NY VÄRMEANLÄGGNING OCH INVÄNDIG RESTAURERING ETAPP

Transkript

1 Antikvarisk rapport Vä kyrka NY VÄRMEANLÄGGNING OCH INVÄNDIG RESTAURERING ETAPP 1 & 2 Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet, Vä socken i Kristianstad kommun Skåne Län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:007 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson

2

3 Antikvarisk rapport Vä kyrka NY VÄRMEANLÄGGNING OCH INVÄNDIG RESTAURERING ETAPP 1 & 2 Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet, Vä socken i Kristianstad kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Vä kyrka Ny värmeanläggning och invändig restaurering ETAPP 1 & 2 Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet, Vä socken i Kristianstad kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2012:007 Författare: Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Foto: Lina Bjermqvist, Helena Nilsson och Ponnert Arkitekter AB Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Vä kyrka, interiören sedd från väster före restaureringen Foto: Helena Nilsson Malmö Museer 2012

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Sammanfattning av utförda arbeten 5 Historik/beskrivning med relevans för ärendet 7 Arbetenas omfattning 10 Nytt värmesystem 10 Brand- och inbrottslarm 10 Belysning, el- och ljudanläggning 10 Snickeri och målning 11 Valv och väggar 11 Vind 12 Ny ytterdörr 12 Konserveringsarbeten 12 Muralmålerierna i koret 12 Kalkmålning i långhusets valv 13 Övriga konserveringsarbeten 13 Avvikelser/tillägg från handlingarna 13 Iakttagelser under arbetets gång 14 Kalkmålning i långhusets valv 14 Valv och väggar 14 Ny ytterdörr 14 Antikvarisk kommentar 15 Nytt värmesystem 15 Belysning, el- och ljudanläggning 15 Snickeri och målning 15 Valv och väggar 16 Ny ytterdörr 16 Övriga handlingar med relevans för ärendet 17 Referenslista 18 Årets rapporter 19 Bilagor Bilaga 1 Fotodokumentation

6 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Vä kyrka Län... Skåne Kommun...Kristianstad Ort... Vä Beställare... Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens tillstånd... Dnr , daterat Dnr , daterat Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skånes yttrande... Dnr K , 1146, daterat Kompletterande tillstånd... Dnr , daterat Syn av arbetsområdet (Etapp 1) (Etapp 2) Arbetena påbörjades (Etapp 1) (Etapp 2) Slutbesiktning (Etapp 1) (Etapp 2) Entreprenör/byggsamordnare... Mur och Puts AB genom Christer Jönsson (Etapp 1 & 2) El-entreprenör... Industri-EL i Kristianstad (Etapp 1)...Elpoolen Kristianstad (Etapp 2) VS-entreprenör...Rörmontering Kristianstad (Etapp 1)...NVS Installation AB (Etapp 2) Ljud-entreprenör... Ljudkanalen (Etapp 2) Konserverings- och måleriarbeten...bröderna Bergströms Byggnads AB (Etapp 2) Underentreprenörer...Gudmundssons grävtjänst (Etapp 1)... Jerrys Brunnsborrningar (Etapp 1) Sidoentreprenör...V Fongs Gelbgjuteri AB i Gränna, Bose och Mosslunda snickeri (Etapp 2) Konsult/projektledare... NIRAS genom Fredrik Kjellberg och...björn Bjelke-Holtermann (Etapp 1 & 2) Konsult VVS...Råå VVS Byrå AB genom Jonas Rosberg (Etapp 1 & 2) Konsult El... Elkonsulten JPAB genom Johnny Persson (Etapp 1 & 2) Arkitekt...Krister Wall, Wall & Møller Arkitekter AB (Etapp 2) Konservator... Malmöhus Konservering AB genom Malin Thor Bergström (Etapp 2) Arbetsbeskrivning... Upprättad av Ponnert Arkitekter AB och Eduard Troelsgård...Rådgivende ingeniører A/S (Etapp 1) och NIRAS (Etapp 2) Antikvarisk medverkande...malmö Museer genom Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Arkiverat material...förvaras i Malmö Museers arkiv Sverigekartan med Vä kyrka markerad, Lantmäteriet. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

7 Vy mot koret i öster. Äldre fotografi ur ATA:s arkiv. Fotograf Carl Fredrick Lindberg, Här är korets väggar försedda med dekormåleri i form av marmoreringar och de nedre delarna är klädda med en bröstpanel, målad i mörk kulör. Korets tunnvalv är försett med trompe l`oeil-målning i form av kassettak. Sammanfattning av utförda arbeten Vä kyrka har under de senare åren stått inför flera utredningar gällande framför allt kyrkans romanska kalkmålningar och den inverkan som rådande inomhusklimat har på målningarnas status. Vid en av de skadeinventeringar som utförts framkom att det unika muralmåleriet var skadat genom vittrande puts. Trolig orsak var ett alltför torrt inomhusklimat med uttorkning av putsen. För att kunna uppnå ett långsiktigt bevarande av korets målningar, efter eventuella konserveringsåtgärder, krävs ett gott klimat i kyrkan baserat på klimatmätningar inför och efter utbyte av befintlig värmeanläggning. Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet har ansökt om tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne om att få installera ny värmeanläggning samt genomföra invändig restaurering (Dnr och Dnr ). Arbetena utfördes i två etapper med start under hösten Arbetena omfattade i huvudsak följande: Nytt värmesystem och ny värmekälla (Etapp 1) dränering runt kyrkan installation av bergvärmesystem ny modern värmeanläggning renovering av källare installationsarbeten för värme, el och ljud borttagning av isolering över korvinden Restaurering av kyrkorummet (Etapp 2) rengöring, lagning och kalkavfärgning av kyrkans putsade, odekorerade väggar, tak och valv målning/konservering av bänkar slipning och lackering av bänkkvarterens trägolv komplettering av befintlig belysning och ljudanläggning förändringsarbeten på predikstolens trappa MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 5

