PTS-ER-2005:8 Bilaga 2

Transkript

1 PTS-ER-2005:8 Bilaga 2 ANALYS AV UTVECKLINGEN AV UTBYGGNADEN AV DEN TREDJE GENERATIONENS MOBILA SYSTEM OCH ANALYS AV FRAMVÄXTEN AV MOBILA INNEHÅLLSTJÄNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DECEMBER 2004

2 SAMMANFATTNING 3G och mobila innehållstjänster är en realitet. I hela världen arbetar aktörer med målmedvetna satsningar på infrastruktur och tjänster. Japan, Korea och i viss mån Kina har kommit längst i utvecklingen. Japan har kommit längst vad gäller såväl infrastrukturutbyggnad som utbud och användning av mobila innehållstjänster. Ett resolut och målmedvetet samarbete mellan myndigheter, industri och operatörer anges som en framgångsfaktor. Det finns en större öppenhet kring innehållsleverantörers tillgång till operatörernas nät. Dessutom finns en tradition av systematiska rationaliseringar hos företagen och en nyfiken och teknikintresserad allmänhet. Som jämförelse kan en japansk operatör få 40 % av sina intäkter från mobila innehållstjänster medan europeiska mobiloperatörer fortfarande får mer än 85 % av sina intäkter från traditionella röstsamtal. En av de starkaste drivkrafterna för framväxten av mobila innehållstjänster, från operatörernas sida, är operatörernas behov av att kompensera de minskande intäkterna per kund från röstsamtal med andra intäkter. Mobilkunderna vill ha enklare, billigare och smidigare lösning av ett behov. De har behov av att vilja vara uppdaterade med selektiv information, ha ett tidsfördriv för stunden eller att skicka bilder kompisar emellan. Behovet tar sig uttryck i ett konsumtionsmönster som skulle kunna benämnas info-snacking eller sushi-konsumtion, d.v.s. att ta till sig små utvalda bitar av information eller nöje. Till detta kommer konsumenternas beteende som mer och mer får en alltid-på-överalltkaraktär. Sverige ligger väl till i ett europeiskt perspektiv vad gäller utbyggnad av infrastruktur för den tredje generationens mobiltelefoni. Tillståndstilldelningsförfarandet och 3G-operatörernas villkor i tillstånden har drivit på utbyggnaden snabbare än vad rent kommersiella drivkrafter hade gjort. Post- och Telestyrelsen har situationen under kontroll. Antalet 3G-abbonenter i världen stiger snabbt. I Japan har antalet 3G kunder passerat 28 miljoner. I Europa har Italien flest 3G-användare med drygt 3 miljoner och Storbritannien kommer på andra plats med nästan lika många. Sverige har uppskattningsvis användare, trots världens kraftigaste subventionering av mobiltelefoner. Siffrorna är uppskattningar för januari Sverige utmärker sig inte heller som ett föregångsland avseende utbud och användning av mobila innehållstjänster. Mobilanvändarna i länderna i södra Europa använder mer och oftare mobila tjänster än vad svensken i genomsnitt gör. När det gäller utbudet av tjänster kopplade till 3Gtekniken ligger Sverige dock i nivå med övriga europeiska 3G-länder. Som orsak till att Sverige har hamnat på efterkälken uppges i intervjuerna bland annat kulturella skillnader, avsaknad av tydliga branschregler samt ett arv från dot.com -eran med tveksamma affärsmodeller och otydliga värdekedjor. Dessutom saknas ett hälsosamt samarbetsklimat mellan industri, operatörer m.fl. aktörer. i ett internationellt perspektiv 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLL Dokument och historik Beställare Utförare Revideringar Inledning Bakgrund Syfte Metod Urval Global översikt av utvecklingsstatus för 3G Allmänt Definition av begreppet 3G UMTS (WCDMA) CDMA2000 1x EV Lanseringar Marknaden Tillståndsvillkor Prognoser Landssegmentering Allmänt Europa Asien Amerika Afrika i ett internationellt perspektiv 3

4 3.8 Förutsättningar och drivkrafter för framväxten av 3Ginfrastruktur Ett naturligt steg Förväntade intäkter och lönsamhet Konkurrens Tillståndsvillkor Politisk dimension, it-politisk vision Hinder för framväxten av 3G- infrastruktur Marknaden som hinder Konjunkturnedgång Bygglov Miljöaspekter Slutsatser om framväxten av 3G-infrastruktur Mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv Avgränsning mobila innehållstjänster Historik och framväxt Mobila innehållstjänster på dagens globala marknad Europa Norden Asien USA Förutsättningar och drivkrafter för framväxten av mobila innehållstjänster i en internationell jämförelse Förutsättningar Drivkrafter Hinder för framväxten av mobila innehållstjänster i en internationell jämförelse Användarnas mognad samt kännedom och kunskap om mobila innehållstjänster De negativa erfarenheterna från GPRS- och WAPintroduktionen Lång Internetanvändning ställer höga krav på upplevelsen i ett internationellt perspektiv 4

5 4.5.4 Exklusivitetsavtal Betalningslösningar Oklar affärsmodell Säkerhetsfrågor Tekniska hinder Interoperabilitet Pris på tjänster Långsam marknadsutveckling Slutsatser mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv Appendix Landredovisning Tyskland Frankrike Spanien Storbritannien Italien Danmark Norge Källor Samarbetspartners Intervjuade företag och organisationer Intervjuade myndigheter Övriga källor i ett internationellt perspektiv 5

6 1 DOKUMENT OCH HISTORIK 1.1 BESTÄLLARE Analysen är beställd av Magnus Axelsson och Pamela Davidsson på Post- och Telestyrelsen. Uppdraget är ett ramavtalsavrop. 1.2 UTFÖRARE Uppdraget är utfört av AB Stelacon med samarbetspartners och underkonsulter. Ansvariga för uppdraget på AB Stelacon är: Johan Brunnberg: VD och seniorkonsult på AB Stelacon Krister Runebrand: Analyschef på AB Stelacon Jan Nilsson: Seniorkonsult på AB Stelacon Qing Töredahl: Analytiker på AB Stelacon Ann-Christine Mohlin: textgranskning Samarbetspartners är: Björn Söderberg och Johanna Björkström, Spintrack Damien Herbert, Brainpool Duncan Clarke och Wei Xian, BDA China Limited Sabine Ehlers, Fristående konsult (fd Teknisk Attchée i Tokyo) 1.3 REVIDERINGAR Version Datum Beskrivning Författare Rev PA Utkast Johan Brunnberg Rev PA Revidering Krister Runebrand Rev PA Korrektur Ann-Christine Mohlin Rev PA Revidering Johan Brunnberg Rev A Uppdatering Brunnberg/Runebrand i ett internationellt perspektiv 6

