Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Verksamhetsberättelse 2 (24) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.

3 Verksamhetsberättelse 3 (24) 2 Verksamheten Samhällsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Vårt övergripande mål är att alla elever ska gå ut med en gymnasieexamen och därmed bli behöriga till högskolestudier. Vi har ett tydligt fokus i vår undervisning på att eleverna ska tillgodogöra sig ett vetenskapligt förhållningsätt och bli väl förberedda inför framtida studier på universitet och högskola. Tyvärr ser vi en minskning i jämförelse mer föregående läsår vad gäller andelen elever som når gymnasiebehörighet. Reflektioner kring orsaker och åtgärder ges längre fram i verksamhetsberättelsen. Vi kan också konstatera att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Eleverna kommer från Fyrbodals område och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Antalet elever på SA var föregående läsår knappt 240 elever och dessa var fördelade på 9 klasser. Läsåret 14/15 var 63 % av eleverna på enheten kvinnor och 37.% män. Vi ser en liten ökning av andelen män. Andelen elever i varje klass med utomnordisk bakgrund ligger mellan %. Bland dessa finns elever som är födda i Sverige men också en betydande andel som kommit till Sverige under sin skoltid. Eleverna i årskurs kan välja mellan inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Inriktningen beteende vetenskap är den klart största inriktningen.

4 Verksamhetsberättelse 4 (24) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar SA och SPINT klarade inte målet med budget i balans och redovisade i bokslutet för 2015 ett underskott på 1.17 miljoner. Elevantalet har sedan det nya gymnasiet infördes legat relativt stabilt så det går inte att hitta orsaker till underskottet i förändringar av elevvolymen. Det finns flera förklaringar till underskottet. Den största orsaken är att elevpengen för SA inte täcker in den ökade kostnaden för stöd till elever som av olika orsaker riskerar att inte nå kunskapskraven. Behovet av olika former av stöd har ökat de senaste åren. Särskilt stort är behovet i matematik, moderna språk och gymnasiearbetet. Vår bedömning är att många elever har haft med sig bristfälliga kunskaper från grundskolan. SA har under de senaste åren fått en större andel elever med invandrarbakgrund och med en relativt kort tid i Sverige. Många av dessa elever har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. En annan orsak till det ökade behovet av stöd är den nya skollagens förstärkta krav på särskilt stöd till elever som riskerar att få F i betyg. Andra förklaringar finns att finna i den nya gymnasieskolans poäng och timplan som gör det svårare att vara effektiv i utnyttjandet av tjänster då det finns färre antal 50 poängskurser att spela med. En annan effekt är att kostnaderna för undervisningen i moderna språk har ökat för SA eftersom det inte längre finns samma möjligheter till samordning av resurser vad gäller språkundervisning i årskurs två. Det finns totalt sätt färre antal elever som läser moderna språk i årskurs två jämfört med tidigare. Andra mer tillfälliga förklaringar är att SA har haft extra personalkostnader som orsaktas av sjukskrivningar och att timplanen ändrades för att skapa en bättre studiesituation och minska arbetsbelastningen för eleverna i årskurs två. Min bedömning är att elevpengen för SA behöver justeras utifrån de förändrade behoven. Mitt förslag är att SA får samma elevpeng som ekonomiprogrammet eftersom de har liknande kostnader och behov. 3.2 Personella förutsättningar Personalgruppen bestod av 24 lärare varav 23 lärare med tillsvidareanställning och en med visstidsanställning Alla lärare är behöriga och har lärarlegitimation med ett undantag. För att vi ska kunna klara vårt uppdrag att alla elever ska nå kunskapskraven och för att kunna ge elever i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver är det viktigt att det finns en god och stabil tillgång till specialpedagog, speciallärare och andra lärare som arbetar med stöd. SA är i behov av mer resurs och då särskilt vad gäller specialpedagog. På Agneberg finns endast en specialpedagog som arbetar 100 % och som delas av samtliga enheter och ca 900 elever. Denna resurs borde ökas. 3.3 Organisatoriska förutsättningar Genomsnittet för klasstorlekarna på SA är 26 elever. Det är en rimlig klasstorlek men bör inte bli större om lärarna ska ha utrymme att individualisera, arbeta formativt och göra anpassningar för de elever som är i behov av detta. Lärarna utrycker ofta att de inte

5 Verksamhetsberättelse 5 (24) önskar större klasser än runt 25 elever per klass för att klara sitt uppdrag. Under läsåret har ett beslut fattats om att genomföra en ny organisation på samhällprogrammet. Enheten har organiserats i tre spår. Varje lärare tillhör ett spår och har i så stor utstäckning som möjligt tjänstefördelats inom sitt spår. Varje spår ansvarar för elever i tre klasser. Syftet med förändringen är att öka möjligheterna till samarbete mellan lärare, underlätta uppföljningen av elevernas studieresultat och skapa möjligheter för att snabbare kunna sätta in åtgärder där det behövs. En förutsättning för att alla eleverna ska kunna klara kunskapskraven är att det finns en organisation och tanke för hur man arbetar med anpassningar och särskilt stöd. Under flera års tid har rektorerna på Agneberg under ledning av specialpedagogen byggt upp en stödverksamhet under benämningen Rondellen.

