Bakgrund 2. Vattendragen i Borås Stad 2. Hot mot vattendragens naturvärden 3

Transkript

1

2 INNEHÅLL Sida Bakgrund 2 Vattendragen i Borås Stad 2 Hot mot vattendragens naturvärden 3 Generella åtgärder för att bevara och förstärka vattendragens naturvärden 3 Lagstiftning 3 Miljömål 4 Metodik 5 Naturvärdesbedömning 5 Referenser 6 Områdesbeskrivningar 7 Alfabetiskt register 67 Karta bilaga Omslagsbild av Dag Ekelund Lindåsabäcken 1

3 Bakgrund I Borås Stads vattenresursplan (1992) gav kommunfullmäktige Miljöskyddskontoret i uppdrag att genomföra en inventering och naturvärdesbedömning av alla vattendrag i kommunen. Denna rapport utgör ett underlag för översiktsplanen och ger stöd vid bedömningar av vilka verksamheter som kan tillåtas i eller omkring vattendragen. Vattendragen i Borås Stad Alla sjöar och vattendrag är viktiga ur ekologisk synvinkel. Vattnet är en förutsättning för allt liv. Sjöar och vattendrag bidrar till att öka den biologiska variationen. Vattnet har sitt eget djuroch växtliv och längs stränderna finns värdefulla och artrika landmiljöer. Alla sjöar och vattendrag i kommunen bör därför betraktas med hänsyn. Vattenmiljöerna är svårare att inventera och bedöma än landmiljöerna. Under ytan döljer sig djur och växter som man inte kan se utan särskilda undersökningsmetoder. Bedömningarna av vattenmiljöerna är därför mer osäkra. Brister i denna rapport innebär snarare att särskilt värdefulla miljöer kan ha förbisetts än att några miljöer skulle vara övervärderade. Ett typiskt boråsiskt vattendrag är ofta ganska litet, rinner huvudsakligen genom skogsmark och är närmast omgivet av igenväxande starrmader och högörtsfuktängar eller granskog. Botten är stenig eller dyig och vattnet svagt strömt. Vattenvegetationen är sparsam och vattnet är brunt. Vattendragen är oftast uträtade på långa sträckor och fördämningar är vanliga. De vanligaste fiskarterna i vattendragen i Borås är öring, amerikansk bäckröding och elritsa. Abborre, gädda, mört, lake, bäcknejonöga och ål förekommer också. Åtta vattendrag i Borås Stad har givits högsta naturvärde (klass I). Torröbäcken (nr 17) och Gravsjöbäcken (nr 18) slingrar sig i de nedre delarna fram genom kärr, starrmader, tallmossar och orörda sumpskogar. Området ger ett vilt intryck och våtmarkerna har stor betydelse för faunan. I kärr i anslutning till vattendragen påträffas en del krävande växter, bl.a. guldspärrmossa, praktkrokmossa, korallrot och slåtterblomma. I den övre delen av Torröbäcken finns en gammal kvarnmiljö med forsar och vattenfall. Lillån (nr 73) rinner i en djup ravin med gammal orörd granskog. På mossiga klippväggar och på de gamla träden växer svampar, mossor och intressanta lavar, t.ex. kornig nållav, dvärgbägarlav, garnlav och hållav. Lavfloran visar att området har lång kontinuitet som barrskog. Viskan präglar hela kommunen genom sitt lopp från nordost till sydväst. Utmed Viskan söder om Borås (nr 84) finns stora sandiga hedar, buskmarker, sumpskog och fuktängar. Området är en viktig fågellokal för både häckfåglar och flyttfåglar. Bland häckande arter kan nämnas gulärla, enkelbeckasin och törnskata. I busk- och strandvegetationen brukar gräshoppsångare höras varje år, och även den mer sällsynta flodsångaren har noterats. Vid Viskans utlopp uppströms Öresjö (nr 114) omges ån av en sumpskog. Busksnår och högörtsvegetation bidrar till att skapa miljöer värdefulla för såväl häckande som rastande fåglar. Naturreservatet Mölarps ö omges på bägge sidor av Viskan, som här har en strid ström med flera forsar. Kvarnfallen och forssträckorna utmed ån utgör viktiga lokaler för strömstare och forsärla och även kungsfiskare syns i området ibland. Bland kommunens vattendrag har Häggån med biflöden en särställning. God vattenkvalitet, forsträckor och grusbottnar skapar bra förutsättningar för många känsliga vattenorganismer. Vattendragen hyser en intressant bottenfauna, goda bestånd av öring samt livskraftiga 2

4 populationer av flodpärlmussla. I Lindåsabäcken (nr 153) finns ett stort bestånd av flodpärlmusslor med dokumenterad föryngring som bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde i ett regionalt perspektiv. Häggån med tillflöden påträffas flera orörda forsträckor, varav Tattarströmmarna (nr 141) och sträckan mellan Tattarströmmarna och Storegårdsbron (nr 139) de finaste. Hot mot vattendragens naturvärden Hoten mot vattendrag är många: utsläpp, luftföroreningar, skogsavverkning i strandområden, regleringar, inplantering av främmande arter m.m. Å andra sidan har vattenmiljöerna länge varit ganska väl uppmärksammade. Det innebär att vi idag är mer försiktiga än för ett tjugotal år sedan. Allmänhetens förståelse och acceptans för att skydda vattenmiljöer är också mycket stor. Hög nederbörd och kalkfattiga jordar har gjort Borås Stad till en av de mest försurningsdrabbade kommunerna i landet. Om den kalkning som pågår upphörde skulle naturvärdena i många vattendrag snart gå förlorade. Generella åtgärder för att bevara och förstärka vattendragens naturvärden Inga utsläpp av förorenande ämnen till vatten. Kalka försurade sjöar och vattendrag. Ingen reglering av oreglerade vattendragssträckor. Undanröj vandringshinder för fisk och bottenfauna och lägg tillbaka sten i rensade vattendrag. Spara skyddszoner utmed alla större vattendrag. Återskapa våtmarker och låt uträtade och dikade vattendrag återfå mer naturliga lopp. Undvik kraftiga grumlingar eller åtgärder som leder till ökad erosion i vattendrag med känsliga arter som öring, flodpärlmussla och värdefull bottenfauna. Undvik inplantering av främmande arter eller stammar. Lagstiftning För vattenverksamhet (t.ex. uppförande, ändring och utrivning av dammar eller andra vattenanläggningar, fyllning eller pålning, bortledande av vatten, grävning eller rensning i vatten) krävs i de flesta fall tillstånd från Miljödomstol (Miljöbalken). En vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger skadorna och olägenheterna av den. Kring vissa större vattendrag (Ätran, Viskan, Häggån) finns ett strandskyddsområde som är 100 meter. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (Miljöbalken). Inom strandskyddsområden får inte nya byggnader uppföras, byggnader ändras så att de tillgodoser ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till, grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras, andra anläggningar eller anordningar uppföras som hindrar eller 3

5 avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter. Om det finns risk att en åtgärd i eller vid ett vattendrag väsentligt kan komma att ändra naturmiljön eller naturvärdena, skall anmälan för samråd göras hos Länsstyrelsen (Miljöbalken). Den som avser att utföra åtgärden bör därför alltid pröva om det som planeras är så ingripande för naturmiljön att det ska anmälas för samråd. I tveksamma fall bör samråd alltid ske, även om verksamhetsutövaren själv anser att ändringen av naturmiljön inte är till skada. Exempel på verksamheter som kan vara motiverade att anmäla för samråd är anläggning av dammar, dräneringar, schaktningar och tippning av massor. Länsstyrelsen kan komma att förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får Länsstyrelsen förbjuda verksamheten. Skogsbruk ska bedrivas enligt två jämställda mål ett miljömål och ett produktionsmål. Miljömålet anger att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogen kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen anger att skyddszoner med träd och buskar skall lämnas kvar mot vattendrag i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden. Då skogsvårdslagen är en minimilag är ofta åtgärder utöver föreskrifternas krav motiverade. Miljömål I april 1999 antog riksdagen 15 nya miljökvalitetsmål för Sverige. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Ett av miljömålen är Levande sjöar och vattendrag. Målet innebär att vi till nästa generation ska lämna över en miljö där fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Det innebär också att sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas. Ett annat miljömål är Bara naturlig försurning. Målet innebär att vi inom en generation ska ha motverkat onaturlig försurning så att den biologiska mångfalden bevaras. Miljömålet Ingen övergödning innebär att belastningen av näringsämnen inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller på den biologiska mångfalden. Sjöar och vattendrag i skogslandskap ska ha ett naturligt näringstillstånd. Borås Stad har antagit ett förslag till lokala miljömål (2003). För miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är målen: Skydda sjöar och vattendrag med ansvarsarter för Borås (t.ex. flodpärlmussla) Ta hänsyn till den biologiska och genetiska mångfalden i alla beslut som berör vattendrag Sätta ut fisk, kräftdjur och blötdjur på ett sådant sätt att den biologiska och genetiska mångfalden inte påverkas negativt 4

6 Upprätta ett åtgärdsprogram för skydd och skötsel av värdefulla och potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag Inventera läge och effekt för alla dagvattenutsläpp Redovisa värdefulla reproduktionsområden för vandrande fisk och skydd för dessa i översiktsplanen Ge de värdefulla sjöarna och vattendragen i kommunen skydd i översiktsplanen Upprätta åtgärdsprogram för alla dagvattenutsläpp Upprätta åtgärdsprogram enligt EU:s ramdirektiv om hur vi når en god ytvattenstatus Kalka försurade sjöar så att naturligt förekommande arter kan fortleva eller återkolonisera våra sjöar och vattendrag Översiktligt redovisa försurningsläget Börja genomföra åtgärdsprogram för att nå målet God ekologisk statu enligt EU:s ramdirektiv för vatten Naturvärdesbedömningen av alla vattendrag i Borås Stad är ett viktigt underlag för verkställandet av det lokala miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Metodik Alla vattendrag som har ett namn på ekonomisk kartan, vattendrag i närheten av bebyggelse samt vattendrag som är minst 1,5 km långa markerades på ekonomiska kartan och numrerades efter belägenhet med början i kommunens nordvästra hörn. Faktaunderlag och naturvärdesbedömningar av vattendrag togs sedan från naturvårdsprogrammet, fiskemöjligheter i Borås, data från elfiske samt från olika uppgiftslämnare. De vattendrag som saknade en tidigare naturvärdesbedömning (91 st, 297 km) inventerades i fält för att fastställa naturvärdet. Vid bedömningen har en lokalt anpassad klassificering (se nedan) använts. En databas i Excel skapades med uppgifter om vattendragens längd, avrinningsområde, påverkan av byggnationer och verksamheter, regleringar och vandringshinder samt växt-, fiskoch sjöfågelförekomst. Sammanlagt blev det 166 vattendrag omfattande totalt 628 km. Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning är ingen exakt vetenskap. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra. Indelningen i naturvärdesklasser är en bedömning som bygger på känd kunskap om varje område ställd i relation till naturvårdens samlade erfarenheter om naturvärden inom regionen och landet. Vid klassificeringen har områdenas biologiska värden varit avgörande. Det biologiska värdet har i första hand bedömts med utgångspunkt från antalet arter och vilka arter som faktiskt har noterats, men även med utgångspunkt från lämpliga substrat och biotoper. Vissa känsliga arter redovisas inte i rapporten. Uppgifter om dessa är sekretessbelagda och finns i kommunens Naturdatabank. 5

7 Vattendragens karaktär är ett viktigt kriterium vid naturvärdesbedömningen. Längd, bredd, bottensubstrat, djup, strömtyper, vattenvegetation, omgivning, skuggning och mångformighet är faktorer som ger förutsättningar för många arter eller biotoper. Gemensamt för de flesta högt värderade vattendragen är att de har värden som om de försvinner är svåra eller omöjliga att få tillbaka. Olika typer av påverkan på vattendragen (t.ex. reglering, vandringshinder,rätning, rensning, kulvertering, utsläpp, vattenuttag, bebyggelse, anlagda ytor) sänker värdet. Naturvärdena i alla vattendrag har bedömts i en femgradig skala. Klassificeringen är gjord med utgångspunkt från lokala förhållanden. Klass I utgör de allra finaste exemplen av vattendrag i kommunen. Klass II utgörs av särskilt artrika, ovanliga eller opåverkade vattendrag som är svåra eller omöjliga att återskapa. Klass III-områden utgör goda biotoper för vattenanknutet växt- och djurliv och är artrikare än vanliga vattendrag men saknar stor artrikedom eller livskraftiga populationer av särskilt skyddsvärda arter. Klass IV utgör alla övriga vattendrag som inte har några dokumenterade biologiska värden. Klass V utgörs av vattendrag som är starkt påverkade eller helt förstörda av ingrepp och därmed saknar särskilt naturvärde. Tabell 1 visar antalet objekt i de olika klasserna. Tabell 1. Antalet vattendrag av de olika naturvärdesklasserna. Klass I Klass II Klass III Klass IV Klass V Antal objekt De inventeringar som denna rapport bygger på är samtliga av översiktlig karaktär. Kunskapen är i många fall begränsad och ibland år gammal. I samband med exploateringar eller annat som kan påverka ett vattendrag bör aktuella förhållanden alltid kontrolleras. Mer ingående undersökningar och fördjupningar kan då bli nödvändiga. Ny kunskap eller ändrade referensramar kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning förändras. Avrinningsområdenas naturvärden och kvaliteter har inte beaktats i naturvärdesbedömningen. För de vattendrag som endast delvis ligger inom Borås Stads gränser gäller naturvärdesbedömningen hela vattendraget. Referenser Länsstyrelsen Jönköpings län Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen Jönköpings län, Jönköping. Meddelande 2000:20. Halvorsen, B Naturvärdesbedömning av rinnande vatten. En bedömning, efter System Aqua, av 29 vattendrag i Mark. Miljö i Mark 1997:3. Lokalförsörjningskontoret Fiskemöjligheter i Borås. Lokalförsörjningskontoret, Borås Stad, Borås. Miljöskyddskontoret Naturvärden i Häggåns vattensystem och förslag till bevarandeåtgärder. Miljöskyddskontoret, Borås Stad, Borås. Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag. Handbok. Naturvårdsverket. 6

8 Områdesbeskrivningar 1 VASABÄCK Avrinningsområde: Göta älv /Vårgårda Längd: 1,7 km Vasabäck börjar i Kvarnsjömossen och rinner genom Björsjömossen, Björsjön, Malrydsmossen och Lillesjön för att slutligen rinna ut i Malsjön. De övre delarna av vattendraget ligger i Vårgårda kommun och de nedre delarna utgör gränsen mellan Vårgårda kommun och Borås Stad. Nästan hela bäcken rinner genom mossar och våtmarker. Vattnet är brunfärgat och bäcken liten. Inga naturvärden har påträffats i bäcken. 2 HESTRAÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 1,4 km Klass III högt naturvärde Borttaget: Referenser: Fåglar i Södra Älvsborg.Älvsborgs läns faunavårdsregister. Natur i Älvsborgs län 1976.Våtmarker i Älvsborgs län.fältbesök Jonas Stenström.Våtmarksinventering Björn Arvidsson. Hestraån avvattnar Malsjön till Säven. Ån kantas av blåtåtelfuktäng och sumpig björkskog. Väster om vattendraget ligger Storemossen. Hestraån är uträtad, men inte reglerad. 3 KVARNBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,0 km Kvarnbäcken rinner från Myresjö mosse till Hestraån mestadels genom skogsmark. Vattnet i bäcken är mycket svart. Namnet och platser längs bäcken med namnen Kvarnåsen, Dammen och Dammbacken antyder att bäcken nyttjats som vattenkraft, men idag finns inga dämmen. Strax uppströms vägen till Vesene finns dock ett litet fall som inte är passerbart för fisk. 7

9 4 GULLEBÄCK Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,9 km Gullebäck rinner genom Tämta från Barnamossen och ut i Hestraån. Till största delen rinner bäcken genom odlingslandskap och är starkt påverkad av kanalisering, dikning och upprensning. Vattendraget liknar för det mesta ett djupt dike utan skyddande träd omkring. Det finaste partiet utgör en blandlövskog med ek, al, björk, ask, rönn, lönn och inslag av gran, strax väster om väg 42. Här porlar bäcken över sten och hällar genom den lummiga lövskogen. Hällarna och de små fallen utgör definitiva vandringshinder för fisk. 5 ÖDGÄRDSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,0 km Ödgärdsbäcken är en liten bäck som rinner från Käringasjö till Säven sydväst om Tämta. I den övre delen vid Käringamosse är bäcken uträtad och flera diken mynnar i bäcken. Mellan gården Vallen och utloppet i Säven porlar bäcken över sten och block genom en trevlig, ganska gles granskog med stort inslag av lövträd. 6 MJÖLKÅSABÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,7 km Mjölkåsabäcken rinner mestadels genom olika typer av våtmarker bland annat tallmossar, gransumpskogar och starrmader. Den har sin början i Garnsäcksmossen och rinner till Torvån i Vemmenhult. Botten domineras av dy, men här och var finns inslag av block. Vattnet är starkt brunfärgat. 8

10 7 TORVÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 6,2 km Klass III högt naturvärde Torvån rinner från Vemmenhult till sydvästra delen av Säven (Bläckviken). Ån passerar Lövåsasjön. Där Torvån mynnar i Säven finns en svagt trädbevuxen mosse och tätare sumpskog. Området bedöms ha betydelse för fågelfaunan. Enkelbeckasin förekommer. 8 TRÖNNINGSÅN Avrinningsområde: Göta älv /Vårgårda Längd: 4,3 km Trönningsån rinner från Lilla Tränningen i Vårgårda kommun till Lövåsasjön norr om Vemmenhult. Det är ett mycket trevligt vattendrag med grusbottnar, porlande vatten och ibland block och hällar. Ån utgör en lämplig biotop för öring och flodpärlmussla, men vandringshinder förekommer. 9 ROTABÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 1,1 km Rotabäcken är ett litet kort vattendrag som rinner från barrskogarna väster om Boda till västra delen av Säven (Rångleviken). Vattnet är lugnflytande och botten dyig. Omgivningarna närmast bäcken utgörs av våtmarker och barrskog. 9

11 10 GRÄDDÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 5,9 km Klass III högt naturvärde Gräddån rinner från Sågdammen söder om Hjortsberg till södra delen av Säven (Mosslångaviken). Där Gräddån rinner ut från Sågdammen finns lämningar efter en gammal kvarn. I anslutning till vattenfallen och strömmarna häckar strömstare och forsärla. Vid Gräddåns utlopp i Säven finns ett stort område med myrmarker. Mossarna är till största delen skogsbevuxna. 11 URSMOSSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,2 km Ursmossbäcken börjar vid en äng vid Bäckalund sydväst om Vemmenhult, och rinner till Gräddån norr om Vralen. En stor del av sträckan utgörs av en fuktig ledningsgata längs en väg. Därefter rinner bäcken i ett öppnare landskap, för att slutligen passera en tät mosseskog. 12 SLIPEBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,0 km Slipebäcken börjar i Rudesjön och rinner till Gräddån norr om Vralen. I de övre delarna dominerar barrskog och hyggen och i de nedre öppnar sig betesmarker. 10

12 13 SKÅPASLÄTTSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,3 km Klass III högt naturvärde Skåpaslättsbäcken rinner från Abborrasjön till Gräddån. Den omges vid utloppet från Abborrasjön av fuktig sumpskog. Skogen är delvis gallrad men ändå lokal för mindre hackspett. Större delen av bäcken rinner sedan genom det öppna odlingslandskapet vid Hjortsberg. 14 RAMMEDALSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,5 km Rammeldalsbäcken rinner från Sturesjön väster om Holmåsa till Skåpaslättsbäcken vid Hjortsberg. Vattendraget omges huvudsakligen av våtmarker i barrskog. Vid Hjortsberg är bäcken dämd. 15 HJORTSBERGSÅN/HOLMRYDSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,5 km Holmrydsbäcken börjar i våtmarker och granplanteringar vid Kattryd och rinner till Holmryd. Där byter bäcken namn till Hjortsbergsån. Hjortsbergsån rinner till Sågdammen vid Hjälmryd. Vid Mötesbron och Holmryd är vattnet strömt och bottnarna utgörs av grus, sten och block. Vid Holmåsa är vattendraget rätat eller omgivet av granplanteringar. Där är vattnet lugnflytande och bottnarna dyiga. Närmast Sågdammen blir bottnarna bättre igen och vattnet strömmande. Här omges ån av granskog. 11

13 16 BJÖRKÅSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,0 km Björkåsbäcken rinner från Näverhult till Hjorsbergsån vid Holmåsa. En stor del av omgivningarna består av mossar och våtmarker. Bäcken är relativt lite påverkad. 17 TORRÖBÄCKEN/HOLSTENSÅN/TÅRYDBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 5,5 km Klass I högsta naturvärde Tårydbäcken börjar i en mosse söder om Grimmered. Bäcken rinner under och längs med Bredaredsvägen och byter där namn till Holstensån. I höjd med Liderna byter bäcken åter namn till Tossöbäcken. Bäcken rinner ut i Rölsbäcken vid Segerstorp. Vid Hundforsen finns en gammal kvarnmiljö med forsar och vattenfall. Området är idylliskt med en liten stenvalvsbro och rester av kvarnens gamla byggnader. Forsärla häckar i området och strömstare brukar noteras vissa år. Nedströms kvarnen slingrar sig bäcken fram omgiven av barrskog och små kärr. Längre söderut har det slingrande vattendraget en öppen, stilla vattenspegel och kantas av kärr, starrmader, tallmossar och sumpskogar. Området ger ett vilt och orört intryck, även om ett större kalhygge delvis stör landskapsbilden. I kärr i anslutning till bäcken påträffas en del mer krävande växter, bland annat rikkärrsmossorna guldspärrmossa och praktkrokmossa samt koralltrot och slåtterblomma. 18 GRAVSJÖBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,0 km Klass I högsta naturvärde Gravsjöbäcken slingrar sig fram från Gravsjön till Torröbäcken med en öppen, stilla vattenspegel som kantas av kärr, starrmader, tallmossar och sumpskogar. Området ger ett vilt och orört intryck, även om ett större kalhygge delvis stör landskapsbilden. I kärr i anslutning till bäcken påträffas en del mer krävande växter, bland annat rikkärrsmossorna guldspärrmossa och praktkrokmossa samt koralltrot och slåtterblomma. 12

14 19 IGLABÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,6 km Iglabäcken börjar i betesmarkerna vid Äspås och rinner till Gravsjöbäcken. Vid Gräsåsen är bäcken dämd. Dammen utgör ett definitivt vandringshinder. Större delen av bäcken är uträtad. 20 KULLABÄCKEN/TÅSSÖBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 2,8 km Tåssöbäcken börjar vid Högabacke sydväst om Hult. Den byter namn till Kullabäcken i höjd med Tranebo. Bäcken rinner ut i Torröbäcken vid Segerstorp. I stora delar av bäcken är vattnet strömt och bottnarna består av grus, sten och block. 21 RÖLSBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 5,4 km Klass II mycket högt naturvärde Rölsbäcken börjar i och med sammanflödet av Torröbäcken och Gravsjöbäcken söder om Segerstorp. Rölsbäcken övergår till Säveån vid Sevred. Strax öster om Myrekulla flyter Rölsbäcken fram i ett svagt meandrande lopp. Vattendraget omges av gungflyn, vass och starrmader som tidvis översvämmas. Inom våtmarken häcker trana. I de västra delarna ansluter maderna till en gammal reningsdamm. På ömse sidor om maderna finns trädbevuxna mossar. Vid Hulu kvarn finns en liten forssträcka utmed Rölsbäcken. Området är lokal för strömstare. Söder om Sevred omges Rölsbäcken av barr- och lövskog. Det strömmande vattendraget kantas utmed vissa sträckor av gammal granskog, vilket skapar en idyllisk miljö. Vattnet är klart och bottnen består delvis av sand och grus. Vid elfiske har rikligt med öring kunnat konstateras. 13

15 22 SÄVEÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 6,4 km Klass II mycket högt naturvärde Rölsbäcken övergår till Säveån där ån rinner in i Vänga mosse. Genom Vänga mosse kantas ån av breda starrmader med flaskstarr som dominerande art. I det öppna vattnet finns gul och vit näckros. Vänga damm utnyttjas av näringssökande häger och fiskgjuse. Miljön kring Vänga kvarn är idyllisk. Säveåns vatten forsar fram i en smal bäckravin omgiven av lummig blandlövskog med inslag av stora askar. Inom området uppehåller sig tidvis strömstare och forsärla. Säveån rinner här genom en gammal tappningsränna som bildades vid inlandsisens avsmältning. Genom tappningsrännan avtappades en issjö nordväst om drumlinen mot Ärtingen i sydöst. Väster om Vänga har Säveån ett tydligt meandrande lopp. Ån omges av dungar med klibbal och fuktiga mader med pors och blåtåtel. Nära åns utlopp i Säven växer ett bestånd av klockgentiana, som delvis är hotat på grund av igenväxning av vass som etablerar sig kring mynningen. Området har viss betydelse för våtmarksberoende fågelarter. Enkelbeckasin förekommer. 23 SÄVEÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 1,4 km Klass II mycket högt naturvärde Denna del av Säveån flyter från Sandsjön till Vänga damm i huvudsak genom skogsmark. Det slingrande vattendraget omges av vegetationsrika vatten- och madområden. Maderna domineras av bunkestarr och trådstarr. Våtmarkerna har goda förutsättningar för vattenlevande fåglar. Här häckar bland annat sothöna, rörhöna, tofsvipa, skogssnäppa, enkelbeckasin och kricka. 24 RÖNÅSAÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 0,8 km Klass III högt naturvärde Rönåsaån rinner från Rönåsasjöarna till Sandsjön nordost om Vänga. Utmed Rönåsaån finns sumskogar med förekomst av mindre hackspett. 14

16 25 MYRESJÖÅN Avrinningsområde: Göta älv Längd: 3,5 km Klass III högt naturvärde Myresjöån rinner från Myresjö till Rönåsasjöarna. Ån passerar mossen Osmaden i sitt övre lopp. Utmed bäcken finns en del öppna partier med kärr och mader, bland annat vid dammen. Söder om dammen rinner bäcken fram kantrad av granskog. Här växer korallrot. Vid Dövedal och Ersås rinner Myresjöån i öppet odlingslanskap. 26 LÅNGEBROBÄCKEN/BJÄLLBOBÄCKEN Avrinningsområde: Göta älv /Herrljunga Längd: 4,8 km Bjällbobäcken börjar i kanten av en åker vid gården Mollaryd i Herrljunga kommun. Vattnet i åkerkanten rinner åt två håll, dels mot Nossan och dels till Bjällbobäcken. Från uppflödet rinner Bjällbobäcken genom hyggen och skog. Den finaste biten ligger söder om Källedal och är en gammal gles granskog där bäcken är djupt nedskuren mellan block och trädrötter. I Borås Stad rinner bäcken mestadels inom odlingsmarker och är uträtad och omgrävd. Vattnet i bäcken är rostfärgat och grumligt. Bäcken byter namn till Långebrobäcken vid Långebro. 27 STOMSJÖÅN Avrinningsområde: Göta älv /Herrljunga Längd: 1,1 km Stomsjöån är knappast ens en bäck, där den sipprar fram genom mossar och våtmarker. En lång sträcka är den inte bäck utan utgör laggen på en intilliggande mosse. Det finns ingen passage under den enda vägen som går över bäcken i dess norra del. Stomsjöån rinner från Stomsjön till Myresjö. Där bäcken rinner ut i Myresjö växer gammal sumpskog med inslag av klibbal och björk. Vid bäckens utlopp har ett lövdominerat kärr bildats. 15

17 28 BORGSTENSBÄCKEN Avrinningsområde: Nossan Längd: 4,8 km Klass V saknar särskilt naturvärde Bäcken som börjar i ett dike och en damm i åkerkanten vid Ingestorp och rinner genom Stensered, Lindås och Borgstena, för att slutligen utmynna i Nossekälla, har inget namn men kallas här Borgstenabäcken. Genom Borgstena är bäcken kraftigt påverkad och nästan förstörd. Två dammar vid sågverket släpper ifrån sig ett grumligt vatten i bäcken. Vid färgeriet är bäcken kulverterad under byggnaden, vilket utgör vandringshinder för fisk. Från Borgstena till Nossekälla rinner bäcken i en grävd kanal med branta kanter genom ett öppet jordbrukslandskap. Uppströms Borgstena rinner Borgstenabäcken genom granskogar, igenväxande slåttermarker och jordbruksmarker. På flera ställen är bäcken fördjupad och breddad. 29 NOSSAN Avrinningsområde: Nossan /Herrljunga Längd: 4,2 km Nossan börjar i Nossekälla söder om Borgstena. Den första sträckan mellan Nossekälla och Mollasjön berör Borås Stad. Här rinner Nossan i nedre och övre delen genom öppet jordbrukslandskap. Ån är uträtad och kanaliserad samt påverkad av näringsämnen som kommer från jordbruket. Vattnet är ändå strömmande och botten består av grus och sten. I den mellersta delen ligger vattendraget inklämt mellan en bergtäkt och järnvägen. En skyddszon av björk, al, sälg och gran mellan täkten och vattendraget skyddar ån från damm och ljus. Närmast utloppet i Mollasjön finns en björksumpskog. Vid utloppet fanns 2003 en bäverhydda, och spår av avgnagda träd syns fortfarande i området. Bävern fanns inte kvar SÅGEBÄCKEN/HORSABÄCKEN Avrinningsområde: Nossan Längd: 4,2 km Klass II mycket högt naturvärde Horsabäcken börjar vid Nötegärde öster om Borgstena. Vid Sågedammen byter bäcken namn till Sågebäcken. Bäcken rinner in i Nossan i Borgstena. Utmed Sågebäcken växer en alsumpskog med tämligen grova träd. Fågellivet är rikt och i det örtrika frodiga fältskiktet växer kärrfibbla och grönvit nattviol. 16

18 31 NOLÅN Avrinningsområde: Rolfsån /Bollebygd Längd: 7,2 km Klass III högt naturvärde Nolån är i större delen av sin sträckning strömmande med grus- och stenbottnar. Ån rinner från Västra Valsjön i Borås Stad till Töllsjön i Bollebygds kommun. I de övre delarna omges ån av skogsmark och i de nedre delarna av odlingslandskap. Den finaste delen är en forssträcka i höjd med kommungränsen där ån är omgiven av höga branter med granskog. Ån delas upp i flera armar med öar emellan och botten består av grus, sten och block. Närmast ån växer alar med inslag av andra lövträd. Det finns gott om lågor i området och död ved i vattnet. Området utgör en fin biotop och om det funnits flodpärlmussla kvar skulle man med största sannolikhet finna den här. Från dämmet vid Horsared och ner till Töllsjön rinner Nolån genom ett öppet odlingslandskap. Ån kantas av en rejäl trädbård av alar och med stort inslag av andra lövträd som björk, lönn, rönn, sälg m.fl. Vattnet är grunt, botten stenig och skuggningen god. I denna del påträffades öring vid inventeringstillfället. 32 FORSABÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,1 km Forsabäcken börjar i Abborrasjö som ligger på gränsen mellan Borås Stad och Bollebygds kommun norr om Hedared. Bäckens omgivningar präglas helt av hyggen och granplanteringar. Vid Forsabergen finns ett fem meter högt vattenfall. 33 NOLÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 2,2 km Klass III högt naturvärde Nolån rinner från Östra Valsjön till Västra Valsjön. Strax öster om Alingsåsvägen finns en växtplats för vattenstånds. 17

19 34 ÄLVESSJÖBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,6 km Bäcken som rinner från Älvessjön till Östra Valsjön har inget namn, men kallas här Älvessjöbäcken. Bäcken har klart strömmande vatten och grusbottnar. Älvessjöbäcken rinner genom granskogar, ledningsgator och bebyggelse närmast utloppet i Östra Valsjön. 35 ROSABÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 2,5 km Rosabäcken börjar vid en äng vid Bäckalund sydväst om Vemmenhult, och rinner till Östra Valsjön nordost om Hedared. Bäcken rinner mestadels genom granskogar och planteringar. Vid Bäckäng finns en damm. 36 SÖRÅN Avrinningsområde: Rolfsån /Bollebygd Längd: 7,0 km Klass III högt naturvärde Sörån rinner från Store sjön till Nordån vid Tappbo i Bollebygds kommun. Vid Wolvenfors har ån en tilltalande strömsträcka med forsande vatten. Utmed bäcken växer slidstarr, bäckbräsma, bäckraggmossa och kärrfibbla. Delar av forssträckan och resten av vattendraget ligger i Bollebygds kommun. Här rinner bäcken mestadels genom jordbruksmarker, men mellan Torstad och Boda passerar den en brant ravin. I Sörån vid Boda (Bollebygds kommun) har skal av flodpärlmussla påträffats. 18

20 37 HÄLLEREDSÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,6 km Klass III högt naturvärde Hälleredsån rinner i en ravin från Risa till Sörån. Bäcken kantas av granskog, sumpskog och små öppna kärr. I norr finns ett ca 10 meter högt klippstup med pegmatitgångar. 38 SÖRÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 2,2 km Ån som avvattnar Kvarndammen vid Hällered, nordväst om Sandhult, kallas Sörån. Kvarndammen är reglerad med ett dämme som utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Närmast efter dämmet strömmar ån över block och sten i en blandskog av gran, björk och al. Resten av ån är mer lugnsflytande och omgiven av våtmarker och fuktängar. Sörån följer i hela sin sträckning väg 180 och rinner slutligen ut i Östersjön. Vid rastplatsen vid Öna är ån omgrävd och en damm anlagd. 39 KRÅKEMOSSBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,5 km Klass II mycket högt naturvärde Bäcken som rinner från Åsen via Gessjön, Djupenatjärn, Kråketjärn och Tranetjärn till Sörån norr om Hällered har inget namn men kallas här Kråkemossbäcken. Bäcken passerar Kråkemossen som har mycket högt naturvärde. 19

21 40 TRUMMEBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 4,8 km Trummebäcken som avvattnar Rommenasjö rinner genom mossar, våtmarker och skog till Bäcksjö och fortsätter genom täktområdet kring Trummesjö till Kvarndammen. I täktområdet finns den sällsynta strandlummern och vid Trummesjö påträffades under inventeringstillfället fiskgjuse. Trummebäcken i sig har inga kända höga naturvärden. 41 NOLÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,4 km Nolån rinner från Hemsjön genom mossar och våtmarker till Kvarndammen vid Hällered. En del av ån är belägen inom Volvo provbanas inhägnade område. Vid Göksåsen finns lämningarna efter ett gammalt dämme. 42 SKÄRESJÖBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån /Bollebygd Längd: 2,7 km Skäresjöbäcken rinner från Skäresjön till Nolån norr om Hemsjön. Bäcken har till en början klart strömmande vatten med grusbottnar och ett par små fall. Bäcken rinner till stor del genom Volvo provbanas inhägnade område. Där utgörs omgivningarna av myrmark och bäcken blir svagt strömmande till stillastående när bäckfåran försvinner i våtmarkesvegetationen. 20

22 43 SÖRÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 2,0 km Pålsbotjärn är reglerad med en stor fördämning. Sörån börjar med ett ca 5 meter högt fall från dämmet och rinner till Hemsjön. Vattendraget är påverkat av kulvertering, ledningsgata, uträtning och omkringliggande odlingsmarker i de nedre delarna. 44 VATTHULTSBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 2,7 km Klass III högt naturvärde Vatthultsbäcken rinner från Vatthulta sjö till Hemsjön. Utmed Vatthultsbäcken finns miljöer som är gynnsamma för skogslandskapets fåglar. Här förkommer bland annat tofsmes, mindre hackspett och järpe. Utmed bäcken har också forsärla noterats. Dämmet vid Vatthulta sjö orsakar litet vattenflöde i torrtider och mycket i blöta tider. Ett delta har utbildats vid utloppet i Hemsjön. 45 HÄSTABÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,6 km Hästabäcken börjar som ett rätat och rensat dike vid en öppen torpmark väster om Vatthult och rinner genom våtmarker och granskogar till Hällsjön. I den nedre delen väster om Bertilshult är vattnet strömmande och botten består av block, sten och sand. 21

23 46 KÄLLEBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,6 km Källebäcken börjar i Strihallsmossen söder om Bertilshult och rinner till Hällsjön. I nästan hela vattendragets sträckning omges det av betesmarker eller odlingsmarker. Vattnet är lugnflytande till svagt strömt och botten består av grus och sten. 47 GESEBOLSÅN Avrinningsområde: Rolfsån /Bollebygd Längd: 2,2 km Hällsjön är uppdämd med ett dämme och en bit nedströms finns ytterligare ett dämme med en gammal såg. Gesebolsån rinner från Hällsjön till Gesebols sjö i Bollebygds kommun. Nedströms sågen finns en fin sträcka med strömt vatten och grusbottnar. Resten av ån rinner genom våtmarksområden och är lugnflytande med dybotten. 48 ÄLINGABÄCKEN/SÅGBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån /Bollebygd Längd: 5,6 km Klass II mycket högt naturvärde Älingabäcken rinner genom skogsterrängen väster om Gräslid. I höjd med Konungsgärde byter bäcken namn till Sågbäcken innan den rinner ned i Gesebolsån. Utmed Älingabäcken finns en fuktig laggzon med kärrpartier och blåtåtel. I omgivningarna finns små öppna mossar, kärr, sumpskog och tallbevuxen torvmark. Den omkringliggande mossen är hydrologiskt tämligen opåverkad och utgör ett representativt exempel på en typ av myrkomplex som är vanliga i sydvästsveriges sprickdalslandskap. Bland växterna finns typiska västliga inslag som klockljung och hedsäv. Dessutom förekommer brunag, vilken är mindre allmän. Inom området förekommer tjäderspel. 22

24 49 MÖLNEBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,0 km Klass II mycket högt naturvärde Mölnebäcken rinner i en brant bäckravin som löper från Mölnesjös utlopp och österut och därefter söderut till Viaredssjön. Bäcken kantas av branta klippor och fuktiga stenblock längs ravinen som är bevuxen med en högvuxen gles granskog med mossiga stubbar och stenar. Kambräken växer på flera ställen. Längre nedströms rinner bäcken genom Sandared och kantas av bebyggelse. 50 SANDAREDSÅN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 8,0 km Klass III högt naturvärde Sandaredsån övergår från Kuleå som börjar öster om Sandhult och rinner till Viaredssjön. I höjd med Aplagården finns en varierad blädad granskog utmed bäcken. Här växer stjärnfjällskivling. I ån har skal av flodpärlmussla påträffats gjordes en studie om flodpärlmusslans överlevnad i surt och kalkat vatten och musslor planterades i i ån uppströms och nedströms kalkdoseraren. Om skalen kommer från dessa försök ska de vara märkta. I sluttningen ner mot ån finns en öppen hagmark med enstaka granar och enbuskar. Marken är ogödslad och vegetationstypen är en välutvecklad rödvensgräshed som i skogskanten övergår i stagghed. Slåttergubbe är vanlig i hela betesmarken. Dessutom förekommer svinrot och grönvit nattviol. Vid Sandaredsåns utlopp i Viaredssjön slingrar sig vattendraget fram i vida meanderbågar. Stränderna består av höga strandbrinkar bevuxna med knotiga alrötter. I omgivningen växer en gallrad och strövvänlig alsumpskog med inslag av hägg, rönn och lönn. Flera strövstigar löper genom området. Fältskiktet är högvuxet med skogssallat, strätta, lundelm och blekbalsamin. Av mer ovanliga arter kan nämnas förekomst av vitfryle. Skogen hyser ett rik fågelliv och utmed det strömmande vattnet förekommer forsärla. Längre uppströms rinner bäcken fram i en smalare bäckravin kantad av björk och granskogar. Vattnet är strömmande med små forsar och bottnen är grusig och sandig. 23

25 51 VASA BÄCK Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 1,4 km Vasa bäck har tidigare runnit från Götebacka mosse via Tänge mosse till Sandaredsån. Nu börjar ån som en mossebäck söder om Tänge mosse och rinner genom mossmarken och granskogarna till Bäckabo. Öster om Sandhultsvägen rinner bäcken över hällar och i fall till Sandaredsån. 52 KULEÅ Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,7 km Klass III högt naturvärde Kuleå börjar i Hopamossen öster om Varvhult. Ån rinner mot Viaredssjön. I höjd med Jättakällan övergår ån till Sandaredsån. Vid Slättaryd finns en blandlövskog med rik flora. Av särskilt intresse är en blockig västbrant i den södra delen. Kuleå rinner nedanför branten som är bevuxen med asp och björk. Utmed bäcken växer al och ask. Marken är delvis källpåverkad. I fältskiktet förekommer inslag av lundflora med blåsippa, storrams, tandrot och vätteros. Utmed bäcken växer rutlungmossa och på översilade klippblock förekommer stor kuddmossa. Strax söder om Hallagärde rinner Kuleå fram med ett kraftigt slingrande och meandrande lopp. Kring vattendraget växer fuktiga lövskogar. I de norra delen av området finns ett alkärr med stor andel död ved i form av torrträd och högstubbar. I södra delen växer en del äldre lövträd. 53 KVARNBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,3 km Klass III högt naturvärde Kvarnbäcken rinner från Ljungsjön nordost om Sjömarken till Viaredssjön. Bäcken utgör en bra öringbäck trots omfattande påverkan av trädgårdar, vägar och vandringshinder. Bottenmaterialet och beskuggning är bra. I höjd med Källeberg finns rester av kvarnar, dämmen och fall. I de övre delarna närmast Ljungsjön dominerar granskogen, men i övrigt utgörs de närmaste omgivningarna av lövskog och lövträd. 24

26 54 KVARNBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 3,8 km Klass II mycket högt naturvärde Kvarnbäcken rinner från Kolbränningen (Byttorpssjön) till Viaredssjön. Kring Kvarnsjön och Kvarnbäcken finns ett biologiskt rikt område helt omgärdat av vägar, industrier och järnvägar. I busksnår och på fuktiga högörtsängar kring sjön finns ett rikt fågelliv med sävsångare, rörsångare, sävsparv, vipa och enkelbeckasin. Även näktergal har noterats. I området finns inslag av gamla grova tallar och ekar. Väster om Kvarnsjön slingrar ån sig fram i krokiga meanderbågar och flera avsnörda korvsjöar syns som rester av ett tidigare lopp. Längs stränderna och i omgivningarna växer fuktig al- och björksumpskog och högörtsfuktängar. Strandbrinkarna är höga med knotiga alrötter. I fältskiktet växer svällande ormbunksmattor med omväxlande högvuxen örtvegetation. I den fuktiga sumpskogen förekommer mindre hackspett. 55 RYSSBYBÄCKEN Avrinningsområde: Rolfsån Längd: 5,4 km Klass III högt naturvärde Ryssbybäcken är en liten porlande skogsbäck som rinner från Kvarnsjön norr om Ekås till en annan Kvarnsjön vid Viared. Vattendraget rinner i huvudsak genom skogsmark och kantas på en del ställen av små kärr. En hel del hyggen förekommer i omgivningarna. Bäcken är delvis rensad från sten och uträtad. I bäcken har man funnit flodkräftor. 56 ENINGSBÄCKEN Längd: 3,3 km Eningsbäcken rinner från Eningen till Stensjön, nära gränsen till Bollebygds kommun. Bäcken rinner genom granskogar och starrvåtmarker, och är dämd på två stället. Vid Dammen finns en stor gammal dammkonstuktion som dämmer upp bäcken till en stor våtmark uppströms. Nära utloppet från Eningen finns ytterligare ett dämme. Dämmena utgör vandringshinder för fisk. 25

27 57 STENSJÖBÄCKEN Längd: 1,1 km Klass II mycket högt naturvärde Stensjöbäcken börjar i Stenjön. Bäcken är ett källflöde till vattendraget Surtan som rinner vidare in i Marks kommun. Bäcken omges av barrskog och mindre kärrmarker. 58 SURTAN, DELEN STORA ALLMÄNNINGSTJÄRN - BRODAL /Mark Längd: 2,8 km Klass II mycket högt naturvärde Surtan börjar i Stora Allmänningstjärn i Bollebygds kommun och rinner till Viskan i höjd med Björketorp i Marks kommun. Den översta delen från utloppet ur Stora Allmänningstjärn till Brodal rinner i Borås Stad. Här omges ån av barrskog och mindre kärrmarker. 59 ÄLÅSABÄCKEN /Mark Längd: 2,2 km Älåsabäcken börjar i Abborrasjö väster om Västra Hunghult och rinner genom Öretjärnarna in i Marks kommun till Surtan. Till övervägande delen utgörs omgivningarna av våtmarker, vattnet är lugnflytande och botten dyig. Längs ned i vattendraget i höjd med Grimbacken rinner bäcken genom en ravin. Vattnet är här strömt till forsande och botten utgörs av grus och block. 26

28 60 HÄLJABÄCKEN Längd: 6,8 km Klass III högt naturvärde Häljabäcken börjar i Häljasjö nordost om Östra Hunghult och rinner till Surtan vid Råmossen norr om Skrimhult. Utmed Häljabäcken vid Skinnemossen finns kärr och fuktängar. 61 HALLAREBÄCKEN Längd: 2,3 km Hallarebäcken börjar i Ingesmossen öster om Hunghult och rinner till Krakavikasjö. I nästan hela dess sträckning omges bäcken av mossar och våtmarker. 62 SURTAN Längd: 6,1 km Klass II mycket högt naturvärde Denna arm av Surtan börjar i södra delen av Ingesmossen öster om Hunghult och rinner i anslutning till Råmossen och genom odlingslandskap vid Hessered till Hessereds sjö. Omgivningarna domineras av granskog med inslag av klibbal. Block och stenar omväxlar med fina grusbottnar. 63 KVARNBÄCKEN Längd: 2,5 km Kvarnbäcken börjar i en liten mosse vid Hallatorpet och rinner til Hesseredssjö. Vid Hallatorpet och Hessered omges bäcken av öppna betesmarker, men i övervägande delen kantas 27

29 vattendraget av mossar, våtmarker och sumpskogar. Ovanför branten till Hessered finns resterna av ett gammalt dämme. 64 STORA BÄCKEN Längd: 7,9 km Stora bäcken rinner från Skrimsjö till Viskan i Seglora. Bäcken rinner omväxlande genom öppna odlingslandskap, skog och våtmarker. Närmast utloppet i Viskan passerar bäcken en stor mosse. I det öppna odlingsmarkerna är bäcken för det mesta rätad och rensad. Inga träd skuggar vattendraget och förutsättningarna för fisk och bottenfauna är dåliga. I partierna med skog är bäcken porlande och meandrande med grusig och stenig botten. På flera ställen kantas bäcken av blöta högörtsfuktängar. Här är vattendraget oftast lugnflytande och har dyig botten samt är täckt av vattenvegetation. Vid Ljungslätt finns ett naturligt fall över en berghäll och vid Alvared finns ett dämme. Fallen och fördämningarna utgör definitiva vandringshinder för fisk, vilket medför att förutsättningarna för öring i Stora bäcken är dålig. 65 HULUBÄCKEN Längd: 3,0 km Den lilla bäcken som rinner från mossen nordost om Hulu, genom Hulusjö och ner till Stora bäcken, har inget namn men kallas här Hulubäcken. Hulubäcken är en liten, men betydligt påverkad, skogsbäck utan kända naturvärden. Redan vid Alvstorp utgör ett dämme och en underjordisk passage under en liten väg, svåra eller definitiva vandringshinder för fisk. Längre uppströms finns flera svåra passager och vid Backa finns en ålfälla uppsatt. Bäcken rinner genom sumpskog, granskog, granplanteringar och högörtsfuktängar. 66 FJÄLLASJÖBÄCKEN Längd: 1,5 km Fjällasjöbäcken rinner från Fjällasjö till Stora bäcken vid Hesterås. Fjällasjö är en liten skogsgöl omgiven av skog och hyggen. Sjöstranden består av en smal bård med vass, starr och 28

30 gungflyn. Enligt gamla uppgifter förekommer den sällsynta och rödlistade orkidén myggnycklar vid sjön. Fjällasjöbäcken rinner mestadels genom hyggen och skogsplanteringar samt i nedersta delen genom öppen jordbruksmark och ledningsgata. Bäcken har inga kända naturvärden. 67 HUSÅN /Mark Längd: 1,5 km Klass II mycket högt naturvärde Husån rinner från Stora Hålsjön till Viskan. Ån är en så kallad bifurkation, ett vattendrag som kan rinna åt två håll, allt beroende på omgivande vattenstånd. Vid lågvatten i Stora Hålsjön förs vatten in från Viskan via Husån och vid högvatten i sjön sker vattenflödet i motsatt riktning. Stora Hålsjön har använts som regleringsmagasin vilket påverkat vegetationen i omgivningarna av Husån och mot Nolängarna. I strandkanterna längs Husån och Viskan växer en del träddungar och en smal sumpskogsbård med sälg, björk och klibbal. Många av träden är döda då rötterna tvingats växa under vatten i långa perioder. Hela området har ett rikt fågelliv. 68 VISKAN, DELEN SEGLORABERG HUSÅNS INLOPP /Mark Längd: 4,4 km Klass II mycket högt naturvärde Seglora träsk utgörs av vidsträckta översvämningsmader med vassar och med högörtsvegetation utmed Viskans stränder mellan Segloraberg och Husåns inlopp. Jättegröe, älggräs, kråkklöver, gul svärdslilja, flaskstarr, pors och kärrsilja är några av karaktärsarterna. Kring Seglora är de fuktiga maderna betade. I strandkanterna längs Viskan växer en del träddungar och en smal sumpskogsbård med sälg, björk och klibbal. Många av träden är döda då rötterna tvingats växa under vatten i långa perioder. Den nordvästra delen av området utgörs av Nolängarna, en högmosse med klockljung och hedsäv. Hela området har ett rikt fågelliv. Totalt har omkring 130 fågelarter noterats. Bland häckande arter kan nämnas tofsvipa, enkelbeckasin, gulärla, trana, mindre hackspett, stjärtmes och buskskvätta. Som rastlokal har området betydelse för såväl vadare som rovfåglar och tättingar. Regelbundet rastar kricka och nordlig gulärla. Under vintern övervintrar bland annat mindre sångsvan och salskrake. Området bedöms också vara värdefullt för grod- och kräldjur. 29

31 69 VISKAN, DELEN BOGRYD - SEGLORABERG Längd: 6,8 km Klass II mycket högt naturvärde Strax innan Viskan flyter in från Bogryd i den trånga dalgången ner mot Tranhult gör den en vid båge. På den "halvö" som då bildas finns en öppen, torr betesmark med enbuskar, hassel, smågran och ek. Marken är ogödslad och här växer bl a slåttergubbe och låsbräken. Längs Viskans strand finns svagt betade fuktängar med starr och jättegröe. Här växer även ängsruta. Öster om Seglora rinner Viskan fram i en trång uppodlad dalgång med särpräglad landskapsbild. Dalsidorna kantas av barrskog och utmed ån på dalbotten finns lågt liggande slåttervallar och betade fuktängar. Grusåsar och terrasser är spår efter den isälv som en gång mynnade i Viskans fornfjord och byggde upp Segloradeltat. De isälvsavlagringar som syns i dalgången vid Tranhult tillhör Segloradeltats så kallade proximalbildningar. I dalgångens nordöstra hörn ligger ett naturreservat i en sydbrant. Utmed Viskan finns betade, torra sandiga terrasser och erosionsbrinkar. Dessa har stor betydelse för landskapsbilden och i de fall de är ogödslade återfinns en fin torrängsflora med arter som svinrot, ängshavre, brudbröd och trollsmultron. Betesmarkerna hyser också en rik svampflora med flera rödlistade noppingar och vaxskivlingar, en grupp arter som är knutna till ogödslade slåtter- och betesmarker. Utmed Viskan vid Seglora utbreder sig ett vackert odlingslandskap. Det lugna vattendraget slingrar sig fram med vida meanderbågar. Vackra stenvalvbroar korsar Viskan på flera ställen. Stränderna kantas av erosionsbrinkar och låglänta betade strandängar. Strandängarna har stor betydelse för våtmarksberoende fåglar. Bland häckande arter kan nämnas storspov. I strandskogen förekommer mindre hackspett och stjärtmes. Odlingsmarkerna består för övrigt av en flack åkerslätt som är belägen på ett gammalt isälvsdelta. Under inlandsisens avsmältning mynnade här en väldig isälv i havet. Sediment som följt med det strömmande vattnet sjönk till botten när de nådde den lugna fjorden. På så vis avsattes det delta som vi idag kan beskåda så tydligt vid Seglora. Det öppna deltaplanet är av geologiskt intresse och har stor betydelse för landskapsbilden. Det skiljer sig markant från den kuperade barrskogsterrängen i omgivningen. 70 SÄLGEREDSBÄCKEN/BRÄCKEBÄCKEN/LUNDABÄCKEN Längd: 5,2 km Klass II mycket högt naturvärde Bäcken som avvattnar Gäddesjö väster om Svaneholm kallas till en början Lundabäcken. När bäcken passerat torpet Lunden byter den namn och den tämligen breda och strida Bräckebäcken rinner där fram i en trång kanjondal. Ravinen kantas av branta bergsidor och längs botten finns rasmarker med grova klippblock. Skogen domineras av gran och har ett stort inslag av lågor och torrakor. Död ved finns i olika nedbrytningsstadier och flera av lågorna ligger i vattnet. Skogen är påtagligt olikåldrig med inslag av björk och rönn. På marken finns ett frodigt bottenskikt med ett stort antal mossor, t. ex mörk husmossa, hasselmossa stor revmossa, 30