Rapport 2012:3. Handläggning av bostadstillägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2012:3. Handläggning av bostadstillägg"

Transkript

1 Rapport 2012:3 Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011

2 Rapport 2012:3 Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011 En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 7 Sammanfattning... 9 Summary in English Inledning Regeringens uppdrag till ISF Tillvägagångssätt Tidigare utredningar Förenklingsprojekt Rapportens disposition Vad är bostadstillägg? Bostadstilläggets utveckling Utformningen idag Bostadstilläggets storlek Beslutets giltighetstid Bostadstilläggets storlek för några typfall Utgifter för bostadstillägg Vem får bostadstillägg? Hur många har bostadstillägg? Fördelningen av bostadstillägg på kön, ålder och civilstånd Handläggningstider och beslut Pensionsmyndigheten Försäkringskassan... 38

5 2.5.3 Sambandet mellan garantipension och bostadstillägg Organisation, styrning och handläggning av bostadstillägg Kort tillbakablick Försäkringskassan Organisation och ansvarsfördelning Styrning av handläggningen Klassificering och fördelning av ärenden Praktisk handläggning Mål och uppföljning Pensionsmyndigheten Organisation och ansvarsfördelning Styrning av handläggningen Klassificering och fördelning av ärenden Praktisk handläggning Mål och uppföljning Myndigheternas egna kvalitetsmätningar Iakttagelser vid intervjuer och aktgranskning Iakttagelser vid intervjuer Ärendebalanser Arbetssätt Kompletteringar Stöd i handläggningen It-systemen Iakttagelser från aktgranskningen Granskade akter Andelen korrekta beslut Tid för ansökan, handläggning och beslut Kompletteringar Ofullständiga utredningar Brister i utredningarna... 70

6 4.2.7 Andra observationer vid aktgranskningen Konsekvenser av vissa regler Effektiv köhantering Vilka ärenden ska prioriteras? Strategier för köhantering Effekten av handläggarens beläggning Betydelsen av vilka ärenden som handläggs först Betydelsen av att prioritera bevakningar Betydelsen av att prioritera ärenden som riskerar att missa brytdatum Betydelsen av att prioritera fortsättningsärenden Betydelsen av säsongsvariationer Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Referenser Bilagor Bilaga 1 - Variabelförteckning aktgranskning Bilaga 2 - Förekomst av kompletteringar Bilaga 3 - Analysresultat köhantering

7

8 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. ISF har på regeringens uppdrag mätt och analyserat kvaliteten i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av bostadstillägg under Föreliggande rapport är en delrapportering av uppdraget, som kommer att slutrapporteras i mars I granskningen har fokus legat på att undersöka om rätt beslut fattas och hur kvaliteten i beslutsunderlagen och handläggningen ser ut. Av granskningen framgår att knappt en fjärdedel av alla beslut leder till att den försäkrade antingen får ett för litet eller ett för stort bostadstillägg utbetalt. Andelen är lika stor vid båda myndigheterna. Av granskningen framgår vidare att underlaget i det enskilda ärendet alltför ofta är otillräckligt för att fatta beslut. Bostadstillägget är en komplex förmån, och många uppgifter kräver utredning. Handläggningen av bostadstillägg karaktäriseras sedan lång tid av långa handläggningstider, stora ärendebalanser och säsongsvariationer. Ett grundläggande problem i handläggningen är att för få uppgifter lämnas med ansökningarna. Ansökningarna är i många fall knapphändigt ifyllda. Detta innebär att handläggarna måste komplettera många ansökningar, vilket är arbetskrävande när uppgifter ska samlas från flera olika källor. Handläggarna upplever också problem med it-stödet. Besluten är svåra att förstå för den sökande. Det gör det svårt för mottagaren att bevaka sina rättigheter. Komplexiteten hos regelverket kan också leda till att vissa som är berättigade avstår från att ansöka. 7

9 ISF har också identifierat inslag i lagstiftningen och myndigheternas normering som kan ifrågasättas. Det gäller exempelvis hanteringen av tillgångar, lån och räntor. Rapporten har skrivits av Elisabeth Frid (projektledare) och Katarina Alfredsson, Mimmi Diamant, Berit Hamrén, Maria Kain, Dan Ljungberg, Helena Persson och Anne Wahlfridsson. Därutöver har följande personer deltagit i aktgranskningen: Kristina Aili, Toni Nastev, Helena Persson-Schill och Charlotta Örn. Stockholm i mars 2012 Per Molander 8

