målområde 5 Miljöer och produkter

Transkript

1 målområde 5 Miljöer och produkter Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Målområde 5 Miljöer och produkter Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:13 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Matton.se GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm, 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning Miljöfaktorer 6 Skador 7 Rekommenderade framtida åtgärder inom målområde 5, miljöer och produkter 8 9 Summary Environmental factors 9 Injury 10 Recommended measures for the future within the public health objective 5: Environments and products DEL 1. Inledning Bakgrund DEL 2. Miljöfaktorer 18 Modell för analysen 19 Luftföroreningar Beskrivning av de faktorer som påverkar luftföroreningar 19 Samband mellan luftföroreningar och hälsa 20 Utvecklingen av luftföroreningar och dess effekter på befolkningens hälsa 22 Hälsoskillnader mellan olika grupper 24 Genomförda åtgärder och resultat 25 Rekommendationer till framtida åtgärder Farliga kemiska ämnen Beskrivning av de faktorer som påverkar farliga kemiska ämnen 36 Samband mellan farliga kemiska ämnen och hälsa 38 Utvecklingen för farliga kemiska ämnen och dess effekter på befolkningens hälsa 39 Hälsoskillnader mellan olika grupper 40 Genomförda åtgärder och resultat 42 Rekommendationer till framtida åtgärder 46

5 52 UV-strålning Beskrivning av de faktorer som påverkar UV-strålning 52 Samband mellan UV-strålning och hälsa 53 Utvecklingen av UV-strålning och dess effekter på befolkningens hälsa 54 Hälsoskillnader mellan olika grupper 56 Genomförda åtgärder och resultat 57 Rekommendationer till framtida åtgärder Buller Beskrivning av de faktorer som påverkar buller 66 Samband mellan buller och hälsa 67 Utvecklingen av buller och dess effekter på befolkningens hälsa 68 Hälsoskillnader mellan olika grupper 69 Genomförda åtgärder och resultat 71 Rekommendationer till framtida åtgärder Radon Beskrivning av de faktorer som påverkar radon 85 Samband mellan radon och hälsa 86 Utvecklingen av radon och dess effekter på befolkningens hälsa 87 Hälsoskillnader mellan olika grupper 87 Genomförda åtgärder och resultat 89 Rekommendationer till framtida åtgärder Nya åtgärder för miljöfaktorer Fortsätta skärpa lagar och regler kring luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, UV-strålning och radon 95 Utveckla råd och riktlinjer för hur de som tillämpar plan- och bygglagen bättre kan ta hänsyn till miljörelaterade hälsofrågor 96 Genomföra informationsinsatser som ökar medvetenheten och bidrar till en ökad miljöanpassning 97 Utvidga uppföljningen av inomhusmiljö och farliga kemiska ämnen Del 3. Skador 100 Modell för analysen 101 Miljöer och produkter som kan relateras till skador Beskrivning av de faktorer som påverkar skador 101 Samband mellan skador och hälsa 103 Utvecklingen av skador och dess effekter på befolkningens hälsa 104 Hälsoskillnader mellan olika grupper 112 Genomförda åtgärder och resultat 113 Rekommendationer till framtida åtgärder Referenser

6 Förord Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Den första rapporten gavs ut 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att det ska underlätta för regeringen att göra strategiska val och prioritera. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika kunskapsunderlag. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller underlagsmaterial som har tagits fram inom målområde 5 miljöer och produkter. Rapporten har arbetats fram av Ida Knutsson, Sara Kollberg och Karin Melinder vid avdelningen för analys och uppföljning. Rapporten har granskats av institutets sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport Underlag till rapporten har lämnats från Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Konsumentverket, Brottsförebyggande rådet samt Sveriges kommuner och landsting. Vetenskaplig granskare för avsnittet om miljöfaktorer har varit Tom Bellander, docent och enhetschef vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet. Avsnittet om skador har vetenskapligt granskats av Lucie Laflamme, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap (PHS), Karolinska Institutet. Östersund, juni 2011 Sarah Wamala Generaldirektör M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 5

7 Sammanfattning Denna rapport är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar. Här ges en fördjupad bild av målområde 5, miljöer och produkter. Rapporten visar hur hälsa och välbefinnande påverkas av luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, UV-strålning, radon samt miljöer och produkter som kan relateras till skador. De förslag till nya åtgärder som Statens folkhälsoinstitut lämnar i rapporten har prioriterats i dialog med berörda centrala myndigheter. Miljöfaktorer luftföroreningar. Den tidigare positiva trenden med förbättrad luft i Sveriges tätorter under de senaste årtiondena har avtagit och det går i dagsläget inte att se någon tydlig utvecklingsriktning. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa. Partiklar bedöms som den förorening som skapar störst hälsoproblem. Arbetet för att minska luftföroreningarna innehåller en kombination av juridiska, ekonomiska och informativa åtgärder. Information riktad till samhällets olika aktörer kan bidra till att ge en ökad förståelse för miljöproblemen samt kring vikten av att efterleva lagar och ändra beteenden. farliga kemiska ämnen. Kemiska ämnen kan orsaka till exempel cancer, leverskador och beteendeförändringar. Det går just nu inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för halterna av farliga kemiska ämnen i miljön, då trenderna för olika ämnen varierar. Stora utmaningar för kemikaliesäkerheten återstår för att minska människors och miljöns exponering för farliga kemiska ämnen. Införandet av lagstiftningen Reach under de senaste åren anses minska kemikalieriskerna i Europa, men angeläget är ändå en fortsatt utvidgad ansvarsfördelning för till exempel kemikalieanvändande företag och verksamhetsutövare. uv-strålning. Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och antalet fall ökar snabbt. Den viktigaste orsaken till ökningen av antalet cancerfall bedöms vara vårt beteende. Strålsäkerhetsmyndighetens solvaneundersökningar visar också att kunskapen om UV-strålningens risker generellt är mycket hög, men trots det vill människor gärna vistas i solen och bli brunbrända. Åtgärder för att påverka attityder och beteenden rörande solning och solskydd anses därför angelägna. Åtgärder för att förbättra barns utemiljöer för att minska UV-exponeringen är också viktiga. 6 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

