Budget 2015 Stadsdelsnämnder. SDN Norra Hisingen

Transkript

1 Budget 2015 Stadsdelsnämnder SDN Norra Hisingen

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Omvärldsanalys... 7 Befolkningsförändring... 9 Generellt stadsdelssektorn... 9 Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Strategiska områden Mål KF:s BUDGET KF - En stad för alla KF - Barn och unga KF - Äldre göteborgare KF - Arbete och Näringsliv KF - Kultur KF - Personal Uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Ramar per verksamhet Bilagor SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 2(61)

3 Bilagor Bilaga 1: Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter 2015 Bilaga 2: Bilaga ramfördelning 2015 SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 3(61)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 4(61)

5 Sammanfattning De vi är till för Äldres inflytande och delaktighet ska stärkas. Egenmaktsperspektivet ska lyftas fram genom dialog med äldre och med patienter. En enskilde har rätt att bestämma över sitt eget liv. Medarbetarna skall vara lyhörda och använda arbetsmetoder som ger möjlighet till inflytande. För att nå måluppfyllelse innehåller budgeten en satsning innebär ökad grundbemanning, färre medarbetare per chef samt utökade lokaler för hälso- och sjukvården. Goda lärmiljöer för barn och unga ska fortsätta att utvecklas i syfte att höja resultaten och öka måluppfyllelsen. Sektorns verksamheter ska präglas av positiva förhållningssätt till barn och ungdomars förmågor. Samtliga barn och ungdomar ska mötas av positiva och höga förväntningar. För att nå måluppfyllelse sker viss satsning på minskade barngrupper inom förskolan samt satsning på att höja den digitala kompetensen samt ett ett-till-ett-införande för två-tre årskurser. För att nå måluppfyllelse inom kulturskolan sker satsning på att kunna köpa fler timmar från Lundby och därmed erbjuda fler barn och ungdomar plats. Arbetet med att möjliggöra för människor att komma i arbete och egenförsörjning är den enskilt mest strategiska frågan ur integrationssynpunkt. Förvaltningen ska i arbetet med barn och ungdomar fortsatt ha ett familjecentrerat arbetssätt och i första hand möjliggöra hemmaplanslösningar. I de fall hemmaplanslösningar inte är möjligt skall familjehemsvården utvecklas till att vara ett alternativ till köpt vård även för ungdomar med beteendeproblem. Förvaltningen ska även i missbruksarbetet fortsatt arbeta med att så långt som möjligt erbjuda stöd och behandling på hemmaplan. Arbetet med boendefrågorna ska i första hand inriktas på att stödja människor till boende och kvarboende inom den ordinarie bostadsmarknaden. För att nå måluppfyllelse inom individ- och familjeomsorgen sker satsning på fler seniorhandläggare. Förvaltningen skall arbeta för att handlingsplaner och erfarenheterna inom Backa i fokus, Fattigdomsprojektet och Ett socialt hållbart Göteborg samordnas och inriktas mot de fokusområden som tagits fram i arbetet med ett socialt hållbart Göteborg. Verksamhetens processer Kvalitetsledningssystemet ska fortsatt vara i fokus för att säkerställa att processerna är rättsäkra, effektiva och att varje individ får rätt insats i rätt omfattning. Inom alla verksamheter ska implementering fortsätta ske av "välfärdens processer" (gemensamt utvecklingsarbete inom Göteborg). Jämställdhetsintegrering ska ske genom våra gemensamma processer. Införandet av värdighetsgarantier inom staden (äldreomsorgen) sker successivt. Både äldre och medarbetare engageras i processen med att arbeta fram tydliga utfästelser som skiljer sig från visioner och allmänna inriktningar. Att arbeta fram värdighetsgarantier utifrån vad äldre tycker är ett viktigt verktyg i att öka äldres inflytande. Plan inom funktionshinderområdet skall vara styrande för arbetet inom området. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 5(61)

6 Det pågående arbetet med att stödja rektorerna och förskolechefernas utveckling av det systematiska arbetet kommer att fortsätta där tyngdpunkten i detta arbete ska ligga på att identifiera, kvalitetssäkra och utveckla de processer som leder till ökade förutsättningar för barn och ungdomars lärande. En viktig förutsättning för att uppnå detta är att ge förskolechefer och rektorer möjligheter att vara pedagogiska ledare. Sektorn ska verka för att kompensera för olikheter i förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. Medarbetare Vi ska vara en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med sina uppdrag och arbeta utifrån brukarens bästa. Ett genomtänkt jämställdhetsperspektiv ska prägla förvaltningen. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra. Alla tillsvidareanställda ska erbjudas heltidstjänster liksom möjligheter att arbeta deltid. Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. Ekonomi Budgeten för 2015 är likt 2014, trots ganska stora resursförstärkningar i ett ekonomiskt hänseende, en stor utmaning. Budgetarbetet har utgått från att förvaltningen under hösten genomför de kostnadsanpassningar som pågått under hela Allt för att få en ingång i 2015 där verksamheterna har en månatlig kostnadsnivå i paritet med tilldelad budgetram. Ett orosmoment är att kostnaderna för köpt vård individ- och familjeomsorg samt funktionshinder ökat kraftigt under 2014 vilket föranlett att det är avsatt tkr extra för detta Behoven i stadsdelen är stora och vilket medför att verksamheterna redan vid årets början ofta tecknat in hela den tilldelade ramen. Det medför att man har svårt att klara oförutsedda kostnadsökningar som historiskt alltid kommer att uppstå. Då stadsdelsförvaltningen inte har någon förvaltningscentral buffert behöver verksamheterna själva avsätta resurser inom sin tilldelade ram för att klara oförutsedda kostnadsökningar. Stadsdelsnämnden den 2 december fattades också beslut om att använda tkr av eget kapital för SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 6(61)

