SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN

Transkript

1 SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006 REG. NR. S

2 Innehåll ATT VARA ETT FÖREDÖME 3 NATURVÅRDSVERKETS ROLL 4 INDIREKT MILJÖPÅVERKAN GENOM VÅR VERKSAMHET 6 Tillsyn och normgivning 6 Information 6 Övriga styrmedel och strategier 7 Efterbehandling av förorenade områden 8 Åtgärder för att bevara biologisk mångfald 8 Investeringsprogram 9 Miljöforskning 10 Uppföljning och utvärdering 10 Prioriterade områden Klimat 11 Havsmiljö 11 Människan och naturen 12 Varor i kretslopp 13 SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN GENOM DRIFTEN AV VÅR VERKSAMHET 14 Flygresor inrikes kortare än 50 mil 16 Elförbrukning 18 Papper för kopiering och utskrifter 19 Övrigt avfall 20 Miljöarbetet med de direkta miljöaspekterna under SYSTEMATISKT ARBETE FÖR EN BÄTTRE MILJÖ 22 Utgångspunkter för vårt arbete 22 Prioritering 22 Verksamhetsplanering 23 Genomförande av vårt arbete 23 Uppföljning av verksamheten 23 Utvärdering av vårt ledningssystem 23 Förbättringsarbetet 23 Avslutning 23 Synpunkter på vår redovisning 24 Ytterligare exemplar av Miljöredovisningen kan beställas från Naturvårsverkets ordertel: , fax: , e-post: natur@cm.se ISBN TRYCK: CM-gruppen, Stockholm PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM: Informationssekretariatet. LAYOUT OCH ORIGINAL: IdéoLuck. OMSLAGSFOTO: Jakob Halaska/Megapix Trycksak

3 Att vara ett föredöme Naturvårdsverkets vision är en bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. På Naturvårdsverket får vi saker att hända genom att vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling samarbeta och lära oss av andra ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete För att vår verksamhet ska fortsätta att utvecklas och förbättras är vår verksamhet certifierad enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO sedan 2003 och registrerade enligt EMAS sedan EMAS är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning och är en förkortning för Eco Management and Audit Scheme. EMAS ställer nästan samma krav på vårt ledningssystem som ISO Skillnaden är att det inom EMAS finns ett krav på en årlig miljöredovisning, som också ska vara tillgänglig för allmänheten. Förvaltningen av de fastigheter som Naturvårdsverket äger och har ansvar för enligt fastighetsförvaltningsförordningen (SFS 1993:527) samt verksamheten vid råd och nämnder omfattas inte av certifieringen enligt ISO och registreringen enligt EMAS. Inte heller verksamheten vid kontoret i Östersund omfattas därför att verksamheten är nystartad och vårt ledningssystem inte är helt genomfört ännu. Självklart ska vi vara ett föredöme. Ett högt förtroende för oss är avgörande för att vi framgångsrikt ska klara våra uppgifter. Vår verksamhet måste vara resurssnål och ge upphov till minimala utsläpp av skadliga ämnen i miljön. På vissa områden, som vår pappersförbrukning, har vi lyckats över förväntan. Andra områden som resor och övrigt avfall kräver ökade insatser de närmaste åren. Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter också att alla medarbetare är engagerade i det! Genom att tydliggöra vilka frågor som är prioriterade och hur vi ska arbeta för att minska påverkan, kan vi ta tillvara medarbetarnas engagemang i miljöarbetet. Under 2007 kommer vi att flytta till nya lokaler i Östersund och Stockholm. Det är viktigt att ta tillfället i akt att bygga en verksamhet som är ännu mer miljöanpassad. Lars-Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

4 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi arbetar för en hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. En viktig uppgift är att medverka i och driva på arbetet för ett stärkt och breddat miljöansvar såväl i Sverige som i EU och internationellt. Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som riksdagen har fastställt Vi har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön och ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Våra huvudsakliga uppgifter är att utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning m.m. följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt Naturvårdsverket har cirka 550 anställda fördelade på fem avdelningar: miljörätt, naturresurser, hållbar samhällsutveckling, miljöanalyser samt verksamhetsstöd och informationsservice. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal och information. Vidare finns också nio råd och en nämnd för olika frågor knutna till Naturvårdsverket. 4 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

5 MILJÖPOLICY Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön, varor i kretslopp samt människan och naturen. Vi får saker att hända genom att; vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden. vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet. arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. samarbeta och lära oss av andra ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete. Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall. Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leverantörer och andra aktörer i samhället. Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav. (Gäller från och med ). NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

