Linköpings Universitet Tekniska fakultetens kansli Kvalitetsarbete 2002 Malin Bergström Björn Lundborg

Transkript

1 Linköpings Universitet Tekniska fakultetens kansli Kvalitetsarbete 2002 Malin Bergström Björn Lundborg

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 BAKGRUND OCH SYFTE...4 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNING...4 METOD...5 DISPOSITION...5 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND...5 EXAMEN...6 UTBILDNING...6 Relevanta kurser... 6 Minst relevanta kurser... 7 ARBETE...7 -Bakgrund FRÅGA 1: VILKEN UTBILDNING HAR DU GÅTT?... 8 FRÅGA 2: VILKET ÅR S TARTADE DU DIN UTBILDNING?... 9 FRÅGA 3: VILKEN ÄR DIN NUVARANDE ÅLDER?... 9 FRÅGA 4: KÖN Examen...11 FRÅGA 5: VILKEN/VILKA EXAMEN HAR DU?...11 FRÅGA 6: NÄR TOG DU UT DIN EXAMEN?...11 FRÅGA 7: OM DU INTE TAGIT UT EXAMEN, VAD ÄR ORSAKEN TILL DET?...13 FRÅGA 8: AVSER DU ATT TA UT DIN EXAMEN?...15 FRÅGA 9: VAD ÄR KVAR FÖR ATT DU SKA KUNNA TA UT DIN EXAMEN?...16 FRÅGA 10: SKULLE LIU KUNNA STÖDJA DIG ATT TA UT DIN EXAMEN OCH I SÅ FALL, PÅ VILKET SÄTT? Utbildning FRÅGA 11: VILKA KURS ER VAR MEST RELEVANTA FÖR DINA ARBETSUPPGIFTER?...22 FRÅGA 12 VILKA KURSER VAR MINST RELEVANTA FÖR DINA ARBETSUPPGIFTER?...28 FRÅGA 13 SAKNADE DU NÅGON KURS I DIN UTBILDNING?...34 FRÅGA 14: VILKET OMD ÖME GER DU DIN UTBILDNING?...37 FRÅGA 15 HAR DU STUD ERAT VIDARE EFTER DIN AVSLUTADE UTBILDNING?...42 FRÅGA 16: OM DU STUD ERADE VIDARE, VALDE DU DÅ LIU?...44 FRÅGA 17 VAD LÄSTE DU FÖR KURS/ÄMNE?...45 FRÅGA 18: VILL DU LÄSA VIDARE NU?

3 - Arbete...49 FRÅGA 19: VAD VAR DITT FÖRSTA JOBB EFTER UTBILDNINGEN?...49 FRÅGA 20: KÄNDES ÖVERGÅNGEN MELLAN STUDIER OCH ARBETSLIV SVÅR?...50 FRÅGA 21: OM SÅDANT VAR FALLET, VAD HADE KUNNAT GÖRAS BÄTTRE?...51 FRÅGA 22: HUR MÅNGA GÅNGER HAR DU BYTT ARBETE?...52 FRÅGA 23: VAD ÄR DIN SYSSELSÄTTNING JUST NU?...54 FRÅGA 24: VILKEN TYP AV TJÄNST HAR DU?...60 FRÅGA 25: I VILKEN OMFATTNING ARBETAR DU?...60 FRÅGA 26 OCH FRÅGA 27: VAD HADE DU FÖR INGÅNGSLÖN PÅ DIN FÖRSTA ARBETSPLATS OCH VAD HAR DU FÖR LÖN NU?...61 FRÅGA 28: VILKA SPEC IFIKA EGENSKAPER FÖR VÄNTAS PÅ ARBETSMARKNADEN AV EN HÖGSKOLEINGENJÖR JÄMFÖRT MED EN CIVILINGENJÖR?...62 FRÅGA 29: VAD VILL DU JOBBA MED OM TIO ÅR?...66 FRÅGA 30: VAD TROR DU ATT DU JOBBAR MED OM TIO ÅR?...69 FRÅGA 31: ÖVRIGA KOMMENTARER...74 REFLEKTIONER...77 EXAMEN...77 UTBILDNING...77 ARBETE...78 Bilaga: Frågeformulär 3

4 Inledning Bakgrund och syfte De senaste åren har ingenjörshögskolan vid LiTH påbörjat ett omfattande kvalitetsarbete. Som en del av det arbetet ingår denna enkätundersökning som har skickats ut till studenter som påbörjade sin utbildning hösten 1995 och hösten Undersökningen syftar till att undersöka hur tidigare studenter ser på sin utbildning, vad som har hänt efter utbildningen, vad man har för arbete och hur man ser på att vidareutbilda sig. Studien har baserats på ett enkätutskick till 427 före detta studenter. Sammanlagt besvarade 165 personer enkäten, vilket är 39 % av dem som fick enkäten. Som grund för denna undersökning ligger en studie som gjordes 1994 i syftet att undersöka före detta elektronikingenjörers åsikter om sin utbildning och arbetssituation. Det har dock tillkommit ett flertal frågor, särskilt frågor med öppna svar Frågeställningar och Avgränsning Enkäten utgick från följande frågeställningar: Arbetsuppgifter, var man arbetar, vad man har för lön (nuvarande och första jobbet), hur många gånger har man bytt arbete, vad har man för mål 10 år fram i tiden. Examen, har man tagit ut examen, typ av examen, om inte vad är kvar, vill man göra klart Utbildningen, är man nöjd med sin utbildning, något som man saknade, vilket kurser var de bästa Påbyggnadsmöjligheter, vill man läsa vidare, vad vill man då läsa Högskoleingenjör civilingenjör, vilken identitet har man som högskoleingenjör jämfört med en civilingenjör Enkäten skickades ut till dem som var registrerade på termin 1 hösten 95 och 96 och som har tagit minst 50 poäng på sin utbildning. Detta för att inte få med dem som avbröt utbildningen tidigt. Uppgifterna togs ifrån Ladok.. Förkortningar BI Byggnadsteknik DE Data- och elektroteknik DI Datateknik EI Elektroteknik KI Kemiteknik MI Maskinteknik 4

5 Metod Metodval för denna undersökning har varit att göra en enkätundersökning. Enkäten skickades, via postgång, ut till samtliga aktuella före detta studenter vid ovanstående program. Detta utskick ägde rum i slutet av augusti Då enkäten endast var ute i tre veckor sändes inget påminnelsebrev. Arbetet med att sammanställa inkomna enkäter påbörjades i mitten på oktober Det sammanställda materialet färdigställdes under januari månad i samband med en presentation för Utbildningsnämnden. Sammanställningen av enkäten är bedriven på deltid med en tidsram på 320 timmar. Enkäten innehöll både kvantitativa frågor (frågor med fasta svarsalternativ) och kvalitativa frågor (frågor med öppna svarsalternativ). De kvantitativa svaren gestaltas i rapporten genom tabeller och diagram, de bygger på procentsatser eller faktiska antal. De kvalitativa svaren redovisas med stöd av utbildningskategorier. När det gäller de kvalitativa frågorna redovisas alla kommentarer som har skickats tillbaka, det har därför inte skett någon utsortering eller censur av de inkomna svaren. Detta för att ge en sådan ärlig och representativ bild som möjligt av de före detta studenternas åsikter. Kvalitativa frågor kan innebära en dubbel tolkningsproblematik då det finns utrymme för informanten att tolka in det han/hon anser att frågan innebär. Vi som analytiker tolkar sedan det svar informanten angivit. Det sker med andra ord en dubbel tolkningsprocess. Disposition Rapporten inleds med en sammanfattning av det resultat som framkommit. Därefter följer samma disposition för rapporten som för enkäten. Detta innebär att rapporten är indelade i fyra ämnesområden: Bakgrund, Examen, Utbildning samt Arbete. Rapporten avslutas med en reflektion på det framkomna resultat som uppvisats. Utöver rapporten bifogas en bilaga med frågeformuläret. Sammanfattning I sammanfattningen redovisas utdrag ur resultat inom de olika kapitel som enkäten och rapporten är uppbyggd från. Dessa kapitel är: Bakgrund, Examen, Utbildning och Arbete. I det följande kommer de före detta ingenjörsstudenterna som är med i undersökningen att kallas för informanter. Bakgrund Detta kapitel utgör bakgrundsvariabler till de övriga frågorna. Det totala utskicket var till 427 före detta högskoleingenjörer, 165 av dem svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 %. Av samtliga utbildningar svarade 15 personer från BI, 37 personer från DI, 37 personer från DE, 27 personer från EI, 28 personer från MI och 21 personer från KI. Det var 83 informanter som påbörjade sin utbildning 1995 och 82 informanter som startade utbildningen Totalt sett så var 19 % kvinnor och 81 % män. 5

6 Examen Detta kapitel berör frågor till examen, bland annat om man tagit ut examen eller inte och tidpunkt för examen. Det var 5 informanter som tog ut en examen på 80 poäng. Det var 55 informanter som tog ut 120 poäng-examen. Det var 29 informanter som tog ut teknologiekandidat examen. De som ej tagit ut examen var till antalet 76 stycken. Det var 21 informanter som både hade tagit ut en teknologie kandidat examen och 120 poäng-examen. Uttagna examina var 1997: 2st, 1998: 24 st, 1999: 31 st, 2000: 20 st, 2001: 8 informanter Det var 58 informanter som valde att ta ut sin examen direkt efter utbildningen och 27 informanter valde att ej ta ut examen direkt efter utbildningen. Orsaker till varför man valt att inte ta ut examen var framför allt att man fick jobb. Det var 58 informanter som angav att man avser att ta ut examen och 15 informanter uppgav att man inte avser att ta ut examen. Vad som angetts vara kvar för att ta ut examen var bland annat sitt examensarbete, tentor och kontakt med universitetet för att få ut sin examen. Utbildning Detta kapitel behandlar frågor om kursers relevans, saknade kurser, omdömen på sin utbildning och bilden av fortsatta studier hos informanterna. Re lle vanta ku rse r Vad som anses vara mest relevanta kurser för BI och deras arbetsuppgifter kan sammanfattas med kurser inom konstruktion, design, matematik och CAD. Dock är svaren mycket individuella och rangordningen varierar mellan olika kurser. DI: C++, Java, programmering och databaser florerar tydligt i de alternativ som angetts som mest relevanta över lag. Som alternativ A är det C-programmering mest frekvent. I alternativ B är det objektorientering, dock inte lika tydlig. För alternativ C är det Databaser som urskiljs. DE: I sin helhet är det Reglerteknik, Programmering, Konstruktion, Elektronik och Matematik som verkar som de mest relevanta kurserna. Det är endast i alternativ A som Reglerteknik och Programmering urskiljer sig markant. De övriga kategorierna är mer jämna och får därmed innefattas i helheten. EI: I sin helhet kan man se att Programmering i C och Kretsteori är mest frekvent. Utmärkande drag för kategorierna (A, B, C) i sig urskiljs inte. I övrigt finns svar som anger Ledarskap och Kommunikation för tekniker med som angivna svar. MI: Som helhet så florerar kurser som, Hållfasthetslära, Monteringsteknik, Produktionsteknik och mekanik Ett klart urskiljande drag för MI är alternativ A där den höga frekvensen av Konstruktionsteknik kan urskiljas. För KI är svarsalternativen i sin helhet genomgående likartade på så sätt att samma kur ser visar sig ofta. Kurser som anses som mest relevanta är Allmän kemi och Analytisk kemi. Andra kurser som nämns är exempelvis Miljökurser och Oorganisk kemi. 6

7 M iinst relle van ta ku rse r BI: Med mycket liten marginal verkar Matematik, Statistik och Vägteknik som de minst relevanta över lag. DI: Det mest frekventa svaret för minst relevanta kurser för arbetsuppgifter är Digitalteknik och Inledande kretsteori DE: I sin helhet så är det med mycket klar marginal Arbetsvetenskap och Flervariabelanalys som framträder. I EI s svar så urskiljs inte några markanta frekvenser av enstaka kurser, den kurs som framkommer något mer än andra är Industriell ekonomi. MI: Tillämpad datorteknik med Pascal/ och Programmering i Pascal är de två kurser, som är minst relevanta för deras arbetsuppgifter. Hos KI finner vi inga absolut tydliga kurser. Kurser som nämns är bl.a. Programmering och Systemteknik. Omdömet som gavs totalt sett över alla utbildningar var: 6 st missnöjda, 31 st varken nöjd eller missnöjd, 109 st nöjd och 28 st var mycket nöjd med sin utbildning. Det var 38 st informanter som studerat vidare efter sin avslutade utbildning. Av dem som svarat angav 17 st att de valt LiU för fortsatta studier medan 20 valde andra alternativ. Viljan att läsa vidare nu låg mellan 25 % till drygt 50 % inom utbildningarnas före detta studenter. Arbete I kapitlet Arbete redovisas bl.a. arbetssituation och lönesituation. Det var 136 informanter som svarade att deras första jobb var i linje med utbildningen, 11 svarade annat och 12 informanter hade ej haft arbete. Det var 15 personer som tyckte att övergången mellan studier och arbetsliv var svår medan 132 angav att det inte var det. Vad som hade kunnat underlätta denna övergång angavs bland annat verklighetsknytna kurser. Det stora flertalet av informanterna har aldrig bytt arbete. Som sysselsättning angavs exempelvis arbetsledare, projektledare och konstruktör, utvecklar inom olika gengrer. Av dem som svarat anger 141 informanter att man arbetar heltid, och 3 informanter arbetar halvtid där samtliga halvtidsarbetande är män. Lönemässigt så pendlar ingångslönen för samtliga informanter i medel från cirka till kronor. Nuvarande lön sträcker sig snitt i medel från cirka till kronor. Då det gäller skillnader mellan förväntade, av arbetsmarknaden, specifika egenskaper mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer är det ingen större skillnad på utsagorna i relation till de olika utbildningarna. Det som återkommer hos informanterna är att högskoleingenjörer har en mer praktisk kompetens än civilingenjörer som är mer teoretiskt lagda På frågan vad de vill arbeta med om tio år angav informanterna exempelvis: samma typ av arbete, projektledning eller att man inte vet. På frågan vad de tror att de arbetar med om tio år skönjs ett liknande mönster. 7

8 De övriga kommentarerna från informanterna anger bland annat en förhoppning om förbättrad utbildning, åsikter om utbildning, lärare och egna prestationer samt tankar om krav som ställs på studenterna. -Bakg rund- Kapitlet Bakgrund utgörs av fyra frågor som används som bakgrundvariablar till nästkommande frågor. Här redogörs utbildningstillhörighet, start på utbildning, ålder och kön. Fråga 1: Vilken utbildning har du gått? Utbildning svar utskick Svarsfrekvens i % Tabell 1 BI % DI % DE % EI % MI % KI % Totalt Totalt utskick Total svarsfrekvens % Tabell 1 visar antalet inkomna svar av totalt antal utskick vilket ger den procentuella fördelningen av svar. Exempelvis så ser vi att 15 studerande vid BI har svarat och det totala utskicket till dem var 40 stycken, svarsfrekvensen blir då 38 %. Vilken utbildning har du gått? BI (15) DI (37) DE (37) EI (27) MI (28) KI (21) Diagram 1 Diagram 1 visar fördelningen av antalet inkomna svar per utbildning. 8

9 Fråga 2: Vilket år startade du din utbildning? År Totalt Totalt 165 Tabell 2 Fråga 2 handlade om vilket år informanten startade sin utbildning. Den ovanstående tabellen visar att av de studenter som besvarat denna enkät är det en jämn fördelning av dem som började sin utbildning 1995 respektive 1996, då det endast skiljer en student. Fråga 3: Vilken är din nuvarande ålder? Flertalet av de svarande är under 30 år, spektrat går från 23 till och med 50 år och medianen är 27 år. Ålder Antal Tabell Antal Diagram 3 Diagrammet visar fördelningen av ålderskategorier i antal. 9

10 Fråga 4: Kön Kön Totalt I % Kvinna 32 19% Man % Totalt % Tabell 4 Detta är den avslutande bakrundsfrågan och vilken anger könsfördelningen hos informanterna. Tabell 4 åskådliggör att majoriteten av de svarande, 81 %, är män. 10

11 - Examen I kapitlet Examen ingår frågor som rör typ av examen, tidpunkt för examen, orsaker till varför man inte tagit ut examen och hur LiU kan stödja för att ta ut en examen. Fråga 5: Vilken/vilka examen har du? Utbildning 80p 120p teknologie kandidat ej examen 120p & teknologie kandidat Totalt BI DI DE EI MI KI Tabell 5 Ovanstående tabell visar exempelvis att av de informanter som har gått ut BI har 1 angett 80p examen, 3 informanter har tagit ut 120p examen, 3 informanter har tagit ut teknologie kandidat examen och 8 informanter har ej tagit ut sin examen. BI saknas i kolumnen 120p & teknologie kandidat då inga angivit att de tagit både och. Fråga 6: När tog du ut din examen? År Totalt Totalt 85 Tabell 6 På fråga 6 skulle informanterna ange dels vilket år de tog ut examen och dels om de tog ut examen direkt efter utbildningen eller ej. Tabell 6 visar att det totalt är 85 informanter som har svarat på denna fråga (och tagit ut sin examen) och av dem så tog flest (31 personer) ut sin examen år Det var endast två personer som tog ut sin examen år Det var under åren 1998 till 2000 som majoriteten av informanterna tog ut sin examen. Nedanstående Tabell 7 visar huruvida studenterna tog ut sin examen i anslutning till utbildningen eller ej. Det som synliggörs är bland annat att majoriteten av informanterna, 58 av 85 personer, valde svarsalternativet direkt efter utbildningen. Av de svarande som har studerat på BI var det endast en person som inte tog ut sin examen direkt efter utbildningen. Före detta studenter från KI är de enda som finns representerade där fler tog ut sin examen en tid efter sin utbildning. I 11

12 utbildningskategorin EI är det endast en person mer som tog ut sin examen direkt efter utbildningen än icke direkt efter utbildningen. Utbildning Direkt efter utbildningen Ej direkt efter utbildningen Totalt BI DI DE EI MI KI Totalt Tabell 7 Diagram 2 illustrerar den procentuella fördelningen hos dem som har tagit ut sin examen. Här görs det extra tydligt att majoriteten av informanterna inom varje utbildning, förutom KI, tog ut sin examen direkt efter utbildningen. Diagrammet tydliggör också att inom EI är det drygt 50 % som har tagit ut sin examen direkt efter utbildningen. 100% 80% 60% 40% Ej direkt efter utbildningen Direkt efter utbildningen 20% 0% BI DI DE EI MI KI Totalt Diagram 2 12

13 Fråga 7: Om du inte tagit ut examen, vad är orsaken till det? Orsaksalternativ BI DI DE EI MI KI Totalt Bytte linje/inriktning på studier Fick jobb Var alltför krävande Ointressant Privata skäl Annat Totalt Tabell 8 Många angav att de fick jobb och därför inte tagit ut sin examen, emedan ett fåtal, men dock några, angav antingen att det var för krävande, ointressant eller av privata skäl. I diagrammet nedan så gestaltas bilden för hur de svar man angett för att inte ta ut sin examen inom varje enskild utbildning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Annat Privata skäl Ointressant Var allför krävande Fick jobb Bytte linje/inriktning på studier 0% Diagram 3 Vad som kan utläsas genom detta diagram är bland annat hur var och en utbildning ser ut då det gäller orsaker att inte ta ut examen. Om man jämför den totala bilden (till höger) med exempelvis DI så ser man att det finns skillnader. Det totala är vad man skulle kunna kalla för det normativa mönstret hos utbildningarna. KI liknar dock inte alls den totala bilden av orsaker till att inte ta ut sin examen, en orsak till detta kan vara att stor del av KI har tagit ut examen vilket påverkar bilden. 13

14 I kategorin Annat finner vi följande svar: Varvid svaren är individuella och sambandsmönster till utbildning inte är tydliga har vi valt att ej kommentera informanternas svar. BI Ej blivit klar med ex-jobb + fått jobb. DI Har ägnat nästan ett helt år för att få ett exjobb utomlands samt har jobbat nästan ett helt år som datalärare, vilket tog mycket tid eftersom jag behövde mycket tid till att planera undervisningen. Kunskapsbrist. Kände mig utbränd, har inte känt mig motiverad igen förrän tre år senare. Självförtroendet. Stress. DE Av ren slöhet. Drog ut på tiden på grund av arbetsgivare, kom ej igång igen. Hamnade i livskris. Har ej skickat in om examen, tänkte först kombinera den med ekonomiska studier för att få I-ex. Har ångrat linjeval (för sent) (för gammal). Är ej färdig med alla kurser och ex-jobbet. Tidsbrist. EI Saknar exjobb att opponera på. Snart så. Svårt att motivera sig om man har många omtentor. Återstående kurs kräver en hel del programmeringsövningar --> bunden till universitetsmiljön samt så är den alltför krävande. MI Det finns ingen möjlighet att hinna med dagtid. Ex-jobbet var betydligt större än 10 veckor, kändes som jag inte fick det stöd som jag ville ha Ha möjlighet att läsa vidare till civilexamen. Mx. KI Började på civilingenjörsutbildning och om jag ville ha utlandspraktik kan man ej ha en examen. Jag läste vidare efteråt och tänkte att jag kunde räkna med dessa kurser i examen men det har inte gått bra. Tidsbrist. 14

15 Fråga 8: Avser du att ta ut din examen? Utbildning Ja Nej Totalt BI DI DE EI MI KI 3 3 Totalt Tabell 9 Fråga 8 riktade sig endast till de informanter som inte har tagit ut sin examen. Svarsalternativen var endast ja eller nej. Tabell 9 visar bland annat att det är 73 av de svarande som inte har tagit ut sin examen. Av de 73 är det 15 personer som inte vill ta ut sin examen. Det är således 58 personer som vill ta ut sin examen och följaktligen vill majoriteten ta ut sin examen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 4 BI DI DE EI MI KI Totalt Nej Ja Diagram 4 visar hur många av informanterna som vill ta ut sin examen relaterat till deras utbildning. Diagrammet synliggör att majoriteten inom varje utbildning vill ta ut sin examen. Inom KI vill alla (med alla menas dock 3 personer) ta ut sin examen. DI har den lägsta procentandelen hos dem som vill ta ut sin examen. 15

16 Fråga 9: Vad är kvar för att du ska kunna ta ut din examen? Fråga 9 var en öppen fråga där informanternas individuella svar kopplas till utbildning. Efter varje utbildning sammanfattas svaren kort. BI Ex jobb 2 poängs inlämningsuppgift. Examensarbete. Exjobb. Exjobb. Exjobb, Matematikanalys 7p & 3 konstruktionsrapporter. Grundläggande logistik & konstruktionsuppgift. Ingenting möjligen omregistrering. Lägga fram EX-arbete samt tre tentor. 8 informanter inom BI valde att svara på denna fråga och det är examensarbete som flest har kvar att verkställa för att ta ut sin examen. Ett fåtal kurser och poäng är även angivna. DI 1 lab & tenta. 2 tentor plus exjobb. Analys. Datanätkurs plus examensuppsats. Dokumentation av exjobb. En labbkurs samt framläggande av exjobb. En tenta i datornät. Exjobb plus diverse labbar. Exjobb. Examensarbete. Examensarbete och 2 labbar. Exjobb, nummen, matematik tk, ten2. Ganska mycket. Komplettering av ex jobb, labbkurs, rapport, framläggning och opponering. Matematikkurs - numeriska algoritmer. Matematiktentor och exjobb. Nummen och hemtenta i imperativa språk. Några futtiga poäng. Presentera exjobb. 1 tenta, presentation av exjobb. 1.5/0.5 år. Examensarbete och labbkurser är för DI (av de 21 informanter som svarade på frågan) det mest frekventa som är kvar för att ta ut en examen. Även matematikkurser visar sig vara något som är kvar för att komplettera utbildningen. 16

17 DE 4p + examensrapport. 6p Matematik. Ett projekt och ex-jobbet. Examensarbete & 2 tentor. Ex-arbeteredovisning + 1p i programmering. Exjobb & 1 tenta. Exjobb och tentor. Ingenting. Opponering. Registrering av praktik. Skicka in papper. Skicka in pappren. Tenta 4p, praktiska övningar 3p och examensarbete. Tentor c:a 5 st. 14 informanter svarade examensarbete, men även att endast skicka in pappren för att få ut sin examen florerar som vanliga svar. Några har tentor och eller praktiska övningar kvar. EI 2 kurser. 2 tentor & 1 exjobbsrapport. 2.5p tenta i programmering. 9p tentor. Ett års studier inklusive exjobb. Examensarbete. Examensarbete och några omtentor. Exjobb. Framlägg av Exjobb. Lägga fram Exjobb. Opponering. Tentor. Tre tentor. Två tentor. För EI (av 14 informanter) är tentor det mest frekventa kvarvarande för att ta ut en examen men även examensarbete och framläggning av examensarbete framkommer som svarsalternativ. 17

18 MI 2 tentor plus ex-jobb. 3 tentor, avsluta exjobb. 5.5p miljökunskap FEM. Ca 10 poäng. cirka 30 poäng. En tenta. Exjobb. Exjobb. Exjobb. Exjobb & 1.5p tenta. Inget, jag har alla poäng. Opponera på ett annat exjobb. Reglerteknik m fl. Strukturdynamik. Tentor. För MI, där 15 informanter svarade på denna fråga, anges att examensarbetet är utan tvivel det mest vanliga att ha kvar för att ta ut sin examen, dock svarar ett fåtal att man har tentor eller kurser kvar. KI Exjobb. Ingenting. Ingenting (telefonsamtal). För KI anges 3 svar: examensarbete, ingenting och ingenting (telefonsamtal). Det är för få svar för att utskilja något särdragande. Vad man kan påstå är att de flesta som svarat att man läst KI har tagit ut sin examen och därmed inte har något kvar. 18

19 Fråga 10: Skulle LiU kunna stödja dig att ta ut din examen och i så fall, på vilket sätt? Fråga 10 var en uppmuntran till informanterna att tala om vad LiU kan göra för att hjälpa studenter att ta ut sin examen. Denna fråga var öppen vilket gjorde att vi har valt att redovisa alla svaren relaterat till utbildningar. BI Drivande kraft behövs så man kommer igång. Information om tillvägagångssätt när man inte varit registrerat på utbildningen sedan ett år. Ja, en studievägledning- en studieplan. Jag avser att påbörja studierna igen ht -02, mål 80 alt. 120p. Just nu väntar jag på tentaresultat av logistik och räknar konstruktion på fritiden. Nej. Ta kontakt, en stödgrupp där man redovisar i flera steg. Sätta upp mål och delmål. Inom BI var det 6 personer som kommenterade frågan. Det var endast en person som svarade nej på frågan. Av de övriga 5 personerna angav 4 av dem att de skulle behöva hjälp i form av någon slags studievägledning. Det eftertraktas någon form av drivande kraft, en hjälp att komma igång. DI "Sökfunktion" på tex studentportalen som kan visa alternativ till examina (vilka kurser saknas för viss examen), individanpassat förstås. Att examinatorn tar upp kontakten. En drivande handledare, eller hjälp med kontakt med någon på universitetet på orten där jag bor. Genom att tillsammans med mig lägga upp ett sätt att ta an 80p examen. IDA -personal, mer tillmötesgående och lättare att få examinator. Inbjudan till studievägledning. Resurstillfällen på kvarvarande kurser. Alternativa kurser. Förslag på hur man ska hinna med studier och heltidsjobb. Inte som jag ser det Ja om jag får exempelvis extra stöd genom lektionspass eller något liknande. Knappast. Möjligen att kunna tentera och framlägga exjobb på Mdh i Eskilstuna eftersom jag flyttat dit. Möjlighet att göra matematiktentan i Stockholm. Nej. Det hänger helt på mig kanske mer entusiasmerande examinatorer. Ta kontakt med mig och hjälpa till att förse mig med namn och telefonnummer till berörda personer för att kunna avsluta resterande tentor m.m. Uppsatsen måste skrivas på Windows 95 i samband med Microsoft 95. Om LIU har tillgång till Windows 95 skulle jag kunna komma och jobba några timmar så att jag blir färdig. Är beroende av den klasskamrat jag gjorde exjobbet tillsammans med vi jobbar på olika arbetsplatser, svårt att få tid över. Inom DI var det 15 personer som kommenterade frågan. Relativt vanliga kommentarer handlade om möjligheten att lägga fram examensarbetet och läsa kurser eller skriva tentor på annan ort. För övrigt efterfrågas en lättare väg att få tag på handledare och examinatorer. 19

20 DE? Behandla ansökan snabbt. Det hade varit bra med någon som "pushade" på en lite under tiden för att bli klar snabbare. Hitta lämplig 4p kurs för distans läsning. Möjlighet att byta ut flervariabelkurs mot något annat. Kvällskurs. "Internet" kurs. Nej. Nej. Nej, det tror jag inte. Kanske kunna skicka mig papper och tala om att jag kan ta ut examen i det och det ämnet. Typ "pusha" på lite. Jag kommer att skicka in pappren nu i veckan (tror jag) hej och hå. Tillhandahålla distanskurser för elever som gått ut. Ofta rör det sig inte om så många tentor som man har kvar --> inte så mycket jobb för LiU, men mycket kredit när fler ta examen. Det är svårt att åka när man har familj och barn. Vet ej, det ända är väl att någon ringer från LIU och hör hur det går. Inom DE var det 10 personer som kommenterade frågan. Det var två personer som endast skrev ett nej, en person skrev ett nej men tillade ett kanske och fortsatte med att efterfråga någon som kunde pusha lite. Någon som kan pusha på lite angavs av ytterligare en informant. En person efterlyser möjligheten att läsa distanskurser. EI Det är nog mest upp till mig själv. Finns ambitionen ska det nog inte vara några större problem. Nu har jag dock ett jobb som tar en hel del tid. Distanskurser eller hemuppgifter. Få information om hur jag ska ta ut min examen nu när kurserna har ändrats. Har ej fått svar från studievägledare. Inför någon slags morot. Jag vet inte! Kanske, men om ett år har jag en civilingenjör i datateknik istället. Nej inte i mitt fall, jag läser till civilingenjör och avser att ta ut en sådan examen. Nopes! Inom EI var det 9 personer som kommenterade frågan. Det var två personer som angav att de skulle ta ut en examen som civilingenjör och därför behövde de ingen hjälp att ta ut den resterande examen. Två personer svarade vet inte. En person efterlyste distanskurser eller hemuppgifter och en person svarade att det nuvarande arbetet tog mycket tid. Även inom EI efterlyses något eller någon som pushar på, eller som det här uttrycks inför någon slags morot. MI Att det finns möjlighet att läsa vidare till 180p och få ta tillvara på de poäng man har. Det hänger mycket på mig. Föreslå en opponent. Göra en studieplan för de 3 sista tentorna samt hjälpa mig att begränsa mig att ex-jobbet. Skriva om det som jag tycker att företaget ska gå vidare med. Inte genomföra allt. Det gick in en konsult som jobbade heltid i flera månader efter att jag slutade... alldeles för höga krav av LiTH. Ja, genom att kunna nå lärare och expedition samt datasalar under julimånad. Ja. Erbjuda annan kurs (lättare) på distans. Möjlighet till extrahjälp även efter att man har lämnat LiU. Nej. 20

21 Nej det är jag som är slö. Se till att det finns stöd och hjälp på kvällstid, man skulle ej heller ha läst så många kurser samtidigt, men det är ju för sent nu Tillgodoräknande av 20 p exjobb som 10 p i ingenjörsutbildningen. Underlätta att skriva tentor på annan ort. Underlätta med alternativ tentmensform t.ex. projekt, rapport och eller tentamensort t.ex annan högskola. Inom MI kommenterade 13 personer på frågan. Det var två personer som skrev nej på frågan. För övrigt efterfrågades bland annat: möjlighet att läsa vidare till 180 poäng, att universitet föreslår en opponent, studieplan, att kunna komma in i universitetets lokaler under sommaren, distanskurs, extrahjälp på kvällstid och att kunna skriva tentor på annan ort. KI Hjälpa mig så att jag på intyget kan få med de kurser som jag läst extra utan att de behöver räknas med i själva examen. Ja, genom en stark uppbackning med kompetent handledare. Ring. Inom KI var det endast 3 personer som kommenterade frågan. Här efterfrågades hjälp om att justera intyg och uppbackning med kompetent handledare. Det som har återkommit hos de flesta utbildningarna är en efterfrågan på en individuell studieplan som både kan vara en hjälp för att visa hur man metodiskt ska gå till väga för att läsa in det som saknas, men som samtidigt kan vara en morot. Det måste finnas något som lockar före detta studenter att öppna sina läroböcker igen då många redan har ett givande arbete. Det är inte endast ett examensbevis som saknas hos dessa informanter utan även ett argume nt för att få ut examen när de redan har jobb. Det som även efterfrågas är möjlighet att läsa in kurser eller skriva tentor på annan ort. Detta för att många har flyttat och jobbar på annan ort än under studieåren. 21

22 - Utbii ll dn ii ng- I kapitlet utbildning så behandlas frågor som: kursers relevans för arbetsuppgifter, saknade kurser, omdömen på utbildningar och bilden av fortsatta studier. Fråga 11: Vilka kurser var mest relevanta för dina arbetsuppgifter? Svaren är rangordnade från A till och med C och är individuellt angivna horisontellt. Exempelvis så har en student som läst BI svarat att byggnadsteknik var mest relevant, byggnadskonstruktion som något ringare och till sist så anges GEO-teknik. Alla alternativen går dock under titeln, vilka kurser som var mest relevanta. BI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Byggnadsteknik Byggnadskonstruktion GEO-teknik Vägteknik Drift och underhåll (väg) Produktionsteknik Bygg, fysik Mätteknik (geoteknik) Konstruktion Mekanik och hållfasthet Övriga konstruktionskurser Stål och träkonstruktion TNBI31 Betongkonstruktion TNBI13 Byggprojektering, datorstödd TNBI45 Produktionsstyrning Kvalitetsstyrning Data/CAD Matematik Juridik Konstruktion Data Byggämnen och svenska Produktionsteknik Konstruktion Juridik grundkurs Geodesign Ekonomi Installationsteknik Matematik 10p Anläggningsteknik 5p CAD Betongkonstruktion Stål och träkonstruktion CADteknik Geodesignkurserna Produktionsteknik Geoteknik Matematik Byggkonstruktion CAD Vad som anses vara mest relevanta kurser för BI och deras arbetsuppgifter kan sammanfattas med kurser inom konstruktion, design, matematik och CAD. Dock är svaren mycket individuella och rangordningen varierar mellan olika kurser. 22

23 DI Alternativ a Alternativ b Alternativ c C-programmering C++ (usel kurs) Analys och algoritmer i C C-programmering TDDI25 Appl. programmering för TDxC10 Examensarbete TDDI60 tekn. Dat. Windows Programmeringsprojekt Objektorientering utv. av användbara Programmering i C system C- programmering Systeminstallation (UNIX) Database architecture Javakurs TDDI48 Programmeringsprojekt TDDI38 Programmering i C TDIU10 Programmering i C Databaser Matematik Datastrukturer och algoritmer Programmeringsprojekt Ledarskap C-programmering Operativsystem datorarkitektur Systemutveckling Programmering Matematik (problemlösning) Tekn. databaser Java, www Internet Obj. orient. Tekniska databaser Programmering i C Datorteknik Objektorienterad utv. användbara system Programmering och interaktiv. www. Windows applikationsprogrammering Java C Databas Javakurs TDDI48 Windows programmering i C++ TDD125 Datornät TDDI37 Programmering i C++ och Java Nätverk Datorteknik C++ C Datastrukturer och algoritmer C-programmering Realtid och processprogrammering Operativsystem Tekniska databaser Java C++ Programmering i C TDIU10 Tekniska databaser TDDI60 Avancerad programmering TDDI48 Processprogrammering Datastrukturer och algoritmer Java (Interaktivitet på WWW) Analys & övriga matematikkurser C/C++ Datastrukturer och algoritmer Datastrukturer och algoritmer Datornät Programmering i C Data och programmeringskurser Programmering & interaktivitet på WWW TDDI48 Objektorienterad utveckling av användbara system TDDB34 Programmeringsprojekt TDDI38 Datornät Objektorienterad utveckling av användbara Programmeringsprojekt system Avancerad programmering på OAS www C++ Databaser Datastrukturer och algoritmer WWW & java Objektorientering Databaser Java Operativsystem Databaser Programmeringsprojekt 10p Windows programmering Programmering och interaktivitet Objektorienterad utveckling av användbara Tekniska databaser på www system inkl. programmeringsprojekt Softwearingeneering Databaser C-programmering Programmering i C++ TDDI77 Java TDDI48 Programmeringsprojekt C++, Java, programmering och databaser florerar tydligt i de alternativ som angetts som mest relevanta över lag. Som alternativ A är det C-programmering mest frekvent. I alternativ B är det objektorientering, dock inte lika tydlig. För alternativ C är det Databaser som urskiljs. 23

24 DE Alternativ a Alternativ b Alternativ c Dator och teknik Programmering i C++ Digital konstruktion Telekommunikation Konstruktion med mikrodatorer Programmering Telekommunikation TSEI64 Mätdatorsystem TNIV30 Kommunikation, svenska och engelska C++ Telekommunikation Digital signalbehandling Reglerteknik Digital teknik Kraftelektronik Reglerteknik Elkraftteknik Mikrodatorer Digitalteknik Grundläggande mätteknik Digital konstruktion Kretsteori Reglerteknik El. drivsystem Elektronik Matematik Projektledning Programmering i C Konstruktion med mikrodator Digitalteknik Programmering TNDE50 Programmering -datastrukturer och algoritmer TNDE11 Programmering Telekommunikation Matematik Elkraftteknik Kraftteknik elteknik Elkraft Mätteknik Matematik C++ Mikrodatorer Kretsteori Programmering Reglerteknik Projektledning psykologi och gruppdynamik Programmering Statistik och transformer Datastrukturer och algoritmer Kretsteori Digital teknik Konstruktion med mikrodatorer C++ Konstruktion med mikrodatorer Systemkonstruktion Programmering i C++ Telekommunikation Transformer och statistik Reglerteknik Mätdatorsystem Industriella styrsystem TNDE50 TNDE45 TNIU40 Data och elektronikkurser Ledarskapsutbildning Analys 1 Industriell ekonomi Mikrodatorteknik Digital teknik/konstruktion Transformteori Programmering Företagsekonomi Elektronik Nätverk Programmering Elektronik Reglerteknik Analys Teknisk strömningslära Reglerteknik Kraftelektronik Industriella styrsystem Programmering i C++ Datastrukturer och algoritmer Konstruktion med mikrodatorer Konstruktion med mikrodatorer Datorteknik Digitalteknik 1 & 2 samt fk Programmering Datornät och datasäkerhet Ledarskap Programmering Analys och linjär algebra Analog elektronik Elektriska drivsystem + fk Kraftelektronik Kommunikation för tekniker Industriella styrsystem Elektriska drivsystem gk Elektriska drivsystem fk I sin helhet är det Reglerteknik, Programmering, Konstruktion, Elektronik och Matematik som verkar som de mest relevanta kurserna. Det är endast i alternativ A som Reglerteknik och Programmering urskiljer sig markant. De övriga kategorierna är mer jämna och får därmed innefattas i helheten. 24

25 EI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Kommunikation för tekniker (dock bättre Analog elektronik Programmering i C och längre) Reglerteknik Anatomi och fysiologi (kunde vara Fysiologiska tryck och flöden mindre omfattande) Mätkurser Matematik Digitalteknik TSIU40 Datorteknik TGIU47 Kommunikation för tekniker Mätdatorsystem Systemteknik Elektronikkonstruktion Kretsteori DEK Analog elektronik Tekniska databaser Programmering i C Programmeringsprojekt i C++ DEK Kretsteori Reglerteknik Elektriska driftsystem Signalbehandling Systemkonstruktion Programmering i C C++ Grundläggande Pascal Datorteknik Programmering Databasteknik WHDL Elkonstruktion Mätteknik Datorstöd elektronikkonstruktion Programmering i C Kretsteori Produktionsteknik Maskinkonstruktion Kemisk apparatteknik teknisk ström. lära Allmän kemi Kretsteori Matematik Mätteknik Digitalteknik Systemkonstruktion C-programmering Programmering i C Ledarskap Datastrukturer och algoritmer Ledarskap Programmering C och pascal Systemkonstruktion Programmering i C Kommunikation för tekniker I sin helhet kan man se att Programmering i C och Kretsteori är mest frekvent. Utmärkande drag för kategorierna (A, B, C) i sig urskiljs inte. I övrigt finns svar som anger Ledarskap och Kommunikation för tekniker med som angivna svar. 25

26 MI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Produktionsteknik Konstruktion Kvalité Konstruktionsteknik Konstruktionsmaterial Datorsystem och programmering Produktionsteknik Datoriserad produktionsutr. Offensiv kvalitetsutveckling Muntenagsteknik Produktionsstrategier Industriell automatisering Produktionsteknik Ledarskap Produktionsekonomi Produktionsekonomi/strategier Monteringsteknik Konstruktion Elektronikproduktion Produktionsteknik Logistik Konstruktionsteknik Mekanik Materiallära Konstruktionsteknik Materiallära Ledarskap Kvalitetsstyrning Statistik Monteringsteknik Konstruktionsteknik Produktionsteknik Monteringsteknik Analys Hållfasthetslära FEM Konstruktionsteknik Konstruktionsmaterial Produktionsteknik TMMI29 TMMI40 TMIA01 Konstruktions. grundkurs Produktion Konstruktion Konstruktionsteknik Konstruktionsteknik Konstruktionsteknik, fk Matematik Konstr. teknik 1 & 2 TMMI40 + TMMi29 Hållfasthetslära TMMI20 Mekanik TMMI22 Konstruktionsteknik Konstruktions-MTRL Flygteknik Analys i envariabel Mekanik Konstruktionsteknik Konstruktionsteknik, fk Hållfasthetslära Mekanik Konstruktionsteknik forts.kurs Mekanik Hållfasthetslära Som helhet så florerar kurser som, Hållfasthetslära, Monteringsteknik, Produktionsteknik och mekanik Ett klart urskiljande drag för MI är alternativ A där den höga frekvensen av Konstruktionsteknik kan urskiljas. 26

27 KI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Allmän kemi Miljömanagement Allmän matematik Värmeteknik Teknisk ström. lära Industriell miljö Oorganisk kemi Värmeteknik Systemteknik Yt- & kolloidkemi Biokemi med organkemi Livscykelanalys och ekodesign Teknisk miljökemi Kommunikation för tekniker Kemiteknik Reglerteknik Organisk kemi Industrimiljö Miljömanagement Livscykelanalys och ekodesign Miljökemi Allmän kemi Industrimiljö Miljökurserna Allmän kemi Engelska Miljökurserna Industrimiljö Oorgansik kemi Farmakologi Analytisk kemi Biokemi Systemteknik Alla kemikurser Kommunikation för tekniker Allmän kemi Analytisk kemi Organisk kemi Mikrobiologi Ytkemi Allmän kemi Analytisk kemi Allmän kemi Miljökurser Analytisk kemi 2 Datasystem och programmering C++ För KI är svarsalternativen i sin helhet genomgående likartade på så sätt att samma kurser visar sig ofta. Kurser som anses som mest relevanta är Allmän kemi och Analytisk kemi. Andra kurser som nämns är exempelvis Miljökurser och Oorganisk kemi. 27

28 Fråga 12 Vilka kurser var minst relevanta för dina arbetsuppgifter? Svaren är även här rangordnade från A till och med B och är individuellt angivna horisontellt. Exempelvis så har en student som läst BI svarat att Vägteknik var minst relevant. Pascalprogrammering som något ringare och under alternativ C så har informanten valt att inte fylla i någon kurs. Alla alternativen går dock under titeln, vilka kurser som var minst relevanta. BI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Vägteknik Passcalprogrammering Bygg och samhällsplanering Drift och underhåll (projekt hus) Miljökursen Väg Matematik Industriell ekonomi TPIU48 Kommunikation för tekniker TNDE30 Tillämpad matematik och statistik Installationssamordning Statistik Träteknik Bygg och samhällsplanering Drift och underhåll Matematikanalys Teknisk engelska Väg och trafikteknik Logistik Konstruktion 1 Konstruktion 2 Konstruktion 3 Miljökunskap Miljökonsekvensbeskrivningar Matematik Juridik Med mycket liten marginal verkar Matematik, Statistik och Vägteknik som de minst relevanta över lag. Andra kurser som anges är Logistik och Juridik 28

29 DI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Digitalteknik Inledande kretsteori Matematik TMIV47 arbetsvetenskap TDDA11 Ada TPIV48 Industriell Diskret matematik Matematik TK Numeriska algoritmer Matematisk algebra Digital teknik TSIU40 Industriell ekonomi TPIU48 Digital teknik Grundläggande elektronik Arbetsvetenskap Ekonomi Elektronikkursen Kretsteori AI- & LISP Matematik Industriell ekonomi Inledande kretsteori Diskret matematik Analys och linjär algebra Analys flera variabler Inledande kretsteori Arbetsvetenskap Teknikens utv. i ett samhällsperspektiv Inledande kretsteori Alla matematikkurser Analys och linjär algebra TAU21 Matematik TK TATM 95 Inledande kretsteori TSIU10 Analys i en flervariabel Transformmetoder Arbetsvetenskap Industriell ekonomi Orientering och datautrustning Europas historia Ekonomi Flervariabelanalys Analys Linjär algebra Inledande kretsteori TSIU10 Informationssökning TGTU60 Industriell ekonomi TPIU48 Nätverk Arbetsvetenskap Systeminstallation Numeriska algoritmer Ekonomi Flervariabelanalys Matematikkurser Informationssökning TGTU60 Perspektiv på Europa TGTU03 Industriell ekonomi TPIU48 Arbetsvetenskap Numeriska algoritmer för D Numeriska metoder Objektorienterad utveckling Matematik, tk Företagsekonomi Numerisk analys Inledande kretsteori Grundläggande kretsteori Analys 1 & 2 Distribuerade system Datorsäkerhet Arbetsvetenskap TMIU47 Industriell ekonomi TPIU48 Ada och programspråk TDDA11 Det mest frekventa svaret för minst relevanta kurser för arbetsuppgifter är Digitalteknik och Inledande kretsteori (främst i alternativ A och B). Sedan florerar kurser såsom Matematik Arbetsvetenskap och Flervariabelanalys. 29

30 DE Alternativ a Alternativ b Alternativ c Matematisk statistik Envariabelanalys Flervariabelanalys Kommunikation för tekniker Arbetsvetenskap Flervariabelanalys TNDE23 Statistik och transform. TNDE23 Ledarskap TGTV04 Ekonomi Flervariabelanalys Konstruktion med X-dator Arbetsvetenskap Intr. till datorer och datateknik Statistik och transformer Arbetsvetenskap Industriell ekonomi Flervariabelanalys Flervariabelanalys Transformteori och statistik Ekonomi Industriell ekonomi TPIU48 Analog elektronik TNDE55 Flervariabelanalys Företagsekonomi Ergonomi Engelska för tekniker Transformteori Analys i flera variabler Analog elektronik Reglerteknik Grundläggande mätteknik Flervariabelanalys Statistik och transformler Industriell ekonomi Arbetsvetenskap Arbetsmiljö Ekonomi Flervariabelanalys Industriell ekonomi Elkonstruktion TMIU47 Ledarskapskursen Signalprocessorer Ergonomi (arbetsvetenskap) Industriell ekonomi Flervariabelanalys Reglerteknik Kommunikation för tekniker Flervariabelanalys Signalprocessorer Statistik Industriell ekonomi Statistik och transformler Telekommunikation Signalprocessorer Analog elektronik Analog elektronik Konstruktion med mikrodatorer Mätdatorsystem Kommunikation för tekniker Arbetsvetenskap Introduktion till datorer och datateknik Ekonomi Arbetsvetenskap Intr. till datorer och datateknik Företagsekonomi Arbetsvetenskap Informationssökning I sin helhet så är det med mycket klar marginal Arbetsvetenskap och Flervariabelanalys som framträder. I alternativ A är det Arbetsvetenskap och Flervariabelanalys som är mest frekvent. I B är det Arbetsvetenskap, och i C är det ingen utmärkande kurs som framträder. Övriga kurser som nämns är Ledarskap, Ekonomi och transformrelaterade kurser. 30

31 EI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Numeriska algoritmer Matematik tk Transformmetoder Algebra Transformteori Programmering Industriell ekonomi TPIU48 Transformmetoder TAIU 23 Flervariabelsanalys TATM 95 TEN2 Flervariabelanalys Digitala filter Arbetsvetenskap Industriell ekonomi Mätteknik Elkraft Elkraft Ekonomi Elkraftteknik Telekom. Filter Analog elektronik Matematik Ekonomi Engelska Arbetsvetenskap Statistik Arbetsvetenskap Elkraftteknik Teleteknisk mätteknik Matematik Reglerteknik Arbetsvetenskap Industriell ekonomi Kommunikation för tekniker Transformteori Industriell ekonomi Arbetsvetenskap Kommunikation för tekniker Elkraftteknik ATIK Juridik Industriell ekonomi I EI s svar så urskiljs inte några markanta frekvenser av enstaka kurser, den kurs som framkommer något mer än andra är Industriell ekonomi. Vad som bland annat nämns är I alternativ A är exempelvis Arbetsvetenskap. I alternativ B nämns Industriell ekonomi. Alternativ C visar Flervariabelanalys. 31

32 MI Alternativ a Alternativ b Alternativ c Pascal Mikrodatorteknik Algebra Tillämpad datorteknik Transformmetoder Hållfasthetslära Statistik Tillämpad datateknik Datorsystem och programmering Mätteknik Reglerteknik Pascal Flervariabelanalys Träteknik Miljökunskap FEM Datorteknik Energiteknik Tillämpad datorteknik Transformmetoder Pascal Tillämpad dator och teknik Ergonomidesign Formgivning och industriell design Miljökunskap Kommunikation för tekniker Flyglära Hållfasthet. TDMI22 TMEL36 TFMÄ62 Programmering i Pascal Programmering i Pascal Transformteori Elektronikkurser Tillämpad datorteknik Kommunikation för tekniker Tillämpad datorteknik Arbetsvetenskap Datorsystem och programmering Tillämpad datorteknik Reglerteknik TSMI26 Kommunikation för tekniker Arbetsvetenskap Industriell design Tillämpad datorteknik Arbetsvetenskap Svenska och engelskakurs (obl.) Datorsystem och program mering Simuleringsteknik Träteknik Simuleringsteknik-energi Flyglära Miljövårdsteknik KI Det mest frekventa svaret i alternativ A är Tillämpad datorteknik med Pascal/Programmering i Pascal som god tvåa, dessa två kurser är absolut mest tydliga för MI s val på kurser som är minst relevanta för deras arbetsuppgifter. Övriga kurser som nämns är exempelvis Transformmetoder Alternativ a Alternativ b Alternativ c Systemteknik Programmering Industriell ekonomi Introduktionskurs i matlab Arbetsvetenskap Miljökunskap Biokemi Oorganisk kemi Biotekniska och bioanalytiska metoder Ekonomikurs, introduktion Mikrobiologi MT och kolloidkemi Industriell ekonomi Datasystem och programmering Mikrobiologi med bioteknik Biotekniska & bioanalytiska metoder Ekonomi Arbetsmiljövetenskap Systemteknik Programmering Industriell ekonomi Organisk kemi Systemteknik Programmering Program i turbopascal Miljökonsekvensbeskrivning Miljökunskap Industriell ekonomi Programmering Arbetsvetenskap Miljökonsekvensbeskrivningar, (MKB) Värmeteknik Teknisk strömningslära Reglerteknik Mikrobiologi Arbetsmiljö Miljökonsekvensbeskrivning 32

33 Hos KI finner vi inga absolut tydliga kurser. Kurser som nämns i sammanhanget är bl.a. Programmering, Systemteknik, Ekonomi och Miljökurser. 33

34 Fråga 13 Saknade du någon kurs i din utbildning? Med fråga 13 fanns förhoppningar om att informanten skulle ge sin åsikt om relevanta kurser som skulle vara gynnsam för sin utbildning. Det är en öppen fråga som ger individuella svar kopplat till utbildning. Svarsalternativen var, Ja (ange gärna kurstitel), eller Nej, jag är nöjd med utbildningen. Många informanterna har svarat nej jag är nöjd med utbildningen BI Ledarskapsutbildning. Entreprenad, juridik, MR - mät och erstättningsregler. Svenska. Materiallära och ytterligare ngn kurs i mekanik och hållfasthet. Byggjuridik. Mer vägteknik. Ledarskap. Det var 50 % av informanterna (BI) som valde svarsalternativet Nej, jag är nöjd med utbildningen. DI Visual++. UNIX administration/nt administration. Java programmering. Arbetspsykologi. Mer projektarbete. Mer humaniora. Mer datorarkitektur. Projektledning. Informationssystem. PUM. Windowsprogr. Fönsterbehandling i allmänhet. Mer Windowsprogrammering. Internetprogrammering, LINUX, Windows, m.m. Windows (om operativsystemet) Installation av Win.progr. Visual basic. PUM. Web-programmering. Människa dator interaktion. Snabbare och närmare kontakt med verkligheten. Mer projekthantering. Matematisk analys av algoritmer. Mer projektarbet en. Programmeringstillämpning av samtliga matematikkurser. Mjukvarutestkurs. Det var 36 % av informanterna (DI) som valde svarsalternativet Nej, jag är nöjd med utbildningen. 34

35 DE Mer programmering. Programmeringsmetodik. Datakommunikation. Industrialisering ASIC s (ekonomi, test, kvalitet). Databaser, nätverk, Unix. Fördjupande programmeringskurser. Ritningslära kretsschema CAD. Mer CAD-utbildning och dimensionera ledningar. Ekonomi och ledarskap. Realtidprogrammering samt datakommunikation. Kurser som behandlar realtids OS. Uppbyggnad av datornät. Automationskurs. Realtidsprogrammering, mer digitalteknik. Mer inom data: grafisk programmering. Mer WHDL. Databaser och programmering i Visualspråk. Databaser. Inbäddade system, realtidssystem. Modellbygge och simulering. Styrsystem. Det var 36 % av informanterna (DE) som valde svarsalternativet Nej, jag är nöjd med utbildningen. EI Någon slags projektledningskurs. Något mer praktiskt (verklighetsnära). Testning, metoder för funktionalitetstest, telekommunikation, protokoll i datorteknik. CAD. Mer projekt och arbetsledning. Digitalelektronikkonstruktion, konstruktion med mikroprocessor. Svetsning i prod.teknik. Processutrustning, mekanik, praktik, kemi. WHDL/Verilog kurs. Kurser i projektledning. C++, TCP/IP, nätverk. Det var 48 % av informanterna (EI) som valde svarsalternativet Nej, jag är nöjd med utbildningen. 35