KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel"

Transkript

1 /' A-. KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel NÄMNDEN FÖR HANTERING AV ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE (NAK) Postadress: Besöksadress: Box 2045 Storkyrkobrinken 13,3 tr STOCKHOLM Tel 08/

2 NAK rapport 9 UPPFÖLJNING AV UTLÄNDSKA SÄKERHETSSTUDIER ÖVER SLUTFÖRVARING AV KÄRNBRÄNSLEAVFALL Ragnar Gel in Studsvik Energiteknik AB Juni 1984

3 Studsvik Arbets III -t -Technical Note atior. Project identification Datum Date Rapport nr - Report No. NAK Dnr 39/ Titel och författare - Title and author Uppföljning av utländska säkerhetsstudier över slutförvaring av kärnaränsleavfall Uppdrag för Nämnden f<ir hantering av använt kärnbränsle Ragnar Gelin Dist'ihiition Begränsa^äistribution Restricted distribution Rapporten skall ej förhandsaviseras Internal note Kontonr Internal note Antal ex - No. of copies PN5464A HUVUDINNEHALL På uppdrag av Nämnden för hantering av använt kärnbränsle har en uppföljning gjorts av några utländska säkerhetsrelaterade studier över slutförvaring av kärnbränsleavfall i huvudsakligen kristallin berggrund. Arbetet har i första hand inriktats på Kanada och USA, men vissa arbeten från Schweiz och Japan har också tagits upp. t nprqili-knik AP ) NYKÖPING T.M Nat 01!> I ni Mfiibb Telex 6401 r1 sf uris s Telefax Nat I nt*

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING S Af MANFATTNING Sid 1. INLEDNING 2. MODELLUTVECKLING OCH SÄKERHETS- ANALYSER.1.1 Kanada 2. 2 USA t. 3 Schweiz 2.4 Japan 3. BARRIÄRER 3.1 Kapselmaterial och kapselgenombrott 3.2 Frigörelse av aktivitet från kärnbränslet 3.3 Buffertmaterial 3.4 Geosfären 4. NEPTUNIUM 4.1 Allmänt 4.2 De nya ICRP-normerna 4.3 Inventariet i förvaret 4.4 Kemi i grundvatten 4.5 Löslighet 4.6 Sorption 4.7 Upptagning i biosfären 4.8 Sammanfattning REFERENSER

5 SAMilANF ATTN ING Det pågår intensivt arbete i många länder fsr att utveckla modeller och beräkningsprogram för att uppskatta spridningen av radioaktivitet från slutförvar och för att beräkna resulterande doser. De olika delmodellerna har blivit allt mer sofistikerade, och det är en strävan att koppla samman dem till större enheter. Jämsides med modellutvecklingen ökar nu också insatserna för att ta fram tillförlitliga parametervärden. Det gäller inte minst i USA efter antagande av Nuclar Waste Policy Act. Platsspecifika data måste nu snabbt erhållas från basaltområdet vid Hanford, tufflagren vid Yucca Mountain i Nevada och från saltlager och saltdomer i Utah, Texas, Mississippi och Louisiana. De relativt få större utländska säkerhetsanalyser över slutförvaring av högaktivt avfall, sots utförts de senaste 1-2 åren, har i likhet med öa flesta tidigare utredningar givit mycket låga resulterande doser. Jod-129, neptunium-23?, teknetium-99, kol-14 och radium-226 har varit dosdominerande nuklider. Ingen av dessa utredningar har dock varit så omfattande och väl underbyggd som KBS-3. Den pågående schweiziska studien blir dock sannolikt av ungefär samma karaktär som den svenska utredningen. NW9 2 ASG

6 STUDSVIK ENERGITEKNIK AI. 1 INLEDNING Under 1982/83 utfördes på uppdrag av Nämnden för hantering av använt kärnbränsle en sammanställning av några utländska säkerhetsstudier över slutförvarinu av kärnbränsleavfall, huvudsakligen i kristallina bergarter /l-l/. Föreliggande rapport utgör en uppföljning av detta arbete. Förutom direkta säkerhetsanalyser övar slutförvaring och modellutveckling i samband därmed har också kortfattat refererats en del intressanta studier rörande de olika barriärerna och beträffande neptunium-237 som jämte jod-129 i många fall svarat för de relativt sett största bidragen till individdosen i säkerhetsanalyserna. 2 MODELLUTVECKLING OCH SÄKERHETSANALYSER 2.1 Kanada För säkerhetsanalysen av slutförvaret efter tillslutningen tillämpar man i Kanada en metodik som kallas SYVAC (Systens Variability Analysis) /2-1/. Dess allmänna uppbyggnad och ett tillämpningsfall har tidigare beskrivits För varje parameter fastlägger man ett intervall och hur parametervärdena är fördelade inom detta intervall. Slumpmässigt väljes sedan ett värde för varje parameter inom dess intervall, och konsekvensen beräknas med en serie sammankopplade beräkningsprogram. Konsekvensen kan exempelvis vara den maximala dosekvivalentinteckningen för en individ i kritisk grupp på grund av läckage från förvaret. Ett stort antal sådana programkörningar genomförs och resultaten presenteras i form av ett konsekvens-frekvens-histogram.

