgs Stad

11 1.2 Syfte Många av Göteborgs Stads förvaltningar och bolag arbetar redan med att öka resurshushållningen, till exempel genom information, att minska matsvinn och skapa en bra källsortering. Men det finns i nuläget ingen samlad bild av stadens arbete och det finns många områden med möjlighet till förbättring. För att veta hur kretslopp och vatten ska kunna stödja arbetet med att öka resurshushållningen i stadens verksamheter behöver vi veta vad man behöver hjälp med. För att ha ett nuläge att utgå ifrån behöver vi också få en samlad bild av de avfallsmängder som genereras av förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad, vilket vi i dagsläget saknar kunskap om. För att kunna prioritera kretslopp och vattens fortsatta insatser behöver vi veta vilka som är de största och mest miljöpåverkande avfallsströmmarna från stadens verksamheter och vad det finns för möjligheter och hinder för att öka resurshushållningen i förvaltningar och bolag. Under vintern 2012/13 har därför kretsloppskontoret (från årsskiftet kretslopp och vatten) gjort en kartläggning av avfallsströmmar i Göteborgs Stads verksamheter samt möjligheter att nå det prioriterade målet. Syftet med kartläggningen har varit att besvara följande frågor: Vilka typer av avfall genereras inom Göteborgs Stads förvaltningar och bolag? Hur fördelas dessa mängdmässigt mellan olika förvaltningar och bolag? Vilka är stadens kvantitativt största avfallsströmmar? Vilka avfallsströmmar från staden har störst miljöpåverkan? Vilka roller har de olika förvaltningarna och bolagen som aktörer för att öka resurshushållningen? Vilka åtgärder kan ge bäst effekt? Resultatet av kartläggningen ska användas som en grund för att förstå var det är viktigast och mest effektivt att sätta in åtgärder för att öka resurshushållningen och gå uppåt i avfallstrappan. Resultatet av kartläggningen kommer att användas som ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som kretslopp och vatten ska arbeta vidare med i sitt fortsatta processägarskap för det prioriterade målet. Målgruppen för den här rapporten är alltså i första hand kretslopp och vatten. Men rapporten och dess resultat kommer också att kommuniceras till Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. 1.3 Andra mål som berör resurshushållning Utöver det prioriterade målet om att resurshushållningen ska öka finns följande andra mål på området som är relevanta för Göteborgs Stad. A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen* Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än år Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. *Gemensam regional plan för tretton kommuner i Göteborgsregionen. 11

12 Sveriges avfallsplan Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent. Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Matavfallet ska minska. Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. EUs ramdirektiv om avfall Senast 2020 ska förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfall vara minst 50 viktprocent Hur kan vi öka resurshushållningen inom avfallshanteringen? Avfallshanteringen i EU, Sverige, regionen och Göteborg ska styras av prioriteringsordningen i den så kallade avfallstrappan, eller avfallshierarkin, som finns i EUs ramdirektiv om avfall. Det finns stora miljövinster att göra när vi flyttar avfall uppåt i avfallstrappan. Det beror på att den största miljöpåverkan uppstår när en produkt tillverkas. Det handlar om energikrävande utvinning av råvaror, utsläpp från produktionsprocesser som i sin tur kräver råvaror, energi- och vattenkrävande jordbruk etc. 12

13 För att tillverka en mobiltelefon som väger cirka 150 gram krävs det exempelvis mer än 25 kg resurser 5. Att förebygga avfall genom att undvika att producera en vara blir därmed bättre för miljön än att återvinna materialet produkten är gjord av. Materialåtervinning är i sin tur bättre för miljön än förbränning av avfall för el- och fjärrvärmeproduktion eftersom man i det senare bara tar tillvara energin och inte stora delar av materialet (slagg används för sluttäckning/konstruktion på deponier och skrot från slagg återvinns). Dessutom bidrar förbränningen av plast i avfallet till klimatförändringen och miljö- och hälsofarliga ämnen från den deponerade förbränningsaskan riskerar att spridas. Det sämsta alternativet ur miljösynpunkt är att deponera avfall eftersom man då både går miste om energi- och materialresurserna i avfallet samtidigt som miljö- och hälsofarliga ämnen i avfallet riskerar att spridas. Ett exempel på miljövinsterna med avfallstrappan: Ur klimatperspektiv är det i grova drag tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. I samband med att kommunerna i Göteborgsregionen tog fram den regionala avfallsplanen A2020 gjordes en klimatanalys av de mål som sattes upp i planen. Den visar att klimatet har allra mest att vinna på att minska avfallsmängderna. Potentialen att öka resurshushållningen genom att gå uppåt i avfallstrappan är stor. Fortfarande går merparten (drygt 60 procent) av hushållsavfallet i Göteborgs geografiska område till förbränning, medan 20 procent går till materialåtervinning och drygt 10 procent till biologisk behandling. Någon samlad bild av behandlingen av verksamhetsavfallet finns inte eftersom det är verksamhetsutövarna själva som har ansvaret för insamlingen. En uppskattning tyder dock på att en större andel av verksamhetsavfallet än av hushållsavfallet materialåtervinns 6. Figur 1. Reduktion av växthusgaser från avfallshanteringen inom Göteborgsregionen genom att de olika målen i A2020 uppnås. Källa: Konsekvenser av uppsatta mål i A2020 Ett klimatperspektiv, Profu Danska Miljöministeriet Utredning av mängder och anläggningar för verksamhetsavfall i Göteborgs kommun, Golder Associates

