Budget 2016 Stadsdelsnämnd. SDN Norra Hisingen

Transkript

1 Budget 2016 Stadsdelsnämnd SDN Norra Hisingen

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Förhållningssätt och agerande... 7 Vår systematik... 8 Omvärldsanalys... 9 Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Strategiska områden Den politiska viljan POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG Jämlikhet Mänskliga rättigheter Jämställdhet Demokrati Funktionsnedsättning Förskola och skola Äldre Miljö och klimat Kultur Personal Nämndens uppdrag SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 2(47)

3 Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Ramar per verksamhet SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 3(47)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 4(47)

5 Sammanfattning De vi är till för Äldres livsvillkor ska förbättras. Egenmaktsperspektivet ska lyftas fram genom medborgardialog för att stärka den enskildes självbestämmande. Medarbetarna skall vara lyhörda och använda arbetsmetoder som ger den enskilde inflytande och delaktighet. Goda lärmiljöer för barn och unga ska fortsätta att utvecklas i syfte att höja resultaten och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna ska präglas av positiva förhållningssätt till barn och ungdomars förmågor. Samtliga barn och ungdomar ska mötas av positiva och höga förväntningar. Arbetet med att möjliggöra för människor att komma i arbete och egenförsörjning är den enskilt mest strategiska frågan ur integrationssynpunkt. Förvaltningen kommer fortsätta inriktningen på arbetet med att möjliggöra hemmaplanslösningar. Förvaltningen ingår i arbetet Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Inom förvaltningen sker arbete i en nätverksorganisation där alla verksamheter deltar. Pågående strategier i stadsdelens kärnverksamheter för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa ska fortsätta och vidareutvecklas. Verksamhetens processer Kvalitetsledningssystemet ska fortsatt vara i fokus för att säkerställa att processerna är rättsäkra, effektiva och att varje individ får rätt insats i rätt omfattning. Inom alla verksamheter ska implementering fortsätta ske av Välfärdens processer. Jämställdhetsintegrering ska ske genom våra gemensamma processer. Införandet av värdighetsgarantier inom staden (äldreomsorgen) sker successivt. Både äldre och medarbetare engageras i processen med att arbeta fram tydliga utfästelser som skiljer sig från visioner och allmänna inriktningar. Att arbeta fram värdighetsgarantier utifrån vad äldre tycker är ett viktigt verktyg i att öka äldres inflytande. Arbetet fortsätter med att implementera Attraktiv hemtjänst. Boendeplan inom funktionshinderområdet skall vara styrande för arbetet inom området. Det pågående arbetet med att stödja rektorerna och förskolechefernas utveckling av det systematiska arbetet kommer att fortsätta där tyngdpunkten i detta arbete ska ligga på att identifiera, kvalitetssäkra och utveckla de processer som leder till ökade förutsättningar för barn och ungdomars lärande. En viktig förutsättning för att uppnå detta är att ge förskolechefer och rektorer möjligheter att vara pedagogiska ledare. Våra verksamheter ska verka för att kompensera för olikheter i förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. Konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Staden har under senaste året tagit emot ett stort antal ensamkommande flyktingbarn och antalet nyanlända flyktingar förväntas fortsätta öka. Detta innebär att stadens verksamheter behöver mobilisera kraftfullt. Det är av avgörande betydelse att våra verksamheter arbetar tillsammans för att ge nyanlända en god start i det nya landet. Familjehemsvårdens anpassning till ensamkommande barns behov, etableringen av ändamålsenliga boenden för målgruppen samt skolgången är av strategiskt stor betydelse. Samverkan och samordning krävs också med Västra Götalandsregionen utifrån dess ansvar för vård och traumabehandling. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 5(47)

6 Medarbetare För att vara en attraktiv arbetsgivare behövs ökat fokus på kompetensförsörjning vilket skapar en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Rekrytering av fler socialsekreterare och kommissionsarbete har hög prioritet. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med sina uppdrag och arbeta utifrån brukarens bästa. Ett genomtänkt jämställdhetsperspektiv ska prägla förvaltningen. Alla tillsvidareanställda ska erbjudas heltidstjänster liksom möjligheter att arbeta deltid. Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. Ekonomi Budgeten för 2016 är likt 2015, trots ganska stora resursförstärkningar i ett ekonomiskt hänseende, en stor utmaning. Budgetarbetet har utgått från att förvaltningen under hösten genomför de kostnadsanpassningar som pågått under Allt för att få en ingång i 2016 där verksamheterna har en månatlig kostnadsnivå i paritet med tilldelad budgetram. Kostnaderna för köpt vård individ- och familjeomsorg samt funktionshinder har ökat kraftigt under 2015 vilket föranlett att det är avsatt tkr extra för detta Förvaltningen har också avsatt medel för höjda arbetsgivaravgifter för unga, löneindex samt utökade kostnader för IT-tjänster. Underbalanseringen av 2015 års budget är borttagen samt en buffert är skapad. För att kunna göra dessa gemensamma satsningar har förvaltningen lagt ett krav på respektive verksamhet/sektor om sammanlagt 50 mkr. Detta sammantaget innebär att målkonflikter kan komma att uppstå till exempel uppdraget "Mindre förskolegrupper". SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 6(47)

7 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Nämndens Vision ur Mål- och inriktningsdokument 2016: Norra Hisingen är en del av storstaden Göteborg som ska växa på ett hållbart sätt. Fler skall få möjlighet att leva, bo och arbeta på Norra Hisingen. Vi eftersträvar att bygga en stadsdel med en blandad bebyggelse så att alla kan bo kvar eller flytta till oss. Norra Hisingen ska vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsdel som präglas av framtidstro, jämställdhet/jämlikhet och smart hushållning av resurser med hänsyn till miljö och klimat. Vi vill att Norra Hisingen ska vara en bra stadsdel för barnen och deras familjer. Barnens välfärd står i centrum för oss. Vårt uppdrag är att skapa jämlika uppväxtvillkor för våra barn. Våld och kriminalitet hör inte hemma hos oss i Norra Hisingen. För att undvika detta samverkar vi med det civila samhället och värnar om ett förebyggande perspektiv i våra egna verksamheter. Förhållningssätt och agerande Hur vi agerar när vi möter göteborgarna men också varandra inom organisationen bygger eller raserar förtroende på ett ögonblick. Det vi gör här och nu påverkar för lång tid framöver. Därför är det viktigt att styrningen inte bara handlar om vad vi ska åstadkomma och hur vi ska gå tillväga, utan på vilket sätt vi uppträder när vi gör det. Invånare, brukare och kunder ser oss som en organisation. Förutom att uppträda korrekt, ska vi agera enhetligt oavsett vilken verksamhet vi representerar och vilka uppdrag vi utför. Vi har ett ansvar att behandla alla likvärdigt och beakta allas likhet inför lagen. Därför har vi ramar för vårt agerande. Vad som ska prägla oss Det ska vara en självklarhet för oss att vara korrekta genom att följa regelverk, vara opartiska och agera med god moral. I och med att vårt uppdrag vilar på demokratisk grund och utgår från allas lika rättigheter och möjligheter ska vi låta de mänskliga rättigheterna göra tydligt avtryck i hur vi agerar. Det manifesterar vi genom att uppträda så att invånare, brukare och kunder, kan använda, påverka och utveckla kommunens tjänster och därmed ta tillvara sina demokratiska rättigheter. Oavsett förutsättningar, bakgrund och var i staden man bor, ska människor bemötas värdigt och få en god och likvärdig service. Förutom i direkta kontakter med invånare, brukare och kunder, är vår information och kommunikation viktig i sammanhanget. Den är en grundförutsättning för att göteborgarna ska kunna ta tillvara sina demokratiska rättigheter och använda, påverka och utveckla kommunens tjänster. Vi ska ha ett aktivt förhållningssätt till att informera och kommunicera där vi tidigt förmedlar och redovisar beslut och aktiviteter. Vi ska vara öppna, inte bara med vad vi gör, utan även agera inbjudande genom att verka för dialog och inflytande. Som vägledning för hur vi ska agera har staden satt fyra gemensamma förhållningssätt på pränt. De gäller alla medarbetare i Göteborgs Stads bolag och förvaltningar och är en gemensam utfästelse för hur vi ska arbeta tillsammans för dem vi är till för. De är en inspiration för hur vi agerar och bemöter våra invånare, brukare och kunder. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 7(47)

8 Vi bryr oss Vi arbetar tillsammans Vi tänker nytt Hur vi omsätter i praktiken I ledarskap och arbetsformer ska vi skapa förutsättningar för medarbetarna att agera på ett sätt som stämmer med det vi har bestämt. Det gör varje chef framförallt i dialog med sina medarbetare för att försäkra sig om att de känner till de policies och ledstjärnor vi har, förstår innebörden av dem och framförallt genom att diskutera hur ni i era uppdrag och arbetsformer bäst kan levandegöra dem. I staden har vi också identifierat att ett av de bästa sätten att skapa en god arbetsplatskultur är att varje chef genom ditt eget uppträdande i vardagen visar vägen. Vår medarbetar- och arbetsmiljöpolicy innehåller förväntningar på hur cheferna ska agera som ledare. På Norra Hisingen har vi dessutom utarbetat en gemensam Ledarfilosofi. Varje ledare är förebilder och föredömen. Ledarskapet ska präglas av att möta medarbetarna med respekt, lyhördhet och intresse. Vi inspirerar till lärande, utveckling och förändring samt låter medarbetarna ta ansvar efter sin kunskap och kompetens. Vi är skickliga på att kommunicera och att utveckla arbetsorganisationen samt att ge medarbetarna en bra återkoppling i verksamheten. Information och kommunikation är utpekad som en prioriterad uppgift, vilket innebär att såväl anställda som politiker alltid ska beakta informationsaspekten i sitt arbete. Varje chef ska, liksom medarbetare, i aktiviteter, i löpande arbete och inför beslut, säkerställa att kommunicera det som är viktigt. Vår systematik Varför gemensam systematik Vi ska göra rätt sak, på rätt sätt och med de resurser vi förfogar över. Det är många delar som ska tas om hand i styrningen och hållas ihop som en röd tråd genom vår organisations olika nivåer. Vårt uppdrag ska utföras, lagar och andra författningar ska följas. De lång- och kortsiktiga politiska besluten ska bli verklighet och våra tjänster och dess kvalitet ska utvecklas för att tillgodose rättigheter och behov för dem vi är till för. Vi behöver också arbeta tillsammans över organisatoriska gränser för göteborgarnas nytta. Med ett likartat och systematiskt arbetssätt över staden har vi bättre förutsättningar att få alla delar på plats. Vad vi vill åstadkomma I vår styrning ska vi inte bara förvalta det vi är satta att göra utan sträva efter att utveckla verksamheten till det bättre. I staden använder vi den etablerade PDSAmetodiken som förebild för att hålla en konsekvent röd tråd från planering till utveckling. Planering måste föregå genomförande för att vi ska ägna oss åt rätt saker, genomförande måste följas upp för att vi ska förstå hur det går och varför, så att vi kan förbättra oss där det får störst effekt. Att lära för att kunna utveckla är viktigt i denna vår förebild för systematik. I staden har vi beslutade arbetsformer kopplat till dessa moment för att få dem att hänga ihop. Vi har framförallt krav på hur och när planering, uppföljning och rapportering ska ske i vår planerings- och uppföljningsprocess, samt inom intern kontroll. Samtidigt förväntas vi arbeta systematiskt när vi genomför och förbättrar verksamheten SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 8(47)

9 och kvaliteten på våra tjänster. Flera av våra verksamheter regleras av lagstadgade krav på systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar alla moment. Hur vi arbetar Vår systematik drivs genom att chefen tar initiativ till och beslut i de olika momenten, och bevakar att det finns en röd tråd från planering, genomförande, uppföljning och förbättring. Dialogen har en viktig funktion i systematikens alla moment. Den bör föras med politikerna och mellan tjänstemän på alla nivåer. I planeringen behöver vi tillsammans besvara frågor som "Var står vi idag?" och "Vad ska vi åstadkomma under perioden?. Det är särskilt viktigt att vi har samma bild av innebörden i de politiska intentionerna så att vi kan konkretisera dem genom organisationens alla nivåer. I genomförandet stämmer vi av att arbetet löper som vi har tänkt och korrigerar om det inte fungerar. I uppföljningen analyserar vi tillsammans hur väl vi har lyckats och reflekterar över vad vi behöver göra bättre. I förbättringsarbetet behöver vi gemensamt bedöma om våra insatser får den effekt vi tänkt oss och korrigera om vi behöver. I momenten ska vi också sträva efter invånares, brukares, kunders och medarbetares delaktighet och inflytande. Så är till exempel medarbetarnas delaktighet viktig för en god planering av hur vi når mål och arbetar effektivt tillsammans. Medborgare, brukare och kunder är viktiga parter i det systematiska förbättringsarbetet. I vår systematiska styrning är det också viktigt att vi dokumenterar för att komma ihåg, sprida och ha som underlag för att analysera och lära. Och att vi kommunicerar för att förankra och engagera. När vi påbörjar en ny cykel och återigen ska planera vår verksamhet, är det viktigt att ta med slutsatser och lärdomar från föregående period. Vi börjar inte från ett blankt papper utan sluter cirkeln genom att ta med historiken och ta in nya förutsättningar och målsättningar. Omvärldsanalys I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 9(47)

10 både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med till , vilket är fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt 1100 personer. Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst påverkades av underskattningen i prognosen utgjorde ett rekordår vad gäller befolkningstillväxten, in- och utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen. Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4000 fler 1-5 åringar fram till SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 10(47)

11 Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 380 nya klasser De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen, kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt fram till och med Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan vilket motsvarar 79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på till per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014 så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 11(47)

12 Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Svårt att rekrytera rätt kompetens Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver. År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga omsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 12(47)

13 Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till år Befolkningsprognos, förändring och efter ålder Källa: stadsledningskontoret Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots stadens befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 13(47)

14 Veckovis befolkningsförändring vecka 28 Lokalt perspektiv SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 14(47)

15 Prognos till 2019 Befolkningen inom Norra Hisingen beräknas öka med personer fram till år 2019 och stadsdelen beräknas då ha en befolkning på drygt invånare. Stadsdelarna växer olika fort och även om det byggs en del i Norra Hisingen de närmaste åren behöver byggnationstakten av flera skäl öka i Norra Hisingen. Den prognostiserade utvecklingen av respektive ålderskategori visar att andelen skolbarn i åldern 6-15 år kommer att öka relativt kraftigt de kommande åren. Totalt ökar andelen skolbarn, 6-15 år, med 763 elever. När det gäller den äldre befolkningen kommer den fortsätta att öka i Norra Hisingen och ligga över Göteborgsgenomsnittet i åldrarna 75 år eller äldre. Totalt ökar denna grupp med 545 personer vilket är mest i kommunen. Antalet personer i åldern beräknas år dock minska med 278 personer fram till Prognos efter 2018 På längre sikt finns det anledning att tro att andelen barn och unga fortsatt kommer att öka i Norra Hisingen. Antalet nollåringar ökar visserligen bara med 78 barn fram till 2019 men den stora ökningen av antalet barn i åldrarna 1-5, 6-9 och år fram till 2018 kommer förmodligen innebära kraftigt ökade behov av grundskoleplatser en bit in på 2020-talet. Som visats ovan ökar också den äldre befolkningen kraftigt fram till 2018, särskilt åldersgruppen 75 år eller äldre vilket innebär att stadsdelen en bit in på 2020-talet och framåt kommer att få ett kraftigt tillskott på äldre pensionärer. De längre prognoserna om befolkningens utveckling måste också kopplas samman med det planerade bostadsbyggandet i stadsdelen. Utöver målet att bygga 3500 bostäder per år i staden finns även en ambition att färdigställa ytterligare 7500 bostäder fram till jubileumsåret I stadsdelen pågår flera stora planprojekt som kommer att ge staden och stadsdelen ett stort tillskott av bostäder under en tioårsperiod. Antagandet om färdigställda bostäder mellan är drygt 1060 stycken. Ett större tillskott av nya bostäder till stadsdelen kommer att ske mellan då drygt 1740 bostäder beräknas stå färdiga. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 15(47)

16 Genom flyttkedjor finns det dock skäl att tro att antalet invånare ökar ytterligare. In på 2020-talet har förhoppningsvis stadsdelen fått ett kraftigt tillskott av attraktiva och tillgängliga bostäder. En stor mängd äldre människor i stadsdelen bor idag i småhus. Ett troligt scenario är att fler äldre väljer att byta boende och lämna sina småhus vilket skapar plats för barnfamiljer och därmed fler boende per hushåll. In- och utflyttningar Flyttutbytet, det vill säga. skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer, är positivt. Stadsdelen har ett stort positivt flyttnetto mot utlandet. Samtidigt så är det ett tapp mot kranskommunerna, främst Kungälv, Ale och Mölndal. Ser man till flyttutbytet inom Göteborg så har man ett positivt flyttnetto mot de angränsande stadsdelarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Centrum är den stadsdelen man tappar emot. Villkor för en hållbar utveckling Medelinkomst 2013, år SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 16(47)

17 Medelinkomst Medelinkomsten är kronor för de boende i Norra Hisingen, vilket är något mer än genomsnittet i staden. För två år sedan låg snittet för Norra Hisingen strax under Göteborgssnittet. Utbildningsnivå år Utbildningsnivå år I förgymnasial ingår även de med okänd utbildningsnivå (uppgift saknas). SCB bedömer att en stor majoritet av de som saknar uppgift i själva verket har en förgymnasial utbildningsnivå. För att utbildningsnivån skall anses vara eftergymnasial krävs minst en termins (30 högskolepoäng) avklarade eftergymnasiala studier Andelen med eftergymnasial utbildning i Norra Hisingen ökar något varje år. Utrikes födda Av invånarna i Norra Hisingen har 35 procent utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund definieras som person född utomlands eller en person född i Sverige med två föräldrar födda utomlands. De vanligaste födelseländerna (förutom Sverige) är Iran, Finland och Jugoslavien. Främst bor invånare med utländsk bakgrund i primärområdena Backa, Skälltorp, Brunnsbo och Tuve. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 17(47)

18 Bostäder Kommunfullmäktige har tagit beslut om att öka bostadsbyggandet i staden. Norra Hisingen får förhållandevis liten andel av nybyggnation de närmaste åren. Inriktningen är förtätning och en sammanhållen stad och i nuläget gynnar det inte Norra Hisingen. Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad "volymförändring" enligt befolkningsansvar Befolkningsprognos åringar år år år år år år år år år år år år år Summa Utbildning SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 18(47)

19 Under de närmaste tre åren förväntas antalet barn i förskoleåldern att öka med i snitt cirka 50 barn per år. Barn i skolåldern (6-15 år) förväntas öka markant med i snitt 175 barn per år under de närmaste åren. För att möta det ökade behovet måste sektorn ha ett nära samarbete med stadsplanering, lokalförsörjning och lokalsekretariat. De enheter som byggs/byggs om måste vara flexibla så att framtida förändringar i åldersstruktur kan mötas. Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård Antalet personer i åldern år förväntas minska under perioden medan vi får ett ökande antal personer i åldrarna år. Denna åldersgrupp förväntas öka med över 400 personer under en treårsperiod. Detta får påverkan bland annat på hemtjänsten där både antal personer som behöver hjälp ökar samtidigt som volymen går upp då det finns ett ökande behov av antal hemtjänsttimmar per brukare. Individ- och familjeomsorg/funktionshinder Även befolkningen i den arbetsföra åldern ökar under perioden. Detta kan förväntas påverka behovet av försörjningsstöd. Konjunkturen spelar här en avgörande faktor. Den stora ökningen av ensamkommande flyktingbarn innebär stora ökade behov och kostnader för boende och familjehem. Kultur och fritid Antalet sökande till kulturskolan beräknas öka något under perioden som en följd av ett ökat antal barn i skolåldern. Lokaler Arbetet med anpassningar av lokaler utifrån förändringar i verksamheterna och utifrån förväntade befolkningsförändringar pågår kontinuerligt. Här beskrivs några av de pågående arbetena med lokalerna. Förskolor För att säkra behovstäckning och möjliggöra en önskad inriktning om färre barn per pedagog byggs nya förskolor på Norra Hisingen. Krumelurens förskola och Bergartsgatans förskola invigdes våren Förstudier för nybyggnation av nya förskolor med 8 avdelningar per hus pågår i Tuve centrum på Nolehultsvägen och i Kärra vid Kärraskolan. Rivning och nybyggnation av förskolorna på Backa Kyrkogata och Lisa Sass gata ingår i det generella uppdraget till Lokalsekretariatet vilket innebär att förstudier pågår. En ny förskola planeras väster om Litteraturgatan vid entrén till Backa Röd. Skolor Resultatet av förstudierna inom ramen för uppdraget Skolorganisation i Tuve har kommit till förvaltningen i början av hösten. De aktuella förstudierna som är klara gäller Glöstorpsskolan och Tångenskolan. Projektering pågår för nybyggnation av Kärraskolans skollokaler och ersättningen av tillfälliga paviljonger. Den gamla huvudbyggnaden ska kompletteras med tillbyggnation där det blir skola, förskola och ett gemensamt kök i samma byggnad På Klarebergsskolan pågår en förstudie om lokalanpassning för att kunna möta det ökade elevantalet i Kärra. I Skogome och Lillhagsparken har planering av ny skola/förskola dragit ut på tiden. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 19(47)

20 Stadsdelsförvaltningen har begärt en förstudie av Brudbergsskolan där inriktningen är att riva och bygga en ny skola. Stadsdelsförvaltningen har även att begära en förstudie av lokalanpassningar av Brunnsboskolan då man enligt prognos kan se att elevantalet hos F-3 kommer att öka. På Erikslundsskolan pågår om- och tillbyggnad. Byggnationen beräknas vara klar inför höstterminen Äldreomsorg Inom hemsjukvården har man under flera år delat lokaler på Friedländers gata i Backa tillsammans med andra verksamheter. Dessa har likt hemsjukvården växt i omfattning. Behovet har därför varit angeläget att hitta nya lokaler för hemsjukvården. Möjlighet finns att flytta till del av gamla Lillekärrs äldreboende efter viss ombyggnad. Stadsdelsförvaltningen har begärt om en förstudie att etablera ett nytt äldreboende på Selma Lagerlöfs Torg. Övrigt Ett intensivt arbete pågår inom ramen för en förstudie för stadsdelsförvaltningens lokalbehov på Selma Lagerlöfs torg. Huset kommer att inrymma kultur- och fritidsverksamheter, kontor, bibliotek, med mera. Förvaltningen har i tre ärenden lämnat in begäran om förstudie för att etablera en familjecentral, ett äldreboende och ett samlat socialkontor på Selma Lagerlöfs torg. Ett uppdrag om att etablera en mötesplats i Backa Röd är inlämnad till Lokalsekretariatet och arbetat kring detta pågår. Personal Ledarskap och medarbetarskap Norra Hisingen kommer fortsätta arbetet med ett utvecklingsinriktat och stödjande ledarskap. Utifrån ledningsgruppsarbete i förvaltningsledningen med hjälp av CHEFIOS-forskare, kartläggning av områdeschefers arbetsinnehåll (ARIA) och utvärderingar från 2015 års ledarforum för alla chefer kommer ledar- och medarbetarstrategin fastställas med konkreta aktiviteter för Arbetet med ett rimligt antal medarbetare per chef fortsätter utifrån tilldelade medel. Behov av stöd från stödfunktioner kommer att kartläggas i syfte att konkretiseras och utvecklas utifrån verksamhetens behov. Vid rekrytering till chefsbefattningar och bland de medarbetare som anmäler intresse till stadens satsning Morgondagens chef ska sökande födda utanför Norden särskilt uppmärksammas. Vid utbildningsinsatser till chefer rörande rekrytering ska detta även fortsättningsvis uppmärksammas särskilt. Andelen chefer födda utanför Norden är mycket lågt även om andelen ökat något det senaste året. Rekryteringsgrunden är dels befintliga medarbete inom yrkesgrupper där kravet är högskoleutbildning dels externa sökande. Handlingsplan/aktiviteter tas fram i likabehandlingsplanen. För att möjliggöra effektivare och mer produktiva arbetsgrupper kommer grupputvecklingsinsatser som är baserade på forskningsmässiga metoder erbjudas ytterligare. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 20(47)

21 Jämställda och konkurrenskraftiga löner Medel avsätts i budget 2016 för att genomföra särskilda satsningar riktade mot prioriterade grupper för att åtgärda osakliga löneskillnader. För att synliggöra eventuella osakliga löneskillnader görs en årlig kartläggning och löneanalys som jämförs med staden lönepolitiska målnivåer. Satsningar görs för de grupper som behöver prioriteras ur ett jämställdhetsperspektiv och personalförsörjningsperspektiv Strategisk kompetensförsörjning För att vara en attraktiv arbetsgivare behövs en strategi för kompetensförsörjning, det vill säga hur ska Norra Hisingen, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Rätten till heltid och möjligheten till deltid är ett stadenövergripande arbete och en strategi för en mer jämställd arbetsmiljö där både kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Samtliga tjänster ska utannonseras som heltidstjänster. Rekryteringsenhetens uppdrag kommer att tydliggöras och introduktionen även fortsättningsvis följas upp. Kompetensförsörjningsplaner finns framtagna för de allra flesta sektorer och områden. Bemanningsoptimering är infört inom äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och måltidsverksamheten. För att säkerställa att den arbetade tiden som utförs av timanställd personal ska vara 5 procent på totalnivå har förvaltningen fortsatt fokus på att stödja chefer och medarbetare. I de verksamheter där bemanningsoptimering eventuellt inte är rätt lösning, till exempel skola, fritid och kultur kommer andra åtgärder och aktiviteter planeras för att nå ökad måluppfyllelse. En stadenövergripande utvärdering av bemanningsoptimering kommer att göras. Speciellt fokus kommer att läggas på att rekrytera och behålla erfarna socialsekretare som är ett av stadens bristyrken. Rekrytering av fler socialsekreterare och kommissionsarbetet har hög prioritet. Hälsa och arbetsmiljö I syfte att arbeta hälsofrämjande och förebyggande fortsätter Norra Hisingen arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker utifrån friskvård, hälsofrämjande projekt, hälsocoacher, arbetsmiljöutbildning i samverkan för alla chefer och skyddsombud, stödsamtal samt ett målinriktat sätt att använda företagshälsovården, Pe3. Fokus kommer läggas på att utvärdera arbetet med hälsofrämjande ledarskap inom Måltid- och fastighetsservice, lyfta goda exempel på enheter med sänkt sjukfrånvaro exempelvis inom Äldreomsorgen samt ett aktivare arbete med att minska såväl korttid som långtidssjukfrånvaron. Målsättningen är dels en sänkt sjukfrånvaro, dels att sätta mål kring det hälsofrämjande och friska. Den nya arbetsmiljöföreskriften (AFS 2015:4) kring organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Den kommer att tillsammans med det systematiska arbetsmiljöarbetet, Samverkan Göteborg och stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy utgöra grunden för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 21(47)

22 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar 1 972, ,7 Förändring i mkr 142,8 Förändring i procent 7,24 Resursnämndsuppgifter 1,6 0 Den 15 juni 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om budget 2016 med de tillhörande ekonomiska ramar som utgår som kommunbidrag till stadens nämnder. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har tilldelats 2 115,7 mkr för befolkningsansvaret. För resursnämndsuppdrag har inga medel tilldelats för Som grund för tilldelning av medel till stadsdelarna används en resursfördelningsmodell som tar utgångspunkt i invånarantal och befolkningens ålder. Till detta kommer en resurstilldelning utifrån ett antal sociala kriterier. I budgeten erhålls kompensation för pris- och löneökningar. Nivån på kompensationen ska avspegla den bedömda kostnadsutvecklingen i samhället i stort och mer specifikt för kommunal sektor, men även ta hänsyn till det ekonomiska utrymmet för staden. Lönekompensationen utgår för 2016 med mellan 2,0 och 2,5 procent beroende på verksamhet. För lokaler utgår en priskompensation om 2,5 procent och övrig priskompensation är 1,0 procent. Aktuell ekonomisk situation Stadsdelsförvaltningens ekonomi är mycket ansträngd och har varit det under hela året. Detta gäller för samtliga sektorer men är särskilt markant inom IFO-funktionshinder där enheterna för bistånd Barn & Familj samt bistånd funktionshinder står för hela underskottet. Ett antal åtgärdspunkter och kostnadsanpassningar har vidtagits per sektor i flera omgångar för att kunna nå upp till förvaltningens budgeterade resultat (-9 mkr). Under 2015 har förvaltningen heller inte haft någon buffert vilket lett till att alla avvikelser mot budget direkt krävt att en åtgärdsplan tagits fram och skapat ryck i verksamheten. Det är avgörande för förvaltningen att handlingsplanerna följs och att planerade åtgärder genomförs. Detta för att få en ingång i 2016 där verksamheten har en månatlig kostnadsnivå i paritet med tilldelad budgetram. Eget kapital Det egna kapitalets storlek är avgörande för den rörelsefrihet som förvaltningen kan ha över tid. SDN Norra Hisingens eget kapital avseende befolkningsramen beräknas uppgå till 38,4 mkr vid utgången av 2015 utifrån prognostiserat resultat, vilket motsvarar 1,6 procent av nämndens omsättning. Det egna kapitalet är tänkt att kunna trygga nämndens verksamheter vid tillfälliga och hastiga förändringar avseende nämndens befolkningsansvar. Det egna kapitalet är även tänkt att kunna användas för att göra engångssatsningar i nämndens verksamheter utan att behöva göra avkall på driftresurserna. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 22(47)

23 Det finns fortsatt även ett stort behov av att renovera gamla skolor för att få till moderna och ändamålsenliga utbildningslokaler. Till sist finns det också behov av om- och utbyggnad av förskolor i stadsdelen och det kommer att innebära extra resursbehov under perioden vilket ska kunna ske utan att medel måste omprioriteras från den löpande verksamheten. Vi ser också att yttre faktorer starkt påverkar den egna produktionen vilket kan göra det svårt att snabbt kunna ställa om efter nya förutsättningar. Detta har område skola och förskola fått erfara genom etableringen av en ny stor friskola i stadsdelen. SDN Norra Hisingen är fortsatt en stor nettoproducent av särskilda boendeplatser inom äldreomsorgen samt har även en mycket stor funktionshinderverksamhet särskilt när det gäller boende med särskild service. Det finns en inbyggd risk i att vara en stor producent i händelse att efterfrågan viker och förvaltningen står med en stor produktion som tar tid att förändra eller minska. Det senare har varit en realitet inom äldreomsorgen där efterfrågan på köpta boendeplatser från andra SDF minskar stadigt och man varit tvungen att avveckla boenden. Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att ett eget kapital behövs på omkring tkr för att klara dessa fluktuationer över tid. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 23(47)

24 Strategiska områden Tre områden är identifierade som de strategiskt viktigaste för Fokus på Kärnverksamheten Strategiskt viktigt är att fokusera på kärnverksamheten och att den är av hög kvalitet. Detta gör vi genom kvalitetsledningssystem, välfärdens processer och genom intern styrning och kontroll, samt genom riskanalyser av processer och åtgärder av de risker vi uppmärksammar. Det är av avgörande betydelse att alla våra verksamheter arbetar tillsammans för att möta det ökande antalet nyanlända flyktingar och det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Göteborgs stad och vår stadsdel. Konkurrensutsättning av vår verksamhet, till exempel genom utredning om införande av LOV, innebär att vi ytterligare behöver stärka och utveckla kvaliteten i våra verksamheter. För att bedriva verksamhet av hög kvalitet behöver verksamheterna präglas av stadens fyra förhållningssätt och vår Ledningsfilosofi. Det är viktigt att verksamheterna präglas av stabilitet och har fokus på kompetensförsörjning. Social hållbarhet Arbetet med "Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar" är en av stadens största utmaningar på lång och kort sikt. I stadsdelen arbetar förvaltningen processinriktat med "Socialt hållbar utveckling i Norra Hisingen". Syftet är att skapa förutsättningar och stärka förmågan att möta och hantera de svårlösta och komplexa samhällsfrågorna inom våra kärnverksamheter, och att öka kunskapen om metoder för dialog med medborgarna. I syfte att hitta nya strategier, metoder och angreppssätt i vårt arbete är förvaltningens strategi att komplettera linjeorganisationen med en förvaltningsövergripande nätverksstruktur som genom medskapande arbetssätt skapar förutsättningar för att lära, tänka nytt och pröva nya arbetssätt inom särskilt angelägna områden. Detta tillsammans med olika kompetenser, professioner och aktörer. På så sätt blir arbetet ett stöd för kärnverksamheten. Ett viktigt arbete är förvaltningens trygghetsskapande arbete som bygger på ett utvecklat samarbete med Polisen. Syftet är att öka medborgarnas känsla av trygghet och tillit. Ekonomi i balans En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna bedriva och utveckla verksamheten på ett stabilt och planerat sätt. För att uppnå detta under år 2016 kommer uppföljningssystemet och analysarbetet utvecklas. Budgeten stärks genom att medel är avsatta för en buffert för oförutsedda kostnader och strategin är att öka bufferten under kommande år. En ekonomi i balans skapar trygga förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. SDN Norra Hisingen, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 24(47)