M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX SWEDISH A2 HIGHER LEVEL PAPER 1 SUÉDOIS A2 NIVEAU SUPÉRIEUR ÉPREUVE 1 SUECO A2 NIVEL SUPERIOR PRUEBA 1

Transkript

1 M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX 296 SWEDISH A2 HIGHER LEVEL PAPER 1 SUÉDOIS A2 NIVEAU SUPÉRIEUR ÉPREUVE 1 SUECO A2 NIVEL SUPERIOR PRUEBA 1 Monday 4 May 09 (afternoon) Lundi 4 mai 09 (après-midi) Lunes 4 de mayo de 09 (tarde) 2 hours / 2 heures / 2 horas INSTRUCTIONS TO CANDIDATES Do not open this examination paper until instructed to do so. Section A consists of two passages for comparative commentary. Section B consists of two passages for comparative commentary. Choose either Section A or Section B. Write one comparative commentary. INSTRUCTIONS DESTINÉES AUX CANDIDATS N ouvrez pas cette épreuve avant d y être autorisé(e). La section A comporte deux passages à commenter. La section B comporte deux passages à commenter. Choisissez soit la section A, soit la section B. Écrivez un commentaire comparatif. INSTRUCCIONES PARA LOS ALUMNOS No abra esta prueba hasta que se lo autoricen. En la Sección A hay dos fragmentos para comentar. En la Sección B hay dos fragmentos para comentar. Elija la Sección A o la Sección B. Escriba un comentario comparativo. pages/páginas International Baccalaureate Organization 09

2 M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Välj del A eller del B DEL A Analysera och jämför följande texter. Diskutera likheter och olikheter mellan texterna och deras teman. Kommentera därvid författarnas sätt att använda sådana element som struktur, ton, bilder och andra stilistiska grepp för att få fram det de vill visa med texten. Text Mormor. Markus nästan smålog i mörkret. Mormor som hade sagt: Aldrig en hund i mitt hus! Det är väl för guds skull nog med en pojke! Och den gången han kom hem med Soffi, den gången han gömde henne under tröjan och hyssjade medan hon ynkade och krafsade honom på bröstet, den gången var han rädd när han ställde ner henne på köksbordet. Mitt på blanka vaxduken. Han hade övat in allt han skulle säja, att han fått henne gratis, att hon var den minsta och så klen att hon inte gick att sälja. Men mormor knappast hörde, hon såg på Soffi som var slät och svart och inte större än en brödkorg, hon såg hur Soffi stack ut en hård liten svans och en lång nos och gnällde sej fram längs bordskanten och plötsligt sa mormor: Ska du låta henne ramla, din dumsnut! Och då visste Markus att Soffi hade kommit hem. Men jag tvår mina händer, sa mormor. Du får sköta henne helt och hållet. Jag har nog med dej och rumatisten. Och bakom dörren låg mormor med rumatisten, och Markus låg med Soffis långa våta nos mellan sej och kudden, medan Soffi frös och grät för att hon var för liten. Och mormor grälade över tidningspapperen på köksgolvet och över att Soffi inte blev som folk. Och hela första året plockade Markus i hemlighet upp små misstag, än här, än där var han gick. Soffi måste man ha tålamod med, hon var ju så klen och lite bortkommen i världen. Men vems fel var det, att Soffi blev för rund om ryggen, så rund att hon skämdes och vände bort ansiktet när han lyfte henne mot spegeln? Vem stack till henne godbitar mitt under middagen? Vem lät henne tigga under bordet och krafsa folk på tårna? Mormor kom ut i nattfläta och tofflor och sa: Jestanes pojke, ska du komma för sent till skolan? Jag har knappt fått en blund i mina ögon men dej får man inte vaken ens. Soffi ska ha sin medicin. Va? Hon öppnar inte munnen! Kom och hjälp, sa mormor med skeden i hand. Markus visste inte att han hade sovit. Han rusade upp, Soffis käkar var styva, och han vågade inte se på mormor medan hon lyssnade. Hon andas ojämnt, sa mormor. Jag kan ringa till jobbet. Jag kan vara hemma tills du kommer från skolan och sitta på övertid i kväll. Nej, sa Markus. Jag går inte till skolan. Jag går ingenstans. Gå du bara. Och han svalde ner rösten. Mormor såg på honom, och plötsligt blev hon så mjuk i sitt skrynkliga morgonansikte. Jaja, sa hon bara. Och hon gick in i badrummet och började borsta löständerna. novell av Solveig von Schoultz, ur Sjalen (198)

3 3 M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Text 2 Äntligen framme i Sverige! Nu har Luna och Mosa kommit till sina hem i Sverige. Mosa trivs utmärkt men är lite mammig och orolig. Luna rymde direkt och var borta hela natten! Läs fortsättningen på de spanska gatuhundarnas resa hit Vi har fyra burar med oss. Åker i två bilar till flygplatsen. Luna är lite vimmelkantig av det lugnande medlet så vi turas om att bära henne innan hon placeras i väskan. Det tar sin tid att checka in. Alla papper ska kollas. Hundarna måste vara ID-märkta med mikrochip. För Kim är det en alldeles särskild känsla när burarna glider iväg på rullbanden. Vemodigt men också själva meningen med det hon gör. Tacken fõr allt slit. Sina hundar har hon inte sett fõr sista gången. Hon åker regelbundet till Sverige på återträffar, är noga med att fõlja upp varenda en. Hennes nätverk i Sverige är stort, många människor arbetar ideellt fõr hundarnas väl. Malin har hämtat hundar många gånger fõrut. Mötet med alla nya mattar och hussar är starka stunder. Man kommer som filmstjärna, säger hon. Det är fotoblixtar och glädjetårar. Klockan två på natten landar vi på Landvetter. Familjerna har väntat. Vi är sist ut genom tullen. Hundarna är vakna men lite trötta. Ganska snart har alla hittat sina hundar. Ann-Charlotte Berglund lyfter Luna ur väskan och tar henne i famnen. Du är det vackraste jag sett, säger hon och har inte långt till tårarna. Det är precis din hund, säger väninnan Marie Thunell som har fõljt med. Luna får lite hundgodis och nafsar i sig det direkt. Det känns som om jag fått mitt andra barn, suckar Ann-Charlotte. Hon sätter på Luna en liten hundkappa. Hon är ju inte van vid sådant här väder. En bit bort sitter Rosemarie Flycht på huk och klappar Mosa. Det är underbart, säger hon och strålar med hela ansiktet. Som vi har väntat! Det är en väldig nervositet. Nu har vi en ny individ i familjen. Han ska lära känna oss och miljön. Och vi honom. Det kommer att ta ett par veckor. Hon plockar fram ett nytt halsband och tar försiktigt av Mosa hans slitna gamla koppel. Som om hon klipper navelsträngen. Annika Berg-Frykholm, Utdrag ur artikel i Härliga hund nr 1 (06) Turn over / Tournez la page / Véase al dorso

4 M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX DEL B Analysera och jämför följande texter. Diskutera likheter och olikheter mellan texterna och deras teman. Kommentera därvid författarnas sätt att använda sådana element som struktur, ton, bilder och andra stilistiska grepp för att få fram det de vill visa med texten. Text 3 Andrum juli Den som ligger på rygg under de höga träden är också där uppe. Han rännilar sig ut i tusentals kvistar, gungar fram och tillbaka, sitter i en katapultstol som går loss i ultrarapid. Den som står nere vid bryggorna kisar mot vattnen. Bryggorna åldras fortare än människor. De har silvergrått virke och stenar i magen. Det bländande ljuset slår ända in. Den som färdas hela dagen i öppen båt över de glittrande fjärdarna ska somna till sist inne i en blå lampa medan öarna kryper som stora nattfjärilar över glaset. Tomas Tranströmer, ur samlingen Mörkerseende, (1970)

5 M09/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Text 4 I sommarhuset ska tiden stå still 1 Arbetet är viktigt för oss. Men när semestern kommer bleknar det bort. Vi drar oss tillbaka till sommarhuset. Vår fasta plats i tillvaron. I valet mellan högre lön eller mer semester har svenskarna, till skillnad från amerikaner och japaner, ofta valt semester. Arbetet är självklart centralt även i svenskens liv. Åtminstone större delen av året. Men när sommaren närmar sig verkar det ändå blekna i betydelse. Då lämnar svensken sin yrkesroll och tar på sig andra roller, som kapten på den egna båten eller bonde i sommarstugans potatisland. För de flesta är det självklart att söka sig bort från arbetet i staden till det liv på landet som inte ligger många generationer tillbaka för svensken. Att vila från arbetet är en viktig del av semestern. Men att bara sitta hemma och dega är långtifrån accepterat. Vad gjorde du på semestern?, är den självklara frågan när vi återfõrenas med kollegorna efter sommarledigheten. Och generationer av svenska skolbarn har fått lämna en skriftlig redogörelse i uppsatsen Mitt sommarlov. Det fõrutsätts nämligen att man gjort någon särskilt. Att bara vara ledig räknas inte som en fullvärdig semesteraktivitet. Så semesterfiraren har pressen på sig. Så pass mycket att vissa inte kan njuta av sin ledighet. En grupp som har svårare att vila ut på semestern är de som upplever tidspress på jobbet och känner att de inte har tillräckliga resurser fõr att göra ett bra jobb. Antagligen är de här personerna mer utmattade när de börjar semestern. En annan tolkning är att de börjar stressa i fõrväg när de ska tillbaka till jobbet, säger professorn i psykologi Gunnar Aronsson. Han menar att det är viktigt att bedriva en medveten nedtrappning infõr semestern. Försök planera så att du inte jagar omkring hela sista veckan och sedan ändå inte är klar när du går hem klockan sex på fredagen. Då har du sabbat hela inledningen på semestern. Per Hagström, utdrag ur artikel i TCO-Tidningen (0)