14 Avfallsförebyggande och återanvändning Enligt avfallsdirektivet ska avfall i första hand förebyggas. Mängden hushållsavfall har ökat i stadig takt det senaste seklet, ungefär i samma takt som hushållen fått mer pengar att röra sig med. Framtidsscenarier visar att om inget görs för att vända trenden kommer vi att slänga dubbelt så mycket avfall om 20 år 7. Avfallsmängderna har historiskt varit kopplade till den ekonomiska tillväxten. Ju högre tillväxt desto större avfallsmängder. Målsättningen, både på EU-nivå, nationell och regional nivå är att detta samband ska brytas och avfallsmängderna ska frikopplas från den ekonomiska tillväxten. Med avfallsförebyggande menas, enligt EUs ramdirektiv, åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall. Att förebygga avfall innebär både att minska mängden avfall och avfallets farlighet (halten av skadliga ämnen i material och produkter och negativ påverkan på miljön och människors hälsa). Att förebygga avfall leder inte bara till miljövinster utan också minskade kostnader genom att kostnaden för inköp av produkter och kostnaden för avfallshantering minskar. Erfarenheter från ett byggprojekt i Storbritannien visar exempelvis att kostnaden för själva avfallshanteringen kunde mer än halveras vid systematiskt arbete med att förebygga avfall 8. Avfall kan förebyggas genom förändringar i produktionen av varor och tjänster och inriktningen och nivån på konsumtionen. Följande är olika sätt att förebygga avfall 9 : Materialeffektiva processer, till exempel prefabricerat byggande Materialsnåla produkter, till exempel småbilar och tunna aluminiumburkar Produkter med lång livslängd - Produkter med hög kvalitet, till exempel teknisk och estetisk (lång hållbarhet, tidlös design) - Reparation av produkter, till exempel produkter som kan plockas isär och repareras, produktion av reservdelar - Återanvändning, till exempel inom hemmet, genom begagnatmarknaden Konsumtionsmönster - Uthyrning, samägande, till exempel bilkooperativ, gemensam tvättstuga - Ändra konsumtionens inriktning, till exempel tjänster istället för varor - Minska konsumtionens omfattning, till exempel jobba mindre, minska svinn och spill Vanliga exempel på åtgärder för att förebygga avfall är att minska matsvinn och engångsartiklar, tacka nej till direktreklam, skänka till återanvändning och köpa begagnat. Materialåtervinning inklusive biologisk behandling Näst efter förebyggande och återanvändning ska avfall, enligt avfallstrappan, behandlas genom materialåtervinning. Vid materialåtervinning upparbetas avfall till nya material och produkter. Så blir till exempel mjukplast till nya sopsäckar och bärkassar och kapsyler och konservburkar till nytt stål. Enligt EUs ramdirektiv om avfall innefattas även upparbetning av organiskt material, till exempel genom rötning, i materialåtervinning. Följande är exempel på hur man kan öka materialåtervinningen: Införa och utöka källsortering av matavfall, returpapper (tidningar och kontorspapper), förpackningar av glas, plast, papper, metall och wellpapp 7 Analysing future solid waste generation. Working paper 118, Östblom mfl, National Institute of Economic Research, Stockholm Att minska byggavfallet, En metod för att förebygga avfall vid byggande, Tyréns, Skanska, Nya Karolinska Solna Hållbar Avfallshantering, Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram, Rapport 6523, Naturvårdsverket