6 Verksamhetsberättelse 6 (24) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Vi har inte kommit särskilt långt i vår strävan att ha ett större inflytande över temadagen för att bättre kunna anpassa innehåll till samhällsprogrammets behov och förrutsättningar. Ett undantag har dock funnits det här läsåret då vi haft möjlighet att påverka innehåll och upplägg för en utav temadagarna som handlade om demokrati och valet. Lärare på Agneberg var den drivande kraften i att arrangera upplägget för hela gymnasieskolan. I övrigt har vi haft svårt att få gehör för våra tankar och idéer om eget upplägg. Utdrag ur Skolans plan för läsåret 2015/16 Utvärdering av skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling Rektorsenhet SA/SPINT(Samhällsvetenskapsprogrammet och SPINT) Under våren 2105 genomfördes en enkät på skolan och deltagandet på SA/SPINT var deltagandet 69 %. Svarsfrekvensen för enkäten 2014 låg också på 69 % medan frekvensen 2013 var 38 %. Vi kan konstatera att vi lyckas behålla den ökning som skedde mellan 2013 och 2414 men att vi har inte nått vårt uttalade mål att öka svarfrekvensen ytterligare. Tabell 1: Elevernas svar på frågan hur de trivs på skolan i procent Svar Antal 2015% 2014% Trivs mycket bra Trivs bra Trivs ganska bra Trivs inte så bra Trivs inte alls Vet ej Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola

7 Verksamhetsberättelse 7 (24) Tabell 2: Elevernas svar på frågan om de känner sig trygga på skolan, i procent. Svar Antal 2015% 2014% Jag känner mig alltid trygg Jag känner mig oftast trygg Jag känner mig ganska trygg Jag känner mig sällan trygg Jag känner mig aldrig trygg Vet ej Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola De flesta eleverna på SA/SPINT trivs på skolan, sammanlagt 94 % svarar att de trivs ganska bra, trivs bra eller trivs mycket bra. Siffran är något lägre än 2014 som låg på 97 %. Vad minskningen på tre procentenheter kan bero på är svårt att med säkerhet veta men en förklaring kan ligga i att det under 2014 fanns det en del oroligheter bland elever i början av läsåret som kan ha skapat otrygghet bland eleverna, Enkäten visar också att eleverna känner sig trygga. På SA/SPINT har 98 % svarat att de alltid känner sig trygga, oftast känner sig trygga eller känner sig ganska trygga och andelen var i stort sett samma som 2014 då 99 % svarade att de kände sig trygga. Ett annat mål för läsåret 2104/15 var att göra kunskapen om lagarna mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling större och att göra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling mer känd bland eleverna. Enkätens resultat visar en klar förbättring särskilt i jämförelse med I enkäten 2013 svarade 75 % av eleverna på Agneberg att de kände till att det fanns lagar mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och motsvarande siffra för enkäten 2014 är 91 % och för 2015 är 92 %. Även vad gäller frågan om eleverna känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan vi se en förbättring. I enkäten för 2013 svarade 48 % eleverna på Agneberg ja och i enkäten 2014 svarade 67 % ja på frågan och 2015 var motsvarande siffra för SA/SPINT 71 %.

8 Verksamhetsberättelse 8 (24) Tabell 3: Andel elever som känner till att det finns lagar (Diskrimineringslagen och Skollagen) mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, i procent. Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja Nej Summa % Antal svar Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola Tabell 4: Andel elever som känner till att det på Agneberg finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling i procent Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja Nej Summa % Antal svar Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola I 2014 och 2015 års enkät fanns följdfrågor om eleverna känner till innehållet lagarna och i planen. I enkäten 2014 svarade 46 % att de känner till innehållet i lagarna och endast 28 % att de kände till innehållet i skolans plan. I enkäten från 2014 kan vi se att andelen elever som känner till innehållet i lagarna har ökat till 56 % medan andelen som svarat att de känner till innehållet i planen ligger kvar på samma nivå. Vi kan dra slutsatsen att flertalet känner till att det finns lagar och att skolan har en plan men att osäkerheten om innehållet är större. Däremot visar resultatet att andelen elever som uppger att de under läsåret har diskuterat och arbetat med frågor kring diskriminering och kränkande behandling har ökat svarade 48 % av Agnebergs elever ja på frågan och 2014 svarade 55 % av Agnebergseleverna samt eleverna på SA/SPINT ja på frågan och 2015 var motsavarende siffra 56 %. I enkäten 2015 uppgav något fler elever på SA/SPINT att de blivit utsätta för diskriminering än Andelen elever som svarade att de inte blivit utsätta för diskriminering var % och 2015 var motsvarande siffra 91 %. Av de elever som känt sig diskriminerade uppger de etniskt tillhörighet som den vanligaste diskrimineringsgrunden. Andelen elever på SA/SPINT som uppger att de inte blivit kränkta utgör % och det är samma nivå som De områden som vi arbetade med utifrån elevenkäten 2014 var demokrati (religion, kultur,) etnicitet och självkänsla, att göra handlingsplanen och

