KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel"

Transkript

1 /' A-. KARNBRANSLENAMNDEN The National Board for Spent Nuclear Fuel NÄMNDEN FÖR HANTERING AV ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE (NAK) Postadress: Besöksadress: Box 2045 Storkyrkobrinken 13,3 tr STOCKHOLM Tel 08/

2 NAK rapport 9 UPPFÖLJNING AV UTLÄNDSKA SÄKERHETSSTUDIER ÖVER SLUTFÖRVARING AV KÄRNBRÄNSLEAVFALL Ragnar Gel in Studsvik Energiteknik AB Juni 1984

3 Studsvik Arbets III -t -Technical Note atior. Project identification Datum Date Rapport nr - Report No. NAK Dnr 39/ Titel och författare - Title and author Uppföljning av utländska säkerhetsstudier över slutförvaring av kärnaränsleavfall Uppdrag för Nämnden f<ir hantering av använt kärnbränsle Ragnar Gelin Dist'ihiition Begränsa^äistribution Restricted distribution Rapporten skall ej förhandsaviseras Internal note Kontonr Internal note Antal ex - No. of copies PN5464A HUVUDINNEHALL På uppdrag av Nämnden för hantering av använt kärnbränsle har en uppföljning gjorts av några utländska säkerhetsrelaterade studier över slutförvaring av kärnbränsleavfall i huvudsakligen kristallin berggrund. Arbetet har i första hand inriktats på Kanada och USA, men vissa arbeten från Schweiz och Japan har också tagits upp. t nprqili-knik AP ) NYKÖPING T.M Nat 01!> I ni Mfiibb Telex 6401 r1 sf uris s Telefax Nat I nt*

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING S Af MANFATTNING Sid 1. INLEDNING 2. MODELLUTVECKLING OCH SÄKERHETS- ANALYSER.1.1 Kanada 2. 2 USA t. 3 Schweiz 2.4 Japan 3. BARRIÄRER 3.1 Kapselmaterial och kapselgenombrott 3.2 Frigörelse av aktivitet från kärnbränslet 3.3 Buffertmaterial 3.4 Geosfären 4. NEPTUNIUM 4.1 Allmänt 4.2 De nya ICRP-normerna 4.3 Inventariet i förvaret 4.4 Kemi i grundvatten 4.5 Löslighet 4.6 Sorption 4.7 Upptagning i biosfären 4.8 Sammanfattning REFERENSER

5 SAMilANF ATTN ING Det pågår intensivt arbete i många länder fsr att utveckla modeller och beräkningsprogram för att uppskatta spridningen av radioaktivitet från slutförvar och för att beräkna resulterande doser. De olika delmodellerna har blivit allt mer sofistikerade, och det är en strävan att koppla samman dem till större enheter. Jämsides med modellutvecklingen ökar nu också insatserna för att ta fram tillförlitliga parametervärden. Det gäller inte minst i USA efter antagande av Nuclar Waste Policy Act. Platsspecifika data måste nu snabbt erhållas från basaltområdet vid Hanford, tufflagren vid Yucca Mountain i Nevada och från saltlager och saltdomer i Utah, Texas, Mississippi och Louisiana. De relativt få större utländska säkerhetsanalyser över slutförvaring av högaktivt avfall, sots utförts de senaste 1-2 åren, har i likhet med öa flesta tidigare utredningar givit mycket låga resulterande doser. Jod-129, neptunium-23?, teknetium-99, kol-14 och radium-226 har varit dosdominerande nuklider. Ingen av dessa utredningar har dock varit så omfattande och väl underbyggd som KBS-3. Den pågående schweiziska studien blir dock sannolikt av ungefär samma karaktär som den svenska utredningen. NW9 2 ASG

6 STUDSVIK ENERGITEKNIK AI. 1 INLEDNING Under 1982/83 utfördes på uppdrag av Nämnden för hantering av använt kärnbränsle en sammanställning av några utländska säkerhetsstudier över slutförvarinu av kärnbränsleavfall, huvudsakligen i kristallina bergarter /l-l/. Föreliggande rapport utgör en uppföljning av detta arbete. Förutom direkta säkerhetsanalyser övar slutförvaring och modellutveckling i samband därmed har också kortfattat refererats en del intressanta studier rörande de olika barriärerna och beträffande neptunium-237 som jämte jod-129 i många fall svarat för de relativt sett största bidragen till individdosen i säkerhetsanalyserna. 2 MODELLUTVECKLING OCH SÄKERHETSANALYSER 2.1 Kanada För säkerhetsanalysen av slutförvaret efter tillslutningen tillämpar man i Kanada en metodik som kallas SYVAC (Systens Variability Analysis) /2-1/. Dess allmänna uppbyggnad och ett tillämpningsfall har tidigare beskrivits För varje parameter fastlägger man ett intervall och hur parametervärdena är fördelade inom detta intervall. Slumpmässigt väljes sedan ett värde för varje parameter inom dess intervall, och konsekvensen beräknas med en serie sammankopplade beräkningsprogram. Konsekvensen kan exempelvis vara den maximala dosekvivalentinteckningen för en individ i kritisk grupp på grund av läckage från förvaret. Ett stort antal sådana programkörningar genomförs och resultaten presenteras i form av ett konsekvens-frekvens-histogram.