15 Sortera grövre avfall i återvinningsbara fraktioner, till exempel skrot och plast Köpa produkter tillverkade av återvunnet material Förbränning och deponering I Sverige får utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall inte deponeras sedan 2002 respektive Det icke farliga avfall som deponeras i Sverige består av jord, till exempel schaktmassor, rester från sortering, aska samt mineralavfall från byggnad och rivning. Det farliga avfall som deponeras utgörs av förorenad jord samt flygaska och rökgasreningsavfall från avfallsförbränning 10. För att minska mängden avfall som deponeras är det därför lämpligt att: Öka återanvändningen av schaktmassor Öka återvinningen och återanvändningen av bygg- och rivningsavfall Öka och förbättra utsorteringen av avfall till materialåtervinning Den sistnämna åtgärden bidrar också till att flytta avfall från förbränning till materialåtervinning Avgränsning Kartlagda verksamheter Göteborgs Stad består av 20 fackförvaltningar, 10 stadsdelsförvaltningar och ett 30-tal aktiva kommunala bolag. Kartläggningen har omfattat 19 fackförvaltningar, samtliga stadsdelsförvaltningar och 27 bolag. Valnämndens kansli har endast en till två anställda mellan valen och regionarkivet finansieras endast till 40 procent av Göteborgs Stad. Därför togs dessa förvaltningar inte med i kartläggningen. Under det år som kartlades, 2011, fanns 21 fackförvaltningar. Nu har dessa blivit 20 då kretsloppskontoret och Göteborg Vatten slagits samman till en förvaltning. När det gäller bolagen sattes gränsen för att de skulle tas med i kartläggningen vid att de ska ägas till minst 50 procent av Göteborgs Stad. De flesta helägda kommunala bolag finns i två koncerner, GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen (Förvaltnings AB Framtiden). Koncernerna i sig togs inte med i kartläggningen men väl deras dotterbolag som bedriver den huvudsakliga verksamheten. Avfallsmängder från dotterbolag till Göteborgs Egnahemsbolag AB, Liseberg AB samt Älvstranden Utveckling AB räknas in under respektive moderbolags avfallsmängder. Avfallsmängder från Scandinavium AB som ägs av Framtidenkoncernen men där Got Event AB står för avfallsabonnemanget och evenemangsverksamheten i arenan räknades in under Got Event. Rysåsens Fastighets AB (bedriver fastighetsförvaltning vid Selma Lagerlöfs torg) togs inte med i kartläggningen på grund av storleken (en anställd). Johanneberg Science Park AB togs inte med på grund av osäkerhet om ägandeförhållandena vid tidpunkten för kartläggningens start. Det finns ett antal bolag ägda av Göteborgs Stad som av olika orsaker är vilande. De har ingen aktiv verksamhet och togs därför inte med i kartläggningen. Sammanlagt har 56 verksamheter i Göteborgs Stad kartlagts. Bedömningen är att dessa står för merparten av det avfall som genereras av Göteborgs Stad. 10 Avfall i Sverige 2010, Rapport 6520, Naturvårdsverket

16 Kartlagda verksamheter i Göteborgs Stad Fackförvaltningar antal anställda Fastighetskontoret 184 Färdtjänstförvaltningen 129 fd Göteborg Vatten 282 Idrotts- och föreningsförvaltningen 299 Intraservice 339 Konsument Göteborg 35 fd Kretsloppskontoret 63 Kulturförvaltningen 423 Lokalförvaltningen 375 Miljöförvaltningen 177 Park- och naturförvaltningen 374 Social resursförvaltning 1345 Stadsbyggnadskontoret 271 Stadsledningskontoret 453 Stadsrevisionen 25 Trafikkontoret 134 Utbildningsförvaltningen 2229 Vuxenutbildningsförvaltningen 89 Överförmyndarförvaltningen 25 Stadsdelsförvaltningar SDF Angered 3698 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 4208 SDF Centrum 2150 SDF Lundby 2541 SDF Majorna-Linné 3493 SDF Norra Hisingen 3623 SDF Västra Göteborg 3972 SDF Västra Hisingen 3590 SDF Örgryte-Härlanda 3638 SDF Östra Göteborg 3067 Bolag Boplats Göteborg AB 7 Bostads AB Poseidon 248 Business Region Göteborg AB 88 Familjebostäder i Göteborg AB 236 Försäkrings AB Göta Lejon 10 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler 55 Got Event AB 320 Gårdstensbostäder AB 37 Göteborg & Co AB 164 Göteborg Energi AB 1184 Göteborgs Egnahems AB 23 Göteborgs Gatu AB 71 Göteborgs Hamn AB

