Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Transkript

1 Behandlad av Kommunstyrelsen mars 2005

2 INNEHÅLL Sida Bakgrund 2 Sjöarna i Borås Stad 2 Hot mot sjöarnas naturvärden 3 Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3 Lagstiftning 3 Miljömål 4 Metodik 5 Naturvärdesbedömning 5 Referenser 6 Områdesbeskrivningar 8 Alfabetiskt register 35 Karta 36 Omslagsbild av Dag Ekelund Stora Abborrtjärn, Rya åsar 1

3 Bakgrund Länsstyrelsen i Älvsborgs län genomförde under slutet av 1980-talet en inventering och naturvärdesbedömning av sjöar med en areal större än tio hektar i länet. I Borås Stad inventerades 29 sjöar. I Borås Stads vattenresursplan (1992) gav kommunfullmäktige Miljöskyddskontoret i uppdrag att genomföra en inventering och naturvärdesbedömning av samtliga sjöar i kommunen, som är större än tio hektar (59 st). Denna rapport utgör ett underlag för översiktsplanen och ger stöd vid bedömningar av vilka verksamheter som kan tillåtas i eller omkring sjöarna. Sjöarna i Borås Stad Alla sjöar och vattendrag är viktiga ur ekologisk synvinkel. Vattnet är en förutsättning för allt liv. Sjöar och vattendrag bidrar till att öka den biologiska variationen. Vattnet har sitt eget djuroch växtliv och längs stränderna finns värdefulla och artrika landmiljöer. Alla sjöar och vattendrag i kommunen bör därför betraktas med hänsyn. Vattenmiljöerna är svårare att inventera och bedöma än landmiljöerna. Under ytan döljer sig djur och växter som man inte kan se utan särskilda undersökningsmetoder. Bedömningarna av vattenmiljöerna är därför mer osäkra. Brister i denna rapport innebär snarare att särskilt värdefulla miljöer kan ha förbisetts än att några miljöer skulle vara övervärderade. Sex sjöar eller sjösystem i Borås Stad har givits högsta naturvärde (klass I). Marsjöarna (nr 14 och 15), som utgör en del av Varnumsjöarna, är kommunens bästa exempel på näringsrika slättsjöar. Dessa sjöar hyser ett mycket rikt fågelliv och omges av betade strandängar och artrika sumpskogar. Lysjön (nr 49) är ett exempel på en vanlig sjötyp i kommunen en näringsfattig sprickdalssjö. Den har mycket god vattenkvalitet. En karaktärsart i denna typ av sjö är storlommen, som även häckar i ett tiotal andra sjöar i kommunen. Säven (nr 2), Frisjön (nr 45) och Yttre Åsunden (nr 59) är tre andra sjöar med högsta naturvärde. Värdet betingas främst av att sjöarna genom sin storlek hyser förutsättningar för ett rikt fisk- och fågelliv. Dessa sjöar sträcker sig in i angränsande kommuner. Vegetationen i en typisk boråsisk sjö består vanligen av bladvass, säv, topplösa, vattenklöver, sjöfräken och olika starrarter, t.ex. flaskstarr, hundstarr och bunkestarr. På vattenytan syns ofta vit och gul näckros och gäddnate. Under vattnet finns ofta notblomster, löktåg, strandpryl, rostnate och hårslinga. Ovanliga växter i Borås sjöar är bl.a. flotagräs, den röda varianten av vit näckros och blomvass. Längs stränderna förekommer ibland klockgentiana och strandlummer. De vanligaste fiskarterna i sjöarna i Borås är abborre, braxen, gädda, mört, sutare och ål. Uppgifter om fiskbestånd finns i 52 av sjöarna. Abborre, gädda och mört finns i alla sjöar. Ål finns i alla sjöar utom två. Braxen och sutare finns i hälften av sjöarna. Mindre vanliga fiskarter är sik, siklöja, gös, gärs och lake. Ovanliga fiskarter i Borås sjöar är insjööring, id, nors, bergsimpa, stensimpa, röding, ruda, sarv och benlöja. För information om fiskemöjligheter för respektive sjö och fiskevårdområden hänvisas till häftet Fiskemöjligheter i Borås som ges ut varje år av Lokalförsörjningskontoret. 2

4 Hot mot sjöarnas naturvärden Hoten mot sjöar och vattendrag är många: utsläpp, luftföroreningar, skogsavverkning i strandområden, regleringar, motorbåtar, inplantering av främmande arter m.m. Å andra sidan har vattenmiljöerna länge varit ganska väl uppmärksammade. Det innebär att vi idag är mer försiktiga än för ett tjugotal år sedan. Allmänhetens förståelse och acceptans för att skydda vattenmiljöer är också mycket stor. Åtgärder har börjat vidtas för att reparera skador som har uppstått tidigare. Om dessa åtgärder fortsätter och ökas i omfattning finns det förutsättningar för den biologiska mångfalden att på längre sikt öka i våra sjöar och vattendrag. Hög nederbörd och kalkfattiga jordar har gjort Borås Stad till en av de mest försurningsdrabbade kommunerna i landet. Om den kalkning som pågår upphörde skulle naturvärdena i många sjöar snart gå förlorade. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden Inga utsläpp av förorenande ämnen till vatten. Kalka försurade sjöar och vattendrag. Ingen reglering av oreglerade sjöar och vattendragssträckor. Begränsa möjligheten till kraftiga regleringar i sjöar med känsliga fågelarter som storlom. Undvika utveckling av bebyggelse vid sjöar med storlom och fiskgjuse. Skydda viktiga häckningslokaler från störande friluftsliv. Inrätta fågelskyddsområde även på öar som har potential för storlom- och fiskgjusehäckningar, även om häckning inte sker för närvarande. I ostörda skogsområden nära sjöar bör nya byggnationer inte ske om detta medför att ostördheten minskar. Det är viktigt att det finns områden nära sjöar för en framtida återkolonisation av fiskgjuse och örn. Undanröj vandringshinder för fisk och bottenfauna och lägg tillbaka sten i rensade vattendrag. Spara skyddszoner utmed alla sjöar och större vattendrag. Återskapa våtmarker och låt uträtade och dikade vattendrag återfå mer naturliga lopp. Undvik kraftiga grumlingar eller åtgärder som leder till ökad erosion i vattendrag med känsliga arter som öring, flodpärlmussla och värdefull bottenfauna. Undvik inplantering av främmande arter eller stammar. Lagstiftning För vattenverksamhet (t.ex. uppförande, ändring och utrivning av dammar eller andra vattenanläggningar, fyllning eller pålning, bortledande av vatten, grävning eller rensning i vatten) krävs i de flesta fall tillstånd från Miljödomstol (Miljöbalken). Vissa undantag från tillståndsplikten finns dock, t.ex. vattentäkt för husbehov i enfamiljs-, tvåfamiljs- eller jordbruksfastighet och rensning av vattendrag för att bibehålla vattnets djup eller läge. En vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger skadorna och olägenheterna av den. 3

5 Kring alla större sjöar finns ett strandskyddsområde som är meter. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (Miljöbalken). Inom strandskyddsområden får inte nya byggnader uppföras, byggnader ändras så att de tillgodoser ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till, grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras, andra anläggningar eller anordningar uppföras som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter. Om det finns risk att en åtgärd i eller vid en sjö väsentligt kan komma att ändra naturmiljön eller naturvärdena, skall anmälan för samråd göras hos Länsstyrelsen (Miljöbalken). Den som avser att utföra åtgärden bör därför alltid pröva om det som planeras är så ingripande för naturmiljön att det ska anmälas för samråd. I tveksamma fall bör samråd alltid ske, även om verksamhetsutövaren själv anser att ändringen av naturmiljön inte är till skada. Exempel på verksamheter som kan vara motiverade att anmäla för samråd är schaktningar, dräneringar och tippning av massor. Länsstyrelsen kan komma att förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får Länsstyrelsen förbjuda verksamheten. Miljömål I april 1999 antog riksdagen 15 nya miljökvalitetsmål för Sverige. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Ett av miljömålen är Levande sjöar och vattendrag. Målet innebär att vi till nästa generation ska lämna över en miljö där fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Det innebär också att sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas. Ett annat miljömål är Bara naturlig försurning. Målet innebär att vi inom en generation ska ha motverkat onaturlig försurning så att den biologiska mångfalden bevaras. Miljömålet Ingen övergödning innebär att belastningen av näringsämnen inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller på den biologiska mångfalden. Sjöar och vattendrag i skogslandskap ska ha ett naturligt näringstillstånd. Borås Stad har antagit ett förslag till lokala miljömål. För miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är målen: Skydda sjöar och vattendrag med ansvarsarter för Borås (t.ex. storlomssjöar) Ta hänsyn till den biologiska och genetiska mångfalden i alla beslut som berör sjöar Sätta ut fisk, kräftdjur och blötdjur på ett sådant sätt att den biologiska och genetiska mångfalden inte påverkas negativt Upprätta ett åtgärdsprogram för skydd och skötsel av värdefulla och potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag Inventera läge och effekt för alla dagvattenutsläpp Se över alla vattendomar med sjöreglering Redovisa värdefulla reproduktionsområden för vandrande fisk och skydd för dessa i översiktsplanen 4

6 Ge de värdefulla sjöarna och vattendragen i kommunen skydd i översiktsplanen Upprätta kommunala vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för alla allmänna och större enskida ytvattentäkter Upprätta åtgärdsprogram för alla dagvattenutsläpp Upprätta åtgärdsprogram enligt EU:s ramdirektiv om hur vi når en god ytvattenstatus Kalka försurade sjöar så att naturligt förekommande arter kan fortleva eller återkolonisera sjöarna Översiktligt redovisa försurningsläget Verka för att högst 15% av sjöarna är drabbade av försurning som orsakats av människan Översiktligt utreda och redovisa näringstillståndet i sjöar Fastställa vilka sjöar som kräver årgärder mot övergödning Börja genomföra åtgärdsprogram för att nå målet God ekologisk statu enligt EU:s ramdirektiv för vatten Kontinuerligt minska utsläppen av kväve och fosforföreningar till sjöar från 1995 års nivå Naturvärdesbedömningen av alla sjöar som är större än 10 hektar i Borås Stad är ett viktigt underlag för verkställandet av det lokala miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Metodik Med hjälp av en ekonomisk karta markerades alla sjöar med en areal större än tio hektar, vilka listades efter avrinningsområden. Faktaunderlag och naturvärdesbedömningar av dessa sjöar togs sedan från naturvårdsprogrammet, data från tidigare inventeringar utförda av Miljöskyddskontoret samt från Länsstyrelsens inventering. De sjöar som saknade en tidigare naturvärdesbedömning inventerades i fält för att fastställa naturvärdet. Vid bedömningen har en lokalt anpassad klassificering (se nedan) använts. Klassificeringen följer i huvudsak Länsstyrelsen i Älvsborgs läns metod Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt (1983). En databas i Excel skapades med uppgifter om sjöarnas areal, maxdjup, avrinningsområde, hydrologi, vattenkemi, kalkning samt växt-, fisk- och sjöfågelförekomst. De vattenkemiska parametrarna för sjöarna utgörs av ph, alkalinitet, färg, totalfosfor- och totalkvävehalter. Det lägsta uppmätta värdet under fem år ( ) för ph respektive alkalinitet fördes in i databasen. För färg, totalfosfor- och totalkvävehalter, beräknades medelvärden från alla år och lades in i databasen. Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning är ingen exakt vetenskap. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra. Indelningen i naturvärdesklasser är en bedömning som bygger på känd kunskap om varje område ställd i relation till naturvårdens samlade erfarenheter om naturvärden inom regionen och landet. Vid klassificeringen har områdenas biologiska värden varit avgörande. Det biologiska värdet har i första hand bedömts med utgångspunkt från antalet arter och vilka arter som faktiskt har noterats, men även med utgångspunkt från lämpliga substrat och biotoper. Vissa känsliga arter 5

7 redovisas inte i rapporten. Uppgifter om dessa är sekretessbelagda och finns i kommunens Naturdatabank. Sjöarnas karaktär är ett viktigt kriterium vid naturvärdesbedömningen. Storlek, djup, flikighet och förekomst av öar är faktorer som ger förutsättningar för många arter eller biotoper. Utformningen av utloppet, tilloppen, bottnarna och stränderna påverkar också artrikedomen. Vattenkvalitet och näringsförhållande är också viktiga parametrar som bidrar till sjöns värde. Gemensamt för de flesta högt värderade områden är att de har värden som om de försvinner är svåra eller omöjliga att få tillbaka. Olika typer av påverkan på sjöarna (t.ex. reglering, utsläpp, konstgjorda utlopp, muddringar) sänker värdet. Naturvärdena i alla sjöar har bedömts i en femgradig skala. Klassificeringen är gjord med utgångspunkt från lokala förhållanden. Klass I utgör de allra finaste exemplen av sjöar i kommunen. Klass II utgörs av särskilt artrika, ovanliga eller opåverkade sjöar som är svåra eller omöjliga att återskapa. Klass III-områden är artrikare än vanliga sjöar men saknar stor artrikedom eller livskraftiga populationer av särskilt skyddsvärda arter. Klass IV utgör alla övriga sjöar som inte har några dokumenterade biologiska värden. Klass V utgörs av sjöar som är starkt påverkade eller helt förstörda av ingrepp. Tabell 1 visar antalet objekt i de olika klasserna. Tabell 1. Antalet sjöar av de olika naturvärdesklasserna. Klass I Klass II Klass III Klass IV Klass V Antal objekt De inventeringar som denna rapport bygger på är samtliga av översiktlig karaktär. Kunskapen är i de flesta fall begränsad och ibland år gammal. I samband med exploateringar eller annat som kan påverka en sjö bör aktuella förhållanden alltid kontrolleras. Mer ingående undersökningar och fördjupningar kan då bli nödvändiga. Ny kunskap eller ändrade referensramar kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning förändras. Avrinningsområdenas naturvärden och kvaliteter har inte beaktats i naturvärdesbedömningen. För de sjöar som endast delvis ligger inom Borås Stads gränser gäller naturvärdesbedömningen hela sjön. Referenser Ahlgren, C-G., Nordmark, F.och Norén, A. 1991: Inventering av sjön Tolken Grus. Borås kommun Vattenresursplan. Borås kommun, Borås. Lokalförsörjningskontoret Fiskemöjligheter i Borås Lokalförsörjningskontoret, Borås Stad, Borås. Länsstyrelsen Västra Götaland Nätprovfiske i sjöarna Stora Tränningen och Baståsasjön. Publikation 2001:22. Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg Länsstyrelsen Älvsborgs län. 1983: Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Rapport 1983:3. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Vänersborg. 6

8 Länsstyrelsen Älvsborgs län. 1989: Sjöar i Älvsborgs län. Södra delen. Beskrivning och naturvärdesbedömning. Rapport 1989:9. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Vänersborg. Länsstyrelsen Älvsborgs län. 1973: Fågelsjöar i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Vänersborg. Miljödepartementet Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. SOU 1996:103. Miljödepartementet, Stockholm. Miljöskyddskontoret Skyddsvärd natur i Borås kommun. Miljöskyddskontoret, Borås kommun, Borås. Naturvårdsverket Femton. Sveriges miljömål vår generations ansvar. Broschyr. Naturvårdsverket. Riksdagen Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Författningskommentar och bilaga 1. Del 2. Riksdagen, Stockholm. 7

9 Områdesbeskrivningar 1 NORRA ACKSJÖN Lst nr: 108:350 /Vårgårda Koordinater: Areal: 12 ha Klass IV visst naturvärde Norra Acksjön, som ligger ca 2 km väster om Säven, är en liten, relativt opåverkad brun sjö med oregelbunden form och många småöar. Vattenvegetationen består av vanliga arter. Strandvegetationen utgörs av en björkdominerad bård med starr och pors närmast vattnet. I omgivningen består skogen av tall-, gran- och blandskog. Ett hus med en båt finns strandnära. Sjön kalkas. 2 SÄVEN Lst nr: 108:348 /Vårgårda Koordinater: Areal: 1226 ha Klass I högsta naturvärde. Säven ligger i norra delen av kommunen. Delar av sjön ligger i Vårgårda kommun. Sjön är näringsfattig men med märkbar näringspåverkan. Det största djupet är 34 meter. Stränderna omges av skog med inslag av kulturmarker samt bebyggelse i sydväst. Sjön och dess omgivningar är flitigt utnyttjade av det rörliga friluftslivet. Säven kalkas inte men är reglerad. Bland sjöns fågelliv kan nämnas storlom, som häckar med ca 3 par i sjön, samt eventuellt 1 par skäggdopping. Även fiskgjuse och lärkfalk häckar i anslutning till sjön. Vid Klockarö i nordost finns en liten bergudde. På näset ut till udden växer klockgentiana och blekvide. Sjön har en mycket artrik fiskfauna med omkring 15 arter. Förekommande arter är bl.a. röding, sik, siklöja, benlöja, lake, gös, gärs och stensimpa. 8

10 3 MALSJÖN Lst nr: 108:366 Koordinater: Areal: 105 ha Klass III högt naturvärde. Malsjön ligger norr om Säven och är en medelstor sjö som omges av småkuperad barrskogsterräng med inslag av odlad mark och några få gårdar. Sjön är oreglerad och har god vattenkvalitet. Malsjön kalkas. I den norra änden finns en fin sandstrand och i den södra delen finns en lokal för strandlummer. Bland häckande sjöfågelarter kan nämnas storlom och smådopping (äldre uppgift). Dessutom brukar trana och fiskgjuse ses i anslutning till sjön. I sjön finns sex fiskarter, bl.a. sik och lake. På 1930-talet fanns det flodkräfta i sjön. 4 MYRESJÖ Lst nr: 108:404 /Herrljunga Koordinater: Areal: 87 ha Klass III högt naturvärde. Myresjö är en medelstor sjö i kommunens norra del, ca 4 km nordväst om Borgstena. I söder och öster omges sjön av barrskog, i norr ligger en mindre gård och i väster gränsar den till Myresjö mosse. Vegetationen i sjön består av vanliga arter. Bland häckande fågelarter märks bland annat storlom. I sjön finns fem vanliga fiskarter. Sjön kalkas. 5 LASSESJÖ STORESJÖ Lst nr: 105:825 Kommun:Borås Koordinater: Areal: 38 ha Klass II mycket högt naturvärde. Lassesjö består av två sjöar, Lassesjö Storesjö och Lassesjö Lillesjö, som är förenade med ett smalt sund. Lassesjö ligger ca 4 km öster om Borgstena och omges i huvudsak av stora myrmarker med mossarna Lantmossen, Laryds mosse och Taryds mosse. I omgivningarna kring sjön finns också barrskogar och flera mindre odlingslandskap med lövskogar och hagmarker. I 9

11 Lassesjö Storesjös nordvästra hörn finns ett stugområde, men i övrigt är bebyggelsen kring sjöarna fåtalig. Sjöarna kalkas. Lassesjö är en näringsfattig brunvattensjö med ett största djup på 7 meter. Vegetationen runt stränderna är tämligen sparsam. I sjön finns vattenmöja och vattenbläddra. Fiskfaunan är ganska ordinär med åtta arter, bl.a. lake. Storlom och fiskgjuse häckar vid sjön. 6 LASSESJÖ LILLESJÖ Lst nr: 105:826 Koordinater: Areal: 67 ha Klass II mycket högt naturvärde. Lassesjö Lillesjö har samma naturvärden och arter som Lassesjö Storesjö (se ovan). 7 BASTÅSASJÖN Lst nr: 108:378 /Vårgårda Koordinater: Areal: 30 ha Klass IV visst naturvärde. Baståsasjön och Stora Tränningen kan beskrivas som en sjö uppdelad i tre bassänger med smala sund som förbinder dem med varandra. Endast Baståsasjön ligger delvis inom Borås Stad. Stora Tränningen ligger i Vårgårda kommun. Baståsasjön är en näringsfattig humusrik kalkad skogssjö. Det är kommunens grundaste sjö med ett största djup på bara 2 meter. Sjön omges av flack barrskogsterräng med en bård av blandskog närmast sjön. Två hus ligger nära sjön. Vegetationen är tämligen riklig. Flotagräs och styvt braxengräs finns i sjön. Baståsasjön får anses som påverkad, främst beroende på en äldre sjösänkning och de tidigare omfattande försurningsskadorna. Sjön har ringa biologisk funktion och innehar inga direkta raritetsvärden. Bland häckande sjöfåglar märks dock storlom. Sjön hyser fem vanliga fiskarter. Den biologiska mångformigheten är tämligen ringa, främst beroende på den artfattiga fiskfaunan, det ringa sjödjupet samt den ensartade sammansättningen av grundbottnar och strandnära områden. 10

12 8 STENSJÖN Lst nr: 108:379 /Bollebygd Koordinater: Areal: 16 ha Klass IV visst naturvärde. Stensjön ligger norr om Hedared och delvis i Bollebygds kommun. Det är en näringsfattig brunvattensjö som är typiskt för kommunen. Vegetationen består av vanliga arter. Omgivningen är tämligen flack med barrskog, våtmarker och lite lövträd. Närmast sjön finns tre fritidshus. Sjön är för liten och ensartad för att hysa en god artrikedom. Stensjön kalkas. 9 ÖSTRA KULSJÖN Lst nr: 108:384 Koordinater: Areal: 32 ha Klass III högt naturvärde. Kulsjöarna ligger strax öster om de stora myrarna Horsamossarna och Öjemossarna norr om Hedared. Kulsjöarna består av Östra Kulsjön och Västra Kulsjön som är förbundna med ett smalt sund. De långsmala, näringsfattiga sjöarna kantas av skog, hyggen och steniga och sandiga stränder. Endast något enstaka hus finns närmast sjön. Sjöarna utgör ett viktigt inslag i detta stora vildmarksområde i kommunens nordvästra hörn. I sjöarna finns flotagräs. Fiskfaunan är tämligen artfattig med fyra arter. Försurningen har tidigare kraftigt påverkat dessa näringsfattiga sjöar men de kalkas inte idag. Sjöarna är reglerade. I sjöarna häckar 1-2 par storlom. 10 VÄSTRA KULSJÖN Lst nr: 108:385 /Bollebygd Koordinater: Areal: 16 ha Klass III högt naturvärde. Västra Kulsjön har samma naturvärden och arter som Östra Kulsjön (se ovan). 11

13 11 SÄLSJÖN Lst nr: 108:386 Koordinater: Areal: 18 ha Klass III högt naturvärde. Sälsjön ligger strax öster om de stora myrarna Horsamossarna och Öjemossarna samt sjön Västra Kulsjön. Sjön kantas av skog, hyggen och har steniga och sandiga stränder. Flera hus finns kring sjön. Fiskfaunan är tämligen artfattig med fyra vanliga arter. I Sälsjön finns flodkräfta. Sjön kalkas och är reglerad. 12 ÖSTRA VALSJÖN Lst nr: 106:294 Koordinater: Areal: 20 ha Klass IV visst naturvärde Östra Valsjön, som ligger ca 2 km nordost om Hedared, är en brunvattensjö med ordinär vegetation. Stränderna är ganska mångformiga med bergväggar, lövskog, barrskog och öppna bebyggda områden. Vegetationen domineras av vanliga arter och längs strandkanten pors. I sjön förekommer gräsnate. Sjön är relativt påverkad av mänsklig aktivitet, bl.a. genom kalkning och reglering, och fågelfaunan är artfattig. I sjön finns fem fiskarter fanns det flodkräfta i bäcken nedströms Östra Valsjön. Om kräftor finns kvar idag är oklart. 13 ÄRTINGEN Lst nr: 105:808 Koordinater: Areal: 270 ha Klass II mycket högt naturvärde Ärtingen, väster om Fristad, är en näringsfattig sjö men med tendenser till näringspåverkan. Dessa förhållandena märks i synnerhet vid bäckutflödena där undervattensfloran kan bli övertäckt med trådformade grönalger. Sjöns strandlinje är till övervägande delar relativt tvär och består av stenblock eller berg. Stränderna kantas av mindre vassruggar och förhållandevis 12

14 smala och glesa vassbälten. De förhållandevis sparsamma näckrosbestånden tyder också på näringsfattiga förhållanden. Grundbottnarna i Ärtingen hyser omfattande bestånd med undervattensväxter, vilka kan täcka bottnen helt från en och en halv meters djup ner till ett par meter. Styvt braxengräs förekommer även som sparsamma inslag i bottenvegetationen. Sjöns botaniskt mest intressanta inslag är kransalgen Chara vulgaris, trådnate och vattenmöja. Närvaron av kransalger och ett relativt stort antal vattenväxter tyder på goda biologiska förhållanden och vatten med hög kvalitet. Ärtingen är reservvattentäkt för Borås Stad. En aktiv reglering av sjön kommer att påbörjas för att säkerställa att en viss volym vatten alltid finns i beredskap ifall det skull inträffa en olycka som medför att vatten inte längre kan hämtas från Öresjö. Ärtingen får anses vara en påverkad sjö främst på grund av regleringen, förändringen av utloppet och ett visst friluftsliv. Bebyggelsen kan ha bidragit till förändring av sjöns näringsbalans. Sjön har viss biologisk funktion men innehar inga direkta raritetsvärden. Ärtingen kalkas inte. Storlom och skäggdopping har noterats vid sjön med det är osäkert om arterna häckar. Häger har skådats vid ett flertal tillfällen liksom ormvråk. Endast sju fiskarter finns noterade i sjön, bl.a. sik, siklöja och insjööring. Flodkräfta har tidigare funnits i sjön men försvann i början av 1980-talet. Bottenfaunaundersökning har utförts. 14 ÖRESJÖ Lst nr: 105:796 Koordinater: Areal: 650 ha Klass II mycket högt naturvärde. Öresjö är den största sjön som i sin helhet är belägen i Borås Stad. Den långsmala sjön är närmare sju kilometer lång och sträcker sig från Borås upp till Fristad. Den västra stranden är brant och utgörs av en fortsättning av förkastningsbranten vid Rya Åsar. Den östra sidan är mer låglänt och till stor del bebyggd. Sjöns storlek och närheten till Borås tätort leder till ett tämligen omfattande båt- och badliv. På botten löper en avloppsledning och ytterligare en vattenledning ska läggas dit. Öresjö är Borås vattentäkt med ett vattenuttag av ca 10 miljoner m 3 /år. Sjön kalkas inte men är reglerad. Vegetationen i Öresjö är ordinär. Sjön har en artrik fauna med fisk, djurplankton och bottenfauna. Med sina 16 fiskarter är det den mest artrika sjön i kommunen. Förekommande fiskarter är bl.a. sik, siklöja, lake och gärs. Muntliga uppgifter finns även om insjööringfångst i Öresjö. Insjööring har dock aldrig fångats under de regelbundna nätprovfisken som utförts i Öresjö. Bottenfaunaundersökning har också utförts. Flodkräfta har funnits i sjön fram till 1980-talet. Eventuellt finns det signalkräftor i sjön idag. Sjön är också viktig för fågellivet även om direkta rariteter saknas bland häckfåglarna. Däremot finns här kommunens starkaste populationer av skäggdopping och sothöna. Andra fåglar som 13

15 har observerats är mindre strandpipare och drillsnäppa. Sjön har också stor betydelse som fiskeplats för smålom, för övervintrande sångsvanar och som rastplats för många flyttande arter, främst på våren. I norra delen vid Sparsör finns ett fågeltorn där ett stort antal fågelarter noterats främst under vår och höst. 15 VÄSTRA MARSJÖN Lst nr: 105:817 A Koordinater: Areal: 24 ha Klass I högsta naturvärde. Varnumsjöarna bildar ett pärlband av små sjöar längs Viskans övre lopp mellan Fänneslunda i Ulricehamns kommun och Finnekumla. Av sjöarna är det endast de två västligaste; Västra Marsjön och Östra Marsjön, som ligger i Borås Stad. De sammanbinds av en grävd kanal. Sjöarna är eutrofa slättlandssjöar och stränderna är rikligt bevuxna med vass och starrarter. Bland mer anmärkningsvärda vattenväxter kan nämnas vattenaloe och blomvass. I sjöarna finns sex vanliga fiskarter och signalkräfta. Marsjöarna med omgivande betade strandängar, vassar och strandskogar är Borås Stads finaste fågelsjöar. Den nyligen restaurerade strandängen nordväst om Västra Marsjön tillhör länets största betade strandängar. Runt sjöarna finns fritidsbebyggelse och fuktiga sumpskogar som vuxit upp på gammal sjöbotten som vunnits genom sjösänkning. Sjöarna är utmärkta rastlokaler för änder och svanar. Till de årligt häckande fågelarterna hör knölsvan, skäggdopping, enkelbeckasin, tofsvipa och gulärla. Den sistnämnda är beroende av betade strand- och fuktängar. Den häckar med par på de betade strandängarna norr och söder om Västra Marsjön. I omgivande vassar, sumpskogar och kulturmarker förekommer bland annat sävsångare, rörsångare, buskskvätta, törnskata, och stjärtmes. 16 ÖSTRA MARSJÖN Lst nr: 105:817 B Koordinater: Areal: 28 ha Klass I högsta naturvärde. Östra Marsjön har samma naturvärden som Västra Marsjön (se ovan). 14

16 17 SKÄRESJÖN Lst nr: 106:248 /Bollebygd Koordinater: Areal: 65 ha Klass III högt naturvärde. Skäresjön är en näringsfattig sjö som ligger i skogsterrängen väst om Volvos provbana. Sjön omges av barrskog med inslag av mindre odlingsmarker. Kring stränderna finns en viss bebyggelse. Skäresjön är påverkad av vattenuttag (ca m 3 /år) och en äldre sjösänkning. Längs strandkanten växer en smal lövskogsbård. Växtligheten i sjön är ordinär. I sjöns fiskfauna förekommer ett begränsat antal av de vanligaste arterna samt id. I Skäresjön finns storlom, kanadagås, änder och häger. Sjön kalkas. 18 GÅNGEN Lst nr: 106:244 Koordinater: Areal: 12 ha Klass IV visst naturvärde Sjön Gången är en liten, relativt ödsligt belägen brunvattensjö ca 3 km väster om Sandhult, som omges av barrskog med inslag av våtmarker och lövbryn. Ingen bebyggelse finns kring sjön. Strandvegetationen domineras av pors, blåtåtel och mycket myrlilja. I sjön växer flotagräs. Gången kalkas. 19 HEMSJÖN Lst nr: 106:249 /Bollebygd Koordinater: Areal: 57 ha Klass III högt naturvärde. Hemsjön är en näringsfattig sjö som omges av barrskog med inslag av mindre odlingsmarker. Ett fåtal hus finns kring sjön. Hemsjön ligger ca 4 km sydväst om Sandhult och är, liksom Skäresjön, påverkad av en äldre sjösänkning vilket skapat förutsättningar för en smal lövskogsbård i strandkanten. Annars består växtligheten i och runt sjön av vanliga arter. I sjön finns åtta fiskarter, bl.a. id. Sjön kalkas. 15

17 20 HÄLLSJÖN Lst nr: 106:190 /Bollebygd Koordinater: Areal: 19 ha Klass IV visst naturvärde Hällsjön är omgiven av barrskog och viss bebyggelse. Sjön ligger ca 5 km nordväst om Sandared. Omgivningarna är kraftig dominerade av gran. På hyggena är det dock tall som dominerar kantad med en smal bård av lövskog. Vikarna är i det närmaste igenvuxna av starr. Vegetationen i övrigt består av vanliga arter. I sjön förekommer sex fiskarter. Det finns inga dokumenterade värden beträffande sjöfågelarter kring sjön. Det finns en ca 20 meter brant klippa rakt ner i Hällsjön. Sjön kalkas och är reglerad. 21 VATTHULTA SJÖ Lst nr: 106:253 Koordinater: Areal: 17 ha Klass IV visst naturvärde Vatthulta sjö som ligger ca 3 km nordväst om Sandared, är en ganska liten, djup sjö med flikig strandlinje och flera öar. Sjön omges av barrskog och en stor andel lövskog. Vegetationen är ordinär. Runt sjön finns många fritidshus och de flesta verkar ha en egen brygga. Vatthulta sjö är reglerad och påverkad av friluftsboendet, en väg och en elledning som sträcker sig tvärs över sjön. Storlom brukar observeras i sjön, men ingen häckning har konstaterats. I sjön finns fyra vanliga fiskarter. Sjön kalkas. 22 VIAREDSSJÖN Lst nr: 106:136 /Bollebygd Koordinater: Areal: 400 ha Klass II mycket högt naturvärde. Viaredssjön är en långsmal sjö i kommunens västra del. Det är en för bygden typisk sprickdalssjö och kantas på flera ställen av branta berg. Sjön kalkas inte direkt men de flesta sjöar och tillflöden i tillrinningsområdet kalkas. Viaredssjön är reglerad. Utmed norra delen ligger 16

18 bebyggelse och vägar i direkt anslutning till vattnet. Längs den södra stranden finns barr- och lövskogar och en del bebyggelse. Vegetationen är sparsam och består av vanliga arter. I den artrika fiskfaunan förekommer bl.a. gös, sik och siklöja. Bland häckande sjöfåglar kan nämnas skäggdopping och storlom. Fiskande smålom, fiskgjuse och häger syns ibland i sjön. Bottenfaunaundersökning har utförts. Flodkräftor har åtminstone tidigare funnits i Viaredssjön, men de försvann troligen i början av 70-talet. Kräftor finns idag i uppströms liggande bäckar. För tre år sedan fick en av fiskerättsägarna en flodkräfta ute i sjön. 23 ENINGEN Lst nr: 105:182 /Bollebygd Koordinater: Areal: 27 ha Klass IV visst naturvärde Eningen ligger på gränsen mellan Bollebygds kommun och Borås Stad ca ca 5 km väster om Viared. Det är en näringsfattig skogssjö. Sjön omges av småkuperad barrskogsterräng med inslag av mossor och enstaka jorbruksmark. Vid Eningens norra strand på Eningsnäs finns många fritidshus, men i övrigt är sjön fri från bebyggelse. Vandringshinder finns i form av dämmen i utloppet och nedströms. Eningen får anses påverkad främst beroende på reglering, förändring av utloppet, en äldre sjösänkning, stor andel avverkningsytor, vattentäkt och ett visst friluftsliv. Vegetationen är ordinär. Fem vanliga fiskarter finns i sjön. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen ringa, främst beroende på den mindre artrika fiskfaunan samt den ensartade sammansättningen av grundbottnar, strandnära områden samt strand- och vattenvegetationen. 24 UPPSALEN Lst nr: 105:720 Koordinater: Areal: 84 ha Klass III högt naturvärde. Uppsalen ca 5 km sydväst om Viared är en klarvattensjö med oregelbunden form och branta och steniga stränder. Omgivningarna domineras av granskog. Vegetatione är ordinär. Vid Smalingen, en vik i Uppsalens nordöstra hörn, finns en del bebyggelse. På näset Yttre Näs finns en fritidsbebodd gård, men i övrigt är stränderna fria från bebyggelse. Sjön ger ett orört intryck som gör den intressant för friluftslivet. Sjön kalkas. Storlom har åtminstone tidigare häckat, 17

19 men det är oklart om den finns kvar. Fiskgjuse har observerats med boplats. Fiskfaunan är ordinär med fem vanliga arter. På 1930-talet fanns det flodkräftor i sjön. 25 GRUNNASJÖ Lst nr: 105:716 Koordinater: Areal: 12 ha Klass IV visst naturvärde Grunnasjö är en liten brunvattenssjö som ligger ca 3 km sydväst om Viared. Den omkringliggande terrängen är tämligen flack där huvuddelen utgörs av barrskog med inslag av lövskog och bebyggelse. Strandlinjen utgörs i huvudsak av mjukbotten. Längs sjön finns små vassbevuxna vikar. Vegetatione är ordinär. Grunnasjö får anses som påverkad främst av fritidsbebyggelsen och väg men även av förändringar av utloppet där man grävt bredvid det naturliga utloppet. Grunnasjö kalkas. Sjön har ringa biologisk funktion och innehar inga direkta raritetsvärden. Bland observerade fågelarter märks kanadagås, gräsand, kricka och fiskmås. Det finns fyra vanliga fiskarter i sjön. 26 VÄSTERSJÖN Lst nr: 105:715 Koordinater: Areal: 142 ha Klass II mycket högt naturvärde. Västersjön är en klarvattensjö som ligger i skogsområdet strax söder om Viared. Det är en oregelbunden sjö med flera öar. Utmed sjön finns en hel del fritidsbebyggelse. Sjön kalkas och är reglerad. Stränderna är steniga med inslag av pors och blåtåtel. I strandkanten förekommer strandlummer och klockgentiana på flera ställen. I södra delen av sjön förekommer den röda formen av vit näckros sannolikt inplanterad. Ett tiotal fiskarter förekommer i sjön däribland sik, gös och färna. Västersjön hänger samman med Björken och Bolingen. 18

20 27 BJÖRKEN OCH BOLINGEN Lst nr: 105:712 Koordinater: Areal: 26 ha Klass II mycket högt naturvärde. Björken och Bolingen är två klarvattensjöar förenade med ett ganska brett sund. De ligger söder om Viared. Sjöarna kalkas och är reglerade. Bolingen hänger samman med Västersjön och Bosjön. Sjön är omgiven av barrskog med stort inslag av björk. Kring sjön finns viss fritidsbebyggelse. I sjön finns små öar med några tallar och björkbuskar. Den dominerande strandvegetationen kring sjön utgörs av pors och starr. Vegetationen i sjön är ordinär. Björken är omgiven av granskog ner till vattenlinjen. I området kring sjön finns även en del avverkningsytor. Den enda bebyggelsen är Vattenskidklubbens stuga. Det förekommer inga mjukbottnar i sjön. Björken får anses vara påverkad, främst beroende på den båtsport som bedrivs i sjön, där sjön används som vattenskidbana. Sjön innehar vissa raritetsvärden där ett delområde i Björken utgör lokal för bl.a. strandlummer. Vegetationen i övrigt består vanliga arter. Vid sjön har det observerats kanadagås och gräsand. I sjön finns fem vanliga fiskarter. 28 BOSJÖN Lst nr: 105:701 Koordinater: Areal:124 ha Klass III högt naturvärde. Bosjön ligger strax söder om Viared. Bosjön är ytterligare en klarvattensjö som hänger samman med Björken/Bolingen i norr och Äktasjön i söder. Den är oregelbunden med många flikiga små vikar. I väster domineras omgivningarna av barrskogar och i öster finns mycket fritidsbebyggelse. Ett par storlom brukar årligen häcka i någon av sjöarna. Vegetationen är ordinär. Sjön har en hög biologisk funktion och innehar vissa raritetsvärden. I sjön finns sex vanliga fiskarter och eventuellt flodkräfta. Sjön kalkas och är reglerad. 19

21 29 ÄKTASJÖN Lst nr: 105:669 Koordinater: Areal: 18 ha Klass III högt naturvärde. Äktasjön är den sydligaste sjön i klarvattensjösystemet Västersjön-Bolingen-Björken-Bosjön och har samma naturvärden som Bosjön (se ovan). Vid sjön finns två hus och längs den östra och norra sidan går en väg nära stranden. Äktasjön är reglerad. Den kalkas inte. 30 STORSJÖN Lst nr: 105:688 Koordinater: Areal: 146 ha Klass III högt naturvärde Storsjön väster om Viskafors är en flikig klarvattensjö med många öar. I omgivningarna finns barrskogar och en del hyggen. Några av uddarna och öarna ligger ensligt till och ger därför ett intryck av orördhet även om skogarna i sig själva inte uppvisar några särskilda naturvärden. Vid lågvatten har den ovanliga rödlånken noterats. Vegetationen i övrigt består av vanliga arter. Markerna kring sjön utnyttjas i hög grad som friluftsområde, men endast två hus finns nära stranden. Från föreningsstugan Storsjögården utgår skidspår och motionsslingor. Själva sjön i sin nuvarande form har tillkommit genom fördämning och den regleras ganska hårt. Storsjön kalkas inte. Fiskfaunan i sjön är tämligen ordinär, dock med inslag av sik, gös och lake. Bland häckande fågelarter kan nämnas mindre strandpipare, storlom och fiskgjuse. 31 HÄLASJÖN Lst nr: 105:704 Koordinater: Areal: 17 ha Klass IV visst naturvärde Hälasjön väster om Viared är en klarvattensjö omgiven av en lövskogsskärm, tall, granskog och på den västra stranden bebyggelse. I sydost förekommer stora avverkningsområden. Stranden 20

22 är mestadels brant sluttandes och består av block och sand. Vegetationen är ordinär och sparsam förutom i vikarna. I sjön finns fyra vanliga fiskarter. På 1930-talet inplanterades flodkräfta, men det är oklart om arten finns i sjön idag. Hälasjön får anses vara något påverkad främst pga. att halva strandzonen utgörs av ett sommarstugeområde. Hälasjön kalkas inte. 32 PICKESJÖN Lst nr: 105:711 Koordinater: Areal: 28 ha Klass III högt naturvärde. Pickesjön ligger strax väster om Borås. De omgivande barrskogarna genomkorsas av ett stort antal grusvägar som utnyttjas för promenader och cykelturer. Ingen bebyggels omger sjön. Pickesjön är ett välutnyttjat utflyktsmål. Stränderna är steniga och på flera ställen finns klipphällar som går ner i vattnet. I sjön finns röda näckrosor, som inplanterades Fiskfaunan utgörs av fyra vanliga fiskarter och inplanterad regnbåge. Storlom häckar i sjön sedan många år. Sjön kalkas. 33 GASSLÅNGEN Lst nr: 105:705 Koordinater: Areal: 19 ha Naturvärdesklass III högt naturvärde Gasslången ligger mellan Viared, Borås och Rydboholm. Det är en brunfärgad sjö omgiven av blandskog med ett stort inslag av tall och björk. Stranden består av till största del av block och hällar. Strandvegetationen består av ett ganska tätt bestånd av vass i vikarna, i övrigt ett smalt glest bälte. Vegetationen är ordinär. Det finns ingen undervattensvegetation. Sjön får anses som påverkad främst beroende på förändringar av utloppet samt viss kringliggande bebyggelse. Sjön kalkas. Gasslången har vissa raritetsvärden. Bland sjöfåglar märks storlom. Andra förekommande fågelarter är kanadagås, gräsand och fiskmås. I sjön finns fem vanliga fiskarter. 21

23 34 GUTTASJÖN Lst nr: 105:748 Koordinater: Areal: 19 ha Naturvärdesklass III högt naturvärde Guttasjön är en utvidgning av Viskan strax söder om Borås. Sedimenten i Guttasjön är mycket kraftigt förorenade. Listan över ämnen som förekommer i tydligt förhöjda halter är lång. Med all sannolikhet har större delen av föroreningarna orsakats av utsläpp från källor i Borås. Textilindustrin har använt betydande mängder kemikalier som kan ha släppts ut direkt eller via kommunala reningsverk till Viskan. Exempel på ämnen som använts i stor omfattning är bromerade flamskyddsmedel, organiska och oorganiska klorföreningar och tungmetaller. Inom avrinningsområdet finns och har även funnits andra industrier utöver textilindustrierna. Föroreningshalterna visar att Guttasjön har i det närmaste fungerat som ett naturligt reningsverk för Borås under den tid kommunalt reningsverk saknades eller var otillräcklig samtidigt som miljögifter användes i betydligt större omfattning än idag. I Guttasjön finns föroreningarna i ytliga sediment vilket kan ge negativa effekter på akvatisk flora och fauna i själva sjön. På grund av att det förekommer höga halter av svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen finns risk för att högre stående djur och möjligen även människor som äter fisk från sjön, påverkas negativt. Vidare kan risken inte uteslutas att föroreningarna sprids t.ex. genom erosion, urlakning och indirekt via gasbildning med Viskans vatten nedströms. Guttasjön har stor betydelse för fågellivet, särskilt under sträckningstid. Knölsvan, sångsvan, storskrake och kanadagås uppehåller sig i sjön på vintrarna om inte isen lagt sig. Vid sjön häckar gräsand, kanadagås, rörsångare, sävsparv och enkelbeckasin. Häger, storskarv och fiskgjuse födosöker i sjön. I Guttasjön finns en artrik fiskfauna med ett tiotal arter, bl.a. sarv, lake och gärs. Bottenfaunaundersökning har utförts. Signalkräfta finns i sjön. Guttasjön är en av få sjöar i Borås Stad som är näringsrik. I sjön växer blomvass och dyblad. Trots föroreningarna har Guttasjön alltså ett högt naturvärde. 35 STORA DALSJÖN Lst nr: 105:786 Koordinater: Areal: 58 ha Naturvärdesklass III högt naturvärde Stora Dalsjön är en näringsfattig klarvattensjö söder om Dalsjöfors och som är omgiven av barrskogsbeklädda berg samt viss bebyggelse. Stränder och sjöbotten består av sten och grus. Vegetationen är sparsam och består mestadels av kortskottsväxter på botten och enstaka 22

24 övervattensväxter. Vandringshinder i form av dämme finns i utloppet. Stora Dalsjön får anses som påverkad, främst beroende på regleringar och ett visst friluftsliv. Den kalkas inte. Sjön har en viss biologisk funktion och innehar eventuellt vissa raritetsvärden. Bland näringssökande sjöfåglar märks bl.a. storlom. Limnocalanus macrurus (en hoppkräfta) finns eventuellt i sjön. Tidigare har funnits ett reproducerande rödingbestånd. Fiskfaunan i Stora Dalsjön består av fyra arter men med förekomst av siklöja och signalkräfta. 36 TOLKEN Lst nr: 105:859 /Ulricehamn Koordinater: Areal: 1260 ha Strandskydd: 300 m Klass II mycket högt naturvärde. Tolken i kommunens östra del är den största sjön som delvis är belägen i Borås Stad. Sjön är näringsfattig och har ett största djup på 27 meter. Utmed den västra stranden som är belägen i kommunen, kantas sjön av brant sluttande odlingsmarker och lövskogar. Tolken är till stor del omgiven av bebyggelse. Sjön är tämligen artrik med inslag av en del sällsynta arter. Nostoc zetterstedtii (blågrön alg), trubbnate och styvt braxengräs finns i sjön. Bland häckande fågelarter kan nämnas strandskata, flera par skäggdopping och sannolikt ett par med storlom. Fiskgjuse häckar vissa år i Tolkens omgivningar. Sjön har en rik fiskfauna med 12 arter. Av dessa arter kan nämnas gös, lake, sik, siklöja och insjööring. Tolken är reglerad. Den kalkas inte. 37 STENSJÖN Lst nr: 105:175 /Bollebygd Koordinater: Areal: 14 ha Klass IV visst naturvärde Stensjön är en långsmal, grund sjö med riklig vegetation. Den ligger relativt ostört på gränsen mellan Bollebygds kommun och Borås Stad med endast en åretruntbostad i anslutning till sjön. Trafikljud från riksväg 40 hörs svagt. Stranden är relativt mångformig. I sjön finns vattenbläddra. I övrigt är vegetationen är ordinär. Omgivningen domineras av granskog. Sjön kalkas och är reglerad. 23

25 38 STORA KÅLLESJÖN Lst nr: 105:227 /Mark Koordinater: Areal: 19 ha Klass IV visst naturvärde Stora Kållesjön är en avsides belägen sjö på gränsen mellan Marks kommun och Borås Stad. Sjön är omgiven av barrskog och här finns två hus. Den glesa vattenvegetationen domineras av säv och vit näckros. I sjön förekommer bl.a. vattenbläddra. Närmast stranden finns en lövträdsbård av björk, al, hägg, rönn och strandvegetationen utgörs huvudsakligen av blåtåtel och pors. Sjön kalkas och är reglerad. 39 HUNGERN Lst nr: 105:159 Koordinater: Areal: 19 ha Klass IV visst naturvärde Hungern ligger vid Västra och Östra Hunghult i Seglora socken. Det är en brunvattensjö som omges av flack barrskogsterräng med inslag av mossmark och viss bebyggelse. Stranden består omväxlande av sand, grus, sten och dy. Starr och näckrosor dominerar vegetationen. Vissa bottnar är täckta av vitmossa. I sjön finns fyra vanliga fiskarter. Hungern får anses påverkad, främst beroende på förändringar av utloppet, dikning av tillrinnande marker och försurningspåverkan. Sjön kalkas. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen ringa främst beroende på den artfattiga fiskfaunan, den lilla sjöarealen, och den ensartade sammansättningen av grundbottnar, strandnära områden och strand- och vattenvegetation. 24

26 40 SKRIMSJÖ Lst nr: 105:658 Koordinater: Areal: 14 ha Klass IV visst naturvärde Skrimsjö är en brun, ganska liten sjö omgiven av barrskog, utdikade våtmarker och odlingslandskap. Den ligger strax sydväst om Lönnhult i Seglora socken. Vid sjön finns tre fritidshus. Vattenvegetationen är ordinär. Den fattiga fiskfaunan består av tre vanliga arter. I sjön finns eventuellt signalkräfta. Sjön kalkas. 41 STORA HÅLSJÖN Lst nr: 105:637 /Mark Koordinater: Areal: 410 ha Klass II mycket högt naturvärde. Stora Hålsjön är en oregelbunden stor klarvattensjö i kommunens sydvästra hörn. Terrängen runt sjön är kraftigt kuperad. Med undantag för bebyggelse och odlingsmarker vid sjöns norra strand omges den av barrskogar. Sjön har ursprungligen varit näringsfattig. Genom tillförsel av vatten från Viskan, när vattenflödet dämts upp vid kraftstationen i Rydal, har Stora Hålsjön fått ta emot föroreningar i form av närsalter, metaller och klorerade kolväten. Under och 1980 talet har dock utförts en rad restaureringsåtgärder i sjön för att förbättra vattenkvaliteten. Sjön har en tämligen rik fågelfauna. Bland häckfåglarna kan nämnas fiskgjuse. Storlom ses regelbundet och har åtminstone tidigare häckat och smålom fiskar i sjön. Andra sjöfåglar som observerats är strandskata och havstrut. Fiskfaunan är rik med 13 arter. Bland fiskarna förekommer id, gös, och sik, siklöja, nors, lake och ruda. Tidigare fanns även ett bestånd av vårlekande siklöja. Eventuellt finns det flodkräfta i sjön. I Stora Hålsjön finns ett stort bestånd av smalkaveldun. Vegetationen i övrigt är ordinär. Sjön kalkas inte. 25

27 42 STORA TOFÖSINGEN Lst nr: 105:679 Koordinater: Areal: 16 ha Klass IV visst naturvärde Stora Tofösingen kalkas inte och är kommunens största sjö som har fått bestående försurningsskador. Den kalkas inte. Den ligger ca 1 km söder om Seglora. Sjön är med sina 39,5 meter kommunens djupaste sjö. Stora Tofösingen är en sjö utan fisk och med mycket sparsam vegetation av vanliga arter. Sjön omges mestadels av barrskog med inslag av björk och stranden utgörs av höga klippor omväxlande med stenhällar. Ingen bebyggelse finns i närheten. Stora Tofösingen är ganska flikig och i sjön finns en ö. 43 SÄVSJÖN Lst nr: 105:501 /Mark Koordinater: Areal: 48 ha Klass III högt naturvärde Sävsjön är en näringsfattig sjö som ligger i Borås Stad och Marks kommun och som omges av kuperad barrskogsterräng med inslag av odlad mark, bebyggelse och mossmark. Stranden består delvis av organogent material (dy) och dels av sand och grus samt hällar och block. Vegetationen är tämligen riklig och domineras av vass, säv och andra vanliga arter. Vandringshinder finns i Sävsjöbäcken. Sävsjön får anses som påverkad på grund av tidigare omfattande försurningspåverkan, järnvägsbank som avskärmar en del av sjön samt ett visst friluftsliv. Sjön kalkas. Sävsjön har en ringa biologisk funktion och innehar inga direkta raritetsvärden. Tidigare fanns flodkräfta i sjön, men den dog ut på 50-talet. Bland häckande sjöfåglar märks bl.a. storlom, fiskgjuse och häger. I Sävsjön finns sex vanliga fiskarter. 26

28 44 STORA ABBORRSJÖN Lst nr: 105:581 /Mark Koordinater: Areal: 14 ha Klass IV visst naturvärde Stora Abborrsjön ligger i södra delen av kommunen och till största delen i Marks kommun. Sjön är en vanlig brunvattensjö som är ganska opåverkad. Omgivningarna domineras av granskog men med inslag av våtmarker och betesmark. En åretruntbostad finns vid sjön. Strandvegetationen domineras av pors, blåbär och odon. Vid ett ställe växer skvattram. I vattnet finns vanliga vattenväxter. Drillsnäppa, kanadagås och fiskmås häckar i sjön och fiskande storlom påträffas ofta. Även fiskande smålom ses ibland. I sjön finns fem vanliga fiskarter fanns det flodkräfta i sjön. Stora Abborrsjön kalkas. 45 FRISJÖN Lst nr: 105:572 /Mark Koordinater: : Areal: 685 ha Klass I högsta naturvärde. Frisjön i södra delen av kommunen är en stor flikig sjö med många vikar, uddar, näs och öar. Den är en typisk näringsfattig skogssjö. Stranden är minerogen med berghällar, sten, grus och sand. Vegetationen är sparsam och domineras av vanliga arter. I sjön finns dock andmat och i strandkanten förekommer klockgentiana på flera ställen. I omgivningarna finns stora barrskogar omväxlande med små skogsjordbruk. Dessa ligger ofta i vackra strandlägen och jordbruket har många gånger drivits småskaligt och traditionellt in i sen tid. I anslutning till odlingsmarkerna finns ofta lövbestånd och hagmarker med höga naturvärden. På flera ställen runt sjön finns en omfattande fritidshusbebyggelse. Sjön kalkas och är reglerad. I Frisjön finns ett intressant fågelliv. Upp till 5 par med storlom häckar i sjön och det blir därmed den största populationen i kommunen. Dessutom finns ett häckande par fiskgjuse. Både fiskgjuse och storlom är mycket känsliga för störningar under häckningstid. Sjöns många öar utnyttjas som häcklokaler och flera av öarna är skyddade som fågelskyddsområden. Genom sjöns reglering blottläggs en del strandområden tidvis. Det största området är Nolgärdsmaden i nordost. Här finns lerstränder och mader som är mycket attraktiv för rastande vadare. Under sensommaren kan man här se arter som kärrsnäppa, spovsnäppa, gluttsnäppa och grönbena. Sjön har en rik fiskfauna med ett femtontal förekommande arter, däribland sik, siklöja, gärs, lake, benlöja, nors, bergsimpa och gös. I Frisjön finns signalkräftor och eventuellt också flodkräftor. 27