8 Övrigt och tillägg (Etapp 1 & 2): framtagning och konservering av kalkmålning i långhusets södra valv styrpulpet, guidepulpet och nummertavla utformades till kyrkorummet av arkitekt Krister Wall, Wall & Möller Arkitekter AB ny ytterdörr till befintlig dörr i nykyrkan landgångar och utökad belysning på vind över långhus kompletterande larminstallationer installation av centraldammsugare Ombyggnad av Mariakyrkan i Vä. Bottenplan. Värme. Relationsritning. Råå VVS-Byrå AB Ritningen är inte skalenlig. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

9 Vy mot väster. Äldre fotografi ur ATA:s arkiv. Fotograf Otto Rydbeck, Väggarna i koret och i långhuset har försetts med dekormåleri i kvaderimitation och bröstpanelerna har målats i ljusare kulörer för att matcha bänkinredningen i långhuset. Historik/beskrivning med relevans för ärendet Kyrkan i Vä uppfördes på kungligt initiativ under 1100-talets första fjärdedel och helgades till Jungfru Maria. Kyrkan donerades troligen redan omkring 1160 till premonstratenserordens klosterstiftelse. Klosterstiftelsen överflyttades till närbelägna Bäckaskog efter en brand i Vä kyrka 1213 men dock kom Sankta Maria kyrka i Vä att under hela medeltiden tillhöra premonstratenserstiftelsen. Kyrkan har därmed historia som dels kungskyrka, dels kloster- och församlingskyrka. Kyrkobyggnaden är välbevarad med långhus, smalare kor och halvrund absid samt i väster nedre delen av ett ursprungligt brett västtorn med emporvåning. Mot långhusets södra fasad och framför den ursprungliga sydportalen, har ett sidställt klocktorn tillkommit under senmedeltid. Mot norra långhussidan tillkom 1593 en så kallad nykyrka. Den 27 mars 1966 återinvigdes Mariakyrkan i Vä efter en omfattande restaurering. Ansvarig restaureringsarkitekt var domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. Bland annat hade orgelläktaren nedtagits, varigenom öppningarna till västemporen blivit synliga från långhuset. Vidare flyttades 1700-talsaltaret från sin hittillsvarande plats i koret till den så kallade nykyrkan, en tillbyggnad i norr. Kyrkväggarnas grå kvaderimitation avlägsnades och interiören gavs en ljus prägel. De romanska målningarna i koret, som åskådliggör Te Deum, framtogs och konserverades av konservator Våga Lindell-Andersson, Kristianstad. I samband med restaureringen företogs byggnadsarkeologiska undersökningar, som kastade ljus över kyrkans komplicerade byggnadshistoria. Enligt band 139 i serien Sveriges kyrkor, Kyrkorna i Vä, härstammar befintlig puts på kyrkans innerväggar (långhus och nykyrkan) från restaureringen , då den tjocka 1800-talsputsen avlägsnades. Inför denna restaurering provknackade konservator Lindell-Andersson ett litet prov i långhuset, södra hörnet vid triumfbågen, varvid spår av målningar hittades på valvstrålen. Knackningen avbröts då putsen var mycket lös. Kyrkans första värmeanläggning tillkom 1879 och bestod av centralkalorifär med kolugn placerad i klocktornets bottenvåning. Denna ändrades 1915 till lågtryckssystem bestående av en med skolhuset gemensam panna, vars värme fördes i en kulvert in till kyrkan. Vid restaureringen försågs kyrkan med ett vattenburet värmesystem med oljeeldad panna. Pannrummet förlades i källaren under nykyrkans västra del. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 7