6 Indirekt miljöpåverkan genom vår verksamhet Den stödjande och pådrivande verksamhet som Naturvårdsverket bedriver på uppdrag av regeringen har en övervägande positiv påverkan på miljön. Vi har i huvudsak uppfyllt de mål som gällt för verksamheten I årsredovisningen redovisar vi de mål som skulle uppnås under året och vilka effekter verksamheten har, både i miljön och i samhället. Här följer en sammanfattning av resultatet från vår verksamhet under Hela årsredovisningen finns att läsa på TILLSYN OCH NORMGIVNING Miljöbalkens regelverk är av grundläggande betydelse för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att tillämpa och utveckla den svenska miljörätten genom tillsyn och normgivning. Under 2006 har vi gjort insatser för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten i Sverige. Vi har fortsatt arbetet med att ta fram den vägledning som länsstyrelser, kommuner och vattenmyndigheter behöver till förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vi har även givit ut flera andra föreskrifter, allmänna råd, handböcker och faktablad. Detta medför att det vägledningsmaterial som finns till miljöbalken nu täcker ett stort antal områden. En plan för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning åren har också tagits fram. På tillsynsvägledningsområdet har vi även genomfört insatser inom områdena stöd och råd, uppföljning och utvärdering samt samverkan. En viktig del av vårt uppdrag är att bevaka allmänna miljövårdsintressen i de mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar. Under 2006 har vi fortsatt att driva principiellt viktiga mål och ärenden som rör tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vårt arbete bidrar till att skapa praxis på de områden där rättsläget är oklart, exempelvis när det gäller miljöbalkens så kallade hänsynsregler. Vårt arbete med kväveoxidavgiften, batteriinsamling och handel med utsläppsrätter har fortsatt att ge resultat under 2006 och minskat spridningen av ämnen som är skadliga för människors hälsa eller miljön. För att förenkla för kommunernas arbete med miljökvalitetsnormer för luft har vi reviderat Naturvårdsverkets föreskrifter av mätning i luft och vi har tagit fram allmänna råd och en handbok om miljökvalitetsnormer i luft. Vi har också medverkat i EU:s revidering av direktiv inom luftområdet för att förenkla och förtydliga den befintliga EU-lagstiftningen. INFORMATION Informationsinsatser är en integrerad del i Naturvårdsverkets arbete med sakfrågor. Vi driver och utvecklar främst två prioriterade kommunikationskanaler; det personliga mötet i form av bland annat seminarier, samt information via webb och intranät. 6 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

7 En mängd seminarier, konferenser och möten har genomförts under året för att sprida och inhämta kunskap. De nätverk vi på så sätt skapar är viktiga för att stärka dialogen mellan parterna inom olika miljöområden, bland annat i tillsynsfrågor. Informationen på vår webbplats är av stor betydelse och vi har arbetat med att utveckla en ny webbplats som byggs med ett tydligt användarfokus. När det gäller informationsinsatser har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag även i år genomfört sådana inom klimatområdet för att visa på konsekvenserna av ett förändrat klimat och tänkbara lösningar på klimatproblemet. Årets satsning har också syftat till att öka kunskapen om Naturvårdsverkets roll som klimatmålsansvarig myndighet. I arbetet med att ta fram en strategi för att öka allmänhetens engagemang för havsmiljön har en förstudie genomförts. Den ska ligga till grund för hur informationen ska utformas. För att öka tillgängligheten till naturinformation har ett projekt för mobil naturvägledning genomförts. En viktig uppgift för Naturvårdsverket är att ge stöd till länsstyrelser och kommuner kring miljöbalkens tillämpning. Vi ger ut skriftligt vägledningsmaterial och våra webbsidor om lag och rätt tillhör de mest besökta på vår webbplats. Vi har också gett ut ett digitalt nyhetsbrev med nyheter och förändringar på miljörättsområdet. Miljömålsrådet har i sitt arbete med att följa upp och bedöma tillståndet i miljön bland annat producerat rapporten de Facto. Miljömålsportalen har utökats med nya regionala sidor, där besökaren kan se hur arbetet med miljökvalitetsmålen fortskrider i varje län. ÖVRIGA STYRMEDEL OCH STRATEGIER Naturvårdsverket arbetar med styrmedel och strategier såväl nationellt som inom EU och på internationell nivå. Vi bistår regeringen med sakkunskap och ger underlag till svenska ståndpunkter i internationella förhandlingar. I år har vi lämnat underlag till regeringen om vilka miljöfrågor som blir viktiga under den nuvarande EU-kommissionens kvarvarande mandatperiod samt förslag till svenska prioriteringar. Vi stödjer också utvecklingsländer med att bygga upp miljömyndigheter och få fram en effektiv miljölagstiftning. Under året har samarbeten skett bland annat med länderna på västra Balkan samt Ryssland och Kina. Naturvårdsverket har dessutom fått medel från Sida för ett utökat internationellt utvecklingssamarbete för åren På det nationella planet har Naturvårdsverket under året gjort ett antal insatser på avfallsområdet som ligger i linje med de prioriteringar som angetts i den nationella avfallsplanen. Inom klimatområdet har vi bland annat lämnat den årliga klimatrapporteringen samt koordinerat och bidragit med underlag till årets möten under klimatkonventionen. Vårt arbete med att vidareutveckla strategin för effektivare energi och transporter inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2008 fortgår. Vi har också genom konferenser, kurser, yttranden samt forskningsprogrammet Vindval bidragit till att sprida kunskaperna om vindkraftens samlade effekter på naturen och miljön. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