7 2 INLEDNING Utbyggnaden av de mobila 3G-näten pågår intensivt runt om i världen. Det satsas stora belopp och resurser på att förse användarna med allt snabbare mobila kommunikationssystem och tillhörande tjänster. Det finns skillnader mellan länder och telekomoperatörer vad gäller tillståndsvillkor, tilldelningsförfarande, tekniska plattformar, utbyggnadstakt, lanseringstillfällen och antal abonnenter. Utbyggnad av infrastruktur, utveckling och lansering av tjänster är i huvudsak marknadsdriven. Det är av stort intresse att följa och kartlägga förutsättningar, drivkrafter och hinder som påverkar utbyggnaden av 3G-näten och utvecklingen av mobila innehållstjänster. 2.1 BAKGRUND Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2004 givit Post- och telestyrelsen, PTS, följande uppdrag: Post- och telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system. I uppdraget ligger att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur, samt att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse och ett europeiskt perspektiv. Uppdraget skall redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen för Post- och telestyrelsen skall analysera förutsättningarna för framväxten av mobila innehållstjänster och utvecklingen av denna marknad. I detta ligger att identifiera eventuella hinder, bl.a. avseende interoperabilitet och betalningslösningar. Myndigheten skall även föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse. Uppdraget skall redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen för Post- och telestyrelsen har uppdragit åt AB Stelacon att inom givna ramar genomföra de internationella jämförelserna och avrapportera till PTS under november Stelacon har även analyserat förutsättningarna för framväxten av mobila innehållstjänster i Sverige och redovisat detta i rapporten Förutsättningarna för framväxten av mobila innehållstjänster till Post- och telestyrelsen 2.2 SYFTE Post- och telestyrelsen skall inom sitt ansvarsområde bland annat bevaka och analysera utvecklingen av 3G och framväxten av mobila innehållstjänster. I de fall där rådande förutsättningar är ogynnsamma eller där hinder identifierats kan Post- och Telestyrelsen föreslå och vidta åtgärder. Stelacon skall, som en del av uppdraget, öka PTS kunskap inom området samt identifiera förutsättningar, drivkrafter och hinder. Stelacons rapport skall vara fristående men fungera som underlag för PTS respektive rapporter till regeringen. i ett internationellt perspektiv 7

8 2.3 METOD Stelacon genomför alltid uppdrag enligt metoden observe consult navigate. Metoden går ut på att samla in fakta, analysera dessa tillsammans med befintlig data och slutligen presentera resultat och rekommendationer. Intervjuguider, frågeformulär och innehållsförteckning togs fram i början av kartläggningen för att identifiera relevanta frågeställningar. Frågeställningarna har stämts av med PTS. Faktainsamling genomfördes därefter löpande genom: Desk research Desk research har genomförts i befintligt material i Stelacon Research Library, på Internet, i publicerad litteratur och artiklar samt i externa rapporter. Djupintervjuer Djupintervjuer har genomförts med operatörer, tillverkare, konsulter, myndighetspersoner samt företrädare för konsumenterna och användarna. Intervjuade företag och organisationer finns listade i appendix. Enkätundersökning Stelacon har i samarbete med PTS genomfört en enkätundersökning med företrädare för medlemsländerna i MMWG, de europeiska regulatoriska myndigheternas samarbetsorgan, Questionnaire Study concerning 3G Roll-Out Status and mobile content services in an international comparison. Samtliga medlemsländer har fått enkäten och huvuddelen av länderna har svarat. Kvantitativa och kvalitativa data och fakta har verifierats och sammanställts. Materialet har sedan analyserats utifrån frågeställningen Vilka förutsättningar, drivkrafter och hinder finns för utbyggnad av 3G och framväxten av mobila innehållstjänster? i ett internationellt perspektiv 8

9 2.4 URVAL Urvalet av länder för den internationella jämförelsen utgår dels från direktiv i regeringsuppdraget om ett europeiskt perspektiv och dels från kunskap om i vilka länder utvecklingen av 3G och mobila innehållstjänster är intensivast och mest intressant. Urvalet av länder är Europa: Danmark, Italien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge, Finland, Spanien och Österrike. Därutöver tillkommer länderna inom det europeiska MMWG-samarbetet (se PTS hemsida). Asien: Japan, Korea, Kina och Indien Nord- och Sydamerika I kartläggningen beskrivs under avsnitten Global översikt av utvecklingsstatus för 3G respektive Mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv de exempelländer som kan peka på intressanta skillnader. Urvalet av respondenter för djupintervjuerna har tagits fram av AB Stelacon. PTS har kommenterat och godkänt urvalet. Urvalet för enkätundersökningen i Europa har PTS tagit fram utifrån vilka länder som är medlemmar i samarbetsorganet MMWG för europeiska regulatoriska myndigheter. Ett urval av operatörer har intervjuats utomlands enligt överenskommelse med PTS. i ett internationellt perspektiv 9

10 3 GLOBAL ÖVERSIKT AV UTVECKLINGSSTATUS FÖR 3G 3.1 ALLMÄNT I detta avsnitt beskrivs utvecklingen avseende utbyggnad av tredje generationens mobila system dels som global företeelse och dels utifrån ett urval av länder. 3.2 DEFINITION AV BEGREPPET 3G Benämningen 3G, tredje generationens mobilkommunikationssystem, har ingen exakt definition eller beskrivning. Olika företag och organisationer har olika definitioner. Det finns ett antal plattformar och tekniker som har olika överföringshastigheter och tillåter olika grad av avancerade tjänster. Det ligger i respektive marknadsaktörs intresse att definiera 3G så fördelaktigt som möjligt utifrån sitt eget perspektiv. Situationen kan jämföras med begreppet bredband som har omdefinierats genom åren. År 2000 kallades överföringshastigheter över 2 Mbit/s för bredband, idag saluförs överföringshastigheter under 512 kbit/s som bredband. Stelacon definierar 3G som mobilkommunikationsteknologi i behov av nytt spektrum, tilldelat genom utfärdat radiotillstånd och förberedd för paketförmedlad dataöverföring med teoretisk överföringshastighet på 384 kbit/s. 3G i denna rapport avser de två gällande tekniska standarderna under IMT-2000 Terrestrial Radio Interfaces, UMTS (WCDMA) och CDMA2000 1x EV UMTS (WCDMA) UMTS, Universal Mobile Telecommunication System, även kallat WCDMA, Wideband Code-Division Multiple Access, är den mobilstandard som i Sverige i dagligt tal benämns 3G. UMTS anses vara en naturlig utveckling av de befintliga mobilteknikerna GSM, GPRS och EDGE. Mobiltelefonerna är ofta kompatibla bakåt, det vill säga att exempelvis en 3G-telefon också fungerar i GSM-nätet. Integrationen av teknikerna GSM, EDGE and UMTS i familjen bidrar till att skapa ett homogent 3G-radiosystem. UMTS har en teoretisk överföringshastighet på 384 kbit/s vilket är fyrtio gånger högre än GSM. I Japan öppnades det första kommersiella UMTS-nätet år Under 2003 lanserades UMTS-nät i flera länder i Europa och i Australien. I Europa finns idag bara 3G-nät med UMTS-teknik. I Japan, Korea, Kina och Amerika finns både UMTS och andra konkurrerande tekniker CDMA2000 1X EV CDMA, Code-Division Multiple Access, är ursprungligen en militär radioteknik som användes första gången av de allierade under andra världskriget. CDMA-tekniken har genomgått ett antal utvecklingssteg och används parallellt med GSM-tekniken. Korea var först med att lansera ett nät med den utvecklade tekniken CDMA2000 1x i oktober CDMA2000 1x finns nu lanserad i delar av Asien samt Nordoch Sydamerika. En ytterligare uppgradering kallad CDMA2000 1x EV-DO, där EV står för evolution, utveckling, och DO står för data only, lanserades i Korea år 2002 och tillåter överföringshastigheter som är högre än 384 kbit/s. i ett internationellt perspektiv 10