9 Verksamhetsberättelse 9 (24) årshjulet mer känt hos elever och personal samt att förbättra tryggheten på vissa platser i skolan. Följande åtgårder/aktiviteter har genomförts: Kompetensutveckling för personalen om anpassningar av undervisningen utifrån olika funktionshinder tillsammans med specialpedagogiska enheten. Föreläsning på K-dag om dyslexi. Föreläsning har genomförts för personal av Hans Abrahamsson om socialt hållbart samhälle och var ett led i planeringen inför en första temadagen kring demokrati och förståelse. Föreläsning har genomförts för personal av Mattias Kullberg, från Maria Ungdom. Han pratade om droger och förebyggande arbete kring detta. Förelösningen var ett led i planeringen av den andra temadagen kring må-bra. Majoriteten av ämnesgrupperna har lämnat in en plan till respektive rektor för hur de skall arbeta med det prioriterade området. Elever och lärare ska delta i ett Erasmus + projekt (Who is knocking on my door) med nio andra länder i Europa. Projektets huvudtema är integration. Eleverna kommer att arbeta med frågor kring om öppenhet, tolerans, rasism, kultur och religion. Skolan har medverkat i projektet, Varje människa kan göra skillnad, som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. Skolan hade under vårterminen 2015 en kub stående på skolgården, som fylldes med elevarbeten kring mänskliga rättigheter och artikel 3, rätten till ett tryggt liv. Elever och lärare besökte Stockholm och deltog under Raoul Wallenbergs dag. FN-rollspel har genomförts för Elever på SA, SPINT och EK som läser internationella relationer och samhällskunskap 3 mänskliga rättigheter, konfliktlösning, perspektiv och förståelse. Under höstterminen 2014 startadet Erasmus +projektet Who is knocking om my door. Ett samarbetsprojekt med 6 andra länder kring temat integration och rasism. Tre temadagar Demokrati och förståelse: valet 2014, samhällskunskapslärarna höll i planering och genomförande. Vi hade besök av de politiska partierna samt ungdomsförbunden. Åk 3 hade paneldebatt med representanter från riksdagspartierna, åk 1 och 2 mötte de politiska ungdomsförbunden. Identitet och självkänsla: må bra, för årskurs 1 och 2 med föreläsning av Mattias Gullberg Må bra och gör bra val i livet. Eleverna arbetade med studieteknik, orka plugga. För årskurs 3 var temat framtid med en studie- och yrkesmässa anordnad av studie- och yrkesvägledarna. Kärlek och sexualitet. För årskurs 1 och 2 var det en föreläsning av Manne Forsberg i Agnebergshallen samt utställning av Amnesty International, Rädda Barnen och Angeläget etc. Eleverna arbetade även med nöjdkundenkäten, omprovsdag samt eget arbete för att ta igen restuppgifter. Genomföra aktiviteter för ökad sammahållning mellan årskurser och program

10 Verksamhetsberättelse 10 (24) Vi genomförde ett gemensamt luciafirande för hela Agneberg. Vi genomförde en gemensam skolavslutning för hela Agneberg På SPINT har man genomfört SPINT-dagar med gemensamma aktiviter över årskurserna. Elever har varit delaktiga i utformandet av ny möblering i 512 och på SPINT-torget för att öka trivseln. SPINT-torget är klart och arbetet i 512 planeras att bli klart under ht 15. Göra handlingsplanen mer känd Vi har fortsatt arbetet med att förtydliga våra rutiner om när och hur information om lagstiftning och Agnebergs handlingsplan skall ske Vi har förtydligat årshjulet för likabehandlingsarbetet Vi har arbetat för att få fler elever att svara på enkäten Utsatta platser i skolan Vi har justerat lås på toaletterna. Vi har förändrat städrutiner på toaletterna och haft extra städning i allmänna utrymmen t ex vid hög höjd. Skapat möjligheter till avskilt ombyte i samband med idrott och hälsa De förbättringar som gjordes kring de utsatta områdena i förra årets enkät visade på gott resultat eftersom dessa inte längre pekades ut som obehagliga Öka medarbetares och elevers kunskap om att vi på skolan har olika kulturella bakgrunder och arbeta för att vi på ett bra sätt tar tillvara på skolans kulturella mångfald. Implementera tankar och idéer från projektresa (det mångkulturella Istanbul), Erasmus+, Raoul Wallenbergsprojektet Allt i handlingsplanen är genomfört. Dessutom pågår projektet Who is knocking at my door ett läsår till. Inför nästa läsår vore bra att enas kring något projekt som alla kan känna delaktighet i. De projekt som genomförts under förra läsåret inbegrepp inte alla lärare inom programmet även om t. ex Raul Wallenbergsprojektet Att göra skillnad hade stor genomslagskraft och innefattande många elever, program, ämnen och lärare. 4.2 Barns/elevers ansvar och inflytande Skapa en trygg och lugn arbetsmiljö för elever (och personal).