7 SYVAC-metodiken har utvecklats bl a genom att biosfäi.smodellerna modifierats /2-3/. Man tar nu också nänsyn till sedimentationen i vattendrag /2-4/. Den tidigare utvecklade dynamiska modellen SCEMR (Soil Chemical Exchange and Migration of Radionuclides), som behandlar migrationen i mark och upptagningen i växter, kan nu kopplas in i SYVAC-beräkningar /2-5, 2-6/. Internexponeringen från intag av livsmedel beräknas med det nya beräkningsprogrammet LIMCAL, som i första hand baseras på erforderligt energi-innehåll i intagen föda /2-7, 2-8/. I biosfärsmodellen har man också arbetat in exponering via inhalation samt från extern bestrålning /2-9/. Vidare har nya förfaranden utvecklats för att närmare analysera de mest intressanta SYVAC-körningarna för att kunna fastlägga eventuella samband mellan resultaten och en viss parameter. I en kanadensisk utredning har man diskuterat och, så långt möjligt, sökt analysera några ingrepp och speciella förlopp, som skulle kunna tänkas leda till spridning av radioaktiva ämnen från ett slutförvar /2-10/. Analysen leder fram till en uppdelning av förloppen i två grupper: sådana, som sannolikt är betydelselösa och sådana, som kräver fortsatta studier. Till gruppen "sannolikt betydelselösa" hör: Meteoritnedslag. Sannolikheten för att ett meteoritnedslag skulle åstadkomma sprickor i förvaret uppskattas ligga omkring 10 per år. Sannolikheten för att nedslaget är så kraftigt att,, förvaret krossas anses vara <4 * 10 per år. Vulkanutbrott. Mycket låg sannolikhet. Värmeutveckling. Den värmeutveckling, som erhålles till följd av det radio-

8 aktiva sönderfallet kan inte påverka perroeabiliteten i berggrunden i någon nämnvärd omfattning. Sabotage- och krigshandlingar. Sabotage- och terroristhandlingar mot det tillslutna förvaret skulle kräva avancerad utrustning och ta avsevärd tid att genomföra. Det förefaller därför mycket osannolikt att de skulle lyckas. För att skada det djupt liggande förvaret uppifrån ytan skulle det behövas mycket kraftiga laddningar. Om det var fråga om sabotage- eller (medvetna) krigshandlingar så skulle dessa laddningar på ett mycket effektivare sätt kunna användas direkt i tättbefolkade områden. Även om de användes mot förvaret, så skulle skadeverkningarna av explosionen sannolikt bli större än från frigjord aktivitet. NW9 2 ASG Borrningar och gruvdrift. Intrusion i förvaret kan tänkas ske antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Materialet i förvaret kan vara attraktivt: uran och plutonium i bränsle; eventuell koppar och bly i kapslar. Återvinning av materialet i förvaret kräver en omfattande insats och måste vara resultatet av ett medvetet beslut från samhällets sida att verkligen genomföra ett sådant projekt med allt vad det innebär. Oavsiktligt intrusion kan inträffa exempelvis under prospektering efter olika fyndigheter (mineral, olja, gas kol, salt, vatten, jordvärme) eller vid utvinning av dessa. Andra typer av ingrepp skulle kunna tänkas vara vapenprov, avfallsdeponering, och vid relativt ytliga förläggningar kanske också arkeologiska "utgrävningar". Sådana oavsiktliga ingrepp förutsätter att den institutionella kontrollen, markeringen av platsen för förvaret eller kunskapen om dess existens och läge, inte är tillräckligt effektiv eller har gått förlorad. Att man oavsiktligt tränger in i förvaret anses dock vara ytterst osannolikt, i varje fall under de första årundradena, då konsekvenserna skulle vara som störst. Man kommer ju att förlägga förvaret i formationer som, efter vad man nu kan bedöma, inte innehåller attraktiva fyndigheter eller kan vara av större intresse ur rent vetenskaplig synpunkt.

9 Till gruppen över förlopp, som kräver fortsatta st.udier, för man: också nedisning och avsmältning, berggrundsrörelser förändringar i biosfären och möjligen erosion samt strålskador och av strålningen inducerade kemiska reaktioner (radiolys) 2.2 USA 2.^1 äkerhetsanalys_för_slut förvar 1983 publicerades en omfattande utredning rörande omgivningspåverkan från slutförvaring av högaktivt avfall i olika geologiska formationer /2-11, 2-12/. Studien, som utfördes på uppdrag av US Department of Energy, behandlar förläggning av förvaret i salt, basalt, tuff och granit. Inventariet antas vara dels förglasat högaktivt avfall från upparbetning av ton bränsle från lättvattenmodererade reaktorer, dels använt bränsle. Man förutsätter att upplösningen sker kongruent under år, men även löslighetsbegränsningar diskuteras. Migrationen av frigjord aktivitet genom geosfären behandlas med en en-dimensionell modell. Recipienten utgörs av en flod. Spridningen och de resulterande dosbelastningarna beräknas med programmet PABLM /2-13/. Doserna anges som årlig medeldos till individ i kritisk grupp med användande av faktorerna i ICRP-30. Variation i de olika parametervärdena behandlas och inverkan av kolloidbildning och dispersion diskuteras allmänt. Individdoserna är 7 6 genomgående låga; Sv/år för granitalternativet.