8 buller. Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige, och trafiken är den vanligaste källan till buller. Närmare tre miljoner människor i Sverige utsätts i dag för höga trafikbullernivåer, och i de tre storstadsregionerna har antalet människor som utsätts för höga trafikbullernivåer ökat med nästan 60 procent Åtgärder för att öka hänsynen till bullerfrågor i plan- och byggärenden anses därför angelägna. Likaså åtgärder som syftar till att minska bullret vid källan genom exempelvis tystare däck och motorer samt ljuddämpande vägbeläggning. radon. Både antalet mätningar och saneringar av radon har ökat de senaste åren, och bedömningen är att ingen skola eller förskola kommer att ha förhöjda radonhalter Men cirka småhus har radonhalter som överstiger riktvärdet, radon i bostäder ger varje år upphov till cirka 500 lungcancerfall. 90 procent av de drabbade är rökare. Det behövs information för att öka kunskapen om de ökade samverkanseffekterna mellan radon och rökning samt för att ytterligare öka takten i mätningar och sanering. För att följa utvecklingen av radonhalten i både befintliga samt nybyggda hus är det önskvärt med någon form av system för uppföljning av inomhusmiljön. Skador Skador är en medicinsk konsekvens av yttre våld och förgiftning. Man skiljer på om skadan uppkommit till följd av oavsiktliga händelser (olycksfall) eller till följd av avsiktliga händelser (våldshandlingar eller självtillfogade skador). Skador inträffar inte slumpmässigt i befolkningen utan i relation till exponering för risker i olika miljöer. Ofta brukar skadeområdet analyseras utifrån arbets-, trafik-, bostads-, skoloch fritidsmiljöerna. Antalet personer som dör till följd av olycksfall ökar, medan allt färre dör av våld och självmord. Det förebyggande arbetet kring olika skadetyper har också utvecklats olika. Vad gäller självmord finns sedan länge ett nationellt centrum (NASP) för att förebygga självmord och psykisk ohälsa, och 2006 bildades Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Vad gäller skador till följd av olycksfall finns myndigheter med särskilt ansvar för att hantera olycksfall som skett till exempel inom trafiken och arbetslivet. Det nationella skadeprogram som först fanns på Socialstyrelsen, sedan på Statens folkhälsoinstitut, och slutligen på Räddningsverket byggdes upp enligt de folkhälsovetenskapliga rekommendationerna. Tanken med programmet var att det skulle omfatta alla typer av skador och arbetet blev därför i stor utsträckning tvärsektoriellt. Arbetet har successivt avvecklats och det nationella skadeprogrammet finns inte längre kvar som ett sammanhållet program. Därför är det nödvändigt med en nystart för denna verksamhet. M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 7

9 Rekommenderade framtida åtgärder inom målområde 5, miljöer och produkter För att vända utvecklingen av målområdet i en positiv riktning för hälsan rekommenderar Statens folkhälsoinstitut att åtgärder vidtas för att fortsätta skärpa lagar och regler kring luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, UV-strålning och radon utveckla råd och riktlinjer för hur de som tillämpar plan- och bygglagen bättre kan ta hänsyn till miljörelaterade hälsofrågor utvärdera det nationella skadeprogrammet och utarbeta en nationell strategi för att förbygga olycksfall genomföra informationsinsatser som ökar medvetenheten och bidrar till en ökad miljöanpassning utvidga uppföljningen av inomhusmiljö och farliga kemiska ämnen. 8 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

10 Summary Objective number 5: Environments and products. Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report constitutes informational documentation for the Public Health Policy Report 2010 Public health of the future - everyone's responsibility. It provides a detailed picture of the public health objective number 5 Environments and products, and shows how health and well-being are affected by health determinants such as air pollution, hazardous chemical substances, noise, UV radiation, radon and environments or products that can be related to injuries. The proposals for new measures provided in this report by the Swedish National Institute of Public Health (SNIPH) have been prioritised in a dialogue with the central authorities concerned. Environmental factors Air pollution. The positive trend of improving air quality in Swedish cities over recent decades has decreased and there is at present no clear trend. Levels of air pollution still cause significant damage to human health. Particles are considered to be the pollutant that causes the greatest health problems. Combinations of several measures have to be applied within different sectors of society to reduce exposure to the determinant. Information to various actors can help provide a better understanding of environmental problems, as well as the importance of complying with laws and changing behaviour. Hazardous chemical substances. Hazardous chemical substances can cause cancer, liver damage and behavioural changes. It is currently not possible to see any clear direction for the presence of hazardous chemical substances in the environment. The trends vary for different types of substances. Major challenges for reducing human and environmental exposure to hazardous chemical substances still remain. The introduction of the Reach legislation over the past few years is considered to be very positive in relation to chemical risks in Europe, but nonetheless further steps must be taken with regard to responsibilities for companies and operators that use chemicals. UV radiation. Skin cancer is the most common form of cancer in Sweden and the number of cases is rising rapidly. Behaviour is considered the main reason for the increase in cancer. Expert studies by the Swedish Radiation Safety Authority show that the knowledge in general is very high about risks of exposure to UV radiation. Despite this, people stay in the sun and get sunburned. Measures to influence the attitudes and behaviours related to sunbathing are therefore considered urgent. M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 9