11 Verksamhetsberättelse 11 (24) Tydligare ledarskap på olika nivåer och användning av skollagens åtgärdstrappa En skriftlig handlingsplan med riktlinjer och rutiner har tagits fram och gåtts igenom i gruppen. Lärarna anser att det har blivit tydligare vad som gäller. I linje med riktlinjerna genomfördes en rad samtal av Ea-lärare, elevhälsa och rektor med elever och vårdnadshavare i samband med uppkomna situationer som skapat oro. Vklass har också bidragit till att öka kommunikationen med vårdnadshavare. Situationen lugnade sig under läsårets gång. 4.3 Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Ett förslag till plan har tagits fram och kommer under hösten 2015 att helt färdigställas och implementeras. Se bilaga 4.4 Kunskaper Att SA är ett högskoleförberedande program skall genomsyra utbildningen. Vetenskapligt förhållningssätt och arbetssätt Det första vi kan konsterara är att vi inte nått målet vad gäller andelen elever som når högskolebehörighet. Vi kommer därför att ha fortsatt fokus på att nå vårt mål med ökad andel elever som går ut med gymnasieexamen. Vi har förtydligat vår information till elever och vårdnadshavare om vad det innebär att läsa på SA. Alla SYVare i Fyrbodal har vid två tillfällen under läsåret bjudits in till Uddevalla gymnasieskola för information. Vi har vinnlagt oss om att lyfta fram vad som är väsentligt för eleverna att veta om samhällsprogrammet och vad det innebär att läsa på ett högskoleförberedande program. Ett av syftena har varit att komma bort från bilden att SA är en fortsättning på grundskolan och något man kan läsa om man inte vet vad man vill. Vi har i stället försökt förmedla budskapet att SA är något man väljer om man vill bli väl förberedd för högskolestudier och om man tycker det är intressant och roligt att läras sig mer om människan och samhället mm. Vissa kontakter med högskolan har knutits under året och vi har fortsatt den inslagna vägen på att arbete med vetenskapliga metoder och arbetsätt. Vi behöver dock bli mer stringenta när det gäller vetenskapliga metoder. Vi bör inventera vilka vetenskapliga begrepp, metoder och modeller som gås igenom i elevens olika kurser. Vi behöver bli bättre på alt att lära eleverna ta eget ansvar för sina studier.

12 Verksamhetsberättelse 12 (24) Våra gymnasielever skall nå högskolebehörighet Vidareutveckla strategier för elevuppföljning Under läsåret har vi kommit i gång bra med att använda V-klass. De flesta lärarna la under vårterminen in information om resultat inför utvecklingssamtalen efter ett gemensamt beslut. Eleverna är däremot missnöjda över att alla lärare inte lägger in prov och större inlämningsuppgifter i Vklassprovkalender. Vi behöver därför bli bättre på detta så att eleverna får en tydligare översikt av sina arbetsuppgifter. Vi har inte genomfört ett särskilt schema i samband med nationellaproven som vi från början önskat göra. Däremot så skapades möjligheter för lärare i svenska till sambedömning av uppsatser. Vi genomförde vår nya plan vad gäller implementering av gymnasiearbete för åk 2 med mycket goda resultat. Eleverna i åk 2 fick träffa eleverna i åk 3 som berättade om sina arbeten och gav tips och råd. Syftet var att skapa motivation och inspiration inför nästa års gymnasiearbets samt ge eleverna en bättre förståelse för vad gymnasiearbetet innebär. Vi har försökt att skapa fler tillfällen till pedagogiska diskussioner på våra verksamhetsmöten bland annat så har lärare jämfört centralt innehåll i olika ämnen och kurser för att hitta beröringspunkter och eventuella samarbetet. Vi har också haft diskussioner kring formativ bedömning och likvärdig betygsättning och diskussioner kring hur vi kan använda Vklass så att det gynnar elevernas lärande. Under våren har vi också fattat ett beslut om en ny arbetsorganisation. Alla klasser delas in i spår och lärarna tjänsteplaneras efter spåren, vilket innebär att varje lärare undervisar i så hög utsträckning som möjligt i ett spår. Det vi önskar uppnå med detta är att öka förrutsättningarna för mer pedagogiska diskussioner, underlätta och möjliggöra mer samarbete mellan ämnen och underlätta och förbättra elevuppföljningen. Vi har också kontinuerliga elevhälsokonferenser där vi diskuterar strategier för att elever ska nå högskoleförberedelser. Undervisande lärare för en kontinuerlig dialog för att hitta lösningar i elevernas studier. Extra anpassningar utförs inom ramen för undervisningen. Om inte det är tillräckligt finns möjligheter till särskilt stöd i Rondellen. Utöver detta erbjöds kontinuerligt stöd i engelska, matematik, samhällskunskap naturkunskap mfl. Vi har ett tätt samarbeta med elevhälsan och tar tidigt med dem i arbetet när skolsituationen inte fungerar för eleverna Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Genomföra moment i undervisningen kring miljöfrågor och hållbarutveckling inom flera ämnen på Samhällsprogrammet Inom ämnet naturkunskap har eleverna bland annat arbetat med att analysera konsumentens ansvar och diskutera en förändring i riktning mot en hållbar utveckling där ekosystemens produktionsförmåga bevaras och social och ekonomisk rättvisa nås. I kursen naturkunskap 2 har eleverna arbetat med ett projekt kring hållbar utveckling i Uddevallas kommun. Efter undervisning om plaster kopplat till hälsa skrev eleverna debattartiklar angående lämpligheten att lägga in ett PVC-golv i Agnebergshallen. Artiklarna skickades till Bohusläningen. De har också haft en arbetsuppgift kring kommunal planering för hållbarutveckling. Efter undervisning om grundämnen joner, kvävets kretslopp och eutrofiering får eleverna en roll som tjänstemän på kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor. De får i

13 Verksamhetsberättelse 13 (24) uppgift att ta beslut i två till kommunen inkomna ansökningar gällande musselodling respektive svinuppfödning i närheten av en havsvik i kommunen. Inom ämnet geografin har eleverna fått arbeta bland annat med området energi. Eleverna ta reda på fakta, för- och nackdelar kring olika energikällor, vilken påverkan dessa har på miljön, hur vi kan använda olika typer av energislag i framtiden etc. Ett annat avsnitt handlar om vatten och vilken källa till konflikt detta är. Finns både konflikter om vattnet (t.ex. Jordanfloden) och mänskliga projekt som urartat eller varit ifrågasatta typ Aralsjön eller Assuandammen. Vidare har eleverna diskuterat glaciärers avsmältning och vilken roll människan eventuellt har i detta sammanhang (med stigande medeltemperaturer). Ett av målen för att mäta om eleverna tillgogogjort sig kunskaper nom området var att alla elever skulle uppnå minst E i beröra kurser. I kursen naturkunskap 1 nådde 96 % av eleverna på SA och SPINT minst betyget E och motsvarande siffra för samhällskunskapen 1b var 98 %. Därmed har de allra flesta eleverna uppnått kunskapskraven inom området hållbarhet. Vad gäller ämnet geografi så var resultatet sämre och där har 80 % av eleverna klarat minst betyget E. 4.5 Bedömning och betyg Stärka insikten kring betyg och bedömning samt formativ bedömning i enlighet med GY11 Fortsätta utvecklingen av goda metoder och ta vara på kompetensen på skolan genom kollegialt lärande Vi har haft bra samtal i våra ämnesgrupper och i programgruppen kring GY11 och formativ bedömning. Detta arbete bör fortsätta och utvecklas även under nästa läsår. Området har också funnits med som en diskussionspunkt i medarbetarsamtalen. Eleverna utrycker i klassråd och programråd att de tycker det är bra när lärare lägger in resultat i Vklass och eller använder sig av matriser för att åskådlig göra vilka kunskapskrav eleverna uppnått. I klassråd och programråd har också framförts önskemål om att alla lärare ska lägga in sina resultat i V-klass. Diskussioner i programgrupperna har gjorts kring om det skall vara obligatorisk att lägga in alla resultat eller om det räcker att lägga in kommentarer inför utveckinsamtal. Någon gemensamt beslut om detta har inte tagits men vi har beslutat att fortsätta diskussionerna och hänskjuta ett eventuellt beslut till läsåret 15/16. Även pedagogiska diskussioner om matriser fördelar och nackdelar har genomförts och inom gruppen framkommer olika synsätt kring matrisers förtjänster. Alla är dock överens om att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att både ha formativ bedömning och summativ bedömning samt att ha en bra dialog med eleverna kring detta. Vklass ses av de flesta som ett bra stöd att utveckla det formativa lärandet ytterligare.

14 Verksamhetsberättelse 14 (24) 5 Resultat av mått I nedanstående tabell redovisas olika nyckeltal som är prioriterade. Det första nyckeltalet handlar om elevers inflytande och siffran är tagen från kommunens brukarundersökning. Andel elever som upplever att lärarna och rektor tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter ligger på 77 % och är lägre för flickor än pojkar. Vi har under läsåret arbetat med att förbättra elevinflytande på flera plan. Vi har arbetat för att göra den formella strukturen för elevinflytande på enheten mer tydlig och känd för elever och personal och för att rutinerna kring dessa ska följas. Enligt dessa ska klassen regelbundet ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar förutom elevrepresentanterna, rektor, lärare och programsamordnare. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. För att förbättra processen och se till att elevernas frågor och synpunkter inte glöms bort har vi t ex satt in en stående punkt på dagordningen vid APT och verksamhetsmöten med frågor till och från klassråd/programråd. Vi har också under året arbetat för att eleverna ska ha mer inflytande i klassråd och programrådet genom att konsekvent sett till att råden har fått utvärdera olika frågor och olika aktiviteter samt också använt klassråd och programråd som bollplank i olika utvecklingsfrågor. Vår bild är att programrådens aktivitet har ökat och att även deltagandet av eleverna vid mötena har ökat. Vi har haft som strategi att lära klassrådsrepresentanterna t ta med sig synpunkter och frågor till programråden och sedan återkoppla till klassen. Vi ser även här en förbättring även om det fotfarande finns en del kvar att göra. Ett problem är att eleverna ofta prioriteras lektioner framför att gå på programråd och HSG. Utöver detta är varje lärare skyldig att ha diskussioner och utvärderingar av undervingen i respektive ämne. Enligt eleverna så följer inte alla lärare. Framför allt har eleverna påpekat att alla lärare inte tar hänsyn till deras arbetsbelastning vad gäller prov och större inlämningsuppgifter. För att åtgärda detta har vi beslutat att genomföra nya rutiner. Utöver att varje lärare är skyldig att lägga in prov och större inlämningsuppgifter i kalendariet i Vklass så skall det finnas en stående punkt på dagordningen vid arbetslagsmöten som berör provkalendariet. Syftet är då att se över vad som är inplanerat och hur elevernas arbetsbelastning ser ut samt lyfta elevers önskemål om förändringar. Vi tror också att vår nya arbetsorganisation med tre arbetslag kring tre spår skapar bättre förutsättningar för lärare att samverka kring elevinflytande och möjligheter för att kunna ta större hänsyn till elevernas synpunkter. Det andra nyckeltalet handlar om avhopp. Det är otydligt vad som menas med avhopp eftersom termen inte är korrekt enligt de styrdokument som skolan har. Vedertagen term är avbrott alternativt byte till annat program. Av de 16 elever som redovisas under begreppet avhopp så har 11 elever avbrutit sina studier från samhällsprogrammet och Uddevalla gymnasieskola för att i de flesta fallen påbörja studier på annan gymnasieskola. Eleverna har gått till gymnasieskolor på hemorten och till

15 Verksamhetsberättelse 15 (24) plusgymnasiet. I ett utav fallen har eleven blivit utskriven från skolan på grund av att denne inte varit närvarande. De skäl eleverna har uppgett till sina avbrott är att de inte trivs eller tycker att det är för svårt samt att kraven är för höga. En del av dessa elever önskade byta till ett yrkesprogram inom UG men det fanns inte möjlighet till detta och därför valde man att gå till yrkesprogram på plusgymnasiet. Andra skäl som har uppgetts är långa resvägar och personliga skäl. Resterande fem elever har bytt till andra program inom gymnasieskolan. Det tredje nyckeltalet berör andelen elever som har avslutat sina studier med en fullgod gymnasieexamen och därmed fått behörighet att söka in på universitet och högskola. Det är svårt att göra en korrekt analys kring statistiken vad gäller gymnasieexamen eftersom det finns felaktigheter i statistiken. I siffrorna har elever som har gått ett fjärde år tagits med men också de elever som enligt beslut ska gå ett fjärde år under läsåret d.v.s. elever som inte har avslutat sin gymnasieutbildning pga. av sjukdom eller studiesvårigheter. Det bli fel att ha med båda dessa grupper i underlaget och det blir svårt att jämförelsen över tid om man inte räknar på samma sätt varje år. I tidigare statistik har gruppen som fått förlängd utbildning inte räknats med förrän utbildningen är avslutad. Enligt de siffror som redovisas ovan ligger andelen för elever på samhällsprogrammet (SA) som fått en gymnasieexamen på 74 % och motsvarande siffra för föregående år var 97 %. Att siffran för avgångseleverna 2015 skulle bli lägre än 2014 är ingen överraskning eftersom vi har haft ett större antal elever med studiesvårigheter och sjukdomsbilder men den ligger dock betydligt lägre än våra egna beräkningar. Enligt egen framtagen statistik ligger siffra på ca 84 % och skillnaden i siffrorna finns till största delen att finna i hanteringen av de elever som går ett fjärde år. Det finns ytterligare en faktor som påverkar resultaten. Det finns fem elever som inte redovisas i resultaten eftersom de formellt gått på Humanistiska programmet och är för få för att redovisas separat. Det är rimligt att slå ihop dessa fem elever med SA eleverna eftersom de ingått i SA klasserna och har i så hög utsträckning som möjligt haft gemensam timplan och undervisning. Lägger vi till dessa fem eleverna så har 86 % av eleverna på SA/HU fått en gymnasieexamen. Oavsett hur vi räknar kan vi konstatera en markant minskning från läsåret 2013/14 då motsvarande siffra för SA var 96 % och för HU 100 %. Det finns flera förklaringar till de försämrade resultaten. Jag har redan nämnt att andelen elever som var i behov av stöd var betydligt större bland dessa elever än de elever som slutade Vi har inte riktigt kunnat möta det ökade behovet fullt ut på grund av att vi saknat ekonomiska resurser men också pga. av sjukskrivningar bland personal som inte kunnat ersättas fullt ut. Vi kan konstatera att resultatet för de 6 elever som gick ett fjärde år inte heller varit lika goda som föregående läsår. Två utav eleverna blev klara och fick sin studieexamen och ytterligare två eleverna avbröt studierna innan de var klara. Övriga elever nådde inte helt i mål även om de kom ytterligare en bit på väg mot målet att få en gymnasieexamen. Andra faktorer som lyfts fram av lärarna i samband med analys och diskussion kring våra resultat är att lärarna upplever att sedan gymnasiereformen 2011 har andelen elever med bristfälliga förkunskaper ökat.

16 Verksamhetsberättelse 16 (24) Glappet mellan grundskolan och gymnasiet har ökat. Detta är särskilt tydligt i ämnena matematik och moderna språk. Vi har också sett en ökning av elever med invandrarbakgrund, med relativ kort tid i Sverige, och som har brister i svenska språket samt saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara kunskapskraven. Det här är ett tydligt utvecklingsområde för programmet. Det behov som vi ser kring detta är följande: Större möjlighet till modersmålshandledning, ökat stöd/handledning framför allt inom SO ämnen. Det fjärde nyckeltalet visar ett genomsnittligt betygspoängen för SA som ligger på 12,5 motsvarande siffra var ,2. Även här kan en del av försämringen förkaras av de redan nämnda felaktigheterna i statstiken men det förklarar inte hela bilden. En förklaring ligger i att eleverna som började 2012 hade sämre ingångsvärden än de elever som började Jag har redan nämnt att andelen elever som var i behov av stöd har ökat på samhällsprogrammet och att vi inte riktigt kunnat möta det ökade behovet fullt ut. Även i detta sammanhang spelar de förklaringar in som beskrivit ovan d.v.s. att lärarna upplever att andelen elever med bristfälliga förkunskaper ökat. Detta är särskilt tydligt i ämnena matematik och moderna språk. Vi har också sett en ökning av elever med invandrarbakgrund, med relativ kort tid i Sverige, och som har brister i svenska språket samt saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara kunskapskraven. Det här är ett tydligt utvecklingsområde för programmet. Det behov som vi ser kring detta är följande: Större möjlighet till modersmålshandledning, ökat stöd/handledning framför allt inom SO ämnen. Andelen elever som har minst E i alla ämnen ligger på 58 %. Även här är det svårt att kommentera resultaten eftersom det är samma fel i underlaget som har redovisats ovan. Det finns i nuläget inte heller tillgång till några jämförande mått som t ex från föregående år eller resultat för hela riket. En kommentar kan dock göras som gäller flickor respektive pojkars studieresultat. Där vi kan se en markant skillnad mellan flickors resultat som ligger på 66 % och pojkars som ligger på 44 %. Dessa resultatföljer trenden från tidigare år och följer även den nationella trenden d.v.s. att flickor lyckas väsentligt bättre än pojkar. En av förklaringarna är att pojkarna har större kunskapsluckor med sig från grundskolan och har sämre studievanor än flickor. Det kan vi t ex konstatera när vi jämför flickor intagningsvärden med pojkars. Vi har också noterat att fler pojkar är ovilliga eller ointresserade att ta till sig det stöd som erbjuds och verkar inte ta lika allvarligt på studierna som flickor. Troligtvis finns fler förklaringar än dessa. Det är tydligt att pojkars sämre resultat är ett område som vi behöver dyka djupare i och jobba vidare med under nästa läsår. En strategi år att fortsätta utvecklingen av vår stödverksamhet Rondellen och föra in perspektivet hur vi ska motivera de pojkar som inte vill ha hjälp. Vi ska också fortsatta arbetet med att utveckla elevernas studieteknik och ansvartagande.

17 Verksamhetsberättelse 17 (24) Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter Antal avhopp Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola , , ,1 5.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten på Samhällsprogrammet nyckeltal uppvisar ett sämre resultat än tidigare läsår. Tyvärr finns det en del brister i årets underlag vad gäller nyckeltalen. För det första finns det felaktigheter kring vilket elevunderlag statistiken bygger på vilket gör att det är svårt dra helt säkra slutsatser om resultaten. Detta är något som måste åtgärdas på gymnasiechefs nivå. Vi rektorer behöver får ett fullständigt och korrekt underlag kring våra nyckettal och betygsstatistik för att vi ska ha möjlighet att tillsammans med våra medarbetare på ett bra sätt följa upp enhetens resultat och fatta beslut om åtgärder och nya mål för enheten. För det andra har vi ännu inte fått tillgång till skolverkets siffor som skapar större möjligheter till relevanta jämförelser och analyser. Detta problem är svårt att komma runt då datumen för när verksamhetsberättelsen ska vara klar ligger före datumet då skolverket publicerar sina resultat. Kommande prioriterade läroplansmål 5.2 till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov

18 Verksamhetsberättelse 18 (24) Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. 5.3 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 Kunskaper: Fler Elever som klarar gymnasieexamen Elevers ansvar och inflytande Hållbar utveckling Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Arbeta mer formativt, utveckla och förbättra arbetet kring anpassningar och stöd. Arbeta med studieteknik och vetenskapligt förhållningssätt. Ha ett särskilt fokus på pojkars resultat och elever med studiesvårigheter i kombination med och utomnordisk bakgrund. Stärka elevdemokratin genom att ytterligare förtydliga och förstärka strukturen och processen kring elevdemokrati. Genomföra och arbeta efter de beslut som vi under föregående läsår beslutat om och som syftar till att öka elevernas möjligheter till påverkan och inflytande. Skapa utrymme för diskussioner och planering i ämnesgrupper och arbetslag i syfte att arbeta fram ett förslag om hur vi kan arbeta med temat hållbar utveckling inom såväl varje ämne som i ämnesövergripande projekt och samarbeten.

19 Verksamhetsberättelse 19 (24) 6 Sammanfattning Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 14/15 är att fortsätta vår inslagna väg att arbeta mot målet att eleverna skall bli väl förberda för högskolestudier och att samtliga elever ska nå högskolebehörighet. Utifrån resultaten kommer ett särskilt fokus att ligga på att ge eleverna större möjligheter att nå kunskapskraven så att fler elever klarar gymnasieexamen.

20 Verksamhetsberättelse 20 (24) Bilaga: SYV plan för SA och SPINT Plan för studie- och yrkesvägledning, Uddevalla kommuns gymnasieskola Studie- och yrkesvägledning = Vårt gemensamma ansvar Uddevalla kommun vill ha en likvärdig skola där alla gymnasieskolans elever erbjuds studie- och yrkesvägledning i enlighet med styrdokumenten för gymnasieskolan (främst Skollagen 2010:800, Läroplanen för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) och Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. Genomförandet inom respektive rektorsområde Rektor ansvarar för att respektive program inom Uddevalla gymnasieskola utarbetar en plan för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Planen ska innehålla konkreta arbetsmoment i olika årskurser. Planen ska kontinuerligt utvärderas och vid behov uppdateras. Planens centrala innehåll Skolans mål är att varje elev ska: Bli medveten om sig själv Bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen Lära sig att fatta och genomföra beslut Studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär: - praktiska arbetslivserfarenheter - undervisning som rör arbetslivet - studiebesök - utbildningsinformation - aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom Studie och yrkesvägledning i snäv bemärkelse innebär: - personlig vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp

21 Verksamhetsberättelse 21 (24) Plan för Studie- och Yrkesvägledning Rektorsområde SA SPINT Studievägledarens ansvar: Åk 1 Presentation i klasserna tillsammans med Elevhälsan Klassinformation Introduktion till gymnasiestudier och vidare studier Åk 2 Klassinformation i samband med inriktningsmål, programfördjupningsval och Individuella val med särskild inriktning på behörighet jämförelsetal - meritpoäng Åk 3 Klassinformation inför vidare studier i Sverige och utomlands och arbete i Sverige och utomlands Samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring elever med funktionsnedsättning Förberedelser och genomförande av temadag om utbildning och arbete, tillsammans med övriga studie- och yrkesvägledare på gymnasiet, och i samarbete med Arbetsförmedlingen. Kontinuerligt samtliga årskurser: Studie och yrkesvägledningssamtal med enskilda elever och grupper Studie- och yrkesvägledningssamtal inför förändringar av elevens studiesituation (t ex byte av program, skola, inriktning, profil eller kurs) Motivationshöjande studievägledningssamtal Vara behjälplig vid byten av individuellt val, språk m.m. Vara behjälplig vid kompletterande val av individuellt val för elever som saknar poäng eller av någon anledning ej valt. Vara behjälplig vid lösningar för elever som saknar poäng/har för många poäng i sin studieplan.

22 Verksamhetsberättelse 22 (24) Väglednings/Inskrivningssamtal med elever från andra program inom Uddevalla gymnasieskola eller från andra skolor, vilka söker sig till SA/SPINT efter omvalsperiodens slut eller till högre årskurs. Utskrivningssamtal med elever som vill avbryta sina gymnasiestudier för att samtala/planera för andra studier/praktik/arbete. Personal/föräldrar Samverka inom elevhälsan och bidra med aspekter utifrån vägledningsperspektiv. Samverka med lärare och skolledare om elevärenden utifrån vägledningsperspektiv Vara skolans expert på behörighet, tillträde till vidare studier, arbetsmarknaden och utbildningsväsendet. Medverka vid föräldramöten Programmets ansvar: Information om inriktningar och programfördjupningar Programsamordnare ansvarar för att tillsammans med rektor ta fram skriftligt informationsmaterial om inriktningsval och programfördjupningsval inför elevernas val av inriktning och programfördjupningar inför år 2 och 3. Programsamordnare ansvarar för att tillsammans med rektor organisera och genomföra muntlig information för eleverna i åk 1 och 2 om val till inriktning och programfördjupning. Informationen sker genom besök i klasser och genomförs i slutet på hösterminen. Rektor utser en skuggningsansvarig persons per program som organiserar skuggning för de elever som är intresserade av att byta till SA eller SPINT. Inom ramen för undervisningen SA och SPINT har ett övergripande mål att alla elever ska bli behöriga till högskolan och bli väl förbereda för att klara högskolestudier. Vi har därför ett särskilt fokus på att träna färdigheter som krävs för högskolestudier och det innebär bland annat: Studieteknik som en röd tråd genom alla är tre åren.

23 Verksamhetsberättelse 23 (24) Vetenskapligga metoder och förhållningsätt. Eleverna tränas t ex i analytiskt tänkande och källkritik. Träning i vetenskapligt skrivande. Eleverna skriver bland annat två fackuppsatser i åk 2 och 3 som en förberedelse inför gymnasiearbetet. Samarbetet med universitet och högskolor som t ex studiebesök eller forskare som kommer till klasser och föreläser om ett specifikt ämne. Besök av före detta elever som numera läser på universitet. Engelska: Vi tränar formellt skrivande och låter dem skriva formella brev etc. Argumenterande texter, lyssna på föreläsningar, läsa vetenskapliga texter etc. CVskrivning och jobbansökningsbrev skrivs och jobbintervju i rollspel. SASPINT-treorna besöker universitetets öppet hus i England, EKSPINT-treorna förbereder och genomför praktik i England. Föreläsare från Högskolan Väst kommer en gång per läsår till SPINT-treorna. Bad science används som lektionsunderlag. Historia: Vårt program är högskoleförberedande och det är en röd tråd i vårt ämne. Vi arbetar mycket med källkritik som ju berör alla ämnen. Vi arbetar med redovisningsformer som förbereder eleverna för högskolan såsom fackuppsatsen och seminarieform. Matematik: Då matematik 2b är ett behörighetskrav för många utbildningar kommer det ofta in diskussioner om varför matte behövs till just den utbildningen. Diskussioner om vad för matematik som behövs i olika yrken förekommer ofta. Träning inför högskoleprovet. Psykologi: Vi påtalar i våra kurser skillnaden mellan psykolog, psykoterapeut, psykiater, kurator, psykologilärare etc. Vid tillfälle tar vi in besök av yrkesverksamma som har anknytning till psykologi. T.ex. sjuksköterska inom äldrepsykiatrin, besök av kurator, polis etc. Vi arbetar med studieteknik och i olika gruppkonstellationer vilket ger eleverna träning inför både framtida yrkesliv och studier. Samhällskunskap: I såväl Sh 1a1 som Sh 1b, är detta centrala delar av kurserna. Centralt innehåll: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Antingen separatläses arbetsmarknad som moment, annars med momentet samhällets ekonomi. Svenska: Eleverna får skriva cv och personligt brev, de får träna på olika typer av intervjusituationer och får träna på att argumentera. Ofta hänvisas till färdigheter som behövs vid universitet- och högskolestudier och PM-skrivande, källkritik och källhänvisning tränas frekvent.

24 Verksamhetsberättelse 24 (24)