7 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Stadsdelsnämndens vision för Norra Hisingen 2015 (ur inriktningsdokumentet): Norra Hisingen är en del av storstaden Göteborg som ska växa på ett hållbart sätt. Fler skall få möjlighet att leva, bo och arbeta på Norra Hisingen. Vi eftersträvar att bygga en stadsdel med en blandad bebyggelse så att alla kan bo kvar eller flytta till oss. Norra Hisingen ska vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsdel som präglas av framtidstro, jämlikhet, jämställdhet och smart hushållning av resurser med hänsyn till miljö och klimat. Vi vill att Norra Hisingen ska vara en bra stadsdel för barnen och deras familjer. Barnens välfärd står i centrum för oss. Vårt uppdrag är att skapa jämlika uppväxtvillkor för våra barn. Våld och kriminalitet hör inte hemma hos oss i Norra Hisingen. För att undvika detta samverkar vi med det civila samhället och värnar om ett förebyggande perspektiv i våra egna verksamheter. Omvärldsanalys En ljusnande ekonomi men fortsatt stora utmaningar Den globala ekonomiska återhämtningen har varit trög men förväntas nu ta fart. Kommunernas finansieringsförutsättningar är starkt kopplade till den svenska konjunkturutvecklingen. Den svenska ekonomin har förbättrats det senaste året och prognoserna för 2015 och 2016, vad gäller skatteunderlagstillväxten, visar på en högre ökningstakt. Detta ställs dock mot ökade demografiska behov och oförändrade statsbidrag vilket leder till att det förbättrade ekonomiska läget urholkas av löne- och prisökningar. Förutom de ökade demografiska behoven i kärnverksamheterna är de ökade investeringsbehoven en stor ekonomisk utmaning för kommunen. Göteborgs befolkning fortsätter att växa Göteborgs befolkning fortsätter att växa kraftigt och ökade, under 2013, med personer. Den höga befolkningstillväxten förklaras främst av en ökad invandring och en minskad utvandring under året. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Antalet grundskoleelever ökar snabbt i antal. De senaste årens höga födelsetal får nu fullt ut genomslag på grundskolan. Under en tioårsperiod kommer antalet elever öka med cirka , vilket motsvarar 500 nya skolklasser med 25 elever i varje klass. De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 7(61)

8 Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Ytterligare en utmaning för staden är den växande segregationen. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Detta beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet. Detta stärker i sin tur förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. I Göteborg finns det betydande skillnader, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Rapporten visar på de stora skillnaderna inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Utbildningsnivån skapar förutsättning för goda livsvillkor genom hela livet. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. Långtidsarbetslöshet har därför mer negativa effekter på hälsan än vad kortare arbetslöshet har. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. De skottlossningar som har varit i vissa stadsdelar har fått stor medial uppmärksamhet och de ökar människors upplevelse av otrygghet i vardagen. Detta ställer stora krav på ansträngningar från stadens sida för att vända utvecklingen, bland annat genom ett omfattande trygghetsarbete. För medborgarna i de berörda stadsdelarna och för stadens varumärke är detta en mycket viktig framtidsfråga. Ökning av antalet nyanlända Staden har att vänta ett omfattande flyktingmottagande såväl i år som under nästa år. Under de tre senaste åren har mottagandet av nyanlända stadigt ökat, såväl i riket som i Göteborg, på grund av ökade konfliktsituationer i olika delar av världen. Prognosen för asyl- och flyktingmottagandet i riket är numera på motsvarande nivåer som under Balkan-krisen. Mellan åren 2012 och 2013 har mer än en fördubbling skett av mottagandet i Göteborg, nyanlända år 2012 jämfört med 2 400, år Den preliminära prognosen för 2014 uppgår till minst nyanlända. För 2015 förväntas mottagandet kvarstå på minst 2014 års nivå. Under året har även en betydande ökning skett av asylsökande ensamkommande barn. Prognosen för 2014 och 2015 är ca 450 asylsökande ensamkommande barn för vart och ett av åren. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 8(61)

9 Som i många andra kommuner är bostadsbristen allmänt svår i Göteborg och därmed en utmaning för staden i mottagandet av nyanlända. En majoritet av de nyanlända har för närvarande osäkra boendeförhållanden. Det höjda mottagandet innebär också utmaningar för stadens skolor och ställer krav på planering för de nyanlända barnens skolgång. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personernas möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Den sociala dimensionen får inte reduceras till den lokala dimensionen De stora skillnaderna mellan stadsdelarna gäller även i stor utsträckning inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Nämnderna har i uppdrag att arbeta kompensatoriskt för att utjämna dessa skillnader. Segregationsproblemen i Göteborg är dock först och främst ett stadenövergripande problem. Stadsdelsnämnderna måste därför se vilken roll stadsdelen kan ha för att nå en social hållbarhet för hela staden. Det finns en risk att den sociala dimensionen endast blir en lokal fråga för stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden med tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2013 hade Göteborg invånare. Under den kommande femårsperioden visar prognosen på en ökning med invånare, en genomsnittlig befolkningstillväxt på invånare per år. Sett till hela prognosperioden fram till 2025 förväntas staden öka med invånare och folkmängden ökat till I samband med 400-års jubileum passerar staden invånare. Befolkningsprognos för Göteborg Stad, förändring och efter ålder SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 9(61)

10 Källa: Stadsledningskontoret År 2014 har präglats av en stor folkökning. Enligt den senaste tillgängliga folkmängdsuppgiften (från vecka 41) så har den prognostiserade folkökningen för året redan överskridits. Om det inte sker en drastisk förändring gentemot de senaste åren så kommer årets folkökning bli den största på över 50 år. Bakom den stora befolkningstillväxten ligger en ökad invandring, minskad utvandring och ovanligt låga dödstal. Antalet födda ligger däremot i linje med de senaste tre åren. Veckovis befolkningsförändring i Göteborg Stad vecka 41 Källa: Procapita, stadsledningskontoret SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 10(61)