10 Sammanfattning I regleringsbrevet för år 2011 fick Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att mäta och analysera kvaliteten i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av bostadstillägg under 2011 respektive Föreliggande rapport är en delrapportering av uppdraget och syftar till att mäta och analysera kvaliteten i hanteringen av bostadstillägg i Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under Underlaget till denna rapport är dels en granskning av handläggningen av bostadstillägg, dels en teoretisk analys av effektiv köhantering. Granskningen baseras på intervjuer med anställda på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt analys av akter från de båda myndigheterna avseende bostadstillägg. I granskningen har fokus varit att undersöka om rätt beslut fattas, hur kvaliteten i beslutsunderlagen ser ut samt hur kvaliteten i handläggningen ser ut. I denna rapport har ISF valt att bara i begränsad omfattning redovisa slutsatser och rekommendationer. Rapportens slutsatser och rekommendationer sammanfattas nedan. Slutsatser Felaktigheter, komplexitet och underutnyttjande Många försäkrade får inte rätt bostadstillägg I granskningen framkommer att knappt en fjärdedel av alla beslut leder till att den försäkrade antingen får ett för litet eller ett för stort bostadstillägg utbetalt. Andelen är lika stor vid båda myndigheterna. 9

11 Den försäkrade vet inte om rätt belopp betalas ut Utformningen av besluten gör det svårt för den försäkrade att förstå om rätt belopp har betalats ut. Detta är särskilt olyckligt eftersom reglerna för bostadstillägg torde framstå som komplicerade för de försäkrade. Det kan vara svårt att veta vilka olika uppgifter som ligger till grund för beräkningen av bostadstillägg och förstå varför. Dessutom är den beräkning som görs för att fastställa bostadstilläggets storlek mycket otillgänglig och matematiskt invecklad. Risk för att vissa inte söker bostadstillägg Reglernas komplexitet ställer stora krav på myndigheterna att ge information till de försäkrade på ett sätt som gör att de kan tillvarata sin rätt. Reglernas komplexitet är inte bara ett problem för de som redan har ansökt utan kan också bidra till att personer som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Kvaliteten i beslutsunderlagen Beslutsunderlagen är ofta otillräckliga I granskningen framkommer att underlaget i det enskilda ärendet alltför ofta inte är tillräckligt för att fatta beslut. Det beror i hög grad på att bostadstillägget är en komplex förmån och att många uppgifter kan behöva utredas. Enligt Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är det ett stort problem att en stor andel av alla ansökningar måste kompletteras. ISF:s granskning visar att en tredjedel respektive hälften av alla ansökningar kompletteras. I ungefär vart tionde fall fattar myndigheterna beslut utan att alla uppgifter som begärs in har kommit in. Kvaliteten i handläggningen Att handlägga bostadstillägg kräver noggrannhet. Handläggarna uppger i intervjuer att de inte hinner vara så noggranna som de skulle vilja vara. ISF:s aktgranskning ger en bild av att många av de fel som uppstår i handläggningen beror på brist på noggrannhet. I granskningen har det framkommit flera brister i förutsättningarna för handläggarnas möjlighet att hålla en hög kvalitet i handläggningen. 10

12 Bristande erfarenhet bland handläggarna På grund av komplexiteten i bostadstillägget är behovet av kunskap och erfarenhet bland handläggarna särskilt stort. Det finns brister i erfarenhet som kan hänga samman bland annat med de förändringar i organisationen som genomfördes 2008 och 2010 som innebar att många handläggare fick handlägga ärendeslag som de tidigare inte hade handlagt. Problem med handläggningstider och ärendebalanser Handläggningen av bostadstillägg karaktäriseras sedan lång tid av långa handläggningstider, stora ärendebalanser och säsongsvariation. Det är sannolikt hämmande för möjligheterna att vidareutveckla handläggningsrutinerna om arbetet i hög grad präglas av att lösa akuta problem. I denna rapport har en teoretisk analys genomförts som visar att ärendebalanser och handläggningstider kan växa okontrollerat även när arbetsbelastningen bara måttligt överstiger vad en handläggare hinner med. Detta understryker behovet av flexibilitet i resursfördelningen. Samtidigt indikerar emellertid analysen att en säsongsvariation av den storleksordning som finns i bostadstilläggets inströmning av ärenden inte i sig är tillräcklig för att ärendebalansen ska växa okontrollerat. Problem med IT-systemen I granskningen har framkommit att it-stödet är otillräckligt och medför vissa problem. Vid sidan av det gemensamma ärendehanteringssystemet behöver handläggaren för det första gå in i flera andra delar av de interna systemen för att hämta information om till exempel boendeförhållanden eller utredning av någon annan förmån. För det andra finns problem som sammanhänger med utbetalningssystemet och som kan uppstå i och med att det efter ett visst datum, så kallade brytdagar, inte går att genomföra ändringar i kommande månadsutbetalning. För det tredje kan brytdagarna leda till att beslut inte kan fattas direkt i ärenden som inkommit en tid före den månad ansökan gäller ifrån. För det fjärde påverkar problemen med brytdagar också samordningen mellan bostadstillägg och andra förmåner. 11

