Barn- och utbildningsnämnd

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnd Uppdrag Målgruppen är barn och ungdom 1 till 16 år. Förskoleverksamhet med förskola, familjedaghem och öppen förskola Grundskola och förskoleklass med skolbarnsomsorg (fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet). Sjukhusundervisning. Obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola). Fritidsgårdar. Tillsyn över 12 år enligt LSS Utveckling av verksamheten Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. GRUNDEN FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET ÄR ATT ALLA HAR GODA TAL, LÄS- OCH SKRIV- FÄRDIGHETER SAMT GODA KUNSKAPER I MATEMATIK. BARN OCH ELEVER UPPMUNTRAS ATT I HÖGRE GRAD UTVECKLA SINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER I NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN OCH SPRÅK 1a Den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen fortsätter att öka, så att minst 60 % av eleverna i förskoleklass/grundskola har minst 12 poäng på fonolektest. 1b Andelen grundskoleelever som kan läsa när årskurs 3 inleds är minst lika stor som föregående år. 1c Minst 75 % av grundsärskolans elever kan läsa och förstå enkel text i slutet av det femte skolåret 1d Andelen grundskoleelever som når målen i svenska, matematik och engelska i års kurs 5 skall vara minst lika stor som andelen som gjorde så e Kunskaperna inom NO ämnena ökar i grundskolan, jämfört med f Andelen grundskoleelever som väljer och fullföljer påbörjade språkstudier ökar, jämfört med a Andel av eleverna i förskoleklass/grundskola som har minst 12 poäng vid fonolektest. Testet utförs i oktober första året efter förskolan 1b Andelen av grundskolans elever som har minst 21 poäng respektive 27 poäng vid kommunens två läsavkodningstest i årskurs 2. 1c Andel av grundsärskolans elever som kan läsa och förstå enkel text i slutet av det femte skolåret 1d Andel av grundskolans elever i årskurs 5 som når målen i svenska respektive matematik respektive engelska utifrån redovisad måluppfyllelse i den årliga kvalitetsredovisningen. 1e Det genomsnittliga meritvärdet (betygsnivån) inom ämnesområdet ökar i grundskolan. 1f:1 Andel av grundskolans elever som inför årskurs 6 väljer franska, spanska eller tyska. 1f:2 Andel av grundskolans elever i årskurs 9 som fullföljt påbörjade språkstudier i franska, spanska eller tyska. 57

2 2. ÖSTERSUNDS KOMMUN KÄNNETECKNAS AV ETT BRETT UTBILDNINGSUTBUD AV HÖG KVALITET MED GOD VÄGLEDNING SAMT INFORMATION OM RESULTAT 2a Andelen grundskoleelever som uppnår lägst betyget god känd i samtliga ämnen i årskurs 9 skall ligga minst 2% över rikets genomsnittsnivå för år b Minst 70 % av grundsärskolans elever uppnår målen i samtliga ämnen efter avslutad skolgång. 2c Andelen grundskoleelever som har be hörighet till gymnasieskolans nationella program skall ligga minst 1% över rikets genomsnittsnivå för år a Andel av grundskolans elever som har lägst betyget godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9. 2b Andel av grundsärskolans elever som efter avslutad skolgång når målen i samtliga ämnen. 2c Andel av grundskolans elever som har behörighet till gymnasieskolans nationella program. 3. BARN, UNGDOMAR OCH STUDERANDE TAR ANSVAR FÖR OCH UTÖVAR INFLYTANDE ÖVER SITT LÄRANDE OCH FÖRÄLDRAR HAR INFLYTANDE ÖVER SINA BARNS LÄRANDE 3a Barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och att de har möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande i minst samma utsträckning som föregående år. 3b Föräldrar upplever att de ges möjlighet att utöva inflytande över sitt/sina barns lärande i minst samma omfattning som föregående år 3a Upplevt in flytande genom enkäter i årskurs 4, 6 och 8 3b Andelen för äldrar som efter genomfört utvecklingssamtal anser att de har ett inflytande över sitt/ sina barns individuella utvecklingsplan IUP 4 GOTT BEMÖTANDE AV BARN OCH ELEVER BIDRAR TILL EN POSITIV SJÄLVBILD, EN TILLTRO TILL EGEN FÖRMÅGA OCH EGET OMDÖME SAMT RESPEKT FÖR ANDRA 4 Alla barn och elever upplever att de får ett gott bemötande i samma omfattning som föregående år 4 Andel av eleverna som i enkäter anger att de upplever att de fått ett bra bemötande. ÖKAT NÖJD INFLYTANDE INDEX I SCB:s MEDBORGARUNDERSÖKNING. Värdet ökar från 43 (2008) till 45 (2011). Barn- och utbildningsnämnden har genomfört fler medborgarmöten kring nämndens verksamheter 2011 jämfört med Antalet genomförda medborgarmöten. ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 6 %. Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen minskar och överstiger inte 6 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjuk frånvaron i % av tillgänglig ordinarie arbetstid. år Det totala medelvärdet av genomförd medarbetarundersökning ska förbättras jämfört med (Nytt mål) Medelvärdet på resultatet från medarbetarundersökningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är högre 2011 jämfört med Det framräknade medelvärdet för barnoch utbildningsförvaltningen på den årliga medarbetarundersökningen 58

3 ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid samtliga rekryteringar lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Andelen utbildande förskollärare ökar. Andelen utbildade förskollärare som anställs på förskolläraretjänster är 100 %. Andel utbildade förskollärare som anställs på förskollärartjänster. Medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) ska förbättras jämfört med värdet Barn- och utbildningsförvaltningens nöjdmedarbetarindex är bättre/högre vid medarbetarundersökningen 2011 jämfört med Det nöjdmedarbetarindex som beräknas utifrån den årligen genomförda medarbetarundersökningen. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR ARBETSPLATSER DÄR ALLA MEDARBETARE VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING OCH GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka. Andelen män i barn- och utbildningsförvaltningen ökar till 20 %. Andel män. Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ska öka. Inom en femårsperiod är ambitionen att andelen ska uppgå till samma andel som i befolkningen. Andelen anställda med utomnordisk bakgrund i barn- och utbildningsförvaltningen ska öka 2011 jämfört med Andel anställda med utomnordisk bakgrund: Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Representanter för barn och utbildning deltar i planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av förskolor och skolor. Andel av planberedningens sammanträden som representanter för barn och utbildning deltagit i UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM VÄXTHUSGASER MINSKAR. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 jmf med Minst en tredjedel av antalet längre resor ska ske med tåg i stället för flyg då detta är möjligt och rimligt. Andelen tågresor av totala antalet resor ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning och hur den ska minska. Alla skolor/förskolor har en fungerande handlingsplan inom område miljö med fokus på energianvändning Andelen skolor/ förskolor som har en fungeran de handlingsplan inom område miljö med fokus på en ergianvändning. 59

4 Beskrivning av verksamheten Verksamhetens mål finns väl beskriven i fastställda dokument - som läroplan och lokal skolplan. I Utvecklingsplanen för förvaltningen/verksamheterna lyfts även år 2011 ämnena svenska, matematik och naturvetenskap och teknik fram som särskilt viktiga att fokusera på. Även strategiskt viktiga områden som inflytande och specialpedagogisk kompetensutveckling lyfts där fram. Det sker för att kunna uppnå ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. I det målet ligger även att Östersund i fortsättningen resultatmässigt genomsnittligt skall ligga bättre till än riket i övrigt. Effektmål och nyckeltal är i princip de samma som de som gäller för år 2010 och för år 2009 då fler mål tillfördes och större förändringar i målen gjordes. För att verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med såväl nationella mål som de av nämnden särskilt fastställda målen och kvalitetskraven krävs kontinuerliga beslut om strukturförändringar i verksamheten. Det innebär att fortsätta anpassningen till den volymminskning som sker i grundskolan och den ökning som samtidigt sker i förskolan. Samtidigt skall verksamheten/nämnden fortsätta att leverera de goda resultat som årligen redovisas. Detta kräver stor flexibilitet i planering och i genomförande i skolor och förskolor. Till detta skall även läggas den problematik skolverksamheten skall hantera om ytterligare friskolor etableras i Östersunds kommun under år Problem som avser såväl organisation och personal som arbetslagskontinuitet - och därmed kompetens/kvalitet i berörda elevers lärmiljöer. Tre fristående skolor har ansökt om att få börja eller utöka fristående skolverksamhet i Östersunds kommun. Två har sökt och beviljats tillstånd att utöka befintlig verksamhet f o m förskoleklass till årskurs 5/6 och en har lämnat in en begäran om att få starta en helt ny F 9 skolverksamhet; från förskoleklass t o m årskurs 9. Kommunen har överklagat de som fått tillstånd och lämnat in ett avslagsyttrande avseende begäran om nyetablering av F 9 verksamhet. Redan innevarande läsår är andelen elever i Östersund som går i fristående grundskolor så pass hög som 12,5%. I riket ligger andelen kring 10%. Den fortsatta elevminskningen i grundskolans senaredel samt elevökningen inom fristående skolor gör att den årliga tjänsteplaneringen kommer att vara omfattande och risk för övertalighet finns. Vid övertalighet är det inte möjligt att omplacera personal från senareskolan till tidigareskola eller förskola. Det innebär också stora påfrestningar inom skolornas basorganisationer avseende klass- och gruppindelningar, kontinuitet i arbetslag, kontinuitet i undervisning samt lokaler (lokalöverskott) i stora delar av den kommunala skolorganisationen. Allt detta blir mycket svårt att lösa på ett för alla inblandade bra sätt. Inte minst med det gällande kravet att en kommun alltid skall kunna ta emot alla skolpliktiga elever när varje enskild elev så önskar eller om en fristående skola ej klarar av driva verksamheten vidare. Samtidigt kommer det inom alla de skolor som kommunen bedriver i egen regi att fortsatt mycket aktivt arbetas vidare med att utveckla och ytterligare försöka förbättra de goda resultat som hittills uppnåtts. Detta är viktigt för att möta den konkurrens som finns och som kommer att skärpas men framför allt för att är det absolut nödvändigt för att uppnå och försöka överträffa uppsatta kommunala och nationella mål. För att uppnå denna ökade måluppfyllelse pågår utvecklingsarbeten under sex huvudområden. Förvaltningens utvecklingsplan har som huvudområden: 1. Normer och värden Specialpedagogisk kompetenshöjning, nätverksutveckling (Problembaserad skolutveckling,pbs), föräldrastödsarbete 2. Utveckling av lärande/kunskaper inom svenska, matematik, naturorienterande ämnen (NO), och teknik 3. Barn/elevers ansvar och inflytande. Samordna insatserna för att utveckla elevinflytandet 4. Skolan och omvärlden. Utveckla samarbeta skolaarbetsliv, utarbeta en kulturplan, utveckla samverkan med idrottsrörelsen 5. Bedömning och betyg. Arbeta med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP), avstämning av läsförmåga i årskurs 2, implementering av mål i årskurs 3, systematisk uppföljning i alla ämnen i årskurs 5 6. Rektors ansvar. Utveckla kvalitetsarbetet Skolan har under budgetåret att genomföra fortsatt stora utvecklingsarbeten inom alla dessa områden. Det handlar dock särskilt om att under år 2011 och därefter, långsiktigt, fortsätta arbeta vidare med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner på ett sätt som främjar måluppfyllelse och resultat vid avstämningar mot mål i årskurserna 3, 5 och 9. Det handlar även om att aktivt förbereda sig och 60

5 anpassa sig inför SKOLA 2011, som träder i kraft läsåret 2011/2012. Det innebär en kraftsamling i hela verksamheten inför nya läroplaner, nya kursplaner och förtydligade kunskapskrav samt en ny betygsskala som skall införas från och med årskurs 6. Detta kräver att resurser i form av tid och personal finns tillgängliga i organisationen d v s att det ges allt nödvändigt utrymme att gripa sig an dessa lagstadgade uppgifter om en fortsatt ökad måluppfyllelse skall kunna nås även under år Om det skall var möjligt måste ekonomiskt rimliga förutsättningar ges för att skapa ett sådant utrymme i verksamhetens vardag. Efterfrågan på modersmålsträning i förskolan och modersmålsundervisning i skolan har utökats. Undervisning i Svenska som andraspråk ges inte i den utsträckning som är avsett i lagstiftningen. Ramökning för detta begärdes men beviljades inte för 2009 eller Nämnden kommer att begära ramökning även för år Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka under perioden, om än i något mindre omfattning än vad befolkningsprognosen 2009 visade. Enligt 2010 års befolkningsprognos är det, trots den hittills stora ökningen av antalet förskoleavdelningar, fortsatt behov av fler förskoleplatser i centrala staden, Frösön och Brunflo under perioden beräknas ett behov av 7 nya förskoleavdelningar brutto. Eftersom 6 av dem enbart är ersättning av nu befintliga förskolor så tillkommer inga nya platser. Endast i Marieby, där förskolan utökas med en avdelning, blir det några platser fler. Detta pga. att avdelningen även där är en ersättning av lokaler som hittills nyttjas i skolan. Enligt 2010 års befolkningsprognos finns 2012 ett behov av upp till 12 nya avdelningar. Ökningen beror dels på demografiska förändringar, men också för att ersätta förskoleavdelningar som nu finns i grundskolor, eftersom elevantalet i tidigareskolan nu förväntas öka. Frösön har ett behov av 4 avdelningar utifrån demografiska förändringar. I Brunflo ökar också antalet barn, vilket skapar ett behov av 2 förskoleavdelningar. Här kan det bli aktuellt med ytterligare 1-2 avdelningar om skolan får ett ökat lokalbehov. I centrala Östersund är behovet 4 avdelningar. Behovet är dock svårplanerat eftersom området har flera enskilt drivna förskolor, som också tar emot barn från upptagningsområdet. 1 juli 2010 ändras lagstiftningen inom barnomsorgsområdet. Kostnadsfri allmän förskola införs då from hösten det år barnet fyller tre år, mot tidigare fyra år. Kommunen får viss kompensation av staten för den förändringen, det är dock svårt att i förväg se de ökade kostnaderna och minskade intäkterna. Utifrån lagstiftningen som infördes 1 juli 2009 om möjligheten att starta annan pedagogisk verksamhet har ännu ingen sådan verksamhet startat i kommunen. Flera intresserade har dock hört av sig till förvaltningen, men hur många som kommer att ansöka om godkännande är oklart. En enskilt driven dagbarnvårdare har dock godkänts av barn- och utbildningsnämnden och kommer att starta sin verksamhet i november Utifrån den nya lagstiftningen om barnomsorgspeng som infördes den 1 juli 2009, kan det finnas en risk för ökade administrationskostnader eftersom flera (dock högst två) enskilda utförare kan begära ersättning för ett och samma barn. Den dygnet-runt-öppna förskoleavdelningen, har fortsatt stor efterfrågan. De som önskar plats är fler än tillgängliga antalet platser, så förvaltningen kan inte erbjuda omsorg till samtliga barn som önskar tillsyn på obekväm arbetstid. Det ligger ett regeringsförslag om att förskolans läroplan ska förändras. Förslaget är ännu inte beslutat. Den största förändringen i läroplansförslaget är att det skrivs in ytterligare en adressat, dvs förskollärarna. I nuvarande läroplan är målen riktade till alla i förskolan skall och arbetslaget skall. Under varje mål i förslaget läggs ett tydligt ansvar på förskollärarna, vilket innebär att förvaltningen måste se till att det finns förskollärare på varje avdelning i den omfattning som krävs, när läroplanen förändras. Särskolan har, vad vi vet idag, ett färre antal elever läsåret 2010/2011 (minskar från 110 till 102 elever totalt) jämfört med läsåret 2009/2010. Antalet elever från andra kommuner fortsätter att minska. Antalet individualintegrerade särskoleelever har minskat kraftigt de senaste åren, läsåret 2010/2011 omfattas i dagsläget 5 elever. De skolor som har individualintegrerade elever får pedagogstöd via Elevhälsan. Som tidigare beskrivits i stycket om grundskola så införs en ny skollag inför läsåret 2011/2012. För särskolan innebär förändringen att det endast blir en skolform, grundsärskola, mot idag två, grundsärskola och träningsskola. Träningsskolan kommer att finnas som en inriktning inom grundsärskolan. Elever med autism eller autismliknande tillstånd kommer endast att ha rätt till särskola om det också föreligger en utvecklingsstörning, vilket är en skärpning i lagtexten jmf 61

6 med nuvarande, och kommer eventuellt att innebära att fler autistiska barn ska gå i grundskolan. En förändring av särskolan kursplaner är också föreslagen. inget ytterligare ramtillskott Det tillskott på 1,3 Mnkr som finns i 2011 års ram kan förskjutas framåt i tiden. Fritidsgården i Ängsmon, som enligt tidigare beslut lades ner 2010, har under större delen av året hållits öppen med hjälp av de tillfälliga extra anslag som nämnden erhöll för Från och med 2011 kommer en omfördelning inom nämndens budget att ske. Övriga verksamheter kommer att få lägre anslag för att kunna hålla fritidsgården öppen även i fortsättningen. Standarden inom IT-området på skolorna är för låg. Införande av fler IT-rutiner, t ex för Individuella utvecklingsplaner (IUP) kräver fungerande datorer för lärarna. Dagens nivå är otillräcklig vad gäller både antalet och standarden på datorer, personalens utbildning samt drift och service. För att nå en tillfredsställande nivå, jämförbar med genomsnittet i riket, krävs bland annat investeringar i nya datorer och program, bättre nätverk, personalutbildning och utökad drift/ support. I budgetramen finns från och med 2011 utökade driftanslag med 3,1 Mnkr för en sådan IT-satsning. För att uppnå målen i IKT-planen (Informations- och kommunikationsteknik) krävs emellertid ytterligare 1,6 Mnkr 2011, 2,3 Mnkr 2012 och 3,2 Mnkr år Investeringsbudget behöver utökas med 2,7 Mnkr 2011, 2012 och 2013 för IT-investeringar. Lokaler För de nya förskoleavdelningarna enligt ovan behövs nya lokaler, vilket medför en ökad kostnad på ca 2,0 Mnkr/år 2011 och ytterligare 8,6 Mnkr år 2012 i ökad hyra. År 2013 behövs ytterligare 1,1 Mnkr. Planeringen av utbyggnaden för förskolan är osäker på grund av förändringar i befolkningsprognoserna, svårigheter att finna lämpliga tomter främst på Frösön samt viss osäkerhet kring de enskilda förskolorna. Det finns dessutom ett antal större renoveringsbehov av skolor 2011 som i vissa fall har skjutits upp under flera år, av olika anledningar. Detta gäller bland annat Fagervallsskolan. På Ope och Ångsta skolor, som har förekommit i nedläggningsdiskussioner, finns stora renoveringsbehov, liksom på Kastal- och Östbergsskolorna. Totalt finns sådana investeringsbehov på 21,0 Mnkr 2011, och cirka 3 Mnkr 2012, vilket ger en hyresökning 2011 på ca 0,8 Mnkr, ytterligare ca 1,5 Mnkr 2012 och ytterligare 0,4 Mnkr Uppgifterna om hyresökningar är preliminära. Om man tar hänsyn till att ramtillskottet för nya lokaler 2010 (5,3 Mnkr) till större delen inte behövs förrän 2011 pga förseningarna i utbyggnad 2010, behövs Ekonomi begäran om driftanslag utöver ram Jämfört med den ram som erhållits i mars 2010 begär nämnden anslag enligt ovanstående skrivning för förskolelokaler med 2,0 Mnkr 2011; vilket är 2,3 Mnkr lägre än befintlig ram för 2011 förskolelokaler med ytterligare 8,6 Mnkr 2012 ; vilket är 1,4 Mnkr lägre än ram i flerårsplanen förskolelokaler med ytterligare 1,1 Mnkr 2013; vilket är 0,2 Mnkr lägre än ram skollokaler med 0,8 Mnkr 2011; utöver befintlig ram för 2011 skollokaler med ytterligare 1,5 Mnkr 2012; utöver ram skollokaler med ytterligare 0,4 Mnkr 2013; utöver flerårsplan modersmål/svenska som andraspråk/studiehandledning med 1,2 Mnkr från och med 2011, utöver ram IT-kostnader (exkl kap.kostn) enligt ITK-plan med 3,8 Mnkr 2011; 0,7 Mnkr högre än bef ram för 2011 IT-kostnader (exkl kap.kostn) minskar 0,3 Mnkr 2012; 0,3 Mnkr utöver befintlig ram för 2012 IT-kostnader (exkl kap.kostn) oförändrad 2013 jmf med 2012; 0,3 Mnkr utöver ram för 2013 Budgetberedningens ändringar Av nämndens begäran om ramtillskott erhålls ej tillskott för modersmål/svenska. Resurserna får tillskapas inom nämndens budgetram. Den demografiska ramberäkningen har justerats utifrån ny befolkningsprognos. Som en följd av färre barn i åldrarna 5-16 år jämfört med föregående prognos justeras ramen med -4,2 Mnkr 2011, -6,2 Mnkr 2012 och -7,6 Mnkr Från 2010 överförs 2,2 Mnkr i budgetram för förberedelseklass 1 från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen Integrationsservice. Nämnden tillförs 1,2 Mnkr i lokalkostnads/investeringsutrymme 2010/2011 (återställande av investe- 62

7 ringsutrymme 2010 och fördelat investeringsutrymme 2011, enligt särskilt beslut). Ramjustering för ökade kapitaltjänstkostnader görs med 205 tkr. Efter avstämning av 2010 års löneutfall tillförs nämndens budgetram 494 tkr. Enligt särskilt kommunstyrelsebeslut överförs 1,5 Mnkr som reserverats i kommunstyrelsens budget till barn- och utbildningsnämnden. Budgetramen justeras ned med 460 tkr för ny prissättning datacenter samt löne- och pensionsservice. Ramkompensation erhålls med 90 tkr för högre taxa tillsynsavgifter. skolan som föreslås i regeringens budgetproposition. Reformerna gäller nya skollagen, nationella prov i årskurs 6 och 9, betyg från årskurs 6 fr o m 2012 samt ökad undervisningstid matematik fr o m Barnoch utbildningsnämnden erhåller ramtillskott motsvarande statsbidragstillskottet. Ramtillskottet uppgår till 300 tkr 2011, 900 tkr 2012 och tkr Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Förvaltningen fortsätter säkerställa att det systematiska arbetet bedrivs på ett bra sätt. Arbetet med att förbättra rehabiliteringen av sjukskrivna fortsätter och rutinerna för tidig återgång och matchning tillämpas av rektorerna. En arbetsgrupp ska utarbeta åtgärder som gör att målen i förvaltningens likabehandlingsplan uppnås. I enlighet med den s k finansieringsprincipen erhåller kommunen statsbidragstillskott för de reformer inom ÅTGÄRDER INOM DE STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDENA FÖR FOLKHÄLSOARBETET Prioriterade områden Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Planerade aktiviteter Elevhälsan har i uppdrag att utveckla, bevaka och säkerställa en väl fungerande stödfunktion för föräldrar med barn 0-18 år Arbeta med de resultat som kommit fram i olika undersökningar kring barn och ungas psykiska hälsa Inom projektet Ungas hälsosamma utveckling (UHU-) tas arbetsmetoder fram om hur kommunen tar tillvara resultat i undersökningar och vilka undersökningar som ska göras. Arbetet med det kommer att ske under 2011 Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Implementering av den nya ANDT-planen (alkohol, narkotika, droger, tobak) i verksamheten ska vara genomförd Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Ökad fysisk aktivitet ska vara ett återkommande tema på träffar med föräldrar i alla verksamheter. Förvaltningen deltar i Healthy Cities nätverksarbete kring goda matvanor och fysisk aktivitet. Utifrån det lyfta fram och sprida goda exempel 63

8 Resultat Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål 2011 Andel som har minst 12 p vid Fonolektest 59,3% 61,7% 60% 60% Sjukfrånvaro, % av ordinarie tid 9,5% 7,7% 7,0% 6,0% Antal långtidssjuka, 60 dagar eller mer Andel män i förvaltningen 19% 19% 18,5% 20,0% Antal årsarbetare 1767,0 1686,2 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 95,4% 95,4% 95,0% Deltagande i planberedning 100% 100% 100% 100% Volymtal Förskola 1-5 år, inskrivna varav hos enskilda utförare Familjedaghem, inskrivna varav hos enskilda utförare Fritidshem varav hos enskilda utförare Förskoleklass, inskrivna varav hos enskilda utförare Grundskola, inskrivna varav hos enskilda utförare Obl. Särskola, inskr. inkl individuellt integrerade Nyckeltal Kostnad per inskriven, grundskolan, kr Kostnad per betygspoäng i grundskolan, kr Antal pedagoger per 100 elever, grundskolan 10,1 10,0 Andel skolor och förskolor som har en fungerande miljöhandlingsplan m fokus på energianvändning 100% 100% 100% Andel av maxpoäng i SKL:s hemsidesgranskning (grundskola) Ej mätt 100% 100% Medelvärde för elevers upplevda bemötande, skala 1-4 3,45 3,6 Genomsnittligt meritvärde (betygspoäng) och skillnad mot SALSA-värde (beräknat utifrån social struktur) (1 lägre än SALSA) (3 högre än SALSA) Andel elever inskrivna i fristående skolor, årsgenomsnitt 11,5% 12,1% 14,4% 64

9 Nyckeltal (fortsättning) Utfall 2008 Utfall 2009 Kostnad per inskriven, förskolan, kr Antal barn per årsarbetare, kom. förskola 5,2 5,0 Prognos 2010 Mål 2011 Andel av maxpoäng i SKL:s hemsidesgranskning (förskola) Ej mätt 62% 80% Föräldraenkät andel positiva svar gällande bemötande / trygghet Ingen enkät Ingen enkät 85% Andel inkommen e-post som fått svar inom 2 dagar, förskola 100% 100% Andel barn inskrivna i fristående förskolor, årsgenomsnitt 9,1% 8,7% 8,4% Driftbudget/plan (2011 års prisnivå) Mnkr Budget Budget Plan Plan Intäkter 51,8 51,8 51,8 51,8 Kostnader -959,0-959,5-980,4-995,2 Kommunbidrag 907,2 907,7 928,7 943,4 Resultat Beskrivning av investeringar Investeringarna avser dels vanliga utbyten av möbler, inventarier och datorer, dels den utökade investeringsvolym, från och med 2011, som bedöms som nödvändig för att förbättra standarden på IT-stöd inom den pedagogiska verksamheten och uppnå målen i ITK-planen. Investeringsbudget/plan (2011 års prisnivå) Mnkr Budget Budget Plan Plan Reinvesteringar möbler, datorer 6,2 6,2 6,2 6,2 Utrustning nya förskoleavdelningar 0,9 0,5 0,5 0,5 Förbättring bibliotekets IT-system, länssamarbete 0, Nya IT-moduler Dexter 0, IT-satsning från och med ,4 3,4 3,4 Summa utgifter 7,5 10,1 10,1 10,1 65

10 Sammandrag driftbudget/plan Mnkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Kostnader Intäkter Kommun- Kommun- Kommunbidrag bidrag bidrag Revision 2,4 0 2,4 2,4 2,4 Valnämnd 0,1 0 0,1 0,1 0,1 Överförmyndare 5,0 0 5,0 5,2 5,4 Kommunstyrelse 253,3 70,5 182,8 184,4 195,3 Kommunstyrelse Buffert löner 12,0 0 12,0 29,6 47,9 Kommunstyrelse Gymnasieskola 213, ,6 206,6 201,6 Miljö- och samhällsnämnd 183,6 36,5 147,1 148,3 153,5 Socialnämnd 261,3 26,1 235,2 239,1 243,0 Barn- och utbildningsnämnd 959,5 51,8 907,7 944,8 976,5 Vård- och omsorgsnämnd 1 127,3 107, , , ,1 Kultur- och fritidsnämnd 111,1 1,5 109,6 118,0 120,2 Utförarstyrelse TF; anslagsfinansierad 33,6 15,3 18,3 18,5 18,7 Utförarstyrelse TF; taxefinansierad 132,6 130,4 2,2 1,1 0 Utförarstyrelse TF; intäktsfinansierad 445,2 441,8 3,4-2,1-2,1 Utförarstyrelse Serviceförvaltning 246,8 245,1 1,7 1,5 1,5 Räddningstjänstförbund 30,5 0 30,5 31,6 32,1 Gemensam nämnd för upphandl.samv. 5,1 5, Interna poster mellan nämnder -387,8-387,8 Summa 3 635,2 743, , , ,2 Sammandrag investeringsbudget/plan Mnkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Kommunstyrelse 10,7 0,6 0,6 Kommunstyrelse; mindre markförvärv exploatering 3,8 3,8 3,8 Kommunstyrelsen; exploateringsinvesteringar 2,9 5,4 28,2 Miljö- och samhällsnämnd 49,8 29,2 24,8 Socialnämnd 1,2 1,2 1,2 Barn- och utbildningsnämnd 10,1 10,1 10,1 Vård- och omsorgsnämnd 5,3 5,3 5,3 Kultur- och fritidsnämnd 139,0 134,2 1,2 Utförarstyrelse Teknisk förvaltning* 277,2 201,2 181,9 Utförarstyrelse Serviceförvaltning* 4,0 3,9 3,9 Summa nettoinvesteringar 504,0 394,9 261,0 Varav ombudgeteringar: 26,9 * Investeringsram för taxe- och intäktsfinansierad verksamhet. 25

11 Specificering av anslagsmässiga förändringar i driftbudget/plan Ackumulerade belopp (tkr) Budget Plan Plan VALNÄMND, ARVODESNÄMND, ÖVERFÖRMYNDARE Revision; ökat anslag Arvodesnämnden upphör Valnämnd; ramminskning efter allmänna val Överförmyndaren; ökade kostnader Överförmyndaren; ökade kostnader ställföreträdarnas arvoden KOMMUNSTYRELSE Centralt budgeterade medel 10 Mnkr för extrasatsningar 2010 försvinner från 2011 Utbildning nya förtroendevalda efter valet Integrationsservice; ramöverföring förberedelseklass från Barn-och utbildningsnämnden till KS-Integrationsservice Flyktingverksamhet; buffert för osäkerhet om kostnadsnivå Ökade kostnader försörjningsstöd; centralt budgeterad buffert Samverkansråd Idrott; ramöverföring till Kultur- och fritidsnämnd Ramjustering för sparkrav, löneavstämning, rationalisering m m vid Serviceförvaltningen enligt flerårsplan Egendomsförsäkring; utfördelning av centralt budgeterad kostnad Undervisning asylsökande barn Integrationsservice Översyn civilförsvarsanlägggn; budgeterat 3 Mnkr per år Fördelning lokalkostnads-/investeringsutrymme; genomförandet av ändrad princip förskjuts från 2010 till 2011, varför 2010 års utrymme återförs till berörda nämnder Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar (enligt flerårsplan ); utfördelning till berörda nämnder Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Buffert för elprishöjningar som påverkar övriga anläggningar Buffert för ökad hyra fastighetsmässigt motiverade investeringar Avveckling lokaler buffert för tomhyra 1 Mnkr per år Buffert för hyresbortfall vid gymnasieförbundets flytt från Pc Resurser modersmålsundervisning överföring till Barn- och utbildningsnämnd enligt särskilt KS-beslut Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Ramjustering högre premie olycksfallsförsäkring Projekt Intranätet Insidan ; ombudgetering från Medarbeterutbildning till samtliga anställda under Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Avstämning löneökningar Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg Ramtillskott till åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

12 KOMMUNSTYRELSE (fortsättning) Budget Plan Plan Kommunstyrelse - Gymnasieskola Demografiska förändringar; gymnasieskola Nya gymnasieskolan effektivisering och högre krav (budgetproposition 2009 och 2010) Ökade lokalkostnader utbyggnad ny gymnasieby (prel bedömning) Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramjustering för högre matpriser från Matproduktion Kommunstyrelse - Buffert löneökningsutrymme MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMND Ramkompensation för moms på gatuparkering Rationalisering ny IT-struktur Ramkompensation högre kostnader egendomsförsäkring Underhållsbeläggning på det högtrafikerade gatunätet, vart tredje år Rationalisering gatubelysning (enlig flerårsplan ) Driftkostnader tillkommande vägar nya exploateringsområden Kompensation för högre elkostnader gatubelysning Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Ramjustering ändrad taxa tillsynsavgifter Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramjustering kapitaltjänstkostnad Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Minskat sparkrav Överföring av ansvaret för Skogsgläntan till Socialnämnden Demografiska förändringar, äldre- och handikappomsorg Utökning LSS-boende; 3 st per år Daglig verksamhet LSS Anhörigavlösning; ramöverföring från barn- och utbildningsnämnd Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar (enligt flerårsplan ) Ramjustering för sparkrav och rationalisering IT-infrastruktur vid Serviceförvaltningen (från flerårsplan ) Ramkompensation högre kostnader egendomsförsäkring Fördelning lokalkostnads-/investeringsutrymme 2010 (just) och Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Avstämning löneökningar Avstämning löneökningar 2010; fördelning från Serviceförvaltningen Anhörigstöd; ramtillskott motsvarande statsbidragstillskottet

13 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND (fortsättning) Budget Plan Plan Ramjustering kapitaltjänstkostnad Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Minskat sparkrav Demografiska förändringar barnomsorg Demografiska förändringar; skolbarnomsorg Demografiska förändringar; grundskola Ökade lokalkostnader ny förskolor; ramtillskott i flerårsplan Ökade lokalkostnader nya förskolor; justering av tidigare ramtillskott i budget 2010 och flerårsplan som en följd av förskjutning i utbyggnadstakt Ökade lokalkostn skollokaler Allmän förskola från 3 år; helårseffekt från Integrationsservice; ramöverföring förberedelseklass 1 till KS-Integrationsservice IT-satsningar inom pedagogisk verksamhet enligt flerårsplan IT-satsningar; justering av ramtillskott enligt flerårsplan Anhörigavlösning; ramöverföring till vård- och omsorgsnämnd Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar (enligt flerårsplan ) Ramkompensation högre kostnader egendomsförsäkring Ramjustering för prisökning från Serviceförvaltningen (enligt flerårsplan ) Ramjustering för sparkrav och rationalisering IT-infrastruktur vid Serviceförvaltningen (enligt flerårsplan ) Fördelning lokalkostnads-/investeringsutrymme 2010 (just) och Resurser modersmålsundervisning överföring från kommunstyrelsen enligt särskilt KS-beslut (fr o m 2010) Avstämning löneökningar Avstämning löneökningar 2010; fördelning från Serviceförvaltningen Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramkompensation högre taxa tillsynsavgifter Nya skollagen; ramtillskott motsvarande statsbidragstillskottet (budgetproposition 2009 och 2010) Nationella prov åk 6 o 9; ramtillskott motsvarande statsbidragstillskott Betyg från åk 6; ; ramtillskott motsvarande statsbidragstillskottet Ökad undervisningstid i matematik; ramtillskott motsvarande statsbidragstillskottet Justering kapitaltjänstkostnad Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Ökade driftkostnader Östbergets utbyggnad Ökade kostnader investering ny Arena

14 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND (fortsättning) Budget Plan Plan Ökade driftkostnader investering Litsbacken Slutlig avtrappning uppdragsersättning Folkets Hus (upphör 2011) Ökade driftkostnader/hyra Sporthallen efter utbyggnad (prel uppskattn) Sanering och byte fönster Sporthallen (underhåll på driftbudget) Kompensation för högre elkostnader, fastighet, Sporthall m fl Ramkompensation högre kostnader egendomsförsäkring Ramjustering (överföring från KS) för Samverkansråd Idrott Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar (enligt flerårsplan ) Fördelning lokalkostnads-/investeringsutrymme 2010 (just) och Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramjustering för lägre kostnader Storsjöbadet Fördröjning förstudie utvecklingsplan för Östersunds Skidstadion; ombudgetering från 2010 Ramjustering för ökade kostenader vid övertagande av Curlinghallen Avstämning löneökningar Avstämning löneökningar 2010; fördelning från Serviceförvaltningen Ramjustering kapitaltjänstkostnad Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg SOCIALNÄMND Övertagande av ansvaret för Skogsgläntan från Vård- och omsorgsn Ramkompensation högre kostnader egendomsförsäkring Kompensation för ökade kostnader fjärrvärme och fastighetsunderhåll (enligt flerårsplan ) Ramjustering ny prissättning datacenter samt löne- o pensionsservice Kommunbidrag ökat fastighetsunderhåll och högre elpriser; utfördelning från TF till berörda hyresgäster fr o m 2012 Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg Ökade kostnader försörjningsstöd; buffert 2 Mnkr i KS:s budget UTFÖRARSTYRELSE Anslagsfinansierad verksamhet: Ramjustering tillskott drift- och utvecklingskostnader Kungsgården Ramtillskott ökade kostnader bostadsanpassningsbidrag Ramjustering kapitaltjänstkostnad Ramjustering höjd internränta Ramjustering sänkt PO-pålägg Intäktsfinansierad verksamhet: Teknisk förvaltning: Kommunbidrag för ökat fastighetsunderhåll från (utfördelas till berörda nämnder/hyresgäster fr o m 2012) Kommunbidrag kompensation för elprishöjningar (utfördelas till berörda nämnder/hyresgäster fr o m 2012) 101

15 UTFÖRARSTYRELSE (fortsättning) Budget Plan Plan Kommunbidrag fördelning lokalkostnads-/investeringsutrymme (justering) och 2011 Serviceförvaltningen: Kommunbidrag för arbetsledarresurser vid övertagande av personal vid förskolekök; kommunbidrag på 1,5 Mnkr erhålls fr o m 2010 Effektiviseringskrav/inget minusresultat från RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET Ökade hyreskostnader Certus För dig som vill veta mer Mer information om Östersunds kommuns ekonomi finner du på vår hemsida -