10 1593 Vid långhusets norra sida tillkom nykyrkan med murar av tegel på en hög sockel av sandsten. Nordportalen förstördes och nedrevs. Tympanonfältet murades dock in i kyrkans murverk Klocktornet påbyggdes till sin nuvarande höjd En läktare, kallad Mansdalaläktaren, uppsattes i nykyrkans västra bågöppning ut mot långhuset Kyrkans fönsteröppningar i långhus och kor fick förmodligen sitt nuvarande utseende Tvillingtornens övre delar revs och långhustaket byggdes ända fram till gaveln Kyrkans tak och takstolar brann. Kryssvalvet över tornkammaren störtade troligen in Kyrkan var färdigställd efter branden. Nykyrkans två sadeltak avtäcktes med ett gemensamt valmat tak Orgelfasad och orgelläktare uppfördes i väster Kyrkan genomgick restaurering under ledning av målarmästare N.J. Aspegren, Kristianstad. Kyrkan hade tidigare varit vittad invändigt, men försågs nu med marmoreringar på korets väggar och tunnvalvet dekorerades med skuggliknande kassetter. Absidvalvets målning togs fram och restaurerades med kraftig påmålning i limfärg. Runt om figurframställningen målades valvet i en blå kulör med förgyllda stjärnor. Altartavlan och predikstolen ommålades och eventuellt även valvpelarna i träimitation Värmeanläggning med kolugn installerades i klocktornets bottenvåning, i form av en centralkalorifär. Tornets bottenvåning som tidigare använts som vapenhus inreddes till pannrum. Sydportalen murades igen. Sakristian flyttades från nykyrkan till absiden bakom altaret och ingång togs upp på absidens södra sida Större gravstenar i kyrkans golv plockades upp och golven belades med kvadratiska kalkstensplattor. Nya kvaderimiterande målningar tillkom på korets och långhusets väggar Kyrkan fick elektricitet installerad för belysning En sittnisch i klocktornets bottenvåning, igenmurad med ornamentstenar från nordportalen, togs fram. Nytt värmesystem installerades med lågtrycksånga gemensam med folkskolan. Skorstenen på klocktornet revs, liksom pannan i bottenvåningen. Bottenvåningen användes därefter som redskapsrum Ny lågtryckspanna installerades med pannrum under nykyrkan. Arbetsbeskrivningar till byggnadsarbetena utfördes av arkitekt Leon Nilsson Våga Lindell-Andersson framlade rapport över provknackning rörande förekomst av kalkmålningar. Absidens övermålade kalkmålning var utförd med limfärg som kunde tas bort. Koret hade en 1400-talmålning under det övre putslagret med romanska målningar under. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

11 Omfattande restaureringsarbeten utfördes. Bland annat flyttades sakristian från absiden till klocktornets bottenvåning. Bänkarna ommålades förutom speglarna som sparades. Nytt brädgolv inlades. Ny vägg uppfördes mellan vapenhuset i västpartiets bottenvåning och långhus. El-central installerades norr om vapenhuset. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 9

12 Arbetenas omfattning NYTT VÄRMESYSTEM Vä kyrka har försetts med nytt vattenburet värmesystem för intermittent uppvärmning. Kyrkans nya webb-baserade klimatanläggning/central har kopplats till en bergvärmepanna och befintligt vattenburet system har bytts ut i sin helhet. Trådlösa klimatgivare är placerade i kyrkorummet för avläsning av temperatur och luftfuktighet. Klimatanläggningen är tillsammans med den nya värmepumpen för bergvärme samt el-pannan för tillskottsvärme placerad i befintligt pannrum/källare under nykyrkan. Pannrummet/källaren renoverades i samband med installationsarbetena. Äldre apparatur demonterades, väggar och tak målades vita med KC-färg och golvet belades med golvklinker fabrikat Höganäs före inkoppling och driftsättning av värmeanläggningen. Uppfräschning av toalettutrymme i källarplan gjordes samtidigt. Ny dragning gjordes under trägolven i bänkkvarteren till konvektorer under bänkarna i varje bänkrad samt till radiatorer på väggarna i kyrkans olika utrymmen. Montering av bänkkonvektorer gjordes efter att trägolven sågats upp och återmonterats, samt efter att golvet slipats och lackerats. Konvektorerna monterades på isoleringsplattor. Nya, 210 cm höga radiatorer installerades på tre platser i kyrkan: i vapenhus, förråd och sakristia. Nya infästningar krävdes bortsett från i förrådet där befintliga kunde återanvändas. Infästningar för höga radiatorer i sakristia/vapenhus/förråd bestämdes i samråd med antikvarisk medverkande. Befintliga radiatorfästen som var väl förankrade i vägg återanvändes i övrigt för upphängning av nya radiatorer. Resterande åtgärdades/kompletterades för fullgod funktion. På kyrkogården lades dräneringsrör runt större delen av kyrkobyggnaden och kollektorslangar från borrhål på kyrkogården till källaren under nykyrkan. Kollektorslangarna drogs genom tre hål i källarväggen, under nykyrkans entré. Grävningen på kyrkogården övervakades av Sydsvensk arkeologi AB, se rapport 2011:52 i företagets rapportserie. BRAND- OCH INBROTTSLARM Befintligt brand- och inbrottslarm kompletterades med rökvarnare i tornet och på långhusets vind. BELYSNING, EL- OCH LJUDANLÄGGNING Belysningen i kyrkorummet kompletterades med halogenbelysning i långhusets sex takkronor, monterade i kronornas länkar. Takkronorna demonterades och skickades för renovering hos AB V. Fongs Gelbgjuteri i Gränna. De befintliga hålen i valvens hjässor kunde återanvändas vid upphängning av kronorna. Allt kablage till kyrkans vägglampetter ligger infällt i väggarna varför nytt kablage drogs utanpåliggande och kramlades fast för att undvika bilning i vägg. Äldre kablage lämnades kvar i väggarna. Väggarna infärgades därefter i samma kulör som övrig väggyta. I övrigt återanvändes befintliga hål i väggar för kablage och dosor. Såväl kablaget som glödlampornas fästen byttes ut vid restaureringen av Fong. I absiden monterades en skena med sex LED-spotlights för punktbelysning. Skenan infästes på altarets baksida, i fog. LED-spotlights placerades även i koret, och ersatte befintlig belysningsarmatur. I såväl absidens som korets spotlights sattes energisnåla och vänliga LED-lampor med varmt ljus som enligt el-entreprenören inte skadar de romanska kalkmålningarna. Styrning av kyrkorummets belysning sker efter restaureringen via nytillverkad styrpulpet i långhusets sydvästra del, bakom bänkkvarteren, se nedan under rubrik Snickeri och målning. Kompletterande styrning/tändning av belysning placerades på södra bänkkvarterets bakstycke vid dörr till vapenhuset, detta för att personalen lätt måste kunna nå reglaget när de kommer in i kyrkan via sydentrén. Styrdon för 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

13 nykyrkans belysning placerades på orgeln efter diskussion med församlingens organist. Kyrkans elanläggning för värme, belysning och kraft har moderniserats enligt elhandling med huvudcentral placerad i källaren. Nya vägguttag i kyrkan är i Renova-serien, vita på samtliga platser utom på bänkkvarterens fronter där svarta valts för att smälta in bättre. En inspektionslucka placerades i korets golv, under brudbänken, detta för inspektion av kyrkans el. Luckan har stålram, är lagd i kalkbruk och kan lätt tas bort vid behov. Befintlig ljudanläggning har demonterats. Ny ljudanläggning med teknikrack i källaren och manöverpanel på styrpulpeten i långhuset har installerats enligt handlingar. Nya högtalare monterades på samma plats som befintliga. Bashögtalare placerades under befintlig trappa till predikstolen varför vänster handledare sågades av efter samråd med antikvarisk medverkande. Högtalare levererades grundmålade i grått och platsmålades i vitt likt väggarna. Nytt årsur för klockringning installerades. Ny mikrofon till klockringningen placerades högre upp än befintligt för bättre ljud. Centraldammsugare med tillhörande kablage och rör lades i kyrkans golv med central i källaren. Trägolven i bänkkvarteren demonterades och kalkstensplattor bröts upp vid installationsarbetet. Hål för centraldammsugaren placerades på vägg i sakristia och förråd i övrigt enbart i golv av antikvariska skäl. Efter installationsarbetet lades kalkstensplattorna tillbaka och trägolven slipades och lackerades. SNICKERI OCH MÅLNING Styrpulpet, guidepulpet och trappa/podium vid psalmnummertavla har tillkommit kyrkorummet vid restaureringen. Samtliga möbler är ritade av arkitekt Christer Wall och tillverkade av Mosslunda snickeri efter önskemål av församlingen. Styrpulpetens syfte är att samla all reglerutrustning och programmering för belysning, ljud och klockringning till en bekväm plats i kyrkorummet för kyrkans personal. Vald plats är bakom bänkkvarteren i långhusets sydvästra del med pulpet utformad i massiv, stavlimmad ek med jalusistängning. Kyrkorummets guidepanel på fyra språk har trådlös överföring och är infäst på en ekplatta med stående svartmålat stativ av smide. Stativet har rostskyddsmönjats och oljemålats. Psalmnummertavlans podium/trappa är placerad vid långhusets norra del, i mötet med nykyrkan. Podiet är utformat som en fristående rektangulär trappa med smidesräcke på norra sidan. Räcket är fastsatt i ektrappan, vari finns förvaring av psalmnummer. Psalmnummertavlan flyttas till dess tidigare placering i rummets hörn och de gamla krokarna sitter kvar. På detta sätt kommer varje föremål i utrymmet till sin rätt: Græbes smideslampett, den nya högtalaren, baserna till den romanska nischens kolonner samt nischens markering i putsen. Nedre delen av de utsågade partierna (för bänkkonvektorer) i bänkstöden målas i blågrå kulör lika omgivande yta. Målarmästare Scharfe AB anlitades för att åtgärda de skador på bänkkvarterens dörrar och gavlar som uppkommit i samband med att skyddstejpen drogs bort. Målning av smidesgaller i absidens södra del utfördes efter att radiator monterats och installerats i nischen. Gallret rengjordes, mönjades och målades med svart linoljefärg. VALV OCH VÄGGAR Kyrkorummets odekorerade vägg- och valvytor rengjordes med Wishab-svamp. Större sprickor och områden med vittrande puts gjordes rena från lös puts och lagades med kalkbruk lika befintligt. Fristående ställningar monterades till full höjd runt långhusets och nykyrkans väggar inför rengöringen. Det som inför projekteringen såg ut som omfattande djup sprickbildning i konstruktionen, framförallt i valven, visade sig vara smuts som satt sig i tunna ytsprickor i putsen. I långhusets nordvästra och sydöstra hörn fanns däremot två kraftiga sprickor, troligtvis uppkomna av sättningsrörelser vilket gör att de kommer att komma tillbaka även om de nu lagas i med kalkbruk. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 11