11 3.3 LANSERINGAR Lanseringarna av operatörernas 3G-nät har tagit fart på allvar. Under 2001, när Japan lanserade 3G, verkade utvecklingen först gå trögt och trevande. Under 2002 utvecklades verksamheterna i Japan och Korea men först 2003 lanserades 3G i Europa och Australien. Den nybildade operatören 3 (Hi3G) tog första steget och lanserade under våren G i Italien, Storbritannien, Österrike, Danmark och Sverige, d.v.s de länder där operatören fått tillstånd. Övriga operatörer med europeiska 3G-tillstånd väntade till 2004 med sina lanseringar och har fram till oktober i år inte fått många kunder. Idag har huvuddelen av EUländerna samt Norge och Schweiz fått tillgång till 3G. Under 2004 lanserades också 3G i flera länder i Asien, mellanöstern och i USA. Se bild 1. Det föreligger stora skillnader i geografisk täckning och antalet abonnenter i respektive land. Ytterligare beskrivning av detta finns i avsnitten om täckning och i avsnitten om respektive land. Bild 1: Källa: UMTS World De nya EU-länderna och östeuropeiska länderna ligger några år efter och förväntas lansera 3G under 2005 och Bosnien och Makedonien ligger ytterligare något år efter. Under 2006 kommer förmodligen även stora länder som Indien och Ryssland öppna sina nät men exakta datum saknas. Kina har en intressant utveckling då det finns en stor grupp avancerade användare och det görs stora satsningar på infrastruktur generellt i samhället. Tillståndstilldelningsförfarandet för 3G-tillstånden i Kina har ännu inte helt klarlagts. Marknaden oroas av en möjlig kvotering mellan inhemska tekniker och operatörer och utländska intressen. Utbyggnad och lansering kommer troligen påbörjas under 2005 för att vara helt i drift till OS i Beijing i ett internationellt perspektiv 11

12 Efter 2007 kommer länder på den sydamerikanska kontinenten successivt att lansera och öppna 3G-nät, med början i Mexico, Chile och Brasilien. Länderna i Afrika, med undantag för Sydafrika och några nordafrikanska stater, ligger långt efter. Se bild Japan (UMTS i några städer) Japan (CDMA) Österrike Finland Belgien Japan (UMTS) Danmark Frankrike Ungern Korea (CDMA) Italien Irland Estland Luxemburg Tyskland Lettland Sverige Grekland Litauen Storbritannien Holland Tjeckien Australien Norge Kroatien Slovenien (test) Portugal Sydafrika Spanien Schweiz Kina Nya Zealand Korea (UMTS) Taiwan Hong Kong Israel USA Tabell 1: Lanserade 3G-nät i världen. Källa: Stelacon Det första kommersiella 3G-nätet med WCDMA-teknik öppnades för abonnenttrafik i Japan i oktober 2001 av operatören NTT DoCoMo. I Japan fanns redan operatören KDDI:s CDMA2000-nät, med abonnenter, som snabbt kunde uppgraderas till CDMA2000 1x EV-DO och operatören fick därmed en snabb övergång till 3G och har idag över 18 miljoner abonnenter. Efter en trevande start har även lanseringen av NTT DoCoMo:s WCDMA-nät tagit fart och har nu omkring 9 miljoner abonnenter. I Japan har även Vodafone, genom uppköp av J-phone, lanserat 3G men har i dagsläget betydligt färre abonnenter än konkurrenterna. i ett internationellt perspektiv 12

13 3.4 MARKNADEN Mobilmarknaden totalt i världen hade i september 2004 fler än 1,6 miljarder användare. Europa uppskattas stå för cirka 25 % av världsmarknaden. GSM-tekniken används av cirka 75 % av användarna och andelen ökar. Bild 2: Marknadsandelar för olika mobilsystemtekniker. Källa: 3G Americas Marknaden för 3G-abonnemang expanderar kraftigt. Antalet 3Gabonnemang ökar med hundratusentals varje månad i världen. Totalt uppskattas antalet 3G-abonnemang till ca 45 miljoner i början av Av dessa är uppskattningsvis 28 miljoner uppgraderade CDMA2000 1x EV och 17,5 miljoner UMTS (WCDMA). Den japanska marknaden är i särklass störst med över 9 miljoner UMTS-abonnenter och 19 miljoner CDMA2000 1x EV-DO-abonnenter följt av Korea med över 9 miljoner CDMA2000 1x EV-DO-abonnenter och ytterligare 21 miljoner möjligen uppgraderingsbara CDMA2000- abonnenter samt ett par hundra tusen UMTS-abonnenter. Europa hade i januari 2005 uppskattningsvis över 6,9 miljoner UMTSabonnenter och USA närmare I övriga världen är marknaden ännu liten. Den europeiska marknaden har fram till september 2004 dominerats av operatören 3. Företaget, som är en ny operatör utan tidigare GSMnät såg sin chans att få lansera först och genom stora subventioner få många abonnenter. Operatörens marknadsandel av 3G-marknaden i vissa europeiska länder är cirka 90 % men antalet abonnenter är ändå få i jämförelse med de tidigare befintliga GSM-operatörernas. Först under hösten 2004 lanserade de stora operatörerna 3G på bred front i Europa och en successiv migrering från GSM till UMTS är att vänta och marknadsandelarna kommer förmodligen att fördelas därefter. i ett internationellt perspektiv 13