8 Under året har vi även samordnat Sveriges internationella och nationella luftarbete. Vi har också arbetat med att stärka och utveckla det regionala hållbarhetsarbetet, gett myndigheter stöd i sitt arbete med miljöledningssystem samt redovisat en utvärdering om dialogprojektet Framtida handel. I ett samarbete med andra myndigheter avseende Strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö har vi bland annat tagit fram en projektplan. EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN Ett stort antal områden i Sverige är så förorenade att de riskerar att skada miljön eller människors hälsa. Det är områden där giftiga ämnen finns kvar i mark eller vatten, ofta efter tidigare industriverksamhet på platsen. Föroreningarna kan vara exempelvis tungmetaller som kadmium, bly och kvicksilver eller klorerade kolväten som dioxiner och PCB. För att minska riskerna och uppnå en mer giftfri miljö är det viktigt att hitta dessa platser och att de undersöks, riskbedöms och slutligen efterbehandlas på ett lämpligt sätt. Naturvårdsverket har under 2006 gjort olika insatser för att bidra till att förorenade områden identifieras och åtgärdas, bland annat genom att fördela statliga medel till arbetet som till stor del samordnas och utförs av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas redovisning visar att i stort sett alla potentiellt förorenade områden i landet nu är identifierade. Av dessa områden bedöms omkring hälften utgöra en risk för hälsa eller miljö. Arbetet med att åtgärda de 1500 områden som misstänkts utgöra mycket stora risker för hälsa eller miljö har fortsatt. I början av 2006 pågick undersökningar eller åtgärder med stöd av statliga bidragsmedel vid 284 platser. I ett antal nya områden har åtgärder påbörjats eller upphandlats under året. Några projekt har också avslutats, bland annat det omfattande Faluprojektet. Vi har även fortsatt arbetet med att ta fram vägledning till myndigheter och andra aktörer i arbetet med efterbehandling. Bland annat har vi väglett tillsynsmyndigheterna i deras arbete med att utkräva ansvar där det finns en ansvarig för föroreningarna, eftersom det är angeläget att andelen områden som efterbehandlas med andra medel än det statliga bidraget ökar. En lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet visar att kvaliteten på arbetet fortsätter att öka och att fler objekt nu åtgärdas med annan finansiering än statliga medel. ÅTGÄRDER FÖR ATT BEVARA BIOLOGISK MÅNGFALD Naturvårdsverket har gjort flera insatser under året i arbetet med att främja hållbart nyttjande av naturresurser samt att skydda områden med höga naturvärden och hotade arter. Kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter att ge goda resultat genom effektivare insatser för minskad försurning i flera områden. En ny databas för restaureringsåtgärder i vatten har också öppnats. Skydd och skötsel av områden med höga naturvärden har genomförts i oförminskad omfattning och med förbättrad kvalitet. Under året har ha varav ha produktiv skogsmark med höga naturvärden säkrats genom köp/intrångs-ersättningar och bidrag till kommuner och stiftelser. Länsstyrelserna har beslutat om 147 nya naturreservat. Vi har också tagit fram vägledning och informa- 8 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

9 tion om skydd av skogsmark och marina områden. Vidare har nya metoder för att ge information till besökare i våra naturreservat och nationalparker utvecklats och riktlinjer har tagits fram för hur entréer till nationalparker ska se ut. Vi har även sammanställt kunskap om hur människan påverkas av att vistas i naturen som ett stöd för beslutsfattare. De särskilda insatserna för hotade arter och livsmiljöer som görs med åtgärdsprogram har kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. Ytterligare starkt hotade arter har fått sin situation förbättrad, exempelvis kornsparv, trumgräshoppa, mnemosynefjärilen och skalbaggen svartoxe. Även två av de stora rovdjuren utvecklas positivt. Vargstammen har ökat från 11 till 13 föryngringar och det finns cirka björnar i landet. Lodjuren och järvarna har dock inte ökat i antal och befinner sig fortfarande under riksdagens mål. Arbetet med att utveckla former för en aktiv dialog med lokala intressegrupper har inte kunnat prioriterats fullt ut beroende på effekterna av utlokaliseringen av delar av Naturvårdsverket till Östersund. Verksamheten förväntas dock utvecklas positivt under INVESTERINGSPROGRAM Naturvårdsverket beslutar genom Rådet för investeringsstöd om bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) och om slutreglering av bidrag till slutrapporterade lokala investeringsprogram (LIP). Hittills har satsningen resulterat i 283 investeringsprogram i 177 kommuner. Syftet med stödet till lokala investeringsprogram är att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor i arbetet. Totalt under åren beviljades 161 kommuner och två kommunalförbund 6,2 miljarder kronor i bidrag till 211 lokala investeringsprogram. Av dessa har nu 173 slutrapporterats till och med december En avstämning av effekter har gjorts under året och redovisats till regeringen. Den gäller resultaten av de 148 program som hade slutrapporterats den sista maj. Avstämningen visar bland annat att miljöeffekterna som kommunerna redovisade i ansökan om bidrag till stor del kommer att uppnås. Stödet till lokala investeringsprogram ersattes 2003 av ett stöd till klimatinvesteringsprogram med fokus på investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser, bidrar till en ökad energieffektivisering eller till en energiomställning till förnybara bränslen. Under året har 25 program beviljats 317 miljoner kronor i bidrag och 26 ansökningar om bidrag har avslagits. Totalt 1,1 miljarder kronor har hittills beviljats till 72 klimatinvesteringsprogram och 9 fristående åtgärder. Inga säkerställda miljöeffekter kan uppvisas, eftersom programmen ännu inte har avslutats. 2,3 miljoner kronor har dessutom delats ut för stöd till arbete med lokala klimatstrategier med prioritering av små kommuner. Kraftfulla informationsinsatser har gjorts till kommuner, landsting och andra intressenter om både LIP och Klimp, bland annat i form av konferenser, pressmeddelanden samt via Naturvårdsverkets webbplats. Uppdaterad information om de beviljade investeringsprogrammen är ständigt tillgänglig via Miljöinvesteringsregistret, MIR, på vår webbplats. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