11 Measures to improve children s outdoor environments to reduce UV exposure are also important. Noise. Noise is the environmental factor that affects the largest number of people in Sweden in a disturbing way, and traffic is the most common source of noise. Nearly three million people in Sweden are exposed to high levels of noise today. In the three major cities, the number of people who are exposed to high levels of noise increased by almost 60% over the period Measures to increase the importance of noise issues in the planning process are therefore important. Likewise, measures aimed at reducing noise at the source are important, such as quieter tyres and engines. Radon. The number of measurements taken of radon and the presence of radon have increased in recent years, and the target is for no school or nursery to have elevated levels of radon in However, about 250,000 homes currently have levels of radon that exceed the limits. Radon in housing gives rise to around 500 lung cancer cases each year. Of those who are affected, 90% are smokers. Informative measures are desirable for understanding the synergies between radon and smoking, but also for further increasing the remediation rate. In order to follow the radon concentrations in both existing and newly built homes, it is desirable to have some sort of system for monitoring the indoor environment. Injury Injury is the medical impact of external violence and poisoning. A distinction is whether the injury occurred as a result of unintentional events (accidents) or as a result of intentional events (acts of violence or self-inflicted injury). The number of deaths due to accidents is increasing, unlike the situation of violence and suicide. At the same time, the efforts made to reduce the different types of injury have also varied. With regard to suicide, a national centre for prevention of suicide and mental illness (NASP) has existed for a long time. In 2006, a National Centre for Knowledge on Men's Violence Against Women (NCK) was formed. Accident-related injury has long been the task for special authorities which are responsible for example traffic and working life. The national programme for injury prevention was first placed with the National Board of Health and Welfare, then the Swedish National Institute of Public Health, and finally the Swedish Civil Contingencies Agency. The programme was built according to all recommendations from public health science. The idea of the programme was that it would cover all types of injury and the work was therefore largely interdisciplinary. The work has gradually weakened and is no longer a cohesive solution. Hence, there is a need for a new start of the programme. 10 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

12 Recommended measures for the future within the public health objective 5: Environments and products In order to turn the trend of the public health objective in a positive direction, the Swedish National Institute of Public Health recommends that measures be taken to: continue to tighten laws and regulations relating to air pollution, hazardous chemical substances, noise, UV radiation and radon obtain advice and guidelines on how to better take account of environmental health issues when applying the Planning and Building Act evaluate the national injury programme and develop a national strategy for the prevention of accidents implement information measures for increased environmental adaptation extend the monitoring of indoor environments and hazardous chemical substances. M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 11

13

14 1 INLEDNING

15 Folkhälsopolitikens målområde 5, miljöer och produkter, handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av olika varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. Till exempel påverkar luftföroreningar och buller hälsan i form av sjukdom och förtida dödsfall, men även vårt mentala välbefinnande genom att de kan störa upplevelser. Buller kan också orsaka sömnstörningar, koncentrationssvårigheter samt direkta skador i form av hörselnedsättningar och tinnitus. Farliga kemiska ämnen kan påverka fosterutvecklingen samt orsaka cancer. Speciella risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. Den här rapporten visar hur hälsa och välbefinnande påverkas av faktorer inom målområde 5. Eftersom målområdet är brett har rapporten två avsnitt: Miljöfaktorer samt Skador. Miljöfaktorerna omfattar luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, UV-strålning samt radon. Skadeavsnittet omfattar faktorerna miljöer och produkter som kan relateras till skador. De båda avsnitten har dock vissa gemensamma inledande kapitel. Rapporten utgör underlag till det som beskrivs kring målområde 5 i Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa allas ansvar. De avgränsningar som gjorts i skrivandet följer de riktlinjer som satts upp för hela projektet. Bakgrund Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden (faktaruta 1) är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (prop. 2002/03:35 och 2007/08:110). Uppdraget med Folkhälsopolitisk rapport 2010 ser vi därför som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. 14 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

16 Faktaruta 1. Målområden. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 15

17

18 2 Miljöfaktorer

19 Modell för analysen DPSIR är en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö som har utvecklats av Europeiska miljöbyrån (European Environmental Agency, 1999). DPSIR står för Driving forces, Pressure, State, Impact och Response, på svenska använder vi begreppen drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd, effekter och hälsoutfall, åtgärder och styrmedel. Statens folkhälsoinstitut använder modellen inom folkhälsoområdet för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och hälsa. Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer (drivkrafter och påverkansfaktorer) som har betydelse för levnadsvanor och livsvillkor och i nästa steg folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med olika åtgärder och styrmedel, och modellen kan ge en tydlig struktur för policyanalysen. I figur 1 nedan beskrivs orsakssambanden för olika miljöfaktorer översiktligt. En mer detaljerad beskrivning av orsakssambanden för varje enskild faktor finns i respektive avsnitt. Figur 1. DPSIR-modell över miljöfaktorer. Drivkrafter Påverkan från omvärlden Teknisk utveckling Ekonomisk utveckling och konjunkturcykler Ekonomiska villkor Fysisk miljö Normer och lagar Värderingar Påverkansfaktorer Utsläpp och annan miljöpåverkan från olika källor Attityder och beteenden Åtgärder och styrmedel Ekonomiska, administrativa, juridiska och informativa styrmedel. Tillstånd Miljöfaktorer: luftföroreningar, buller, radon, UV-strålning, farliga kemiska ämnen Hälsoutfall och andra effekter Besvär Sjukdomar Förtida död 18 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