17 Göteborgs Spårvägar AB 1990 Göteborgs Stads Bostad AB 275 Göteborgs Stads Parkerings AB 43 Göteborgs Stadsteater 209 Göteborgsregionens Fritidshamnar AB 27 (GREFAB) Göteborgsregionens Ryaverk AB (GRYAAB) 88 Hantverks & Industrihus i Göteborg AB (Higab) 59 Kommunleasing i Göteborg AB 7 Liseberg AB 2984 Älvstranden Utveckling AB 41 Renova AB 852 Störningsjouren i Göteborg AB 28 Upphandlingsbolaget 31 Utveckling Nordost AB 5 Figur 2. Antal anställda 2011 inklusive tillsvidare, tidsbegränsade och timavlönade anställningar. Uppgifterna för AB Framtidens dotterbolag (Bostadsbolaget, Familjebostäder, Poseidon, Gårdstensbostäder, GöteborgsLokaler. Egnahemsbolaget, Parkeringsbolaget och Störningsjouren) gäller Källor: Stadsledningskontoret, Förvaltnings AB Framtiden Kartlagda avfallsslag Kartläggningen har avgränsats till fast avfall inklusive avloppsslam. Det prioriterade målet omfattar också dricksvattenresurser, men dessa studeras inte i denna kartläggning. Förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad ger upphov till en mängd olika typer av avfall, allt från kontorspapper till förbränningsaskor. Göteborgs Stad består av verksamheter som producerar verksamhetsavfall. Verksamhetsavfallet kan delas upp i: avfall som är jämförligt med hushållsavfall (till exempel rest- och matavfall från skolor och äldreboenden) annat verksamhetsavfall Förvaltningar och bolag kan dels generera avfall direkt dels indirekt via tjänster som staden upphandlar från entreprenörer, exempelvis bygg- och rivningsavfall från byggentreprenader. Kartläggningen omfattar följande avfallsströmmar inom Göteborgs Stad: Restavfall/blandat avfall, alltså avfall som är jämförligt med hushållsavfall och hamnar i det vi traditionellt kallar en soppåse under diskbänkar och dylikt. Restavfall kallas avfallet då man sorterat ut matavfallet medan blandat avfall är det man får då man inte sorterar ut matavfall. Kommunerna har, enligt miljöbalken, ansvaret för att samla in hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I Göteborg Stad har kretslopp och vatten detta ansvar. Matavfall, också det ett avfall som är jämförligt med hushållsavfall och omfattas av det kommunala insamlingsansvaret. Farligt avfall, det vill säga avfall som är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människa och miljö och därför inte får blandas med annat avfall utan ska sorteras ut, förvaras för sig och samlas in för separat behandling. Verksamhetsutövaren har ansvaret för att det farliga avfallet transporteras bort. Över vissa mängder får farligt avfall endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. Elavfall, det vill säga elektriska och elektroniska produkter. De innehåller många ämnen som är skadliga för miljön och människan, till exempel kvicksilver, bly och 17