11 Lokalt perspektiv SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 11(61)

12 Prognos till 2018 Befolkningen inom Norra Hisingen beräknas öka med personer fram till år 2018 och stadsdelen beräknas då ha en befolkning på drygt invånare. En befolkningstillväxttakt med knappt 4 procent jämfört med staden som helhet, 5,8 procent. Stadsdelarna växer olika fort och byggnationstakten behöver av flera skäl öka i Norra Hisingen. Den prognostiserade utvecklingen av respektive ålderskategori visar att andelen förskolebarn 1-5 år kommer att ligga i paritet med Göteborgsgenomsnittet andelen skolbarn i åldern 6-15 år kommer fortsatt att ligga under snittet för staden. Totalt ökar andelen skolbarn i denna ålderskategori med 667 elever från dagens nivå. När det gäller den äldre befolkningen kommer den fortsätta att öka i Norra Hisingen och ligga klart över Göteborgsgenomsnittet i åldrarna 75 år eller äldre. Totalt ökar denna grupp med 489 personer vilket är mest i kommunen. Antalet personer i åldern beräknas år dock minska med 118 personer fram till Prognos efter 2018 På längre sikt finns det anledning att tro att andelen barn och unga fortsatt kommer att öka i Norra Hisingen. Antalet nollåringar ökar visserligen bara med 35 barn fram till 2018 men den stora ökningen av antalet barn i åldrarna 1-5, 6-9 och år fram till 2018 kommer förmodligen innebära kraftigt ökade behov av grundskoleplatser en bit in på 2020-talet. Som visats ovan ökar också den äldre befolkningen kraftigt fram till 2018, särskilt åldersgruppen 75 år eller äldre vilket innebär att stadsdelen en bit in på 2020-talet och framåt kommer att få ett kraftigt tillskott på äldre pensionärer. De längre prognoserna om befolkningens utveckling måste också kopplas samman med det planerade bostadsbyggandet i stadsdelen. Utöver målet att bygga 3500 bostäder per år i staden finns även en ambition att färdigställa ytterligare 7500 bostäder fram till jubileumsåret SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 12(61)

13 I stadsdelen pågår flera stora planprojekt som kommer att ge staden och stadsdelen ett stort tillskott av bostäder under en tioårsperiod. Antagandet om färdigställda bostäder mellan är drygt 1060 stycken. Ett större tillskott av nya bostäder till stadsdelen kommer att ske mellan då drygt 1740 bostäder beräknas stå färdiga. Genom flyttkedjor finns det dock skäl att tro att antalet invånare ökar ytterligare. In på 2020-talet har förhoppningsvis stadsdelen fått ett kraftigt tillskott av attraktiva och tillgängliga bostäder. En stor mängd äldre människor i stadsdelen bor idag i småhus. Ett troligt scenario är att fler äldre väljer att byta boende och lämna sina småhus vilket skapar plats för barnfamiljer och därmed fler boende per hushåll. In- och utflyttningar Norra Hisingen har ett positivt flyttningsnetto trots att stadsdelen tappar befolkning, inte minst till kranskommunerna. På tio år har nettoinflyttningen till stadsdelen ökat med drygt 40 procent. Utflyttningen från Norra Hisingen till stadens kranskommuner är med några få undantag klart högre än inflyttningen från dessa områden och flest utflyttningar går till Kungälv, Ale och Mölndal dit cirka 100 personer per år flyttar. I en jämförelse med övriga stadsdelar i Göteborg är dock flyttningsfrekvensen låg i Norra Hisingen. Främst sker ett utbyte av in- och utflyttningar med de andra stadsdelarna i Göteborg, det sker en betydande inflyttning från Lundby och Västra Hisingen och det är också mot dessa stadsdelar som den största utflyttningen sker. En stor del av de som flyttar till stadsdelen är barnfamiljer och unga vuxna mellan år och samma befolkningsgrupper är också de som till störst utsträckning flyttar från stadsdelen. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 13(61)

14 Villkor för en hållbar utveckling SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 14(61)

15 Tidigare år har endast öppet arbetslösa redovisats. Inom stadsdelen är arbetslösheten störst i Backa, Brunnsbo och Skälltorp. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 15(61)

16 Medelinkomst 2012, år Medelinkomst Medelinkomsten är kronor för de boende i Norra Hisingen, vilket är något mer än genomsnittet i staden. För ett år sedan låg snittet för Norra Hisingen strax under Göteborgssnittet. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 16(61)

17 Utbildningsnivå år I förgymnasial ingår även de med okänd utbildningsnivå (uppgift saknas). SCB bedömer att en stor majoritet av de som saknar uppgift i själva verket har en förgymnasial. För att utbildningsnivån ska anses vara eftergymnasial krävs minst en termins avklarade eftergymnasiala studier. Andelen med eftergymnasial utbildning i Norra Hisingen har ökat något SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 17(61)

18 Förvärvsfrekvens 2012, år. Förvärvsfrekvensen eller andelen sysselsatta visar hur stor del av befolkningen som förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen är högst i småhusområden och i delar av centrala Göteborg. Studentområden och stadsdelar med många nyligen invandrade har en lägre förvärvsfrekvens. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 18(61)

