Att utveckla en tvärvetenskaplig civilingenjörsutbildning

Transkript

1 Att utveckla en tvärvetenskaplig civilingenjörsutbildning en formativ utvärdering av programmet System i teknik och samhälle Kvalitet och utvärdering Christina Björkman Annika Lundmark Jörgen Nissen December

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...4 SAMMANFATTNING UTBILDNINGEN OCH DESS FRAMVÄXT Introduktion Utgångspunkter Innehåll Tekniska fördjupningar Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningens utformning Arbetsmarknad 12 2 SYFTE Syftet med utvärderingen Syftet med rapporten Rapportens struktur 14 3 UNDERLAG FÖR RAPPORTEN Enkäter Övrigt underlag Bearbetning och redovisning 16 4 HUR HAR UTBILDNINGEN FUNGERAT? Studentgruppens bakgrund och motivation Utbildningens struktur Utbildningens mål, systemperspektiv och tvärvetenskaplighet Utbildningens innehåll Pedagogiska former, examination och krav Helhetsomdömen om utbildningen Identitet civilingenjör och arbetsmarknad 34 5 LÄRDOMAR OCH DISKUSSION Praktiska problem STS-kollegiet Samläsning Är STS-programmet en civilingenjörsutbildning? Att både genomföra och utveckla nytt 40 BILAGA Mål och studieplan för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) 42 3

4 FÖRORD Målgrupp för denna rapport är ansvariga och lärare som är intresserade av planerings- och utvecklingsarbete av en ny, tvärvetenskaplig utbildning. Rapporten är också relevant för alla dem som redan är eller kommer att vara engagerade i civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS). I rapporten behandlas utvecklingsarbetet och genomförandet av STS-programmet de första två åren. Programmet startade hösten 2000 vid Uppsala universitet. I centrum för utbildningen står, som framgår av namnet, ett systemperspektiv. Utöver de ämnen som traditionellt ingår i civilingenjörsutbildningar, dvs. teknik, naturvetenskap och matematik, studerar teknologerna humaniora och samhällsvetenskap. De sistnämnda ämnesområdena utgör en tredjedel av utbildningen. Begreppet tvärvetenskap är mångtydigt. I rapportens titel och i rapporttexten används begreppet tvärvetenskap, trots att det kanske i många fall vore mer relevant att tala om mångvetenskap. Ett huvudskäl till att uttrycket tvärvetenskap används, är att detta begrepp är inarbetat och har använts i olika sammanhang när utbildningen utvecklats och diskuterats. Även de teknologer som studerar på programmet använder oftast begreppet tvärvetenskap, när de kommenterar utbildningens uppläggning eller innehåll. I rapporten redovisas den första teknologkullens synpunkter på de första två åren. Dessutom sammanfattas erfarenheter och reflexioner från programsamordnarna, diskussioner i programråd samt lärares erfarenheter och synpunkter. Rapportens inledande kapitel är skrivet av Jörgen Nissen (programsamordnare). Rapportens övriga innehåll svarar Christina Björkman (biträdande programsamordnare) och Annika Lundmark (chef för enheten för kvalitet och utvärdering) gemensamt för. Vår förhoppning är att de resultat och erfarenheter som redovisas skall kunna inspirera och underlätta utvecklingsarbetet med liknande tvärvetenskapliga utbildningar. Vi tror också att rapporten kan vara till nytta för alla dem som på olika sätt är eller kommer att vara engagerade i STS-programmet. Uppsala i januari Christina Björkman Annika Lundmark Jörgen Nissen 4

5 SAMMANFATTNING Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS) startade hösten 2000 vid Uppsala tekniska högskola, Uppsala universitet. I centrum står, som framgår av namnet, ett systemperspektiv. Syftet är att teknologen ska utveckla kunskap och förmåga att hantera, analysera, styra, modellera och utveckla stora sociotekniska system vilket uppnås genom en unik ämnesbredd. Utöver de ämnen som traditionellt ingår i civilingenjörsutbildningar, dvs. teknik, naturvetenskap och matematik, ingår humaniora och samhällsvetenskap i STS-programmet. De sistnämnda ämnesområdena utgör en tredjedel av utbildningen. Eftersom STS-programmet är en ny och annorlunda utbildning, ansågs det värdefullt att systematiskt följa och utvärdera programmets två första år. Ett viktigt inslag i utvärderingen har varit att kontinuerligt få teknologernas synpunkter på olika aspekter av utbildningen. Delar av utvärderingen, som huvudsakligen varit formativ, dokumenteras i denna rapport. Rapporten har strukturerats kring ett antal teman. För varje tema redovisas först resultaten från de enkäter som teknologerna besvarat Därefter sammanfattas teknologernas uppfattningar från andra källor än enkätunderlaget, reflexioner från programsamordnarna, diskussioner i programråd samt lärares erfarenheter och synpunkter. Det sammanfattande intrycket från utvärderingen är att utbildningen som helhet fungerar bra, framförallt dess innehåll och uppläggning. De mindre problem som finns handlar huvudsakligen om samordning, praktiska saker och vissa barnsjukdomar. En delvis ny kategori studenter tycks ha rekryterats till civilingenjörsutbildning. Bland annat är könsfördelningen mycket jämn. STS-teknologerna har stort intresse för tvärvetenskap och för studier inom de båda vetenskapsområdena. De har höga förväntningar på integration och helhetssyn. STS-teknologerna är positiva till utbildningens ämnesbredd och kombinationen av kurser. De uppfattar att en stor fördel med programmet är just dess mix av samhällsvetenskapliga/humanistiska kurser och tekniska/naturvetenskapliga kurser. På ett mer konkret plan har det dock ibland inneburit problem av olika slag, t ex beträffande samordningen mellan de olika ämnesområdena och kurserna. Inom utbildningen finns en stor variation av undervisnings- och examinationsformer. STSteknologerna har t ex litteraturseminarier och det förekommer inte heller salsskrivningar i alla ämnen. Detta har uppfattats positivt av teknologerna. STS-teknologerna menar att det finns ett behov av dem på arbetsmarknaden. De upplever emellertid en osäkerhet om framtida yrkesroller och arbetsuppgifter, framförallt då utbildningen är ny och ännu inte etablerad och välkänd. Inom utbildningen arbetar man med det s k STS-kollegiet som består av lärare som är verksamma inom utbildningen. Kollegiet har varit och är en av de viktigaste förutsättningarna i arbetet med att utveckla nya kurser och arbetsformer. Det ses också som ett betydelsefullt instrument för att etablera kontakter både inom och mellan vetenskapsområdena. I rapporten diskuteras dels principiella frågor, dels vissa praktiska och organisatoriska problem av relevans vid utveckling och genomförande av en tvärvetenskaplig utbildning. De erfarenheter som redovisas i rapporten är förhoppningsvis värdefulla också vid utvecklingsarbete med andra utbildningar som har ett tvärvetenskapligt innehåll och/eller integrerar olika pedagogiska kulturer. 5

6 1 UTBILDNINGEN OCH DESS FRAMVÄXT 1.1 Introduktion Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS) startade hösten 2000 vid Uppsala universitet. 1 I centrum står, som framgår av namnet, ett systemperspektiv. Syftet är att teknologen ska utveckla kunskap och förmåga att hantera, analysera, styra, modellera och utveckla stora sociotekniska system vilket uppnås genom en unik ämnesbredd. Teknik är systemisk. Tekniska produkter (eller artefakter) som broar, mikroprocessorer eller vattenturbiner fungerar inte isolerat utan deras prestanda och effektivitet påverkas av de större system i vilka de ingår. Broarnas effektivitet är beroende av vägarnas och fordonens, mikroprocessorernas av mjukvarans, vattenturbinernas av eldistributionens. Och vice versa. Modellanvändning är central för att beskriva och analysera ett system. För tekniska beskrivningar av system, både dess ingående delar och systemet som helhet, används ofta olika typer av matematiska modeller. Andra exempel på modeller är verbala och fysiska modeller. Systemen påverkas av mer än själva tekniken. Sociala, politiska och ekonomiska omständigheter sätter gränser för teknisk prestanda och effektivitet. Lagar och regelsystem bestämmer i viktiga avseenden teknikutvecklingen. Politiska förhållanden kan förändra kostnadseffektiviteten för t ex energiteknik och göra den olönsam, militära intressen kan driva fram nya tekniska lösningar som får bred användning inom det civila samhället etc. Konsumenter använder dessutom teknik på oväntade sätt och förändrar dess ursprungliga funktion. Hobbyelektronikens betydelse för persondatorns utveckling är ett exempel på detta. Tekniken är alltså invävd i samhället och av den anledningen talar man ofta inte bara om tekniska utan om sociotekniska system. Ett tekniskt system kan beskrivas sociotekniskt, genom att beakta de sammanhang där systemet ingår, och de icke-tekniska faktorer som påverkas av och påverkar systemet. En socioteknisk beskrivning omfattar alltså både tekniska och sociala aspekter. För att lägga grunden till en socioteknisk kompetens har det varit nödvändigt att utöver ämnen som traditionellt ingår i civilingenjörsutbildningar, dvs. teknik, naturvetenskap och matematik, också inkludera humaniora och samhällsvetenskap i civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle. De sistnämnda ämnesområdena utgör en tredjedel av utbildningen. Systemperspektivet är det övergripande temat i utbildningen. Det är utgångspunkten för en fördjupad förståelse av tekniken och av dess funktion i samhället; det knyter samman studiet av teknik/naturvetenskap och samhällsvetenskap/humaniora. Det är också utgångspunkten för en breddning av ingenjörskompetensen inte bort från tekniken utan mot en teknisk kompetens som inbegriper förmågan att analysera sambanden mellan teknikutveckling och teknikanvändning. Utbildningens innehåll spänner över vetenskapsområdena naturvetenskap/teknik respektive humaniora/samhällsvetenskap, det senare dessutom över två fakulteter, den historiskfilosofiska och den samhällsvetenskapliga. Programmet innebär att olika utbildningstraditioner och pedagogiska kulturer måste mötas för att utveckla något gemensamt nytt. 1 Inom Uppsala Tekniska Högskola (UTH), som är en del av Uppsala universitet, finns förutom STSprogrammet åtta andra civilingenjörsutbildningar (bioinformatik, energisystem, informationsteknologi, kemiteknik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik, teknisk fysik och teknisk fysik med materialvetenskap) och fyra högskoleingenjörsutbildningar (byggteknik, elektroteknik, kemiteknik och maskinteknik). 6

7 Erfarenheter från programmets utvecklingsarbete bör vara av intresse för kommande projekt över ämnes-, institutions-, fakultets- och vetenskapsområdesgränser. Erfarenheterna är av principiellt intresse ur ett utvärderingsperspektiv, dvs för framtida pedagogiskt utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i formativa utvärderingar. 1.2 Utgångspunkter De första idéerna till en utbildning som kombinerade teknik och naturvetenskap med humaniora och samhällsvetenskap väcktes Det var universitetets nuvarande rektor, Bo Sundqvist (då dekanus för den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten) och Rolf Torstendahl, dekanus för den dåvarande historisk-filosofiska sektionen som var initiativtagare. Förutsättningarna för att förverkliga en sådan utbildning ansågs som goda då Uppsala tekniska högskola, med sina ingenjörsutbildningar, var väl integrerad inom universitetet. Utvecklingsarbetet påbörjades under hösten Hösten 1998 tillsattes en liten arbetsgrupp som gavs relativt fria händer att utveckla ett utbildningsförslag. 2 Enligt direktiven skulle utbildningens naturvetenskapliga och tekniska innehåll vara tillräckligt omfattande för att de studerande skulle kunna betraktas som civilingenjörer (ca poäng angavs som ett riktmärke för denna del). Den humanistiska och/eller den samhällsvetenskapliga delen borde omfatta ca poäng. Krav på pedagogisk förnyelse betonades också. En av de mest angelägna utmaningarna var att inom ramen för en civilingenjörsutbildning integrera olika ämnestraditioner på ett fruktbart sätt. Målsättningen ställdes högt: teknologerna skulle efter utbildningen uppfatta det berättigade i såväl tekniska/naturvetenskapliga som humanistiska/samhällsvetenskapliga kunskapsintressen, förklaringsmodeller och metoder. Tre faktorer kom att framstå som centrala för att nå detta mål: 1. de tekniska/naturvetenskapliga och de humanistiska/samhällsvetenskapliga delarna borde innehållsmässigt påverkas av varandra för att stödja och motivera integrationen 2. den humanistisk/samhällsvetenskapliga delen borde i likhet med den teknisk/naturvetenskapliga delen innebära en fördjupning 3. integrationen borde utformas så att de olika ämnestraditionernas behov ömsesidigt skulle tas tillvara och inte genom en ensidig anpassning av humaniora och samhällsvetenskap till civilingenjörsutbildningarnas traditionella innehåll och uppläggning. Nedan redovisas hur överväganden rörande dessa faktorer på olika sätt legat till grund för viktiga ställningstaganden och principer för utbildningens utformning. 1.3 Innehåll 3 Utbildningens övergripande inriktning mot system har redan presenterats. Kanske är det omfattande inslaget av humaniora och samhällsvetenskap det mest iögonfallande och det som kommer till uttryck i ett tillägg till utbildningens namn som ofta användes under de första åren: en utbildning till humanistingenjör. Under utvecklingsarbetet framstod det som oerhört viktigt att finna ett övergripande perspektiv för att undvika att utbildningen skulle 2 I arbetsgruppen ingick Christina Björkman, tekn.lic., (nu biträdande samordnare), Inst. för informationsteknologi, Måns Ehrenberg, professor, Inst. för cell- och molekylärbiologi, Jörgen Nissen, fil.dr., (nu samordnare), Inst. f. informationsteknologi (tidigare Pedagogiska inst., projektledare), samt Sven Widmalm, docent, Avd. för vetenskapshistoria, Inst. för idé- och lärdomshistoria. Samtliga är fortfarande verksamma i utbildningen. 3 Fyllig information om STS-programmet finns på web-adressen: 7