10 De dosdorainerande nukliderna vid förläggning av förvaret i basalt, tuff och granit är kol-14 (på relativt kort sikt), neptunium-237 och, då det gäller använt bränsle, jod-129. (I upparbetningsfallet antar man att jod-129 skiljs ifrån och överförs till svårlöslig silverjodid före deponeringen i förvaret). Insatserna i USA på förläggning av slutförvar i granit ökar f n. En genomgång av den geologiska litteraturen har resulterat i en rekommendation att begränsa de fortsatta studierna till i första hand följande områden /2-14, 2-15/: vid Lake Superior södra Appalacherna Norra Appalacherna och Adirondack-bergen. Battelle Memorial Institute skall på DOE:s uppdrag leda undersökningarna under den närmaste femårsperioden /2-16/. Kristallina bergarter som granit kan bli aktuella vid val av förläggningsplats för USA:s slutförvar nummer två (för högaktivt avfall) /2-17/. 2/1^2 Modellutveckling Utveckling av spridningsmodeller pågår, bl a under ledning av T H Figford, som var huvudansvarig för den ovannämnda utredningen för DOE. Särskild uppmärksamhet har ägnats löslighetsbegränsningar och migrationer i buffertlager /2-18, 2-19, 2-20, 2-21, 2-22/. En arbetsgurpp har granskat de modeller, som står till det amerikanska programmets förfogande då det gäller spridning av aktivitet i sprickig berggrund /2-23/. Man anser att modellerna i stort är tillräckligt utvecklade. De svngaste

11 STUDSVIK ENERGITEKNIK A3 avsnitten utgör modellerna för en enskild spricka och behandlingen av samverkan mellan vattfe.nströmning, värmeöverföring, mekaniska deformationer och geokemiska processer. Det vase ltligaste anses dock vara att få fram plat.sspecifika data. Er hel serie av något förenklade tidigare utvecklade delprogram har man vid PNL (Pacific Northwest Laboratories) nu kopplat samman för att kunna göra översiktliga totalanalyser av migrationen från ett slutförvar och de resulterande doserna /2-24/. De osäkerheter, som är förknippade med säkerhetsbedömningar av ett slutförvar med radioaktivt avfall åir föremål för relativt omfattande studier även i USA /2-25/. Osäkerheten gäller dels modellerna, dels de ingående parametervärdena. Man måste verifiera att modellerna på ett riktigt sätt återspeglar de förlopp man tänkt att de ska beskriva, samt genom försök visa att de på ett tillfredsställande sätter återger de verkliga förloppen. Parametervärdenas fördelning måste anges, och de siffervärden, som ska användas vid genomförandet av beräkningarna väljas ut med lämpligt slumpförfärande. NW9 2 ASG NRC (Nuclear Regulatory Commission) har startat en omfattande genomgång av modeller och beräknings* program-, som eventuellt skulle kunna komina till användning vid säkerhetsbedömningar av slutförvar för radioaktivt avfall. Arbetet, som utförs av experter på olika delområden, har hittills resulterat i tre rapporter /2-26, 2-27, 2-28/. Man ger korta beskrivningar av de olika modellerna och pekar på deras ev begränsningar och svagheter. Genomgången ska ge underlag för att gallra fram

12 10 de modf Her och program, som sedan kommer att utvärderas mera i detalj. 2^2..3 Yärdering_av_dgser_i_avlägsen_f ramtid De doser och hälsoeffekter, som kan erhållas från utläckande radionuklider i ett slutförvar ligger enligt säkerhetsbedömningarna nästa alltid långt in i framtiden. Frågan om man för dessa framtida effekter bör tillämpa någon slags diskor tering för att kunna jämföra dem med i tiden närliggande effekter har diskuterats av B L Cohen /2-29/. Cohen pekar exempelvis på att den ökning av cancersjukas överlevnadschanser, man kan utläsa ur de senast decenniernas statistik, skulle motivera en siffra på ca 0.7 % per år vid diskonteringsberäkningar för detta speciella fall och denna tidsperiod. Ett annnat betraktelsesätt innefattar resonemang kring fondering av pengar. Framtida generationer kan sannolikt använda resurserna på ett effektivare sätt. En historisk återblick tyder på att man bör kunna räkna med å-tminstone en räntesats på 3 % per år. Som Cohen framhåller måste dock detta betraktelsesätt tillämpas med omdöme. Det är bättre att nu lägga ned pengar på ett effektivt slutförvar än att bygga ett billigare, mindre effektivt förvar, som kan komma att kräva upprepade, omfattande insatser i framtiden för att komma till rätta med utläckande radioaktivitet. Cohen framhåller slutligen att det vore effektivare att öka insatserna inom medicinsk forskning i stället för att vidtaga strålskyddsåtgärder, som endast har en ytterst marginell verkan ur hälsosynpunkt. NV,'9 2 AEG