19 SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 19(61)

20 SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 20(61)

21 Primärområden och befolkningsmängd Norra Hisingen är till landytan stadens största stadsdel. Här finns både landsbygd och närhet till centrum. Norra Hisingen är indelad i åtta primärområden; Tuve, Säve, Kärra, Rödbo, Skogome, Brunnsbo, Backa och Skälltorp. I stadsdelen bor cirka personer. Av stadens 10 stadsdelar är Norra Hisingen den åttonde befolkningsmässigt. Under det senaste decenniet har cirka bostäder byggts samtidigt som befolkningen i stadsdelen har ökat med cirka personer. Utrikes födda Av invånarna i Norra Hisingen är drygt 24 procent födda i utlandet och 34 procent har utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund definieras som person född utomlands eller en person född i Sverige med två föräldrar födda utomlands. De vanligaste födelseländerna (förutom Sverige) är Iran, Finland och Jugoslavien. Främst bor invånare med utländsk bakgrund i primärområdena Backa, Skälltorp, Brunnsbo och Tuve. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 21(61)

22 Villkor för en hållbar utveckling - slutsatser Flera mätetal visar en svag positiv utveckling för Norra Hisingen. Exempelvis så ligger medelinkomsten numera något över Göteborgssnittet och kostnaderna för försörjningsstöd minskar. Det finns fler exempel på, om än svaga, trender på en positiv utveckling för stadsdelen som helhet. Men det finns samtidigt flera statistiska indikatorer på att förutsättningarna för hållbar utveckling blir alltmer ojämlika mellan Norra Hisingens primärområden. Levnadsförhållandena och förutsättningarna för hälsa och välbefinnande skiljer sig mellan olika primärområden inom stadsdelen och skillnaderna ökar. Förvaltningen ägnar sedan några år detta särskild uppmärksamhet genom satsningen För ett hållbart Norra Hisingen med Backa i Fokus. Den segregation som präglar Göteborg är även synlig inom stadsdelen Norra Hisingen. I jämförelse med primärområden i övriga stadsdelen skiljer sig Brunnsbo, Backa och Skälltorp i flera avseenden. Bostadsområde, klass, kön och bakgrund har betydelse för barns uppväxtvillkor och påverkar invånarnas hälsa, utbildning och inkomster. Inkomstskillnaderna ökar vilket i sin tur har starka samband med hälsoutfallet i respektive område och grupp. Vid jämförelser med övriga stadsdelen skiljer sig Backa i flera avseenden. Inom stadsdelen ser vi ökande spridning av inkomstnivåer mellan olika grupper i befolkningen. Där kvinnor i områdena i Backa, Brunnsbo och Skälltorp, som kategori, har lägre inkomst och inkomstutveckling jämfört med kategorin män i ett område som Skogome. Det finns också stora skillnader mellan barns uppväxtvillkor i olika delar av stadsdelen. Trygga uppväxtvillkor för barnen är grundläggande för en trygg och livfull stadsdel. I primärområdet Backa växer omkring 24procent av barnen upp i hushåll som präglas av relativ fattigdom (disponibel inkomst under 60 procent av medianen i Göteborg) medan detsamma enbart gäller 4 procent av barnen i Skogome. Alla primärområden längs Litteraturgatan ligger över snittet för Göteborg och andelen relativt fattiga har ökat i Brunnsbo och Skälltorp, under den period Backa i Fokus följt levnadsvillkoren, medan den minskat något i primärområdet Backa. Snittet för Göteborg som helhet var 19 procent och för Norra Hisingen som helhet 12 procent. Detta enligt siffror från Även när det gäller känslan av trygghet skiljer Backas tre primärområden sig från stadsdelen i övrigt och än mer från snittet i Göteborg. För att möta alla utmaningar behövs uthålliga och långsiktiga strategier. För att skapa en riktning i arbetet som leder mot målen om en trygg, livfull och attraktiv stadsdel, har fyra strategier utarbetats inom Backa i Fokus; framtidstro och medskapande hållbarhets- och strukturellt perspektiv helhetssyn och samverkan infrastruktur och mötesplatser Strategierna kan ses som påbudsskyltar, en sorts riktningsvisare, som uppmanar till arbetssätt som ska leda mot målen och den hållbara stadsdel som stadsdelsnämnden beskriver i sin vision. Genom att arbeta med dessa strategier som utgångspunkt och att genom ökat lärande och utveckling integrera dessa i hela förvaltningen finns möjligheter att långsiktigt vända den sociala utvecklingen i stadsdelen och därmed påverka den sociala sammanhållningen i stadsdelen och staden. Arbetet i Backa i Fokus har också ett forskningsperspektiv som har fördjupat arbetet och gett nya perspektiv i svårlösta samhällsfrågor. Ovan nämnda strategier är nödvändiga för att påverka i rätt riktning. Att fortsätta utveckla och förstärka arbetssätt i stadsdelsförvaltningen så att de i än högre grad präglas av att skapa tillsammans med, är en framgångsfaktor för att en socialt hållbar utveckling ska stärkas. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 22(61)

23 Förvaltningens arbete när det gäller gruppen unga vuxna, år behöver utvecklas. Pågående insatser behöver kartläggas och samordnas och det finns ett fortsatt stort behov av riktade insatser till unga, år, som varken arbetar eller studerar, varav många heller inte är aktuella för insatser hos arbetsförmedling eller socialtjänst. Speciellt behöver vi synliggöra och stödja unga kvinnor i denna grupp, för att motivera till studier och arbete. Medel ur sociala utvecklingsfonden har beviljats för kompletterande arbetslivsstödjande insatser riktade till unga vuxna. Dessa riktade insatser bör präglas av nytänkande, normkritiskt perspektiv, relationsbyggande och uthållighet. Satsningen ska komma igång snarast möjligt. Förvaltningens positiva samarbete med Polisen kommer att utvecklas de kommande åren. En ny överenskommelse ska skrivas och aktiviteter i kommande handlingsplan ska grundas i den nulägesanalys som ska vara klar i början av Känsla av trygghet och positiv säkerhet ska var några av ledorden i det kommande arbetet som kommer att gå under benämningen Trygg i Norra Hisingen. Ytterligare utmaningar att ta sig an är den förväntade ökningen av nyanlända. Alla sektorer ska öka beredskapen och förmågan att ta emot, stödja och underlätta levnadsvillkoren för nyanlända som kommer till Norra Hisingen. Ett utvecklat samarbete med övriga staden och Migrationsverket är nödvändigt för att nå goda resultat Inom socialtjänsten har kostnaderna för köpt vård ökat dramatiskt under Förvaltningen ska noggrant följa utvecklingen och samtidigt fortsätta arbetet med hemmaplanslösningar men också och förebyggande arbete för att så långt som möjligt undvika framtida kostnader för köpt vård. Andelen äldre med missbruksproblem och demenssjukdomar ökar och det gäller att rätt åtgärd sätts in så tidigt som möjligt. Kunskapen om detta ökar hela tiden och samarbetet mellan äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten är ett sätt att möta målgruppens behov av vård och omsorg. Arbetsmiljön inom förvaltningens verksamhetsområden är viktig för att vi ska göra ett gott arbete för de vi är till för. En allt tyngre och mer komplex problematik inom ett flertal områden kommer att kräva nya insatser för och stöd till medarbetarna. Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad "volymförändring" enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst Antal barn i förskolan Antal barn i skolbarnomsorg Antal elever Antal elever kulturskolan Antal 75 år och äldre varav 90 år och äldre Tabellen ovan visar volymförändringar i antal invånare mellan åren. Utgångsåret 2014 visar totalvolym. Inom förskola och skolbarnomsorg visar siffrorna prognostiserat antal barn som kommer att nyttja förskola respektive skolbarnomsorg. Inom förskolan är nyttjandegraden för närvarande uppe mot 96 procent och inom skolbarnomsorgen omkring 38 procent. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 23(61)

24 Sektor Utbildning Under ett antal år framöver kommer antalet barn inom förskolan att öka men i begränsad omfattning. Där den största förändringen kommer att ske är inom skolåldrarna där antalet elever förväntas öka med strax över 400 elever de kommande tre åren. För att behovet av och tillgången till platser ska överensstämma måste sektorn ha ett nära samarbete med stadsplanering, lokalförsörjning och lokalsekretariat. De enheter som byggs/byggs om måste vara flexibla så att framtida förändringar i åldersstrukturer kan mötas. För att bevara det uppnådda målet om fem barn per personal i förskolan är strävan att bygga större enheter tillsammans med att bland annat tillföra personalresurser. En större förskoleenhet ger bättre förutsättningar att nyttja samordningsvinsterna till personalresurser. Dessutom fullgörs förskolans delvis nya uppdrag på ett bättre sätt i en större enhet. Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Antal hemtjänsttimmar förväntas öka medan efterfrågan på plats i särskilt boende väntas fortsätta att stagnera med eventuellt en svag ökning beroende på den åldrande befolkningen i gruppen över 85 år. Behoven till olika mellanboenden väntas öka i stadsdelen. Insatser i det vanliga bostadsbeståndet som bidrar till kvarboende eller boende i rätt bostad ger en stor mänsklig och samhällsekonomisk vinst. Sektor Individ- och familjeomsorg/funktionshinder En nu aktuell fråga för Göteborg är den stora ökningen av ensamkommande flyktingbarn som kan medföra ökade behov och kostnader för boende och familjehem. Utifrån att många delar inom framförallt individ- och familjeomsorgen är konjunkturberoende och påverkas av andra omvärldsfaktorer som ofta kan uppstå fort är det svårt att göra en bedömning av behoven inom sektorn. Ökningen inom personkretsen LSS består av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sektor Kultur och fritid Antalet sökande till kulturskolan beräknas öka något under perioden och är ett led i att antal barn i skolåldern förväntas öka. Lokaler Arbetet med anpassningar av lokaler utifrån förändringar i verksamheterna och utifrån förväntade befolkningsförändringar pågår kontinuerligt. Här beskrivs några av de pågående arbetena med lokalerna. Förskolor För att säkra behovstäckning och möjliggöra en önskad inriktning om färre barn per pedagog kommer nya förskolor byggas på Norra Hisingen. Krumelurens förskola invigs i början av 2015 och Bergartsgatans förskola beräknas vara klart våren Förstudier för nybyggnation av nya förskolor med 8 avdelningar per hus pågår i Tuve centrum på Nolehultsvägen och i Kärra vid Kärraskolan. Rivning och nybyggnation av förskolorna på Backa Kyrkogata och Lisa Sass gata ingår i det generella uppdraget till Lokalsekretariatet vilket innebär att förstudier kommer att starta inom det närmaste året/åren. Båda objekten omfattas även av detaljplanearbete. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 24(61)

25 Skolor I stadsdelsnämndens inriktningsdokument för 2014 fanns ett uppdrag om att skolornas utemiljöer ska stimulera till fysiska aktiviteter under skoldagen. På Glöstorpskolan pågår byggnation av utemiljön som är uppdelat i två etapper varav första etappen är avklarad. Andra etappen avvaktas med anledning av den begärda förstudien om den nya skolorganisationen i Tuve-Säve. Projektering pågår för nybyggnation av Kärraskolans skollokaler och ersättningen av tillfälliga paviljonger. Den gamla huvudbyggnaden ska likaså ersättas med en nybyggnation. På Klarebergsskolan pågår en förstudie om lokalanpassning för att kunna bemöta det ökade elevantalet i Kärra. En översyn av skolorganisationen i Backa har gjorts och en förstudie har startat för framtida nybyggnationer och ombyggnationer av skolor i Backa. Stadsdelsförvaltningen har begärt en förstudie av Brudbergsskolan där inriktningen är att riva och bygga en ny skola. Stadsdelsförvaltningen har även att begära en förstudie av lokalanpassningar av Brunnsboskolan då man enligt prognos kan se att elevantalet hos F-3 kommer att öka. En förstudie av skolorganisationen i Tuve påbörjas början av Inriktning är att Bärby-, Tången- och Gunnestorpskolan ska bli F-3 skolor och Glöstorpsskolan ska bli 4-9 skola. På Tångenskolan pågår en förstudie om nybyggnation och renovering av skolans lokaler. Denna förstudie kommer att beaktas utifrån förstudien om ny skolorganisation av i Tuve På Erikslundsskolan pågår projektering för om- och tillbyggnad. Byggnationen beräknas påbörjas under Skolans nya namn kommer att bli Backa Röd Skolan. Äldreomsorg Inom hemsjukvården har man under flera år delat lokaler på Friedländers gata i Backa tillsammans med andra verksamheter. Dessa har likt hemsjukvården växt i omfattning. Behovet har därför varit angeläget att hitta nya lokaler för hemsjukvården. Möjlighet finns att flytta till del av gamla Lillekärrsäldreboende efter viss ombyggnad. Stadsdelsförvaltningen har begärt om en förstudie att etablera ett nytt äldreboende på Selma Lagerlöfs Torg Övrigt Ett intensivt arbete pågår inom ramen för en förstudie för stadsdelsförvaltningens lokalbehov på Selma Lagerlöfs torg. Uppdraget innebär att utreda framtida lokalisering av stadsdelens nya hus för kultur och kontor som ersättning av nuvarande lokaler för kultur- och fritidsverksamheter, ersättning för två kontorshus samt möjlig omlokalisering av Backa bibliotek på Selma Lagerlöfs torg Förvaltningen har i två ärenden lämnat in begäran om förstudie för att etablera en familjecentral ett äldreboende och ett samlat socialkontor på Selma Lagerlöfs torg. Ett uppdrag om att etablera en mötesplats i Backa Röd är inlämnad till Lokalsekretariatet och arbetat kring detta pågår. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 25(61)

26 Personal Ledarskap och medarbetarskap En framgångsrik verksamhet präglas av en öppen och konstruktiv dialog och verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. Ledarskapet i Norra Hisingen ska spegla Göteborgs stads kompetenskriterier för ledare. För att stärka och skapa samsyn ska förvaltningen utgå från en gemensam plattform, en ledningsfilosofi. Ledningsfilosofin kännetecknas av att ha brukarnas bäst i fokus och arbeta lösningsfokuserat, ha positiva och höga förväntningar på oss själv och på de vi möter samt vara tydliga med mål, ramar och uppmärksamma goda resultat. Ledningsfilosofin ska bli så tydlig och stark att den präglar alla medarbetare och allt vardagsarbete. Samtidigt ska den vara ett verktyg i ett systematiskt förbättringsarbete och var en av utgångspunkterna i utvecklings- och lönesamtal med chefer. Varje enhet inom förvaltningen ska arbeta fram en verksamhetsplan. Med tydliga mål ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed ökar också möjligheten till personligt och gemensamt ansvarstagande. Medarbetarskapet är av strategisk betydelse för verksamhetens kvalitet, ekonomi och förmåga att uppfylla fastställda mål. Arbetsplatserna ska präglas av engagemang, ansvar och delaktighet. För att i praktiken utöva ledarskap, krävs ständig dialog med medarbetarna kring frågor om organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar är därför en självklarhet på förvaltningens arbetsplatser. Det övergripande syftet är att få en effektiv organisation med verksamhetens kvalitet i fokus. Förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att ta del av erfarenheterna från forskningsprojektet Chefios. Fortsatt dialog om chefers förutsättningar, förbättrad arbetsmiljö och intern kommunikation är också fortsättningsvis prioriterade frågor. Stödet till chefer måste utvecklas och stärkas. Varje chef ska ha ett administrativt närstöd, ett rimligt antal medarbetare per chef och rimliga förutsättningar för balans i livet. Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara medarbetarnas individuella förutsättningar och kompetens, så även social, kulturell eller annan kompetens. Personalsammansättningen inom alla områden skall präglas av mångfald. Erfarenheten visar att blandade personalgrupper är en framgångsfaktor. Förvaltningen skall motverka alla former av diskriminering. Det är viktigt att hitta arbetsformer som skapar attraktiva arbetsplatser med ett tillåtande klimat och med öppenhet att pröva nya vägar där utrymme ges åt medarbetarna att ta ansvar för planering, genomförande och uppföljning av sitt arbete. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Jämställda och konkurrenskraftiga löner är en viktig framtidsfråga i arbetet med att säkerställa att förvaltningen kan rekrytera och behålla medarbetare på kort och lång sikt. Tillsammans med frågor om arbetsmiljö och bilden av kommunen som arbetsgivare är lönefrågan strategiskt viktig. Trygga anställningar med en god arbetsmiljö kommer att vägas mot övriga villkor som erbjuds. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 26(61)

27 Lönepolitiken ska leda till en effektiv verksamhetsutveckling och öka medarbetarnas motivation, effektivitet, intresse för arbetet och verksamhetens resultat. Lönepolitiken ska vara väl känd bland alla medarbetare. Medel avsätts i budget 2015 för att genomföra en särskild satsning riktad mot prioriterade grupper för att åtgärda osakliga löneskillnader. Kartläggning, analys och plan redovisas i förvaltningens likabehandlingsplan som tas upp för beslut i december. Planen samverkas med de fackliga organisationerna och aktiviteter fastställs utifrån målen för Medel sätts även av för en låglönesatsning enligt fördelningen som gjorts i kommunfullmäktiges budget. Strategisk kompetensförsörjning Göteborgs Stads kompetensförsörjningsprocess är kopplingen till verksamhet och verksamhetsutveckling tydlig. Förvaltningen ska inom alla verksamheter och enheter systematiskt och medvetet arbeta med kompetensutveckling och det ska vara en naturlig del i områdenas och enheternas verksamhetsplaner. Kompetensförsörjningsplaner för hela staden är framtagna inom områdena IFO: myndighetsutövning och utförarverksamhet, Äldre och Hälso- och sjukvård samt förskola och skola. Inom Norra Hisingen fortsätter nu ett lokalt arbete. En chefsförsörjningsplan kommer att tas fram för sektor Äldreomsorg till sommaren Arbetsgivaren har ett grundläggande ansvar för att skapa goda förutsättningar för lärande och insatser som syftar till kompetensutveckling. Den anställde har ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlighet med verksamhetens krav. Förvaltningen och Göteborgs stad står inför ett antal utmaningar. Förvaltningen måste vara aktiv för att konkurrera om arbetskraften och fylla uppkomna luckor med rätt kompetens. Drygt 30 procent av medarbetarna är 55 år eller äldre. Generationsväxlingen kommer att vara utspridd under ett antal år. Inom vissa yrkesgrupper kommer generationsväxlingen att märkas de närmaste åren och inom en tioårsperiod finns ett rekryteringsbehov i alla yrkesgrupper. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot yrkesgrupper där kravet är högskoleutbildning, först och främst förskollärare och sjuksköterskor men även övriga, såsom lärare och socialsekreterare. För barnskötare, undersköterskor och ytterligare några yrkesgrupper där kravet inte är högskoleutbildning bör det göras stadenövergripande satsningar för att säkra kompetens på längre sikt. Det börjar märkas brist på utbildade medarbetare. Intresset av att arbeta inom våra verksamheter är fortsatt stort. Omvärldsfaktorer, exempelvis förändringarna i skollagen såsom kravet på lärarlegitimation, påverkar kommande satsningar på kompetensutveckling. Ledarskapet måste hela tiden säkras och utvecklas. Förvaltningen ska arbeta mer systematiskt med chefsförsörjningsprocessen. Morgondagens chef är ett exempel på stadens aktiviteter vad gäller att identifiera blivande chefer. Norra Hisingen ska vara aktiv, både med att uppmuntra medarbetare inom alla sektorer samt ta vara på de medarbetare som anmäler sitt intresse. Kvaliteten på hela rekryteringsprocessen; kravprofil, annons och urval ska säkras. Därför är det angeläget att inför 2015 ha ett fortsatt stöd från HR som expert- och stödresurser inom hela rekryteringsprocessen. Äldreomsorgens projekt kring utökat rekryteringsstöd kommer att utvärderas efter februari 2015 i enlighet med kriterierna från projekt samordnad rekrytering som upphör vid årsskiftet. Här behövs ett fortsatt arbete och ett utbildningspaket för alla chefer kommer att tas fram av HR för utbildningsinsatser i början av SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 27(61)

28 Introduktionen har utvecklats både vad gäller medarbetare och chefer och har kvalitetssäkras och utvärderats med goda resultat. God och rätt introduktion kan vara avgörande för ett gott ledarskap och medarbetarskap. Nu fortsätter insatserna enligt plan Hälsa och arbetsmiljö En god och hälsosam arbetsmiljö är av strategisk betydelse för både verksamhetens kvalitet och möjligheten att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare och konsekvenserna för organisationen och individerna är stora. Varje år genomför EU-länderna en gemensam kampanj under den europeiska arbetsmiljöveckan i oktober är temat för kampanjen arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress handlar om brister i organisationen, inte fel hos den enskilda personen. Arbetsmiljöverket har nu formulerat ett förslag till en ny föreskrift rörande organisatorisk och social arbetsmiljö. Avsikten är att de nya reglerna ska träda i kraft någon gång under Kraven på arbetsgivaren kommer därmed troligtvis öka inom området organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar ledning och styrning, kommunikation, grad av inflytande, fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Likaså inkluderas socialt samspel, samarbete och stöd. Låga sjuktal i kommuner och landsting hänger enligt ett nytt forskningsprojekt (Hälsa och framtid i offentlig förvaltning, som har drivits av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet med stöd av AFA försäkring), ihop med: Närvarande ledare som ger personlig återkoppling till personalen. Kompetensutveckling och fortbildning. Ett öppet klimat där det är möjligt att framföra idéer och kritik. Möjlighet att byta arbetsuppgifter. Hjälp att prioritera när arbetsbelastningen är hög. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete. En målsättning för Norra Hisingen är att sänka sjukfrånvaron, främst de långa sjukskrivningarna som ökat under De höga sjukskrivningstalen innebär såväl en individuell ohälsa som en ekonomisk kostnad för organisationen. Högst är sjukskrivningstalen inom äldreomsorgen och förskolan där insatser ytterligare behöver förstärkas utifrån analyserade behov. Strategin för 2015 är ett systematiskt arbetsmiljöarbete med åtgärder som är hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande såväl för individer som på arbetsplatsnivå och stadsdelsövergripande. NH kommer att fortsätta det individuella hälsoarbetet samt arbeta med tidiga insatser i rehabilitering. En förflyttning ska under året ytterligare ske mot organisatoriska förhållanden med hälsofrämjande ledarskap och gemensamma tydliga mål och värderingar. På gruppnivån är målsättningen en öppen arbetsmiljö med gemensamt ansvar för arbete, arbetsmiljö och arbetskamrater. Ett ökat fokus med utbildning i psykosocial arbetsmiljö (exempelvis stresshantering, kris- och konflikthantering, hot och våld, kränkande särbehandling och svåra samtal) för samtliga chefer och skyddsombud ska ske med start Utveckling av arbetsgrupper behöver vara behovsstyrd och utgå från aktuell forskning inom området såsom exempelvis GDQ, där insatser planeras inom skolan. Dessa insatser ligger väl i linje med den förväntade arbetsmiljöföreskriften och den forskning som finns inom området. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 28(61)

29 Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att anlita företagshälsovård för förebyggande och kompetenshöjande insatser. Friskvårdsutbudet ska breddas med syfte att möjliggöra vars och ens ansvar för sin egen hälsa. Riktade insatser kommer att genomföras och målsättningen är att dessa kan utvecklas ytterligare utifrån verksamhetens behov. Ett stort förändringsarbete som pågår är införandet av bemanningsoptimering. Det krävs uthållighet och förståelse för att förändring tar tid. Norra Hisingen är en av de stadsdelsförvaltningar som i slutet av 2014 har lägst andel timanställda i staden. Ytterligare fokus och kvalitetssäkring för att nå full effekt av det nya arbetssättet krävs även under Chefers förutsättningar är en viktig arbetsmiljöfråga. Stödet till chefer måste hela tiden utvecklas och säkras. Fortfarande har vissa chefer för många underställda medarbetare. Fler chefer behövs. Samtidigt ska fler chefsnivåer undvikas. Chefers uppdrag måste fortsatt diskuteras utifrån uppdrag och ansvar men också om möjligheten för delegering av vissa arbetsuppgifter och hjälp att prioritera från närmaste chef. Förvaltningens chefer ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och tillsammans utveckla samverkan enligt intentionerna i avtalet Samverkan Göteborg. Varje chef har ett ansvar för att leva upp till intentionerna i avtalet. Tidig dialog är en framgångsfaktor. Förvaltningen står ständigt inför omställnings- och förändringsarbete. Vid alla organisationsförändringar ska riskbedömningar samt konsekvensanalyser göras utifrån personal, arbetsmiljö och ekonomi. Vid verksamhetsförändringar ska ett snabbt, aktivt och korrekt omställningsarbete bedrivas. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar Förändring i mkr Förändring i procent 5,17 Resursnämndsuppgifter Den 16 juni 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om budget 2015 med tillhörande ekonomiska ramar som utgår som kommunbidrag till stadens nämnder. Som grund för tilldelning av medel till stadsdelarna används en resursfördelningsmodell som tar utgångspunkt i invånarantal och befolkningens ålderssammansättning. Till detta kommer en resurstilldelning utifrån ett antal sociala kriterier. Den 27 november fastställde fullmäktige budgeten för I budgetbeslutet ingick en komplettering av tidigare fattade ramar vilket innebar ett tillskott på tkr för Norra Hisingens räkning. För stadsdelsnämnden Norra Hisingen tillkommer dessutom ett resursnämndsuppdrag från kommunfullmäktige; För 2015 är uppdraget Planering och samordning av funktionshinder inom Hisingen. Tidigare uppdrag avseende Ungdomars fritid är nu flyttat till SDF Lundby. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 29(61)

30 I budgeten erhålls kompensation för pris- och löneökningar. Nivån på kompensationen ska avspegla den bedömda kostnadsutvecklingen i samhället i stort och mer specifikt för kommunal sektor, men även ta hänsyn till det ekonomiska utrymmet för staden. Lönekompensationen utgår för 2015 med mellan 2,3 procent till 3,2 procent beroende på verksamhet. För lokaler utgår en priskompensation om 2,5 procent och övrig priskompensationen för 2015 är 1,5 procent. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har utifrån beslut 16 juni samt tilläggsbeslut 27 november tilldelats tkr för befolkningsansvaret och tkr för det resursnämndsuppdrag man har ansvar för. Hur medel fördelas utifrån befolkningsramen mellan nämndens olika verksamheter redovisas i bilaga 1. Aktuell ekonomisk situation Stadsdelsförvaltningens ekonomi är fortsatt ansträngd. Det har under 2014 pågått ett aktivt anpassningsarbete utifrån de ekonomiska ramar som varje verksamhet tilldelats. Efter oktober månads utfall har förvaltningen ett överskott på omkring tkr mot budget men det finns stora variationer mellan och även inom respektive sektor. Med utgångspunkt från periodresultatet per oktober 2014 utgår budgetarbetet således från att förvaltningen redan under hösten genomför de kostnadsanpassningar som pågått under hela året. Allt för att få en ingång i 2015 där verksamheterna har en månatlig kostnadsnivå i paritet med tilldelad budgetram. I uppföljningsrapporten per oktober lämnar förvaltningen en prognos på ett resultat för helår 2014 uppgående till +/-0 tkr. Det finns således områden som har en ekonomiskt ansträngd situation. Inom område skola så har man varit tvungen att göra en rad kostnadsanpassningar både på grund av att man gick in i 2014 med en för hög månatlig kostnadsnivå tillsammans med att verksamheten behövde anpassa sin egen produktion i samband med att en ny friskola etablerades i stadsdelen. Man har lyckats med detta i olika grad inom respektive skola vilket gör att det fortsatt är flera skolor som har en allt för hög kostnadsnivå utifrån den ersättning man för de elever man har och arbetet måste fortsätta. Inom äldreomsorgen har det under flera år pågått ett anpassningsarbete utifrån ekonomiska förutsättningar och framförallt minskad efterfrågan på särskilda boendeplatser där Norra Hisingen är en stor producent. Under 2014 har ett äldreboende avvecklats och det ser nu ut som om man har en ekonomi som är i det närmaste i balans vid året slut. Genom en rad strukturella förändringar och bland annat med stöd nytt planeringssystem kan man också se att hemtjänsten nu har en ekonomi i balans efter flera tuffa år. Antalet familjer som är i behov av försörjningsstöd fortsätter att minska och förvaltningen beräknas redovisa ett överskott på försörjningsstödet under Detta är också en förutsättning då ramen för försörjningsstödet till 2015 minskar med cirka tkr. SDN Norra Hisingen, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 30(61)