13 Problem med effektiviteten i handläggningen Ett grundläggande problem i handläggningen är att för få uppgifter lämnas med ansökningarna. Ansökningarna är även i många fall knapphändigt ifyllda. Detta innebär att handläggarna måste komplettera ett stort antal ansökningar. En annan iakttagelse är att även om handläggningstiden till viss del beror på att handläggaren behöver invänta kompletteringar i många ärenden, finns det flera andra orsaker till de långa handläggningstiderna. ISF kan konstatera att merparten av alla kompletteringar sker genom en skriftlig begäran till den sökande om underlag som har sitt ursprung från någon annan, till exempel Skatteverket och banker. I liten utsträckning begär handläggaren uppgifter direkt från källan och i mycket liten utsträckning begärs uppgifterna in muntligt från den sökande. ISF kan inte i denna rapport ta ställning till om behovet av kontroll är så stort att det uppväger de problem som det förefaller vara för de sökande att inkomma med efterfrågat underlag. Andra iakttagelser från granskningen I samband med granskningen har ISF gjort iakttagelser som berör hur räntor och amorteringar på bostadslån hanteras. I vissa fall överskattas bostadskostnaden på grund av att ingen hänsyn tas till kända amorteringsplaner. Beträffande regelverket kan konstateras att vissa bestämmelser får konsekvenser som sannolikt inte varit avsedda. Några exempel är hur arbetsinkomster för försäkrade med partiell sjukersättning påverkar bostadstilläggets storlek, variationen i marginaleffekt vid inkomstökning i olika inkomstintervall och betydelsen av vilken typ av lån den försäkrade har. Rekommendationer ISF rekommenderar Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan att gemensamt förändra utformningen av och innehållet i den bilaga som finns i besluten. Den försäkrade bör lättare kunna kontrollera uppgifterna samt förstå vilka uppgifter som ligger till grund för beslutet och hur de påverkar bostadstilläggets storlek. Dessutom rekommenderar ISF myndigheterna att förändra redovisningen av den ibland förekommande uppdelningen av beslutet i perioder. Det bör samlat anges 12

14 för hur lång tid bostadstillägget beviljas och motiveras varför bostadstillägget i vissa fall är olika stort. ISF rekommenderar vidare Pensionsmyndigheten, i egenskap av normerande myndighet, att utveckla ett bättre sätt att hantera bolåneräntor vid beslut om bostadstillägg. I vart fall kända amorteringar bör beaktas under beslutets varaktighet. Det kan också övervägas om regler bör införas för hantering av ärenden där den aktuella räntan kan komma att förändras mer påtagligt. ISF anser vidare att reglerna om bostadstillägg är så pass komplexa att det bör övervägas om systemet kan förenklas så att det blir lättare att förstå för de försäkrade och mindre komplext att handlägga. ISF lämnar emellertid inte någon rekommendation om detta nu, utan avser att i det fortsatta uppdraget undersöka frågan närmare. 13

15 14

16 Summary in English In the appropriation direction for 2011, the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) was given the task of measuring and analysing the handling process of the agencies responsible for the social insurance benefit housing supplement during 2011 and Housing supplement aims to improve access to good quality housing for individuals claiming disability pension and for old-age pensioners. Housing supplement for individuals claiming disability pension is handled by the Swedish Social Insurance Agency. Housing supplement for pensioners is handled by the Swedish Pensions Agency. This ISF report is an interim report looking at the case-handling process in The conclusions and recommendations of this interim report are summarised below. The final report will be presented on 1 March Conclusions Correct decisions Some individuals do not receive the correct housing supplement The ISF has found in its study that nearly a quarter of all decisions on housing supplement are incorrect, which means that the disbursement is either too low or too great. The share of incorrect decisions is equally distributed between the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency. 15