7 SYVAC-metodiken har utvecklats bl a genom att biosfäi.smodellerna modifierats /2-3/. Man tar nu också nänsyn till sedimentationen i vattendrag /2-4/. Den tidigare utvecklade dynamiska modellen SCEMR (Soil Chemical Exchange and Migration of Radionuclides), som behandlar migrationen i mark och upptagningen i växter, kan nu kopplas in i SYVAC-beräkningar /2-5, 2-6/. Internexponeringen från intag av livsmedel beräknas med det nya beräkningsprogrammet LIMCAL, som i första hand baseras på erforderligt energi-innehåll i intagen föda /2-7, 2-8/. I biosfärsmodellen har man också arbetat in exponering via inhalation samt från extern bestrålning /2-9/. Vidare har nya förfaranden utvecklats för att närmare analysera de mest intressanta SYVAC-körningarna för att kunna fastlägga eventuella samband mellan resultaten och en viss parameter. I en kanadensisk utredning har man diskuterat och, så långt möjligt, sökt analysera några ingrepp och speciella förlopp, som skulle kunna tänkas leda till spridning av radioaktiva ämnen från ett slutförvar /2-10/. Analysen leder fram till en uppdelning av förloppen i två grupper: sådana, som sannolikt är betydelselösa och sådana, som kräver fortsatta studier. Till gruppen "sannolikt betydelselösa" hör: Meteoritnedslag. Sannolikheten för att ett meteoritnedslag skulle åstadkomma sprickor i förvaret uppskattas ligga omkring 10 per år. Sannolikheten för att nedslaget är så kraftigt att,, förvaret krossas anses vara <4 * 10 per år. Vulkanutbrott. Mycket låg sannolikhet. Värmeutveckling. Den värmeutveckling, som erhålles till följd av det radio-

8 aktiva sönderfallet kan inte påverka perroeabiliteten i berggrunden i någon nämnvärd omfattning. Sabotage- och krigshandlingar. Sabotage- och terroristhandlingar mot det tillslutna förvaret skulle kräva avancerad utrustning och ta avsevärd tid att genomföra. Det förefaller därför mycket osannolikt att de skulle lyckas. För att skada det djupt liggande förvaret uppifrån ytan skulle det behövas mycket kraftiga laddningar. Om det var fråga om sabotage- eller (medvetna) krigshandlingar så skulle dessa laddningar på ett mycket effektivare sätt kunna användas direkt i tättbefolkade områden. Även om de användes mot förvaret, så skulle skadeverkningarna av explosionen sannolikt bli större än från frigjord aktivitet. NW9 2 ASG Borrningar och gruvdrift. Intrusion i förvaret kan tänkas ske antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Materialet i förvaret kan vara attraktivt: uran och plutonium i bränsle; eventuell koppar och bly i kapslar. Återvinning av materialet i förvaret kräver en omfattande insats och måste vara resultatet av ett medvetet beslut från samhällets sida att verkligen genomföra ett sådant projekt med allt vad det innebär. Oavsiktligt intrusion kan inträffa exempelvis under prospektering efter olika fyndigheter (mineral, olja, gas kol, salt, vatten, jordvärme) eller vid utvinning av dessa. Andra typer av ingrepp skulle kunna tänkas vara vapenprov, avfallsdeponering, och vid relativt ytliga förläggningar kanske också arkeologiska "utgrävningar". Sådana oavsiktliga ingrepp förutsätter att den institutionella kontrollen, markeringen av platsen för förvaret eller kunskapen om dess existens och läge, inte är tillräckligt effektiv eller har gått förlorad. Att man oavsiktligt tränger in i förvaret anses dock vara ytterst osannolikt, i varje fall under de första årundradena, då konsekvenserna skulle vara som störst. Man kommer ju att förlägga förvaret i formationer som, efter vad man nu kan bedöma, inte innehåller attraktiva fyndigheter eller kan vara av större intresse ur rent vetenskaplig synpunkt.

9 Till gruppen över förlopp, som kräver fortsatta st.udier, för man: också nedisning och avsmältning, berggrundsrörelser förändringar i biosfären och möjligen erosion samt strålskador och av strålningen inducerade kemiska reaktioner (radiolys) 2.2 USA 2.^1 äkerhetsanalys_för_slut förvar 1983 publicerades en omfattande utredning rörande omgivningspåverkan från slutförvaring av högaktivt avfall i olika geologiska formationer /2-11, 2-12/. Studien, som utfördes på uppdrag av US Department of Energy, behandlar förläggning av förvaret i salt, basalt, tuff och granit. Inventariet antas vara dels förglasat högaktivt avfall från upparbetning av ton bränsle från lättvattenmodererade reaktorer, dels använt bränsle. Man förutsätter att upplösningen sker kongruent under år, men även löslighetsbegränsningar diskuteras. Migrationen av frigjord aktivitet genom geosfären behandlas med en en-dimensionell modell. Recipienten utgörs av en flod. Spridningen och de resulterande dosbelastningarna beräknas med programmet PABLM /2-13/. Doserna anges som årlig medeldos till individ i kritisk grupp med användande av faktorerna i ICRP-30. Variation i de olika parametervärdena behandlas och inverkan av kolloidbildning och dispersion diskuteras allmänt. Individdoserna är 7 6 genomgående låga; Sv/år för granitalternativet.

10 De dosdorainerande nukliderna vid förläggning av förvaret i basalt, tuff och granit är kol-14 (på relativt kort sikt), neptunium-237 och, då det gäller använt bränsle, jod-129. (I upparbetningsfallet antar man att jod-129 skiljs ifrån och överförs till svårlöslig silverjodid före deponeringen i förvaret). Insatserna i USA på förläggning av slutförvar i granit ökar f n. En genomgång av den geologiska litteraturen har resulterat i en rekommendation att begränsa de fortsatta studierna till i första hand följande områden /2-14, 2-15/: vid Lake Superior södra Appalacherna Norra Appalacherna och Adirondack-bergen. Battelle Memorial Institute skall på DOE:s uppdrag leda undersökningarna under den närmaste femårsperioden /2-16/. Kristallina bergarter som granit kan bli aktuella vid val av förläggningsplats för USA:s slutförvar nummer två (för högaktivt avfall) /2-17/. 2/1^2 Modellutveckling Utveckling av spridningsmodeller pågår, bl a under ledning av T H Figford, som var huvudansvarig för den ovannämnda utredningen för DOE. Särskild uppmärksamhet har ägnats löslighetsbegränsningar och migrationer i buffertlager /2-18, 2-19, 2-20, 2-21, 2-22/. En arbetsgurpp har granskat de modeller, som står till det amerikanska programmets förfogande då det gäller spridning av aktivitet i sprickig berggrund /2-23/. Man anser att modellerna i stort är tillräckligt utvecklade. De svngaste

11 STUDSVIK ENERGITEKNIK A3 avsnitten utgör modellerna för en enskild spricka och behandlingen av samverkan mellan vattfe.nströmning, värmeöverföring, mekaniska deformationer och geokemiska processer. Det vase ltligaste anses dock vara att få fram plat.sspecifika data. Er hel serie av något förenklade tidigare utvecklade delprogram har man vid PNL (Pacific Northwest Laboratories) nu kopplat samman för att kunna göra översiktliga totalanalyser av migrationen från ett slutförvar och de resulterande doserna /2-24/. De osäkerheter, som är förknippade med säkerhetsbedömningar av ett slutförvar med radioaktivt avfall åir föremål för relativt omfattande studier även i USA /2-25/. Osäkerheten gäller dels modellerna, dels de ingående parametervärdena. Man måste verifiera att modellerna på ett riktigt sätt återspeglar de förlopp man tänkt att de ska beskriva, samt genom försök visa att de på ett tillfredsställande sätter återger de verkliga förloppen. Parametervärdenas fördelning måste anges, och de siffervärden, som ska användas vid genomförandet av beräkningarna väljas ut med lämpligt slumpförfärande. NW9 2 ASG NRC (Nuclear Regulatory Commission) har startat en omfattande genomgång av modeller och beräknings* program-, som eventuellt skulle kunna komina till användning vid säkerhetsbedömningar av slutförvar för radioaktivt avfall. Arbetet, som utförs av experter på olika delområden, har hittills resulterat i tre rapporter /2-26, 2-27, 2-28/. Man ger korta beskrivningar av de olika modellerna och pekar på deras ev begränsningar och svagheter. Genomgången ska ge underlag för att gallra fram

12 10 de modf Her och program, som sedan kommer att utvärderas mera i detalj. 2^2..3 Yärdering_av_dgser_i_avlägsen_f ramtid De doser och hälsoeffekter, som kan erhållas från utläckande radionuklider i ett slutförvar ligger enligt säkerhetsbedömningarna nästa alltid långt in i framtiden. Frågan om man för dessa framtida effekter bör tillämpa någon slags diskor tering för att kunna jämföra dem med i tiden närliggande effekter har diskuterats av B L Cohen /2-29/. Cohen pekar exempelvis på att den ökning av cancersjukas överlevnadschanser, man kan utläsa ur de senast decenniernas statistik, skulle motivera en siffra på ca 0.7 % per år vid diskonteringsberäkningar för detta speciella fall och denna tidsperiod. Ett annnat betraktelsesätt innefattar resonemang kring fondering av pengar. Framtida generationer kan sannolikt använda resurserna på ett effektivare sätt. En historisk återblick tyder på att man bör kunna räkna med å-tminstone en räntesats på 3 % per år. Som Cohen framhåller måste dock detta betraktelsesätt tillämpas med omdöme. Det är bättre att nu lägga ned pengar på ett effektivt slutförvar än att bygga ett billigare, mindre effektivt förvar, som kan komma att kräva upprepade, omfattande insatser i framtiden för att komma till rätta med utläckande radioaktivitet. Cohen framhåller slutligen att det vore effektivare att öka insatserna inom medicinsk forskning i stället för att vidtaga strålskyddsåtgärder, som endast har en ytterst marginell verkan ur hälsosynpunkt. NV,'9 2 AEG