18 bromerade flamskyddsmedel. Elavfall innehåller dessutom värdefulla resurser, som metaller, som kan materialåtervinnas. Nästan allt elavfall klassas som farligt avfall och omfattas av de regler för förvaring och transport som gäller för farligt avfall. Förpackningar och returpapper, det vill säga förpackningar av papper, wellpapp, metall, plast, glas och trä samt kontorspapper och tidningar (returpapper). Dessa avfallsslag ska materialåtervinnas och omfattas av obligatoriskt (förpackningar och tidningar) eller frivilligt (kontorspapper) producentansvar vilket innebär att producenterna har ansvaret för att samla in avfallet. Annat avfall. Utöver det avfall som nämnts ovan uppkommer i kommunal verksamhet en mängd andra avfallsslag, som traditionellt betraktats som verksamhetsavfall. Det handlar om allt från parkavfall till kommunalt avloppsslam. Kommunala verksamheter är själva ansvariga för att detta avfall transporteras bort. Avfall från entreprenörer, alltså det avfall som förvaltningar och bolag indirekt ger upphov till via de tjänster som entreprenörer utför på förvaltningens/bolagets uppdrag. I de fall det inte rör sig om avfall jämförligt med hushållsavfall har entreprenören ansvaret för att avfallet forslas bort Kartlagda mängder Utöver förvaltningarnas och bolagens egna genererade mängder (till exempel från det egna kontoret eller annan verksamhet) har följande mängder inkluderats i de avfallsmängder som kartlagts: Avfall från privata hyresgäster hos de fyra kommunala bostadsbolagens (Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder) och fastighetskontorets bostäder på markreserven. Avfall från brukare (elever och boende) hos stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning och utbildningsförvaltningen. Avfall från vissa verksamheter som hyr lokal av Göteborgs Stad (via lokalförvaltningen, fastighetskontoret, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, Higab, Älvstranden Utveckling AB, Göteborgs Hamn AB, Göteborgs Stads Parkerings AB, Parkeringsbolaget Renova AB ochandra verksamheter som hyr ut lokaler). Avfall från besökare vid evenemang som ordnas av Göteborgs Stads verksamheter och parker, gator, kulturinstitutioner och idrottsarenor som ägs av Göteborgs Stad (framför allt idrott- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, park- och naturförvaltningen, Liseberg AB, GotEvent AB, Göteborg & Co och Göteborgs Stadsteater). Avfall från båtar vid hamnar och marinor som ägs av Göteborgs Stad (Göteborgs Hamn AB, Grefab). Anledningarna till att dessa mängder räknats med är dels att det inte går att skilja dem från de egna avfallsmängder som genereras av bostadsbolagen, förvaltningarna, lokalförvaltarna, besöksverksamheterna och hamnverksamheterna dels att Göteborgs Stad har stora möjligheter att påverka dessa avfall. Avfallet från de privata hyresgästerna i allmännyttan påverkas av de sorteringsmöjligheter de erbjuds av hyresvärden och den information de får av denna. Likaså påverkas lokalhyresgästerna av sina hyresvärdar och den avfallshantering de erbjuder. Brukare och besökare påverkas av den avfallshantering och information som erbjuds i stadens skolor och boenden och vid evenemang och besöksverksamheter. Båt- och fartygskunder påverkas av den avfallshantering och information som erbjuds i hamnar och marinor. 18

19 1.6 Metod För att få fram mängduppgifter om det avfall som är jämförligt med hushållsavfall och som därför täcks av kretslopp och vattens insamlingsansvar har vi använt vårt kund- och faktureringssystem för avfall (Navet) där hämtade mängder framgår. För de avfallslag där kretslopp och vatten inte har insamlingsansvaret och vi därför saknar avfallsstatistik har vi gjort en skriftlig enkät (se bilaga 1). Den skickades med e-post till förvaltningar och bolag den 1 november Enkäten har omfattat frågor om farligt avfall inklusive elavfall, annat avfall och avfall som genereras av entreprenörer. Enkäten har också innehållit frågor om förekomst av avfallsansvariga, om källsortering och återanvändning, i vilka roller man kan påverka resurshushållningen, nuvarande och framtida åtgärder för att öka resurshushållningen, hinder samt behov av stöd från kretslopp och vatten för att arbeta med att nå målet. Många verksamheter angav hela eller delar av sina avfallsmängder som svar på enkäten varav ett stort antal bifogade mängduppgifterna i form av excelfiler som de fått från sina insamlingsentreprenörer. En tillståndspliktig verksamhet bifogade sina miljörapporter där uppgifter om verksamhetens avfallsmängder framgick. De tillgängliga mängduppgifterna räknades samman under respektive avfallskategori. Enkäten har kompletterats med intervjuer per telefon och frågor per e-post. Ett personligt möte med stadsdelsförvaltningarnas utvecklingsledare miljö skedde även vid ett av deras nätverksmöten. Svaren på de beskrivande frågorna har kompletterats med uppgifter från uppföljningen av det prioriterade målet i verksamheternas uppföljningsrapporter (UR2) från En bedömning av vilka av stadens avfallsströmmar som har störst miljöpåverkan har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i litteraturen om olika avfallsslags miljöpåverkan och de uppgifter om avfallsmängder som kartläggningen givit. 19

20 2. Resultat 2.1 Svarsprocent Av de 56 verksamheter som fick enkäten om avfallsmängder och resurshushållning svarade alla i någon form. Några förvaltningar och bolag som inte hade möjlighet att svara skriftligt ringdes upp och intervjuades. Svarsprocenten varierade på de olika frågorna. 2.2 Avfallsslag från Göteborgs Stad Nedan finns en grov lista över avfallsslag som genereras av förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Observera att detta inte är den fullständiga listan. Avfall jämförligt med hushållsavfall Restavfall/blandat avfall Matavfall Farligt avfall Baser, syror Tvättvätskor Lösningsmedelsavfall Oorganiska kemikalier Bekämpningsmedel Avfall som innehåller kvicksilver och kadmium Avfall som innehåller PCB Cyanidhaltigt avfall Ammoniak Oljeavfall Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare Maskinrumsavfall, sk sludge Oljekontaminerad jord/grus Bensinvatten Färg- och lackrester med organiska lösningsmedel Lim och hartser Fogmasseavfall Aerosoler CFC (freon) Glykol Toneravfall Fotokemikalier Läkemedelsrester Isocyanater Impregnerat trä Isolermaterial som innehåller asbest Slam från slamavskiljare Spolgropsavfall Bromsvätska Jonbytarslam Förorenade massor Riskavfall Tryckbehållare Pyroteknisk utrustning Returpapper Kontorspapper Tidningar Förpackningar Färgade glasförpackningar Ofärgade glasförpackningar Pappersförpackningar Wellpapp Plastförpackningar Metallförpackningar Träförpackningar Elavfall Lysrör lågenergilampor Glödlampor Halogenlampor Småbatterier Bilbatterier Vitvaror Elektronik, producentansvar Elektronik, ej producentansvar Annat avfall Grovt brännbart verksamhetsavfall Fint brännbart verksamhetsavfall Obrännbart avfall Sekretessavfall Bygg- och rivningsavfall Trädgårds- och parkavfall Sten Schaktmassor Asfaltsavfall Muddermassor Metallskrot Plastavfall som inte är förpackningar Trä Möbler Däck Oorganiskt slam Slam från avloppsreningsverk och enskilda avlopp Vattenverksslam Avfall från fettavskiljare Flygaska, bottenaska och rökgasreningsavfall från förbränning. 20

21 2.3 Vilka är de största avfallsströmmarna från Göteborgs Stad? En sammanställning av de mängduppgifter som framkommit i kartläggningen landar på kända avfallsmängder från Göteborgs Stad på drygt ton år Observera att detta är de kända mängderna. Till detta kommer en, för varje avfallsslag, varierande okänd mängd. Detta gör att vi inte kan presentera exakta siffror på hur mycket avfall som produceras av Göteborgs Stad. Resultatet ger istället en uppfattning om storleksordningarna. De kända avfallsmängderna fördelar sig enligt figur 3. Av de kända mängderna är annat avfall den största strömmen följt av farligt avfall, restavfall/blandat avfall, returpapper, förpackningar, matavfall och sist elavfall. Vad annat avfall består av mer specifikt framgår av avsnitt Observera att 97 procent av det farliga avfallet utgörs av en fraktion, nämligen oljehaltigt vatten från oljeavskiljare från Göteborgs Hamn AB. Om denna fraktion skulle räknas bort skulle restavfall/blandat avfall vara den näst största strömmen följt av farligt avfall och ordningen därefter densamma. Anledningen till att det finns okända avfallsmängder är framför allt att många verksamheter helt eller delvis hyr lokaler av fastighetsägare som också står för avfallshämtningsabbonemanget för olika avfallsslag och har bakat in kostnaderna för detta i hyran. Ofta samlas avfallet från den aktuella fastighetsägaren in tillsammans med andra hyresgästers och hyresvärdens eget avfall varför det inte är möjligt att få tillgång till specifika mängder för en hyresgäst. De verksamheter för vilka detta är fallet har alltså i dagsläget små möjligheter att få tillgång till statistik över sina egna avfallsmängder. Av figur 4 framgår för hur många verksamheter detta gäller för. Figur 3. Kända avfallsmängder från förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad Observera att 97 procent av det farliga avfallet utgörs av en fraktion, oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn. Till de kända mängderna kommer okända mängder från ett antal förvaltningar och bolag, se figur 4. Källa: Kretslopp och vattens kund- och faktureringssystem samt skriftlig enkät genomförd av kretsloppskontoret november 2012-mars