13 Schweiz Enligt e.en nu gällande atomenergi lagen från 1979 skall kärnkraftföretagen lägga fram en plan för hur slutförvaring av radioaktivt avfall ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta är er förutsättning för att de skall få driva kärnkraftverken efter 31 december Kristallina bergarter är huvudalternativet för förläggning av framtida slutförvar för högaktivt avfall. De geologiska undersökningarna koncentreras till ett område i norra delen av landet, där granitberggrunden täcks av sedimentära bergarter. Några (Nationale Genossenschaf t flir die Lage rung radioaktiver Abfälle), som bildats gemensamt av den schweiziska staten och kärnkraftföretagen, har för avsikt att i slutet av 1984 lägga fram en säkerhetsanalys för ett slutförvar i detta område /2-30/. Modellutveckling har pågått under de senaste åren /2-31, 2-32, 2-33, 2-34, 2-35, 2-36, 2-37, 2-38/. En allmän genomgång av vilka program, som står till förfogande, och vilka man avser att huvudsakligen använda för beräkning av aktivitetsspridning i de olika avsnitten och för dosberäkningar, har gjorts (i ett appendix till ref 2-30). Av denna genomgång framgår bl a att man avser att ta hänsyn till löslighetsbegränsningar för de viktigaste aktiniderna i aktuella djup-grundvatten. En av de aktuella hydrologiska modellerna ger vattenhastigheten två- eller tre-dimensionellt, men spridningen av radionukliderna beräknas sedan en-dimensionellt. Man tar hänsyn till sorption, dispersion och kedjesönderfall (dock max 4 steg). Modeller för spridning i spricksystem är under utveckling. För spridning

14 12 i biosfiren och för dosberäkningar avser man att använda en variant av det svenska BIOPATH-programmet 2.4 Japan Japan;::na har utvecklat en tre-dimensionell modell för spridningen i geosfären /2-39/. Den tar hånsyn till strömning, dispersion, sorption, desorption och radioaktivt sönderfall. Tillämpningen av modellen på ett tänkt slutförvar har, soir i många andra fall, pekat på neptunium-237 som en viktig potentiell bidragsgivare till den resulterande individdosen. 3 BARRIÄRER 3.1 Kapselmaterial och kapselgenombrott I USA har man efter inledande korrosionsstudier koncentrerat insatserna på huvusakligen följande kapselmaterial /3-1/: titan och titanlegeringar nickellegeringar stål gjutjärn. Pågående korrosionsundersökningar har givit mycket lovande resultat för gjutjärn, gjutstål och titanlegeringar i grundvatten från basaltoch tuff-formationer /3-2/. Korrosionen ökar dock något under gammabestrålning /3-3/. NW9 2 ASG Bedömningar av olika kapselkonstruktioners livslängd har utförts och lett fram till att exempelvis en gjutjärnskapsel med väggtjockleken 225 mm innehållande kärnbränsle bör stoppa över år i ett förvar i basalt vid 30 atm tryck i temperaturområdet C /3-4/. Ungefär samme, beräknade livslängd uppnås även med titanlegeringen Ti Code 12 vid väggtjockleken 6 mm.

15 13 Efter I 000 år har de flesta fissionsprcdukterna hunnit avklinga praktiskt taget fullständigt»ed undantag av teknetium-99, zirkcnium-93 och jod-12'i; aktivitetsbilden domineras av transuranerna i.mericium och plutonium. Då det gäller titanlegeringar måste man beakta den föisprödning, som kan erhållas på grund av väte från tillverkningsprocessen eller från radiolys av grundvatten i kontakt med kapseln /3-5, 3-6/. Titan ingår även i det kanadensiska programmet för kapslingsmaterial. Man har bl a studerat spaltkorrosion i natriumkloridlösningar ( vikts-%) i temperaturområdet C /3-7, 3-8/. Spaltkorrosion erhölls i luftade saltlösningar. Den minskade i närvaro av bentonit. Korrosionsförsök med kolstål i Storbritannien har givit resultat som betecknas som lovande. Man har beräknat att en väggtjocklek på ca 24 mm skulle vara tillräcklig för att klara allmänkorrosionen under 500 år i grundvatten från granitområden /3-9/. Man har då även inkluderat den oxiderande verkan från radiolysprodukter. Med hänsyn till risken för gropfrätning kan väggtjockleken dock behöva vara betydligt större. Risken för spänningskorrosion måste också beaktas. Radiolys av vatten innehållande kväve kan leda till bildning av salpetersyra, som i sin tur skulle kunna påverka korrosions-, utlösningsoch sorptionsförlopp. I försök med gammabestrålning (kobolt-60 som källa och doser på ca 5 MGy) av grundvatten från basaltområdet i Hanford har man dock inte kunnat konstatera någon salpetersyrabildning /3-10/. (En del av vattnets metan-innehåll NW9 2 ASG

16 14 omvandlades till vätgas och till diverse polymera kolväten). 3.2 Frigörelse av aktivitet från kärnbränslet Kanadensiska lakförsök med använt CANDU-bränsle har visat att den andel av cesium-137, som löses ut snabbt, därför att det ansamlats i spalten mellan tränslekuts och kapsling samt i korngränser, ungefär svarar mot fissionsgasfrigörelsen /3 11/. Den andel av jod-129, som lakas ut snabbt ligger dock betydligt lägre len å två tiopotenser lägre). Detta är ett något oväntat resultat, men kan möjligen hänga samman med att föregångaren till jod-129 i sönderfallskedjan, tellur-129m (halveringstid 33 dygn) beter sig annorlunda. En låg andel snabbutlöst jod-129 är givetvis fördeltaktigt ur säkerhetssynpunkt. Lösligheten för UO_ i exempelvis normala grundvatten från granitområden är mycket låg /3-12/. Oxidation av UO 2 -bränslet kan dock tänkas åstadkomma uppluckring av strukturen och frigörelse av lättlösliga nuklider. Oxidation av UO 2 har studerats med en elektrokemisk teknik /3-13, 3-14/. Det bildas ytfilmer med allt högre förhållande syre:uran (UO-^, U,O_, U_O C, U,0 o ). I närvaro av karbonatjoner går oxiderat uran lätt i lösning. Experiment har också startats för att studera oxidationen av en UO»~yta i kontakt med ett tunt vattenskikt, där radiolys äger rum på grund av strålningen från en alfa-källa /3-11/. Vid korrosionsförsök med bly i oxiderande lösningar, innehållande karbonat, har man konstaterat att det bildas svårlösligt bly (II)-karbonat på ytan /3-15/. Vattnets karbonathalt minskar och därmed också benägen- NW9 2 ASG

17 15 heten itt bilda lösliga uranyl-karbonat-komplex med eventuellt sexvärt uran i bränslets ytskikt. Aktivitet, som frigörs i förvaret, kan transporterar, vidare med grundvattnet antingen i löst fonr som joner eller som kolloidala partiklar. Undersökningar pågår för att studera uranets benägenhet att frigöras under olika oxiderande förhållanden och dess sorption på kolloidala jcirnhydroxidpartiklar /3-16/. Sorptionen av uran på den kolloidala järnhydroxiden ökar kraftigt med ph i intervaliet 3-6. Samtidigt förändras partiklarnas laddning och därmed också deras stabilitet och sorptionsegenskaper. Man studerar även förändringar i järnhydroxid-kolloidernas egenskaper i närvara av humussyror. De lakningsförsök på BWR-bränsle (utbränning ca MWd/ton U) som utförts för KBS-studien, visade bl a att /3-17," 3-18/ ca 1 % av bränslets innehåll av cesium-137 löstes ut snabbt, halter på ca 1 mg uran/l erhölls i lösningen i simulerat grundvatten med bl a 120 mg karbonat/1, den andel av bränslets innehåll av plutonium och curium, som frigjordes till lösningen, var ca en tiopotens lägre än för uran. 3.3 Buffertmaterial En kanadensisk genomgång av geologisk och geokemisk litteratur rörande några olika leror har resulterat i en rekommendation att inte arbeta vidare med kaolinit /3 13/. Den börjar NW9 2 ASG

18 16 reagere. med andra mineral och med grundvatten redan vid ca 80 C. Bentonit och illit däremot förefal.ler lovande som buffertmaterial runt avfallsbehållarna, över 150 C tycks illit vara den stéibila /3-20/. Omvandlingen av bentonit mot illit gar mycket långsamt vid e] alltför hög temperatur; det skulle kanske ta en miljon år vid 80 C för att överföra 100 %-ig bentonit till en blandning av 20 % betonit + 80 % illit. Det råder delade meningar om hur denna omvandling går till i detalj. Förloppet anges ibland på följande sätt: bentonit + Al 3+ + K + = illit Si 4+ Bentonit har stor svällningsförmåga, vilket lär bero på solvatisering av katjoner, som sitter mellan de skikt, varav lermineral är uppbyggda. Genom omvandlingen till illit minskar lerans svällningsförmåga, diffusionshastigheten för exempelvis radionuklider ökar och jonbyteskapaciteten minskar /3-21/. Amerikanska försök med natrium-bentonit har visat att man får en irreversibel dehydratisering, nedbrytning av lerstrukturen och förlust av svällningsförmågan inom år vid 440 C /3-22/. I en blandning av bentonit och vatten vid 300 C kunde man efter ca 1 år konstatera en begynnande omvandling ti]1 illit. Dif fusionsstudier av oliks. ]ermineral har påbörjats vid Lawrence Berklay Laboratory /3-23/. Anjoner som TcO ~ diffunderar lätt genom makroporer och tränger inte in i mikroporer. Även katjoner diffunderar genom makroporer i barriären, men de tränger också in i mikroporer, där de kan sorberas på lermineralets yta. NW9 2 ASG

19 17 Rustum Roy, som är chef för Materials Research Laboratory vid Pennsylvania State University, har föraslagit att man skulle mätta buffertlagret med inaktiva föreningar av nuklider, som finns i det radioaktiva avfallet, för att på detta sätt skapa "en termodynamisk flaska", som skulle motverka spridningen av aktivitet /3-24/. Strontium och cesium nämns som exempel. Vid New Mexico Univ i Albuquerque pågår utvecklandet av en modell för migration i lerbarriärer /3-25/. Den skall behandla ett stort antal fysikaliskt-kemiska processer: adsorption, utfällning, upplösning, jonbyte, mineralbildning, inneslutning. 3.4 Geosfären ^4^1 Grundvattnet s_samnjansättnin2_ > och_ålder En sammanställning och bearbetning av ett stort antal grundvattenanalyser från olika djup i den kanadensiska urbergsskölden har bl a visat att /3-26/ ned till ett djup på ca 300 m har man sötvatten i området m förekommer bräckt vatten (1-10 g lösta ämnen per liter) och på större djup än 800 m finns vatten med hög, ibland mycket hög salthalt, huvudsakligen natrium- och kalcium-klorid. Sammansättningen av saltvattnet skiljer sig från andra saltvatten i flera avseenden, bl a då det gäller förhållandet Ca:Na:Mg och isotopförhållandet deuterium:syre-18. (Koncentrationen av deuterium

20 18 och syre-18 i grundvatten är öeroende av klimatet då infiltrationen ägde rum. I kallare klimat är halten av de båda isotoperna lägre i nederbörden, men topografin lär också spela viss roll /3-27/). Ursprunget till det salta grundvattnet är troligen havsvatten, som förändrat sin sammansättning under mycket lång kontakt med berggrunden. Vactnet härrör kanske ända från Devon-tiden (J milj år) /3-28/. En direkt åldersbestämning med nu tillgängliga metoder har inte varit möjlig av olika skäl. Saltvattnets halt av kolföreningar är mycket låg, och vid provtagningen kan lätt mindre mängder från ytligare nivåer komma in. Kol-14-metoden, som är dvin vanligaste vid åldersbestämning av grundvatten, kan därför ej användas. Den lämpar sig dessutom bäst för bestämning av åldrar < år, dvs < ca 10 ggr halveringstiden för kol-14 /3-27, 3-29/. Klor-36, halveringstid 3 * 10 år, är i princip lämpligare för åldersbestämning av mycket gamla vatten, men halterna är mycket låga, och risken för inblandning av yngre grundvatten vid provtagningen kvarstår. (Klor-36 bildas i atmosfären ur argon-40 genom spallation under inverkan av den kosmiska strålningen). Tolkningen av analysresultaten i samband med åldersbestämning av grundvatten är över huvud taget komplicerad. Den kräver ingående kunskap om berggrunden och vattenströmningen men i vissa fall även kännedom om jordar, vegetation och ].limatförändringar. I samband med KBS-arbetena i Sverige har höga salthalter i grundvatten påträffats i Finnsjön och Forsmark, men endast undantagsvis i övriga områden /3-30/.

21 19 Tritium och kol-14 har uppmätts vid de flesta provtagringsplatserna, men det har ej varit möjligt att på nuvarande kunskapsnivå använda informationen för bestämning av absolutåldrar eller graden av blandning mellan vatten från olika djup /3-30/ Störningar i aktivitetsjämvikten mellan ur^nisotop_er_i_naturen Man har börjat studera eventuella störningar i radioaktiva jämvikten i grundvatten och i bergprover från bl a potentiella förläggningsplatser för slutförvaring av högaktivt avfall /3-31, 3-32/. Avsikten är att söka få en uppfattning om i vad mån det skett någon migration av naturligt förekommande radionuklider i området under senare geologisk tid. Undersökningarna kan också möjligen ge ett begrepp om grundvattnets ålder /3-33/. Svårigheterna är dock stora /3-34/. Den sönderfallskedja, som är aktuell, är följande: U-238 (4.5 * 10 9 år, alfa) Th-234 (24 d, beta) Pa-234 (1.2 m, beta) U-234 (2.5 * 10 5 år, alfa)th-230. Uran-238 sönderfaller således via de kortlivade beta-strålarna torium-234 och protaktinium-234 till uran-234. I ett slutet system kan den radioaktiva jämvikten sägas ha ställt in sig efter ca 10 halveringstider för den mest långlivade dotterprodukten, vilket i ovanstående fall motsvarar ca 2.5 ' 10 år. Ai Aktivitetsförhållandet U-234:U-238 skall då vara 1. Om vatten strömmar igenom, kan jämvikten bli störd genom att en eller flera dotterprodukter förs bort på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper.

22 20 Bristande aktivitetsjämvikt mellan uran-234 och uran-23 har konstaterats i många sammanhang i naturen sedan det först iakttogs i mitten av 1950-ta]et. I havsvatten är aktivitetsförhållandet uran-23-l:uran ; i ytvatten ligger det i allmänhet i området 0.9-2, medan man för grundvatten har värden från något under 1 till >10. Flera teorier har framförts för att förklara uppkomsten av denna ojämvikt, men man tycks nu vara ganska enig om att de viktigaste mekanismerna är följande: vid det radioaktiva sönderfallet av uran-238 i ytskiktet (ca 200 A) kastas den bildade torium-234-atomen ut (i vattenfasen, om sådan finns närvarande) det spår av strålskador, som erhålles i kristallgittret, är mera lättlakat än materialet i övrigt. Man kan också tänka sig att torium-atomen rycker med sig ett antal andra atomer (ut i vattnet), dvs "sputtering". I Sverige har man undersökt aktivitetsförhållandena uran-238:uran-234:torium-234 i borrprover från en uranmineralisering i granit vid Björklund i södra Norrbotten /3-35/. Aktivitetsförhållandet uran-234:uran-238 låg i området , dvs i några prover hade en utarmning skett, medan andra åter visade en anriktning av uran-234. För att rätt kunna tolka resultaten måste man, som alltid i dessa sammanhang, ha en mycket ingående kunskap om förhållandena i övrigt i området. Grundvatten innehåller organiska ämnen. En del av dessa organiska föreningar utgörs av humusoch fulvosyror; huvudsakligen sura aromater och

23 STODSVIK ENERGITEKNIK AB 21 alifa-er, som bildas vid den mikrobiologiska nedbr/tningen av i första hand växtdelar /3-36/. Humus syror kallas den del av humusämnena, som är löslij i alkali, men som sedan faller ut vid surgöring. Fulvosyror har i allmänhet lägre molekylvikt än humussyror och uppvisar färre tvärbindningar. Det medför att fulvosyror är lösliga i alkali och förblir i lösning även om man tillsätter syra. Den del av humusämnena, som ej är löslig i vare sig alkaliska eller sura lösningar, kallas (ibland) humin. De verksamma grupperna i humus- och fulvosyror är främst karboxylgrupper (-COOH) och fenolgrupper (-OH). Humus- och fulvosyror är potentiella komplexbildare för metalljoner. Närvaro av humus- och fulvosyror kan antingen minska rörligheten av en nuklid genom att det bildas svårlösliga föreningar eller öka den genom att man får lösliga komplex. Analys av det organiska innehållet i grundvatten från stort djup i potentiella områden för slutförvar av radioaktivt avfall har givit varierande resultat; exempelvis mg/l vid saltlagren i Texas och Utah men endast mg/l från granitområdena vid Nevada Test Site /3-37/. Amerikanska undersökningar i ph-intervallet med humus- och fulvosyror i koncentrationsområdet 5-50 ppm har visat att lösligheten för järn(ii), järn(iii), torium, uran(vi), plutonium(iv) och americium ökar vid tillsats av humus- och fulvosyror i neutrala eller svagt ba^iska lösningar /3-38/. Det tyder på att det bildas lösliga komplex under dessa betingelser. På den sura sidan är resultaten mer varierande: där erhölls exempelvis lägre halter av järn(ii), torium och americium i lösning med humus- och fulvosyror än utan. Komplexstudierna fortsätter och de ska också innefatta undersökningar i

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

1 Processer i kapseln som ger inre övertryck

1 Processer i kapseln som ger inre övertryck Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1333208 Författare Christina Lilja Kvalitetssäkrad av Version 2.0 Allan Hedin Godkänd av Johan Andersson Status Godkänt Reg nr Datum 2012-02-09 Kvalitetssäkrad datum 2012-02-10

Läs mer

Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640

Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640 13 Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640 L'RLAKNING AV ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE (BESTRÅLAD URANOXID) VID DIREKT- DEPONERINC. Ragnar Helin AB Atomenergi 77-06-08 Objekt 19.04.

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Patrik Sellin, SKB 2011-06-15 1 Upplägg Specifika frågeställningar Säkerhetsanalys

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Långsiktig Funktion. Frågeställningar

Långsiktig Funktion. Frågeställningar Buffert och återfyllnad Långsiktig Funktion SR-Site Patrik Sellin SKB Frågeställningar Buffert Vertikal/horisontell Material Kvalitet Återmättnad Erosion Återfyllnad Barriärfunktion (Densitet) 1 Buffertgeometri

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Kunskapsläget om kärnavfallsförvar i djupa borrhål. Karin Högdahl docent berggrundsgeologi, Uppsala universitet

Kunskapsläget om kärnavfallsförvar i djupa borrhål. Karin Högdahl docent berggrundsgeologi, Uppsala universitet Kunskapsläget om kärnavfallsförvar i djupa borrhål Karin Högdahl docent berggrundsgeologi, Uppsala universitet Variationer med djupet (SKB) + Torrare berg med lägre vattenomsättning + Högre salthalt (tyngre

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär?

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär? Kärnkraft 2008 Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär? Tekn. Dr. Peter Szakálos, KTH Docent Gunnar Hultquist, KTH Docent Gunnar Wikmark, UU Den svenska slutförvarsmodellen: KBS-3 Konceptet

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser Sida: 1/5 SSM datum: 2013-03-04 SSM referens: SSM 2013/1525 Författare: Robert Finck Fastställd: Lynn Hubbard Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Svar till SSM på begäran daterad 2013-02-11 om komplettering rörande radionuklidtransport och dos

Svar till SSM på begäran daterad 2013-02-11 om komplettering rörande radionuklidtransport och dos Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1418468 Ärende Handläggare Allan Hedin Ulrik Kautsky Er referens SSM2011-2426-103 Kvalitetssäkrad av Helene Åhsberg Godkänd av

Läs mer

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010 Något lite om kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid Mikael Jensen Riskkollegiet November 2010 Lite historik om min bakgrund: strålskydd Rolf Sievert: SSI:s första chef - och en enhet Bo Lindell

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip

Läs mer

KBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn

KBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? SKB:s krav på buffertens egenskaper och sammansättning och hur de verifieras Patrik Sellin, SKB KBS-3 2 SKB:s krav på buffertens

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg Strålsäkerhetsmyndigheten Ny myndighet från och med 1/7-2008 SKI SSI SSM

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403650-0 (19) sw 151) Internationell klass 2 G 21 F 9/06 // C 01 G 43/00 Vä (44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Bästa hälsningar, Catharina Lihnell Järnhester 0491-31323 070-467 37 31

Bästa hälsningar, Catharina Lihnell Järnhester 0491-31323 070-467 37 31 2006-10-27 Till: Statens Kärnkraftinspektion, SKI, 106 68 Stockholm Statens strålskyddsinstitut, SSI, 171 16 Stockholm Oskarshamns Kommun, Box 706, 572 28 Oskarshamn Östhammars kommun, Box 66, 742 21 Östhammar

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

R-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005

R-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005 R-05-79 Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR K Lundgren, ALARA Engineering December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

- Det finns inte något land som förordar deponering i djupa borrhål som förstahandsalternativ för att ta hand om använt kärnbränsle.

- Det finns inte något land som förordar deponering i djupa borrhål som förstahandsalternativ för att ta hand om använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1409455 Ärende Handläggare Lars Birgersson Er referens SSM2011-2426/SSM2011-3656 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Godkänd av Helene

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Minican Brytning av försök 3

Minican Brytning av försök 3 Sidan 1 av 5 Minican Brytning av försök 3 Sammanfattning från: Plan for the Proposed Removal of MiniCan Experiment 3 from Borehole KA3386A04, Dokument ID 1275538 1 Hela minkapseln och insatsen tas ut och

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Q6-634 Christel Carlsson & David Bendz, SGI Celia Jones, Kemakta 1 Syfte Litteraturstudie om oral biotillgänglighet av

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift

Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift Revision 1 State Released Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se

Läs mer

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys Fud 2010 Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys SKB:s forsknings- och utvecklingsprogram har pågått under lång tid Fud - 89 Studie av WP-cave metoden Studie av tunnlar under Östersjön Ny

Läs mer

Pågående korrosionsforskning på SKB

Pågående korrosionsforskning på SKB Sidan 1 av 6 SKB:s korrosionsforskning 2012-11-06 Christina Lilja Pågående korrosionsforskning på SKB Presenteras i 3 delar I. Korrosion i syrefritt vatten SKB har nyligen skickat en tidsplan för när resultat

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Beräkning av temperaturer i ett envånings slutförvar i berg för förglasat radioaktivt avfall. Rapport nr 3

Beräkning av temperaturer i ett envånings slutförvar i berg för förglasat radioaktivt avfall. Rapport nr 3 45 Beräkning av temperaturer i ett envånings slutförvar i berg för förglasat radioaktivt avfall. Rapport nr 3 Roland Blomquist AB Atomenergi 1977-10-19 POSTADRESS: KåmbréimhUkmfm, Fack. 10240 Stockholm.

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI

Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI Agenda Teknik Gastillgång Miljöpåverkan 2 3 TEKNIK FÖREKOMST AV SKIFFERGAS Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital UTVINNING

Läs mer

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434.

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434. SSIrapport 960 SSi Statens Swedish Radiation Protection Institute strålskyddsinstitut Postadress 7 6 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska sjukhuset Solna Telefon 08729 7 00 Persondosmätningar Årsrapport 995

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR

NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning: NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1371851 Ärende Handläggare Jan Eckerlid Er referens SSM2011-2426-60 Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1385067 Ärende Handläggare Patrik Sellin Er referens SSM2011-2426-81 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av

Läs mer

Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning

Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning Metallers geologiska kretslopp Bakgrund: Vittring Förångning Vindburna partiklar Stor skillnad i kvot! Me i

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB R-98-11 Alternativa metoder Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB September 1998 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

7705174-6 G 21 F 9/28

7705174-6 G 21 F 9/28 SVERIGE [B] (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT (19) SE (51) Internationell klass 7705174-6 G 21 F 9/28 {44) Ansökan utlagd och utlägg- 80-03-10 Publicerings 4 1 2 8 5 7 ningsskriften publicerad nummer (41) Ansökan

Läs mer

P-10-13. Kemisk toxicitet hos ämnen som deponeras i slutförvaret för använt kärnbränsle. Celia Jones, Håkan Svensson Marie Wiborgh, Håkan Yesilova

P-10-13. Kemisk toxicitet hos ämnen som deponeras i slutförvaret för använt kärnbränsle. Celia Jones, Håkan Svensson Marie Wiborgh, Håkan Yesilova P-10-13 Kemisk toxicitet hos ämnen som deponeras i slutförvaret för använt kärnbränsle Celia Jones, Håkan Svensson Marie Wiborgh, Håkan Yesilova Kemakta Konsult AB September 2010 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS 2013-11-12

Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS 2013-11-12 Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS 2013-11-12 Agenda Skiffergasens utveckling Teknik Spridning av skiffergas Miljöpåverkan Ekonomi Bakgrund utveckling i USA Skiffergasproduktionens utveckling i USA (miljarder

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Jens Johannisson I Vietnam 6 månader under 2012 Initierade och drev ett projekt

Läs mer