17 Difficulties in understanding the correct level of disbursement Decisions are communicated in a way that makes it difficult for beneficiaries to assess whether they have received the correct disbursement or not. This is particularly unfortunate given that the rules for housing supplement are rather complicated. It can, therefore, be quite difficult to know what information is used as a basis for calculating the allowance and why. Furthermore, the calculation to determine the size of the allowance is inaccessible and mathematically complex. Risk that entitled individuals do not apply for housing supplement Given the complexity of the rules, considerable responsibility rests with the authorities to inform potential beneficiaries of their rights. There is a substantial risk that the complexity of the rules could contribute to individuals not applying for the benefit even if they are entitled to housing supplement. Quality of grounds for decisions Inadequate grounds for the decisions The study shows that, relatively often, the information on which the decisions are based are inadequate. This could be explained by the complexity of the housing supplement and the potentially extensive investigation required for each case. According to the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency, it is problematic that a large proportion of the applications need additional information in order to be assessed properly. However, there is a considerable difference between firsttime applications and recurrent applications. In approximately one in ten cases, the agencies make their decision without having received all the information requested. Quality in the handling of cases The handling of cases requires diligence and experience. Based on the ISF s interviews with administrative officers at both agencies, it is clear that they do not have time to be as thorough as they would wish. The study shows that many of the errors made during the process are 16

18 due to lack of accuracy. It also indicates that conditions are not conducive to administrative officers maintaining high quality in their work. Problems with processing times and caseloads For a long time, the handling of cases has been characterised by long processing times, large caseloads and seasonal variation. The ISF notes that the agencies work is largely concerned with day-to-day problem-solving. Further development of the administrative routines is most likely impaired by these difficulties. Issues with IT systems The study has found that limitations in the IT systems may explain some of the problematic aspects mentioned above. For example, the current use of several internal IT systems in the case-handling process may increase the risk of error. There is also an inflexible payment system. Issues with efficiency in the handling of cases One main concern is that many of the applications for housing supplement are incomplete, which means that the administrative officers need to request additional information in order to make a decision. This slows down the case-handling process and adds to the workload. It is also noted that the additional information needed often contains requests for documents that originate from a third party, for example the Swedish Tax Agency or a bank. Few requests are sent directly to the source of origin and the majority of the requests from the applicants are made in writing. Recommendations The ISF notes that the legislation concerning housing supplement is of a complicated nature. It should be considered whether the system can be simplified in order to increase transparency and to facilitate the case-handling process for the agencies administrative officers. The ISF recommends that the agencies consider revising the appendix of the notification letter in which the calculation behind the decision 17

19 is presented. A clearer appendix would make the decision more transparent to the beneficiary. The ISF refrains from making further recommendations at present. Final recommendations will be presented in the final report, due 1 March

20 1 Inledning 1.1 Regeringens uppdrag till ISF I regleringsbrevet för år 2011 har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) fått i uppdrag att mäta och analysera kvaliteten i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av bostadstillägg under 2011 respektive I uppdraget ligger att undersöka om rätt belopp betalas ut och bedöma kvaliteten i beslutsunderlagen och i handläggningen. Avrapportering ska ske den 1 mars 2012 avseende 2011 och den 1 mars 2013 avseende Syftet med granskningen är att mäta och analysera kvaliteten i hanteringen av bostadstillägg i Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under Granskningen fokuserar på följande frågor: Fattas rätt beslut? Hur ser kvaliteten i beslutsunderlagen ut? Hur ser kvaliteten i handläggningen ut? Denna rapport utgör en delrapportering av uppdraget och ISF har därför valt att endast i begränsad omfattning redovisa slutsatser och förslag. I rapporten redovisas främst vilka områden som granskningen så här långt visat att det finns skäl att granska djupare under det fortsatta arbetet fram till slutrapporten den 1 mars Tillvägagångssätt Denna rapport består dels av en granskning av handläggningen av bostadstillägg, dels en teoretisk analys av effektiv köhantering. Granskningen baseras på intervjuer med anställda på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt analys av akter från de båda 19