22 Avfall från Göteborgs Stad ton Antal verksamheter med okända mängder (motsvarande antal anställda) Antal verksamheter med okända delmängder Restavfall/blandat avfall (drygt 1400) 18 Matavfall * 15 Farligt avfall # 12 (minst 2000) ca 18 Elavfall (drygt 2200) uppåt 20 Returpapper (drygt 4000) ca 13 Förpackningar (drygt 4500) ca 10 Annat avfall (knappt 2200) drygt 15 *Eftersom det saknas uppgifter om hur många anställda som har tillgång till matavfallssortering på de verksamheter som angivit att de har matavfallssortering är det svårt att ange för hur många anställda vi saknar uppgifter om matavfallsmängder ). #97 procent av denna mängd utgörs av oljehaltigt vatten från oljeavskiljare i Göteborgs Hamn AB. Utan dessa skulle mängden farligt avfall vara 5999 ton. Figur 4. Kända avfallsmängder av olika fraktioner från förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad 2011 samt det antal verksamheter vars hela avfallsmängd för respektive fraktion är okänd respektive delar av avfallsmängden för respektive fraktion är okänd. Källa: Kretslopp och vattens kund- och faktureringssystem samt skriftlig enkät genomförd av kretsloppskontoret november 2012-mars För att göra en grov bedömning av hur stora de okända mängderna kan tänkas vara kan man titta på antal anställda i de verksamheter som saknar uppgifter över avfallsmängder. Av figur 4 framgår ungefärligt antal anställda för dessa verksamheter. Storleken på de tre största avfallsströmmarna (annat avfall, farligt avfall, restavfall/blandat avfall) gör att dessa sannolikt inte lär ändras om de okända mängderna skulle bli kända. En del verksamheter med okända mängder hyr lokaler av stadens fastighetsförvaltande verksamheter (Higab, GöteborgsLokaler, lokalförvaltningen mfl). Dessa verksamheters okända mängder återfinns därför i lokalförvaltarnas mängder vilket innebär att de egentligen inte är okända utan bara befinner sig under fel avfallslämnare. Möjligtvis kan förpacknings- och returpappersströmmen byta plats i storleksordning om samtliga mängder skulle bli kända. I övrigt bedöms storleksordningen förbli densamma om de okända mängderna skulle bli kända. 2.4 Felkällor Det finns ett antal felkällor till mängduppgifterna som har med rapporteringen från verksamheterna att göra. Ibland är det oklart om verksamheten rapporterar in mängder från samtliga anlitade insamlingsentreprenörer. Det råder en del förvirring kring hur olika avfallsslag kategoriseras och benämns. Olika insamlingsentreprenörer använder olika benämningar vilket gör det svårt för förvaltningar och bolag att rapportera rätt. Ett exempel: en insamlingsentreprenör kallar olika typer av verksamhetsavfall för restavfall vilket är benämningen som kretslopp och vatten med flera använder för hushållsavfall där matavfall är utsorterat. En annan felkälla är att avfallsfraktioner som uppkommer i små mängder hos vissa verksamheter, till exempel farligt avfall i kontorsverksamhet, kan lagras över årsskiften och rapporteras nästkommande år istället för det år de uppkom. 2.5 Restavfall/blandat avfall Enligt kartläggningen genererades knappt ton kända mängder restavfall/blandat avfall i Göteborgs Stads verksamheter år Av de kända mängderna restavfall/blandat avfall står de kommunala bostadsbolagen för de största mängderna (se figur 6). Därefter följer stadsdelsförvaltningarna och efter dessa kommer de lokalförvaltande verksamheterna, 22

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING

RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING 7-14 214-7-1 Sida 1 av 1 diarenummer 117-1-91 RUTIN FÖR AVFALLSHANTERING Syfte Avfallshanteringen ska vara ett verktyg i arbetet med att upprätthålla en välfungerande källsortering vid Högskolan i Borås.

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall. Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall. Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Hushållsavfall som ska läggas i det gröna kärlet... 5 3 Hushållsavfall

Läs mer

Förtroendekrisen och kommunikationsarbetet inom Göteborgs Stad

Förtroendekrisen och kommunikationsarbetet inom Göteborgs Stad Förtroendekrisen och kommunikationsarbetet inom Göteborgs Stad Helena Mehner, kommunikationsdirektör Jens Lisell, senior kommunikationsstrateg Detta har hänt Göteborgs Stad vi har stått i fokus för medias

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2014

Gemensam handlingsplan 2014 Gemensam handlingsplan 2014 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Renhållningsföreskrifter Haninge kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Haninge Sida 2 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL...

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... SORTERINGSGUIDE 1 INNEHÅLL INLEDNING INLEDNING... 3 BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... 11 METALLFÖRPACKNINGAR...

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Förslag till etappmål

Förslag till etappmål NV-00336-13 Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att föreslå

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

GÖTEBORGS STAD INTERNA KLIMATKOMPENSATION

GÖTEBORGS STAD INTERNA KLIMATKOMPENSATION GÖTEBORGS STAD INTERNA KLIMATKOMPENSATION SAMMANSTÄLLNING OCH SLUTSATSER FÖR TJÄNSTERESOR MED FLYG OCH BIL UNDER 2011 Elin Frisk och Maria Losman, På uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg MILJÖBYRÅN ECOPLAN

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012 2017

Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012 2017 Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan 2012 2017 RAPPORT 6502 maj 2012 Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan 2012 2017 Rapport 6502 maj 2012 NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC)

KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC) KIRUNA DEPONI & ÅTERVINNINGSCENTRAL (ÅVC) Sorteringsguide för företag Reglerna kring avfallshanering är många och det är inte lätt för företag eller annan verksamhetsutövare att känna till allt. Samtidigt

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Angående köksavfallskvarnar

Angående köksavfallskvarnar Beskrivning Information om köksavfallskvarnar Dokumenttyp Information Upprättad av Tomas Adolphson/ Klara Dalhielm Revision/datum 12/2014-05-09 Godkänd av Fyll i utfärdare här Dokument id 20140508-20033

Läs mer

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion!

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Hässleholm 2020 är Skånes Vintage centrum Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Resursoptimeringsplan (del 2 av kommunens Renhållningsordning) Detta dokument är del 2 av Hässleholms kommuns

Läs mer

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN en rapportsammanfattning 1 2 För Region Skåne har en rapport utarbetats med syfte att kartlägga och jämföra avfallsmängder och avfallshantering på sjukhusen

Läs mer

SERVICEFÖRVALTNINGEN 2011-11-08 SIDAN 1

SERVICEFÖRVALTNINGEN 2011-11-08 SIDAN 1 SIDAN 1 Så här fungerar Stockholms stad 855 000 invånare VÄLJER 40 000 medarbetare inom Stockholms stad samt entreprenörer i stadens tjänst GENOMFÖR 101 ledamöter i kommunfullmäktige BESLUTAR Stockholms

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

Den roliga delen, det är att lära sig sopsortera rätt!! En konst som tar högst 4 minuter om dagen efter lite träning.

Den roliga delen, det är att lära sig sopsortera rätt!! En konst som tar högst 4 minuter om dagen efter lite träning. BRF Hängboken 2011-10-06 Soprummets är en av de viktigaste funktionerna för de boende men också ett klassiskt ämne för diskussion och irritation. Hur det än informerats och beslutats kommer det alltid

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

Sorteringshandbok för

Sorteringshandbok för Sortera rätt! Grafisk layout: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting Foto framsida: Per Pettersson Årgång: April 2010 Sorteringshandbok för landstingets verksamheter Information om källsortering och

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn.

Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn. Sorteringsguide MiljönyttaN: Genom att återvinna och på bästa sätt ta hand om vårt avfall kan vi spara naturens resurser. Om hela jordens befolkning skulle konsumera som vi gör i Sverige skulle vi behöva

Läs mer

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063.

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. F arligt avfall Vad är farligt avfall? Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. Farligt avfall bör alltid hanteras med stor noggrannhet och försiktighet

Läs mer

Brännbackens Återvinningscentral. Så här lämnar du ditt avfall

Brännbackens Återvinningscentral. Så här lämnar du ditt avfall Brännbackens Återvinningscentral Så här lämnar du ditt avfall Välkommen till Brännbackens återvinningscentral Här kan boende i Österåker kostnadsfritt lämna sitt grovavfall, el-avfall, farliga avfall,

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Vägledande bedömningsgrunder till checklista för fordonsverkstäder

Vägledande bedömningsgrunder till checklista för fordonsverkstäder Tillsynssamverkan i Halland - MILJÖ Vägledande bedömningsgrunder till checklista för fordonsverkstäder Tillsynssamverkan i Halland - Miljö har inom delprojektet Fordonsverkstäder arbetat fram vägledande

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Matavfallsåtervinning Rester, rens och skal är inte värdelöst skräp! Det innehåller näring och energi som vi kan ta tillvara.

Läs mer

Avfallsguiden. Hushåll Strömsunds kommun. Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt.

Avfallsguiden. Hushåll Strömsunds kommun. Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt. Avfallsguiden Hushåll Strömsunds kommun Rätt hantering gör hushållsavfallet användbart på nytt. Varför källsortera? När du källsorterar bidrar du till kretsloppet. Varje år samlas stora mängder avfall

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer