SBU: miljökonferens i anslutning till Båtmässan /09

Transkript

1 SBU: miljökonferens i anslutning till Båtmässan /09 Miljökommitténs ordförande Harald Mårtensson hälsar alla välkomna och inleder med att presentera miljökommitténs följande mål för 2014: Att öka miljömedvetandet hos båtfolket Att öka politikers kunskaper om båtlivets miljösituation Att verka för miljöombud i alla förbund och klubbar Som konsumentorganisation skapa tryck på båtbranschen i miljöfrågor Bereda aktuella remisser och miljöfrågor avseende båtlivet I samråd med unionsstyrelsen föra SBU:s talan i miljöfrågor Representera i Båtmiljörådet, Havsmiljörådet, vattenförvaltningar m fl. Sköta kontakter med båtförbundens miljöombud Att ha ansvar för en årlig miljökonferens Medverka i miljötorg vid Älvsjömässan Han framhåller också att det är MIK:s ambition att värdefull information snarast möjligt ska läggas ut på hemsidan. Eftersom det är viktigt för båtklubbar och förbund att ha goda relationer till aktörer inom vattenområdet finns information om bland annat vattenvårdförbund och vattenråd på och det är utan tvekan väldigt viktigt att båtklubbar och förbund skaffar representation där det är möjligt. Havs- och vattenmyndigheten har en nationell konferens om havsplanering i Stockholm den 20:e mars och för de som är intresserade finns ett antal regionala möten. Mera information finns på Harald informerade också om de förändringar som planeras när det gäller bränslen och inblandning av biodrivmedel i båtbränslen. För många båtägare har t ex biodiesel medfört avsevärda problem men det är bara att hioppas på att utveckling går framåt i rätt riktning. Harald berättar också om att det är ny lagstiftning på gång som handlar om så kallad kvotplikt för biodrivmedel. Förslget innebär att hållbara drivmedel ska ingå i bensin och dieselbränsle. I bensin ska hållbara biodrivmedel utgöra minst 4,8 volymprocent från och med 1 maj Från och med 1 maj 2015 minst7 volymprocent. I dieselbränsle ska andelen hållbara drivmedel vara minst 9,5 volymprocent varav minst 3,5 ska uppfyllas med vissa särskilt anvisade biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar. Vad detta kommer att innebära för våra marindieslar återstår att se. Kristina Carlstedt Juridiska aspekter vid kontakt med kommuner Eftersom det händer mycket på havs- och vattenmiljöfronten för närvarande och stora delar av Sverige är ganska långt ifrån att uppnå de nationella miljömålen är det sannolikt att många båtklubbar kommer att inspekteras och åläggas åtgärder som i värsta fall ligger långt över en båtklubbs samlade ekonomi. De mål som i första hand berör båtlivet är: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö där förorenade områden utgör ett etappmål. Adress af Pontins väg Stockholm Telefon e-post info@batunionen.com

2 Bland annat på grund av detta har Kristina sammanställt ett kompendium som kan vara till nytta för båtklubbars kontakt med kommuner och myndigheter. För det första efterlyser Kristina en allmänt vedertagen definition på vad en hamn är. Därefter kommer frågan om det är motiverat att kräva årliga inspektioner av båtklubbar och dessutom avkräva båtklubbarna tillsynsavgifter utan att kommunicera detta på ett godtagbart sätt och att avgifter för tillsyn ska vara fastställda av kommunfullmäktige. Hon framhåller också att det inte är självklart att båtklubbarna ska finna sig i ålägganden som inte är förankrade i lagstiftningen. Det går att överklaga och får man inte rätt i första instans är det möjligt att begära överprövning. Vad som emellertid är helt klart är att kommunens företrädare har rätt att avkräva båtklubbar en avfallsplan som omfattar både det vanliga avfallet, inkl toaavfall, samt miljöfarligt avfall. Etappmålet förorenade områden berör i allra högsta grad båtklubbar eftersom nästan alla uppläggningsplatser är kraftigt förorenade efter åratal av bottenskrapning och kontaminering av andra mer eller mindre potenta miljögifter som är kopplade till båtlivet. Halterna av koppar, zink, tenn och kvicksilver är på vissa ställen så höga att det vore ekonomiskt försvarbart att utvinna metallerna. På många ställen har man funnit höga halter av PCB vilket kan vara svårt att härleda, men mest troligt är att det kommer från fogmassor som man använt till att täta båtdäck. För att allt ska bli riktigt är det viktigt att kontrollera vad som står i miljöbalken och om den eventuella förseelsen handlar om strikt ansvar eller om oaktsamhet. Det är också viktigt att veta vad som är skillnad mellan lag, föreskrifter, råd och anvisningar. Tyvärr är det inte alltid som kommunens företrädare är tillräckligt informerade om detta, vilket gör det extra viktigt att dokumentera alla kontakter med dessa. Det är heller inte självklart att det är den ideella föreningen som bedriver verksamhet. Det kan lika gäran vara den enskilde medlemmen, och hur blir det då? Kom också ihåg att det finns en portalparagraf som innebär att myndigheter ska vara rådgivande i första hand. När det gäller arbeten i vatten är det extra viktigt att skaffa sig vederbörliga tillstånd och dessutom skriva avtal med alla berörda parter. En annan viktig sak är att komma ihåg att det alltid finns en rimlighetsgräns för vad man kan kräva av en ideell båtklubb och att LOVA- bidrag inte kan sökas för ålägganden. Vad händer i förbunden? Vi gick laget runt för att höra hur det förhåller sig med möjligheter till toatömning och erfarenheter av spolplattor runt om i landet. På västkusten är det uppenbarligen så att vissa kommuner försöker ålägga båtklubbar att anlägga spolplattor trots att detta inte är förankrat högre upp i hierarkin. På ostkusten finns inte många spolplattor och det tycks heller inte vara något tryck på båtklubbarna att anlägga sådana. När det gäller toatömning finns fortfarande förhållandevis få möjligheter men en utbyggnad behövs och är på gång. Beträffande relationer till kommuner varierar det kraftigt och att hjälpa klubbarna att bygga bra relationer till sina kommunala företrädare är onekligen en betydelsefull uppgift för SBU och båtförbunden. Björn Sjöström från Lidingö BF hade en väldigt bra föredragning om hur de jobbar på Lidingö och den ska kunna distribueras som en Powerpointpresentation till oss när den är färdigredigerad. Kontentan av hans föredrag var i alla fall att bottentvätt innebär att man 2

3 inte behöver bottenmåla båtar om man bottentvättar 2-3 ggr/år och att detta är avsevärt mycket bättre än spolplattor som i alla lägen bara fångar upp en liten del av båtars giftiga bottenfärger % av gifterna utsöndras när båtarna ligger i vatten vilket innebär att dyra spolplattor är ett tveksamt alternativ, åtminstone på östkusten. Björn framhåller också att det är viktigt att det tas fram miljöplaner för alla båtklubbar och att det inte nog kan framhållas att vi måste jobba med dammsugaranslutna slipar när vi jobbar med båtbottnar. Som exempel berättar han att 59 % av båtägarna i Sicklinge avstår från att måla 2014 och av de som använder båttvätten avstår hela 91 %. I förlängningen måste det även bli så att förutsättningen för bottentvätt är att man inte målar alls. Vill man veta mer om SUB:s miljöplan finns den på 23.pdf Giftiga båtuppläggningsplatser Hur ser det ut och hur kan båtlivet bli mera miljövänligt Britta Eklund med kollegor från Stockholms Universitet Thomas Johansson från Havs- och vattenmyndigheten inledde seminariet med att prata om direktiv från EU och miljöbalken. Han erkänner att deras rekommendation om spolplattor inte gett den effekt man hoppats på men att det finns LOVA- bidrag på totalt 75 miljoner per år att söka för miljöförbättrande åtgärder kommande tre år. Britta Eklund och hennes kollegor har bland annat undersökt förekomsten av biocider i småbåtshamnar och på båtuppläggningsplatser och funnit otillåtet höga halter på samtliga platser man undersökt. På båtuppläggningsplatser finns ofta höga halter av Hg (kvicksilver), TBT (Tributyl- tenn), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) och saneringskostnaderna ligger i allmänhet skyhögt över vad en båtklubb kan klara. Med anledning av detta höll David Langlet, som är docent i miljörätt ett anförande om ansvar för sanering. I miljöbalken finns t ex angivet att verksamhetsutövaren alltid är ansvarig och att det egentligen inte finns någon preskriptionstid. En föroreningsskada är en miljöskada som kan medföra skada eller olägenhet för människor och djur och när det gäller definition av verksamhetsutövare är en båtklubb i de flesta fall att anse som sådan, men det finns också ett skydd som innebär att medlemmarnas privatekonomi inte ska äventyras. Erik Ytreberg berättade sedan om en ny teknik att identifiera metaller på båtbottnar med hjälp av XRF- metodik. Detta är en helt ny metod som bygger på röntgenteknik som kan vara till god hjälp i framtiden. Britta Eklund, Ann- Kristin Eriksson Wiklund och Maria Bighiu pratade sedan om det lönar sig att bottenmåla båten i Stockholmsområdet. Resultatet var att det i nuläget inte finns några tydliga bevis för att nuvarande bottenfärger inte har något effektivt skydd mot påväxt. Som avslutning presenterade Maria Elfström en undersökning om båtägares beteende beträffande målning och miljö och mycket av det som sades under eftermiddagen finns att läsa på Dessutom finns seminariet på cdgd&index=2 och WwiETKyQz- A 3

4 Anna Ehn Skärgårdsstiftelsen och Båtmiljö.se Anna har under en tid jobbat med problematiken havstulpaner och vill sprida information om hur man kan göra för att undvika havstulpaner på våra båtar. Hon har också utvecklat en sms- tjänst som skickar ut varningar om man anmäler sig på eller sms:ar Havstulpan till Nästa steg är att via en App informera om var det finns dass, toatömning soptunnor med mera runt våra kuster och det bildades en SBU grupp bestående av: Uno Karlsson Mälarens BF, Anders Thurén Blekinge BF, Göran Storm Gotlands SF och Christer Björkén Lidingö BF som ska hjälpa Anna med detta. Det är självklart att SBU och Båtmiljö.se ska ha ett nära samarbete och bildandet av app- kommittén får ses som ett första steg i detta. Anna betonade att om det finns båtar med behov av att lämna toalettavfall i klubben/hamnen eller om man har gästhamn måste det finnas möjligheter till toatömning. Liksom med mycket annat går det emellertid att lösa med samverkan mellan närliggande båtklubbar. Det kan också vara problem med att göra sin toalett lämplig för tömning. Det behövs mera information om hur man suger och att det t ex är nödvändigt med avluftning av toatanken för att det ska fungera och detta måste också ut till alla berörda båtägare snarast möjligt. Avfallsmängderna i skärgårdarna ökar och Skärgårdsstiftelsen gör ett jättejobb med toaletter och avfall och vi som var med på konferensen är nog helt överens med Anna att engångsgrillar bör förbjudas. Avslutningsvis framhåller Anna att hon gärna tar emot bilder från olika ställen. Återvinning av fritidsbåtar SweBoat och Båtskroten.se Maria Rindstam från Båtskroten och Peter Karlsson från SweBoat berättade om ett gemensamt projekt för att ta hand om uttjänta fritidsbåtar och att man har fått pengar från Havs- och vattenmyndigheten för att skapa ett rikstäckande nätverk för detta och att det ska fungera från Det finns lagar som gör det svårt att transportera övergivna båtar om de klassas som miljöfarligt avfall och det vore önskvärt med vissa lagändringar för att göra hanteringen smidigare, men för närvarande finns inga utsikter till detta. Skrotade plastbåtar blir till fjärrvärme och övrigt sorteras och återvinns i olika fraktioner. För närvarande kostar skrotningen 2000,- /ton plus frakt vilket kan bli en ansenlig kostnad om man har en stor båt, men genom att samordna transporter kan man komma ner i hanterliga fraktkostnader. Självklart kommer det att finnas en länk på SBU:s hemsida till projektet. Sammanfattning och synpunkter När det gäller förorenad mark på våra uppläggningsplatser kan detta bli ett gigantiskt problem framöver och det finns önskemål om att SBU:s juridiska kommitté ska titta på frågan. Under lördagen fick vi också starka belägg för att man helt kan sluta med giftig bottenmålning i Stockholmsområdet och norrut. Det uttrycktes också önskemål om att MIK tar fram en miljöenkät och att Heleneborgs BK har gjort en som är bra som underlag. 4

5 Det är också viktigt att få våra myndigheter att förstå att det är en avsevärd skillnad på behovet av bottenfärg i olika delar av Sverige. Bengt Hallberg från Västerbottens BF undrar om det finns någon mall för att göra en LOVA- ansökan för toatömning och hur man besvarar frågor om beräknad miljövinst och liknande. Det framhålls också att det är orimligt att kräva att det ska finnas steg 2 rening på det spolplattor som finns eftersom det är en orimligt dyr investering med tveksamt resultat. MIK kommer gärna ut till förbunden och pratar om miljöfrågor och i senaste numret av Praktiskt Båtägande finns en bra artikel om blästring av båtbottnar och att detta är något som bör skötas av professionella utförare eftersom det är förenat med avsevärda hälsorisker att blästra båtbottnar. Försiktighet bör också iakttas vid slipning. Beträffande det mycket potenta miljögiftet TBT vet vi fortfarande inte hur stort problemet är och där finns också anledning att undersöka möjligheten till LOVA- bidrag. De 75 miljoner som är anslagna till LOVA- projekt från 2014 är i första hand till för att motverka övergödning men det borde rimligen också finnas utrymme för andra vattenvårdande åtgärder. På kan man finna både vilka lagar som styr och annan viktig information. Hans- Jörgen Alsing MIK 5