13 Schweiz Enligt e.en nu gällande atomenergi lagen från 1979 skall kärnkraftföretagen lägga fram en plan för hur slutförvaring av radioaktivt avfall ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta är er förutsättning för att de skall få driva kärnkraftverken efter 31 december Kristallina bergarter är huvudalternativet för förläggning av framtida slutförvar för högaktivt avfall. De geologiska undersökningarna koncentreras till ett område i norra delen av landet, där granitberggrunden täcks av sedimentära bergarter. Några (Nationale Genossenschaf t flir die Lage rung radioaktiver Abfälle), som bildats gemensamt av den schweiziska staten och kärnkraftföretagen, har för avsikt att i slutet av 1984 lägga fram en säkerhetsanalys för ett slutförvar i detta område /2-30/. Modellutveckling har pågått under de senaste åren /2-31, 2-32, 2-33, 2-34, 2-35, 2-36, 2-37, 2-38/. En allmän genomgång av vilka program, som står till förfogande, och vilka man avser att huvudsakligen använda för beräkning av aktivitetsspridning i de olika avsnitten och för dosberäkningar, har gjorts (i ett appendix till ref 2-30). Av denna genomgång framgår bl a att man avser att ta hänsyn till löslighetsbegränsningar för de viktigaste aktiniderna i aktuella djup-grundvatten. En av de aktuella hydrologiska modellerna ger vattenhastigheten två- eller tre-dimensionellt, men spridningen av radionukliderna beräknas sedan en-dimensionellt. Man tar hänsyn till sorption, dispersion och kedjesönderfall (dock max 4 steg). Modeller för spridning i spricksystem är under utveckling. För spridning

14 12 i biosfiren och för dosberäkningar avser man att använda en variant av det svenska BIOPATH-programmet 2.4 Japan Japan;::na har utvecklat en tre-dimensionell modell för spridningen i geosfären /2-39/. Den tar hånsyn till strömning, dispersion, sorption, desorption och radioaktivt sönderfall. Tillämpningen av modellen på ett tänkt slutförvar har, soir i många andra fall, pekat på neptunium-237 som en viktig potentiell bidragsgivare till den resulterande individdosen. 3 BARRIÄRER 3.1 Kapselmaterial och kapselgenombrott I USA har man efter inledande korrosionsstudier koncentrerat insatserna på huvusakligen följande kapselmaterial /3-1/: titan och titanlegeringar nickellegeringar stål gjutjärn. Pågående korrosionsundersökningar har givit mycket lovande resultat för gjutjärn, gjutstål och titanlegeringar i grundvatten från basaltoch tuff-formationer /3-2/. Korrosionen ökar dock något under gammabestrålning /3-3/. NW9 2 ASG Bedömningar av olika kapselkonstruktioners livslängd har utförts och lett fram till att exempelvis en gjutjärnskapsel med väggtjockleken 225 mm innehållande kärnbränsle bör stoppa över år i ett förvar i basalt vid 30 atm tryck i temperaturområdet C /3-4/. Ungefär samme, beräknade livslängd uppnås även med titanlegeringen Ti Code 12 vid väggtjockleken 6 mm.

15 13 Efter I 000 år har de flesta fissionsprcdukterna hunnit avklinga praktiskt taget fullständigt»ed undantag av teknetium-99, zirkcnium-93 och jod-12'i; aktivitetsbilden domineras av transuranerna i.mericium och plutonium. Då det gäller titanlegeringar måste man beakta den föisprödning, som kan erhållas på grund av väte från tillverkningsprocessen eller från radiolys av grundvatten i kontakt med kapseln /3-5, 3-6/. Titan ingår även i det kanadensiska programmet för kapslingsmaterial. Man har bl a studerat spaltkorrosion i natriumkloridlösningar ( vikts-%) i temperaturområdet C /3-7, 3-8/. Spaltkorrosion erhölls i luftade saltlösningar. Den minskade i närvaro av bentonit. Korrosionsförsök med kolstål i Storbritannien har givit resultat som betecknas som lovande. Man har beräknat att en väggtjocklek på ca 24 mm skulle vara tillräcklig för att klara allmänkorrosionen under 500 år i grundvatten från granitområden /3-9/. Man har då även inkluderat den oxiderande verkan från radiolysprodukter. Med hänsyn till risken för gropfrätning kan väggtjockleken dock behöva vara betydligt större. Risken för spänningskorrosion måste också beaktas. Radiolys av vatten innehållande kväve kan leda till bildning av salpetersyra, som i sin tur skulle kunna påverka korrosions-, utlösningsoch sorptionsförlopp. I försök med gammabestrålning (kobolt-60 som källa och doser på ca 5 MGy) av grundvatten från basaltområdet i Hanford har man dock inte kunnat konstatera någon salpetersyrabildning /3-10/. (En del av vattnets metan-innehåll NW9 2 ASG

16 14 omvandlades till vätgas och till diverse polymera kolväten). 3.2 Frigörelse av aktivitet från kärnbränslet Kanadensiska lakförsök med använt CANDU-bränsle har visat att den andel av cesium-137, som löses ut snabbt, därför att det ansamlats i spalten mellan tränslekuts och kapsling samt i korngränser, ungefär svarar mot fissionsgasfrigörelsen /3 11/. Den andel av jod-129, som lakas ut snabbt ligger dock betydligt lägre len å två tiopotenser lägre). Detta är ett något oväntat resultat, men kan möjligen hänga samman med att föregångaren till jod-129 i sönderfallskedjan, tellur-129m (halveringstid 33 dygn) beter sig annorlunda. En låg andel snabbutlöst jod-129 är givetvis fördeltaktigt ur säkerhetssynpunkt. Lösligheten för UO_ i exempelvis normala grundvatten från granitområden är mycket låg /3-12/. Oxidation av UO 2 -bränslet kan dock tänkas åstadkomma uppluckring av strukturen och frigörelse av lättlösliga nuklider. Oxidation av UO 2 har studerats med en elektrokemisk teknik /3-13, 3-14/. Det bildas ytfilmer med allt högre förhållande syre:uran (UO-^, U,O_, U_O C, U,0 o ). I närvaro av karbonatjoner går oxiderat uran lätt i lösning. Experiment har också startats för att studera oxidationen av en UO»~yta i kontakt med ett tunt vattenskikt, där radiolys äger rum på grund av strålningen från en alfa-källa /3-11/. Vid korrosionsförsök med bly i oxiderande lösningar, innehållande karbonat, har man konstaterat att det bildas svårlösligt bly (II)-karbonat på ytan /3-15/. Vattnets karbonathalt minskar och därmed också benägen- NW9 2 ASG

17 15 heten itt bilda lösliga uranyl-karbonat-komplex med eventuellt sexvärt uran i bränslets ytskikt. Aktivitet, som frigörs i förvaret, kan transporterar, vidare med grundvattnet antingen i löst fonr som joner eller som kolloidala partiklar. Undersökningar pågår för att studera uranets benägenhet att frigöras under olika oxiderande förhållanden och dess sorption på kolloidala jcirnhydroxidpartiklar /3-16/. Sorptionen av uran på den kolloidala järnhydroxiden ökar kraftigt med ph i intervaliet 3-6. Samtidigt förändras partiklarnas laddning och därmed också deras stabilitet och sorptionsegenskaper. Man studerar även förändringar i järnhydroxid-kolloidernas egenskaper i närvara av humussyror. De lakningsförsök på BWR-bränsle (utbränning ca MWd/ton U) som utförts för KBS-studien, visade bl a att /3-17," 3-18/ ca 1 % av bränslets innehåll av cesium-137 löstes ut snabbt, halter på ca 1 mg uran/l erhölls i lösningen i simulerat grundvatten med bl a 120 mg karbonat/1, den andel av bränslets innehåll av plutonium och curium, som frigjordes till lösningen, var ca en tiopotens lägre än för uran. 3.3 Buffertmaterial En kanadensisk genomgång av geologisk och geokemisk litteratur rörande några olika leror har resulterat i en rekommendation att inte arbeta vidare med kaolinit /3 13/. Den börjar NW9 2 ASG

18 16 reagere. med andra mineral och med grundvatten redan vid ca 80 C. Bentonit och illit däremot förefal.ler lovande som buffertmaterial runt avfallsbehållarna, över 150 C tycks illit vara den stéibila /3-20/. Omvandlingen av bentonit mot illit gar mycket långsamt vid e] alltför hög temperatur; det skulle kanske ta en miljon år vid 80 C för att överföra 100 %-ig bentonit till en blandning av 20 % betonit + 80 % illit. Det råder delade meningar om hur denna omvandling går till i detalj. Förloppet anges ibland på följande sätt: bentonit + Al 3+ + K + = illit Si 4+ Bentonit har stor svällningsförmåga, vilket lär bero på solvatisering av katjoner, som sitter mellan de skikt, varav lermineral är uppbyggda. Genom omvandlingen till illit minskar lerans svällningsförmåga, diffusionshastigheten för exempelvis radionuklider ökar och jonbyteskapaciteten minskar /3-21/. Amerikanska försök med natrium-bentonit har visat att man får en irreversibel dehydratisering, nedbrytning av lerstrukturen och förlust av svällningsförmågan inom år vid 440 C /3-22/. I en blandning av bentonit och vatten vid 300 C kunde man efter ca 1 år konstatera en begynnande omvandling ti]1 illit. Dif fusionsstudier av oliks. ]ermineral har påbörjats vid Lawrence Berklay Laboratory /3-23/. Anjoner som TcO ~ diffunderar lätt genom makroporer och tränger inte in i mikroporer. Även katjoner diffunderar genom makroporer i barriären, men de tränger också in i mikroporer, där de kan sorberas på lermineralets yta. NW9 2 ASG

19 17 Rustum Roy, som är chef för Materials Research Laboratory vid Pennsylvania State University, har föraslagit att man skulle mätta buffertlagret med inaktiva föreningar av nuklider, som finns i det radioaktiva avfallet, för att på detta sätt skapa "en termodynamisk flaska", som skulle motverka spridningen av aktivitet /3-24/. Strontium och cesium nämns som exempel. Vid New Mexico Univ i Albuquerque pågår utvecklandet av en modell för migration i lerbarriärer /3-25/. Den skall behandla ett stort antal fysikaliskt-kemiska processer: adsorption, utfällning, upplösning, jonbyte, mineralbildning, inneslutning. 3.4 Geosfären ^4^1 Grundvattnet s_samnjansättnin2_ > och_ålder En sammanställning och bearbetning av ett stort antal grundvattenanalyser från olika djup i den kanadensiska urbergsskölden har bl a visat att /3-26/ ned till ett djup på ca 300 m har man sötvatten i området m förekommer bräckt vatten (1-10 g lösta ämnen per liter) och på större djup än 800 m finns vatten med hög, ibland mycket hög salthalt, huvudsakligen natrium- och kalcium-klorid. Sammansättningen av saltvattnet skiljer sig från andra saltvatten i flera avseenden, bl a då det gäller förhållandet Ca:Na:Mg och isotopförhållandet deuterium:syre-18. (Koncentrationen av deuterium

20 18 och syre-18 i grundvatten är öeroende av klimatet då infiltrationen ägde rum. I kallare klimat är halten av de båda isotoperna lägre i nederbörden, men topografin lär också spela viss roll /3-27/). Ursprunget till det salta grundvattnet är troligen havsvatten, som förändrat sin sammansättning under mycket lång kontakt med berggrunden. Vactnet härrör kanske ända från Devon-tiden (J milj år) /3-28/. En direkt åldersbestämning med nu tillgängliga metoder har inte varit möjlig av olika skäl. Saltvattnets halt av kolföreningar är mycket låg, och vid provtagningen kan lätt mindre mängder från ytligare nivåer komma in. Kol-14-metoden, som är dvin vanligaste vid åldersbestämning av grundvatten, kan därför ej användas. Den lämpar sig dessutom bäst för bestämning av åldrar < år, dvs < ca 10 ggr halveringstiden för kol-14 /3-27, 3-29/. Klor-36, halveringstid 3 * 10 år, är i princip lämpligare för åldersbestämning av mycket gamla vatten, men halterna är mycket låga, och risken för inblandning av yngre grundvatten vid provtagningen kvarstår. (Klor-36 bildas i atmosfären ur argon-40 genom spallation under inverkan av den kosmiska strålningen). Tolkningen av analysresultaten i samband med åldersbestämning av grundvatten är över huvud taget komplicerad. Den kräver ingående kunskap om berggrunden och vattenströmningen men i vissa fall även kännedom om jordar, vegetation och ].limatförändringar. I samband med KBS-arbetena i Sverige har höga salthalter i grundvatten påträffats i Finnsjön och Forsmark, men endast undantagsvis i övriga områden /3-30/.

21 19 Tritium och kol-14 har uppmätts vid de flesta provtagringsplatserna, men det har ej varit möjligt att på nuvarande kunskapsnivå använda informationen för bestämning av absolutåldrar eller graden av blandning mellan vatten från olika djup /3-30/ Störningar i aktivitetsjämvikten mellan ur^nisotop_er_i_naturen Man har börjat studera eventuella störningar i radioaktiva jämvikten i grundvatten och i bergprover från bl a potentiella förläggningsplatser för slutförvaring av högaktivt avfall /3-31, 3-32/. Avsikten är att söka få en uppfattning om i vad mån det skett någon migration av naturligt förekommande radionuklider i området under senare geologisk tid. Undersökningarna kan också möjligen ge ett begrepp om grundvattnets ålder /3-33/. Svårigheterna är dock stora /3-34/. Den sönderfallskedja, som är aktuell, är följande: U-238 (4.5 * 10 9 år, alfa) Th-234 (24 d, beta) Pa-234 (1.2 m, beta) U-234 (2.5 * 10 5 år, alfa)th-230. Uran-238 sönderfaller således via de kortlivade beta-strålarna torium-234 och protaktinium-234 till uran-234. I ett slutet system kan den radioaktiva jämvikten sägas ha ställt in sig efter ca 10 halveringstider för den mest långlivade dotterprodukten, vilket i ovanstående fall motsvarar ca 2.5 ' 10 år. Ai Aktivitetsförhållandet U-234:U-238 skall då vara 1. Om vatten strömmar igenom, kan jämvikten bli störd genom att en eller flera dotterprodukter förs bort på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper.

22 20 Bristande aktivitetsjämvikt mellan uran-234 och uran-23 har konstaterats i många sammanhang i naturen sedan det först iakttogs i mitten av 1950-ta]et. I havsvatten är aktivitetsförhållandet uran-23-l:uran ; i ytvatten ligger det i allmänhet i området 0.9-2, medan man för grundvatten har värden från något under 1 till >10. Flera teorier har framförts för att förklara uppkomsten av denna ojämvikt, men man tycks nu vara ganska enig om att de viktigaste mekanismerna är följande: vid det radioaktiva sönderfallet av uran-238 i ytskiktet (ca 200 A) kastas den bildade torium-234-atomen ut (i vattenfasen, om sådan finns närvarande) det spår av strålskador, som erhålles i kristallgittret, är mera lättlakat än materialet i övrigt. Man kan också tänka sig att torium-atomen rycker med sig ett antal andra atomer (ut i vattnet), dvs "sputtering". I Sverige har man undersökt aktivitetsförhållandena uran-238:uran-234:torium-234 i borrprover från en uranmineralisering i granit vid Björklund i södra Norrbotten /3-35/. Aktivitetsförhållandet uran-234:uran-238 låg i området , dvs i några prover hade en utarmning skett, medan andra åter visade en anriktning av uran-234. För att rätt kunna tolka resultaten måste man, som alltid i dessa sammanhang, ha en mycket ingående kunskap om förhållandena i övrigt i området. Grundvatten innehåller organiska ämnen. En del av dessa organiska föreningar utgörs av humusoch fulvosyror; huvudsakligen sura aromater och

23 STODSVIK ENERGITEKNIK AB 21 alifa-er, som bildas vid den mikrobiologiska nedbr/tningen av i första hand växtdelar /3-36/. Humus syror kallas den del av humusämnena, som är löslij i alkali, men som sedan faller ut vid surgöring. Fulvosyror har i allmänhet lägre molekylvikt än humussyror och uppvisar färre tvärbindningar. Det medför att fulvosyror är lösliga i alkali och förblir i lösning även om man tillsätter syra. Den del av humusämnena, som ej är löslig i vare sig alkaliska eller sura lösningar, kallas (ibland) humin. De verksamma grupperna i humus- och fulvosyror är främst karboxylgrupper (-COOH) och fenolgrupper (-OH). Humus- och fulvosyror är potentiella komplexbildare för metalljoner. Närvaro av humus- och fulvosyror kan antingen minska rörligheten av en nuklid genom att det bildas svårlösliga föreningar eller öka den genom att man får lösliga komplex. Analys av det organiska innehållet i grundvatten från stort djup i potentiella områden för slutförvar av radioaktivt avfall har givit varierande resultat; exempelvis mg/l vid saltlagren i Texas och Utah men endast mg/l från granitområdena vid Nevada Test Site /3-37/. Amerikanska undersökningar i ph-intervallet med humus- och fulvosyror i koncentrationsområdet 5-50 ppm har visat att lösligheten för järn(ii), järn(iii), torium, uran(vi), plutonium(iv) och americium ökar vid tillsats av humus- och fulvosyror i neutrala eller svagt ba^iska lösningar /3-38/. Det tyder på att det bildas lösliga komplex under dessa betingelser. På den sura sidan är resultaten mer varierande: där erhölls exempelvis lägre halter av järn(ii), torium och americium i lösning med humus- och fulvosyror än utan. Komplexstudierna fortsätter och de ska också innefatta undersökningar i

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640

Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640 13 Ht- POSTADRESS: KimMb*l0&*keftmt, Fack. 10240 Stockholm. T4&tbn06-979640 L'RLAKNING AV ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE (BESTRÅLAD URANOXID) VID DIREKT- DEPONERINC. Ragnar Helin AB Atomenergi 77-06-08 Objekt 19.04.

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Patrik Sellin, SKB 2011-06-15 1 Upplägg Specifika frågeställningar Säkerhetsanalys

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

- Det finns inte något land som förordar deponering i djupa borrhål som förstahandsalternativ för att ta hand om använt kärnbränsle.

- Det finns inte något land som förordar deponering i djupa borrhål som förstahandsalternativ för att ta hand om använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1409455 Ärende Handläggare Lars Birgersson Er referens SSM2011-2426/SSM2011-3656 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Godkänd av Helene

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär?

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär? Kärnkraft 2008 Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär? Tekn. Dr. Peter Szakálos, KTH Docent Gunnar Hultquist, KTH Docent Gunnar Wikmark, UU Den svenska slutförvarsmodellen: KBS-3 Konceptet

Läs mer

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010 Något lite om kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid Mikael Jensen Riskkollegiet November 2010 Lite historik om min bakgrund: strålskydd Rolf Sievert: SSI:s första chef - och en enhet Bo Lindell

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift

Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift Revision 1 State Released Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Minican Brytning av försök 3

Minican Brytning av försök 3 Sidan 1 av 5 Minican Brytning av försök 3 Sammanfattning från: Plan for the Proposed Removal of MiniCan Experiment 3 from Borehole KA3386A04, Dokument ID 1275538 1 Hela minkapseln och insatsen tas ut och

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Hälsoeffekter som identifierats så här långt Nanomaterial kan tränga längre in i den mänskliga kroppen

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1385067 Ärende Handläggare Patrik Sellin Er referens SSM2011-2426-81 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Yttrande S K B FUD program 2013

Yttrande S K B FUD program 2013 STRÅLSÄKERHETS MYNDIGHETEN C H A L M E R S 2013-12- 3 О Strålsäkerhetsmyndigheten Registrator 171 16 Stockholm Yttrande S K B FUD program 2013 Sammanfattning SKB har en sedan länge genomtänkt och utvärderad

Läs mer

Kärnavfallsrådet Seminarium om 2015 års kunskapslägesrapport Stockholm 24 mars 2015. Mätprogram för förslutna områden

Kärnavfallsrådet Seminarium om 2015 års kunskapslägesrapport Stockholm 24 mars 2015. Mätprogram för förslutna områden Kärnavfallsrådet Seminarium om 2015 års kunskapslägesrapport Stockholm 24 mars 2015 Mätprogram för förslutna områden Willis Forsling WiFo Kemikonsult Clas-Otto Wene Wenergy AB, Sweden Säkerhetsanalys Byggnorm

Läs mer

Vad händer i kopparkorrosionsfrågan?

Vad händer i kopparkorrosionsfrågan? Stockholm Östhammar 2012-12-05 Vad händer i kopparkorrosionsfrågan? Docent Olle Grinder, PM Technology AB Introduktion Förhållandena i Forsmark - kunskapsläget Korrosion av kopparkapslarna Försprödning

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm 1 SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info. sero@koping.net www.sero.se 2010-03-04 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm SERO

Läs mer

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Ni 1.32 Cr 0.33 Fe 0.78 O 3 Ni 1.77 Cr 0.45 Fe 1.04 O 4. Aktuella framsteg inom karäktärisering

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling Vågkraft Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Avd. För 751 05 Uppsala, Sweden Introduction PhD-student Uppsala University Avd. För Field of Research: Electromagnetic

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Ansökan enligt kärntekniklagen

Ansökan enligt kärntekniklagen Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och

Läs mer

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se 2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Remissgranskning av KBS-2 "Slutförvaring av använt kärnbränsle"

Remissgranskning av KBS-2 Slutförvaring av använt kärnbränsle Remissgranskning av KBS-2 "Slutförvaring av använt kärnbränsle" Granskarnas sammanfattningar November 1981 POSTADRESS SKBF, Box 5864, 102 48 Stockholm, Telefon 08-67 95 40 FÖRORD Villkorslagen föranledde

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

1(5) 2013-08-26 33-890/2013 2013-05-13 M 1333-11. Nacka tingsrätt Miljödomstolen, Avdelning 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand

1(5) 2013-08-26 33-890/2013 2013-05-13 M 1333-11. Nacka tingsrätt Miljödomstolen, Avdelning 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2013-08-26 33-890/2013 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2013-05-13 M 1333-11 Nacka tingsrätt Miljödomstolen, Avdelning 3 Box 1104 131 26

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Civilingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen / har avlagt Civilingenjörsexamen has been awarded the Degree of Master of Science in Engineering utfärdat/issued 1 april 2010 av rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH by the President of the Royal

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000 R-00-36 Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle Svensk Kärnbränslehantering AB Oktober 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm

Läs mer

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment Lean & Green Volvo cars Sofia Boyagi, Operational Development Environment agenda Volvo Cars Our heritage and core value Environmental Management Volvo Car Manufacturing System (VCMS) Green Performance

Läs mer

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius.

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius. A/0B6OOO6T0 INIS-mf 10463 Fjärde Nordiska Radioekologiseminariet, Gol, Norge, 27 februari- 1 mars, 1985. * * «RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Materialens påverkan på dricksvatten. Olivier Rod olivier.rod@swerea.se

Materialens påverkan på dricksvatten. Olivier Rod olivier.rod@swerea.se Materialens påverkan på dricksvatten Olivier Rod olivier.rod@swerea.se Swerea KIMAB experter inom metalliska material, korrosion och korrosionsskydd Forskningsinstitut Forskningsinstitut Del av Swerea

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

P-14-20. Uppdatering av rapporten Principer, strategier och system för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB

P-14-20. Uppdatering av rapporten Principer, strategier och system för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB P-14-20 Uppdatering av rapporten Principer, strategier och system för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle Svensk Kärnbränslehantering AB Augusti 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd använder en ny kombination av zink, ihåliga glaspärlor och en upphovsrättsskyddad aktivator som aktiverar zinken och förbättrar

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

8 Strålningsnivå och till vatten deponerad

8 Strålningsnivå och till vatten deponerad 8 Strålningsnivå och till vatten deponerad strålningsenergi utanför kapslar i slutförvaret Klas Lundgren ASEA-ATOM 1978-05-29 POSTADRESS: Kimbrtn$h$it($itt0t,F»ok, 102 40 Stockholm. T9*tonO647964O mm KIM

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014

Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer

In situ experiments on nuclide migration in fractured crystalline rocks

In situ experiments on nuclide migration in fractured crystalline rocks In situ experiments on nuclide migration in fractured crystalline rocks Ove Landström Carl-Erik K lockars Karl-Erik Holmberg Stefan Westerberg Studsvik Energiteknik and The Geological Survey of Sweden

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Chrome Polish Artikelnummer: 180002005 Användningsområde: Leverantör: Polering Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Torium är framtidens energikälla

Torium är framtidens energikälla Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet

Läs mer

KUPPROSOLVENS I HÅRDA VATTEN.

KUPPROSOLVENS I HÅRDA VATTEN. Stockholm 15 februari 1991 KUPPROSOLVENS I HÅRDA VATTEN. Erik Levlin Vattenvårdsteknik, Kgl. Tekniska Högskolan, Stockholm TRITA-VAT 4911 1. Problem med kopparhaltigt vatten Utlösning av koppar från kopparrör

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer