älvstrand# Tyck till om staden Kom till nya blogghörnan Älvrummet! Skeppsbron tar form steg för steg i planprocessen

Transkript

1 älvstrand# Skeppsbron tar form steg för steg i planprocessen Sjöfarten växer på Lindholmen Kom till nya blogghörnan på Älvrummet! Tyck till om staden

2 Välkommen till oss! Tandläkare JOHAN DAMBERG HARIS BRATTEUS HELENA KLITTERSJÖ ANDERS EKFELDT GÖRAN KJELLER PETER JONASSON MAGNUS F RAGNARSSON med personal Önskar gamla och nya patienter välkomna till Eriksberg! Telefon Eriksbergstorget 11 En mottagning i 2 älvstrand #

3 gott om Växtkraft sid 20 älvstrand # dessutom så blir Skeppsbron Med bostadskvarter, båthamn och badplats ska Skeppsbron bli göteborgarnas mötesplats vid älven. planprocessen steg för steg Vi berättar hur en detaljplan kommer till och när invånarna kan vara med och påverka. mycket på g i älvrummet Över besökare under Nu hoppas de även locka yngre med en ny blogghörna. sjöfarten växer på lindholmen Varv, utbildning, forskning och shipping nu växer sjöfarten åter på Lindholmen. Nyheter i korthet bostäder i Stora Torp 15 Lindholmsmotet blir planskild korsning 18 Kolla in varvet längs älven 24 World cup i stadsorientering på Eriksberg 24 Nostalgisk återblick på Göteborgsvarvet 26 Omslagsbild Sofia Reumert och Emanuela Chitic testar den nya blogghörnan på Älvrummet. Här går det att tycka till om stadsutvecklingen och framtidens Göteborg. foto: ANDERS VÄSTLUND Älvstrand ges ut av Älvstranden Utveckling AB Redaktionsråd Johan Ekman (ansvarig utgivare) och Birgitta Palmgren, Älvstranden Utveckling AB, Anita Bengtson, Lind holmen Science Park AB samt Birgitta Lagerlöf och Kenth Lärk, Medialaget AB Adress Älvstranden Utveckling AB, Box 8003, Göteborg Tel Fax E-post: johan.ekman@alvstranden.goteborg.se Webb Upplaga Tidningen når boende och verksamma längs älvstranden, alla kontor i Göteborg och Mölndal samt intresserade av utvecklingen i området. Produktion Medialaget AB, Tryck Sandstens Tryckeri AB Annonser och gratisprenumerationer Thomas Lagergréen, , thomas@medialaget.com Nästa nummer juni 2012 foto: jan-olov yxell Det är knappt märkbart men visst har den börjat? Våren alltså. Det är som en försiktig ton som kan höras under tidiga mornar eller en knappt förnimbar känsla i luften när man går hem från jobbet. Kanske märks det mest genom att ljuset kommer tillbaka? Eller att vi kan börja lyfta blicken och vända våra ansikten mot solen utan att riskera att halka på isfläckar? Jag har faktiskt redan sett lunchätande och njutande människor vid kajen på Lindholmen så fort solen tittar fram. Även om vi fortfarande väntar på att det gröna ska börja spira så saknas det sannerligen inte växtkraft här på Lindholmen. Med glädje kan jag konstatera att Lindholmen är ett av de hetaste områdena i Göteborg. Under förra året tecknade vi nya hyresavtal på sammanlagt kvm! Antalet företag på området har nu ökat till drygt 300 med cirka anställda totalt och företagen fortsätter att flytta hit, en expansion som vi inte ser någon avmattning på under Men det är inte bara företag som lockas av Lindholmens möjligheter även boendet ökar. Redan nu arbetas det med en ny detaljplan för bostäder. Det långsiktiga målet för Lindholmen är att personer ska bo, arbeta och studera här år En siffra vi kan jämföra med de som arbetar och studerar här idag. Mycket nytt på Lindholmen alltså men inte bara där, även på andra platser sjuder det av växtkraft. I Älvrummet har Stadsbyggnadskontoret en utställning av detaljplanen för Skeppsbron. Många synpunkter och tankar från Dialogen och Stadsanalysen har kommit med i förslaget, men naturligtvis inte alla. Ibland strider olika intressen mot varandra men det är glädjande när man ser att demokratiprocessen fungerar alla som ville har fått göra sin röst hörd. Stadsbyggnadskontoret har också haft en utställning av detaljplanen för Stora Torp, där före detta tv- och radiohuset Synvillan låg. Ett attraktivt område där staden möter Delsjön och vi hoppas på en detaljplan under året. Och stadens allra största projekt vision och strategi för Centrala Älvstaden börjar bli klart. Alla förslag, åsikter och idéer håller som bäst på att sammanställas för att presenteras för Göteborgs politiker före sommaren. Vi är spända på vad politiken bestämmer om genomförandet och vill bara säga, vi är rustade! Vår eller inte det växer så det knakar! Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt bolag som av Göteborgs Stad fått uppgiften att leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden. Sannegårdshamnen KVILLEBÄCKEN JOHAN EKMAN Älvstranden Utveckling AB ringön Eriksberg Lindholmen FRIHAMNEN GÖTA ÄLVBRON Älvsborgsbron NORRA MASTHUGGET SKEPPSBRON KANALTORGET GULLBERGSVASS STORA TORP älvstrand #

4 Nya hyresgäster Lindholmen It-forskningsinstitutet Viktoria ab Nordea Bank AB DYNAmore Nordic AB Lindholmspiren 3 Visionists AB Lindholmspiren 3 B Shamwa Theres Svenssons gata 10 HF Interior AB Regnbågsgatan 3 Copycarin Företagsekonomiska Institutet 1888 Bror Nilssons gata 16 Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB Anders Carlssons gata 7 frihamnen Northern Helicopters Transport AB Frihamnen noterat på Älrummet Forum NOTERAT PÅ ÄLVRUMMET FORUM Arbetet med Södra Älvstran den och resultatet av workshopen på Arkitekturmässan visar verkligen på vilken oerhörd potential som finns i den västra delen av den södra älvstranden. Det skriver Maria Modéer och undrar vem som ska ta initiativet till utveckling. Är det fastighetsägarna eller kanske Majornaborna? Läs mer i den debatten eller ta chansen att framföra din åsikt om den framtida utvecklingen längs älvstränderna på Älvrummet Forum. Läs mer på: älvstranden.com Nytt affärsnätverk på Lindholmen Allt fler entusiastiska företagare träffas nu på onsdagar i affärsnätverket BNI Lindholmen. Under en och en halv timma kombineras effektivt affärsnätverkande med lunch. Medlemmarnas mål är att hjälpa varandra till bättre affärer. För att bli ett bra och effektivt team behöver vi vara medlemmar, så ännu finns det platser kvar, säger Kenneth Sahlén från BNI Göteborg, som är med och bygger upp teamet. I ett BNI-team arbetar man utifrån en speciell arbetsmodell för affärs nätverkande. Den går ut på att medlemmarna delar med sig av sina egna nätverk och på så sätt hjälper varandra att, som Kenneth säger, skapa bättre affärer. Alla människor har väldigt många kontakter. När man samlas personer är sannolikheten mycket stor att någon ska känna just den person som du vill ha kontakt med, säger Kenneth Sahlén. Ju fler som medverkar desto fler kontaktmöjligheter skapas och Viktoriainstitutet expanderar på Lindholmen Viktoriainstitutet ökar från ett 40-tal till ett hundratal anställda och flyttar den första april in i 900 kvadratmeter i huvudbyggnaden, Lindholmen Science Park. Viktoriainstitutet är ett fristående forskningsinstitut som funnits på Lindholmen sedan 2004 Solceller på taket ska ge egen el Peter Ericsson, energisamordnare på Älvstranden Utveckling, vid solcellerna på Lindholmen Science Park. och aktivt deltar i många av projekten inom området. Flytten till Lindholmspiren är naturligt för oss som arbetar i projekt med flera partners på området, säger Per-Åke Olsson, vd på Viktoriainstitutet. Med hopp om att fastigheterna ska kunna producera egen el i framtiden driver Älvstranden Utveckling ett försöksprojekt med solceller på taket. Det är Lindholmen Science Parks nya huvudbyggnad som genom sitt läge lämpar sig väl för försöksprojektet. Förhoppningen är att solcellerna ska ge kwh per år och stå för en del av elförsörjningen i byggnaden. Gilla Nyfiken på Lindholmen på Facebook eller följ oss på teamet på Lindholmen välkomnar alltid gäster till sina luncher. Kontakta Kenneth Sahlén via BNI Göteborg för mer information. Läs mer på thorbjörn hotvedt fastighetstekniker älvstranden utveckling Thorbjörn arbetar med att se över de tekniska installationerna i fastigheterna samt har hyresgästkontakter. Kontakt: thorbjorn. hotvedt@alvstranden.goteborg.se foto: maria lagergréen 4 älvstrand #

5 Det är dagens barn och unga som ska leva i den framtida stad som nu planeras. Det är viktigt att deras röster hörs. Sofia Reumert vid Älvrummets nya blogghörna Nytt kontorshotell på gång Alla rum i det redan existerande kontorshotellet är uthyrda och de som sitter där är nöjda. Nu öppnas ännu ett kontorshotell med 19 rum i Lindholmen Science Parks huvudbyggnad. 400 Lindholmen fler nya bostäder i Kvillebäcken Det kommer att byggas lägenheter i Kvillebäcken i stället för som tidigare planerats. Det står nu klart att det blir ytterligare 400 lägenheter i Kvillebäcken. Behovet av mindre lägenehter är större än vad vi trodde så nu bygger vi fler sådana, säger Johan Ekman, kommunikationschef på Älvstranden Utveckling. Första inflyttning är beräknad till sommaren Läs mer på Tidningen Älvstrand hem till dig? Vill du ha ett alldeles eget exemplar av älvstrand till din brevlåda? Maila thomas@medialaget.com eller ring Thomas, Vårt nuvarande kontorshotell är populärt och vi tycker det är en trevlig och bra lösning att få in mindre företag på området. Därför satsar vi nu på att öppna ett till, säger Helene Sandberg, på Älvstranden Utveckling. På 470 kvadratmeter kommer det, förutom enskilda kontorsrum, även finnas tillgång till omklädningsrum med duschar, kök samt två mötesrum för åtta personer. Uthyrningen av de 19 rummen har redan startat och inflyttning börjar i maj. Många företag vill sitta här på Lindholmen, och för mindre företag är ett flexibelt kontorshotell en bra början. Vi kan dessutom erbjuda mer service som reception och konferenslokaler samt möjlighe- är hett Lindholmen är attraktivt. Det visar statistiken för 2011 då antalet företag på området ökade till 311 stycken. Sammanlagt är det cirka människor som nu studerar eller arbetar på Lindholmen. Älvstranden Utveckling tecknade nya hyresavtal på sammanlagt kvadratmeter under 2011, och mest populärt är Lindholmen och den nya huvudbyggnaden Lindholmen Science Park. Bland ter att delta i områdets många sociala nätverk. Läs mer på Scania går in i Science Park de nya etableringarna på Lindholmen finns Saab AB, Wilhelmsen, TransAtlantic och Volvohandelns Utvecklings AB. Expansionen på området fortsätter, med bland annat byggandet av Radison Blu Riverside Hotel, nytt parkeringshus, kontorslokaler och planer för bostäder. Målet är att människor ska arbeta, studera och bo på Lindholmen år Scania går in som partner i Lindholmen Science Park. Det är den tydliga satsningen på ett nationellt centrum för svensk fordonsutveckling och möjligheterna till samarbete med andra parter som varit avgörande för beslutet. Genom detta partnerskap vill Scania bidra till att Lindholmen Science Park fortsätter att utvecklas som ett nationellt nav för samordning av forskning och utveckling inom exempelvis trafiksäkerhet och transporteffektivitet, säger Scanias forsknings- och utvecklingschef Per Hallberg. Läs mer på foto: maria lagergréen älvstrand #

6 Populär guidetur på älven Bästa pizzan finns på Eriksberg. Åtminstone om man får tro Onlinepizzas årliga ranking av pizzerior. Eriksbergs pizzeria får bäst betyg i Göteborg och en sjätteplats på topp 10-listan i Sverige. Välkommen till Kuggen 22 mars är det Öppet hus om Chalmers utbildningar på Lindholmen med start i Kuggen. I slutet av maj och halva juni har styrkeområde Produktion sin utställning i Kuggen, Lindholmsplatsen 1. Glatt överraskade blev resenärerna på Älvsnabben söndag den 26 februrari när de fick sig en fri guidening på båtturen. Det var Göteborgs guideförening som på detta sätt firade internationella guidedagen. Sex guider åkte var sin tur med Älvsnabben mellan Klippan och Lilla Bommen för att berätta om områdets historia och nutid. Jätteroligt. Vilket bra initiativ, hördes från glatt överraskade resenärer när de fick höra om allt från bonnafröjda, och vallgravar till framtidsforskning och mötesplatsen Kuggen på Lindholmen från guiden Ingrid Johansson. WebCoast flödar av kärlek till webben Webcoast en deltagardriven konfe rens samlar i mitten av mars webb entusiaster i Lindholmen Conference Centre. WebCoast är en fysisk mötesplats för personer som dagligen utvecklar och använder den sociala webben. Deltagarna själva skapar innehållet och alla har möjlighet att delta och bidra med sin kunskap. Älvstranden Utveckling är även i år guldsponsor. Anledningen är given WebCoast sätter Göteborg och Lindholmen på kartan, säger Lise Bergqvist från Älvstranden Utveckling. För den nyfikne finns det gott om information om WebCoast på bloggar, twitter samt filmer på Bambuser. Läs mer Frukostseminarier om mobilitet Alla aktörer på Lindholmen är välkomna till kostnadsfria frukostseminarier: 22 mars Jobba på distans men ändå nära 24 april Kollektivtrafiken, trängselskatt och trafiksituationen framöver 10 maj Så möts vi digitalt det resfria mötet Välkomna till Lindholmen Conference Center, klockan Arrangör: Lindholmen Science Park och projektet Lindholmen ToR Mer info och anmälan foto: birgitta lagerlöf www-tips Vill du veta mer om Västra Eriksberg? Eller har du synpunkter på service, utbud av butiker och verksamheter? Gå då in på Västra Eriksbergs nya hemsida. Där kan du läsa mer om området, planerade bostäder, inflyttning och lediga lokaler. Du kan även göra ett inlägg direkt på bloggen. Förhoppningen med den nya hemsidan är att få en dialog med de som redan bor där, eller de som funderar på att flytta dit eller etablera verksamhet där. Vi vill veta vilken service och vilket utbud som efterfrågas, säger Elin Asplind på Älvstranden Utveckling. hisingenbyday vill visa att Hisingen har mycket att erbjuda. På webbsidan finns gott om tips för olika aktiviteter badplatser, mat och dryck, kultur, sport och fritid med mera. Sidan drivs av några privatpersoner som från början via en sida på Facebook ville visa sina vänner vad som finns att göra på Hisingen. Intresset har varit stort och sajten har växt och har nu besök per dag. Hisingenbyday fick år 2011 Lundbypriset vid en utdelning på Eriksbergstorget. hisingenftw är skapad av HSB med syfte att skapa framtidstro och inspiration om Hisingen. Här kan man läsa mer om spännande människor, fenomen och platser samt twittra, lämna tips och synpunkter. 6 älvstrand #

7 @ lindholmen Hallå där! Mia Leterius som är projektledare för Visual Arena Lindholmen. Vad är Visual Arena Lindholmen? Arenan är en del av en kraftsamling inom visualisering i Västsverige. Visionen är att skapa ett visualiseringscenter i världsklass. Vilka är det som står bakom satsningen? Visual Arena drivs av Lindholmen Science Park i samarbete med Business Region Göteborg, Center of Visualization, Chalmers och Göteborgs universitet samt Göteborgs Stad som är grundfinansiär. Vilka får tillgång till den nya visualiseringsmiljön i Lindholmen Science Park? Det unika är att vi erbjuder en öppen och neutral samverkansmiljö. Liknande anlägg ningar finns men de är oftast inte tillgängliga för andra än ägarna. Visual Arena bygger på ett koncept med öppna arenor som skapats av Lindholmen Science Park. Där kan projekt utvecklas och demonstreras i nära samarbete mellan akademi, näringsliv och olika samhällsaktörer. Inom vilka områden kommer man att utnyttja den nya arenan? Vi kommer att ha avancerad teknisk utrustning som kan användas inom en rad olika områden och framtidsprojekt. Till Illustration: White arkitekter exempel inom stadsbyggnad, design, forskning, film, utbildning och turism. När drar ni igång verksamheten? Invigningen blir den 27 mars. Vi välkomnar alla som är intresserade till Öppet hus och seminarier mars. kenth lärk Läs mer visualarena Nytt kulturhus för norra masthugget Göteborgs unga har fått säga sitt och nu sammanställs önskemålen om stadens nya kulturhus för unga. Under våren drar aktiviteterna i gång i Lagerhuset vid Rosenlud. Arbetet med den första detaljplanen i området Norra Masthugget har påbörjats och förhoppningen är att den ska kunna presenteras och gå ut på samråd under hösten Samtidigt börjar en pusselbit i området ta form, kulturhuset för unga i Lagerhuset vid Rosenlund. I programarbetet för Norra Masthugget är ett levande kulturliv vid Järntorget centralt, liksom särskilda aktiviteter för ungdomar. Kulturnämnden har beslutat att göra delar av Lagerhuset vid Heurlins plats, till ett kulturhus för Göteborgs unga, från 13 år och uppåt. 19 ambassadörer har frågat Göteborgs unga vilka aktiviteter de vill ha i sitt kulturhus. Läs mer på rumforungkultur.se där det också går att lämna förslag på verksamhet. För att ta reda på vilket typ av aktiviter huset bör fyllas med inleddes en dialog med unga göteborgare. 19 stycken unga ambassadörer anställdes för att ge sig ut på skolor, fritidsgårdar, Kulturkalaset, Way out West, föreningar och andra arrangemang för unga för att samla in synpunkter. Dessutom skickades vykort med uppmaning att lämna in sina idéer hem till alla göteborgare mellan år. Dialogen har också förts via webben, Facebook och blogg. Materialet har nu sammanställts och presenteras för politikerna i kulturnämnden under mars. Engagemanget har varit stort och åsikterna många. Några huvudteman som framkommit är; tillgång till lokal och material; öppen scen eller utställningsyta; en plats att bara vara på; tillgång till lärande; ett forum för debatt och diskussion. I skrivande stund är det för tidigt att berätta i detalj hur verksamheten kommer att bli. Men tanken är att det nya kulturhuset ska fungera som ett nav för och komplettera verksamhet för unga som redan pågår runt om i staden. Under våren drar verksamheten i Lagerhuset igång så smått med smygpremiär den 1 april och stor officiell öppning i augusti. Budgeten för verksamheten är 10 miljoner kronor per år från och med BIRGITTA LAGERLÖF älvstrand #

8 Framför Merkurhuset anläggs en park med utrymme för grönska som blir en viktig plats i området. Illlustrationer: Erséus arkitekter så blir Skeppsbr Dags att göra slag i saken för att åter förena staden med vattnet. Nu finns planen som visar hur Skeppsbron ska bidra till ett livaktigt city. Skeppsbron ska bli göteborgarnas mötesplats vid älven med allt vad det innebär. Skeppsbron är den enda stadsdelen inom Vallgraven som har de förutsättningarna, säger Fredrik Söderberg som är planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. Den nya stadsdelen ska också vara en förebild inom hållbar stadsutveckling. Följaktligen har det lagts ner stort arbete på att ta fram ett program för de kvaliteter som Skeppsbron ska innehålla. Kvalitetsprogrammet har arbetats fram på ett lite annorlunda sätt. I stället för att ange hur kvarter, byggnader och parker ska gestaltas, beskriver man vilka kvaliteter som ska uppnås. Till exempel att Stora Badhusgatan ska upplevas varierad, mänsklig och trygg. Därmed låser man sig inte vid en lösning. Vårt sätt att arbeta med kvalitetsprogrammet innebär större frihet för byggherrar och arkitekter, förklarar Fredrik Söderberg. kenth lärk 8 älvstrand #

9 De allmänna platserna i området är av stor betydelse. Gator, torg och kajer ska bli göteborgarnas nya vardagsrum i city. Skeppsbrokajen blir större genom att stora delar av kajen flyttas ut meter. Ett stort parkeringsgarage ska byggas och kommer i huvudsak att ligga under den nya kajen. Det blir en anläggning i två våningar, som förankras i berget, med plats för bilar. on 1 Med start 2013 byggs en ny knutpunkt för kollektivtrafiken vid Stenpiren. Anläggningen dimensioneras för cirka av- och påstigande resenärer per dag. 2 Kvarteret närmast söder om Skeppsbrohuset får en byggnad med 9 11 våningar. 3 Skeppsbron får fem nya eller delvis nya stadskvarter. Bebyggelsen uppförs huvudsakligen i 7 8 våningar. Det ger ett tillskott med cirka 400 lägenheter och cirka kvadratmeter hotell, kontor och handel. 4 Stora Badhusgatan ska bli en ny pulsåder i centrum. I dec em ber 2012 beräknas arbeten för att dra en spårväg längs sträckan Järntorget Stora Badhusgatan Stenpiren Lilla Torget sätta igång. 5 Det finns plats för en eventuell turistbåtshamn och några av turistbåtarna kan då få sin hemmahamn här. 6 Ett offentligt bad i älven ska göra platsen attraktiv för alla. Badet förväntas bli en samlingspunkt för människor från hela göteborgsområdet. 7 Längst söderut på kajen uppförs en större byggnad i två till tre våningar. Tanken är att det ska bli ett hus med olika publika verksamheter. Hör skapas ett område för vistelse och vackra utblickar över vattnet. 8 De befintliga byggnaderna Merkurhuset och Kinesiska Muren blir kvar och inordnas i den tillkommande bebyggelsen. 9 Längs kajstråket föreslås mindre byggnader som berikar upplevelsen längs Skeppsbron. Här finns utrymme för restauranger, kaféer och kanske viss verksamhet med marin anknytning. älvstrand #

10 Steg för ste Mycket kommer att hända i stadsbilden de kommande decennierna. Men vem är det egentligen som bygger staden och har jag som invånare någonting att säga till om? Här berättar tre parter i stads utvecklingen hur staden planeras i en demokratisk process. text: maria lagergréen Vad är en detaljplan? En detaljplan är en plan för utformning av be byggelse i ett givet geografiskt område och innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga samt vad byggnader och markområden skall användas till. Stadsutveckling sker alltid i en slags cirkelrörelse. Den garanterar att så många intressen som möjligt ska få möjlighet att påverka och säga sitt. Vad är första steget? En intressent (exempelvis kommun, markägare eller privatperson) eller exploatör har en idé ( vi vill bygga en saluhall i Kvillebäcken ) eller har identifierat ett behov ( Lindholmsmotet behöver bli säkrare ). Om intressenten är beredd på att genomföra projektet och byggnadsnämnden ger ett positivt planbesked inleds arbetet med detaljplanen. Vilken uppgift har Göteborgs stad? En planhandläggare på Göte borgs Stads stadsbyggnadskontor leder en grupp med representanter från fackförvaltningar, experter och intressenten/explo atören som arbetar fram ett detaljplaneförslag. Hur får jag som medborgare reda på vad som händer? När gruppen har tagit fram en tydlig bild av idén presenteras den i bland annat e-tjänsten Plan- och byggprojekt i Göte borg samt på ställen som Stadsbyggnads kontoret i Traktören, bibliotek eller i Älvrummet. Den skickas också på samråd för att myndigheter och sakägare ska kunna lämna synpunkter. Vad händer med inkomna synpunkter? Alla inkomna synpunkter beaktas, några bearbetas och leder till en förändring i detaljplanen. Samtliga kommenteras i en samrådsredogörelse. Detaljplanen presenteras i en skriftlig granskning* (tidigare utställning); ett andra tillfälle då sakägare kan lämna synpunkter. Vem tar det formella beslutet? Den slutgiltiga detaljplanen, med samrådsredogörelse, presenteras för byggnadsnämnden som beslutar om planen ska antas. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft och intressenten får rätt att bygga enligt den fastslagna detaljplanen. Hur överklagar man? Alla som har lämnat en skriftlig synpunkt på detaljplanen får efter byggnadsnämndens beslut information om när, hur och var det kan överklagas. Detta annonseras bland annat i dagspress. Källa: Göteborg tillsammans bygger vi staden samt Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. *) Sedan maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Planprocesser som börjat sedan dess följer den nya lagen, men processer som påbörjats innan följer den äldre lagen. Det som tidigare hette utställning kallas nu för skriftlig granskning. Mer information om plan- och bygglagen den gamla och den nya finns på 10 älvstrand #

11 g DIALOG Idé DIALOG DIALOG Idé eller behov En intressent markägare, fastighetsägare, kommunen eller allmänheten kommer på en idé eller identifierar ett behov... Planbesked Intressenten begär ett planbesked från byggnadsnämnden. Ja! Vi tycker att det skulle vara intressant att utreda den möjligheten. DIALOG DIALOG DIALOG DIALOG Geografiskt område... som sedan placeras på en viss geografisk plats (mark som man äger eller köper). Kanske skulle det passa att bygga bostäder i Kvillebäcken? DIALOG DIALOG DIALOG Antagande i byggnadsnämnden Förslaget lämnas till byggnadsnämnden som fattar beslut om antagande. Om beslutet inte överklagas går projektet in i genomförande- och bygglovsprocess. Då omsätts idéerna från detaljplanen i verklighet. På kan man följa alla stadsutvecklingsprojekt, till exempel utvecklingen i Kvillebäcken. Arbetet med detaljplan inleds I dialog med staden arbetas ett förslag fram... Skriftlig granskning (utställning) Den färdiga detaljplanen finns tillgänglig och det går att lämna kompletterande synpunkter. Illustration: erséus arkitekter Förslag till detaljplan... kartor, skisser och utredningar beskriver förslaget visuellt. * En sakägare är en juridisk term för en person som är berörd av en fråga. Detaljplan med samrådsredogörelse Synpunkter från samrådet bearbetas in i och komp letterar detaljplanen. Samråd Myndigheter, stadsdelar, sakägare * och allmänhet har möjlighet att yttra sig. Synpunkter E-tjänst Aktuella plan- och byggprojekt Myndigheter Sakägare älvstrand #

12 En viktig verks Gunnar Persson planchef staden Leder processen Utreder Lyssnar och tar hänsyn Det är alltid de folkvalda politikerna som har sista ordet i stadsutvecklingen. De är dock beroende av att fackförvaltningarna ger dem bra och korrekta beslutsunderlag. I mitten av mars tillträder Gunnar Persson som ny planchef i Göteborg. Hans roll är att hålla igång och driva som han själv kallar det en viktig verkstad på stadsbyggnadskontoret. Gunnar Persson, som är arkitekt, utbildad på Chalmers, är laddad inför möjligheten att få vara en del i utvecklingen av Göteborg. Speciellt just nu när staden står inför spännande utmaningar som Västsvenska paketet och Centrala Älvstaden. Vattnet sätter verkligen sin prägel på Göteborg. Men till skillnad från i många andra städer, där vattnet ses som ett smycke för staden, är Göta älv en viktig transportled och en del av näringslivet. Samtidigt finns det massor av utvecklingspotential längs älvstränderna. Gunnar Persson tycker sig känna en stark vilja och längtan bland göteborgarna att fortsätta processen med att knyta samman staden över älven. Samtidigt konstaterar han att staden måste få omformas sakta, med alla medborgares bästa för ögonen. Stadsbyggnadskontoret har politikernas uppdrag att samla ihop allmänhetens intressen och med vår yrkesskicklighet, bygga en hållbar och trevlig stad. När stadsbyggnadskontoret leder en planprocess måste de vara tydliga gentemot intressenter och exploatörer med vad som gäller och lotsa ett projekt genom planprocessen i ett lämpligt tempo. Vårt uppdrag handlar om att hitta en balans där de som ska bygga, bo och förvalta är nöjda. Man kan utreda en plan i all oändlighet men det är viktigt att planhandläggaren vågar lita på sin magkänsla. Även om Gunnar Persson påpekar vikten av att processen inte tar för lång tid, poängterar han att stadsutvecklingen inte bör hastas fram. Sakägare måste ha en chans att lämna synpunkter och få dem beaktade. Planprocessen skapar en tröghet i stadsutvecklingen, inte minst genom den nationella lagstiftningen. När man ändrar i människors fysiska miljö är det viktigt att det får lov att ta tid. Som planerare kan vi vässa oss på att tillsammans med intressenterna utveckla arbetssätt som minimerar tidspillan. Maria lagergrén 12 älvstrand #

13 tad Ser möjligheter i ett behov Intressenten Initierar Tar fram underlag Genomför cecilia strömer älvstranden utveckling Som intressent eller exploatör börjar allt med en identifiering av en idé eller ett behov. Så förklarar Cecilia Strömer, stadsutvecklare på Älvstranden Utveckling, upprinnelsen till en planprocess. Intressenten eller exploatören i en planprocess kan vara vem som helst. Markägare, fastighetsägare, myndighet, bolag, kommun eller privatperson. Olika faktorer styr varför man väljer att inleda en planprocess, men någonstans handlar det alltid om att man har identifierat en geografisk plats där en idé kan genomföras. Om en planprocess ska inledas krävs att en intressent eller exploatör är beredd att satsa pengar, ta fram en vision, genomföra byggnationen och förvalta eller sälja resultatet. Planprocessen sätter intressentens idé i ett större sammanhang och väger in alla förutsättningar. Dessutom testas om idéerna håller och om de passar med gällande lagar, regler och visioner för stadens utveckling. Stadsbyggnadskontoret leder arbetet med planen, men intressenten producerar själva underlaget som en arbetsgrupp vidareutvecklar. Gruppen går bland annat igenom var vägar behövs, var vattenledningar finns och om något behöver flyttas. Arbetet bygger på en dialog mellan intressenten och staden, tekniska förvaltningar och experter. När gruppen har tagit fram ett förslag som alla är nöjda med skickas det ut på samråd. Då får expertgruppen tillgång till kunskap som kanske bara boende i ett visst område har. Hur barnen går till skolan, var grannarna samlas för att fika, varifrån vinden brukar komma eller hur störd man är av en näraliggande väg. Ju mer saklig en sakägare är i sin argumentation, desto lättare är det för oss att ta till oss synpunkterna och anpassa detaljplanen. Från den första idén tills dess att alla synpunkter i samrådet har beaktats och planen vunnit laga kraft kan det gå ganska lång tid. En nödvändig tid, anser Cecilia. Jag brukar säga att stadsutveckling är en lång process av två anledningar; dels tar det tid att bearbeta all fakta, dels måste både vi som arbetar med projektet och sakägarna känna in vad som är bra. Människor fungerar så vi behöver tid för att smälta en idé och ta den till oss. maria lagergréen älvstrand #

14 Möjligheter att påverka Medborgaren Väljer politiker Engagerar sig Tycker till Johannes Åsberg nätverket Yimby Dialog och samråd Medborgardialog eller dialoggrupper är något som intressenter eller staden arrangerar innan ett projekt når planprocessen. I så stor utsträckning som möjligt försöker man sedan utgå från de tankar, idéer och förslag som kommit in när man konkretiserar ett stadsbyggnadsprojekt. Samråd är en juridisk term för när en plan görs tillgänglig för synpunkter. För att ha möjlighet att överklaga en detaljplan måste man ha lämnat in en skriftlig synpunkt. I planprocessen finns två tillfällen då sakägaren har rätt att framföra sina synpunkter. Men den demokratiska processen har större möjligheter än så. Det handlar bara om att säga rätt sak vid rätt tillfälle. När en detaljplan skickas ut på samråd har kända sakägare, som fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, boende och föreningar, möjlighet att framföra sina synpunkter. För att ha rätt att överklaga en detaljplan måste man ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Samrådet är en nödvändig säkerhetsventil i stadsbyggnadsprocessen, förklarar Johannes Åsberg från nätverket Yimby Göteborg. Han tror att det är lättare att få igenom ändringar i detaljplanen om man är saklig och kommer med konstruktiva motförslag. Jag tror att det är bra både för de som har en synpunkt och för samhället i stort om åsikterna som framförs är mer allmänna och inte bara handlar om ens eget bästa. I stället för att vänta tills man som sakägare står inför en färdig detaljplan, tycker Johannes Åsberg att alla medborgare ska ta sitt ansvar och vara delaktig tidigare i processen. Det kan handla om att medverka i dialoggrupper, prata kontinuerligt och förutsättningslöst med sina politiker både i stadsdelsnämnden och kommunstyrelsen, samt delta i aktiviteter med stadsplanering i fokus. Älvrummet är fantastiskt i sammanhanget! Det är en plats som staden inte hade behövt satsa på, men nu har Älvstranden Utveckling gjort det och därmed skapat en arena som är till för att diskutera stadsutvecklingsfrågor och stadsplanering. Den demokratiska processen kan verka så trög och svår att påverka att det inte är meningsfullt att lämna synpunkter. Johannes påpekar dock att man som medborgare har ett ansvar att vara delaktig, men också att säga rätt sak vid rätt tillfälle. Den som är direkt berörd av en fråga har rätt att lämna synpunkter, men vi andra, alla medborgare, har också ett gemensamt ansvar för vår stad, konstaterar Johannes. Om man ska ha ett verkligt inflytande tror jag att det är viktigt att vara med tidigt i processen helst redan innan en idé omvandlas till en detaljplan. Maria lagergréen 14 älvstrand #

15 där staden möter stora torp Det nya bostadsområdet Stora Torp har kvaliteter som slår det mesta. Om allt går enligt ritningarna kan spaden sättas i marken efter semestern. Det blir ett område med de allra finaste kvaliteterna. Här bor man granne med Delsjöreservatet och samtidigt är det cykelavstånd in till centrum, säger Olle Lindkvist, projektchef på Älvstranden Utveckling. Ett konsortium bestående av Älvstranden Utveckling, HSB, NCC och Skanska ska bygga de nya bostadskvarteren vid Delsjövägen. Det har varit lite trögt i starten för projektet bostads- och hyresrätter planeras i Stora Torp. Förhoppningen är byggstart efter sommaren. Illustration: PeGe Hillinge, Sweco Rivningen av det gamla radio- och tv-huset tog sin tid och när det var dags för samråd om en ny detaljplan kom det in massor av synpunkter. Det kom in 62 skrivelser eller synpunkter. Vi har tagit till oss detta och gjort en hel del ändringar i förslaget, förklarar Olle Lindkvist. Tidigare hade en del av området utformats som ett slutet kvarter längs Delsjövägen. Detta kvarter har öppnats upp och anslutits till karaktären på den övriga bebyggelsen. Husen, som fått namnet Solfjädershusen, är nu dessutom lägre med sina fyra våningar. En annan förändring gäller det gröna entrérummet till den befintliga slottsbyggnaden och Delsjöreservatet. Det har breddats och går ända ner till Delsjövägen. Längs Delsjövägen kommer det dessutom att finnas fina, klippta gräsmattor med enstaka träd. Den nya utformningen av kvarteren togs emot mycket positivt på det möte som hölls tillsammans med alla som lämnat synpunkter. Stora Torp kommer att innehålla bostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter. Det blir Älvstranden Utveckling som bygger hyresrätterna. Förutom Solfjädershusen kommer det nya området att få ett 50-tal radhus samt så kalllade Ängshus i 3 6 våningar. Närheten till naturen med badsjöar, promenad- och cykelvägar, golfbana och mycket annat kommer att göra Stora Torps nya kvarter mycket attraktiva. Samtidigt är det bekvämt att ta sig in till centrum med spårvagn eller via separata cykelbanor. Den nya detaljplanen har varit utställd under februari och just nu pågår sammanställning av de synpunkter som kommit in. Förhoppningen är att byggnadsnämnden ska kunna ta beslut under maj juni. Då kan området börja byggas efter semestern i år. Kenth lärk älvstrand #

16 Älvrummet är mötesplatsen där det nya Göteborg diskuteras. Genom utställningar, seminarier, föredrag och soppluncher vill staden engagera göteborgarna för utvecklingen längs älvstränderna. Det allra senaste är en blogghörna. Fler unga till Älvrummet, tycker Sofia Reumert, Mattias Wennergren Nousiainen och Emanuela Chitic och provar den nyinvigda blogghörnan. Kom och blogga om Det är dagens barn och unga som ska leva i den framtida stad som nu planeras. Det är viktigt att deras röster hörs. Det säger Sofia Reumert, en av de unga göteborgarna som hittat till Älvrummet. En nyhet i Älvrummet är blogghörnan. Med en mysig orange soffhörna, böcker att bläddra i och en dator vill man skapa en levande mötesplats för diskussion. Här ska man kunna sätta sig ner och söka information och lämna synpunkter via datorn. Men också snacka med varandra en avslappnad och mysig hörna, berättar Sara Carlsson som är guide i Älvrummet. Förhoppningen är att fler unga ska hitta Modellen i Älvrummet ger en överskådlig bild av både befintlig och planerad bebyggelse. till Älvrummet. En som gjort det är Mattias Wennergren Nousiainen som går sista året på Globala gymnasiet och gjort sitt specialarbete om Älvstaden. Jag har varit på Älvrummet jättemycket eftersom jag är intresserad av stadsutveckling. Här finns mycket information och det förs spännande diskussioner. Men många vet inte ens att det finns, det märkte jag när jag la ut på Facebook om mitt föredrag jag höll här tidigare, säger Mattias. Han tycker staden ska ta chansen nu när Göteborgshjulet försvunnit utanför Älvrummet och göra ett levande evenemangsområde på gräsmattan där det kan hända massor av spännande saker. Emanuela Chitic från Angered ska börja arbeta som guide i Älvrummet och har också många idéer om hur man ska locka unga till Älvrummet. För att få unga engagerade måste man möta dem på deras planhalva, tänka på deras sätt. Blogghörnan är en bra början, men det kan också handla om att ge sig ut i skolorna eller varför inte en fototävling. Ungdomar får fota sin stadsdel och sedan photoshopa till 16 älvstrand #

17 Blogga på Bygg Göteborg i din ipad Genom ipadspelet 2021 kan alla bygga staden Göteborg, men det ska också göras hållbart. Spelet börjar med en version av Göteborg som det såg ut 1972 och sedan väljer deltagarna vad de vill satsa på för att bygga staden vidare industrier, spårvagnar, vägar, parker, kultur, hyreshus eller kanske villor? Deltagarna utgår från en intressegrupp vars frågor de ska prioritera vad gäller exempelvis miljö, integration eller industri. Målet är att genomdriva de prioriterade målen, samtidigt som göteborgarna ska hållas nöjda och glada. Bakom spelet står Mistra Urban Future och har tagits fram i samarbete med bland annat Chalmers. Spelet är gratis och kan laddas ner från Appstore. Finns än så länge bara för ipad. foto: Anders västlund staden Älvrummet har ett mindre bibliotek med böcker om staden och stadsplanering. bilden så som de vill att staden ska vara, säger Emanuela. Det är dagens unga som i framtiden ska leva i den stad som nu planeras. Deras röster måste höras, menar Sofia Reumert. För de lite yngre barnen finns nu också en barnhörna i form av en båt med lite leksaker och en ramp så att de lättare ska kunna se modellen över Älvstaden. birgitta lagerlöf Följ Älvrummet på Facebook och Resultatet av den internationella workshopen om Centrala Älvstaden har gått att beskåda i Älvrummet. Stort intresse för Älvrummet Fler och fler hittar till Älvrummet som sedan invigningen 2008 haft över besökare kan summeras med besökare (varav köpte biljetter till Göteborgshjulet) och 145 guidade visningar. 341 grupper med skolklasser, studenter, arbetsplatser och andra intresserade besökte Älvrummet under förra året. Under 2011 hölls 15 soppluncher där lika många olika teman presenterats och diskuterats. Arkitekttävlingen om Saluhallen i Kvillebäcken, trängselskatt, höjda vattennivåer, Västsvenska paketet och hur unga ska bo är några av ämnena på förra årets soppluncher. Den internationella workshopen om visioner för Centrala Älvstaden, fotoutställningen Norra Älvstranden då & nu, Västsvenska paketet samt tävlingsbidragen till Kvillebäckens nya saluhall är några av utställningarna under Under våren 2012 kommer bland annat följande utställningar att kunna ses i Älvrummet: Detaljplan för Skeppsbron, Centrala Älvstaden, Framtidens boende vid vatten, Västsvenska paketet samt Så fungerar planprocessen. Även soppluncherna fortsätter med spännande diskussioner om stadens framtid. Läs mer om vårens program på älvstrand #

18 Lindholmsmotet blir planskild lindholmen Det har varit på tal i många år och nu är det dags. Lindholmsmotet byggs om till planskild trafikplats. Redan om ett par veckor, närmare bestämt den 10 april, startar ombyggnadsarbeten på Lundbyleden. Lundbyleden mellan Lindholmsmotet och Inlands gatan kommer att breddas och förses med mittbarriär. Detta görs främst för att höja trafiksäkerheten, berättar Trafikverkets projektledare Henrik Erdalen. Arbetena beräknas ta tre månader och trafikanterna får räkna med vissa störningar under byggtiden. Hastigheten kommer då att sänkas till 50 kilometer i timmen. Tlll hösten startar det stora projektet när Lindholmsmotet ska byggas om till planskild trafikplats. Byggtiden blir cirka två år. Lundyleden förbi Lindholmsmotet är hårt trafikerad med cirka fordon per årsmedeldygn, varav cirka 14 procent utgörs av tung trafik. ramberget Efter ombyggnaden blir Lundbyleden en mötesfri väg med två körfält i vardera riktningen. Trafikanter som ska till Lindholmen öster ifrån svänger höger på en avfartsramp och fortsätter via en rondell under Lundbyleden. Lundbyleden Här passerar trafik till bland annat Volvo och Göteborgs Hamn. Trafikplatsen Lindholmsmotet utgör också den östra entrén till verksamheterna på Lindholmen och angränsande områden på Norra Älvstranden. Lindholmsmotet uppfyller inte kraven på trafiksäkerhet och framkomligheten behöver förbättras, förklarar Henrik Erdalen. I dag har trafikplatsen bland annat för kort körfält vid avfart och Lundbyleden korsar Karlavagnsgatan i plankorsning. Det finns också ett farligt signalreglerat övergångsställe som stoppar upp trafiken och utgör en olycksrisk. Lindholmsmotet är över huvud taget ett ställe där det händer många olyckor. karlavagnsgatan Lundbyleden Motet kommer att bli en planskild korsning genom att en bro byggs norr om den befintliga järnvägsbron. Karlavagnsgatan kommer då att gå under den nya bron. Det innebär att Lundbyleden utformas som en mötesfri väg med två körfält i vardera riktning. Av- och påfart till leden kommer att bli i form av två ramper mot öster. Däremot blir det inte längre några anslutningar för trafik som kommer från väster eller som ska åt det hållet. Den trafiken hänvisas till Eriksbergsmotet eller Hjalmar Brantingsmotet och sedan via lokalvägnätet. Mer information om projektet finns på se/lindholmsmotet. kenth lärk 18 älvstrand #

19 Seniorhälsan Ta koll på din hälsa hos den offentliga primärvården! Där boendet är som bäst Nu har försäljningen av båda projekten på Norra Älvstranden påbörjats. Välj mellan brf Linnea på Västra Eriksberg och brf Bogsprötet i Sannegårdshamnen. Försäljning pågår GöteborG, brf bogsprötet Med vattnet och strandpromenaden som granne i sannegårds hamnen. 44 lägenheter med inflyttning 2013/2014. Var med från början och välj din lägenhet! Martin Lundblad Försäljning pågår För dig som är 65 år eller äldre skapar vi nu en särskild funktion på Vårdcentralen Eriksberg, Seniorhälsan. Det innebär att vi erbjuder ett besök hos distriktssköterska/ hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. Alla seniorer omfattas av vår satsning och en personlig inbjudan kommer vid 65, 70, 75 och 80 år. Välkommen! Vårdcentralen Eriksberg Sjöporten vgregion.se/vardcentraleneriksberg GöteborG, brf Linnea Västra eriksberg nu släpper vi 50 nya lägenheter i bästa läge. försäljningen har startat. Var med från början! flytta hit. inflyttning kvartal 1, solveig strand andrén Välkommen att kontakta oss, Solveig och Martin. Det offentliga alternativet för dig som värdesätter en trygg och nära primärvård. Läs mer: älvstrand # RB_88x257.indd

20 Sjöfarten får åter en viktig roll på Lindholmen. Nu kretsar mycket kring forskning, utbildning och sjösäkerhet. Men även rederier och andra aktörer söker sig hit, samtidigt som den för Lindholmen så klassiska varvsverksamheten också finns kvar på området. Sjöfarten växer på Lindholmen Stort intresse för Sjölog Intresset för Sjölog växer för varje år. Denna gång var det ett 60-tal företag som ställde ut i slutet av februari i Lindholmen Science Park när studenter och branschen träffades för ett ömsesidigt utbyte. Chalmers Studentkårs Sjösektion, som arrangerar Sjölog, satsade på att också erbjuda seminarier med de bästa föreläsarna. Läs mer på foto: kenth lärk Vi vill erbjuda ett program som är så bra att det lockar hela branschen, säger projektledaren Mikael Lundholm. 20 älvstrand #

21 Sjöfartstidningen har hamnat rätt Den är ingen dagslända precis med sina 107 år på nacken. Störst i Norden är den också. Och nu har Sjöfartstidningen hamnat mitt i smeten. foto: jan-olov yxell Det är fullständigt logiskt att sitta här på Lindholmen, konstaterar ansvarige utgivaren Rolf P. Nilsson efter att tidningen nyligen flyttat från Södra Hamngatan till Anders Carlssons gata 7. Här finns redan en rad aktörer inom sjöfart, offshore, varvsindustri och närliggande verksamheter. På Lighthouse finns en sjöfartssimulator och verksamheten ska nu utökas med fler simulatorer. Nationellt centrum för sjöfartssimulatorer Ett nationellt centrum för sjöfartssimulatorer håller på att skapas på Lindholmen. Det kommer att betyda mycket för utbildning och forskning, säger Klas Brännström, föreståndare för kompetenscentrat Lighthouse på Chalmers. Lighthouse, som finns på Lindholmen, är ett centrum för nordisk sjöfartskompetens. Det är ett samarbete mellan Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg, Sveriges Redareförening, Sjöfartsverket, Västra Götalandsregionen och Vinnova. Syftet är att göra sjöfarten effektivare, säkrare och mer miljövänlig samt säkerställa konkurrenskraften hos svensk sjöfart. Lighthouse har i dag ett flertal olika laboratorier och simulatorer som används för forskning och utbildning. Till exempel en bryggsimulator av hög klass där man kan styra till sjöss men ändå vara kvar på land. Ett utökat samarbete mellan Sjöfartsverket och Chalmers kommer innebära att Lighthouse får tillgång till ännu mer avancerad utrustning. Sjöfartsverket har beslutat att flera fartygssimulatorer som hittills varit placerade på Arkö kursgård på ostkusten ska flyttas till Chalmers på Lindholmen. Det är en samlokalisering som får stor betydelse för vår verksamhet. Vi kommer samtidigt att uppgradera en del av vår utrustning, förklarar Klas Brännström. Det blir därmed möjligt att koppla ihop simulatorer på ett sätt man inte kunnat göra tidigare. På så sätt får man bland annat bättre möjligheter att öva samspel mellan fartyg och land organisationer, både under normala förhållanden och i kritiska situationer. Det nya centrat på Lindholmen kommer att invigas i samband med Världssjöfartens dag den 27 september. kenth lärk Sjöfartstidningens ansvarige utgivare Rolf P. Nilsson, redaktionssekreterare Fredrik Davidsson och övrig personal finns nu på Lindholmen. Svensk Sjöfarts Tidning grundades alltså redan år 1905, men eftersom alla kallade den för Sjöfartstidningen var det naturligt att byta till just det namnet. Den är i dag Nordens största shippingtidskrift. Ett dussintal personer har nu sin arbetsplats på Anders Carlssons gata på Lindholmen. Förutom den månatliga Sjöfartstidningen, med en upplaga på exemplar, ger man också ut magasinet Shipgaz på engelska samt ett nyhetsbrev via e-post en gång i veckan. Produkterna är samlade i Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB som ägs av Sveriges Redareförening. Man har också Shipgaz Training som är en datorbaserad plattform för distansutbildning, bland annat fortbildning av befäl, samt Sjöfartsbyrån som är en produktionsbyrå inom reklam och PR. kenth lärk älvstrand #

22 Centrum för sjösäkerhet På fartyg finns det ingen brandkår eller polis att tillgå om det händer en olycka. Besättningen måste klara av att hantera alla situationer på egen hand. Sjösäkerhetscentrum på Lindholmen har en välutrustad övningsplattform och annan utrustning för träning och livräddning. Verksamheten drivs av Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Man ger kurser för handelsflottan, off shoreindustrin och flygbolag. Till sitt förfogande har Sjösäkerhetscentrum bland annat rökdykarutrustning, helikopterattrapp, livbåtar, båt för läcktätning, flottar, evakueringsstrumpa och en så kallad Fast Rescue Boat. Centrat erbjuder träning i övergivande av fartyg, brandsläckning och skydd mot brottsliga handlingar som terrorism och kapning. Personal som ska arbeta till sjöss får utbildning i säkerhet och livräddning på Chalmers Sjösäkerhetscentrum. foto: jan-olov yxell Jorden runt på 80 dagar en svårslagen praktik Jorden runt på 80 dagar, ett äventyr i bokform. Visst, men också en resa som Rasmus Blomqvist fick uppleva i verkligheten som praktikant. Jag mönstrade på Wallenius M/S Undine i England. Resan runt jorden tog faktiskt 80 dagar, sedan mönstrade jag av i Barcelona, berättar Rasmus Blomqvist som läser till sjökapten på Campus Lindholmen. Han fick således vara med om att korsa Atlanten och segla via Panama, USA:s västkust, Stilla havet, Japan, Korea, Kina, Malackasundet, piratvattnen i Adenviken, Suezkanalen, Jordanien, Italien och Spanien. Jag fick göra i stort sett allt. Från att knacka rost på däck till mer avancerade uppgifter som att styra fartyget, säger Rasmus. Rasmus är en av totalt cirka 800 studenter som läser på Jag vill ut på haven så fort som möjligt. Rasmus Blomqvist Institutionen för sjöfart och marin teknik. Här finns de fyraåriga grundutbildningarna till sjökapten, sjöingenjör samt det treåriga programmet sjöfart och logistik. Institutionen ansvarar också för mastersutbildningar. Rasmus Blomqvist är också sektionsordförande för sjösektionen inom Chalmers Studentkår. De arbetar framför allt med studiebevakning, arbetsmarknadsfrågor och studiesociala frågor. Rasmus framhåller att institutionens utbildningar håller mycket hög klass. Enligt internationell rankning är vi i världsklass. Dom jag känner som läst till sjökapten har alla fått jobb. Arbetsmarknaden i Sverige är begränsad men många söker sig till Norge, säger han. Själv har han ett år kvar på utbildningen till sjökapten. Egentligen får man en examen som andre styrman med möjlighet att bli sjökapten genom att arbeta till sjöss. Jag vill ut på haven så fort som möjligt för att skaffa arbetslivserfarenhet, säger Rasmus Blomqvist. kenth lärk 22 älvstrand #