14 Mur & Puts Byggnads AB lagade de kraftiga sprickorna och konservator Malin Thor Bergström infärgade lagningarna i förhållande till omkringliggande, kalkade ytor. I ett första skede av entreprenaden beslutades att långhusets ytor inte skulle kalkas och förbesiktning skedde av rengjorda väggar och valv i nykyrka och långhus. Efter att ställningarna plockats ner ändrades dock ljusförhållandena så kraftigt att samtliga parter var överrens om att resultatet inte var tillfredställande. Vägg- och valvytor var flammiga och fläckiga. Ställningarna återmonterades och kompletterande rengöring med kniv samt kalkavfärgning har sedan utförts i nykyrka och långhus. Då det visade sig att den kompletterande kalkavfärgningen (1 gång kalkvattning och 4 gånger målning med kalk) på de övre väggpartierna i långhuset förblev något mörkare/gråare, kontaktades Ulf Nymberg, Målarkalk i Helsingborg. I hans utredning (daterad ) anges bland annat att de mörkare väggytorna har högre fukthalt än övriga och att putsen/underlaget på nämnda partier har sämre sugförmåga, det senare möjligtvis till följd av cementinblandning i putsen. I samförstånd med församlingen bestämdes att invänta uttorkningen under de närmaste veckorna för att se om de mörka partierna skulle ljusna något. Vad gäller rengöring av de odekorerade väggytorna i kor och absid, se nedan under rubrik Konserveringsarbeten. VIND Isoleringen på korets vind togs bort. För att underlätta vid demonteringen uppfördes stabila trätrappor från tornets stentrappa till kyrkans vindar. Trapporna ersatte en befintlig stege. NY YTTERDÖRR Nykyrkans entré mot norr sågs över i samband med de inre restaureringsarbetena. Låset på den äldre dörren var dåligt och underkändes såväl ur stöldskydds- som utrymningshänseende. Ansökan om tillstånd till montering av ny ytterdörr ställdes till Länsstyrelsen i Skåne (Beslut , ). Förslaget var utarbetat av arkitekt Ulf Josephson AB och utgick från att befintlig dörr ställs upp och nyttjas som innerdörr medan ny ytterdörr fästs i befintlig dörrsmyg, ca 30 cm utanför existerande dörr. Dörrbladet utformades lika befintligt gällande material och ytbehandling. Den nya dörrens karm fästes med små expanderskruvar i fogarna i befintlig sandstenssmyg efter anvisningar av antikvarisk medverkande. De små dimensionerna anses göra minst åverkan på sandstenarna i dörrens omfattning. Konserveringsarbeten MURALMÅLERIERNA I KORET En referensgrupp är tillsatt för att hålla muralmålerierna i koret under uppsikt. UVfilter till korfönstren är beställda hos glasmästare men var inte monterade vid slutbesiktningen. Församlingen hade inför gällande restaurering önskemål om att rengöra och kalka väggarna i koret, eftersom äldre lagningar i putsen samt mekaniskt uppkomna skador blev synliga när lös inredning i koret plockats bort. Rengöring av putsade ytor har godkänts av antikvarisk medverkande med restriktion att en buffertzon lämnas runt de romanska kalkmålningarna och de spridda fragment av kalkmålningar som finns på väggarnas nedre partier. Skador och ilagningar som avviker i färg färgas in av konservator mot omgivande putsade ytor. Vid restaureringens igångsättande var tanken aldrig den att kalka ytorna i kor och absid, eftersom detta planerades att ske i samband med en eventuell konservering av målningarna i tunnvalvet. Under restaureringens gång blev det alltmer påtagligt att församlingen inte önskade lämna kor och absid enbart rengjorda, då de kontrasterade stort mot långhusets rena, vita väggar. Kalkning (med platsblandad kalk) kom därför att ske av väggarna i kor och absid med utgångspunkt från befintlig putstyp och kulör. Referensprov togs på södra 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

15 korväggen väster om fönstret. Samma kulör förekommer i kor som absid. Skyddsavstånd hölls till kalkmålningar och runinskrifter i kor och absid och kalkning utfördes upp till den målade, utskjutande gesimsen (av sten) på södra, västra och norra väggarna i koret samt i viss mån östra (tribunbågsväggen). KALKMÅLNING I LÅNGHUSETS VALV Rengöringen av långhusets väggar och valv innebar att en äldre kalkmålning kom i dagen på nordöstra valvribban i södra långhusvalvets mittersta valv. I samband med rengörningen lossnade kalksjok som frilade en större del av ett sannolikt gotiskt, geometriskt kalkmåleri i rödorange, grå, svarta och kalkvita toner. Församlingens önskemål om att bevara kalkmålningen synlig beviljades av Länsstyrelsen i Skåne (Beslut , ) med villkor att det i kyrkan ska finnas en förklarande text till det kalkmåleri som nu fortsatt kommer vara synligt på valvribban i långhuset. I konservator Malin Thor Bergströms arbetsbeskrivning rörande kalkmålningen på långhusets valvribba står följande: I samband med rengöringen av långhuset i Vä kyrka ramlade ett sjok kalk av på en av valvribborna och frilade ett parti av dekorationsmåleri. Församlingens önskan är att frilägga en meter av kalkmåleriet på valvribban för att ge kyrkobesökare en möjlighet att se hur kyrkan en gång sett ut. För att varsamt avlägsna kalklagren som ligger ovanpå måleriet kommer jag att använda mig av en skalpell. De frilagda kalkkanterna isoleras med ett tunt lager fint kalkbruk. Bruket tonas in med målarkalk samt pigment för att få samma kulör som omliggande kalk. Fäster inte kanten mot underlaget injiceras Ledan, ett infästningsbruk. Som förstärkande åtgärd kalkvattnas måleriets ytor för att tillföra mer bindemedel. ÖVRIGA KONSERVERINGSARBETEN Gravstenen i nykyrkan rengjordes genom att den borstades rent med mjuk pensel och dammsugare. Bänkinredningens odekorerade delar lagades och bättringsmålades med linoljefärg i kulörer lika befintliga. Brudbänken målades med linoljefärg av Målaremästare Scharfe AB. Utgångspunkten var bänkens befintliga färgskala. Avvikelser/tillägg från handlingarna Avvikelser: Grundvatten påträffades inte på kyrkogården varför bergvärme valdes som värmekälla istället. Klinker från Höganäs lades på källargolvet istället för handlaget tegel. Avvikelsen gjordes av ekonomiska skäl. Vask flyttades till vägg mot trapphus på grund av platsbrist. Golvbrädorna under bänkkvarteren låg i fel riktning för att kunna lyftas upp hela. Brädorna sågades och återmonterades efter installationsarbetena. Mineralitskivorna under bänkarna utökades från projekterade 4 mm till 9 mm för ökad stabilitet. Konvektorgravar i koret utgick och ersattes med stående radiatorer. Placeringen av en radiator i västra vindfånget i tornets bottenvåning, på muren, byttes mot placering på den sekundärt tillkomna träväggen. I nykyrkan monterades en lägre radiator på vägg för att befintliga hål skulle kunna återanvändas. Sex LED-spotlights för punktbelysning monterades på altarets baksida i absiden, infäst i altarets fogar, för att undvika kablage i golvet och spotlights monterade på väggarna. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 13

16 Tillägg: Psalmnummertavlans podium/trappa omformades något från handlingarna och anpassades till utrymmets många händelser: Græbes smideslampett, den nya högtalaren, baserna till den romanska nischens kolonner samt nischens markering i putsen. Odekorerade väggpartier i kor och absid rengjordes och kalkades istället för enbart rengöring. Kalkningen ansågs som sedvanligt underhåll. Odekorerade väggpartier i långhus och nykyrka kalkades efter otillräcklig rengöring. Kalkningen ansågs som sedvanligt underhåll. Isoleringen på korets vind togs bort för att bland annat åstadkomma bättre klimat för kyrkans romanska kalkmålningar. En fast trätrappa monterades till vindarna. Centraldammsugare installerades i kyrkorummets golv. Kyrkans befintliga brandlarm kompletterades. Ny radiator monterades på orgelpodiets panelvägg mot öster för att specifikt kunna värma körmedlemmarna vid orgeln. Ny ytterdörr monterades i nykyrkans dörrsmyg, se beskrivning ovan. Framtagning och säkring skedde av nyupptäckt kalkmålning på valvribba i långhuset. Iakttagelser under arbetets gång KALKMÅLNING I LÅNGHUSETS VALV Vid skrapning av kalkmålningen på långhusets valvribba påträffade konservator Malin Thor Bergström ett gråpigmenterat kalklager två till tre lager under befintligt. Thor Bergström beskriver och fotodokumenterar på plats. Resten av valvribban med kalklagret bevaras intakt. Antikvarisk medverkande påträffade kalkmålningar på södra långhusvalvets mittersta gördelbåge. Kalkmålningen var utförd i dova färger i rostrött och grönturkos med nästan romansk färgskala. Sannolikt hade ställningsarbetarna stött mot kanten av ribban och orsakat skadan. Dessvärre var skadan putslagad och kalkad innan någon ytterligare dokumentation än fotografering hade utförts. VALV OCH VÄGGAR Vid kalkning av långhusets väggar upptäcktes en smutsigare grå rand längst upp på väggarna. Trots flera kalkningar förblev väggytorna vitare nertill än upptill. Konservator Malin Thor Bergström ansåg att orsaken sannolikt var olika underliggande putsskikt. Ulf Nymberg, Målarkalk i Helsingborg, tillkallades och saltsyreprover togs på den nedre respektive övre väggytan. Nymberg fann spår efter ett oidentifierat ämne som kalken blandats upp med, men provet måste skickas på analys till Köpenhamn. Församlingen har önskemål att skicka proverna till Köpenhamn, men beslut om eventuellt bidrag från Lunds stift har ännu inte kommit. NY YTTERDÖRR Nykyrkan uppfördes 1593 med murar av tegel på en hög sockel av sandsten. Den samtida nordportalen, i nykyrkans västra del, är rundbågig och dess övre avslutning omges av en med bladslinga dekorerad sandstensbåge, vilken tillhört kyrkans ursprungliga nordportal, som revs i samband med nykyrkans uppförande. Tidigare har antagits att nykyrkans dörröppning har omfattning av tegel men vid den nya dörrens montering påträffades varken tegel eller fog i portens smyg, men istället stora sandstenskvadrar. Sannolikt rör det sig om sandstenskvadrar som ingått i en äldre 14 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

17 portalomfattning (exempelvis den romanska nordportalen) eller kvaderstenar från långhusets norra vägg. Antikvarisk kommentar Arbetena har utförts med god omsorg om kyrkans kulturhistoriska värde. Avsteg från handlingarna har, i stort, skett i samråd med antikvarisk medverkande. NYTT VÄRMESYSTEM Vid restaureringen förespråkades golvstående radiatorer utmed väggarna samt konvektorer under bänkarna. I de fall vägghängda radiator var aktuella anmodades från antikvariskt håll befintliga hål användas för infästning i murverket och ny håltagningar var tvungen att föregås av provknackning av konservator. Infästningar i korets väggar fick inte ske. Alternativ utreds för närvarande av församlingen. På väggfast bänk i sakristian, mot väster, har antikvarisk medverkande godkänt ny infästning av radiator. Här har tidigare suttit en radiator och hela bänkens framsida är perforerad med hål för äldre infästningar, doslock etc. Gällande radiator i sakristian gjordes infästningar i det senmedeltida murverket av marksten efter godkännande av antikvarisk medverkande. Samma typ av stående radiator placerades på vägg mot öster i förrådet. Utrymmet har tidigare perforerats av infästningar för kyrkans tekniska installationer. Ny radiator tillkom på träväggen vid orgelläktaren för att undvika nya infästningar i vägg. BELYSNING, EL- OCH LJUDANLÄGGNING Enligt handlingarna gällande kyrkans förbättrade belysning skulle befintliga, i väggarna inmurade kablar huggas upp och nytt kablage läggas i nya vp-rör. Detta anses vara ett alltför stort ingrepp i putsen, vilket även kan medföra skador på murverket, och därför förordades att all ny el skall vara utanpåliggande, klamras fast eller läggas i smala vp-rör som målas in i bakomvarande väggytas kulör. Den gamla elen kopplas ur och ligger kvar i väggarna. I absiden placerades all modern belysning på altarets baksida istället för på väggarna. Inspektionsluckan under brudbänken i koret är reversibel enligt el-konsult. Luckan skall markeras på ritning. Kalkstensplattorna i vilken luckan skall placeras är av senare datum (1960-tal) och golvet omrört varför antikvarisk medverkande har godkänt åtgärden. En kopplingsdosa med placering under radiator i anslutning till en av lampetterna i koret har godkänts med motiveringen att dosan placeras vid befintliga övriga installationer. Styrdon placerades i kyrkans bänkkvarter nära sydportalen. Reglage vid södra entrén godtogs på bänkarnas ryggbarriär med reservation att det skulle göras på ett så smidigt, snyggt och för bänkarnas utseende bästa sätt. Att bygga en reglagelåda godtogs inte av församlingen eftersom reglagen skulle kunna nås enkelt och smidigt utan att ta sig in för långt i den ibland väldigt mörka kyrkan. Eftersom reglaget placeras på bänkarnas ram och inte på dess spegel samt att placering på vägg det vill säga sydportalens omfattning är betydligt sämre kan placeringen godkännas antikvariskt. SNICKERI OCH MÅLNING Målarmästare Scharfe AB anlitades för att åtgärda de skador på bänkkvarterens dörrar och gavlar som uppkommit i samband med att skyddstejpen drogs bort. Prov på åtgärd förevisades antikvarisk medverkande. Arbetet godkändes men vid slutbesiktningen hade ljusförhållandena ändrats och kulörskillnaderna mellan befintligt och nymålat var betydligt tydligare än väntat. Hål efter kyrkans äldre manöverpanel, i bänkryggen i långhusets nordvästra hörn, är varken ilusade eller målade. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 15

18 VALV OCH VÄGGAR Sprickbildning på kyrkorummets väggar och valv lagades vid entreprenaden och lagningarna infärgades av konservator Malin Thor Bergström. I långhuset fanns partiellt utspridda ytsprickor i kalkfärgsskiktet, vilka blottade underliggande fragment av kalkmåleri med olika pigmentering, framförallt åt det rödbruna hållet. Man får därför anta att hela långhuset är försett med kalkmålningar under ett tunt kalkfärgsskikt. NY YTTERDÖRR Dörrbladet var vid slutbesiktningen alldeles för orange i kulören och skall tonas ner i likhet med befintlig, äldre dörr. Dörr och karm är korrekt monterade dock bör täcklisten i ek mellan dörr och överljus bytas ut eftersom den ser ut som en sockellist för inomhusbruk. 16 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

