INDIENS KASTER. (Untouchables versus Arians) Svenskt speakermanus

Transkript

1 INDIENS KASTER (Untouchables versus Arians) Svenskt speakermanus Förtryckta i mer än 3000 år. Förslavade av de ljushyade invandrarna. Tvingade till förnedrande arbete. Sedan arierna invaderade deras land, har de varit; de kastlösa. Var sjätte människa i världen är indier Var sjätte indier föds som kastlös. "Jaga bort arierna, rädda landet" skriker den här buddistmunken. En stor skara människor av lägre kast har samlats i New Dehli, Indiens huvudstad, för att protestera mot den uråldriga form av apartheid som det hinduiska kastsystemet utgör. Jag tar min tillflykt till Buddha. Jag tror varken på Brahma, Vishnu eller Shiva. Den högsta indiska treenigheten av gudar har just förkastats av den här folksamlingen. Men varför tillbakavisar de här människorna hinduismen, Indiens största religion sedan tusentals år? Traditionell hinduism lär ut att Gud skapade de tre högsta kasterna från sin mun, sina armar och sina lår. Men den lägsta kasten skapade han av sina fötter. 1

2 De med svag karma återföds till denna fjärde kast för att tjäna de övre kasterna med braminerna i den allra översta toppen. Folk som förknippats med "orena" yrken, som slaktare, garvare, skomakare, renhållningsarbetare och begravningsentreprenörer, ansågs inte ens vara födda ur Guds kropp! De är bokstavligen fredlösa, de är de kastlösa. Många av de lägre kasterna tror dock inte att den brahmaniska hinduismen har gudomlig sanktion utan att den är en grotesk nidbild, skapad av de ljushyade arier som nådde Indien via Iran och Afghanistan för cirka 3500 år sedan. På slättlandet, i Indusdalen i nordvästra Indien, skapade arierna sin högt stående kultur. De nomadiska inkräktarna på sina stora hästar och med järnvapen i händerna, underkuvade gradvis de civiliserade och mer mörkhyade draviderna, som fortfarande levde i en bronsålderskultur. De förslavades och gjordes till shudras tjänarklassen. De mer ljushyade arierna tilläts inte ingå äktenskap med shudras. De mest eftersatta av shudras, såväl som avkomman till sexuella kontakter mellan arier och ursprungsbefolkningen, tvingades till total kastlöshet de blev de lägsta bland de låga av människor. Det här synsättet lever kvar i det moderna Indien och idag talar man om "eftersatta kaster". De uppgår totalt till ofattbara 500 miljoner människor. 2

3 Många av dem lever fortfarande under den gräns som kallats hinduismens gräns för det förorenade". Indiens konstitution erkänner officiellt cirka 160 miljoner som "de listade kasterna". Mahatma Gandhis etikett för de här människorna var Harifans, eller "Guds barn". Men det avvisas av de flesta kastlösa som antingen en nedlåtande eller osann benämning. Alltsedan 1970-talet har de själva föredragit benämningen dalit, vilket bokstavligen betyder "söndermald" eller "trasig", men med tillägget "stolt" och "trotsig". De lägre kasterna, dvs. de eftersatta kasterna och de listade kasterna, är underutvecklade för att brahmanisk hinduism inte tillåter dem att läsa och skriva, att äga vapen eller tillgångar. De kastlösa tilläts inte ens gå i tempel, läsa heliga skrifter eller bli präster. De lägre kasternas befrielse påbörjades 1793 då en självlärd brittisk skomakare vid namn William Carey anlände till Bengalen. Trots motstånd från det officiella Storbritannien, attackerade han och andra kristna missionärer, kastsystemet. De dömde ut det som orättfärdigt och förtryckande. Den brittiska överhögheten ville i allmänhet inte blanda sig i de indiska undersåtarnas religiösa föreställningar och sociala liv, och först på ett senare stadium stödde de missionärernas ansträngningar att utbilda de kastlösa. 3

4 Under trycket från kristna missionärer och indiska reformatorer, beslöt till sist den brittiska regimen att stävja extrema sedvänjor som änkebränning och barnoffer. "Kanske är kasttillhörigheten det starkaste band med vilket djävulen bundit människobarnen. Men det är min förhoppning att Gud ska lösa upp det." Mahatma Jotiba Phule, en ledare för de eftersattas kast, försökte ivrigt att reformera det indiska samhället. I en annan tid hade han blivit dödad, men under skydd av brittisk lag kunde han starta en reformrörelse, som än idag förändrar och påverkar Indien. Doktor Ambedkar kom fram till att det bästa sättet att göra slut på kastlösheten var att avsäga sig hinduismen konverterade han därför till buddhismen tillsammans med några hundra tusen anhängare. Inom ett par år hade över 3 miljoner kastlösa blivit så kallade neo-buddhister. En trend mot konvertering hade satts i rörelse. Vem är denne man som beslutat skala av sig sin hinduiska identitet för att omfamna buddhismen jämte ett helt nytt namn; Udit, istället för Ram som han tidigare hette, efter den hinduiska guden Ram. Udit Raj är administratör på skatteverket och läser för närvarande till doktor inom de politiska vetenskaperna. Han är ledare för de kastlösa som är på marsch framåt. Hundratals miljoner i de lägre kasterna lever alltjämt under fattigdomsgränsen, men fristående program i Indien har tillhandahållit god utbildning och statlig 4

5 sysselsättning även en del högre befattningar för närmare fem miljoner av de så kallade "listade kasterna". De beskrivs helt riktigt som "daliter i gräddfilen". Den fjärde november 2001 var dagen då Udit Raj uppmanade en miljon av dessa kastlösa att tillsammans med honom konvertera till buddhismen. På 500-talet före Kristi födelse var Buddha en av de första som protesterade mot kastsystemet. Doktor Ambedkar har funnit att buddhismen kan erbjuda daliterna en viss lättnad från kastväsendets förtryck. I många städer och byar i Indien även huvudstaden New Delhi anlitas de ringaste av de kastlösa, kallade valmikis, att arbeta för en spottstyver. De anlitas bara för att gräva sig ner i tilltäppta avlopp, för att handtorka toaletter och för att som sitt dagliga arbete med bara händerna frakta bort mänsklig avföring vackert omdöpt till "nattens mylla". Detta trots att torrdass och manuell avfallshantering varit förbjudet i lag i Indien sedan Indiens landsbygd är fylld med offer för det inhumana kastsystem som religionen omfattar. Tjugoettåriga Bharat Veer, är en av dem som deltog i omvändelsemötet i New Delhi, den fjärde november De flesta i de lägre kasterna har inte mött fysiskt våld eller ens personliga förödmjukelser. Men de hatar kastsystemet så till den grad, att det är en 5

6 förnedring bara att bli tilltalad med det särskilda kastnamnet och skäl nog i sig att överge hinduismen. Enligt en folkräkning från 1991 är 77% av arbetskraften inom "de listade kasterna" sysselsatta inom jordbruket, oftast som arbetare utan egen jord och beroende av landägare från de högre kasterna och samvetslösa långivare. Den här sårbarheten utnyttjas rutinmässigt. Ofta är ett inhumant övertramp från en inskränkt hindu tillräckligt för att en medlem av de lägre kasterna ska vända sig bort från hinduismen. Diskriminering är en realitet i livet för de kastlösa, och i än högre grad gäller detta en oberörbar kvinna. Hon får inte ens hämta vatten från samma ställe som de övre kasterna. Som arbetare är hon sämre betald än männen hon får mindre än motsvarande åtta kronor för en hel dag av knäckande hårt arbete. Ur klassperspektivet är hon den fattigaste av de fattiga. Det har sagts att "bara när det kommer till sex, lättas det på oberörbarheten". Det är de kastlösa kvinnorna som utsätts för det största antalet våldtäkter och gruppvåldtäkter, såväl på landet som i städerna. I södra Indien lämnas de kastlösa unga kvinnorna än idag till tempelprostitutionen och blir devadasis eller "Guds uppasserskor". Här utnyttjas flickorna sexuellt av braminen och männen ur de övre kasterna, innan de slutligen säljs till någon bordell i stan. 6

7 Phoolan Devis beklämmande livsöde som skildrats i filmen Banditdrottningen, är ett typiskt exempel. Phoolan giftes bort, bara elva år gammal, till en man som var tjugo år äldre. Hon fick tidigt uppleva kastsystemets skräckvälde när hon gruppvåldtogs av män från en högre kast. Efter det tvingade en grupp fastighetsägare också av högre kast henne att gå naken genom byn Behmai för att statuera exempel inför den som eventuellt Hade funderingar på att sätta sig upp mot deras välde. Den utstötta blev en laglös. Likt en kvinnlig Robin Hood rånade hon de rika övre kasterna och delade bytet med de lägre kasterna Phoolan Devis ryktbarhet bokstavligen sköt i höjden när hon ledde Valentindagsmassakern 1981, där 22 män av hög kast dödades. Genom den här vedergällningen blev Banditdrottningen en potent symbol för den lägre kastens hämnd på de högre kasternas orättvisor. Som en följd av hennes popularitet fick hon övertygas att "ge sig" 1983, varefter hon åtalades och dömdes till ett elvaårigt fängelsestraff. Två år efter sin frigivning stred Phoolan för och vann en plats i det indiska parlamentet. Indiens Banditdrottning hade blivit en legend i sin egen tid. Till sist fick Phoolan, i sitt trots mot kastsystemet, betala med sitt eget liv. Den 25 juli 2001 mördades hon mitt på dagen utanför sin tjänstebostad, bara några minuters väg från det indiska parlamentet. 7

8 "Den som griper till svärd skall dödas av ett svärd " Varje timma under varje dag i Indien angrips två kastlösa fysiskt. Varje dag våldtas tre kastlösa kvinnor. Varje dag mördas två kastlösa människor. Och varje dag sticks två hem, som tillhör kastlösa, i brand. Statistiken är chockerande, och ändå finns de som har en avvikande åsikt. Tvåhundra år efter att kristna missionärer stod upp för de förtryckta, började de hitta sin egen röst genom konsten och litteraturen poesin, självbiografin och romanen. I Maharashtra har, som de kallar sig, "Dalits unga arga män" funnit en egen röst via poesin och på sitt eget språk Marathi en protestens poesi. Under det tidiga 1970-talet lät sig några av de här dalitpoeterna inspireras av den amerikanska medborgarrättsrörelsens Svarta pantrar, och lät sin poesi flöda. De debuterade som Dalitpantrarna. Men det allvarligaste hotet mot hinduismen kommer från de kastlösa som insett att dom inte är hinduer utan bara offer för hinduismen. Doktor Kancha Iliah föddes till fåraherde i sydindiska staten Andhra Pradesh och blev sedermera författare till bästsäljande boken "Varför jag inte är hindu". 8

9 Han är en av de mest vältaliga företrädarna för de eftersatta kasterna. En som ledde sitt folk ut ur den andliga härdsmältan var Ram Raj. Det var han som kallade till masskonvertering från hinduism till buddhism den fjärde november Alltsedan 1956 har det funnits en liten men stadig ström av människor som genomgått en sådan konvertering bland de lägre kasterna. Snarare än att motsätta sig den här rörelsen, har den indiska regeringen börjat ge samma privilegier till neo-buddhisterna som den ger till lågkasthinduer. Varifrån kom då det växande motståndet till Ram Rajs sammankomst 2001? Alla av dagens ledare attraheras inte av buddhismen. En del menar att doktor Ambedkar hade haft större framgång bland anhängarna om han satsat på kristendomen eller islam. Doktor Rochunga Pudaite, en kristen ledare från nordöstra Indien, tror också att ett religionsbyte kommer att befria daliterna från deras fångenskap. Den här hövdingen, som härstammar från huvudjägare, var ett vittnesbörd om den förändring som Johannesevangeliet förde med sig till Hmarfolket bland kullarna i Manipur. I andra regioner i Indien är förändringen påtaglig. Vad som började som en reformrörelse under 1800-talet, ledd av Mahatma Jotiba Phule från en av de eftersatta kasterna, påverkar än idag Indien. Delhis poliskår anklagade Ram Raj för att vilseleda dem och angav bristande information om deltagarnas valfrihet 9

10 som främsta skälet till att återkalla tillståndet att hålla sammankomsten vid det stora Ram Lilafältet. Det var ledare för det militanta hinduiska rådet Vishwa Hindu Parishyad som inledde den högljudda kritiken mot fjärde novembermötet och anklagade det för att vara en "kristen konspiration". De militanta hinduerna och den indiska staten motsatte sig sammankomsten eftersom de hade uppgifter om att organisatörerna uppmuntrat ett stort antal kastlösa att låta döpa sig och övergå till kristendomen den här dagen. Militant hinduism opponerar sig inte mot buddhismen eftersom hinduismen historiskt redan har inkorporerat buddhismen. Faktum är, att en del hinduer dyrkar Buddha somguden Vishnus nionde förkroppsligande. Neo-buddhisterna är emellertid djupt misstrogna mot hinduernas broderligt utsträckta hand. De söker ett alternativ till hinduismen och inte en respekterad plats inom den. Neo-buddhisterna vet att de hotar braminprästernas dolda intressen eftersom de upphöjer kastlösa till statusen av munk. Neo-buddhisterna kan sin historia. De vet att hebréerna gavs de tio budorden och att buddhisterna har fem vilka går under namnet panchsheel. Det första av de här buden är icke-våld, eller ahimsa. Neo-buddhisterna tror att det var icke-våldet som omöjliggjorde för buddhistmunkarna i det förflutna att hantera förföljelserna från den brahmaniska hinduismen. 10

11 Direkt efter att ha svurit eden att följa buddhismens fem bud, inklusive det om ahimsa eller icke-våld, annonserade Udit Raj att deras variant av buddhism skulle bli annorlunda från tidigare former. De skulle använda våld för att försvara icke-våldet. De skulle använda panchsheel det fembladade svärdet för att avvärja hotet från hinduismens treudd. Religionsmotsättningar ligger i botten av Indiens krig mellan kasterna och det är ekonomin som är den utlösande faktorn. Kvoterade statliga arbeten var en liten eftergift för att skänka lindring åt ett folk som förtryckts i tusentals år. Men medan ett fåtal har gynnats, kämpar den stora majoriteten ur de lägre kasterna fortfarande mot diskrimineringen. Även om inte faran är överhängande inom de lägre kasterna för ett fullskaligt kastkrig, har tvivel redan uppstått om den 3000-åriga hinduiska kastkulturen ska kunna överleva eller ej. Ödet står på spel för 800 miljoner människor av låg kast om man sammantar Indien och Nepal, som har samma problem. Den här potentiella massflykten från hinduismen skulle bli historiens hittills största rörelse mot målet mänsklig frihet. Slutsatsen är enkel; Indiens kastsystem påverkar tio gånger fler människor än vad HIV och AIDS gör, och tjugo gånger fler människor än vad något apartheidsystem i någon annan del av världen någonsin gjort. 11