20 Luftföroreningar Beskrivning av de faktorer som påverkar luftföroreningar Tillstånd, hälsoutfall och andra effekter Luftföroreningar har sedan lång tid tillbaka uppmärksammats för hur de påverkar människors hälsa och miljön (Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin & Stockholms läns landsting, 2009). Utvecklingen följs inom folkhälsopolitiken med hjälp av indikatorerna halter av kvävedioxid, halter av marknära ozon och halter av partiklar, där kvävedioxid utgör en huvudindikator. Effekterna av luftföroreningar beskrivs i kapitlet Samband mellan luftföroreningar och hälsa nedan. Påverkansfaktorer De största källorna till utsläpp av luftföroreningar är trafik, uppvärmning, långväga transporter och industriprocesser (Socialstyrelsen et al., 2009). Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning och bildningen gynnas av höga förbränningstemperaturer. Trafikutsläpp är en betydande källa till kvävedioxid på de platserna som har höga halter. För ozonhalterna i Sverige har utsläpp från andra länder och långväga transport av ozonbildande ämnen en avgörande betydelse. De ozonbildande ämnen som släpps ut i Sverige sprids i sin tur till andra länder. Höga halter av marknära ozon är således ett internationellt problem som bäst kan lösas genom länders samarbete (Naturvårdsverket, 2007). Halterna av partiklar i Sverige beror både på lokala utsläpp och på att partiklar förs hit med luften. Grövre partiklar bildas när bromsar, däck och vägsand slits. Stora utsläpp kommer dessutom från industriella processer (Socialstyrelsen et al., 2009). Attityder och beteenden påverkar luftföroreningssituationen bland annat genom befolkningens val av transporter eller val av uppvärmningssystem. Att cykla eller gå främjar både hälsan och luftföroreningssituationen genom att man byter ut de motordrivna fordonen (Statens folkhälsoinstitut, 2007). Drivkrafter Drivkrafter i modellen representerar samhällsnivån, alltså faktorer som verkar på en övergripande samhällelig nivå och inverkar på utsläppen av luftföroreningar och på attityder och beteenden. Drivkrafterna påverkar således utvecklingen av luftföroreningar. De drivkrafter som nämns är påverkan från omvärlden, teknisk utveckling, ekonomisk utveckling, ekonomiska villkor, normer och lagar, värderingar och fysisk miljö. M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 19

21 Luftföroreningar är i högsta grad en global fråga. Begreppet påverkan från omvärlden innefattar långväga lufttransport av föroreningar från andra länder. Sveriges utsläpp påverkar övriga världen, och utsläpp i andra länder har länge varit en viktig orsak till förhöjda halter av marknära ozon och partiklar särskilt i södra Sverige. Det internationella arbetet för att begränsa luftföroreningarna har därför en stor betydelse även inom landets gränser (Naturvårdsverket, 2007). Den tekniska utvecklingen påverkar luftföroreningarna eftersom den ger förutsättningar för minskade utsläpp genom till exempel energieffektivisering, renare förbränningsteknik och nya bränsletyper (Naturvårdsverket, 2007). Konjunkturcykler, ekonomisk utveckling och ekonomiska villkor påverkar och driver luftföroreningar genom att det styr bland annat produktionsnivån i samhället, råvaruuttaget samt konsumtionsmönstren. Arbetet med att få en bättre luftkvalitet styrs både av lagkrav (normer och lagar) i form av exempelvis miljökvalitetsnormer och av politiska mål genom miljömålet frisk luft. I viss utsträckning liknar normerna och målen varandra, men den stora skillnaden är att lagstiftningen är tvingande och ska följas medan miljömålen är just målsättningar. Därtill påverkar samhällets värderingar samt kunskap hanteringen av en fråga. Klimatfrågan som varit aktuell sedan början av 1990-talet är ett exempel. Verktyg och kunskap har successivt utvecklats och på senaste tid lett till att de politiska värderingarna svängt och att klimatfrågan kommit alltmer i centrum i samhällsdebatten (Statens offentliga utredningar, 2007). Likaså påverkas luftföroreningssituationen av samhällets förhållningssätt till olika miljöfaktorer och till den miljöpolitik som råder. Det är viktigt att åtgärda problem vid källan, den fysiska planeringen kan förebygga luftföroreningar. Samhällsutvecklingen kan styras i en mer transportsnål riktning genom lokalisering av bostäder och verksamheter, smidiga övergångar mellan olika transportslag och möjligheter att ta sig fram på alternativa sätt, till exempel genom att cykla eller gå. Godstransporter är på motsvarande sätt beroende av hur man bygger och lokaliserar produktionsanläggningar, lager och logistikpunkter (Naturvårdsverket, 2007). Åtgärder och styrmedel Drivkrafterna och påverkansfaktorerna i modellen (figur 1) är de samhälleliga förutsättningar som kan påverkas av politiker. Samband mellan luftföroreningar och hälsa Beläggen har stärkts de senaste åren för luftföroreningars negativa effekter på hälsan (förtida död, sjukdomar och besvär). Den samlade effekten av olika luftföroreningar kan vara större än effekten av varje enskild förorening. 20 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

22 Ett stort antal studier har visat att tillfälligt höjda halter av luftföroreningar (korttidseffekter) ökar dödligheten (främst i hjärt-kärlsjukdom) samt sjukligheten (bland annat i lungsjukdom och astma). Enligt beräkningar förkortas medellivslängden i Sverige cirka sex månader på grund av luftföroreningar. Partiklar bedöms vara den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska städer och inga säkra nivåer har kunnat påvisas. Partiklar, ozon och kvävedioxider kan orsaka förtida död, sjukdomar och besvär (hjärta, kärl och luftvägar). Hypotesen att luftföroreningar har allvarliga hälsoeffekter även i måttliga halter har underbyggts de senaste åren. Experimentella studier antyder också att den samlade effekten av olika luftföroreningar kan vara större än summan av de enskilda effekterna. Enligt Socialstyrelsens beräkningar orsakar luftföroreningar ca förtida dödsfall per år räknat som långtidseffekter, lungcancerfall per år beror på luftföroreningar. Ett stort antal studier har också visat att tillfälligt höjda halter av luftföroreningar ökar antalet akutbesök och antalet inläggningar på sjukhus för lungsjukdomar, bland annat astma (Socialstyrelsen et al., 2009). Vetenskapen har påvisat sambandet mellan kvävedioxidhalter och hälsoeffekter. Som luftförorening har kvävedioxid flera effekter. Studier på djur och människor tyder på att kvävedioxid i sig är en skadlig förorening för hälsan, och flera epidemiologiska studier visar att kvävedioxid även är en markör för andra föroreningar från förbränning. Kvävedioxid är också, under närvaro av solljus, en huvudkälla till bildningen av marknära ozon. Världshälsoorganisationen (WHO) har i den senaste uppdateringen av Air Quality Guidelines 2005 fastställt ett medicinskt riktvärde för kvävedioxid. Riktvärdet är satt utifrån de toxikologiska egenskaper kvävedioxid har i sig, men om halterna ska ses mer som en indikator för andra luftföroreningar behövs det egentligen ett betydligt lägre riktvärde (WHO, 2006). Det finns väldokumenterade samband mellan ozonexponering, dagligt antal dödsfall och sjukhusinläggningar även i områden där halterna inte är särskilt höga. På EU-nivå beräknades att marknära ozon 2000 gav upphov till förtida dödsfall. Inom EU:s program Clean Air For Europe (CAFE) bedömer man också att ett lika stort antal sjukhusbesök för luftvägsbesvär inträffat på grund av ozonexponering (Naturvårdsverket, 2007). I WHO:s uppdatering av Air Quality Guidelines 2005 skärptes det tidigare riktvärdet för exponering av ozon (WHO, 2006). Experimentella studier och fältstudier visar att människors känslighet för ozon varierar mycket (Naturvårdsverket, 2007). Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter (Naturvårdsverket, 2007). Variationen i hälsoeffekter är stor men partiklar påverkar vanligtvis andningssystemet samt hjärt-kärlsystemet. Beroende på storleken kan partiklarna tränga olika långt in i kroppen, små partiklar skulle kunna transporteras från näsan direkt till hjärnan via luktnerven (Socialstyrelsen et al., 2009). De små och ultrafina partiklarna bedöms ha de allvarligaste hälso- M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 21

23 effekterna, men det är de grövre partiklarna som dominerar i masskoncentrationerna. WHO slår fast att det inte går att fastställa en nivå där de skadliga effekterna börjar (WHO, 2006). Utvecklingen av luftföroreningar och dess effekter på befolkningens hälsa Den tidigare positiva trenden med förbättrad luft i svenska tätorter har avtagit. Prognosen till 2020 är att medellivslängden även i fortsättningen kommer att förkortas av luftföroreningar. Den förkortade livslängden beror främst på exponering för fina partiklar från mänskliga källor. Halten av partiklar minskar inte. Miljömålsrådet bedömde 2009 att miljökvalitetsmålet frisk luft är mycket svårt att nå och luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa. Trenden med förbättrad luft i tätorterna de senaste årtiondena har avtagit och det går just nu inte att se någon tydlig utvecklingsriktning (Naturvårdsverket, 2009). Den mer pessimistiska bedömningen baserar sig på ökade kunskaper om miljö- och hälsoriskerna med bland annat partiklar och marknära ozon. Halterna av dessa föroreningar minskar heller inte i den takt som krävs. De successiva minskningarna av avgaser från nya fordon har till viss del motverkats av en ökande trafik (Naturvårdsverket, 2010b). Regeringen gjorde i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) en något mer positiv bedömning av situationen kring luftföroreningar än Miljömålsrådet. Detta med anledning av att ett par beslut om viktiga åtgärder fattades efter att rådets rapport presenterats samt att bedömningsgrunden för miljömålen nu har ändrats (Regeringen, 2010d). Sedan slutet av 1980-talet har utsläppen av kväveoxider i Sverige minskat avsevärt och därmed även befolkningens exponering för kvävedioxid (se figur 2). Minskningen beror bland annat på skärpta avgaskrav och krav på katalysatorer i motorfordon. De senaste åren har nivån stabiliserats vid μg/m 3 i stadsmiljö, på vissa gator kan halterna bli betydligt högre (Socialstyrelsen et al., 2009). Problemen med höga halter finns framför allt i de större tätorterna, på starkt trafikerade gator och i tunnlar. De större tätorterna i Sverige klarar inte de målnivåer som anges i miljömålet frisk luft (Miljömålsportalen, 2010a). Den framtida fordonsparkens sammansättning är en faktor som kommer att spela stor roll för mängden kvävedioxid i luften, den påverkas av hur snabbt äldre bilar utan katalysator skrotas. Andelen dieseldrivna fordon har också betydelse eftersom utsläppen av kväveoxider och kvävedioxid är högre från dessa än från bensindrivna fordon (Naturvårdsverket, 2007). 22 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

24 Figur 2. Utvecklingen för kvävedioxid, partiklar, svaveldioxid, bensen Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet. 25 Halt (mikrogram per m 3 ) NO 2 PM 10 SO 2 Bensen När högtrycksområden med svaga vindar stannar över centrala Europa under en längre tid kan det bildas höga halter av marknära ozon. Transporteras dessa luftmassor upp till Sverige resulterar detta i en ozonepisod med ozonhalter som är två tre gånger högre än normalt under några dygn (se figur 3). Halterna av marknära ozon är ofta högre på landsbygden än i tätorterna. Under dessa episoder med höga halter är människors exponering stor. Halterna av marknära ozon i Sverige har stabiliserats under 1990-talet, precis som i övriga Europa (Miljömålsportalen, 2010b). Den årliga medelhalten för fem mätstationer under perioden varierade från 52 till 71 μg/m 3 (Socialstyrelsen et al., 2009). Men under varmare somrar blir det episoder då riktvärden överskrids avsevärt både på landet och i städer. Prognoser för ozonhalter över norra halvklotet visar att de korta episoderna med mycket höga halter av ozon kommer att fortsätta att minska medan bakgrundshalterna kommer att öka. Detta innebär att episoderna med höga och akut skadliga ozonnivåer blir mer sällsynta men att bakgrundshalterna kan bli så höga att risken för skadliga effekter finns permanent (Naturvårdsverket, 2007). M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 23

25 Figur 3. Antal dygn där ozonhalter överskridits. Källa:IVL Svenska Miljöinstitutet Antal dagar Trenderna för uppmätta halter av PM 10 och PM 2,5 tyder på att halterna inte minskar. Sedan PM 10 började mätas i början av 1990-talet syns ingen minskning (se figur 2). Partikelhalterna är högre i södra Sverige (Naturvårdsverket, 2007). Halten PM 10 varierar under vintertid från cirka 10 μg/m 3 i Norrbotten till cirka 24 μg/m 3 i Skåne län. Enligt Socialstyrelsen bor halva befolkningen i områden med bakgrundsnivåer över 10 μg/m 3 för PM 2,5 (Socialstyrelsen et al., 2009). Mätningar av PM 10 i svenska städer visar att målnivåer i dag överskrids på många gator och även på andra platser i städerna. År 2020 kommer enligt europeiska beräkningar livslängden i Sverige förkortas med minst cirka två månader till följd av exponeringen för PM 2,5. Även målvärden som angetts för PM 10 kommer att överskridas 2020 (Miljömålsrådet, 2008). Hälsoskillnader mellan olika grupper Särskilt känsliga grupper för luftföroreningar är barn, äldre och personer med astma, KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Det finns inga belägg för skillnader mellan män och kvinnor i känslighet för luftföroreningar. Personer som tidigare haft en hjärtsjukdom och diabetiker kan vara särskilt känsliga för luftföroreningar. Likaså är personer som redan har skadade luftvägar genom astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), särskilt känsliga. Enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport verkar inte risken vara högre för äldre än för medelålders att drabbas av sjukdomar på grund av luftföroreningar. Men många sjukdomstillstånd som påverkas av luftföroreningar blir vanligare med stigande ålder, varför äldre anses vara en känslig grupp för luftföroreningar. Det finns flera anledningar till att barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Barn andas in större volymer än vuxna i förhållande till sin vikt, har ett svagare immunförsvar 24 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

26 och kan störas i sin utveckling av skadliga ämnen. Exponering för luftföroreningar i tidig ålder kan hämma lungfunktionens utveckling (Socialstyrelsen et al., 2009). Det finns inget vetenskapligt stöd för att män och kvinnor skulle vara olika känsliga för luftföroreningar i den yttre miljön (Socialstyrelsen et al., 2009). Genomförda åtgärder och resultat I tabellen nedan redovisas åtgärder som genomförts för att minska luftföroreningshalterna de senaste åren. Åtgärd Nivå Aktör Faktorer som påverkas Bedömning av resultaten och långsiktig effekt EU-direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa. Internationell Kommissionen, regeringen och riksdagen. Normer och lagar fick EU en enhetlig lagstiftning för luftföroreningar genom sammanslagning av tidigare ramdirektiv och tre dotterdirektiv. Hanteringen av PM 2,5 genom lagstiftning är ny. Förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; revidering av förordning (2001:527). Nationell Regeringen, riksdagen och Naturvårdsverket. Normer och lagar lämnades ett förslag till en ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Reglering av PM2,5 som en miljökvalitetsnorm införs i förslaget. Införlivande av MIKSA-förslaget i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Nationell, regional och lokal nivå. Regering och riksdag, Naturvårdsverket, (kommuner, länsstyrelser). Normer och lagar. Systemet som föreslås för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft bedöms vara mer kostnadseffektivt genom att samverkan leder till lägre kontrollkrav i kommunerna i ett län. Ett gemensamt program leder till mer fokuserade prioriteringar och ger möjlighet att samordna kompetens inom området. Det förbättrar uppföljningen av regionala och lokala miljömål. Prop. 2009/10:184 Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Nationell Regering och riksdag. Normer och lagar. Enligt Naturvårdsverket har det varit tveksamt om hittills fastställda åtgärdsprogram har inneburit förbättrad luftkvalitet. En översyn av regelverket kring åtgärdsprogrammen har därför genomförts och introducerats M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 25

27 Åtgärd Nivå Aktör Faktorer som påverkas Bedömning av resultaten och långsiktig effekt Skärpning om delmål kring partiklar i miljömålsarbetet (frisk luft). Nationell Regeringen, Miljömålsrådet och Naturvårdsverket. Normer, lagar och värderingar. Dessa skärpningar påverkar utsläppen av luftföroreningar och befolkningens exponering. Skärpning om delmål kring ozon i miljömålsarbetet (frisk luft). Nationell Regeringen, Miljömålsrådet och Naturvårdsverket. Normer, lagar och värderingar. I Fördjupad utvärdering 2008 ändras bedömningen av marknära ozon och delmålet skärps. Påverkar befolkningens exponering. Ny proposition (2008/09:16) En sammanhållen energi- och klimatpolitik. Nationell Regering och riksdag. Normer och lagar, utsläpp. Ett förändrat klimat påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. En ny energipolitik presenterades 2009 och den påverkar arbetet med att minska luftföroreningarna. Minskade utsläpp från dubbdäcksanvändning. Nationell, lokal. Regering, riksdag, kommun. Normer och lagar, lokala regler. Regeringen gav 2009 kommunerna rätt att förbjuda dubbdäck på vissa vägar eller sträckor. Samtidigt kortade man tiden då dubbdäck är tillåtna med två veckor. För tidigt att bedöma resultaten. Halter av partiklar ny folkhälsopolitisk indikator. Nationell Statens folkhälsoinstitut Uppföljning En indikator för partiklar har sedan 2005 införts i den nationella folkhälsopolitiken. Det finns omfattande bevis för att partiklar har allvarliga effekter på människors hälsa. EU-direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa I maj 2008 antog EU-parlamentet ett nytt direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa. I direktivet slås det fast att för att skydda människors hälsa och miljön som helhet är det särskilt viktigt att bekämpa utsläpp av föroreningar vid källan samt att fastställa och genomföra de mest effektiva åtgärderna för minskning av utsläpp på lokal och nationell nivå samt på gemenskapsnivå. Utsläpp av skadliga luftföroreningar bör därför undvikas, förebyggas eller minskas och lämpliga mål för luftkvalitet fastställas, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer och program. Direktivet innebär en sammanslagning av tidigare lagstiftning kring luftföroreningar och enligt skrivningen var det nödvändigt att revidera rättsakterna så att utvecklingen på hälsoområdet, nya vetenskapliga rön och medlemsstaternas erfarenheter beaktas (Europarlamentet & Europeiska unionens råd, 2008). Bedömningen är att direktivet förenklar, effektiviserar och uppdaterar lag- 26 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

28 stiftningen om luftföroreningar. Den enskilt största nyheten i direktivet är en reglering av finare partiklar (PM 2,5 ). Beräkningar av halter fyller ett viktigt syfte inom kontrollen av luftkvalitet och sådan modellering ges en ökad vikt i de nya bestämmelserna. Direktivet ger också under vissa förutsättningar möjlighet för medlemsstaterna att ansöka om förlängd tidsfrist (Naturvårdsverket, 2008). Förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (revidering av förordning (2001:527)) Direktivet är föreslaget att införlivas i svensk lagstiftning genom en ny förordning för miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer finns i dagsläget för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10 ), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Genom förslaget till förordning införs alltså nu även ett regelverk för finare partiklar (PM 2,5 ). Naturvårdsverket redovisade 2004 ett regeringsuppdrag med syfte att underlätta kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MIKSA). MIKSA-förslaget innebär att länsstyrelserna ska samordna kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, och det skulle införas i den nya förordningen. Ett regionalt program för kontroll ska tas fram efter samråd med kommunerna och beslutas av länsstyrelsen. Av programmet ska framgå hur kontrollen ska bedrivas de närmaste två åren eller längre. Systemet som föreslås genom MIKSA bedöms vara mer kostnadseffektivt genom att samverkan ger hårdare krav och bättre kontroll, att ett gemensamt program leder till bättre prioriteringar och ger möjlighet att samordna kompetensen på området (Naturvårdsverket, 2008). Proposition 2009/10:184 Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer skyddar människors hälsa och miljön genom att för utomhusluft ange föroreningsnivåer som inte får överskridas. För områden som inte klarar normerna upprättas åtgärdsprogram. För att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft ska fungera som centrala verktyg i arbetet kring luftföroreningar måste åtgärdsprogrammen genomföras på rätt sätt. Enligt Naturvårdsverket är det tveksamt om åtgärdsprogrammen hittills har inneburit förbättrad luftkvalitet. En översyn av regelverket kring åtgärdsprogram har därför utpekats som angeläget (Naturvårdsverket, 2007). Regeringen presenterade i mars 2010 propositionen Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. I propositionen föreslås bland annat ett förtydligande av att det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs, dessutom ska miljökvalitetsnormerna få olika rättsverkan. Av de åtgärdsprogram som tas fram för att följa en miljökvalitetsnorm ska det framgå hur kraven på förbättringar fördelas mellan olika typer av källor och åtgärder, hur stora förbättringar varje åtgärd innebär och hur åtgärderna är avsedda att finansieras. Ändringarna utifrån propositionen föreslås träda i kraft 1 september 2010 (Regeringen, 2010e). M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 27

29 Skärpning om delmål kring partiklar och ozon i miljömålsarbetet I WHO:s uppdatering av Air Quality Guidelines 2005 skärptes bedömningen för ozon till den nya rekommenderade riktlinjen om 100 μg/m 3 som maximalt medelvärde. Bakgrunden till skärpningen är studier som visar hälsoeffekter av ozon under det tidigare gränsvärdet på 120 μg/m 3. Studierna visar också att det inte finns något tydligt tröskelvärde där skadliga hälsoeffekter uppstår. Likaså slår WHO fast att det inte går att fastställa en tröskel för partiklar där de skadliga effekterna börjar och rekommenderar därför 10 μg/m 3 som årsmedelvärde för PM 2,5 (Naturvårdsverket, 2007). I den fördjupade utvärderingen av de svenska miljökvalitetsmålen slog Miljömålsrådet fast att man ska följa WHO:s rekommendationer när det gäller halter av marknära ozon och partiklar (Miljömålsrådet, 2008). Proposition (2008/09:16) En sammanhållen energi- och klimatpolitik Utsläppsbegränsande åtgärder för att bromsa klimatförändringen kan påverka halterna av luftföroreningar. Under 2009 antog riksdagen propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (Regeringen, 2009). Satsningen på förnybar energi och effektivare energianvändning stärker svensk konkurrenskraft och ger forskning och företag en ledande roll i det globala arbetet för att bromsa klimatförändringen. Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till 2020 är (Miljödepartementet & Näringsdepartementet, 2009) 40 procents minskning av växthusgasutsläppen minst 50 procent av energibehovet ska täckas av förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Åtgärderna för effektivare energianvändning och större andel förnybar energi kommer även minska halterna av luftföroreningar samt deras förekomst och spridning. Men ett varmare klimat kan även få stor betydelse för luftkvaliteten och luftmiljön (Naturvårdsverket, 2007) eftersom högre temperatur påskyndar många kemiska reaktioner i atmosfären och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Modellberäkningar från bland annat SMHI tyder dock på att Sverige bara i liten utsträckning kommer att få ökade problem med ozon och partiklar till följd av den förväntade klimatförändringen. Detta hänger samman med att man samtidigt kan förvänta sig en ökad molnighet och nederbörd i norra Europa. Torka kan öka spridningen av partiklar från torra områden och leda till utsläpp av sot och gaser från skogsbränder. I Sverige förkommer redan föroreningar av det slaget som transporteras lång väg med sydliga och ostliga vindar (Rocklöv J., Hurtig A-K., & Forsberg B., 2008). Minskade utsläpp från dubbdäcksanvändning Regeringen gav i oktober 2009 kommunerna möjlighet att förbjuda dubbdäck på vissa vägar. Förhoppningen är att detta ska sänka partikelhalterna i stadsmiljöer. Regeringen beslutade samtidigt att utländska och svenska bilar på resa till och från 28 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r

30 utlandet också omfattas av reglerna. Dessutom kortades tiden då dubbdäck är tilllåtna med två veckor så att dubbdäcksförbudet gäller mellan den 16 april och den 30 september (Regeringen, 2010b). Halter av partiklar ny folkhälsopolitisk indikator I Folkhälsopolitisk rapport 2005 föreslog Statens folkhälsoinstitut att halter av partiklar ska vara en folkhälsopolitisk indikator och detta är nu införlivat i folkhälsopolitiken på nationell nivå. Samlad analys Luftkvaliteten i Sveriges tätorter förbättras inte längre och det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa. Många åtgärder har vidtagits för att minska luftföroreningarna, men halterna sjunker ändå inte i den takt som är önskvärd. Nya fordon ger mindre avgaser men det motverkas av ökande trafik. Perioder med högkonjunktur har gett stora utsläpp av luftföroreningar. Partiklar är den förorening som skapar störst hälsoproblem. De nationella åtgärderna mot luftföroreningar bör enligt utvärderingar kombinera juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel i så kallade styrmedelspaket för att vara framgångsrika. Åtgärder inom olika samhällssektorer måste genomföras för att minska befolkningens exponering för luftföroreningar. Information kan öka förståelsen för miljöproblemen och efterlevnaden av bestämmelserna (Statens folkhälsoinstitut, 2005b). Rekommendationer till framtida åtgärder I tabellen på följande sidor föreslår Statens folkhälsoinstitut åtgärder mot luftföroreningar som en väg för att uppnå en god hälsa. M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r 29

31 Åtgärd Nivå Aktör Faktor som påverkas Arbeta internationellt för att minska utsläpp av luftföroreningar (bland annat genom att förespråka lösningar som minskar både luftföroreningar och växthusgaser). Internationell, nationell. EU, regeringen, riksdagen, centrala myndigheter. Påverkan från omvärld, värderingar. Fortsatt skärpta krav på fordon och däck genom regleringar. Nationell, regional, lokal. Regering, riksdag. Normer, regler. Minskade utsläpp från småskalig vedeldning. Nationell, lokal. Regering, riksdag, kommuner. Normer och lagar, attityder och beteenden. Trängselskatt Nationell, regional, lokal. Regering, riksdag, länsstyrelser, (kommuner). Utsläpp, normer och lagar. Förmånsbeskattning på fri parkering. Nationell, regional, lokal. Regering, riksdag, Skatteverket. Normer och lagar. Konsekvenser (Nytta) Kostnader Säkerhet i bedömning Utsläppen minskar utifrån politiska överenskommelser. Kostnaden för åtgärden bedöms ligga på medelnivå. Minskar luftföroreningar vid källan. Kostnaden för åtgärden bedöms ligga på medelnivå. Införandet av ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel minskar förekomsten av luftföroreningar och exponeringen. Kostnaden för åtgärden bedöms som hög. Minskar biltrafiken i större tätorter. Under Stockholmsförsöket minskade trafiken inom betalzonen med ca 15 procent och med 17 procent i rusningstid. Kostnaden för åtgärden bedöms ligga på medelnivå. Minskar biltrafiken. Kostnaden för åtgärden bedöms som låg. 30 M Å L O M R Å D E 5 M i l j ö e r o c h p r o d u k t e r