En klump i magen om barns tankar kring mobbning

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng En klump i magen om barns tankar kring mobbning A study on children s thoughts about bullying Emma Nielsen Larsson Lärarexamen 210hp Samhällsvetenskap och lärande Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson

2 Sammanfattning Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning. Resultatet baseras på den enkät jag låtit elever i årskurs 3-5 svara. Arbetet redogör också för tidigare forskning kring ämnet. Jag tar också upp identitetsteori och sociala grupper. Slutsatsen är att många av eleverna någon gång har känt sig retade, utanför och ensamma. Några har även blivit slagna. Ytterst viktigt är att man tar barnen på allvar, även om det de upplever inte klassas som mobbning. Det visade sig att många av eleverna var väldigt öppna i sina svar och slutsatsen jag drar av detta är att det på var skola bör finnas enkätundersökningar för att ta reda på hur stämningen i klassen är. Viktigt när jag gjorde detta arbete var att lärarna i de berörda klasserna valde att följa upp min undersökning. Barnens tankar och erfarenheter kring mobbning väckte en del frågor hos mig men även förståelse för hur de tänker. Nyckelord: enkätundersökning, mobbning, årskurs 3,4 och 5

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Kunskapsbakgrund Olika definitioner av mobbning Identitet Tidigare forskning Vad utmärker en mobbare? Vad utmärker ett offer? Vad utlöser mobbning? Indirekt och direkt mobbning Faktorer som påverkar Hur kan man arbeta mot mobbning? Olweus förslag till åtgärdsprogram mot mobbning Vad säger lagen? Likabehandlingsplan Lpo Attityder till skolan Attityder till skolan Metod Bakgrund och urval Enkät Analys av enkät Validitet och reliabilitet Resultat Enkätsvar Hur hanterar skolan mobbning? Analys Diskussion Slutsats

4 Källförteckning Bilaga

5 1. Inledning Mobbning är något som varje lärare kommer i kontakt med någon gång under sin yrkesverksamma tid. Det är ett problem som berör alla, därför bör det också vara något som engagerar såväl lärare som elever. Skolan ska vara en plats där alla har rätt att känna sig trygga och kampen mot mobbning är ett kontinuerligt arbete som hela tiden kan förbättras. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolan och den stora frågan är hur man förebygger problemen. Mobbning kan definieras på en mängd olika sätt men den grundläggande definitionen är att det finns ett tydligt aggressivt beteende mot ett offer som har svårt att försvara sig. Det kan handla om ord, utfrysning, skvaller och ryktesspridning, men också om slag, sparkar och knuffar. Enligt organisationen Friends som för en aktiv kamp mot mobbning har barn och ungdomar runt om i Sverige en klump i magen varje gång de går till skolan. Att bli mobbad är att bli djupt kränkt och för den drabbade kan det få konsekvenser för resten av livet. Mobbning är något som alla känner till, dock råder det delade åsikter om vad som ligger bakom och hur man på bästa sätt förebygger problemen. Det finns olika orsaker till varför mobbning uppstår, för att finna dessa orsaker bör man undersöka miljön och attityderna i gruppen. Samtidigt är det viktigt att man uppmärksammar de problem som finns. Jag anser att vi pedagoger har mycket att lära av att lyssna på eleverna. Det är ytterst viktigt att man som lärare tar en tydlig ställning mot mobbning och att man hela tiden arbetar för att vara en god förebild. Det är viktigt att man tar sitt ansvar och använder den makt man har på rätt sätt. I den värdegrund som skolan ska följa finner man tydliga riktlinjer om vad som gäller. Tyvärr förekommer det att även lärare deltar i mobbning. Jag vill genom detta arbete ta del av vilka tankar och erfarenheter barn och ungdomar har kring mobbning. 4

6 2. Syfte och frågeställning De flesta skolor arbetar för att motverka all form av mobbning, dock finns det mycket som lärare och annan personal kan lära av att lyssna på elever. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 3-5 har för tankar och erfarenheter kring mobbning för att se om det finns något att dra lärdom av i arbetet mot mobbning. Vilka tankar och erfarenheter har elever kring mobbing? Hur kan jag som blivande pedagog ta lärdom av barnens tankar? För att få svar på detta har jag låtit 70 elever i årskurs 3-5 svara på frågor genom en enkät. 5

7 3. Kunskapsbakgrund Jag väljer att börja detta avsnitt med att presentera några olika definitioner av vad mobbning är. Därefter följer en kort presentation av identitetsteori och sociala grupper. 3.1 Olika definitioner av mobbning Organisationen Friends menar att mobbning inte är en engångsföreteelse utan en systematisk kränkning. Med detta sagt så behöver man inte bli kränkt åtskilda gånger för att det ska räknas. ( De egenskaper som återkommer i de flesta definitioner av mobbning är att det alltid finns en eller flera förövare, handlingen är negativ samt att det finns ett offer. Mobbning är att kränka någon och en kränkning går över i mobbning om det gång på gång upprepas. Det består av en avsiktig handling där förövaren vill göra den som utsätts för handlingen illa. (Skolverket 2009, På tal om mobbing, sid 17) Inom forskningen talar man om mobbning som ett samlat begrepp på: olika slags icke-önskvärda beteenden, exempelvis: utfrysning, våldshandlingar, förödmjukelser, trakasserier, verbala hot, utpressning, retningar, ryktesspridning, ofrivillig inlåsning, stöld, förstörelse av egendom I en snävare mening uppfattas mobbning som en asymmetrisk maktrelation; en individ anses vara mobbad när denne, utan att vara provokativ, upprepade gånger och över tid är föremål för andras (i regel samma individer) avsiktliga försök att såra eller skada henne genom någon form av social isolering (Eriksson et al, 2002 s. 27) För att en mobbningssituation ska uppstå krävs - en förövare - en negativ handling som kan bestå av hot, hån, retande, att kalla någon för öknamn, slåss, knuffas samt sparkas. Dessa handlingar ska upprepas samt vara återkommande. - en utsatt person ( Eriksson et al 2002, s 28) 6

8 Mobbning är trakasserier mellan ojämnlika där en starkare person utsätter en svagare för negativa handlingar (Eriksson et al, 2002, s 30) Inom forskningen talar man om att mobbning består av avsiktliga handlingar. Den som mobbar har hela tiden ett syfte att skada den som blir utsatt. Dan Olweus, forskare inom ämnet, menar att: en person blir mobbad när denne upprepade gånger och över tid, från en eller flera personer, blir utsatt för negativa handlingar av verbal, fysisk eller gestaltad karaktär. Med negativa handlingar avses att någon mer eller mindre avsiktligt utsätter eller försöker att tillfoga något annat obehag eller skada. (Eriksson et al, 2002, sid 40) Kränkningar är när någon blir illa behandla på ett sätt att man känner sig mindre värd. Kränkningar är ett samlingsnamn för mobbning, trakasserier och diskriminering. ( Psykisk mobbning innefattar hot, hån, att reta, ignorera eller frysa ut någon. När man talar om fysisk mobbning menar man slag, sparkar och knuffar. Ibland talar man här också om sexuella handlingar. ( Skolverket 2009, På tal om mobbning) Skillnaden mellan mobbning och trakasserier är att trakasserier bygger på de sju diskrimineringsgrunderna. Det innebär att man talar illa eller förföljer någon på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, könsövergripande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( Att bli diskriminerad betyder att man missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, könsövergripande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Detta är de sju diskrimineringsgrunderna. ( Då det rör sig om diskriminering handlar det inte om en händelse mellan jämlika partner. Diskriminering är när någon i en maktposition behandlar en annan person annorlunda på grund av de ovan nämnda anledningarna. I skolan kan det röra sig om att en lärare behandlar en elev illa. Det kan också handla om att skolans lokaler inte är anpassade för alla. Diskriminering i alla former är olagligt. ( 7

9 3.2 Identitet Barn utvecklar sin identitet i samspel med den grupp de tillhör. Det rör sig om både konkreta grupper såsom familj eller kompisar samt abstrakta grupper där man talar om kön, ålder, etnicitet, religion ingår. Vilka grupper barn tillhör påverkar deras identitet och självkänsla. Uppfattningar om den egna och andra grupper kan bilda fördomar och detta kan resultera i att det uppstår negativa sociala processer mellan olika grupper. Detta kan i sin tur bidra till ryktesspridning, kränkningar och mobbning (Thornberg 2006, s134) Thornberg skriver att det är ytterst viktigt att lärare är medvetna om dessa sociala processer. Identiteten är det som förenar individen med samhället och ger en känsla av vem man är. Människan har länge funderat över sin plats i samhället och ställt sig frågor som Vem är jag? Vad vill jag med mitt liv? Vad har jag för roll här i samhället? Identitet är viktigt för alla och man har länge diskuterat om identiteten är en fast punk eller något som skapas genom en process. Ett essentialistiskt perspektiv menar att en människans identitet existerar redan från början. Det konstruktivistiska perspektivet hävdar däremot att en identitet skapas i samspel med omgivningen och de människor som finns runt omkring en. ( Hammaren & Johansson 2007) Den sociala identitetsteorin utgår från att det är i en grupptillhörighet som en identitet grundas. Med självkategorisering menas att individen känner tillhörighet med gruppen eftersom det är i gruppen som jaget får en identitet. Man uppfattar sig själva och andra i termer av grupprelaterade stereotyper (Thornberg 2006) Vidare har alla människor ett behov av att känna att hon är del av en grupp. Social kategoriseringsteori menar att alla människor försöker skapa ordning i den sociala omgivning som hon befinner sig i och att man därför tyr sig till grupper som ger mening. Både identitetsteorin och social kategoriseringsteori gör stor skillnad mellan social och personlig identitet. Då det gäller avvikelse är social kategorisering alltid en central process. Man utesluter och kategoriserar människor för att de är annorlunda än övriga gruppen. Forskare menar att man kan förklara en del av mobbningen i identitetsteorin. Om en människa avviker från gruppen är det troligt att hon blir avvisad. Samma gäller om människan provocerar gruppens medlemmar 8

10 Vidare menar man att människor hela tiden gör sociala jämförelser både mellan sig själv och andra, men också mellan den egna gruppen och andra grupper. Forskare menar att varje människa har ett behov av att upprätta en positiv bild av den egna identiteten. (Thornberg 2006) 3.3 Sociala grupper Det man inom socialpsykologin kallar sociala roller betecknar regelbundenheter i människors sätt att vara. Ofta liknar man sociala roller med en roll man spelar i en teaterpjäs. Inom socialpsykologin talar man om att man inte själv väljer sina roller, det går alltså inte att gå in och ut ur sina roller som i en film. Människor spelar inte en roll utan man är i en roll och tvingas därefter att anpassa sig efter denna roll. Omgivningen ställer speciella förväntningar på olika roller. Rollen refererar till de förväntningar som omgivningen har på en person som har en viss roll. Ekholm & Fransson 1987) Roller kan liknas vid normer eftersom de beskriver och föreskriver beteenden. Men medan normer gäller gruppen som helhet så beskriver roller individer eller undergrupper inom gruppen. Man talar om att roller definierar en människas plats inom en viss social struktur. En roll anger också hur olika människor beter sig mot varandra. Inom psykologin talar man om formella roller där det handlar om till exempel lärare, elev, rektor. De informella rollerna är outtalade roller som uppstår i gruppen. Vidare talar man om en upplevd roll där rollinnehavaren känner att han eller hon måste leva upp till ett visst beteende. En utförd roll är när rollinnehavaren visar upp ett faktiskt beteende och en förväntad roll är när andra i gruppen har en uppfattning om hur rollinnehavaren bör agera. En stor skillnad mellan dessa roller kan resulterar i konflikter inom gruppen. Är skillnaderna stora kan detta även leda till osäkerhet och en känsla av misslyckande hos innehavaren. (Thornberg 2006) Att sätta sig in i andras situation och förstå hur andra människor tänker är en grundläggande förutsättning för den sociala utvecklingen. ( Evenshaug & Hallen 2001) Vidare talar man om att grupptrycket inom en grupp kan få medlemmar inom gruppen att göra något som de egentligen inte tycker eller vill göra. (Unger 1982) 9

11 4. Tidigare forskning Här har jag i huvudsak använt mig av Skolverket, som gjort tydliga sammanställningar av den forskning som gjorts inom området. Framför allt har jag använt mig av deras rapport Skolan en arena för mobbning Jag presenterar även delar av Det sociala livet i skolan socialpsykologi för lärare Det var på omkring 1970-talet som man i de skandinaviska länderna började forska kring ämnet mobbning. Dan Olweus är en av de främsta inom forskningen och har under många år forskat inom ämnet. 4.1 Vad utmärker en mobbare? Olweus menar att det som utmärker en mobbare är att han eller hon uppträder aggressivt mot andra. Mobbare har ofta ett stort behov av makt och dominans. Mobbare gillar också att känna att de har kontroll och har samtidigt ett behov av att trycka ner andra. (Eriksson et al 2002, s 42) Olweus menar att det som utmärker den typiske mobbaren är att - mobbaren är ofta aggressiv mot kamrater - mobbaren är ofta aggressiv mot vuxna, både lärare och föräldrar - mobbaren har i allmänhet en mer positiv inställning till våld och användning av våldsmedel än genomsnittseleven. - mobbaren präglas av impulsivitet och starka behov av att dominera andra - mobbaren har svag medkänsla för offren. - mobbaren har en förhållandevis positiv värdering av sig själv - mobbaren är ofta fysiskt starkare än sina kamrater och särskilt mobboffren (Eriksson et al, 2002) Mobbare har ofta en idealiserad positiv bild av sig själv. Den typiske mobbaren beskrivs som ensam med väldigt få vänner. Mobbarens aggressiva beteende skrämmer oftast andra elever samtidigt som det skapar en viss beundran. Många forskare menar att 10

12 mobbaren stärker sin självkänsla genom att förödmjuka andra. En studie där man undersökt finska ungdomar visar att depression och oro var lika vanligt hos mobbar som hos offer Många forskare har diskuterar om mobbare saknar en social förmåga. Dock är många överens om att mobbare är väldigt skickliga på att manipulera andra och få sin vilja igenom. Vissa forskare menar att mobbaren är väldigt skicklig på att tolka information och vet vem som skulle kunna delta i mobbningen och vem som inte vill. Forskare talar också väldigt mycket om makt när de kommer till beskrivning av mobbare. Det finns en hel del likheter kring den forskning som gjort om mobbare, dock finns det en del som skiljer sig åt. Forskare talar om att det finns olika grupper av mobbare samtidigt som de kan påverkas av den omgivning i vilken mobbningen äger rum. Det finns forskare som går emot bilden av att mobbaren skulle vara psykiskt instabil och beskiver istället mobbaren som en stark person med hög självkänsla. Man talar också om att mobbaren har en hög social intelligens (Eriksson et al 2002, s 67) Nedan följer några av de olika åsikter som kommit fram från forskning kring ämnet - Vissa forskare menar att mobbaren är populär bland andra barn medan andra hävdar att mobbaren är ensam utan vänner. - Mobbaren är självsäkra och har en idealiserad bild av sig själv, samtidigt som mobbaren ibland beskrivs som depressiva på grund av dåliga hemförhållanden - Man menar att mobbare har högt självförtroende samtidigt som man talar om att det aggressiva beteende är följd av dålig självkänsla. - Vissa forskare hävdar att mobbare har hög social kompetens medan andra visar på att de saknar sociala färdigheter. (Eriksson et al, 2002, s 70) 4.2 Vad utmärker ett offer? Olweus menar att man inom forskningen skiljer mellan passiva och provocerande offer, där den senare kategorin är mindre förekommande. Man talar om att det passiva mobboffret ofta utmärker sig genom att vara fysisk svagare, osäker och ängslig. De är ofta inte aggressiva och är mer tystlåtna och känsliga. (Eriksson et al, 2002, sid 44) Det provocerande offret ger igen och försvarar sig, men utan resultat. Den kritik som 11

13 Olweus har fått är att det finns lite forskningar om hur mobboffret var innan det blev mobbad. Vissa forskare menar att det är en naturlig följd att man blir osäker, svag och ängslig om man utsätts för mobbning. Det är också naturligt att offret får en dålig bild av sig själv. På samma sätt förs diskussionen om mobbaren. Är den dåliga självbilden ett resultat av mobbningen eller fanns den där innan? (Eriksson et al, 2002 s 73) Vidare menar man att personer som under sin skoltid varit utsatta för mobbning inte nödvändigtvis fortsätter att vara ett offer. Dock visar forskning att många av de som under skoltiden varit mobbade även i vuxen ålder lider av dålig självkänsla. Att utsättas för mobbning leder ofta till minskad självkänsla, oro, rädsla och depression. Passiva offer kan vara fysiskt svagare än sina jämnåriga. De kan också vara tillbakadragna, ängsliga, osäkra och olyckliga. Provocerande offer har ett häftigt temperament, kan var hyperaktiva, rastlösa och okoncentrerade och kan själv försöka mobba svagare elever. Forskning visar på att pojkar mobbas av pojkar och flickor av flickor. Det är också vanligare att pojkar använder direkt mobbning medan flickor mobbar på ett indirekt sätt. Några av de konsekvenser som forskare tagit upp är följande - svårigheter att tala med andra om sina problem - svårighet att upprätthålla sociala kontakter - känner sig hånad och förlöjligad - svårt att fungera på arbetet och tar gärna problem med sig hem - problem med huvudvärk eller ont i magen ( Eriksson et al 2002, sid 48) Förutom förövare och offer finns det andra personer som spelar en viktig roll i en mobbningssituation. Forskare talar också om - medhjälpare, de som börjar mobba efter det att någon annan tagit initiativ - underbyggarna: som uppmuntrar mobbarna utan att själva angripa offret. De är åskådare som skrattar eller på annat sätt uppmuntrar mobbaren - de som står utanför, som håller sig utanför utan att ta ställning - försvararna, står upp för den mobbade och försöker hjälpa honom eller henne ( Thornberg 2006) 12

14 4.3 Vad utlöser mobbning? De flesta forskare menar att mobbning är något som sker mellan människor med typiska personlighetsdrag och där det finns ett reaktionsmönster. Olweus menar att den som mobbar är en typisk översittartyp och offrets osäkra beteende utlöser mobbarens aggressiva beteende. Forsare hävdar bestämt att till skillnad från vad många elever tror så har yttre faktorer såsom glasögon eller avvikande kläder liten betydelse. Olweus menar att de som blir mobbade ofta inte skiljer sig nämnvärt i utseende från de som inte blir mobbade. ( Eriksson et al, s 45) 4.4 Indirekt och direkt mobbning Forskare delar in mobbning i två kategorier, indirekt och direkt mobbing. Då man talar om direkt mobbning menar man handlingar som är direkt riktade mot offret såsom sparkar, slag och verbal mobbning. Här visar forskning att pojkar använder sig mer av direkt mobbning än flickor. Indirekt mobbning är när man sprider rykten, hittar på lögner, eller utesluter någon ur gruppen. Studier visar att fler elever har upplevt indirekt mobbning. Indirekt mobbning är vanligt bland flickor och forskare menar att flickor vill tillhöra den rätta gruppen och därför vill de hindra andra från att bli vän med vissa personer. Man menar också att flickor mobbar för att de söker spänning i tillvaron. Forskare menar att mobbning förekommer på ställen som är dåligt övervakade av vuxna. (Eriksson et al, 2002, s 65) 4.5 Faktorer som påverkar Man talar om att det inte finns några mobbningssäkra skolmiljöer. Olweus menar att när personer har tvingats tillsammans i en grupp så kan man räkna med att det uppstår problem. Vidare menar han att lärare alltid måste vara uppmärksamma och bereda på att motverka all form av aggressivt beteende. Han menar att god skolmiljö utmärks av - värme, intresse och engagemang från vuxna 13

15 - tydliga gränser mot icke-önskavärda beteenden - Om en elev bryter mot det överenskomma regelsystemet bör man konsekvent använda någon forma av icke-fientlig negativ sanktion - Vuxna, i hem och skolan, förväntas fungera som auktoriteter i vissa avseenden En bra skolmiljö kräver att det finns engagerade lärare som tydligt markerat att det inte finns något utrymme för beteende som räknas som oacceptabelt. (Eriksson et al, 2002, s 46) 4.6 Hur kan man arbeta mot mobbning? Olweus menar att det finns faktorer som bevisligen fungerar då det kommer till att motverka mobbning. All personal på skolan måste ha en gemensam kunskap om hur man skall agera mot mobbning. Personalen måste ha god kännedom om elevernas erfarenheter om mobbning. Detta kan fås genom väl beprövade enkätformulär. (Eriksson et al, 2002, s 91) Alla skolor bör ha en tydlig policy som innehåller en tydlig definition av vad mobbning är. Lärare måste tydligt visa att man är emot all form av mobbning. Det är också lärarens skyldighet att alltid lyssna på elever om vill berätta vad de varit med om. Lärare bör också arbeta för att får eleverna engagerade i arbetet mot mobbning, till exempel genom anti-mobbningsgrupper. Tidigare forskning visar också att de flesta elever inte ingriper om de ser någon bli mobbad. (Thornberg 2007 s.180) Forskare menar att detta kan bero på att de tycker att situationen inte är så allvarlig. Samtidigt talar man om att det även som lärare kan vara svårt att avgöra om det handlar om mobbning. Forskare talar om vilken roll läraren spelar i en mobbningssituation och ett av sättet att närma sig problemet är att avdramatisera händelsen och tala med de elever som är berörda enskilt. Detta för att eleverna ska ha mod att tala om vad som hänt, något som kanske inte hade hänt i grupp. ( Thornberg 2007 s. 232) Forskare menar att lärarens engagemang, vilja och handlingsbenägenhet är ytterst viktig om utsatta elever ska våga tala om det som hänt. Det viktiga när man som lärare stöter 14

16 på en elev som är utsatt för mobbning är att arbeta med att stärka hans eller hennes självkänsla. Det är också viktigt att man hjälper den att utveckla strategier för att hantera situationen. Man talar också om hur viktigt det är att de vuxna förklarar och diskuterar med barnen varför vissa beteende inte är accepterande samt vilka konsekvenserna blir om man bryter mot detta. Det är här viktigt att man som lärare utnyttjar, använder och hävdar sin vuxenmakt. ( Thornberg 2007) Man menar på att bestraffning dock kan få eleven att ta avstånd från läraren. 4.7 Olweus förslag till åtgärdsprogram mot mobbning Olweus menar att de hörnstenar som bör finns i skolornas åtgärdsprogram på skolnivå bör vara undersökningar med frågeformulären där resultat kan fungera som en baselinedata. Det bör också innefatta studiedagar om mobbning samt effektiva rastvaktsystem. På klassnivå bör det finnas tydliga regler mot mobbning, där lärare förväntas vara konsekventa med både ris och ros. Det bör också finnas regelbundna klassråd och möten. På individnivå ska det förekomma samtal med såväl mobbare som offer samt allvarliga samtal till föräldrar och andra inblandade elever. Olweus menar att det som utgör kärnan i ett bra arbete mot mobbning är engagerade lärare som har stor kunskap om hur man hanterar de problem som uppstår i en mobbningssituation. ( Eriksson et al, 2002) 4.8 Vad säger lagen? Skolan är skyldig att arbeta för att motverka all form av mobbning. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämnställhet mellan könen samt 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling. ( 15

17 Skolan har en skyldighet att aktivt arbeta mot all form av kränkande behandling. Det är också skolans skyldighet att vidta åtgärder om för att förebygga och förhindra att elever far illa i skolan. Skolan måste ha en tydlig plan med uppföljningsbara mål. Det ska även finnas en plan mot kränkande behandlig som beskriver skolans arbete mot kränkande behandling. Får skolan reda på att en elev utsatts för kränkande behandling är det deras skyldighet att agera och följa upp händelsen. Om inte detta görs kan skolan bli skadeståndsskyldig. Detta gäller om skolan inte - upprättat en årlig plan mot kränkande behandling - utrett och gjort vad som behövs för att det inte ska hända igen - vidtagit åtgärder för att förebygga alla form av mobbning och kränkande behandling, ( Skolverket 2009, På tal om mobbing) 4.9 Likabehandlingsplan Varje skola bör ha en likabehandlingsplan som är till för att främja barns rätt att slippa kränkningar och diskriminering. Alla barn ska oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller funktionshinder ha lika rättigheter. För att både lärare, föräldrar och elever ska veta vilka rättigheter de har bör planen var utförlig med tydliga riktlinjer om vad som gäller. ( Lpo94 I Lpo94 står det att läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling Det är också lärarens skyldighet att tillsammans med eleverna arbeta för ett trivsamt klimat i skolan. Skolans mål att sträva efter är att varje elev ska respektera andra människors egenvärde samt ta avstånd från förtryck och kränkande behandling. ( Lpo94) 16

18 4.11 Attityder till skolan 2007 Under skolverkets attitydundersökningar framkommer att de flesta elever trivs i skolan och med andra elever. Dock framgår det att det i skolan förekommer grova ord och svordomar som en del av vardagen. Många elever uppger att även om de inte själv blir mobbade så förekommer det mobbning på skolan. 8 procent av eleverna i årskurs 4-6 svarar att de känner sig mobbade minst en gång i månaden. Många av eleverna känner sig retade minst en gång i veckan. Av skolverkets undersökning framkommer det att avståndstagande och verbala kränkningar är vanligare än fysiskt våld. 2 procent av de yngre eleverna säger att de känner sig mobbade av sin lärare minst en gång i veckan. Under skolverkets undersökning tyckte åtta av tio elever att man på deras skola arbetar aktivt mot mobbning och alla form av kränkande behandling. 73 procent av läraren svarar att de känner att de har tillräckligt med kompetens för att arbeta mot mobbning. (Attityder till skolan 2007) 4.12 Attityder till skolan 2009 I Skolverkets attitydundersökning 2009 framkommer att de flesta elever trivs i skolan. 6 procent av de yngre eleverna känner sig mobbade. Precis som under 2007 års undersökning så känner 2 procent av de yngre eleverna sig mobbade av sina lärare. 14 procent känner sig orättvist behandlade. Andelen elever som känner sig kränkta är oförändrad sedan 2007 (Attityder till skolan 2009) 17

19 5. Metod För att få svar på min frågeställning valde jag att besöka en skola i Malmö för att ta reda på vad barn har för tankar kring mobbning. Jag samtalade även med några av lärarna för att få en bild av hur man på skolan arbetar mot mobbning. Syftet med undersökningen var inte att föra statistik utan att analysera barnens svar och presentera vilka tankar de har kring ämnet. Jag ser därför min undersökning som kvalitativ. 5.1 Bakgrund och urval Min undersökning gjordes med elever i årskurs 3, 4 och 5 på en skola i Malmö. Sammanlagt delades enkäten ut till 70 elever, varav 2 valde att inte delta. Dessa elever är inte nödvändigtvis representativa för hela populationen. Dock valde jag att göra undersökningen i blandade åldrar för att se om svaren skiljer sig. Ann Kristin Larsen skriver i sin bok Metod helt enkelt att det inte alltid är viktigt att kunna generalisera. Ibland är målet för undersökningen att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta nödvändigtvis måste gälla för andra än de som deltog i undersökningen (Larsen 2009, s.77) Säkerligen hade resultatet blivit annorlunda om undersökningen gjorts på en annan skola. 5.2 Enkät Innan jag gjorde min undersökning tog jag del av tidigare forskning som gjorts kring mobbning. Detta gjorde jag för att vara insatt i vad mobbning innebär och vad det kan bero på. Eftersom mobbning kan vara ett ytterst känsligt ämne föll valet på att göra en enkät där eleverna fick vara helt anonyma. Vid en personlig intervju kan det vara svårt att få fram sanningsenlig fakta, framför allt inom ett så känsligt ämne som mobbning. Det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än då du helt anonymt kryssar i ett formulär (Larsen 2009, s.27) Innan jag gjorde enkäten lät jag lärarna i de berörda 18

20 klasserna säga sin åsikt om frågorna. Jag gjorde därefter valet att blanda öppna och slutna frågor. Detta gjordes för att hindra risken för att eleverna skulle tröttna på att svara. När jag gjorde frågorna utgick jag en del från tidigare forskning. Innan jag delade ut enkäterna samtalade jag med barnen. Jag fanns också hela tiden till hands om de behövde fråga något. 5.3 Analys av enkät Jag valde att gå igenom var fråga för sig, årskurs för årskurs. Jag tittade på skillnader mellan kön och ålder. Efter att ha gått igenom alla svaren analyserade och jämförde svaren med det som tagit upp i kunskapsbakgrunden. 5.4 Validitet och reliabilitet Larsen skriver i sin bok att säkerställa hög reliabilitet är inte lika enkelt när vi talar om kvalitativa undersökningar (Larsen, 2009, s 81) Den tolkning jag gjort är baserat på de svar jag fick fram. Tolkningen bygger på de upplevelser de hade av mobbning vid just det tillfället. Jag påstår alltså inte att detta är en absolut sanning. Vidare menar Larsen att de svar man får fram under en kvalitativ undersökning mycket väl kan vara helt annorlunda om man frågar den intervjuade en annan dag. De frågor som fanns med i frågeformulären utformades så att de skulle vara relevanta för den frågeställning jag valt. För att öka validiteten lämnade jag utrymme för eleverna att själv komma med förslag, åsikter eller tankar. Jag fanns också hela tiden till hands om de behövde fråga eller diskutera. Som senare framgår i resultatet svarade i stor sett samtliga elever på frågorna. 5.5 Forskningsetik Innan jag gjorde min undersökning informerade jag både lärare och elever vad syftet med undersökningen var. Jag talade om för dem att det var frivilligt och de som inte ville delta behövde inte. Eleverna fick också veta att undersökningen skulle var helt anonym och att ingen skulle få reda på vem som hade skrivit vad. 19

21 20

22 6. Resultat Jag har valt att presentera var fråga för sig. Citaten har jag valt att återge precis som barnen har formulerat sig. I de fall där det förekommer namn har jag valt att ta bort dessa. På de frågor där eleverna fick välja mellan olika alternativ har jag valt att presentera resultatet varje årskurs för sig. 6.1 Enkätsvar Fråga 1 Vad är mobbning för dig? Samtliga elever har svarat på frågan. Ett genomgående svar på denna fråga är att mobbning är när någon säger dumma saker till någon. Många av eleverna har skrivit att mobbning är när man säger dumma saker för att någon är annorlunda, ful eller har konstiga kläder. Något som också var tydligt på denna fråga var att mobbning är när man är utanför och inte har någon att vara med på rasterna. En del har svarat att mobbning är när man blir slagen på rasten. För mig är mobbning att man blir illabehandlad varje dag. För mig kan också mobbning vara att man blir slagen ofta. Och då kan man känna en klump i magen innan man går till skolan Det är när man blir retad eller att någon sejer dumma saker mot en. Eller att någon skriver något om en som är taskigt och någon blir ledsen. Och det ska man inte bli, i skolan man va glad och lycklig Mobbning är när nån retas eller säger fula saker om en Mobbning är när någon är dum, säger duma saker och kanske slås. Eller att man är ensam alltid 21

23 Fråga 2 Har du någon gång känt dig mobbad? Om ja hur? I årskurs fem har 22 elever svarat, varav 8 säger att de har blivit mobbade. 6 menar att de någon gång känt sig utanför medan 8 säger att de aldrig blivit mobbade. Av 23 tillfrågade i årskurs 4 uppger 11 att de blivit mobbade. 2 kände sig utanför och 10 menar att de aldrig blivit mobbade. I årskurs 3 var det 23 elever som blev tillfrågade, 10 menar att de någon gång blivit mobbade medan 13 uppgav att de aldrig känt sig mobbade. I förskolan kallade vissa mig för olika saker så fort de såg mig Ja, jag har känt mig mobbad när en tjej sa att jag var smal som en sticka. Då blev jag ledsen Jag blev mobbad för någon var taskig och slog mig alltid En kille i min klass sa: du luktar äckligt i munnen, du har jätte mycket smuts i håret Ja, jag har blivit mobbad. Det var ett gäng tjejer som satte sig på mig, de höll mig utanför. Jag hade ingen att vara med På dagis blev jag mobbad för att jag var med killar Det känns som om några av mina kompisar snackar skit om mig. T. ex att jag är kaxig och så. Men när någon är kaxig mot mig, är jag kaxig tillbaka. Jag har varit utanför och ensam på rasten Nej, jag har inte känt mig så mobbad, jag har bara blivit kallad dumma saker, t. ex hora och några har sparkat på mig, men jag bryr mig inte så mycket Jag tror att jag blir mobbad för att jag är den ända i klassen som inte tycker om krig 22 22

24 Fråga 3 Finns det olika sätt att mobba på? I så fall vilka? Alla utom 2 elever har svarat på frågan. De flesta tillfrågade svarade ja på den här frågan och att den vanligaste formen av mobbning var att retas. Många menade också att slåss var en vanlig form av mobbning. Några elever menade att man kan bli mobbad av olika personer, till exempel lärare eller föräldrar. Man kan mobba folk/personer genom att säga Du är tjock och ful. Själv har jag blivit kallad tjockis flera gånger och då brukar jag inte äta så ofta Man kan ignorera eller slå Man kan mobba på olika sätt tycker jag. Man kan ju säga att kläderna är fula eller ens näsa är stor eller att man är konstig Man kan mobba på att säga fula och taskiga saker. Och man kan mobba på hur man ser utt. Man kan också göra duma saker till exempel trycka ner huvudet i toaletten eller när man duschar efter idrotten kan man ta ens kläder Det finns olika sätt att mobba på till exempel försöka vara cool. Eller visa sina kompisar att man kan mobba. Men jag tycker inte att det är något bra. Fråga 4 Varför tror du att man mobbar? Samtliga elever har svarat på frågan. På denna fråga fick eleverna välja bland flera alternativ. Det fanns även möjlighet att komma med egna förslag. Årskurs 3 En överväldigande majoritet menade att man mobbade för att man vill ha makt, att man mår dåligt samt att man vill vara populär. Några elever trodde att man mobbade för att man ville irritera andra eller för att man var arg. När eleverna fick lämna egna kommentarer kom de med förslag så som att man vill vara cool, imponera på tjejerna eller att man vill känna sig störst och bäst. 23

25 Årskurs 4 På frågan varför man mobbar svarade en majoritet att det är för att man mår dåligt samt att man vill vara populär. Andra orsaker kan vara att man känner sig ensam och att man vill ha makt. Några menade att det berodde på att man vill irritera andra och man är arg. Då eleverna själv fick komman med förslag varför man mobbar fanns att man vill ha uppmärksamhet och att man är avundsjuk med. Årskurs 5 En överväldigande majoritet trodde att man mobbade för att man vill bli populär eller att man mår dåligt. Därefter trodde man att man mobbade på grund av att man ville ha makt, att man ville irritera eller för att man kände sig ensam. Några elever menade att man mobbar för att man är arg. Dessutom fanns det elever som trodde att mobbning beror på att mobbaren vill ha uppmärksamhet. Fråga 5 Hur tror du att man känner sig om man blir mobbad? Samtliga elever har svarat på frågorna. Även på denna fråga fick eleverna välja mellan olika alternativ. Årskurs 3 En överväldigande majoritet tror att den mobbade känner sig ledsen, ofta ensam och är svag. De flesta tror också att den mobbade har egna åsikter, likaså att han eller hon bryr sig om andra. Årskurs 4 Nästan samtliga trodde att man kände sig ledsen, trivdes dåligt i skolan, ofta var ensamma samt kände sig svag om man blev mobbad. 50 procent trodde att den mobbade hade egna åsikter, 25 procent visste inte och ytterligare 25 procent ansåg att de mobbade tyckte som alla andra. Majoriteten trodde att de som blir mobbade bryr sig om andra. Årskurs 5 Samtliga som svarat trodde att man kände sig ledsen och att man trivdes dåligt i skolan om man blev mobbad. Större delen av de som svarat trodde att de som blir mobbade 24

26 ofta känner sig ensamma. Samtliga ansåg också att man kände sig svag om man blev mobbad. Däremot hade man delade åsikter om den som blev mobbade hade egna åsikter eller tyckte som andra. På frågan om man trodde att den som blev mobbad brydde sig om andra eller struntade i andra var resultatet också delat och en stor del visste inte. Fråga 6 Hur tror du man känner sig om man mobbar? Samtliga elever har svarat. Årskurs 3 En överväldigande majoritet trodde att den som mobbar struntar i andra. Större delen av eleverna trodde också att den som mobbar har egna åsikter. Många trodde att mobbaren kände sig ledsen och inte trivdes i skolan. Vidare trodde man att mobbaren känner sig stark. När de gäller om mobbaren har många kompisar går åsikterna isär. Årskurs 4 Samtliga trodde att mobbaren struntar i andra och nästan alla menade att mobbaren känner sig stark. Ungefär hälften trodde att mobbaren hade många kompisar medan andra hälften svarade att de trodde att mobbaren var ensam. Majoriteten trodde att mobbaren trivdes i skolan. Större delen av de tillfrågade trodde att mobbaren kände sig glad. Årskurs 5 Majoriteten tror att mobbaren in trivs i skolan, har många kompisar, struntar i andra och känner sig stark. Ungefär hälften tror att mobbaren känner sig glad medan resten menar att den som mobbar känner sig ledsen. Huruvida mobbaren har egna åsikter eller om han eller hon tycker som andra går åsikterna isär. Fråga 7 Vad gör du om du ser någon bli mobbad? Alla utom en elev svarade på frågan. En överväldigande majoritet av eleverna säger att de försöker stoppa mobbningen själv genom att säga till den som mobbar eller stå tillsammans med den som blir mobbad. Om det inte går så kallar de på en vuxen. 25

27 Om det är min kompis går jag och beskyddar hon/han, sedan går jag och säger till en lärare. Om det inte är en kompis så gör jag samma sak endå Jag går fram till han som är mobbaren och säger sluta göra alla andra så illa du får inga vänner så här Jag provar först att stoppa det, men det är värkligen inte lätt när man är barn Några elever har svarat att det beror på vem det är som blir mobbad. Beror på hur, var, när, vem, vad han/hon gjort mot den andra Ibland leger jag mig i eller hämtar en lärare, men ibland orkar jag inte bry mig. Det beror lite på vem det är som mobbar. Men om det är min kompis som mobbar en liten eller nåt, så säger jag till min kompis Fråga 8 Vad tycker du att de vuxna ska göra om de får reda på att någon blir mobbad? Samtliga elever svarade på frågan. En majoritet av eleverna svarade att man skulle prata med den som mobbade. Många tyckte att man skulle skälla ut dem. De flesta elever menade att man ska ringa föräldrarna till den som mobbar. Gå runt och håla personen i handen hela dagarna, eller så får den sitta inne hela dagen och räkna sitt tråkigaste ämne Ge den personen som mobbar en riktig utskällning Tar ett allvarligt snack med mobbaren Många av eleverna tyckte att det var en självklarhet att lärarna skulle agera. Flera elever tyckte också att lärarna skulle vara mer tillgängliga. Stoppa det för det får dom ju betalt för 26

28 Fixa så att det slutar Stoppa det Ge kvarsittning Var mer på rasten Få elever tog upp den mobbade, dock fanns det några som menade att man skulle prata och trösta den som blivit mobbad. Försöka hjälpa den mobbade så att den ska må bra Fråga 9 Vad vill du säga till de som mobbar? Alla elever utom två valde att svara på frågan. Många av eleverna svara att de gärna vill fråga mobbaren varför han eller hon mobbar. Varför mobbar du? Hur tror du det känns att bli mobbad? Vad har han/hon gjort dig? Vet du hur det känns? När sluta då Många av de tillfrågade eleverna vill också säga till mobbaren att han eller hon ska sluta och låta den mobbade vara i fred. Lägg av Stick härifrån Håll tyst och sluta mobba. Jag blir så jäkla sur på dom Va fan, du ska inte mobba folk Du får inte mobba nån. Punkt slut 27

29 Några elever vill berätta för mobbaren att det han eller hon gör är fel Det är helt fel att mobba. Folk mår dåligt av det. Alla har känslor och alla har rätt att må bra. du är taskig och du ska inte mobba för då får du inte några vänner Kan ni inte sluta mobba, hur skulle det kännas om ni blev mobbade? Man är korkad om man mobbar och man är inte värd att gå i skolan Många elever vill också tala om för mobbaren att han eller hon ska tänka på hur det känns för den mobbade. Några elever menar att mobbarna ska tänka på att om de mobbar så får de inga vänner. Fråga 10 Vad vill du säga till de som blir mobbade? Alla utom en svarade på frågan. Många elever svarade att det bästa vore om den som blir mobbade inte tog åt sig och att de skulle säga till en vuxen. Många vill också uppmana den mobbade att tänka positivt. Att dom bara ska skita i dom som mobbar och tenka att dom har det bra som får gå i skolan i alla fall och får rent vatten som inte alla får i världen. Kämpa på du kommer lösa det Ta det lugnt Våga säga till en lärare/förälder så att du kan få hjälp. Du har rätt till att må bra och inte bli mobbad Några tyckte att det var viktigt att ta resa på varför man blir mobbad och några ville bara trösta den mobbade och erbjuda sin vänskap. 28

30 Hur mår du och sånt Jag kan vara din vän Mobbarna är dom dumma Fråga 11. Skriv ner några regler som du vill att alla ska följa för att få en trevlig stämning i skolan. Alla utom 3 elever svarade på frågan. De vanligaste svaren var att inte säga dumma saker, inte bråka och slåss. Många menade att för att få en trevligare stämning i skolan så måste man sluta prata skit. Många menar också att alla ska ha samma rättigheter. Låt folk se ut som de vill Man behöver inte vara bästisar med alla bara man är snäll mot varandra. Och man måste vara trygg i skolan. Många elever svarar också att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Alla ska behandlas lika Behandla alla som du själv vill bli behandlad Några har svarat att man ska låta människor vara som de är och inte reta någon för att den är annorlunda. Ge alla en chans Om man tycker att någon är ful så håller man det för dig själv och inte säger det rakt ut Alla får tycka som de själv vill 29

31 6.2 Hur hanterar skolan mobbning? De lärare jag talade med menar att man på skolan för ett kontinuerligt arbete mot mobbning genom till exempel värderingsövningar, samtal och kamratstödjare. Skolan arbetar inte efter någon speciellt modell utan plockar lite av varje. Under rasterna finns det alltid minst en lärare ute. På skolan finns en likabehandlingsplan. 30

32 7. Analys De flesta tillfrågade svarade att mobbning var när någon säger dumma saker till en. Man talade också om att det var när man var utanför eller att man blir slagen. Intressant är att många menar att anledningen till att man blir mobbad är att man är annorlunda, ful eller konstig. Detta är något som tidigare forskning menar inte stämmer, då de menar att utseende inte har någon större betydelse när de kommer till mobbning. Det eleverna har svarat stämmer bra överens med hur forskare definierar begreppet mobbning där den vanligaste formen är att trycka ner någon verbalt. I den tidigare forskning som gjorts talar man om att killar mobbar på ett mer direkt sätt, medan tjejer är mer indirekta. Detta är något jag inte fick fram i min undersökning, där både killar och tjejer svarar att de blivit retade, slagna och utfrysta. Generellt sett ser jag inga större skillnader i svaren när det kommer till kön och ålder. Enligt Eriksson et al 2002 är mobbning trakasserier som en starkare person utsätter en svagare person för. Denna uppfattning bekräftas av de tillfrågade som upplever mobbaren som en stark person. Dock är, enligt den studie som jag tar upp i min kunskapsbakgrund där man undersökt drygt finska ungdomar, depression och oro lika vanligt hos mobbaren som hos offret. Enligt min undersökning är den vanligaste anledningen till att man mobbar att man vill ha makt, att man mår dåligt eller att man vill vara populär. Olweus beskriver mobbaren som ensam med väldigt få vänner. I min undersökning går åsikterna isär huruvida mobbaren är ensam eller har många vänner. Majoriteten av de tillfrågade eleverna tror att mobbaren struntar i andra, något som stämmer överens med Olweus teori om att mobbaren har brist på medkänsla. Även inom forskningen går åsikter om mobbaren isär. Majoriteten av eleverna tror att man känner sig ensam om man blir mobbad, samtliga menade också att man kände sig svag. Inom forskningen diskuterar man om svagheten är ett resultat av mobbningen eller om man redan innan var svag. Den sociala identitets teorin utgår från att det är i gruppen som ens identitet fastställs och många av de tillfrågade tror att de mobbade känner sig svaga, ensamma och inte trivs i skolan. Man talar också inom forskningen om passiva och provocerande offer. I undersökningen framkom det att några elever tror att de blir mobbade för att de är 31

33 kaxiga och ger igen. Andra har svarat att de tror att de blir mobbade för att de är annorlunda. Nästan 30 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de blivit mobbade. Av frågeställningen framgår inte om detta är mobbning enligt de definitioner jag valt att ta med eftersom det av svaren inte framgår om det inträffade var en engångshändelse eller något som sker kontinuerligt. Emellertid kvarstår det faktum att 30 procent uppger att de känt sig mobbade. Något som kom upp under min undersökning var att flera elever menade att man kan bli mobbad på andra ställen än i skolan, till exempel av sina föräldrar. Flera elever svarade också att man kan bli mobbad av sina lärare. I skolverkets undersökning om attityder till skolan framkommer att 2 procent av eleverna känner sig mobbade av sina lärare minste en gång i veckan. I min undersökning framkommer det inte någonstans att elever känt sig mobbade av sina lärare. Tidigare forskning menar på vikten av att man som lärare använder sin makt på rätt sätt. Läraren spelar en ytterst viktigt roll när det kommer till arbetet att motverka mobbning och det framkommer tydligt i undersökningen att de tillfrågade eleverna tycker att det är viktigt att läraren är tillgänglig. Av undersökningen framkom dock att en majoritet av eleverna själv skulle försöka stoppa mobbningen innan de tillkallade en lärare. Detta går inte helt i linje med vad tidigare forskning säger om att många elever inte vågar stå upp mot mobbaren. Man talar också inom forskningen om vilken viktig roll de runt omkring mobbningen har och enligt min undersökning skulle majoriteten av eleverna stoppa mobbningen om de såg det. När barnen själv fick skriva ner regler för hur de tycker att man ska vara i skolan var det många som tyckte att man skulle låta alla vara som de var. Många tyckte också att det var svårt att komma på vad de skulle skriva och flera av dem räckte upp handen och bad om hjälp. 32

34 8. Diskussion Att få ta del av barnens tankar kring mobbning har väkt en del frågor hos mig. Påståendet att mobbaren är en stark person kan diskuteras. Frågan är om en person som är stark måste tycka ner andra för att bli populär. Intressant är om man egentligen ska se både mobbare och den som mobbar som offer. Identitetsteorin talar om att man anpassat sig efter de roller som omgivningen förväntar sig att man har. Jag tror att detta är ytterst aktuellt då det kommer till mobbning. Något som också är intressant i den här frågan är diskussionen om vi födds med vår identitet eller om det är en process som hela tiden pågår. Jag anser att det är tydligt att den som mobbar inte mår bra. Det är också viktigt att skilja på när barn är dumma mot varandra eller när det handlar om ren mobbning. Många barn kan nog säga saker som sårar utan att det för den delen handlar om mobbning. Något som jag anser är väldigt positivt är att många av barnen skulle ingripa om de såg att någon blev mobbad. Jag anser att i arbetet kring mobbning måste man involvera alla i klassen, inte bara mobbare och offer. De runt omkring kan göra en stor skillnad när det kommer till att stoppa mobbningen. De framgick också i undersökningen att de flesta elever skulle försöka stoppa mobbningen innan de kallade på en vuxen. Därför är det så viktigt att lärare är närvarande på rasten. I undersökningen framkom att det fanns en hel del elever som upplevt att de känt sig mobbade. Barnen var väldigt öppna i sina svar, och detta tolkar jag som ett bevis på att enkäter är ett bra sätt att få reda på hur stämningen i klassen är. De berörda lärarna var väldigt positiva till min undersökning och ville läsa barnens svar. Att lärarna också är involverade i undersökningen anser jag är en förutsättning om man ska göra en undersökning om mobbning. Många av barnen berättade väldigt öppet om vad de upplevt och de ska inte känna att de har berättat och öppnat upp sig utan att det händer något. Enkätundersökningar bör vara något som finns på varje skola. Något man kan diskutera är om även föräldrarna ska få ta del av denna undersökning. Jag anser att även föräldrarna kan spela en stor roll i arbetet mot mobbning, framför allt som att mobbning sker på andra ställen än i skolan. Ett nära samarbete med hemmet underlättar då det kommer till att hanterar de problem som kan uppstå i skolan. 33