14 /2003 1/2004 2/2004 3/2004 4/2004 5/2004 6/2004 7/2004 8/2004 9/ / / /2004 Austria Denmark Germany Hong Kong USA Sweden Australia UK Italy Japan Bild 3: Utvecklingen på marknaden för UMTS i några länder, Källa: Ericsson USA har under åren använt många olika tekniker och mobila lösningar samtidigt. Operatören Cingular har dock börjat satsa på UMTS och blir troligen, genom uppköpet av AT&T wireless, en stor aktör på den amerikanska marknaden. Flera uppköp och konsolideringar är att vänta. Den amerikanska marknaden har en enorm potential och landet förväntas snabbt bli en stor 3G-nation. Kina har inte lanserat 3G ännu, men har en stor mängd 2Gmobilabonnenter, uppskattningsvis 380 miljoner i augusti Antal användare av mobiltelefoni är idag fler än användarna av fast telefoni. Befolkningen är över lag intresserade av mobila innehållstjänster och 3G antas bli en succé. Indien har liksom Kina inte lanserat 3G men har många 2Gmobilanvändare. Indien har dock en mindre utvecklad allmän infrastruktur och kommer därför ligga efter Kina vad gäller 3Gutbyggnaden. 3.5 TILLSTÅNDSVILLKOR Metoderna som används för att tilldela operatörer tillstånd varierar mycket mellan länderna. Tillståndsvillkoren skiljer sig avsevärt från land till land. Det kan t.ex. innebära att det inte ställs något krav alls på utbyggnad som i exempelvis USA, till krav på näst intill full geografisk täckning som gäller för de svenska tillstånden. Däremellan finns en spridning. Se tabell 2. i ett internationellt perspektiv 14

15 Australia Austria 25% Belgium 30% 40% 50% 85% Czech 90% of Prague Denmark 30% 80% Estonia 30% Finland Main cities France 35% 58% Germany 25% 50% Greece 25% 50% Hong Kong Irland A 53% B33% A80% B53% Italy 17% 30% Japan Korea Seuol all cities Latvia 30% 45% Liechstenstein 70% 90% Luxemburg 60-97% Netherlands 80% New Zealand Norway 30% Telenor 30% "3" Poland 20% Portugal 20% 40% 60% Slovakia 20% Slovenia 60% 68% Spain 50% 90% Sweden 99% Switzerland 50% Taiwan 50% USA UK 80% Tabell 2: Täckningskrav per land som har delat ut tillstånd, Källa: Stelacon Det verkar som om både avsaknad av utbyggnadskrav och extremt höga täckningskrav stimulerar utbyggnadstakten. Japan har baserat sin utbyggnad på kommersiella drivkrafter vilket har lett till en snabb utbyggnad och lansering. Täckning driver täckning. Sverige ligger bra till i Europa vad gäller utbyggnad av infrastrukturen mycket tack vare tillståndsvillkorens utformning och höga täckningskrav. Det har inte skett några avsevärda förändringar i tillståndsvillkoren. Vissa förskjutningar i tid och ändrade krav om utlovad uppmätt signalstyrka har förekommit, men det anses inte nämnvärt påverka utbyggnadstakten. Vissa operatörer menar att de har en bra dialog med tillståndsmyndigheterna vad gäller tillståndskraven. I sju länder i Europa har tillstånd av någon anledning lämnats tillbaka till tillståndsgivaren. I exempelvis Sverige har Orange lämnat tillbaka tillståndet, i Norge har Broadband Mobile gått i konkurs och i Tyskland har MobilCom Multimedia frivilligt lämnat tillbaka tillstånd. 3.6 PROGNOSER Framtida utbyggnad och lansering av 3G-nät är ständigt föremål för analys och spekulation. Det ligger i olika aktörers intressen att bedöma den framtida utvecklingen på olika sätt. Branschföreningarna för de konkurrerande teknikerna WCDMA och CDMA2000 1x EV-DO gör olika prognoser. Operatörer och länder bedömer marknaden på olika sätt. i ett internationellt perspektiv 15

16 Stelacon har gjort en grov skattning av ett urval länder som kommer att lansera 3G under åren 2005 till Se tabell Efter 2007 Belgien Polen Bosnien Algeriet Ungern Ryssland Libanon Egypten Estland Turkiet Makedonien Kenya Lettland Bulgarien Brasilien Pakistan Litauen Slovakien Chile Vietnam Sydafrika Indien Mexiko Argentina Kina Kanada Filipinerna Peru Nya Zeeland Saudiarabien Thailand Colombia Tabell 3: Prognos UMTS lanseringar. Källa: Stelacon, tillverkare och operatörer. Marknaden för 3G-abonnemang och mobila innehållstjänster förväntas växa explosionsartat framöver. Samtidigt växer GSM på nya marknader och allt fler länder får tillgång till mobiltelefoni. Vissa länder kommer förmodligen att hoppa över tekniksteget 2G och gå direkt till 3G. Mobilmarknaden totalt kommer att öka från 1,6 miljarder användare 2004 till 2,5 miljarder På lång sikt antas alla 2Ganvändare migreras över till 3G eller andra tekniker. Bild 4: Prognos global mobilutveckling. Källa: Ericsson 3.7 LANDSSEGMENTERING ALLMÄNT För att lättare åskådliggöra samband och skillnader i den internationella jämförelsen har Stelacon gjort en segmentering av urvalet av länder. Segmenteringen utgår ifrån skillnader i täckning och i ett internationellt perspektiv 16

17 antal abonnenter samt utifrån rådande konkurrenssituation och hur den har förändrats. I avsnittet beskrivs segmentens förutsättningar, drivkrafter och hinder samt skillnader mellan segmenten. Länders egna förutsättningar och skillnader exemplifieras inom segmenten. Vissa länder i urvalet beskrivs också var för sig utifrån utbyggnad av 3G-infrastruktur, se bilagor EUROPA De europeiska länderna i urvalet delas upp i två kategorier. En kategori är länder där mobiltelefonimarknaden har utsatts för konkurrens från en nytillkommen 3G-operatör som inte tidigare haft ett eget GSM-nät. Den andra kategorin består av länder där 3Gtillstånden har fördelats mellan landets befintliga GSM-operatörer Europeiska länder med oförändrad konkurrens I länder där inga nya aktörer tillåts etablera sig går utvecklingen av 3G-nätet saktare. Operatörerna följer i princip stipulerad utbyggnadstakt. Viljan att lansera nya innehållstjänster är liten vilket också innebär att information till allmänheten om 3G i sin helhet är begränsad. Detta i sin tur innebär att antalet användare är litet. Operatörerna har goda inkomster av befintlig mobiltelefoni och därför saknas också ekonomiska incitament som driver på utvecklingen. Tyskland Den tyska mobiltelemarknaden uppges i stort sett vara mättad och ha liten konkurrens. Just nu sker endast små förändringar i konsumtionsmönstret såsom övergång från kontantkort till abonnemangsavtal. Operatörerna anser att samtrafikregleringen resulterar i minskade intäkter. Det finns kapacitetsöverskott i 2G-näten även under hög belastning. Intresset för företagstjänster och företagsabonnemang växer. Operatörerna introducerar paketlösningar (bundling) i allt större utsträckning. Det finns intresse för att införa alternativa accessformer i dessa (WiMAX, Flarion, WLAN etc.). Utvecklingen är också positiv vad gäller paketerade MMS-lösningar. Ett annat intressant område är Public Safety. Det finns ett intresse av att använda 2G/3G-näten i samband med nät för skydd och säkerhet. Små operatörer visar allt större intresse för att sälja kapacitet till virtuella operatörer (MVNO), vilket kan leda till en förbättrad konkurrenssituation. Alla operatörer som tilldelats UMTS-tillstånd har under 2004 lanserat någon form av 3G-tjänster, utom operatören MobilCom Multimedia som lämnade tillbaka sitt tillstånd i december Vodafone, e-plus och O2 har lanserat 3G-tjänster först med datakort till PC och därefter mobiltelefontjänster under hösten Lanseringen av 3G i Tyskland blev försenad men det föreligger inga förändringar i tillståndsvillkoren. Utbyggnaden sker i lugn takt. Operatörerna antas minska sina infrastrukturutgifter de närmaste åren. Som skäl till förseningarna anger operatörerna dålig tillgång på tillräckligt bra mobiltelefoner och stora kvalitetsproblem i 3G-näten. i ett internationellt perspektiv 17

18 Det finns uppskattningsvis G-abonnenter vid ingången av 2005, vilket kan ställas mot en befolkning på 80 miljoner. Tillväxten för mobiltelefoni och IT är överhuvudtaget låg i Tyskland. Tyskland har en något högre användning av mobildata än det europeiska genomsnittet (Tyskland: 17,9 %, Europagenomsnittet: 14 %), förmodligen kopplad till PC-kort för Internet uppkoppling, men lägre intäkt per användare (Tyskland: 25 Euro, Europagenomsnittet: 28 Euro) och färre trafikminuter. Uppfattningen är att det behövs bättre argument än ökad bandbredd för att kunderna skall migrera över från 2G till 3G. Abonnenterna ser ännu inte nyttan med 3G. Vissa aktörer tror inte på något genomslag för 3G i Tyskland förrän Bild 5: Prognos över utvecklingen på tyska mobiltelemarknaden: Källa Ericsson Drivkrafterna för ökat användande av 3G är enkelhet och användbarhet för användarna och attraktiva affärsmodeller för aktörerna. Marknadens behov av mobildata, mobila innehållstjänster, och radio för skydd och säkerhet växer i Tyskland. Ökad täckning och densitet i 3G-näten samt öppenhet och samarbete mellan aktörerna är förutsättningar. Sjunkande priser på mobiltelefoni och ett litet intresse för mobila innehållstjänster hindrar utvecklingen och utbyggnaden av 3Ginfrastrukturen. Frankrike Konkurrensen är idag begränsad men förväntas öka eftersom regeringen har beslutat att göra det möjligt för ytterligare tre operatörer att etablera sig på marknaden, Detta innebär att totalt sex operatörer kan komma att vara verksamma under Regeringen har dessutom efterfrågat billigare priser och större möjligheter till nummerportabilitet. i ett internationellt perspektiv 18

19 Operatören SFR kommer att erbjuda 3G-tjänster till allmänheten i flera städer. Lanseringen av tjänsterna beräknades ske i slutet av I slutet av året beräknas mer än 12 städer, vilket motsvarar ungefär 30 % av befolkning, att ha tillgång till operatörens 3G-tjänster. Vid årsskiftet 2004/2005 hade Frankrike cirka G-kunder. Orange har haft för avsikt att lansera 3G-tjänster i Frankrike och Storbritannien innan jul 2004 men lanseringen kan eventuellt bli försenad eftersom Orange för närvarande har tekniska problem med mobiltelefoner. Under sommaren 2005 kommer operatören att införa EDGE-teknologin som ett komplement till WCDMA i länderna i västra Europa. Motsvarande förändring verkar planeras även av SFR, Vodafone Global och Bouygues Telecom. 3G-tjänster från operatören Bouygues Telecom beräknas lanseras först Totalt kommer 10 % av landet att ha utbyggt nät i slutet av Det innebär att ca 40 % av befolkningen i landet har tillgång till 3G-tjänster. Om fem år förväntas utbyggnaden ha medfört att 80 % av landet har utbyggt nät, vilket innebär att 90 % av befolkningen har tillgång till 3G. För närvarande investerar de flesta operatörerna i nätutbyggnad eftersom tillståndsgivarens krav är att operatören två år efter erhållet tillstånd ska kunna erbjuda minst 20 % av befolkningen i större städer 3G-tjänster och efter åtta år minst 60 %. För vissa företag såsom SFR och Orange är dock investeringarna lägre i förhållande till företagens ursprungliga investeringskalkyler. Bouygues Telecom och Operatören SFR fortsätter att investera och förbättra GSM-infrastrukturen. Spanien Spanien har för närvarande svag tillväxt med bl a minskad BNP som följd. Tillväxten för mobila tjänster är dock stark. Fyra operatörer har fått tillstånd att verka på den spanska marknaden, Telefónica Móviles, Vodafone, Amena och Xfera. Tillståndsgivarens mål för utbyggnaden för de två förstnämnda operatörerna är att 95 % av befolkningen ska ha tillgång till 3G Ursprungligen ställdes samma krav även på de två sistnämnda operatörerna, men de har senare fått tiden för att nå målet förlängd. Spanska tillståndsmyndigheten CMT har nyligen meddelat att om inte licensierade operatören Xfera presenterar en mer detaljerad plan för tjänstelansering kommer myndigheten att återkalla licensen. I dagsläget har Telefónica uppskattningsvis GSM-siter, Vodafone och Amena ungefär 7000 stycken. I 3G-tillstånden har Telefónica lovat bygga G-siter (varav har byggts ut) och Vodafone stycken (varav ca har byggts). 3G-nätens befolkningstäckning och yttäckning kommer således bli att sämre än i GSM-nätet. Operatörerna anger att en grundläggande 3G-täckning i första hand skall byggas ut. Därefter byggs nätet ut i en takt som är kommersiellt gångbar. I början av 2005 fanns uppskattningsvis G-abonnenter i Spanien. i ett internationellt perspektiv 19

20 Europeiska länder med förbättrad konkurrenssituation Europeiska länder med förbättrad konkurrenssituation och som beskrivs under detta avsnitt är Storbritannien, Italien och Österrike. Danmark tillhör gruppen med förbättrad konkurrens men beskrivs under avsnittet De nordiska länderna. I dessa länder lanserades 3G redan under Operatören 3 har genom kampanjer och reklam informerat och utbildat allmänheten om 3G, vilket har haft en positiv inverkan på 3G-klimatet i länderna. Marknaden tog inte fart förrän konsumenterna lockades med låga priser på röstsamtal och olika typer av lockerbjudande, exempelvis duoabonnemang (försäljning av två abonnemang åt gången) osv. De ursprungliga affärsidéerna videosamtal och videostreaming räckte inte för att locka användarna från 2G. Konkurrensen har förbättrats genom att tillstånd har erhållits av ytterligare en operatör. Förutsättningarna för utbyggnaden av infrastrukturen har också förbättrats av den ökade konkurrensen från en ny operatör. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G verkar gå lite fortare med kommersiell konkurrens än när enbart tillståndsvillkoren styr utbyggnaden. Storbritannien Med hjälp av fri konkurrens och långtgående utbyggnad av infrastruktur hade Storbritannien över 2,9 miljoner 3G-användare i början av Storbritannien har även goda demografiska och geografiska förutsättningar för 3G. Bild 6 visar en sammanfattning över tid av den planerade 3G-utbyggnaden i Storbritannien Bild 6: Viktiga tidpunkter i den pågående utbyggnaden av 3G i Storbritannien. Källa: Ofcom I mitten av 2004 lanserade de fyra största mobiloperatörerna 3Gdatatjänster i form av PC-kort. Vodafone lanserade 3G med uppgraderad Vodafone Live och nya 3G-telefoner i november i ett internationellt perspektiv 20

21 Vodafone lanserade integrerade 3G/GPRS-mobiltjänster i april Priserna varierar mellan 10 per månad för 5 MB nyttjande till 85 för 500MB. Introduktionen av PC-kort har följts av en bred lansering av nya 3G-mobiltelefoner med tjänster och erbjudande. T-Mobile startade sitt nät för ett antal utvalda testkunder i februari Operatörens 3G-datatjänster lanserades i maj och erbjuder tillgång till integrerade WLAN/3G/GPRS-tjänster. För att få tillgång till dessa tjänster betalar användaren en engångsavgift på 199 och därefter en abonnemangskostnad på 70 per månad. Erbjudandet inkluderar ett 3G/GPRS PC-kort och mjukvara för användning av WLAN-, 3G-, och GPRS-förbindelser. Operatören O2 drev den första testversionen för användare på Isle of Man, och delar nät med T-Mobile på fastlandet. Företaget har planerat en successiv utbyggnad av ett 3G-nät i Storbritannien under 2004 och kommer primärt att fokusera sig på områden där användandet av mobila data-tjänster är högt. I sin årsrapport skriver företaget att de inte förväntar sig någon stor efterfrågan av 3G-tjänster förrän 2005/06. Orange är den senaste operatören som erbjuder kommersiella 3Gtjänster genom lansering av sitt eget GPRS/UMTS-PC-kort i juli. Orange säger sig för närvarande täcka 66% av befolkningen och hoppas att öka till 80% täckning i mitten av Infrastrukturen för 3G byggs upp genom stationer som utplaceras över hela Storbritannien. Operatören planerar att lansera 3G-mobiltelefoner på marknaden först i augusti 2005 Enligt operatören 3 s moderbolag Hutchison Whampoa har 3Gabonneterna en ARPU på omkring 45 per månad. Företagets videotjänster når, enligt uppgift, 75 % av befolkningen. Italien Italien var ett av de länder som lanserade 3G först i Europa. Hutchison 3G (H3G) var först och skapade i Italien en plattform för Europa. Italien har förhållandevis små täckningskrav, 30 % av ytan och 95 % av befolkningen. H3G täcker under hösten 2004 ca 60 % av befolkningen och Vodafone ca 40 %. H3G har haft en mycket positiv utveckling och vuxit snabbt. I januari 2005 fanns över 3 miljoner 3G-abonnenter. En motsvarande tendens ses även hos andra operatörer med undantag för en av de nya operatörerna, IPSE2000, som har för avsikt att lämna tillbaka 3G licensen och dra sig ur. De största hindren för utbyggnaden av infrastruktur har varit problem med bygglov i regionerna och rädsla för EM-problematiken (Elektromagnetisk strålning) som hindrat beslutsprocesserna. Drivkrafterna är bland annat att 2G-nätet har nått sitt kapacitetstak och inte klarar ett ökat nyttjande och är därmed inte intressant att utveckla. Dessutom är det intressant för användaren att få lägre kostnader och för operatören att tjänster och mediakonvergens får rätt förutsättningar. i ett internationellt perspektiv 21

22 Österrike Österrike var ett av de länder i Europa som var först med att lansera kommersiella 3G-tjänster, men det var inte operatören 3 som var först. Den österrikiska regulatoriska myndigheten delade ut fem stycken 3Gtillstånd. Tillståndstagarna var ursprungligen Connect Austria (one), Hutchison 3G (3), T-mobile Austria, tele.ring och 3G Mobile (Telefónica). Telefónica Moviles sålde dock i slutet av 2003 sitt tillstånd till Mobilkom Austria som ägs av det delstatliga bolaget Telekom Austria. Mobilkom har över tre miljoner GSM-abonnenter, vilket betyder 44 % av den österrikiska mobilmarknaden. Mobilkom samarbeter i stor utsträckning med Vodafone. Samtliga aktiva 3G-operatörer har lanserat 3G-tjänster. Mobilkom Austria lanserade redan i april 2003 tätt följd av operatören 3 i maj En förstärkt konkurrenssituation anges som skäl till de förhållandevis tidiga lanseringarna. Det är dock bara 3 som i egentlig mening har en kundstock, ca i augusti Mobilkom uppgavs endast ha ett fåtal tusen kunder. De övriga 3G-operatörerna på den österrikiska marknaden saknade i princip helt kunder. Som skäl till detta uppges stora problem med kvaliteten i näten och dålig tillgång på tillfredsställande mobiltelefoner. Kvaliteten på 3G-nätet var i början så dålig att kunderna erbjöds prova gratis tills kvaliteten blev bättre. I Österrike var det också i början generellt mycket höga priser på mobiltelefoner. Det är fortfarande ont om attraktiva mobiltelefoner på marknaden. Mobilkom lanserade under hösten 2004 mobilt internet med Vodafones mobile data connect card och har därmed utökat sin kundstock med ett par tusen företagskunder. I början av 2005 har Mobilkom påbörjat lanseringen av ett heltäckande nät baserat på en kombination av EDGE och UMTS och antalet 3G-abonnenter har ökat till över De största hindren för utbyggnaden av infrastrukturen har varit ett starkt lokalt motstånd mot master och antenner på allmän plats. Osäkerheten och rädslan inför strålningen är påtaglig. Vissa kommuner har satt egna gränsvärden för strålning vilket ytterligare har fördröjt handläggningen av bygglov och tillstånd. Vissa operatörer har tom. information om strålning på sin webbplats. Bild 7: Bild som visar fältstyrka för allmänheten i Österrike. Operatörer och myndigheter försöker informera allmänheten bland annat via sina hemsidor. Bilden ovan visar exempel på information om strålning från 3G mast som finns på Mobilkoms hemsida. i ett internationellt perspektiv 22

23 De nordiska länderna Danmark Av de ursprungliga tillståndsinnehavarna TDC Mobil, Orange, Telia Mobil och Hi3G Denmark återstår tre. Oranges tillstånd har övertagits av TeliaSonera som dock enligt danska myndigheter ålagts att avyttra ett av sina tillstånd före den 31 januari Så kommer förmodligen att ske. Hutchisonägda operatören 3 lanserade 3G i Danmark har i Danmark, liksom i Sverige, fått ett försprång på 3G-marknaden och har tagit stora marknadsandelar vad gäller 3G. Roaming, med s.k. seamless handover, sker med TDC Mobils GSM nät. Kundbasen är dock fortfarande liten. Operatören 3 hade omkring kunder i Danmark i augusti De övriga 3G-operatörerna förväntas lansera sina kommersiella 3G-tjänster senast under I januari 2005 fanns över G-abonnenter i Danmark. I tillståndsvillkoren finns inga krav på geografisk täckning. Däremot skall 30 % av befolkningen ha tillgång till 3G före utgången av 2004 och 80 % vid slutet av Dessa krav gäller även för Telias två tillstånd. Den tillståndsgivande myndigheten har inte förändrat några villkor i tillstånden. Danmark har gynnsamma förutsättningar för utbyggnaden av 3Ginfrastrukturen. Landet är litet och platt och kan täckas av ett förhållandevis litet antal 3G-master. Kostnaderna för utbyggnaden blir lägre än i många andra länder. Befolkningen har redan hög mobilpenetration. Det finns reglerat att ägare av radiomast eller liknande måste upplåta plats för antenner åt andra operatörer (site sharing). Ägare till byggnader högre än 8,5 meter måste tillika bereda plats för operatörers antenner. Däremot krävs att alla tillståndsinnehavare bygger sina nät själva. Vissa danska kommuner har varit ovilliga att utfärda bygglov och tillstånd för master och basstationer. Stort lokalt motstånd mot 3Gmaster ur miljösynpunkt och av rädsla för strålning har hämmat utvecklingen. Marknadens relativa litenhet har också verkat hämmande för utbyggnaden av 3G-infrastrukturen. Myndigheterna i Danmark har aktivt arbetat för att förbättra bygglovssituationen och minska okunskap och osäkerhet kring 3G. Den regulatoriska myndigheten har bland annat deltagit i publika möten i kommunerna, skrivit en informationsguide om etablering av basstationer och upprättat publikt tillgängliga databaser med befintliga och kommande masters placering för att öka allmänhetens insyn. Norge Två operatörer finns för närvarande kvar av de ursprungliga tre som fick UMTS-tillstånd. Netcom och Telenor Mobil bygger var sitt UMTSnät. Tele2 Norway har avslutat sitt 3G-åtagande och lämnat tillbaka tillståndet till myndigheten. Operatören 3 skall enligt uppgift ta över tillståndet och frekvenserna men däremot inte villkoren. Inga kommersiella 3G-tjänster hade ännu lanserats under 2004 och därmed saknades abonnenter. Telenor Mobil öppnade sitt UMTS-nät för abonnenter precis före årsskiftet NetCom avser att öppna sitt i ett internationellt perspektiv 23

24 UMTS-nät för abonnenter i mars Operatören 3 har ännu inte påbörjat någon infrastrukturutbyggnad i Norge och det finns inga utfästelser med givna lanseringsdatum. Norge har förhållandevis låga utbyggnadskrav och ingen egentlig kommersiell drivkraft att snabbt bygga ut 3G-näten. Det är fortfarande god tillväxt av GSM-abonnenter, från halvåret 2003 till halvåret 2004 ökade antalet abonnenter med 20 %. Konkurrensen är inte heller särskilt stor. En tredje 3G-operatör, exempelvis 3, kan förmodligen förbättra konkurrenssituationen och driva på utvecklingen när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen för 3G. Drivkraften är i första hand att ta marknadsandelar i kundsegmentet som i allt större utsträckning använder mobildata. De norska användarna har en hög användning och god tillväxt av SMS, MMS och annan mobildata. Hindren för snabbare utbyggnad av 3G-infrastrukturen är i första hand bristfällig konkurrens och milda tillståndsvillkor. Dessutom är de demografiska förhållandena inte optimala och marknaden är liten. Förutsättningarna för utbyggnaden av 3G-infrastrukturen är således både bra och mindre bra. Finland 3G-tillstånd har i Finland beviljats för TeliaSonera Finland Oy, Radiolinja Oy (Elisa Communications), Pearl 3G Ab (Finnet Group) och Suomen 3G (Tele2). Ålands Mobiltelefon och Song Networks har fått tillstånd som endast omfattar Åland. TeliaSonera är den enda operatören som hittills har lanserat 3G kommersiellt I Finland, vilket skedde i mitten av oktober TeliaSonera har byggt nät för viss täckning i de 20 största städerna. I de övriga städerna pågår tester. Tillståndsvillkoren kräver att 35 % av befolkningen skall täckas av operatörens egen infrastruktur. Resterande del av befolkningen kan täckas med hjälp av samarbeten operatörer emellan eller på annat sätt. Tanken är att 3G-utbyggnadstakten i första hand skall styras av marknadens efterfrågan och inte, som i många andra europeiska länder, drivas fram utifrån tillståndsvillkoren. En orsak till den långsamma utbyggnadstakten anges av operatörerna vara problem med kvaliteten på mobilsystemleverantörernas leveranser. Tekniken anses inte vara stabil eller inte ens färdigutvecklad ännu. Ett annat skäl uppges vara att auktionsförfarandet av 3G-tillstånden i Europa, med höga tillståndsavgifter som följd, har försvagat operatörernas ekonomiska förutsättningar för utbyggnad av 3G-system. Sverige I Sverige tilldelades UMTS-tillstånden genom en så kallad skönhetstävling där anbudsgivarna i anbudet bland annat avtalar om utbyggnadstakt och geografisk- och befolkningstäckning. De flesta andra länder tillämpade auktionsförfarande där anbudsgivarna bjöd över varandra för tillstånden. Två befintliga mobiloperatörer, Tele2 och Vodafone, och två på den svenska marknaden nya operatörer, 3 och Orange, fick 3G-tillstånd. i ett internationellt perspektiv 24

25 Den delstatligt ägda operatören Telia fick inget tillstång i utvärderingsprocessen men har genom samarbete med Tele2 beretts möjlighet att erbjuda abonnenterna 3G. Orange har avbrutit sitt engagemang i Sverige och erbjuder inga tjänster. Sverige har de högsta kraven i världen vad gäller utbyggnadstakt och täckning, delvis till följd av tillståndsförfarandet. Operatörerna har lovat över 99 % 3G-täckning och snabb utbyggnadstakt. Den utökade konkurrensen från nya operatörer har också bidragit till högre utfästelser. Operatörerna uppgav i slutet av december 2004 att 88% av befolkningen har 3G-täckning. Operatörerna samarbetar om utbyggnaden i glesbygdsområdena dels genom direkt samarbete och dels genom mastdelning. I storstadsregionerna byggs separat infrastruktur för respektive operatör. Utbyggnaden av 3G-infrastrukturen går i stort sett enligt utfästelserna med viss tidsförskjutning i utbyggnadstakten. Den nationella regleringsmyndigheten, Post- och Telestyrelsen, har inte godkänt några förändringar i tillståndsvillkoren. Samtliga aktiva tillståndsinnehavare och Telia har sedan hösten G-erbjudanden till den svenska marknaden och i slutet av januari 2005 fanns uppskattningsvis G-abonnenter i Sverige Övriga europeiska länder som deltagit i kartläggningen I vissa fall ligger de nya EU-länderna några år efter länderna i västra Europa vad gäller utveckling av 3G-infrastruktur. De flesta länderna har genomgått tillståndstilldelningsförfarande och tilldelat operatörer 3G-tillstånd. Det finns goda förutsättningar för en snabb utbyggnad av den tredje generationens mobilsystem. De tekniska problemen med 3G-näten har i huvudsak övervunnits och det finns numera god tillgång på tillfredsställande 3G-telefoner. I flera länder finns också möjlighet att delvis hoppa över ett tekniksteg och direkt bygga ut den nya mobilinfrastrukturen. De länder som beskrivs i rapporten är de länder vars regulatoriska myndigheter har svarat på utskickad enkät. Nedan följer en rapportering utifrån enkäterna och desk research. Polen Det ursprungliga datumet för kommersiell lansering av UMTS-tjänster var 1 januari På begäran av operatörerna har lanseringen förskjutits till I september i år startade operatören Plus GSM kommersiella tjänster som f.n. är tillgängliga för operatörens abonnenter och kontantkortskunder i Warszawa-området. I mitten av augusti startade Era GSM sina nätverkstester med PC-kort bland utvalda kunder. Tillståndsgivaren kräver att 20 % av befolkningen ska ha tillgång till UMTS-tjänster i början av Plus GSM, den enda operatören som för närvarande erbjuder kommersiella UMTS-tjänster, erbjuder också 3G-telefoner, men priserna är mycket höga. På grund av UMTS-nätens mycket begränsade täckning baseras tjänsterna på UMTS/EDGE-teknologi. Det största hindret för utveckling av 3G- infrastruktur i Polen kan vara de höga kostnaderna för tillstånd och utrustning. Erbjudande om 3G- i ett internationellt perspektiv 25

26 datatjänster kommer först att riktas till intresserade företagskunder. Det huvudsakliga villkoret för att en utveckling av infrastrukturen ska ske är att det finns en efterfrågan av tjänster som blir möjliga i 3Gnäten. Trots det verkar den mest naturliga utvecklingen ändå att gå från 2G till 3G för de operatörer som är verksamma på marknaden. När det gäller uppbyggnad av infrastruktur så skulle en av lösningarna kunna vara att de höga licensavgifterna istället skulle användas för investeringar. Det kan dock bli svårt att hitta en balans mellan de investeringar som behövs för att nå uppsatta mål vad gäller tillgängliga tjänster och landets ekonomiska behov i övrigt, där avgifterna utgör en inkomstkälla. En liberalisering av telekom-marknaden och ökad efterfrågan från både företagssektor och privatpersoner av nya telekomtjänster har ändrat framtidens telekomnät både vad gäller tekniska lösningar, uppbyggnad och de tjänster som kan erbjudas via näten. För att nå målen måste mobiltelefonoperatörerna fokusera på att skapa förutsättning för dataöverföring med hög hastighet, omfattande utbud av bredbandstjänster, garantera hög kvalitet och säker hantering av användarnas information. Estland I mitten av 2003 delades tre licenser ut till redan etablerade GSMoperatörer på marknaden. Ett offentligt anbudsförfarande gällande en fjärde licens påbörjades i maj i år men misslyckades eftersom ingen operatör anmälde intresse. En enda operatör, AS EMT, har lanserat ett 3G-testnät, men inga kommersiella tjänster finns tillgängliga. Tillståndsvillkor: Senast sju år efter att operatören erhållit licens ska operatören byggt ett 3G-nät som täcker 30 % av befolkningen. Utbyggnaden och de mobila tjänsterna skall följa europeisk standard. Operatören måste garantera att överföringshastighet av data är minst 144 kbit/sekund i städer och 64 kbit/sekund i övriga delar av landet. Det finns inget stort intresse för att utveckla 3G eftersom den befintliga 2G-infrastrukturen redan tillhandahåller de flesta tjänster som allmänheten frågar efter och/eller är beredda att betala för. För att operatörerna ska lockas att bygga upp ny teknik måste de tro på att allmänheten är beredd att betala för de nya tjänsterna som blir tillgängliga. Lettland De två operatörer, LMT och TELE, som är etablerade på marknaden har fått licens. Licenserna gäller under perioden Tillståndskraven för båda operatörerna är att test av nätverk ska ha startat senast 31 december Detta villkor har båda operatörerna uppfyllt. Näten ska tas i kommersiell drift senast 31 december Täckningskraven är att 30 % av befolkningen ska ha tillgång till nät 31 december 2005 och 45% vid samma datum Eftersom operatörerna hittills har uppfyllt tillståndskraven har den lettiska regulatoriska myndigheten inte för avsikt att ändra i ett internationellt perspektiv 26