19 Övriga handlingar med relevans för ärendet Ponnert Arkitekter AB, Sankta Maria kyrka i Vä. Arbets- och materialbeskrivning. Tillståndshandling Eduard Troelsgård Rådgivende ingeniører A/S, Sankta Maria kyrka i Vä. Fagbeskrivelse. Tillståndshandlingar Niras, Vä kyrka. Installationsarbeten och renovering av källare. Administrativa föreskrifter för delad entreprenad Niras, Vä kyrka. Renovering av källare. Arbets- och materialbeskrivning. Förfrågningsunderlag Elkonsulten JPAB, Elinstallationer för ny värmeanläggning inom Vä kyrka. Elbeskrivning. Förfrågningsunderlag Råå VVS-Byrå AB, Ombyggnad av Vä kyrka. Materialbeskrivning värme och sanitet. Anbudshandling Konstruktionsritningar för radiatorernas infästningar är upprättade av Niclas Hansson. Wall & Møller Arkitekter AB, Vä kyrka, Förslag till manöverpulpet. Ritning skala 1: Wall & Møller Arkitekter AB, Vä kyrka, ombyggnad. Podie med sifferfack. Ritning med måttangivelser Malmöhus Konservering AB, Malin Thor Bergström, konservator. Arbetsbeskrivning för konservering av kalkmålning på valvribba i långhuset Ulf Nymberg, Målarkalk i Helsingborg. Utredning av långhusväggar Länsstyrelsens tillstånd (Dnr ) Länsstyrelsens tillstånd (Dnr ) Yttrande från Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne (Dnr K , 1146) Kompletterande tillstånd Länsstyrelsen (Dnr ) Beslut om KAE Protokoll Startmöte, Etapp Protokoll BM1, Etapp Protokoll Slutbesiktning (Etapp 1) Protokoll Startmöte, Etapp Protokoll BM1, Etapp Protokoll BM2, Etapp Protokoll BM3, Etapp Protokoll BM4, Etapp Protokoll BM5, Etapp Protokoll BM6, Etapp Protokoll BM7, Etapp Protokoll BM8, Etapp Protokoll BM9, Etapp Protokoll Slutbesiktning Etapp 2 BYGG Protokoll Slutbesiktning Etapp 2 El Protokoll Slutbesiktning Etapp 2 VS MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007 17

20 REFERENSLISTA Litteratur Arvidsson, R. Mariakyrkan i Vä, Hässleholm 1998 Græbe, H. Kyrkorna i Vä, Sveriges kyrkor konsthistoriskt inventarium, volym 139, Skåne, Band III, häfte I, Gärds härad, Stockholm 1971 Ponnert Arkitekter AB S:ta Maria kyrka i Vä, Underhållsplan, MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2012:007

21 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Västra Dockan underlag till värdeprogram. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2012:002 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Marken vid brottet en studie av äldre lantmäterikartor över området söder och väster om Limhamns kalkbrott. Fastigheten Limhamn 155:355 m.fl. i Hyllie socken i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2012:003 Helena Nilsson och Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Munka Ljungby kyrka byte av värmekälla. Munka Ljungby församling, Munka Ljungby socken i Ängelholms kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2012:004 Helena Nilsson och Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Jonstorps kyrka utvändig renovering. Farhult-Jonstorps församling, Jonstorps socken i Höganäs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2012:005 Lars Persson Kulturhistorisk utredning. Kvarndala gård i V. Klagstorp en historisk-geografisk studie av en gård och en by. V. Klagstorps socken i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2012:006 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Landsbygdens landskap i Lunds kommun en studie av landskapets historiska utveckling från tidigt 1800-tal och befintliga kulturmiljövärden utanför de större tätorterna. Lunds kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2012:007 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Vä kyrka Ny värmeanläggning och invändig restaurering ETAPP 1 & 2. Vä-Skepparslövs kyrkliga samfällighet, Vä socken i Kristianstad kommun, Skåne län.

22

23 Bilaga 1 Fotodokumentation Etapp 1 & 2

24 Dränering och plattsättning på kyrkogården. Rördragning för kollektorslangar till kyrkans bergvärme.

25 Pannrum/källare före renoveringen. Foto ur Vä kyrkas underhållsplan. Nya installationer och ny rördragning för kyrkans värmeanläggning. Efter genomförda arbeten.

26 Kabel- och rördragning under trä- och kalkstensgolv i kyrkorummet. Översta fotot visar bänkgolvens skick före renoveringen.

27 Väggar och valvytor före restaureringen, långhus och nykyrka. Notera de rengjorda provrutorna på vägg bakom altaret i nykyrkan.

28 Väggar och valvytor före restaureringen, kor och absid. Lagning torrrengöring och installationsarbeten för värme och belysning i kor.

29 Övre fotot visar kalkningen av korets väggar efter torrengöring. Nedre visar koret och absiden efter restaureringen.

30 Sprickbildning och underliggande färgskikt i långhusets valv. Stötskada på södra, mittersta, långhusvalvets gördelbåge. Skadan putsades över innan dokumentation utöver fotografering gjordes. Kalkmålning på långhusets ribba vilken kom i dagen i samband med torrengöring av valv och väggar.

31 Ställningar i kyrkorummet för torrengöring av väggar och valv. Puts- och kalkskikt på pelare i långhuset, mötet mellan valvsvickel och pelare.

32 Långhuset efter rengöring och kalkning av väggar och valv. Installationsarbeten av kyrkans nya belysning pågår. Takkronorna är rengjorda och renoverade samt kompletterade med halogenringar.

33 Korets spotlights före respektive efter renoveringen. Ny belysning: lampetter respektive spotlights i absiden.

34 Före och efter montering av styrdon till kyrkans belysning. Äldre kabeldragning i vägg. Nya stickkontakter i serien Renova. Ny radiator i nykyrkan, monterad på orgelläktarens barriär. Nya radiatorer i koret.

35 Före och efter installation av kyrkans ljudanläggning. Notera trappans anpassning till anläggningen. Ny högtalare och podium för psalmnummer. Styrpulpet för ljud, ljus och klockringning.

36 Bänkkvarteren före och efter installations- och renoveringsarbeten. Bänkarnas speglar skyddades under renoveringen men tejpen skadade ramverkets bemålning vilket bättringsmålades. Brudbänken före och efter målning.

37 Nykyrkans dörr före komplettering av ytterdörr. Ny ytterdörr.