10 MILJÖFORSKNING Naturvårdsverket initierar, följer upp och finansierar miljöforskning inom ett flertal angelägna områden i vårt arbete med miljökvalitetsmålen. Under året har fyra nya program startat inom områdena klimat, avfall, luft och friluftsliv. Vi har också börjat planera nya forskningsprogram och utlyst intresseanmälningar inom områdena miljögifter och miljöekonomi. Fem program har avslutats inom områdena hälsa, giftfri miljö, miljöpolitik samt biologisk mångfald. Programmen har bland annat bidragit till att uppmärksamma kemikaliers effekter i ekosystemen och på fortplantningen samt till utvecklingen av ett effektivare miljöstöd i det nya landsbygdsprogrammet. Vi har även fått ny kunskap till miljömålsarbetet med Frisk luft samt underlag till det internationella förhandlingsarbetet om luftkvalitet. Genom en noggrann granskningsprocess har vi sett till att forskningen har hög vetenskaplig kvalitet och vi har också genom speciella satsningar lyckats få en jämnare könsfördelning i våra program och utredningar. Under året har vi också finansierat kunskapssammanställningar och synteser för mer kortsiktiga behov, till exempel syntes om hållbara energi- och transportsystem samt utredningar, som är till stöd för planering av kommande forskningsprogram inom havsmiljö och tillsyn enligt miljöbalken. Vi har även arrangerat seminarier och konferenser för forskare, politiker och andra organisationer för att skapa dialog mellan forskare och användare av forskningsresultat. Naturvårdsverket finansierar även projekt vid miljöinstitutet IVL och forskning kring hållbar förvaltning av vilt med anslag från Viltvårdsfonden. Vi har sedan ett år tillbaka också ett samarbete med Energimyndigheten om kunskapsprogrammet Vindval som syftar till att ge kunskap om miljökonsekvenser i samband med vindkraftsetablering. Vi samarbetar också med forskningsfinansiärer i andra EU-länder genom så kallade ERA-Net och har samordnat den nationella expertgranskningen av IPCC:s fjärde klimatrapport. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Naturvårdsverket har under året slutfört översynen av miljöövervakningsprogrammen för kust och hav, sötvatten och miljögifter. Förslagen till nya program inom dessa områden leder till att övervakningen bättre anpassas till bland annat EU:s ramdirektiv för vatten och att kopplingen till uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen stärks. För områdena kust och hav samt sötvatten föreslås bland annat en förstärkning av den biologiska övervakningen. Vi har också gjort en översyn av programmet för hälsorelaterad miljöövervakning, främst med hänsyn till miljömålsuppföljningens behov. Sammantaget innebär arbetet att vi bättre svarar upp mot EU-krav enligt olika direktiv, kan ge bättre underlag till miljömålsuppföljningen, stärker miljöövervakningens förmåga att larma om nya miljöhot främst för naturmiljön samt allmänt kan ge ett fullödigare underlag för utveckling av miljöpolitiken. Vi har under året genomfört en omfattande rapportering av avfallsstatistik enligt EU:s förordning på området. Denna rapportering kommer att vara ett värdefullt underlag för utveckling av avfallsarbetet. Vi har även färdigställt en ny webbportal för utsläppsrapportering, Svenska miljörapporteringsportalen. 10 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

11 Den kommer att förenkla miljörapporteringen från företagen, ge snabbare dataflöde och minska den manuella hanteringen hos verksamhetsutövare och myndigheter. Vi har genom Miljömålsrådet levererat årets rapport om utvecklingen mot de nationella miljökvalitetsmålen, och vi har påbörjat arbetet med nästa fördjupade utvärdering 2008, med förslag till nya och reviderade delmål och åtgärdsförslag. Inför denna har vi bland annat satsat på att utveckla samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Våra insatser inom övervakningen av miljötillstånd, utsläpp och miljöpåverkan har medfört att Europeiska miljöbyrån (EEA) placerade vår rapportering på tredje plats i Europa år PRIORITERADE OMRÅDEN 2007 Prioriterade områden under 2007 är, liksom under 2006, Klimat, Havsmiljö och Människan och naturen. Området Avfall byter rubrik till Varor i kretslopp. De särskilda insatser som kommer genomföras under 2007 inom vart och ett av områdena framgår av det följande. KLIMAT Förberedelser inför EU-ordförandeskapet 2009 initieras under året. Tidtabellerna för såväl klimatförhandlingarna som luftarbetet inom EU visar att dessa frågor kommer att ligger i avgörande skeden under det svenska ordförandeskapet. Även energi- och transportpolitiken kommer att vara aktuella, och Sverige bör förbereda ett integrerat angreppssätt. Verket bör under 2007 starta detta förberedelsearbete på ett systematiskt sätt. Den andra perioden för EU:s handelssystem förbereds nu, och en utvidgning av systemet till transportsektorn diskuteras inom EU. Det behövs ett ordentligt utredningsarbete inför dessa förhandlingar, och verket behöver öka sina insatser på området. Vi behöver ta fler initiativ till kunskapsuppbyggnad som rör växthuseffektens inverkan på biologisk mångfald och på utveckling av anpassningsåtgärder som stöder mångfalden. Vi ska också mer generellt delta i arbetet med anpassningsåtgärder. Arbete med strategin för effektivare energi och transporter och den fördjupade utvärderingen kommer att stå i fokus i det nationella arbetet. Den fördjupade utvärderingen och de nya uppdragen till alla berörda myndigheter kommer att kräva särskilda insatser från verket under Informationsinsatserna på klimatområdet kommer att fortsätta på en hög nivå. I regleringsbrevet anvisas särskilda medel, som i huvudsak ska användas till att göra forskningsresultat tillgängliga för beslutsfattare. Vi ska vidare göra information tillgänglig om växthuseffekten och vad man kan göra åt den samt sprida information om svenskt klimatarbete internationellt. HAVSMILJÖ Som ett led i arbetet att genomföra den nationella havsmiljöstrategin har Naturvårdsverket i samråd med 15 myndigheter tagit fram ett förslag till en samlad aktionsplan för havsmiljön. Vi ska arbeta för att planen och dess 30 insatser ska NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

12 ge havsmiljöarbetet förnyad kraft och fart och bli ett betydelsefullt bidrag till det omfattande arbete som redan pågår i Sverige och internationellt för att lösa miljöproblemen i havet. Vi prioriterar och effektiviserar vårt arbete mot övergödning, med särskilt fokus på våra havsområden. Vi lägger särskild vikt vid att fixa de värsta avloppen först och att skapa rätt våtmark på rätt plats. Vi förstärker insatserna för inrättande av naturreservat i marin miljö och förbättrar vår vägledning till länsstyrelserna för detta arbete. Vi tar fram en strategi för hur miljötillståndet i havet skall kommuniceras till allmänheten i syfte att öka engagemanget för havsmiljöproblematiken. Vi tar fram vägledning för tilllämpning av ekosystemansatsen i olika sektorer, såväl i land- som vattenmiljö. Vi tar fram ett breddat och utvecklat övervakningsprogram om persistenta gifter i Östersjöns ekosystem. Vi utarbetar en miljöövervakningsplan för att snabbt kunna säkra data vid oljeutsläpp till sjöss och möjliggöra en långsiktig uppföljning av miljöeffekterna Vi stödjer regeringen vid förhandlingarna om EU:s marina strategi. I detta strävar vi efter hög grad av samordning med och optimering av arbetet med vattenförvaltningen och de marina konventionerna. Vi bygger upp ett kansli för ett nytt havsmiljöråd och driver havsmiljöarbetet med hjälp av en ny samordningsgrupp. Vi ska redovisa behoven av kunskaps- och planeringsunderlag för havsmiljö. MÄNNISKAN OCH NATUREN Vi fortsätter kraftsamlingen för att, med ledning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv samt hushållningsstrategin, skapa bättre koordination och utvecklad kommunikation kring bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. 12 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

13 Vi utvecklar uppföljningssystem för målet Ett rikt växt och djurliv, bl.a. genom att ta fram indikatorer och utveckla miljöövervakningen inom biologisk mångfald. Vi startar en forskningssyntes om friluftsliv och folkhälsa, fortsätter arbeta med forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring och vi samlar upp och sprider goda exempel om den tätortsnära naturvården. Vi följer nyttjandet av naturresurser för hållbara energisystem, där eventuella målkonflikter mellan naturvårdsmålen och klimat och luftmålen kan vara aktuella. Vi påbörjar arbetet för att uppfylla målet i regleringsbrevet om ett nationellt baserat referensregister över naturinventeringar. VAROR I KRETSLOPP Vi deltar i uppföljningen av miljömålen som berör avfall, kemikalier och produkter och föreslår nya åtgärder där det behövs. Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp utvecklas tillsammans med övriga berörda myndigheter. Inom strategin ska åtgärder tas fram utifrån varors miljöpåverkan under hela kretsloppet. Tillsynsvägledning tas fram i enlighet med verkets kommande flerårsplan för tillsynsvägledning. Vi verkar för att mer kunskap tas fram om varors miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Ökad användning av marknadsbaserade styrmedel eftersträvas och vi fokuserar på myndigheternas miljöledningssystem och miljöanpassad offentlig upphandling. En målsättning bör vara att hitta styrmedel som minskar mängden avfall. Arbetet med forskningsprogrammen för avfall respektive miljögifter fortsätter. Vi fortsätter arbetet med att verka för en fungerande insamling av hushållens avfall och åtgärder för att motverka nedskräpning. Vi deltar i KemI:s planerade REACH-råd och utredning om genomförande av REACH (EU:s nya kemikalielagstiftning). NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

14 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet Naturvårdsverket har under 2006 börjat att utlokalisera 60 tjänster till Östersund. Under 2007 kommer resten av Naturvårdsverket att flytta till nya lokaler i Stockholm. Flyttarna kommer att påverka vår direkta miljöpåverkan. Vår nuvarande direkta miljöpåverkan beskrivs i tabellen nedan. Den anger våra betydande direkta miljöaspekter och hur de påverkar miljön. Vi genomför vårt miljöarbete i enlighet med gällande författningar och andra krav; dessutom styrs arbetet via interna policyer och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal. De prioriterade betydande direkta miljöaspekterna, där vi har uppföljningsbara mål, är markerade med blå platta. Vi har rutiner för att beakta olika kriterier vid inköp och upphandling. De omfattar alla våra miljöaspekter som ger upphov till miljöpåverkan, såväl de prioriterade som de övriga. NATURVÅRDSVERKETS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN MILJÖASPEKT FLYGRESOR UTRIKES Miljöpåverkan Flyget ger upphov till avgaser och buller. Transporterna bidrar till växthuseffekten, klimatförändringar och till extrema väderförhållanden. Avgaserna förvärrar dessutom hälsoproblem såsom allergier, luftvägssjukdomar och ger upphov till mutagena och cancerogena effekter. Transporter medverkar till försurning genom utsläpp av svavel och kväve. Transporter orsakar även växtskador vid bildande av ozon. Kommentar Naturvårdsverket ska medverka mer aktivt i internationellt arbete, till exempel för att påverka samarbetet i Bryssel och inom EU. Det kan leda till fler utrikes flygresor. Vår bedömning är att detta påverkar miljön positivt i ett längre perspektiv. MILJÖASPEKT FLYGRESOR INRIKES LÄNGRE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Se vår resepolicy. MILJÖASPEKT FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Se vår resepolicy. MILJÖASPEKT ENERGIFÖRBRUKNING FJÄRRVÄRME Miljöpåverkan All energiframställning innebär en miljöpåverkan i någon grad. Energiframställning med fossila bränslen som kol och olja bidrar bl.a. till växthuseffekten och försurning. Fjärrvärmen till Naturvårdsverket produceras i första hand med värmepumpar och i andra hand med kol. Kommentar Det finns endast en möjlig fjärrvärmeleverantör till fastigheten som Naturvårdsverket hyr. 14 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

15 MILJÖASPEKT RESOR MED EGEN BIL Miljöpåverkan Transporterna bidrar till växthuseffekten, klimatförändringar och till extrema väderförhållanden. Avgaserna förvärrar dessutom hälsoproblem såsom allergier, luftvägssjukdomar och ger upphov till mutagena och cancerogena effekter. Transporter medverkar till försurning genom utsläpp av svavel och kväve. Transporter orsakar även växtskador vid bildandet av ozon. Kommentar Naturvårdsverket rekommenderar att hyra miljöbil om den egna bilen inte är en miljöbil. MILJÖASPEKT RESOR MED HYRBIL Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Vi har liten möjlighet att påverka detta. Det är också svårt att få totalstatistik. MILJÖASPEKT RESOR MED TAXI Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Naturvårdsverket har i nuläget svårt att få fram statistik från andra taxibolag än Taxi Stockholm. MILJÖASPEKT ELFÖRBRUKNING Miljöpåverkan Vår el är miljömärkt enligt Bra miljöval och består till 50 % av vindkraft och till 50 % av vattenkraft. Kommentar Vi försöker få till stånd beteendeförändringar för att minska förbrukningen. Samtal förs även med fastighetsägaren. MILJÖASPEKT ELEKTRONIKUTRUSTNING OCH ELEKTRONIKAVFALL Miljöpåverkan Utsläpp av lösningsmedel till luft, utsläpp av organiska, miljöfarliga ämnen och metaller till vatten. Resursförbrukning, bromerade flamskyddsmedel, bly, koppar, klorparaffiner, nickelkadmium, kvicksilver, beryllium, PCB. Upphov till hälsoskador, växtskador och skador på ekosystem. Kommentar Lagstiftningen är av stor vikt i arbetet med denna miljöaspekt. MILJÖASPEKT FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Miljöpåverkan Lokal miljöpåverkan, i första hand från skogsbruket, vid avverkning. Gödsling leder till övergödning, växtskador och skador på ekosystem. Kommentar Naturvårdsverket utreder vilka möjligheter som finns till att minska pappersförbrukningen. MILJÖASPEKT ÖVRIGT AVFALL Miljöpåverkan Förbränning bidrar till växthuseffekt och hälsoskador Kommentar Naturvårdsverket ser över källsorteringen och utreder vilka möjligheter som finns till förbättringar. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

16 Nedan redovisas mål, genomförda åtgärder och utfallet under året för fyra av de betydande miljöaspekterna, nämligen inrikes flygresor kortare än 50 mil, elförbrukning, pappersförbrukning och övrigt avfall. De har varit särskilt prioriterade i arbetet under FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Verksamhetsmål 2006 Under 2006 görs inga flygresor på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns. Redogörelse av måluppfyllelse: Vi har inte uppfyllt verksamhetsmålet. Under 2006 har 39 resor med flyg (kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar) gjorts. För 10 av dessa har särskilda skäl angivits på reseordern. Under året genomfördes 106 videokonferenser, en minskning med 14 % jämfört med Inrikes flygresor under 50 mil har minskat under året jämfört med 2005, från 93 till 42 km per person. Inrikes flygresor över 50 mil och utrikes flygresor har ökat under året jämför med Tågresor har ökat under året jämfört med 2005, från till km per person. Genomförda åtgärder: På den reseorder, som måste skrivas under av närmaste chef, finns följande angivet: Åk tåg om avståndet är mindre än 50 mil eller om tågresan tar kortare tid än fyra timmar. Om en flygresa trots detta måste genomföras ska skälen därtill anges på reseordern och en kopia på reseordern ska sändas till systemansvarig drift, Sk. Informationsinsatser på intranätet samt interna möten på olika nivåer NATURVÅRDSVERKETS RESEPOLICY Alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnads- och tidseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska du noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, t. ex. telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor. 16 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

17 Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts: De informationsinsatser vi gjort under året har inte varit tillräckliga. Informationsinsatserna kommer att ökas. Vidare kommer vi att göra bättre och tätare återkoppling under året till samtliga avdelningar och sekretariat. TJÄNSTERESOR, KM PER ANSTÄLLD OCH ÅR Resesätt Inrikes flygresor under 50 mil Inrikes flygresor över 50 mil Utrikes flygresor Tåg Egen bil Hyrbil Taxi ANTAL VIDEOKONFERENSER NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

18 ELFÖRBRUKNING 1 Verksamhetsmål 2006 Vi ska minska vår elförbrukning med 3 % till och med 2006, jämfört med år (Detta motsvarar ca 51 kwh per anställd). Redogörelse av måluppfyllelse: Vi har inte uppfyllt verksamhetsmålet. År 2004 installerades sex kylaggregat i datahallen. För Stockholmskontoret har vi under perioden minskat vår elförbrukning med 4,5 % jämfört med år Då är mätpunkten för kylmaskinerna i den nya datahallen för säkerhetskopiering inte inräknad. Om den räknas med har Stockholmskontorets elförbrukning varit oförändrad sedan basåret Genomförda åtgärder: För att minska och effektivisera den totala elanvändningen har vi under årens lopp till exempel minskat ledbelysningen i korridorer, köpt in timer till samtliga lunchrum, installerat belysningssensorer i sammanträdesrum, köpt lågenergilampor och köpt energisnåla kontorsmaskiner som datorer, skrivare, faxar m.m. Vi har också informerat och genomfört energispartävlingar mellan avdelningar, utställningar med energitips, frukostmöten och lunchmöten för att öka medvetenheten hos vår personal. Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts: Elförbrukningen beaktas i samband med flyttarna till Östersund och Gärdet. Kommentar: Vår elförbrukning är totalt sett relativt låg. I en rapport framtagen av Energimyndigheten 2 framgår att medelvärdet för elanvändningen för kontors- och förvaltningslokaler är 108 kwh/m 2. Motsvarande siffra år 2006 för oss var 62 kwh/m ELFÖRBRUKNING I KWH PER ANSTÄLLD Exkl. Kiruna-kontoret. Observera att staplarna börjar vid 1200 kwh basår 1 Då den direkta miljöpåverkan för denna verksamhet är marginell (4 personer) i jämförelse med kontoren i Stockholm och Östersund väljer vi att inte redovisa någon statistik för elförbrukningen för Kirunakontoret. 2 Förbättrad energistatistik för lokaler Stegvis STIL. Rapport för år 1, Statens energimyndighet, februari NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

19 PAPPER FÖR KOPIERING OCH UTSKRIFTER 3 Verksamhetsmål 2006 Vi ska minska vår pappersförbrukning med totalt 3 % t.o.m jämfört med 2003 års förbrukning. (Detta motsvarar 180 ark per anställd). Redogörelse av måluppfyllelse: Vi har uppfyllt verksamhetsmålet. Under 2006 förbrukades ark kopieringspapper per anställd. Sedan 2003 har förbrukningen minskat med 12,1 %. 8 FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Antal ark per anställda i 1000-tal exkl. Kiruna-kontoret basår 3 Då den direkta miljöpåverkan för denna verksamhet är marginell (4 personer) i jämförelse med kontoren i Stockholm och Östersund väljer vi att inte redovisa någon statistik för pappersförbrukningen för Kirunakontoret. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

20 ÖVRIGT AVFALL 4 Verksamhetsmål 2006 Vi ska minska mängden övrigt avfall på Naturvårdsverket med 2 % t.o.m. år 2006, jämfört med år Redogörelse av måluppfyllelse: Målet att minska övrigt avfall är inte uppfyllt. Mängden övrigt avfall har ökat med 57 % jämfört med år Största orsaken till ökningen är att medarbetare har börjat rensa/städa i sina rum inför flytten och att begagnade möbler slängts inför flyttarna. Om vi räknar bort avfall relaterat till flyttarna har mängden övrigt avfall ökat med 5 %. Siffror för övrigt avfall: kg kg, varav möbler kg och kg avfall från rensningsaktiviteter Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts: Flyttrensning ingick inte då målet för 2006 sattes. Vi planerade att rensningen skulle ske våren 2007, men den började redan under hösten Avfallsmängderna har därför ökat. Fokus ligger på att personalen ska sortera rätt i samband med flyttstädningen. Följande åtgärder har vidtagits under 2006 för att hålla nere mängden övrigt avfall och förbättra sorteringen: En informationsinsats där en limericktävling med avfall som tema var startskottet. En instruktion/rutin som tydliggör hur rensning/städning av de egna tjänsterummen ska ske. I arbetet med flytten har utbildning tidigarelagts för interna stödpersoner som kommer att ha till uppgift att stötta medarbetarna i rensningen inför flytten. Under 2007 kommer ytterligare information om rensning av den egna arbetsplatsen att genomföras. På Östersundskontoret sker i dagsläget sortering av organiskt avfall, vilket minskar mängden övrigt avfall som uppstår. I Stockholmskontorets nya lokaler på Gärdet byggs en infrastruktur för att kunna sortera organiskt avfall. Fördjupad information och utbildning om källsortering och avfallshantering kommer att genomföras under ÖVRIGT AVFALL Kg per anställd basår Den fraktion som blir över efter källsortering, innehåller inget skadligt avfall. 20 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

21 MILJÖARBETET MED DE DIREKTA MILJÖASPEKTERNA UNDER 2007 De prioriterade områdena för direkt miljöpåverkan för 2007 är: Flygresor under 50 mil: Inga flygresor görs på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns. Pappersförbrukning: Vår pappersförbrukning/anställd för 2007 ska vara 1 % lägre än den genomsnittliga pappersförbrukningen/anställd under åren Bilresor med hyrbil: 60 % av de bilar vi hyr är miljöanpassade bilar (kombination bensin-etanol, bensin-biogas eller hybridbilar). Det är möjligt att de totala inrikesresorna kommer att öka i och med utlokaliseringen av ca 60 tjänster till Östersund. Därför har vi startat en förstudie om distansöverbryggande teknik. Pappersförbrukning, avfallsproduktion och energiförbrukning är i hög grad lokalberoende. Inför flyttarna till nya lokaler på Gärdet och i Östersund gör vi därför en analys av förutsättningarna för att begränsa miljöpåverkan vid de nya lokalerna. Analysen kommer att ligga till grund för nya mål för de viktigaste miljöaspekterna för år 2008 och framåt. Det är heller inte optimalt att precisera ett mål för övrigt avfall för 2007 med tanke på flyttarna och innan vi analyserat vad de bättre förutsättningarna att hantera organiskt avfall i de nya lokalerna innebär. Oberoende av det ska allt avfall sorteras så att mängden övrigt avfall minimeras, särskilt vid städning. I samband med anpassning av de nya lokalerna i Östersund och Stockholm beaktas de direkta miljöaspekterna. Exempel på detta är: kylrum för förvaring av organiskt avfall (gör det möjligt att sortera organiskt avfall) avslagbar strömförsörjning till arbetsplatser för att kunna minska smygförbrukning vid stand by-läge snålspolande toaletter miljövänliga oljor till golv ändrade skrivarrutiner datoriserad övervakning av elförbrukningen rörelsedetektorer för belysning på toaletter, skrivar- och konferensrum sektoriserad takbelysning Naturvårdsverket ingår också i en benchmarking-grupp som består av fem myndigheter. Syftet är bland annat att ta fram gemensamma nyckeltal så att myndigheter sinsemellan kan jämföra statistik för de direkta miljöaspekterna. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

22 Systematiskt arbete för en bättre miljö Ledningssystemet hjälper oss att styra miljöarbetet på ett strukturerat och effektivt sätt. Systemet omfattar både sakverksamheten och den miljöpåverkan som uppkommer från driften av vår verksamhet. Sedan mars 2003 är systemet certifierat enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO Certifieringen omfattar all verksamhet utom förvaltning av våra fastigheter, samt våra råd och en nämnd. Från och med februari 2006 är vi även EMAS-registrerade. 5 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRT ARBETE Som utgångspunkt för allt arbete på Naturvårdsverket ligger författningar och andra externa krav som vår instruktion, regleringsbrevet, förvaltningslagen m.m. Vi har också interna krav, bland annat vår vision, vår miljöpolicy och andra internt styrande dokument. PRIORITERING Naturvårdsverket gör årligen en intern prioritering av vissa områden inom sakverksamheten för att kunna fokusera på dessa under kommande år. Under 2006 prioriterades klimat, havsmiljön, människan och naturen samt avfall. Vi prioriterar även vissa områden då det gäller miljöpåverkan från vår drift. Som underlag för prioriteringen genomför vi en årlig utredning. Prioriterade UTVÄRDERING STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER UPPFÖLJNING PRIORITERINGAR GENOMFÖRANDE VERKSAMHETSPLANERING 5 ISO är en internationell standard för ledning och styrning av miljöfrågor. EMAS är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. EMAS baseras på ISO men inkluderar också krav på godkänd miljöredovisning. Läs mer om EMAS på 22 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006

23 områden 2006 var pappersförbrukningen, elförbrukningen, inrikes flygresor kortare än 50 mil samt övrigt avfall. VERKSAMHETSPLANERING Naturvårdsverket fastställer årligen verksamhet och budget i en övergripande verksamhetsplan, i verksamhetsplaner för avdelningar och sekretariat, samt enhetsplaner för samtliga enheter. GENOMFÖRANDE AV VÅRT ARBETE Vi genomför vårt arbete på avdelningar/sekretariat och enheter enligt beslut i verksamhetsplaner, arbetsordning och beslutsordning samt i särskilda beslut. För att kunna göra det på ett effektivt sätt finns personal- och kompetensutveckling samt stödfunktioner för bland annat intern och extern kommunikation, dokumenthantering och verksamhetsstyrning. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN Varje vecka följer vi upp och stämmer av verksamheten vid föredragningar för generaldirektören. Var fjärde månad följer vi upp verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organisationen. Månadsvis gör vi även uppföljning av ekonomin. Vid externa revisioner och interna granskningar av verksamheten följer vi dessutom upp hur vårt ledningssystem fungerar. Årsredovisningen är Naturvårdsverkets årliga rapportering av verksamhet och ekonomi till regeringen. Därutöver sker rapportering till regeringen enligt regleringsbrevet och av särskilda regeringsbeslut och författningar. UTVÄRDERING AV VÅRT LEDNINGSSYSTEM Två gånger per år utvärderas ledningssystemets funktion och effektivitet. Det kallas Ledningens genomgång av ledningssystemet. Då får generaldirektören en redovisning av systemets helhet och fattar beslut om förbättringar. FÖRBÄTTRINGSARBETET Grundtanken i ledningssystemet är att vi ständigt ska kunna förbättra vårt arbete. Förslag till förbättringar och avvikelser från fastställda verksamhetsplaner kan lämnas på flera olika sätt: i Förslagslådan, i verksamhetsplaneringsarbetet eller vid arbetsplatsträffar. Förslagslådan är vårt tekniska system där vi administrerar förslag och avvikelser. Där finns förbättringsförslag och avvikelser från interna och externa revisioner samt från enskilda medarbetare. All dokumentation kring vårt ledningssystem finns tillgänglig för medarbetarna på intranätet. I övrigt får medarbetarna information om miljöarbetet löpande vid stormöten, avdelningsmöten samt vid behov extrainsatta möten. AVSLUTNING Nästa miljöredovisning enligt EMAS beräknas komma ut under våren Miljöredovisningen är granskad och godkänd av vår ackrediterade miljökontrollant SEMKO Certification AB (ackrediteringsnummer 1639). NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

24 SYNPUNKTER PÅ VÅR REDOVISNING Det här är andra gången som vi ger ut en särskild redovisning av vårt interna miljöarbete. Vi är tacksamma för alla synpunkter, frågor och idéer som kan hjälpa oss att förbättra den. NV 8300, The Swedish Environmental Protection Agency SE Stockholm Besök: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14 Telefon: , fax: E-post: natur@naturvardsverket.se Beställningar: tel , fax E-post: natur@cm.se Internet: