Wisingsborg Det Braheska Grevskapet Wisingsborg med rötterna i medeltiden

Transkript

1 1 Wisingsborg Det Braheska Grevskapet Wisingsborg med rötterna i medeltiden Från medeltid till grevskap i svensk stormaktstid Kort sammanställning av grevskapet, Braheätten och varför Visingsö blev centrum och huvudort i det braheska grevskapet. Detta var Sveriges första och största grevskap, vårt lands största sammanhängande privata ägokomplex. Sammanställningen är gjord av Leif Wetterö Leif Wetterö Eftertryck får endast göras efter godkännande av upphovsrättsinnehavaren, vid citat skall källan anges: Leif Wetterö

2 2 Utan öns medeltidshistoria hade grevskapet kanske aldrig kommit till Visingsös betydelse i den svenska historieskrivningen kan knappast överskattas. Om detta vittnar fornlämningar över hela ön. Det finns flera gravfält varav tre betraktas som stora: södra, mellersta och norra gravfälten. Också andra typer av forngravar finns på ön liksom domarring, kyrkoruin och två borgruiner. Under förkristen tid var Visingsö en betydande handelsplats, sådana uppstod alltid i stora vatten eller i kustnära lägen. Vatten skiljde inte människor åt utan förenade dem. Det gick ju fortare att transportera sig själv och sina varor i en båt än att gå eller att använda klövjedjur. Av samma skäl kom Visingsö att bli ett politiskt maktcentrum under och 1200-talen och i mycket tidig kristen tid betraktades Visingsö som en förgård till himmelriket! Från 1130 till 1290 styrdes (till och från) den tidens Sverige Göta Rike från Visingsö. Landet bestod av Östra och Västra Götaland samt områden norr om Vättern, del av Värmland, Närke, Uppland och Mälardalen. Småland fanns inte, där var det ett antal små länder benämnda Holaveden, Finnveden, Hvitala osv. Mälardalen var en mycket viktig handelsplats men saknade betydelse som politiskt centrum. Mitt i den tidens Göta Rike ligger Vättern som en jättelik och effektiv transportled och mitt i Vättern återfinns Visingsö, alltså i rikets absoluta centrum. Här byggdes en kungaborg som idag återstår som en ruin, Visingsö Borg eller kungaborgen vid Näs. Den omgavs med troligen världens störstas vallgrav som skydd mot inkräktare. Det var den Sverkerska ätten fån Östergötland och den Erikska ätten från Västergötland som turades om att sätta den kungliga kronan på sin egen hjässa. Sverker d ä var den förste i kungalängden på ön omkring (han byggde Alvastra kloster 1143) och avlöstes av Erik IX Den Helige som i sin tur efterträddes av Karl VII Sverkersson Han mördades den 12 april 1167 då han var på väg till borgen efter att ha firat skärtorsdagsmässa i Ströja kyrka. Mördaren var Knut Eriksson som alltså efterträdde honom och regerade Därefter kom Sverker d y Karlsson som ersattes av Erik X

3 3 Knutsson (svärfar till Birger Jarl) som i sin tur avlöstes av Johan I Sverkersson Detta år (1222) kom Erik XI (Läspe och Halte) för att regera till 1250 men under hans tid förekom även Knut Långe under åren Här tar eran med Sverker-/Eriksätterna slut och ersätts av Folkungaätten, som hellre bör benämnas Bjällboätten, med Birger Jarl i täten. Två av hans söner blev kungar och en tredje blev biskop i Linköping. Sonen Waldemar valdes till kung som liten pojke varför Birger regerade landet i egenskap av förmyndare för honom. När Waldemar förklarades myndig övertog han själv regerandet och gjorde det på ett minst sagt tvivelaktigt sätt. Hans bröder, främst Magnus Birgersson, försökte få en ändring av hans livsstil till stånd, men förgäves. Slutligen kom ett fältslag att utkämpas mellan bröderna Waldemar och Magnus. Det stod i Hova år Magnus besegrade sin bror och blev kung. Han ändrade på det mesta, rättade till finanserna, skapade en hel del lagar (några finns i tillämpliga delar kvar ännu idag) och han stoppade stormännens vildsinta utplundringar av böndernas lador. Han satte lås för bonden lada! Vi talar alltså om Magnus Ladulås. Han regerade mellan åren 1275 och Bl a undertecknade han Jönköpings stadsprivilegiebrev den 18 maj Under Folkungarnas (Bjällboätten) epok hade Stockholm utvecklats från en marknadsplats till en stad som mer och mer övertog rollen som politiskt maktcentrum. Nu hade Finland blivit svenskt, vilket innebar att Visingsö inte längre låg mitt i riket utan nu var det Mälardalen som gjorde det. Enligt traditionen grundades Stockholm av Birger Jarl, vilket är något som aldrig till 100% har kunnat beläggas. Däremot vet man att han, tillsammans med sonen Magnus, grundade ett kloster för Gråbrödramunkar samt en kyrka, Gråbrödramunkarnas kyrka. När Magnus Ladulås hade dött 1290 bars han till Stockholm för att gravsättas i högkoret i Gråbrödramunkarnas kyrka. Kyrkan har genomgått ett flertal förvandlingsnummer under århundradena och heter idag Riddarholmskyrkan. I och med att Magnus Ladulås bars bort från ön bars också kungamakten därifrån och Visingsö minskade i betydelse. Dock inte helt eftersom kungamakten fortsatte att äga en väsentlig del av öns yta. Oavsett hur man blev kung blev man ägare till den visingsöska egendomen. Den siste som valdes till kung i Sverige var Gustaf Eriksson (Wasa). Han besteg den svenska tronen den 6 juni 1523 (i Strängnäs). I

4 4 och med hans trontillträde upphör medeltiden och nu heter det Nya Tiden fram till det att Stormaktstiden tar vid. Gustaf Wasa blev naturligtvis också ägare till Visingsöegendomen. Den förste kungen i Sverige som ärvde kungamakten var Erik XIV Gustafsson och han blev givetvis också ägare till domänen Visingsö. Han kröntes i Uppsala domkyrka den 29 juni 1561 och samtidigt fick Sverige sina tre första grevar. Dessa var Per Brahe d ä, Svante Sture och Herr Gustaf Johansson (Tre Rosor). Grevskapets tillblivelse Alla de tre nyvordna grevarna utnämndes och dubbades och fick varsin hermelincylinder att ha på huvudet för att visa den höga statusen. En av dem kröntes också till greve och det var Per Brahe d ä. Detta gjordes för att visa att Braheätten stod skyhögt över alla andra adelsfamiljer i rang. Han var son till Joakim Brahe (dödad vid Kristian Tyranns gästabud i Stockholm) och hans hustru Margareta Eriksdotter. Hon var född på Rydboholm i Uppland, samma plats som Erik XIV:s far Gustaf Eriksson (Wasa) kom ifrån. De båda var syskon, vilket innebar att den nykrönte kungen och den nykrönte greven var kusiner. Tre kvarts år efter kröningen, i mars 1652, skänkte kung Erik sin Visingsöska egendom till kusinen Per Brahe d ä. Därmed var grunden till grevskapet Wisingsborg lagd! Grevskapet utveckling Ganska omgående började greven bygga på det som senare skulle bli Wisingsborgs slott. Det finns de som menar att den inledande byggnationen var en ombyggnad av en befintlig kungsgård som var uppför i korsvirkesstil. Ny- eller ombyggnad kan diskuteras men det handlar om vad som kom att bli den västra längan. Den var bebolig redan Det vet man bl a för att ett brev finns bevarat från det året, utställt av kungen och tillställt greven. Det är första gången namnet Slåtzhuset Wisiongsbourgh står att läsa. I brevet anklagar kungen kusinen Per Brahe d ä för att han hämtar sten till slottsbygget från ett under rivning vardande hus i Alvastra. Sannolikt rör det sig om Alvastra kloster, det här är ju relativt kort tid efter reformationen. År 1590 avled Per Brahe d ä och grevskapet övergick till äldste sonen Erik. Han återgick till katolicismen och miste därmed grevskapet som kom att gå till hans bror Magnus Brahe. Erik lämnade landet och anslöt sig till kung Sigismund i Polen.

5 5 Det var Magnus Brahe som utvidgade såväl slottet som grevskapet. Det sistnämnda till att bli Sveriges största (och första) grevskap med en yta av 125 kvadratkilometer innehållande 20 socknar i tre landskap, Östergötland, Småland och Västergötland. Nio av socknarna låg öster om Vättern och tio låg på den västra sidan. Den 20:e socknen var Visingsö. Grevskapet var Sveriges största sammanhängande ägokomplex. Magnus Brahe gick ur tiden Han hade ingen son som kunde ärva grevskapet, hans enda barn var dottern Ebba Brahe, varför hans brorson Per Brahe d y kom att bli ägare till grevskapet. Per Brahe d y ägde och regerade grevskapet till sin död 1680, alltså i 47 år. Under hans tid kom Brahekyrkan till Wisingsborgs Slottskyrka som avlösta Ströja 1100-talskyrka. Omvandlingen pågick under åren Samma år som Brahekyrkan invigdes grundades också skolan på ön, nuvarande Braheskolan. Per Brahe d y född 18 februari 1602, död 12 september 1680 När man alldaglig säger Per Brahe är det den yngre som man i allmänhet åsyftar. Han var son till Abraham Brahe och hans hustru Elsa Gyllenstierna. Per Brahe d y var mycket välutbildad med examen från Uppsala universitet samt från ett antal utländska akademiska lärosäten. Per Brahe d y var gift med Christina Catarina Stenbock och hade med henne fyra barn; Elsa Beata, Magdalena, Abraham och Fredrik. Endast Elsa Beata nådde vuxen ålder. År 1650 avled Christina Catarina Stenbock. Några år senare gifte greven om sig med Elsa Beata De la Gardie. Det äktenskapet förblev barnlöst. Per Brahe d y arbetade hela livet inom statsförvaltning och blev 1641 utnämnd till Riksdrots, landets högsta ämbete utanför kungahuset, en slags vice kung. Han hade också varit diplomat hos Gustaf II Adolf, krigsöverste inom Smålands rytteri (nuv Ing 2), var han högste ansvarige för Sveriges försvar och han var Sveriges generalguvernör i Finland och Han anlade ett stort antal städer i Finland, länet Brahe- Linna samt ett stort antal kyrkor. År 1652 grundade han staden Brahe-Grenna. I Finland kunde han anlägga städer men inte i Sverige. Därför var Brahe-Grenna stad endast

6 6 i grevskapet. I samband med Karl XI:s reduktion blev Gränna återigen socken och blev stad på riktigt med kungligt privilegiebrev På Visingsö lät han anlägga fyra mönsterträdgårdar, skolan (nuv Braheskolan) samt ett boktryckeri som förestods av boktryckaremästaren Johan Kankel. Denne har uttalat till greven i ett nyårstal 1668 : Måtte om vår greve bliva skrevet, talat och tänket så länge såsom världen bestå! Tillsammans med ärkebiskopen krönte Per Brahe d y 3 svenska regenter, drottning Kristina 1650, Karl X Gustaf 1654 och Karl XI Per Brahe dog den 12 september 1680 på Bogesunds slott. Han hade inga bröstarvingar så brorsonen Nils Brahe blev universalarvinge. Han var gift med Juliana Wrangel. Av den anledningen blev han ägare till Skokloster som förblev Braheslott ända till 1930 då ätten dog ut med den siste brahegreven som hette Magnus. Boren aristokrat, kyrklig som en präst, praktisk som en borgare och ekonomisk som en storbonde. Citatet är en samtida röst om Per Brahe d y i rollen som förvaltare av sitt grevskap. Under hans tid, , utvecklades grevskapet till ett välskött mönsterexempel med, för den tiden, nydanande organisation, egen jurisdiktion, kulturfrämjande ledning, modern administration och förvaltning samt skolgång för barn oavsett samhällsklass. Wisingsborgs slott, enkel beskrivning Slottet bestod av fyra längor, eller om så vill, fyra flyglar och hade både yttre och inre borggård. Västra flygeln byggdes av Per Brahe d ä 1567 och bestod av 2 våningar. Första våningen hade 1 stor borgstuga och 9 kamrar. Andra våningen hade 2 salar och 13 kamrar. På flygeln fanns 2 torn som var täckta med koppar och bottenvåningens fönster var försedda med järngaller. Södra flygeln byggdes av Magnus Brahe och bestod av 2 våningar, 6 källare samt 2 valv. Första våningen hade 1 sal och 5 kammare. Andra våningen hade 2 stora salar, 1stort förmak och 3 kammare samt ett tyghus och en altan som var täckt med järnplåt. På denna flygel var

7 7 inkörsvalv från landsidan. Mot borggården var väggen utsirad med nischer och gipsbilder. Östra flygeln påbörjades av greve Magnus och fullbordades av greve Per Brahe d y och bestod av 3 våningar. Första våningen hade kök och kökskammare samt 5 boningsrum jämte portvalv åt sjösidan. Andra våningen hade 1 sal och 9 andra rum. Tredje våningen 1 sal och 8 kammare. Åt sjösidan fanns 1 stor och 2 mindre altaner täckta med järnplåt och koppar. Norra Flygel byggd 1662 av Per Brahe d y bestod av 2 våningar. Andra våningen hade 6 boningsrum medan resten av huset var rustkammare, förvaringsrum och verkstäder. Över det västra valvet fanns en kupol på varje sida samt ett fångtorn med ett litet rum för vakten. På den inre muren mot väster fanns en stor tavla av ek föreställande Kristus. Mitt emot i öster fanns en tavla av samma typ men med solen som motiv. Alla trappor i slottet var huggna i sten och ledstängerna var av järn. Slottets fyra högsta torn var täckta med behandlad järnplåt och spirorna var förgyllda med dukatguld. På yttre borggården fanns en Kristusbild i sten med en gloria runt huvudet och i händerna bars kors och spira som i likhet med strålarna i glorian var tillverkade av koppar och förgyllda med dukatguld. På denna borggård fanns även en trädgård som bl a innehöll två stolpar med varsin glob, en jordglob och en himmelsglob. Inre slottsmurarna var smyckade med bilder av Kettil Runske, Gilbert(-il) och många andra. På öns södra udde hade man rest en örn, på den norra udden en svan och mitt på ön en hatt. Allt var tillverkat i koppar. Vid slottsporten stod på smäckra fundament två örnar och två svanar. Alla rum, salar, gemak och kammare var praktfullt smyckade. Slottets förnämsta rum anses en riddarsal, det stora biblioteket och den rika rustkammaren ha varit. Slottet var försett med 16 kanoner.

8 8 År 1642 byggdes hamnen, dels för att göra en skyddad plats för båtarna och dels för att förhindra att sjön skulle underminera slottsanläggningen. De yttersta hörnen av hamnen var försedda med kanoner och utrymme för ammunition och tornen var täckta med koppar. Hela hamnanläggningen lär ha kostat daler silvermynt. Öns manliga befolkning var grevens livvakt och utgjorde slottets garnison. Då förnämt besök anlände eller vistades på slottet fick de paradera och hålla vakt. I anslutning till slottet fanns fyra trädgårdar med sammanlagt fruktträd. Grevskapet upplösning Per Brahe d y dog 12 september 1680 och grevskapet ärvdes av brorsonen Nils. I själva verket ärvde han ett sjunkande skepp slog Karl XI:s reduktion till och grevskapet blev statens egendom. Av det som Nils Brahe kunde bärga kom det mesta till Skokloster men inventarier och böcker kom även att spridas till andra platser. Kronan försatte grevskapet i konkurs och sålde av det bitvis genom en serie exekutiva auktioner och dessutom belade man Nils Brahe med betalningsskyldighet för en rad mer eller mindre konstruerade räntor o dyl. Kronan behöll slottet och ett område runt omkring på mellan 600 och 700 ha. Slottet blev krigsfångläger för främst ryska krigsfångar och eldhärjades vid jultid Den epoken har sin alldeles egna historia och beskrivs därför inte här. Efter slottsbranden evakuerades krigsfångarna och först ca tjugo år senare kom man på tanken att göra något åt det eldhärjade slottet. En brandskadad byggnad som varit öde så länge är det nog svårt att rädda. Därför beslöts att riva slottet och använda materialet till att uppföra en kungsgård. Den finns kvar och heter Wisingsborgs Kungsgård och ligger vid Brahekyrkan. Den går ofta under benämning Ryssladorna men den är byggd efter det att krigsfångarna försvann från ön. Inne i byggnaderna kan man här och där se att de är uppförda av samma material som finns i ruinen av Wisingsborgs slott. Det är heller inte långsökt att tänka sig att det i Kungsgårdens väggar finns sten som ursprungligen kommer från Alvastra kloster.

9 9 Det statsägda området runt borgruinen är ca 630 ha. I det området ligger bl a ekskogen. Ytan och området är i stort sett detsamma som Magnus Ladulås lämnade efter sig år Visingsö Anno Domini 2011 den 13 juni Leif Wetterö