8 falla sönder i olika delar. Risken var annars att STS-programmet kom att framstå som en civilingenjörsutbildning där stora delar av det traditionella innehållet saknades och var utbytt mot humaniora och samhällsvetenskap utan koppling till naturvetenskap/teknik. Av detta skäl övergavs tidigt tanken på att utgå ifrån ett av de befintliga civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet. Detta ledde till valet av ett systemperspektiv som programmets röda tråd. Jämför avsnitt 1.1. Valet av system som övergripande inriktning för programmet motiverades också av den pågående teknik- och samhällsutvecklingen. Det finns många exempel på att olika tekniska och sociala (samhälleliga) system kopplas ihop i nätverk och att nya kvaliteter därmed uppstår. Systemaspekter uppmärksammas redan idag i tekniska utbildningar. Unikt för det aktuella programmet är framför allt att system uppmärksammas både ur tekniskt och samhälleligt perspektiv. Unik är också målsättningen att påvisa hur tekniska och samhälleliga system växelverkar i den historiska processen. Syftet är att STS-teknologerna ska få redskap att förstå, befrämja och dra nytta av denna växelverkan. Inom teknik och naturvetenskap belyses system med hjälp av matematiska verktyg och modeller, statistik, systemteknik, datavetenskap, kemi och biologi. I de humanistiska och samhällsvetenskapliga kurserna är det övergripande temat olika system- eller nätverksteorier för att beskriva och analysera de komplexa förhållanden som gäller för t ex teknikutveckling, teknikspridning, stora sociotekniska system eller företagsrelationer. Den ämnesmässiga fördelningen av utbildningens innehåll ser ut enligt nedan. Programmets uppläggning i stort framgår av figur 1på nästa sida. Se även bilaga 1, där utbildningens mål och studieplanen för 2002/2003 finns. Introduktionskurs Matematik Systemteknik Datavetenskap Biologi/kemi Humaniora/samhällsvetenskap, gemensamt block Fördjupning inom teknik/naturvetenskap Fördjupning (ämnesmässig) inom humaniora/samhällsvetenskap Examensarbete Totalt 5 p 30 p 15 p 15 p 10 p 45 p 25 p 15 p 20 p 180 poäng De obligatoriska kurserna omfattar 115 poäng. 8

9 Figur 1 Programmets struktur i stort. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Introd.kurs 5p Kemi 5p Matematik 10p Samhällsvet/ Samhällsvet/ Systemteknik 15p humaniora 20p humaniora 15p Humaniora 10p Matematik 10p Matematik 10p Samhällsvet. eller humaniora 15p (varav uppsats 10p) Datavetenskap 5p Datavetenskap 10p Biologi 5p Teknisk fördjupning 25p Examensarbete 20p Det första året består av lika delar tek/nat- och hum/sam-kurser. Under det andra och tredje året kommer teknik och naturvetenskap att dominera. Det tredje årets sista termin väljer teknologen fördjupningsämnen inom både teknik och humaniora/samhällsvetenskap. Det fjärde året ska de studerande fullfölja en 10-poängsuppsats med omfattning och djup motsvarande C-nivå inom ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne, men med en annan grund än vad som är brukligt. Utbildningen avslutas med ett examensarbete inom teknik. 1.4 Tekniska fördjupningar De första 2,5 åren är gemensamma och syftar till att teknologen ska utveckla ett grundläggande systemperspektiv, vilket inkluderar t ex grundkurser i matematik. Inför det tredje årets sista termin väljer teknologen dels teknisk fördjupning, dels inom vilket humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne de vill fördjupa sig (se nedan). För tillfället finns två olika möjligheter till teknisk fördjupning inom programmets ram, teknologerna kan dock med vissa begräsningar utforma ett eget alternativ. De två fördjupningarna är Biologiska system respektive Informationsteknologi. Den förstnämnda syftar till fördjupade insikter i hur dynamiska nätverk anpassar sig till omgivningen genom snabb (adaption) eller långsam (evolutionär) inlärning. I den andra studeras olika aspekter och typer av system, såsom styrning av system, datorbaserade informationssystem samt människans interaktion med datorsystemen. Civilingenjörsutbildningar i Sverige avslutas med ett examensarbete omfattande tjugo poäng. Arbetet ligger på D-nivå. 1.5 Humaniora och samhällsvetenskap Arbetsgruppen fann det angeläget att utbildningen också skulle ha en fördjupning inom humaniora och samhällsvetenskap. Ett skäl var att man ansåg att teknologerna lättare skulle nå målet att uppfatta det berättigade i såväl tekniska/naturvetenskapliga som humanistiska/ samhällsvetenskapliga kunskapsintressen, förklaringsmodeller och metoder om en ämnesfördjupning ingick. En annan utgångspunkt var att studierna i ett civilingenjörsprogram allmänt anses vara mest krävande i början av utbildningen (de första 2 3 åren) för att sedan bli både mindre betungande och framför allt mer inspirerande. Med humaniora och samhällsvetenskap förhåller det sig i vissa avseende tvärtom. De första årens studier uppfattas vanligen som 9

10 mindre betungande medan många studenter kan intyga att de arbetar mycket intensivt med sina uppsatser på C- eller D-nivå. Vanligen finner de också dessa mer inspirerande än studierna på de tidigare nivåerna. Det ansågs därför viktigt att teknologerna gavs möjlighet att fördjupa sig inom båda områdena. Det är ofta först på fördjupningsnivå som studenterna på allvar kan förstå svårigheterna, lockelsen och värdet av det aktuella kunskapsområdet. 4 Hur skulle man uppnå fördjupning inom ramen 60 poäng humaniora och samhällsvetenskap? Två lösningar kom att diskuteras mer än andra. En var ett specialutvecklat block för denna utbildning och den andra var att ägna hela utrymmet åt studier inom ett (inom vissa gränser valfritt) humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Den senare modellen övergavs av flera skäl. Den skulle omöjliggöra en gemensam fokusering på sociotekniska system och skulle också försvåra en schemamässig integration av utbildningens olika ämnen. Ur ett systemperspektiv bedömdes som betydligt lämpligare att ägna 60 poäng åt studier i det mångvetenskapliga området teknik- och vetenskapsstudier (Science and Technology Studies, STS 5 ). Inom detta område har under mer än trettio år relationerna mellan teknik och samhälle, och hur de påverkar varandra i båda riktningarna, studerats. Teknik- och vetenskapsstudier som vetenskapligt fält är inte baserat inom någon traditionell enskild disciplin utan återfinns inom en rad olika akademiska områden: antropologi, historia, ekonomi och sociologi mm. Det kan understrykas att området numera anses väl etablerat med erkänd forskning, vetenskapliga organisationer samt tidskrifter. 6 Olika typer av organisationer för undervisning och forskning inom området återfinns såväl nationellt som internationellt vid många tekniska högskolor, t ex MIT (Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA), men också vid många universitet. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga delen består alltså av ett för utbildningen speciellt utvecklat block med en progressiv karaktär. Inom blocket sker en successiv fördjupning så att teknologerna det fjärde året kan fullfölja ett självständigt arbete på 10 poäng med omfattning och djup motsvarande C-nivå inom ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne. Innehållet fokuseras mot teknikområdet för att ge teknologerna en bred förståelse av teknikens villkor i samhälle och näringsliv. Utformningen av hum/saminnehållet innebär att en bredare teknikdefinition som tar hänsyn till att teknik och tekniska system är produkter av mänsklig verksamhet och utgör delar av sociala strukturer blir en del av civilingenjörens tekniska kunnande. Detta ger teknologerna en kompetens som är relevant för deras framtida yrkesroll. Tre viktiga aspekter av detta är: att teknologerna tillgodogör sig en kunskapsmassa som är relevant för deras arbete som civilingenjörer att de tränas i kritiskt tänkande och analys att de får träning i muntlig och skriftlig framställning. 4 Humanistiska och samhällsvetenskapliga inslag har i ökande grad kommit att införas i de flesta av landets civilingenjörsutbildningar. En erfarenhet är att det har varit svårt att integrera de nya kurserna så att de framstår som givande. Det rör sig dock i sammanhanget om så små volymer genomfört uteslutande på utbildningarnas traditionella villkor, vilket passar humaniora och samhällsvetenskap dåligt att dessa erfarenheter i realiteten har mycket liten bäring på STS-programmet. Se vidare Nissen, J. 1998: MTS- humaniora och samhällsvetenskap för ingenjörer, Att lappa och laga eller bygga nytt? publicerad i Mårdsjö, K. (red) 1998: Människa teknik samhälle i högre teknisk utbildning, Institutionen för systemteknik, LiTH-ISY-R-2062, Linköpings universitet. 5 Förkortningen för utbildningen System i teknik i samhälle är STS. Detta har oavsiktligt blivit detsamma som förkortningen för Science and Technology Studies. När förkortningen STS används framgår det av sammanhanget vilken innebörd som avses. 6 För en introduktion till teknik- och vetenskapsstudier se t ex Jasanoff, S. m fl (red) 1995: Handbook of Science and Technology Studies, London: SAGE Publications. 10

11 Det humanistiska och samhällvetenskapliga blocket består av två delar, en gemensam del omfattande 45 poäng samt 15 poäng fördjupning. Den gemensamma delen byggs upp av kurser i företagsekonomi, ekonomisk-historia, filosofi (vetenskapsteori), kulturgeografi, idéoch lärdomshistoria (vetenskapshistoria), historia och statsvetenskap (kvantitativ metod). Ett väsentligt inslag i blocket är humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder och arbetssätt. Fördjupningsdelen genomförs inom ett valt ämne och består dels av en kurs i teori och metod (5 poäng) dels en uppsats (10 poäng) med omfattning och djup motsvarande C-nivå. Teknologerna kan för närvarande välja mellan följande ämnen: ekonomisk-historia, filosofi, företagsekonomi, historia, idé- och lärdomshistoria samt kulturgeografi. Valet av dessa ämnen styrdes av en ambition att i första hand samarbeta med ämnen vid Uppsala universitet som idag bedriver en stabil forskning inom teknik- och vetenskapsstudier. Därigenom kan en forskningsanknytning säkerställas. 7 Den ovan beskrivna modellen för fördjupning bygger på ett ämnesövergripande samarbete inom humaniora och samhällsvetenskap. Härigenom uppnås en möjlighet för teknologerna att skriva en uppsats med fördjupning såväl inom aktuellt ämne som inom teknik- och vetenskapsstudier. Genom denna konstruktion utgör STS-programmet landets första regelrätta grundutbildning (60 poäng) i teknik- och vetenskapsstudier. Det kan tilläggas att efter utbildningens start utreds, på uppdrag av rektor, möjligheterna av att inrätta ett centrum för forskning inom teknik- och vetenskapsstudier i Uppsala. 1.6 Utbildningens utformning I direktiven ingick också att pedagogisk förnyelse skulle äga rum. För STS-programmets övergripande systemperspektiv befanns det viktigt att båda vetenskapsområdena introducerades tidigt i utbildningen. Det första året består därför till lika delar av teknik/matematik och humaniora/samhällsvetenskap som dessutom läses parallellt. För att underlätta integration består utbildningen nästan uteslutande av 5-poängskurser och vanligen läses två kurser samtidigt. 8 Detta sågs som en kompromiss mellan å ena sidan civilingenjörsutbildningar där man har kurser om 2 10 poäng, och där upp till fyra kurser kan läsas samtidigt, och å andra sidan humaniora och samhällsvetenskap som vanligen arbetar med kurser om 20 poäng upplagda som heltidsstudier. En stor del av de kurser som ingår i programmet är nya, eller omarbetade, vilket erbjuder möjligheter till pedagogisk utveckling. Det är väl känt att humaniora och samhällsvetenskap av statsmakterna tilldelas väsentligt lägre anslag för grundutbildning än teknik och naturvetenskap. Då programmet planlagts så att teknologerna under stor del av utbildningen samtidigt läser kurser från de båda vetenskapsområdena skulle alltför stora resursskillnader vara omöjligt. Ersättningen till humaniora och samhällsvetenskap är därför högre än brukligt och ligger på samma nivå som för vissa ämnen inom teknik och naturvetenskap. 9 Avsikten med denna högre ersättning är inte att den enbart ska resultera i ökad undervisningsvolym utan, vilket är viktigare, också i ökade krav på studenterna (jämfört med vad som vanligen 7 Att en del ämnen som vanligen betraktas som framträdande inom teknik- och vetenskapsstudier inte ingår, är med andra ord en konsekvens av att de aktuella institutionerna i Uppsala inte bedriver forskning inom området. 8 Denna modell har dock inte genomförts fullt ut, bl a för att möjliggöra samläsning med andra civilingenjörsprogram. 9 Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet tillämpar sedan några år ett resursfördelningssystem som innebär att ersättningsnivån varierar mellan olika ämnen. Man skiljer t ex på ersättningen till biologi, fysik, geovetenskap, teknik, datavetenskap och matematik. 11

12 gäller för hum/sam-kurser på A- och B-nivå). Med den högre ersättningen följer också kravet att de medverkande humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna ska pröva och utveckla nya pedagogiska former. Utbildningens övergripande innehåll och ingående kurser utvecklades av den ursprungliga arbetsgruppen kompletterad med några personer. Beträffande frågor rörande integration och pedagogisk utveckling valdes en annan väg. Det fanns en övertygelse om att sådana frågor måste utvecklas och lösas av de lärare som själva är ansvariga för undervisningen. Redan innan utbildningsstarten bildades STS-kollegiet som består av lärare som är verksamma inom utbildningen. Kollegiet träffades första gången hösten 1999 och utbildningen startade hösten Innan utbildningsstarten bedrevs det gemensamma arbetet vid tre heldags seminarier (internat) samt sju halvdagsseminarier. Kollegiet bedöms som mycket viktigt för utbildningens utveckling men träffas inte längre lika intensivt. Under läsåret 2002/2003 kommer det att träffas två-tre halvdagar. Arbetet bedrivs huvudsakligen termins/årsvis, ämnesvis eller i hela lärargruppen. Även teknologer deltar i kollegiet. Pågående kurser följs upp i kontinuerliga så kallade kursråd bestående av en grupp teknologer, lärare i de löpande kurserna samt en av programsamordnarna. Lärare från nyss avslutade och kommande kurser är också inbjudna till kursråden. Utöver kursråd genomförs sedvanliga kursvärderingar efter varje kurs. 1.7 Arbetsmarknad I ett tidigt skede av utvecklingsarbetet togs kontakter med representanter för arbetsmarknaden. Reaktionerna var mycket positiva. Uppfattningar som framfördes var bl a att den kompetens som STS-programmet skulle ge, motsvarades av behov hos arbetsmarknaden. Vid den tidpunkt då utbildningen utvecklades var också arbetsmarknaden för civilingenjörer generellt mycket god. De bedömningar som gjordes i arbetet med programmets utveckling i relation till arbetsmarknaden sammanfattas mer konkret nedan. Civilingenjörer med examen från STS-programmet får en kompetens som har bäring på flera områden. Den starka inriktningen mot systemteknik ger djup förmåga att arbeta med både tekniska och tvärvetenskapliga applikationer, där modellering, analys och styrning av system är väsentliga. Vi ser i dag en stark ökning i användandet av dessa metoder inom många olika områden, inkl icke-tekniska. Beroende på val av teknisk fördjupning får teknologerna också fördjupad kompetens inom informationsteknologiska eller biologiska system. De samhällsvetenskapliga och humanistiska inslagen i utbildningen utgör en bra grund för ledande funktioner inom den typ av tvärvetenskapligt projektarbete som idag blir allt vanligare på företag och offentliga institutioner. Det är då en fördel att teknologerna har kunskaper inom några av de mest expansiva teknikområdena. Lika viktigt är att de kombinerar denna tekniska kompetens med en bred förståelse av teknikimplementeringens problematik. Kombinationen kommer att göra dem lämpade att fylla både interna ledningsfunktioner och att hantera externa relationer till andra företag, till konsumenter eller till den politiska sfären. Ambitionen har varit att öppna flera olika utvecklingsmöjligheter för teknologerna. De skall få fördjupade kunskaper inom ett par expansiva teknikområden som gör dem kompetenta att gå ut på den mer tekniska arbetsmarknaden. Samtidigt skall de grundläggande kunskaperna om hur teknik utvecklas och fungerar i företag och samhälle göra dem lämpade att administrera och leda teknikutveckling och annan teknikhantering. 12

13 2 SYFTE 2.1 Syftet med utvärderingen Eftersom STS-programmet är en ny och annorlunda utbildning, ansågs det värdefullt att systematiskt följa och utvärdera programmets två första år. Det bedömdes också som viktigt att det fanns inslag av STS-extern utvärdering. Detta ledde till ett samarbete med enheten för kvalitet och utvärdering, som i samverkan med programledningen planerat och genomfört relativt omfattande delar av utvärderingen. Ett viktigt inslag i utvärderingen har varit att kontinuerligt få teknologernas synpunkter på olika aspekter av utbildningen. Resultat och diskussioner i föreliggande rapport redovisar huvudsakligen den första teknologkullens synpunkter på de första två åren av programmet. Detta innebär givetvis en begränsning jämfört med om det hade varit möjligt att även inbegripa de teknologgrupper som påbörjade programmet 2001 och Resultaten som redovisas i rapporten, och som till stor del ger en mycket positiv bild av utbildningen och teknologerna, kan till någon del ha influerats av att STS är en ny utbildning. De STS-teknologer som började utbildningen hösten 2000 har fått uttrycka sina synpunkter vid relativt många tillfällen under de första två åren. Uppgifter har insamlats genom flera olika metoder: enkäter, informella samtal, kursvärderingar, kursråd, studentuppsatser och gruppintervjuer. Utvärderingens syfte har huvudsakligen varit formativt. De resultat som kontinuerligt framkommit har framför allt använts av programsamordnare, programråd och kollegiet i det konkreta utvecklings- och planeringsarbetet. Detta betyder att den redovisning av teknologernas synpunkter och programansvarigas och lärares reflexioner som görs i föreliggande rapport endast utgör en översiktlig sammanfattning av den formativa utvärderingen. 2.2 Syftet med rapporten Rapporten syftar till att i efterhand dokumentera delar av den formativa utvärderingen. Den kan också utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med STS-programmet. Dessutom bör de erfarenheter som redovisas i rapporten förhoppningsvis vara värdefulla också vid utvecklingsarbete med andra utbildningar som har ett tvärvetenskapligt innehåll och/eller integrerar olika pedagogiska kulturer. Syftet med denna rapport är således både snävare och vidare än själva utvärderingen som sådan. Snävare så tillvida att resultaten från ett mycket omfattande empiriskt material endast beskrivs översiktligt i anslutning till ett antal teman. Vidare i bemärkelsen att en diskussion av resultaten förs utifrån ett planeringsperspektiv i form av reflexioner kring de teman som behandlas i rapporten, nämligen: 1. Studentgruppens bakgrund och motivation 2. Utbildningens struktur 3. Utbildningens mål, systemperspektiv och tvärvetenskaplighet 4. Utbildningens innehåll 5. Pedagogiska former, examination och krav 6. Helhetsomdömen om utbildningen 7. Identitet civilingenjör och arbetsmarknad. 13

14 2.3 Rapportens struktur I kapitel 3 sammanfattas vad som utgör det empiriska underlaget för rapporten. I resultatredovisningen, kapitel 4, beskrivs först resultaten från de enkäter som teknologerna besvarat vid sammanlagt sex tillfällen under de första två åren under respektive temarubrik. Dessa resultat kompletteras för varje tema under rubriken Övriga resultat och reflexioner. Underlaget för sistnämnda avsnitt är teknologernas uppfattningar från andra källor än enkätunderlaget, reflexioner från programsamordnarna, diskussioner i programråd samt lärares erfarenheter och synpunkter. I ett avslutande kapitel diskuteras under tematiska rubriker några frågeställningar som varit centrala under de första årens arbete med STS-programmet. 14

15 3 UNDERLAG FÖR RAPPORTEN 3.1 Enkäter STS-teknologerna har vid sammanlagt sex olika tillfällen fått bedöma olika aspekter av utbildningen. Se figur 2. Figur 2 Schematisk bild som visar när teknologerna besvarat de sex enkäterna. Enkät 1 Enkät 3 Enkät 4 Enkät 5 Enkät 6 Enkät 2 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 I de flesta enkäter finns frågor som berör: Frågor om motivation och grad av säkerhet i valet av STS-programmet Utbildningens innehåll och uppläggning, bl a intresse för olika ämnen/ämnesområden upplevd svårighet med olika ämnen/ämnesområden Arbets- och examinationsformer samt krav För- och nackdelar med parallelläsning av kurser, samt Sammanfattande omdömen om utbildningen. Dessutom finns i de olika enkäterna ytterligare frågor som bedömts vara relevanta ur ett planeringsperspektiv vid den aktuella tidpunkten. För var och en av de sex enkäterna finns en sammanfattande intern rapport som använts av programledningen i det kontinuerliga arbetet med utbildningen. 3.2 Övrigt underlag Underlaget för avsnitten Övriga resultat och reflexioner består av flera olika typer av empiriskt material som summerats i form av sammanställningar, minnesanteckningar o dyl: Kursvärderingar. Kursråd som kan beskrivas som tillfällen för formativ utvärdering av pågående kurser. Se kapitel 1. Muntlig utvärdering i slutet av år 1, dvs i slutet av vt 2001, som genomfördes genom att teknologerna först diskuterade sina erfarenheter i mindre grupper. Samtalen berörde tre teman: erfarenheter från år 1, identiteten som STS-teknolog samt framtiden. En sammanfattning skedde därefter i halvklassgrupper under ledning av en av programsamordnarna och en universitetsintern men STS-extern pedagogisk konsult. 15

16 Vid tre tillfällen i början av utbildningen, efter introduktionskursen och inför åk 2 har teknologerna skrivit ner sina reflexioner kring utbildningen och dess innehåll. Informella samtal har kontinuerligt förts med teknologerna. Samtalen har rört allt från studenternas reflexioner och frågor om kurser och utbildningen som helhet till de problem olika studenter velat diskutera. Involverade lärares reflexioner kring sina erfarenheter i samband med undervisningen, särskilt utifrån att STS-programmet är ett nytt och annorlunda civilingenjörsprogram. Diskussioner och arbete i STS-kollegiet. Arbete i programråd, arbetsutskott samt arbetsgrupper för programmets fortsatta utveckling. Reflexioner från programsamordnare och biträdande samordnare. (Den person som i praktiken fungerat som biträdande programsamordnare har i en del sammanhang benämnts coach.) Dessutom har även de teknologer som började programmet 2001 respektive 2002 fått besvara den bakgrundsenkät som genomfördes med den första kullen STS-teknologer på programmet höstterminen Bearbetning och redovisning Enkätdata har successivt bearbetats och redovisats i separata rapporter (sammanlagt sex rapporter, en för varje enkät). I föreliggande rapport redogörs översiktligt för ett antal aspekter av intresse vid ett mer övergripande perspektiv på utvecklingsarbetet och teknologernas synpunkter. Resultaten för frågor som förekommit i flera av enkäterna har därför beskrivits integrerat och jämförande eller i sammanfattande form. Detta betyder att teknologernas åsikter i många konkreta frågor utelämnats i nedanstående framställning. Resultaten redovisas framför allt genom att presentera svarsfördelningar för ett urval centrala frågor. Analyser av eventuella samband mellan frågor och jämförelser mellan olika undergrupper har gjorts i några fall. För att underlätta jämförelser mellan svarsfördelningar för olika enkäter, har dessa huvudsakligen redovisats som procentuella andelar, trots att svarandegruppen inte i någon enkät varit större än 36 teknologer. Ett skäl till detta är att antalet svarande varierar mellan de sex enkäterna (mellan 30 och 36). Det empiriska material som beskrivits ovan i avsnitt 3.2 har analyserats och det kompletterar teknologernas synpunkter såsom de uttrycks i enkäterna. 16

17 4 HUR HAR UTBILDNINGEN FUNGERAT? 4.1 Studentgruppens bakgrund och motivation Höstterminen 2000 antogs 36 studenter (till 30 platser). Det var drygt två förstahandssökande per plats. Söktrycket till STS-programmet var därmed det högsta bland civilingenjörsprogrammen i Uppsala detta år. Från och med höstterminen 2001 utökades antalet platser till 60. Både ht 2001 och ht 2002 har det gjorts ett överintag på ca 10%. Söktrycket har även de två senaste åren varit drygt två förstahandssökande per plats. 10 Enligt enkätsvaren En majoritet förstahandsval Höstterminen 2000 började 36 teknologer sina studier på STS- programmet. Av dessa hade 31 studenter STS som sitt förstahandsval. Könsfördelningen var relativt jämn, 19 kvinnor och 17 män. Medianåldern var 21 år och endast två personer var äldre än 24 år. Något mer än hälften uppgav att de hade mellan ett halvt till ett och ett halvt års arbetslivserfarenhet. Ett fåtal hade betydligt längre arbetslivserfarenhet. Drygt tre fjärdedelar har läst naturvetenskapligt/tekniskt program på gymnasiet. Övriga har läst samhällsvetenskapligt program, som de sedan kompletterat. 11 Sju av de åtta studenter som kompletterat är kvinnor. Mer än hälften har studerat på högskola/universitet tidigare. 12 Viktigt att STS är ett civilingenjörsprogram För en stor del av teknologerna är det viktigt att STS är ett civilingenjörsprogram. I den första enkäten fick de ta ställning till påståendet för mig är det viktigt att STS-programmet är just en civilingenjörsutbildning. Mer än hälften instämmer helt eller i stort sett i detta påstående. Se figur 3. Drygt hälften skulle ha valt ett annat civilingenjörsprogram om STS inte funnits. Knappt två tredjedelar av männen har sedan lång tid tillbaka varit inriktade på att utbilda sig till civilingenjörer. För kvinnornas del är motsvarande andel ungefär en tredjedel. Figur 3 För mig är det viktigt att STS är just en civilingenjörsutbildning. Instämmer helt 42 Instämmer i stort sett 25 Instämmer något 25 Instämmer inte alls Procent 10 De två civilingenjörsprogram i Uppsala som har högst antagningspoäng är STS och molekylär bioteknik. 11 Detta är sannolikt en högre andel än för civilingenjörsprogram i allmänhet. 12 Detta är en relativt stor andel. Det är vanligt att civilingenjörsstudenter kommer ganska direkt från gymnasiet. 17

18 Intresse för tvärvetenskap Nästan alla svarande menar att utbildningens bredd och tvärvetenskapliga karaktär är ett motiv för utbildningsvalet. Ett annat motiv som nämns av flera är att utbildningen är nyskapande. Teknologernas svar i den första enkäten vittnar på flera sätt om tvärvetenskapliga intressen, med en övervikt av ämnen som inte är tekniska eller naturvetenskapliga. Ett undantag är matematik som många tycker sig vara duktiga i och intresserade av. STS-studenterna fick i den första enkäten ange dels de tre ämnen de anser att de lyckades bäst med i gymnasiet, dels de tre ämnen de var mest intresserade av. De ämnen som oftast nämns är svenska, matematik och engelska ( bästa ämnen) och svenska, historia och matematik (mest intressanta ämnen). I den första enkäten fanns också frågor om betydelsen av tidigare studier och arbetslivserfarenhet för studievalet. Det är framför allt tidigare studier som enligt teknologerna haft betydelse för valet av STS genom att de väckt intresse för tvärvetenskap och/eller nya ämnen som de tidigare inte läst. Hälften ungefär lika många män som kvinnor har tidigare bedrivit studier inom vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Betydligt färre (tio studenter, varav sju män) har tidigare studerat inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap. Grad av säkerhet i studievalet Vid flera tillfällen under de första två åren har teknologerna fått bedöma hur säkra de känner sig när det gäller valet av STS. Se figur Generellt kan sägas att en majoritet av STS-studenterna ger uttryck för att de är säkra eller ganska säkra på sitt studieval. En större andel av kvinnorna än av männen tycks vara säkra på sitt val, framför allt i slutet av termin 2 och 3. Andelen manliga teknologer som upplever sig säkra har som synes av figur 4 minskat från mitten av termin 2 till slutet av termin 3. Figur 4 Andelen som är mycket säkra och ganska säkra i sitt studieval. Totalgruppen Mitten termin 2 Slutet termin 2 Slutet termin 3 Män Kvinnor Procent Endast sex teknologer är i slutet av termin 2 ganska eller mycket osäkra på sitt val av utbildning. En intressant iakttagelse är att inte någon av dessa sex personer är nöjda med sina 13 Ytterligare fem studenter antogs direkt till åk 2. Dessa ingår i enkätmaterialet från och med enkät 5. 18

19 egna insatser i utbildningen. Av dem som är säkra på sitt val är drygt fyra femtedelar nöjda med sina insatser i utbildningen. I slutet av termin 2 och i slutet av termin 4 fick teknologerna också bedöma om de tror att de kommer att fullfölja utbildningen. I slutet av termin 2 tror alla utom två manliga teknologer att de absolut eller troligtvis kommer att fullfölja utbildningen. En av dessa två män gör denna bedömning trots att han anser utbildningen som mycket bra. Även i slutet av termin 4 tror alla utom två män att de absolut eller troligtvis kommer att fullfölja utbildningen. Dessa två teknologer sammanfattar sitt omdöme om utbildningen som varken bra eller dålig. 14 Framför allt i slutet av termin 4 tycks de kvinnliga teknologerna vara något säkrare i sitt val; en betydligt större andel av kvinnorna har svarat ja, absolut på den aktuella frågan. Övriga resultat och reflexioner Teknologernas förväntningar är höga beträffande tvärvetenskaplighet, integration och helhetssyn. De uttrycker också ett intresse av att arbeta med samhälle, miljö, teknik och människor. Att STS är en ny utbildning uppfattas både positivt och negativt. Det positiva är möjligheten att påverka, det negativa är befarade barnsjukdomar samt att utbildningen är okänd på arbetsmarknaden. Teknologgruppen upplevs av många av lärarna som delvis annorlunda än traditionella teknologer. STS-teknologerna har en mer varierad bakgrund och intresseinriktning. Att de har olika bakgrund och intresseinriktning främjar dynamiken i gruppen, vilket bidrar kvalitativt till undervisningen. Genomgående tycks STS-studenterna vilja slippa välja mellan en renodlat teknisk utbildning och studier inom humaniora och samhällsvetenskap. Detta uttrycks av en teknolog som: Jag valde den här utbildningen för att få möjlighet att kombinera två läger som traditionellt varit helt åtskilda. Jag förväntar mig att utbildningen ska kunna ge mig en dubbel kompetens. Ytterligare ett intryck som många lärare framhållit är att STS-teknologerna genomgående är synnerligen välmotiverade, ambitiösa samt presterar mycket väl. Enligt de lärare som mött STS-studenterna är de dessutom ovanligt verbala, dvs deras benägenhet att diskutera och ställa frågor i undervisningen på ett välartikulerat sätt har kommenterats positivt, liksom deras skriftliga verbala förmåga. Intrycket är att en delvis ny kategori studenter har rekryterats till civilingenjörsutbildning, vilket bl a kommer till uttryck i deras svar i fråga om ämnesintressen (jfr s 16). Vissa könsskillnader har noterats i det empiriska underlaget från enkäterna, där bl a kvinnorna haft en tendens att vara mer nöjda med utbildningen och mer säkra på sitt studieval. Det som ser ut som en könsskillnad kan dock möjligtvis istället vara relaterat till att kvinnorna och männen som grupper har något olika bakgrund. I denna första årskull har en större andel av männen tidigare studerat teknik/naturvetenskap. De kan därmed ha mer traditionella förväntningar på vad en teknisk utbildning ska innebära. STS-programmets struktur och pedagogik är dock delvis annorlunda än vad som vanligtvis gäller för civilingenjörsprogram. Omfattningen av de humanistiska och samhällsvetenskapliga kurserna är störst i åk 1 och 2, 14 Detta motiveras också av att de inte tror att en civilingenjörsutbildning är relevant för deras del. 19

20 vilket också gör att programmets innehåll i dess helhet kan vara svårt för teknologerna att överblicka. En intressant iakttagelse är den låga andelen avbrott. Under det första året var det endast tre av teknologerna som lämnade STS (dvs mindre än 10%). En av dessa avbröt för övrigt sina studier på STS-programmet redan under de första veckorna. Ytterligare en person slutade efter åk 1, dvs av de 36 teknologer som började ht 2000, fortsatte 32 i åk 2 ht De grupper som började programmet 2001 och 2002 har ungefär samma sammansättning, intressen och motiv för studierna som den första kullen. Den enda påtagliga skillnaden är att de som började hösten 2000 i genomsnitt är något äldre. Könsfördelningen fortsätter att vara mycket jämn: 2001 var 58% av nybörjarna män, och 2002 var 53% män. 4.2 Utbildningens struktur Under de två första åren har teknologerna läst två eller tre kurser parallellt. Oftast har de parallella kurserna varit mycket olika till innehåll och karaktär. Se figur 5, där tek/natkurserna är angivna i kursiv stil. 15 Figur 5 De olika ämnen/kurser som ingått i programmet under de första två åren för de teknologer som antogs hösten Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Period 11 Period 12 Period 13 Period 14 Period 21 Period 22 Period 23 Period 24 Endim. Endim. Programme- Flerdim. Kemiska Datastrukturer Matem. Introduktion analys analys ring analys principer o databaser statistik Företagsek. Algebra Algebra Vet.teori Kultur- Num.analys Teknik- och Kvantitativa geografi vet.historia metoder Företagsek. Ek.historia Andelen humaniora/samhällsvetenskap är under det första året 20 poäng och under det andra året 15 poäng. Enligt utbildningsplanen kommer det tredje respektive det fjärde året att innehålla 10 respektive 15 poäng hum/sam-ämnen. Enligt enkätsvaren I slutet av termin 4 fick teknologerna ta ställning till den årsvisa poängfördelningen av humaniora/samhällsvetenskap för programmet som helhet, trots att de endast genomgått åk 1 och 2. Resultatet sammanfattas i figur 6 (på nästa sida). Som synes vill mer än hälften minska den sammanlagda poängen av hum/sam-ämnen under det första året för att i stället öka detta poängtal under det tredje året. Nästan alla tycker att 15 Jämför även figur 1, s 7. 20

21 poängfördelningen varit bra under det andra året och tror att det kommer att bli bra även under det fjärde året. Det skäl som oftast nämns för att hum/sam-ämnena ska minska i omfattning under det första året, är vikten av att utbildningen redan från början präglas av att den är en civilingenjörsutbildning. Några citat som belyser detta. Dumt att ha för många poäng (humaniora/samhällsvetenskap) det första året, bättre att trycka på att det är en teknisk utbildning i grunden. Jag ser hellre en jämn fördelning med 15 p/år. I början är det bra med fler kurser gemensamt med andra teknologer för att skapa en teknologidentitet och ge tillfälle till att knyta kontakter med andra på Polacks[backen]. Speciellt första året läste vi väldigt mycket hum/sam och detta ledde till att många utanför programmet såg STS som flummigt och inget riktigt civilingenjörsprogram. Figur 6 Åsikter om omfattningen av poäng vad gäller hum/sam-ämnen. M i t t e n T 2 : i n d. P M M i t t e n T 2 : l i t t. s e m M i t t e n T 2 : p r o j e k t M i t t e n T 2 : s a l s k r S l u t e t T 2 : i n d. P M S lu t e t T 2 : lit t. s e m S l u t e t T 2 : p r o j e k t F ö r m k t L a g o m F ö r lit e S l u t e t T 2 : s a l s k r S l u t e t T 3 : i n d. P M S lu t e t T 3 : lit t. s e m S l u t e t T 3 : p r o j e k t S l u t e t T 3 : s a l s k r S l u t e t T 4 : i n d. P M S lu t e t T 4 : lit t. s e m S l u t e t T 4 : p r o j e k t S l u t e t T 4 : s a l s k r P r o c e n t 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Teknologerna har vid flera tillfällen fått bedöma vad de tycker har varit för- och nackdelar med parallelläsningen av kurser. Ett generellt intryck från enkätkommentarerna är att detta uppskattas. Ett problem som dock nämns av flera är att examinationen på de olika kurserna borde samordnas bättre. 16 Övriga resultat och reflexioner Även vid den muntliga utvärderingen efter åk 1 framkom delade meningar bland teknologerna om mängden humaniora och samhällsvetenskap i åk 1. En del studenter påpekade att det är bra med relativt stor andel hum/sam, eftersom det grundlägger ett tvärvetenskapligt synsätt. 16 Det gäller bl a då datum för inlämnande av PM på en viss kurs kolliderar med studenternas tentamensläsande på en annan kurs. Det vanliga för civilingenjörsutbildningar är att tentamina samordnas schemamässigt, dock ej övrig examination. 21