Fordonsregler. Säkerhetskontroller

Transkript

1 251 Säkerhetskontroller Före start kontrollera att färdskrivaren är besiktigad i tid sätt i diagramblad i färdskrivaren eller förarkort i digital färdskrivare se efter att nödvändiga transporthandlingar, farligt-godshandlingar och fordonshandlingar finns kontroll av läckage under fordonet kontroll av kylvätska, frostskyddsvätska och vindrutespolarvätska, oljenivå och drivmedel se till att förbandslåda och eventuell personlig skyddsutrustning finns i fordonet kontroll av farligt-godsutrustning kontrollera att kontrollampor för varningsfunktioner fungerar ställ in backspeglar Efter start lyssna efter missljud rengör och kontrollera strålkastare, blinkers, stoppljus, sidomarkeringsljus, skyltbelysning, bakljus, reflexer och signal om släpvagn finns, kontrollera släpvagnskoppling, bromsanslutning, elanslutning och att stoppklotsar finns kontrollera däck, ringtryck, hjulmuttrar. kontrollera lastsäkring, presenningar och flaklämmar Under körning kontrollera varningslampor och instrument lyssna efter missljud. Vid uppehåll rengör och kontrollera strålkastare, blinkers, stoppljus, sidomarkeringsljus, skyltbelysning, bakljus, reflexer och signal

2 252 Åkerihandbok 2013 om släpvagn finns, kontrollera släpvagnskoppling, bromsanslutning, elanslutning och att stoppklotsar finns kontrollera däck, ringtryck, hjulmuttrar kontrollera lastsäkring, presenningar och flaklämmar ställ eventuellt om färdskrivaren Efter körning tanka fordonet städa ur fordonet dränera bromstankar tag ur, eller byt diagramblad stäng huvudströmbrytare Besiktning av fordon Alla lastbilar, bussar och släpvagnar med totalvikt över 3,5 ton ska kontrollbesiktigas varje år, oavsett hur de används. Den första besiktningen sker senast 12:e månaden efter att fordonet togs i bruk första gången. Ibruktagandet styr den första besiktningen. Därefter sker kontrollbesiktning senast 12:e månaden efter föregående besiktningen genom en kallelse per post. Personbilar, lätta lastbilar och buss med totalvikt om högst 3,5 ton med slutsiffran 5 i registreringsnumret har ny besiktningstermin maj-september. Efterkontroll på verkstad är möjligt. Verkstäder kan bli ackrediterade för att få släcka 2:or i besiktningsprotokollet. När godkänd verkstad utfört reparationen skickas ett intyg om åtgärd och släckning av 2:or till Transportstyrelsen. Avgaskontroll sköts fortfarande av bilprovning. En buss, en tung lastbil eller ett släpfordon med en totalvikt över 3,5 ton, som stoppas för en flygande inspektion, ska inte kontrolleras om fordonets förare kan visa att fordonet under de senaste tre månaderna genomgått en fullständig kontrollbesiktning, en flygande inspektion eller en obligatorisk trafiksäkerhetsprovning. Ovanstående gäller dock inte om fordonet har uppenbara brister, om kontrollen avser annan utrustning än den som kontrollerades vid den tidigare flygande inspektionen eller kontroll av att enkla brister avhjälpts. Hastighetsregulator Tung lastbil med släp eller påhängsvagn får från 1995 framföras med 80 km/h. Även lastbil med tillkopplad dolly och påhängsvagn får framföras i 80 km/h, om fordonen är försedda med låsningsfria bromsar. För en lastbil ska hastighetsregulatorn vara Fordonstyp Första besiktning Följande besiktningar Inställelsetermin Personbil, lätt lastbil buss med totalvikt högst 3,5 ton MC samt släpvagn med totalvikt högst 3,5 ton Lastbil, buss, släpvagn med totalvikt över 3,5 ton 34 månader efter ibruktagandet Senast 48:e månaden efter ibruktagandet Senast 12 månader efter ibruktagandet Första gången 24 månader efter föregående besiktning. Därefter 1 år efter föregående besiktning Senast 24:e månaden efter föregående besiktning. Senast 12:e månaden efter föregående besiktning 5 månader, tiden bestäms av fordonets slutsiffra Normalt 1 månad Normalt 1 månad

3 inställd på sådant sätt att lastbilen inte kan framföras med högre hastighet än 90 km/ tim. Regulatorn ska vara plomberad av ackrediterad verkstad. Lastbilar med en totalvikt över 12 ton som är av 1988 års modell eller senare ska ha hastighetsregulator. Lastbilar med en totalvikt över kg, och högst kg, och som tagits i bruk den 1 januari 2005 eller senare ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2005 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2008 om last bilen används för trafik endast i Sverige 2000, textkod T31CC enligt Vägverkets föreskrifter, VVFS 1993:2 om textkoder, ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2006 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2008 om lastbilen används för trafik endast i Sverige. Lastbilar med en totalvikt över kg, och högst kg, och som tagits i bruk den 1 januari 2005 eller senare ska ha hastighetsregulator. Lastbilar med en totalvikt över kg, och högst kg, och 253 Lastbilar med en totalvikt över kg, och högst kg, och som tagits i bruk mellan den 1 oktober 2001 och den 1 januari 2005 samt uppfyller gränsvärdena i direktiv 88/77/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 1999/96/EG, Rad A, Miljöklass Observera Bakgavelhiss måste besiktigas var 24:e månad och fordonsmonterad kran över tolv tonmeter besiktigas var 12:e månad.

4 254 Vinterväglag 1 oktober man får använda dubbdäck Dubbdäck får användas under perioden 1 oktober 15 april. De får användas även under annan tid om det är vinterväglag som motiverar an-vändning av dubbade däck. Däck för tunga fordon vid vinterväglag 1 december 31 mars Vid färd på väg den 1 december 31 mars när vinterväglag råder får slitbanan på däck till tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3500 kg inte vara mer nött än att det kvarvarande profildjupet i huvudmönstret uppgår till 5 mm i de mittersta 75 % av slitbanans bredd. Detta krav gäller samtliga däck på fordonet, alltså även vid tvillingmontage. Det gäller inte vid tillfällig användning av reservhjul efter inträffad skada på ett däck. 1 december man ska använda vinterdäck vid vinterväglag Vinterdäck ska användas när det är vinterväglag under perioden 1 december 31 mars. Vinterdäck kan vara antingen dubbade eller odubbade. Kravet gäller för personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon. Sommardäck med snökedjor på fordonets samtliga hjul betraktas som likvärdig utrustning och kan vara ett alternativ till vinterdäck. 1 december minst 3 mm mönsterdjup vid vinterväglag Kravet gäller när det är vinterväglag under perioden 1 december 31 mars för personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon. Det utökade kravet på mönsterdjup från 1,6 mm till 3 mm gäller huvudsakligen vinterdäck, men även sommardäck som får användas enligt de undantag från vinterdäcksregeln som finns. Vinterväglag I praktiken är det polisen och eventuellt domstol, om man låter ett tveksamt fall bli prövat där, som gör bedömningen om/när det är vinterväglag. En generell definition av vinterväglag är: snö, is eller frost på vägbanan. Under en dag med ren och torr vägbana i januari kan alltså en bilist köra med sommardäck. Transportstyrelsen rekommenderar dock att vinterdäck används under hela vintern för säkerhets skull. Snö och halka kan komma snabbt och utan vinterdäck ökar olycksrisken. Man kan då riskera att få stanna längs vägen. Sommardäck hårdnar vid lägre temperaturer och kan redan vid 5 plusgrader ge ett försämrat väggrepp. Sammanställning av utbildnings- och besiktningskrav Typ av Utbildnings- Besiktnings- Besiktnings- Vem utrustning krav krav intervall besiktigar Lastkran Finns Ja f kap >12 tm 12 månader Bilprovningen Färdskrivare Finns ej Ja 24 månader Ackr. företag Bakgavellyft Finns Ja 24 månader Bilprovningen Kylaggregat (* Finns ej Ja 12 månader Bilprovningen (* Kontroll sker av ackr. verkstad, intyg om kontrollen visas i samband med årlig kontrollbesiktning Med bilprovningen avses även annat för utrustningen/fordonet ackrediterat företag

5 som tagits i bruk mellan den 1 oktober 2001 och den 1 januari 2005 samt uppfyller gränsvärdena i direktiv 88/77/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 1999/96/EG, Rad A, Miljöklass 2000, textkod T31CC enligt Vägverkets föreskrifter, VVFS 1993:2 om textkoder, ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2006 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2007 om lastbilen används för trafik endast i Sverige. DÄCK Däck ska vara dimensionerade för minst den axelbelastning de har att uppbära då fordonet är lastat till totalvikt eller, i fråga om fordon med flytande N-värde, den axelbelastning som fordonstillverkaren garanterat. Däck ska vara dimensionerade för den högsta hastighet som fordonet får framföras med. Samtliga däck på fordonet ska vara av en och samma typ (diagonal-, radial-, sommar- eller vinterdäck). Mönsterskurna däck Fordon får brukas med mönsterskurna däck om mönsterskärningen har utförts enligt metod som godkänts av Transportstyrelsen. Däcken måste också vara godkända för mönsterskärning. Den som är intresserad av att själv mönsterskära sina däck ska ta kontakt med Transportstyrelsen och beskriva metoden som ska användas. Överensstämmer metoden med Transportstyrelsens föreskrifter får man ett godkännande. Regummerade däck Fordon får brukas med regummerade däck om: däcken är lämpade för regummering regummeringen har utförts enligt metod som godkänts av Transportstyrelsen däcken är märkta på sätt som Transportstyrelsen anvisat i beslutet om godkännande av metoden Dubbade däck Om ett lätt fordon förses med dubbade däck ska samtliga däck vara dubbade. Undantag ges vid tillfällig användning av reservdäck p.g.a. skada på ett däck. Däck får inte ha s.k. rördubbar. Vid tvillingmontage av däck behöver dock endast det ena vara dubbat om de dubbade däcken är placerade symmetriskt i förhållande till fordonets längdaxel. Om släpvagn dras av fordon med dubbade däck ska, vid färd på halt väglag eller då sådant kan befaras, även däcken på släpvagnen vara dubbade. På tunga fordon är huvudregeln att alla däck på samma axel ska vara antingen dubbade eller odubbade. Vid dubbelmonterade hjul behöver dock enbart ett av däcken på vardera sida vara dubbade, men måste sitta placerade likadant på båda sidor, d.v.s. antingen innerst eller ytterst. Dubbade däck får inte användas under tiden 16 april till 30 september såvida inte under denna Observera Slitbana på däck får inte vara mer nött än att det kvarvarande profildjupet i huvudmönstret uppgår till 1,6 mm i de mittersta 75 % av slitbanans bredd. Särskilda bestämmelser gäller dock 1 december 31 mars. Vid dubbelmonterade hjul på fordon med totalvikt över 3500 kg får dock yttre däcks slitbana vara mer nött men inte så att däckets armering blottläggs. Däck, dock ej sådana som konstruerats för att under kortare tid köras lufttomma eller med reducerat tryck, får aldrig visa tecken på brott eller separation och får inte ha hål, skåra, eller annan skada som blottlägger däckets armering. 255

6 256 Åkerihandbok 2013 tid vinterväglag, som motiverar användning av dubbade däck, råder eller förutses. Personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn, som dras av sådant fordon, ska vid färd på väg vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning den 1 december till den 31 mars när vinterväglag råder. Undantag får göras om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten för provkörning eller bogsering i samband med reparation eller liknande ändamål, för färd kortast lämpliga väg till närmaste besiktningsorgan eller om fordonet är av en årsmodell som är trettio år eller äldre. Kommuner får genom lokala trafikföreskrifter meddela förbud för trafik med fordon med dubbdäck på en viss väg eller vägsträcka. SIDOSKYDD Lastbilar och släpvagnar med en totalvikt över 3,5 ton, som tas i bruk efter den 1 januari 1995 och som går i inrikes- eller utrikestrafik ska vara försedda med sidoskydd. Äldre fordon från 1 januari Vissa fordon är undantagna från kravet: lastbilar och släpvagnar som är äldre än 1988 års modell dragbilar för påhängsvagnar släpvagnar som konstruerats särskilt för transport av långt odelbart gods vissa påhängsvagnar med flyttbara axlar Alla lastbilar, bussar och släpvagnar med totalvikt över 3,5 ton ska kontrollbesiktigas varje år, oavsett hur de används. Den första besiktningen sker senast 12:e månaden efter att fordonet togs i bruk första gången. Ibruktagandet styr den första besiktningen. Därefter sker kontrollbesiktning senast 12:e månaden efter föregående besiktning. Man får en kallelse per post. Personbilar, lätta lastbilar och buss med totalvikt om högst 3,5 ton med slutsiffran 5 i registreringsnumret har ny besiktningstermin, maj-september. Bälteskrav från 2007 Den som färdas i en personbil, en lastbil eller en tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri ska sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om en sådan plats är tillgänglig och ska använda bältet. Barn som är kortare än 135 cm ska använda bilbarnstol, bälteskudde eller annan särskild skyddsanordning för barn i stället för eller tillsammans med bilbältet. Ett barn som är tre år eller äldre och kortare än 135 cm får inte färdas i ett fordon där det inte finns möjlighet att använda en särskild skyddsanordning för barn, annat än vid tillfälliga transporter under korta sträckor. Barnet ska i sådant fall i stället använda bilbältet när det är möjligt och får då inte färdas i framsätet i en personbil eller i en lätt lastbil.förare ska se till att passagerare som är under femton år använder bilbälte. Gäller också för lastbils- och taxiförare. Bilbälte behöver inte användas av den som i lokalt distributions- eller servicearbete färdas ett flertal kortare sträckor i följd och som mellan varje sådan kortare sträcka måste stiga ur fordonet för att fullgöra arbetsuppgiften. Undantaget gäller inte vid färd till eller från område där sådant arbete utförs eller om arbetsgivaren bestämt att bilbälte ska användas.

7 Däck för personbilar och lätta lastbilar (nya krav på märkning) Märkningens betydelse: - Bränsleförbrukning Den vänstra märkningen är en energieffektivitetsgradering som visar däckets inverkan på bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen. Rullmotståndet mäts i en maskin och 9 SV graderas mellan A och Europeiska G. Skillnaden unionens mellan officiella klass tidning A och G motsvarar ca 0,05 liter per L 342/53 mil. Samtidigt sänks CO2 med 12 g/km. BILAGA II - Inbromsning på vått underlag Den högra märkningen visar hur bra däckets inbromsningsförmåga är på vått underlag. Skillnaden i bromssträcka på vått underlag mellan en bil med klass A resp. klass MÄRKNINGENS UTFORMNING F-däck är över 10 meter. - Ljud utvändigt 1. Märkets format Den nedre märkningen visar vilken ljudnivå däcket avger utanför bilen, mätt i decibel. 1.1 Det märke som avses i artiklarna 4.1 och 5.1 ska vara utformat i enlighet med illustrationen nedan: Kommande skärpning Nya däck av klass G (rullmotstånd) eller klass F (inbromsning på vått underlag) får inte säljas, efter För tunga fordon väntas följande gälla från (obs ej beslutat vid boken tryckning): Tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton ska vid färd på väg vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxel under perioden 1 december 31 mars, när vinterväglag råder. Som likvärdig utrustning till vinterdäck bör däck betraktas som är försett med snökedjor eller att fordonet är försett med slirskydd av typ ONSpot, sandspridare eller liknande anordning. Framhjulsdrivna bilar ska vara försedda med vinterdäck även på fordonets bakre hjulaxel. Undantag från kraven finns för fordon som är äldre än 30 år, och körning i samband med reparation eller besiktning.

8 Förklaringar se baksidan Hastighetstablå Fordonsslag: 1 Ofyllda hjul = obromsade Fyllda hjul = bromsade Personbil, motorcykel, lätt lastbil samt buss med högst 3,5 tons totalvikt. För vissa fordon och fordonskombinationer gäller följande högsta hastigheter om inte lägre hastighetsgräns gäller för vägen. Vissa avvikelser kan dock förekomma. För exakta uppgifter, se trafikförordningen 1998:1276. I trafikförordningen finns också uppgifter om tillåtna vikter på fordon som dras av annat fordon. För vägen gällande hastighetsbestämmelser Buss med totalvikt över 3,5 ton. 2 Tung lastbil 258 Motorfordon med bromsad släpvagn. Bil med dolly och påhängsvagn, i vissa fall. Motorfordon med en obromsad släpvagn vars totalvikt (eller tjänstevikt när vagnen inte är lastad) inte överstiger halva dragfordonets tjänstevikt, dock högst 750 kg. Motorcykel med en släpvagn. Tung terrängvagn eller motorredskap klass I med eller utan en bromsad släpvagn. Motorfordon med en släpvagn vilka är förbundna genom den gemensamma lasten. Motorfordon med en obromsad släpvagn vars totalvikt (eller tjänstevikt om vagnen inte är lastad) överstiger halva dragfordonets tjänstevikt. Tung terrängvagn eller motorredskap klass I med en obromsad släpvagn. Motorfordon, motorredskap klass I och tung terrängvagn med två bromsade släpvagnar. Fordon särskilt inrättat för bärgning, som drar ett fordon vars ena ände är upplyft på en upphängningsanordning som är fast eller bogserad. Annan bil än bärgningsbil som bogserar med upphängningsanordning. Bogsering i andra fall. Motorfordon, motorredskap klass I eller tung terrängvagn med släpsläde eller efterfordon. Motordrivet fordon på band. Terrängmotorfordon vid färd på annan väg än enskild väg som i mindre omfattning används av allmänheten. Motordrivet fordon eller därtill kopplat fordon med hjulringar av järn eller annat hårt material. 1 Traktor, motorredskap klass II och moped är konstruerade för en viss högsta hastighet. För vissa fordonsslag och kombinationer har Vägverket föreskrivit om högsta tillåtna hastighet km/tim vid färd på motorväg eller motortrafikled

9 BROMSAR Kontroll av ett fordons maximala retardationsförmåga (bromsförmåga) görs bäst med fullastat fordon på torr asfaltbana. Sådana förhållande råder inte året om och även andra skäl gör att vid t.ex. besiktning av fordon är du hänvisad till rullbromsprovare och olastat fordon. Därför måste överslagsberäkning av maximal bromskraft göras hos fordon med tryckluftsbromssystem. Principen för beräkning är att förhållandet mellan bromskraft och manövertryck mäts upp med hjälp av rullbromsprovare och manometer. Samma förhållande används sedan för beräkning av den bromskraft som kan förväntas vid det högsta manövertryck som garanteras av fordonstillverkaren. Allmänna råd: kontrollera däcken (mönster, ringtryck) kontrollera bromstryck, bromsslangar, kranar till släpvagnsbromsen gör bromsprov vid körningens början kontrollera parkeringsbroms, släpvagnsbroms. Dragbil ALB ABS ALB+ABS Inget Släpvagn ALB, ABS, ALB+ABS Inget, ALB, ABS, ALB+ABS ALB, ABS, ALB+ABS Inget, ALB, ABS, ALB+ABS ALB = automatisk bromskraftregulator ABS = låsningshindrande anordning Inget = saknar ALB/ABS ALB/ABS får inte kopplas bort på bil och släpvagn av 1995 eller senare årsmodell Bromstester Bilprovningen och de ackrediterade märkesverkstäderna har kampanjer för frivilliga bromskontroller. Sveriges Åkeriföretag har ställt sig bakom kampanjerna. 259

10 260 Åkerihandbok 2013 KRANAR Kranbeteckningar De flesta kranar är försedda med en beteckning för att man ska kunna identifiera kapacitetsklassen. Beteckningen är inte bara en siffra vilken som helst, den som lärt sig vad den betyder, och hur den är uppbyggd, kan hämta värdefull information från den. Modellbeteckningen är ofta uppbyggd av en sifferkombination som anger kranens kapacitet och armlängd. Dessutom tillkommer i vissa fall en bokstavskombination som talar om hur många hydrauliska utskjut kranen är försedd med. Kapacitetsklass Kapacitetsklasser anger kranens relativa styrka i förhållande till övriga kranar i sortimentet. Styrkan eller kapaciteten anges i kilonewtonmeter (knm) eller tonmeter (t/m). Besiktning av kran med lastmoment Fordonsmonterade kranar med ett lastmoment större än 12 tonmeter ska besiktigas var 12:e månad. Det samma gäller för mobilkranar. Första besiktning krävs när en kran förses med personkorg och besiktning ska därefter ske var 12:e månad. Besiktning ska ske hos ackrediterat besiktningsorgan. Även om det inte finns krav för arbetsutrustning på regelbunden besiktning av ett ackrediterat besiktningsorgan, finns det krav från Arbetsmiljöverket om att utrustningen måste underhållas så att den uppfyller de krav som gäller för den så länge den används. Arbetsutrustning som slits, åldras eller utsätts för annan negativ påverkan som kan leda till farliga situationer ska genomgå regelbundna kontroller och, när så behövs, regelbundna prov. Kontrollen ska dokumenteras. För fordonsmonterade kranar med hytt där hytten är höj- och Lyftförmåga Den last kranen kan lyfta i krok på en viss armlängd inom ett visst arbetsområde (utan hänsyn till fordonsstabilitet). knm (kilonewtonmeter) Sort i vilken kranens lyftkapacitet anges. Äldre benämning på denna storlek är tonmeter (t/m). Hydraulisk räckvidd Den maximala armlängd man uppnår med hjälp av kranens hydrauliska funktioner kallas hydraulisk räckvidd.

11 sänkbar mer än 0,5 meter ska hytten besiktigas var 12:e månad även om kranen i sig inte behöver besiktigas. För personlyft se Entreprenadhandboken. BAKGAVELLYFT Arbetsmiljöverket kräver att den som använder lyftanordning eller lyftredskap, t.ex. bakgavellyft, i sitt arbete ska vara väl förtrogen med arbetet och ha teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning. Kunskaperna ska omfatta aktuella arbetsmiljöregler och i relevanta delar lyftanordningens och lyftredskapets 1. uppbyggnad 2. drift 3. manövrering 4. egenskaper 5. användningsområde 6. begränsningar 7. underhåll och 8. kontroll. En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. Arbetstagare och inhyrd personal ska ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet ska upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas. Kraven på dokumentation och tillstånd gäller inte vid avvändandet av hissar. Uppställning av container Enligt ordningslagen gäller att en offentlig plats inom detaljplanelagt område inte får användas för uppställning av container. utan tillstånd från polisen. Om man placerar container utan tillstånd på allmän plats riskerar man att mot föreläggande flytta containern. Ett föreläggande får, om det avser en container eller något annat skrymmande föremål som ställts upp på offentlig plats, också riktas mot föremålets ägare eller den som är i ägarens ställe, även om föremålet ställts upp för någon annans räkning. Det sagda gäller inte om det är uppenbart att någon annan än föremålets ägare eller den som är i hans ställe har bestämt platsen för uppställningen. 261 Observera Lagar m.m. kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd.

12 Container Utöver ordningslagen finns lokala föreskrifter som polisen utfärdar, för uppställning av containrar. Eftersom dessa varierar mellan polisdistrikten, återger vi här bara en del viktiga saker att tänka på i samband med containeruppställning: se till att containern inte utgör fara för trafiksäkerheten om containern placeras på körbanan, se till att den står i körriktningen utrusta containern med reflexer i varje hörn, och i dimma med gult blinkande sken märk containern med namn, adress och telefonnummer tänk på brandrisken, placera ej containern för nära bebyggelse eller dylikt se till att brandposter, räddningsvägar m.m ej blockeras täck containern så att inte innehållet blåser bort undvik utsättning och hämtning kvällar och nätter. 262