Miljöprogram. Miljöprogram

Transkript

1 Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern

2 INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi kan alla ha olika definitioner på bra livsmiljö och ändå vara överens om att det är bra för hälsan att vistas ute. Livsmiljö är att förena intressen som ibland är motstridiga. Vad vi gör nu ger förutsättningarna för naturupplevelser och produktion i framtiden. Hur tar vi oss till och från jobbet eller skolan? Är det med bil, cykel eller kollektivtrafik? Hur mår havet, kusten och alla våra insjöar? Hur hanterar vi skogen, som är grunden för flera av våra viktigaste näringar, samtidigt som den är och skall vara en rik källa till naturupplevelser och avkoppling? Hur ser våra byggnader ut? Har de hållbara energisystem? Hur hanterar vi gammal och på olika sätt förorenad industrimark? Hur ser vi till att vi får friskt vatten i våra kranar och ren luft att andas? För samhället handlar miljömålen om nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar, allt producerat med en bibehållen god miljö. Foto Erland Segerstedt Kort sagt, frågan är: hur får vi en god livsmiljö i Skellefteå, nu och i framtiden? Svaret är att vi formar och skapar vår framtid nu. Ett steg tog vi när de lokala miljömålen antogs av Skellefteå kommunfullmäktige den 24 januari år De gäller i ett första skede åren Målen finns nu i din hand. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande

3 leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö vision Övergripande mål till år 2025 detta vill vi uppnå till år 2012 Det ska vara trivsamt och hälsosamt att bo i Skellefteå kommun. Maten vi äter ska vara hälsosam och vi ska inte utsättas för störande buller, föroreningar och skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön för övrigt. Boendets påverkan på den yttre miljön ska minimeras. Vi ska värna om kustens och skärgårdens unika värden. Lokala förnyelsebara tillgångar ska tas tillvara som till exempel skogen till byggnationer och biobränsle. Vi ska hushålla med naturgruset. Vi ska skapa gröna jobb och utveckla nya tekniker som kan vara till gagn för andra. Människor ska kunna bo och verka i såväl kust- och skärgårdsregionen som i inlandet och det ska finnas goda möjligheter till ett rörligt friluftsliv i hela kommunen. Samhällsplaneringen ska underlätta för miljövänliga kommunikationer till exempel järnväg, kollektivtrafik, cykel, sjöfart m m. Förutsättningar för spontana mötesplatser för människor ska skapas i bostadsområden och i den offentliga miljön. Vi ska bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket buller och med ökad kunskap bidra till en säker strålmiljö. Vi ska ta tillvara de kunskaper och tillgångar som finns för att utveckla träet som byggnadsmaterial. Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt dess närområden. Tätortsnära skog ska vara lättillgänglig och skötas så att den inbjuder till uteliv. Vi ska spara på naturgrus och följa intentionerna i Materialhushållningsplan för Skellefteå kommun Skellefteå kommuns skolor ska vara föregångare och införa miljökunskap och hållbar utveckling på schemat. Det finns antagna planer för hur grön- och vattenområden i tätorter och dess omgivningar ska bevaras och utvecklas. En skötselplan är framtagen för det tätortsnära Vitbergsområdet där det framgår hur området ska utvecklas, förvaltas och skötas ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv. Genom lämpliga åtgärder i tätorterna är antalet bullerstörda (> 65 decibela) människor 5 procent lägre än år Utanför tätorterna är ingen utsatt för trafikbuller överstigande nu gällande riktvärde 65 decibela. Inköpsansvariga inom kommunkoncernen är utbildade i miljöanpassad upphandling. 3

4 frisk luft utomhus Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt 4 Vision Luften ska vara ren i Skellefteås tätorter liksom på landsbygden. Luften ska inte tillföras växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten. Vi ska minska den totala energianvändningen. Övergripande mål till år 2025 Användningen av fossila bränslen ska minska på bred front (bensin, diesel, eldningsolja m m). Beroendet av oljan ska vara brutet till år Oljan ska ersättas av förnyelsebar energi för uppvärmning och transporter. Kommunkoncernen ska främja biobränsleproduktion, kollektivtrafik samt återanvändnings- och återvinningsindustrin. Vi ska ta tillvara skogen, jordbruksmarken och den utbyggda vattenkraften m m som produktionskällor för förnyelsebar energi. All produktion ska ske utifrån miljöns bevarande. Vi ska bli självförsörjande på förnyelsebara och miljöanpassade drivmedel. Planering och byggande ska ske till förmån för ett samhälle där luftföroreningarna och koldioxidhalterna minskar. Skellefteå med tätorter ska försörjas med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Värmen ska produceras på ett för miljön godtagbart sätt till exempel med biobränsle och tillvaratagen spillvärme. Vi ska vara aktiva i energifrågorna och följa intentionerna i Energiplan för Skellefteå kommun. detta vill vi uppnå till år 2012 Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen har minskat med 8 procent jämfört med år Förbrukning av eldningsolja har minskat med 80 procent jämfört med år Alla kommunkoncernens fastigheter värms med förnyelsebara bränslen. Genom goda trafiklösningar i Skellefteå klarar vi med bred marginal riksdagens mål för frisk luft. Av kommunkoncernens tjänstebilar, arbetsfordon och transportfordon drivs 30 procent med förnyelsebara bränslen. En miljözon har införts i centrala Skellefteå. Alla arbets- och lastfordon inom denna zon drivs med drivmedel som har den bästa miljöklassen. Kommunkoncernen ställer i sin upphandling krav på transporter i syfte att minska koldioxidutsläppen. Bebyggelsen i tätorterna planeras för förnyelsebar energi med prioritering på fjärrvärme, solfångare, jord-, bergoch ytvattenvärme m m. Tillgången på spillvärme från industrin och kommunala verksamheter är kartlagd och en plan är upprättad för hur denna ska tas tillvara. En fastställd plan som visar var utbyggnaden av vindkraftverk kan ske. Den totala energianvändningen per person har effektiviserats och är lägre än år 1995.

5 natur i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Vision Vi ska nyttja, skydda och bevara naturen så att det unika i Skellefteå kommun utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi ska värna om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket ska leva vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken ska vara fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion ska bevaras. Förutsättningar för ett rikt friluftsliv ska finnas. Miljöer med kulturoch fornlämningar ska bevaras i största möjliga utsträckning. Övergripande mål till år 2025 Kommunkoncernen ska vara ett föredöme i sin förvaltning av den egna skogsmarken både då det gäller produktion och bevarande. Natur- och kulturmiljö samt friluftsvärden ska ha hög prioritet liksom skogar som är särskilt viktiga för rennäringen. Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. Åkermark som tagits ur bruk ska användas som en resurs för biobränsleproduktion. Hotade eller känsliga arter som förekommer i andra delar av landet eller i Europa men som har en stor del av sin förekomst inom Skellefteå kommun ska ges ett långvarigt skydd. Ekoturismen ska främjas och till exempel ingå i marknadsföringen av kommunens natur- och kulturvärden. Förorenade områden ska kartläggas, undersökas och vid behov saneras. detta vill vi uppnå till år 2012 Skellefteå kommun har tagit tillvara möjligheten till femtioprocentig delfinansiering med bidrag från Naturvårdsverket för inköp och bildande av minst ett kommunalt naturreservat. Minst ett kulturreservat med inslag av odlingsmark är bildat i Skellefteå kommun. Genom sin upphandling av livsmedel verkar kommunkoncernen för ett aktivt och hållbart lantbruk. Minst 10 procent av upphandlade livsmedel är ekologiska. Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen gammal skog och andelen äldre lövrik skog är 5 procent större än år Döda träd, kullfallna träd liksom grenar och kvistar får i större utsträckning multna ner på plats. 30 procent mer död ved lämnas kvar i skogarna jämfört med 1998 års riksskogskartering. Ökningen sker framförallt i kustregionen. 5

6 Levande vatten Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Bara naturlig försurning Ingen övergödning 6 Vision Vattnet ska vara livgivande. På sin väg från inlandet till havet ska det inte transportera föroreningar som förändrar livsbetingelserna för växter, djur och människor. Vattnet längs kommunens kust ska vara rent och skapa förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken ska skyddas och där det påträffas kunna drickas av människor och djur. Påverkade vatten ska i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga tillstånd. Övergripande mål till år 2025 Vi ska skydda viktiga och variationsrika livsmiljöer i sjöar, vattendrag och i havet. Livsmiljöer för växt- och djurliv som på ett eller annat sätt påverkats av människan ska i möjligaste mån återställas eller återskapas. Sänkta sjöar och våtmarker bör återfå sin ursprungliga nivå om sänkningen inte längre fyller någon funktion och en återställning förhöjer områdets natur-, kultur- eller friluftsvärden. Konstruerade vandringshinder i mindre vattendrag bör undanröjas och rensade vatten från flottningsepoken återställas. Det ska finnas skydd för framtida områden som kan vara intressanta ur vattenförsörjningssynpunkt, inte bara ur ett lokalt kommunalt perspektiv utan även ur ett större regionalt perspektiv. Vi ska ha ett renare dagvatten som inte förorenar yt- eller grundvatten. detta vill vi uppnå till år 2012 Minst ett marint naturreservat är bildat. Sänkta sjöar och våtmarker är kartlagda. Urval för återställningsarbete sker med hänsyn till kulturhistoriska värden och pågående markanvändning. De mindre vattendrag som kan återställas efter flottningsepoken är kartlagda. Återställningsarbete ska ske med hänsyn till kulturhistoriska värden. De lekplatser för fisk som finns längs kusten och i kustmynnande vattendrag och som behöver ett bra skydd är kartlagda.

7 Skellefteå kommunfullmäktiges politiska prioriteringar Biobränslesatsning Klimatfrågan är en global fråga men vi har mycket goda förutsättningar att göra stora insatser även på lokal nivå. Målet för vår biobränslesatsning är att beroendet av fossila bränslen ska brytas till år Då ska ingen bostad behöva olja för sin uppvärmning. Då ska ingen bilist vara ensidigt hänvisad till bensin. Det ska alltid finnas bättre alternativ till olja. Natur- och kulturupplevelser Vi ska satsa på naturupplevelser som gör Skellefteå mera attraktivt. Detta motiveras av att upplevelseindustrin besöksnäring/turism med stor sannolikhet är en framtida tillväxtbransch. Förhoppningsvis kommer också intresset för ekologiska lösningar i byggandet och stadsplaneringen att öka. Här är tätortsnära grönområden och kulturlandskapet viktiga faktorer som kan öka Skellefteå kommuns tillväxt. 7 Miljödriven affärsutveckling De stora tillväxtmöjligheterna finns på en global marknad. Kommunen ska bereda väg och utveckla goda möjligheter för företag som arbetar med miljödriven näringslivsutveckling. Miljöanpassad upphandling Skellefteå kommuns inköp av varor och tjänster ska vara miljödefinierade och stimulera en grönare efterfrågan. Detta är också ett bra sätt att minska den egna organisationens miljöbelastning.

8 Inom en generation ska vi lösa de stora miljöproblemen i vårt land. Sveriges Riksdag har antagit 15 miljökvalitetsmål, som ska styra samhället mot en hållbar utveckling. Länsstyrelsen antog regionala miljömål år Utöver dessa och med utgångspunkt från våra egna problem och förutsättningar har de lokala miljömålen för Skellefteå tagits fram. Mer information om vårt miljöarbete: Idé och produktion: Cavanti Birgitta Hägglund och Annika Huring, Skellefteå Foto: Omslag Patrick Degerman/Synk, Bygg- & miljökontoret sid 3,6 - Annika Huring sid 4,7 - Lina Huring sid 6 - Birgitta Hägglund sid 3,4,5,7