21 myndigheterna avseende bostadstillägg. Dessutom har statistik från myndigheterna använts för att beskriva hanteringen av bostadstillägg. Syftet med att välja flera olika metoder har varit att belysa kvaliteten i handläggningen ur olika perspektiv. Statistik De uppgifter som ligger till grund för beskrivning av bostadstilläggets omfattning och administrativa flöden har tagits fram av respektive myndighet efter begäran från ISF. Uppgifterna har sedan bearbetats. Intervjuer Intervjuer har genomförts inom Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Syftet har varit att identifiera eventuella problemområden i handläggningen och att få en helhetsbild av handläggningen av bostadstillägg och hur handläggningen styrs. Vid Försäkringskassan har intervjuer genomförts med handläggare, specialister samt enhets- och platschefer vid de två nationella försäkringscenter (NFC) som handlägger bostadstillägg. Intervjuer har även genomförts på Försäkringskassans huvudkontor, med personer på avdelningen för försäkringsprocesser och företrädare för NFCledningen. På Pensionsmyndigheten har intervjuer genomförts med handläggare, specialister, grupp- och platschefer på samtliga tre kontor som handlägger bostadstillägg. På Pensionsmyndigheten har dessutom intervjuer genomförts med processledningen för bostadstillägg och ledningen för avdelningen för pensionsadministration. Urvalet av handläggare har gjorts av respektive myndighet efter ISF:s önskemål om att få intervjua handläggare med olika erfarenhet av att handlägga bostadstillägg. Vid varje kontor har gruppintervjuer genomförts med ungefär 5 6 handläggare, 2 specialister och 2 gruppeller enhetschefer. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ut. Därefter har de utredare som genomfört intervjuerna analyserat materialet. Aktgranskning Aktgranskningen har omfattat 481 akter avseende ärenden där beslut om bostadstillägg har fattats under perioden den 1 november oktober Bara sådana ärenden har granskats där beslut fattats 20

22 med anledning av en ansökan. Vidare har granskningen bara omfattat ärenden som avslutats med ett beslut att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan. Vid aktgranskningen har ISF bara haft tillgång till de handlingar som funnits i det aktuella ärendet. Inte sällan finns det äldre ärenden från vilka handläggarna kan hämta information för att till exempel bedöma om boendekostnader eller inkomster är rimliga. Dessutom kan handläggaren kontrollera uppgifter i ärendehanteringssystemet, till exempel uppgifter om andra ersättningar som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. I aktgranskningen har detta hanterats så att granskningen har utgått från att alla sådana kontroller som kan göras också gjorts, och eventuella brister i det avseendet kommer därför inte att observeras. Aktgranskningen har genomförts av sju medarbetare vid ISF. För att säkerställa att de bedömningar som gjorts i aktgranskningen har varit likvärdiga har samtliga akter slutligen gåtts igenom av en medarbetare inför skapandet av det avidentifierade datamaterialet. Variabelförteckningen återfinns i bilaga 1. Teoretisk analys av effektiv köhantering Studien bygger på en analysmodell. Modellen är ett dataprogram som på ett förenklat sätt försöker efterlikna handläggarens vardag i syfte att studera konsekvenserna av vilka ärenden handläggaren väljer att ta först. Det gäller påverkan dels på hur länge de försäkrade får vänta på beslut, dels på förvaltningskostnaderna. Handläggaren anses i huvudsak arbeta enligt respektive myndighets processbeskrivning. I studien studeras och modifieras fyra basstrategier för vilket ärende handläggaren först ska arbeta med. En närmare beskrivning av metod och studien i övrigt finns i ISF:s Arbetsrapport 2012:1 Effektiv köhantering exemplet bostadstillägg. 1.3 Tidigare utredningar Delegationen mot felaktiga utbetalningar FUT I en delrapport från FUT-delegationen som publicerades i maj 2007 redogör delegationen för resultaten från ett expertseminarium där bland annat bostadstillägg diskuterades. Det finns framförallt tre 21

23 orsaker till felaktiga utbetalningar. Tjänstepensionen lyfts fram som det största problemet. Det är mycket vanligt att den försäkrade underlåter att anmäla inkomst av tjänstepension, särskilt under den första tiden som ålderspensionär. Ett annat problem är den försäkrades tillgångar, vilka uppges vara svåra att få grepp om för Försäkringskassans handläggare. Vidare uppges hyresrabatter vara problematiska. De utgör ofta små belopp var för sig men kan bli stora belopp totalt sett. Som tänkbara åtgärder för att minska andelen felaktiga utbetalningar framhölls regeländringar, myndighetssamverkan och interna åtgärder på Försäkringskassan. 1 Delegationen lämnade i sitt slutbetänkande förslag till regelförändringar. I och med att förmögenhetsskatten slopades försämrades möjligheterna för myndigheterna att kontrollera förmögenhet. Delegationen förslog därför att kravet på den sökande skärps när det gäller att lämna uppgifter om förmögenhet. Dessutom föreslogs att effektiva kontrollmöjligheter borde införas. 2 Samverkansuppdraget Regeringen gav i mars 2009 i uppdrag åt drygt tio myndigheter, däribland Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, att delta i ett samverkansuppdrag om utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I den rapport som sammanfattade uppdraget kommenterades bostadstillägg när det gäller orsaker till att fel uppkommer. Den försäkrade utelämnar både avsiktligt och oavsiktligt uppgifter om inneboende och sammanboende i ansökan. Detsamma gäller inkomstförhållanden. Hög arbetsbelastning och produktionstakt medför brister i kvalitet och kontroll av handläggningen. Vidare framhålls att lagstiftningen är mycket komplex, vilket gör att risken att tolka handlingar i ansökan om bostadstillägg felaktigt och att göra fel bedömningar är relativt stor. 3 ISF I en rapport om effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen konstateras att handläggningstiderna för bostadstilläggen försämrades 1 Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007) s Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2008) s Ekonomistyrningsverket (2011) s

24 kraftigt under 2008 i samband med att Försäkringskassan omorganiserades. Försäkringskassan övergav då den länsbaserade organisationen och koncentrerade handläggningen av bostadstilläggen till ett fåtal orter inom de nationella försäkringscentren. En förklaring till försämringen är att det var en hög andel oerfaren personal som övertog handläggningen i den nya organisationen. Problemen med långa handläggningstider fortsatte även under de följande åren. Det är först under 2011 som Försäkringskassan lyckats återställa handläggningstiderna till en mer rimlig nivå för de bostadstillägg som myndigheten fortfarande handlägger. För den del av handläggningen som Pensionsmyndigheten tog över från 2010 har handläggningstiderna fortsatt att vara långa Förenklingsprojekt I syfte att förenkla och effektivisera administrationen av bostadstillägg har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under 2010 och 2011 drivit ett förenklingsprojekt tillsammans. Syftet är att göra det enklare för försäkrade som söker bostadstillägg samt att minska de administrativa kostnaderna inom förmånen. Detta ska uppnås genom att införa automatiserad överföring av uppgifter från anslutna tjänstepensionsbolag och från Skatteverket. 5 För närvarande pågår en successiv utbyggnad av antalet tjänstepensionsbolag som överför uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Förordningsändringar har trätt i kraft den 15 januari 2012 som avser elektronisk informationsöverföring av taxerade inkomstuppgifter från Skatteverket. 6 En första jämförelse av taxerade inkomstuppgifter och lämnade inkomstuppgifter för bostadstillägg har genomförts under januari Avsikten är att årligen genomföra motsvarande kontroll i samband med att taxeringen fastställs. Enligt myndigheterna är ett av syftena med ovanstående åtgärder att kunna motivera att reglerna för bostadstillägg förändras så att förmånen i fortsättningen kan beviljas tills vidare och inte som i dag för en begränsad period. För att säkerställa rättssäkerheten i handlägg- 4 Inspektionen för socialförsäkringen (2010a). 5 Intervju hos Pensionsmyndigheten. 6 Förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. 23

25 ningen och minimera risken för felaktiga utbetalningar kommer en utökad kontroll att införas. Hur de automatiska och maskinella kontrollerna utformas beror till viss del på de eventuella förslag regeringen lägger i sin proposition om förenklad ansökningshantering av bostadstillägg som aviserats till den 20 mars Rapportens disposition I kapitel 2 beskrivs vad bostadstillägg är, vem som får förmånen samt Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens statistik beträffande handläggningstider och beslut. Kapitel 3 ger en beskrivning av myndigheternas organisation och styrning av bostadstillägg. I kapitel 4 redovisas de intervjuer som genomförts på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Även resultatet av aktgranskningen redovisas i detta kapitel. I kapitel 5 redovisas resultatet av studien om effektiv köhantering. I kapitel 6 avslutas rapporten med ISF:s slutsatser och rekommendationer. 24

26 2 Vad är bostadstillägg? Bostadstillägg syftar till att förbättra förutsättningarna för tillgång till en bostad av god kvalitet. Förmånen riktar sig till personer med aktivitets- eller sjukersättning och pensionärer. 2.1 Bostadstilläggets utveckling Den 1 januari 1995 ersattes det kommunala bostadstillägget till pensionärer med ett statligt bostadstillägg, bostadstillägg till pensionärer Förmånen betalades ut tills vidare under förutsättning att inga förändringar som påverkade nivån av bostadstillägget inträffade. Reglerna upplevdes som svårbegripliga och komplicerade samt medförde en omständlig och tung administration. En utredning tillsattes med uppdrag att se över och modernisera systemet för beräkning av inkomst och inkomstavdrag för bostadstillägg till pensionärer. I utredningen togs detaljrikedomen och komplexiteten i regelverket upp som ett problem, som bland annat medförde att pensionären nästan inte hade någon möjlighet att kontrollera om rätt belopp betalats ut. Ett annat problem som lyftes fram av utredningen var att Försäkringskassan hade svårigheter att få tillgång till ett komplett underlag för beräkning av bostadstillägg. Administrationen skulle kunna underlättas med ökade möjligheter att samköra register från andra myndigheter, pensionsinrättningar och större hyresvärdar. 7 Den 1 januari 2003 trädde en ny lag i kraft, lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Utöver en allmän modernisering av förmånen och en anpassning till det reformerade ålderspensionssystemet var förändringarna att inkomstbegreppet i huvudsak kom att följa skattelagstiftningen och att förmånen tidbestämdes. 8 De nya reg- 7 BTP-utredningen (1999). 8 Prop. 2000/01:140 s

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Fk_4064_Fa Bostadstillägg till pensionärer Uppdaterad 070101 Försäkringskassan ansvarar för förmåner inom pensionsområdet, bland annat inkomst-, tilläggs- och garantipension, omställnings- och efterlevandepension

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostads kostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Avgifter och svarsblankett

Avgifter och svarsblankett Avgifter och svarsblankett för äldreomsorgen i Stockholms stad 2013 Till dig som har stöd från Äldre omsorgen i Stockholms stad För service-, vård- och omsorgsinsatser inom äldre omsorgen, exempelvis hemtjänst,

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. Vem kan få bostadstillägg?

Läs mer

Handläggningen av bostadstillägg

Handläggningen av bostadstillägg isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:14 Handläggningen av bostadstillägg Slutrapport sf Rapport 2014:14 Handläggningen av bostadstillägg Slutrapport En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Föreskrifter om ändring i Pensionsmyndighetens föreskrifter (2010:6) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd;

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Föreskrifter om ändring i Pensionsmyndighetens föreskrifter (2010:6) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd;

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg

Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg För insatser inom äldreomsorg, såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och vård- och omsorgsboende, tar staden ut en avgift.

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg 2016 Avgifter för äldreomsorg För dig som är 65 år och äldre, är bosatt i Stockholms stad och har trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvård eller bor i servicehus eller vårdoch omsorgsboende.

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER Dnr xxx KF, xxx 201X stockholm.se 3 Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) Gäller från och med

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Inkomstförfrågan 2015

Inkomstförfrågan 2015 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Inkomstförfrågan 2015 1. Personuppgifter Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Civilstånd Ensamstående/Änka/Änkling Sambo Gift, sammanboende med maka/make Gift, lever

Läs mer

Inkomstförfrågan 2016

Inkomstförfrågan 2016 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Inkomstförfrågan 2016 1. Personuppgifter Personnummer Gatuadress Telefonnummer Postnummer och ort E-postadress Civilstånd Ensamstående/Änka/Änkling Sambo Gift, sammanboende

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Det är dags att lämna inkomstuppgifter för 2017

Det är dags att lämna inkomstuppgifter för 2017 Sida 1 (5) Det är dags att lämna inkomstuppgifter för 2017 Du som betalar avgift inom äldreomsorgen eller funktionsnedsättning i Värmdö Kommun behöver lämna in nya uppgifter för att vi ska kunna beräkna

Läs mer

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år För insatser till personer med funktionsnedsättning såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och bostad

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Ytterligare information om avgiftsfrågor kan du få genom att ringa oss, se baksidan av avgiftsbroschyren för telefonnummer.

Ytterligare information om avgiftsfrågor kan du få genom att ringa oss, se baksidan av avgiftsbroschyren för telefonnummer. 1 0B0B0B0B0B0BEGÄRAN OM INKOMSTUPPGIFT FÖR 2015 Innan kommunen tar ut en avgift för insatser till äldre eller funktionshindrade, måste vi försäkra oss om att du har ett ekonomiskt utrymme för att betala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; SFS 2001:761 Utkom från trycket den 13 november 2001 utfärdad den 1 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boende kostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 (8) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) Sammanfattning Försäkringskassan har tagit del av promemorian och lämnar nedan synpunkter samt förslag till bestämmelser.

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2014 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2014 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Wimi FK90005_012_G REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Enligt regleringsbrevet för 2013

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 För att kunna räkna ut din avgift för 2014 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Vilken nivå du tillhör framgår av ditt biståndsbeslut. Ledsagning enligt socialtjänstlagen

Vilken nivå du tillhör framgår av ditt biståndsbeslut. Ledsagning enligt socialtjänstlagen Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2017 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 604 kr / månad 1006 kr / månad 1409 kr / månad 2013 kr / månad Vilken nivå du tillhör framgår

Läs mer

Avgifter för hemtjänst 2017

Avgifter för hemtjänst 2017 Avgifter för hemtjänst 2017 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här broschyren

Läs mer

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014 Avgifter inom äldreomsorgen 2014 Du betalar en avgift för den hjälp du får Du som får hjälp av hemtjänsten eller bor på ett äldreboende betalar en avgift för den hjälp du får. Hur mycket du betalar i avgift

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN

INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN Vi ber dig som beviljats bistånd av en omsorgshandläggare att fylla i en inkomstförfrågan. För beviljat bistånd utgår en avgift. För att du ska få rätt avgift

Läs mer

Var vänlig fyll i bifogad blankett gällande förfrågan för beräkning av omsorgsavgift. För att kunna beräkna din avgift rätt behöver vi veta följande:

Var vänlig fyll i bifogad blankett gällande förfrågan för beräkning av omsorgsavgift. För att kunna beräkna din avgift rätt behöver vi veta följande: KINDA KOMMUN Inkomstberäkning Var vänlig fyll i bifogad blankett gällande förfrågan för beräkning av omsorgsavgift. För att kunna beräkna din avgift rätt behöver vi veta följande: De pensionsinkomster

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU7 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2013/14:45

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 För att kunna räkna ut din avgift för 2015 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll.

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Avgifter inom Vård och Omsorg 2014 Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Hemtjänstavgift Hemtjänstavgift beräknas på beviljade timmar

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

1. Personuppgifter Personnummer. Civilstånd Gift/registrerad partner Ensamboende Sammanboende Namn maka/make, registrerad partner

1. Personuppgifter Personnummer. Civilstånd Gift/registrerad partner Ensamboende Sammanboende Namn maka/make, registrerad partner INKOMSTFÖRFRÅGAN 1. Personuppgifter Civilstånd Gift/registrerad partner Ensamboende Sammanboende maka/make, registrerad partner 2. Hemmavarande barn under 18 år 3. Aktuella inkomster, brutto (inkomster

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan

Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan Personuppgifter Här fyller du i dina egna och eventuell make/makas/sambos personuppgifter. Som gifta samtaxeras ni och det är därför viktigt att ni fyller

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Ulf Kristersson

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe.

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe. Sida 1(5) Omsorgsavgifter i äldreboende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom kommunens äldreboenden. I denna skrift kan du

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd; SFS 2004:829 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2015 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 534 kr / månad Nivå 2 890 kr / månad Nivå 3 1246 kr / månad Nivå 4 1780 kr / månad Korttidsvistelse 59 kr / dygn Trygg

Läs mer

Avgifter. inom Funktionsstöd 2015

Avgifter. inom Funktionsstöd 2015 Avgifter inom Funktionsstöd 2015 Du betalar en avgift för den hjälp du får Du som får hjälp av hemtjänsten betalar en avgift för den omsorg och service du får. Hur mycket du betalar i omsorgsavgift beror

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:45

Regeringens skrivelse 2013/14:45 Regeringens skrivelse 2013/14:45 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer når förmånerna fram? Skr. 2013/14:45 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 % Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2011 1 Kronofogdemyndigheten lämnar med stöd

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. 1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.

Läs mer