Innehåll. Vad är Energijakten? Tack! Ett bekvämare inomhusklimat Sol och ved i gammal gård Energisatsning för framtiden...

Transkript

1 1

2 Innehåll Vad är Energijakten?... 3 Tack!... 3 Ett bekvämare inomhusklimat... 4 Sol och ved i gammal gård... 6 Energisatsning för framtiden... 8 Värmen ur berget...10 Kamin på önskelistan...12 Det är lätt att falla för tjusiga broschyrer...14 Solenergi för framtiden...16 Fjärrvärme som grannen...18 Jämnare och skönare värme...20 Bort från direktelvärme...22 Grafisk formgivning samt textbearbetning Erina Falk 2

3 Vad är Energijakten? ÖNET Energikontoret Örebro län efterlyste 2004 husägare som under ett år skulle försöka sänka sina energikostnader. Familjerna bor i skilda typer av hus, spridda över Örebro län. Det finns stora familjer, det finns små, och energikunskaperna är olika. Gemensamt för dessa husägare var att alla var beredda att visa sitt hus, berätta och skriva om sitt energitänkande och sina erfarenheter till ÖNET och massmedia. Energijakten har uppmärksammats i TV, radio och tidningar och därmed har information spridits om åtgärder för att spara energi, sänka energikostnaderna och minska miljöbelastningen. Energijakten har synliggjort de kommunala energirådgivarnas roll. Vi har förstått att det finns ett stort intresse att ta del av våra energijägares framgångar, misstag och erfarenheter i sin jakt på kilowattimmar. Därför har vi nu samlat uppgifter från dagböcker, tidningsartiklar, investeringar och samtal så att ni på ett och samma ställe kan läsa om hur dessa familjer gick tillväga vid sin energijakt. Trevlig läsning! ÖNET Päivi Lehtikangas och Peter Åslund Projektet Energijakten är ett samarbete mellan ÖNET - Energikontoret Örebro län och länets kommunala energirådgivare. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Tack! Alla energijägare: Annika och Juha Bäckman, Åsa Vincent och Mats Jansson, Hans Bengtsson och Cecilia Halldén, Lena och Stig Bystedt, Carl-Åke Karlsson, Leif och Ros-Marie Öberg, Anders Elofsson och Inger Bergqvist, Kerstin och Jan-Åke Jonsson, Anne-Marie Alzén och Tommy Holmquist, Margareta Karlsson, Göran Karlsson, Rose-Marie och Fredrik Hedin, Annette och Heikki Marjeta, Stefan Bååth, Monica och Tommy Eriksson, Björn Lundblad och Veronica Jacobsson, Sigrid och Nils-Olof Hammarbäck. Energiexperter: Lars Tobin från Anneling Tobin Consult AB, Bengt-Erik Löfgren från ÄFAB, Hans Jältorp Energikontoret i Mälardalen, Anders Nylander från Nylan, Lars Andrén från Drivkraft, Arnes Plåt, Martin Nylander från SVEP, Erica Löfström, doktorand vid Linköpings Universitet, Tema Teknik och social förändring. Örebro läns energirådgivare: Ove Sahl, Ingemar Wennlöf, Lars Johansson, Christer Andershed, Leif Frid, Bernt Sköld, Anders Brorson, Christer Hultman, Lars Törnblom, Magnus Karlsson, Sören Westlind. Länktips:

4 Ett bekvämare inomhusklimat BYGGÅR: 1982 UPPVÄRMD BOYTA : 112 m 2 HUSTYP: 1-plansvilla ANTAL BOENDE: 2 Jan-Åke och Kerstin Jonsson i Kumla gjorde verklighet av sina energispartankar. De sparade vatten, tilläggsisolerade vinden och satte in en ny luft-luftvärmepump. Barnbarnet Johan var med under Energijakten och tog ivrigt åt sig nya kunskaper. Jan-Åke och Kerstin Jonsson bor i en fristående villa med direkteluppvärmning. De ville minska förbrukningen av såväl el som varmvatten, men inte bara på grund av ekonomin. Jan-Åke såg det som viktigt att inte förbruka för mycket resurser till hushållet. Kerstin ville gärna ha ett bättre inomhusklimat, men ansåg att det inte fick kosta för mycket. Hon tyckte att det var för kallt inne och detta var en orsak till att hushållet anmälde sig till Energijakten. De fick kontakt med energirådgivaren för att få råd om vad de kunde göra. Rådgivaren föreslog att vinden borde tilläggsisoleras med ytterligare 120 mm mineralull. De började med att isolera vinden. Jan-Åke och Kerstin övervägde sedan uppvärmning med pellets, de tog in offert på installation av en pelletskamin. De investerade dock i en luftvärmepump som har fungerat perfekt tack vare husets öppna planlösning vilken möjliggör att värmen sprids effektivt i huset. Denna lösning blev totalt sett också billigare än en pelletskamin. Ur dagboken: Kontakten med energirådgivaren i Kumla har varit intensiv, vi ville så mycket. Han har varit ett bra stöd. Året som Energijägare har varit kul, man har vaknat till och liksom börjat tänka efter lite mer. Vad gör vi för fel, vad kan vi ändra på och vad har vi ändrat på. Vi är överens om att mycket har hänt till det bättre, och behövde inte ruinera oss, tvärtom. Från vintern 2003, som nyinflyttade, med en inomhustemperatur på 16 grader, jämfört med 2004, 20 grader varmt och ett utbetalningskort från elleverantören på kronor - då känns det bra. 4

5 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Tilläggsisolering av vind Installation av luft-luftvärmepump som komplettering till elpannan Har genom ändrat beteende minskat vattenförbrukningen INVESTERINGSKOSTNAD Tilläggsisolering: ca kr Luft-luftvärmepump: ca kr KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 106 m 3 78 m 3 ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten kwh kwh Uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh TILLÄGGSISOLERING Energibesparing sker ofta genom att byggnadskonstruktionerna tilläggsisoleras. Tilläggsisoleringen kan innebära att konstruktionerna blir kallare och känsligare för fukt. En tilläggsisolering skall alltid påbörjas med en avsyn och åtgärdande av eventuella skador i konstruktionen. Byte av uppvärmningssystem Luftomsättningen i huset kan minska dramatiskt om uppvärmningen förändras t.ex. när den tidigare varma murstocken som fungerat som en kraftig frånluftsfläkt blir kall. Ofta krävs då förstärkning av ventilationen. Att sluta ventilera är energieffektivt men skapar dålig inomhusluft och ökar risken för fuktskador. Vindsbjälklag Vindsbjälklagen svarar för ca 15 procent av värmeförlusten i ett vanligt enplans småhus. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är ofta lönsamt, framför allt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det är lönsamt att tilläggsisolera upp till ca cm isolertjocklek. Det är viktigt att vinden är bra ventilerad för att minska risk för kondens och mögel. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget skapar ett kallare klimat på vindsutrymmet. Detta kan innebära att små brister i fuktskyddet som inte synts tidigare kan få en förödande inverkan efter åtgärderna. Lösningen är inte att isolera vindsutrymmet mer utan att åtgärda skadeorsaken genom att säkerställa regntätheten och lufttäta vid alla genomföringar, skarvar och anslutningar. 5

6 Sol och ved i gammal gård BYGGÅR: ca 1760 UPPVÄRMD BOYTA : 230 m 2 HUSTYP: 2-plansvilla ANTAL BOENDE: 5 Foto: Mats Endermark Inger Bergkvist och Anders Elofsson bor i ett 1700-talshus i Björtorp, Karlskoga kommun. De bytte ut oljepannan mot en vedpanna och kompletterande solpaneler. Husets uppvärmningssystem bestod av en gammal oljepanna från början av 1960-talet som stod i en vrå bakom köket. För att sänka värmekostnaden så måste pannan ut. Men vad skulle man ersätta den med? Energirådgivaren tillfrågades och Inger och Anders beslutade sig för att riva ut oljepannan och istället installera en vedeldad panna som är förberedd för pelletseldning. Installationen gjordes i ett uthus, som tidigare an- vänts för grisslakt. Uthuset var lyckligtvis försett med skorsten. Två rum fanns i uthuset varav ett blev pannrum där också ackumulatortankarna för varmvattnet placerades, det andra blev vedförråd. Inger och Anders beslutade sig också för att installera en 10-kvadratmeters solfångarpanel på taket i förhoppningen att slippa elda i vedpannan på sommaren. Solvärmen beräk- 6

7 nas då klara försörjningen av tappvarmvatten och även ge lite värme. Med dessa åtgärder hoppades man att kunna halvera energikostnaden. Enligt energirådgivarens beräkningar så borde anläggningen vara återbetald om cirka fem år. Inger och Anders har även bytt ut isoleringen under hallgolvet som hittills bestått av mossa och lera, mot mineralull. Till våren planerar familjen att ordna lite bättre dränering för markvattnet närmast huset och att byta ut och isolera köks- och hallgolven. Många projekt återstår i detta charmiga hus. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Byte från oljeeldning till vedeldning Installation av solpaneler Tilläggsisolering av golv INVESTERINGSKOSTNAD Installation av ved-solanläggning: kr exkl. solbidrag på kr och ROT-bidrag kr Ur dagboken: Vi började trots råden om att man ska isolera först, med att ta bort oljan. Kostnaden för uppvärmning var alldeles för hög och oljepannan hade sett sina bästa dagar. Ett nytt alternativ var ett måste. I vårt fall blev det byte från oljepanna till ved-sol anläggning. Att bara ersätta oljan med pellets fanns det ingen plats för. Oljepannan var placerad i en garderob bakom köket som omöjliggjorde att få plats med pelletsförråd. Värmepump som alternativ fanns med i diskussionerna. Prismässigt låg installation av värmepump något under men driftkostnaderna låg högre och elberoendet blev större. Framtidens elpriser är ju väldigt osäkra. Värmepumpsalternativet var tveksamt även ur en annan aspekt, nämligen om vattentemperaturen skulle räcka till. Troligen måste vi öka elementytorna, montera fler element och då blev nog totalkostnaden högre än vedsol även för installationen. läsningarna under energijakten har varit intressanta och ofta mycket givande. De gav upphov till många frågor Hur angriper vi bäst problemet i vårt specifika hus? Vid anlitandet av bygghjälp etc. har vi nu bättre möjlighet att ifrågasätta och även själva fundera på lösningar som inte förändrar förutsättningarna för ett välmående hus. ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten och uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh 7

8 Energisatsning för framtiden BYGGÅR: 1975 UPPVÄRMD BOYTA : 175 m 2 HUSTYP: 1 1/2-plansvilla ANTAL BOENDE: 3 På 1970-talet var takvärme på modet, då är Anne-Marie Alzéns och Tommy Holmquists hus i Laxå byggt. Efter att systemet havererat bestämmer de sig för att pröva något nytt. En juldagsmorgon för några år sedan vaknade familjen upp med 14 grader varmt i huset, takvärmen hade lagt av och Tommy fick i all hast koppla in några element på övervåningen. Men vad är den rätta energisatsningen för framtiden? Anne-Marie och Tommy funderade på lite olika åtgärder så länge, byte av garageport och ytterdörr, samt direktverkande elpaneler i rummen på nedre planet. Men det kostar Efter diskussion med energirådgivare och byggnadsinspektör började Tommy och Anne- Marie fundera på olika alternativ till elpannan. Det fanns tankar på bergvärme, men det blir dyrt. En ny luftvärmepump? Pelletspanna eller ved? Vilka utrymmen behövs? Många frågor som tål att tänkas på. De ville tillkalla experthjälp för att få råd om hur en eventuell tilläggsisolering skulle göras med tanke på radonhalten i inomhusluften. Huset är nämligen byggd av blåbetong. Nu började intresset hos grannar, vänner, arbetskamrater och bekanta vakna efter en tidningsartikel om familjens deltagande i Energijakten. Energi verkar vara något som många funderar över. Anne-Marie och Tommy började spara energi bl.a. genom att stänga av duschen vid schamponering, bytte till lågenergilampor när glödlamporna gick sönder. De försökte bli bättre på att släcka lampor och stänga av apparater och att använda ekonomiprogram i diskmaskinen och tvättmaskinen. De bestämmer också att deras 16 år gamla kyl och frys måste bytas ut. På våren fick de besök av en representant från ett företag som säljer luft-luftvärmepumpar. De funderade på att byta ut den gamla ineffektiva pumpen som dessutom lät mycket. Familjen gjorde en investering och njöt av tystnaden! Familjen byggde en delvis inglasad altan som även skall fungera som värmesamlare på våren och hösten, genom att släppa in värmen genom altandörren. På hösten kom den önskade experthjälpen! Anne-Marie och Tommy fick reda på att huset måste isoleras och därmed också ventileras bättre för att inte höja radonhalten. De måste alltså prioritera båda åtgärderna och göra dem samtidigt. Två radonmätningsdosor lades ut från Miljö- och hälsoskyddskontoret. Den senaste mät- 8

9 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Installation av en ny luft-luftvärmepump Snålspolande munstycken till dusch och kök INVESTERINGSKOSTNAD Luft-luftvärmepump: ca kr KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 170 m m 3 ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten kwh kwh Uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh ningen gjordes för 11 år sedan. Sedan dess har vissa åtgärder vidtagits. Det hade installerats en liten värmeväxlare i allrummet på övervåningen. Familjen var nu intresserad av att se om radonhalten hade minskat. På en villamässa pratade de med olika företag om ventilationen och konstaterade att de behövde söka information om flera system. Mycket fick de reda på via olika hemsidor på Internet. Familjen fortsatte med att spara energi, nu genom att byta till snålspolande munstycke på kökskranen. Den större investering de närmast kommer att satsa på är tilläggsisolering av vind och garage samt någon form av ventilation. Därefter får funderingarna fortsätta om eventuellt byte av uppvärmningssystem. VAD ÄR RADON? Radon finns i mark, byggmaterial och grundvatten. Utomhus späds radonet snabbt ut men inomhus fastnar radon ofta på dammet. När man andas in luft som innehåller radon fastnar en del i lungorna och kan bidra till att lungcancer uppkommer. Det är osäkert hur stor risken för cancer är men risken är dock så hög att det är angeläget att vidta åtgärder i bostäder med höga radonvärden. Den radonhaltiga markluften kan sugas in till inomhusluften genom otätheter i husgrunden. Ett byggmaterial som innehåller mycket Radium är alunskifferbaserad blågrå lättbetong - blåbetong - som tillverkades mellan 1929 och Radon kan också finnas i vatten, oftast i bergborrade brunnar och kan avges till inomhusluften. Man ska eftersträva att minimera undertrycket i huset och att täta läckställen. Med hjälp av radonsugar, förbättrad krypgrundsventilation eller frånluftssystem med väggventiler kan man avsevärt minska radonhalten i inomhusluften. I dagsläget kan man söka statliga bidrag hos Länsstyrelsen för åtgärder som sänker radonhalten, läs mer på 9

10 Värmen ur berget BYGGÅR: 1967 UPPVÄRMD BOYTA : 120 m m 2 HUSTYP: 1-plansvilla ANTAL BOENDE: 2-6 Familjen Lundblad-Jacobsson i Örebro ville spara energi och byta ut oljepannan mot någon annan värmekälla. Bergvärme blev ett bra alternativ. Björn och Veronica tyckte att värmekostnaderna för villan var för höga. Dessutom luktade den gamla och ineffektiva oljepannan illa och oljan bara fortsatte att stiga i pris. Till slut lade oljebrännaren av. Det var dags för energibesparande åtgärder. Björn tätade ytterdörrarna med tätningslister, bytte termostatblandare och satte in snålspolande duschhandtag. Familjen diskuterade med Örebros energirådgivare om olika uppvärmningsalternativ. Grannen hade skaffat bergvärme och det fungerade bra, trots klena element och värmerör som var likadana i Lundblad-Jacobssons villa. Valet föll på bergvärmen och offerter på bergvärmepumpar togs in. Familjen bestämde sig för att installera bergvärmen till hösten när oljan i tanken tagit slut. Extra underhållsvärme till källaren behövdes också för att hålla den torr. Dessutom ville man ha golvvärme men då isoleringen under betonggolvet troligtvis var obefintlig, befarade man stora värmeförluster. Då blev det nog bättre med vattenburen golvvärme som ändå blev lite billigare med värmepump. Men hur skulle de få en god ventilation utan att förlora allt för mycket värme? Björn och Veronica fick tillgång till en projektexpert för att få hjälp med ventilationsdilemmat. Det fanns en osäkerhetsfaktor vid expertens bedömning eftersom det var svårt att bedöma husets lufttäthet. Av erfarenhet vet man att hus från 1960-talet ofta är relativt otäta med dagens mått mätt. Det innebär att det kunde vara svårt att styra luftströmmarna i huset. Det alternativ som skulle säkerställa en bra ventilation och även vara ekonomiskt försvarbart var enligt experten ett nytt mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeväxling. Under tiden som familjen funderade över ventilationslösningar installerades värmepumpen och den gamla oljepannan och bränsletanken slängdes ut. Pannrummet gjordes om till förråd. Värmekostnaden ska halveras och bergvärmen betala sig på sju-åtta år, enligt installatörens beräkningar. 10

11 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Tätningslister till dörrar Bytt termostatblandare Snålspolande duschhandtag Installation av bergvärmepump Insats till öppen spis INVESTERINGSKOSTNAD kr KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 135 m m 3 ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Foto: Håkan Risberg Varmvatten kwh kwh Uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh BERGVÄRMEPUMP Systembeskrivning En bergvärmepump hämtar sin energi från ett borrhål. I borrhålet finns en kollektorslang fylld med vätska (ca 70% vatten och ca 30% frysskyddsvätska, vanligtvis etanol). Genom att köra runt vätskan mellan värmepumpen och borrhålet hämtas energi från hålet. Viktigt Borrhålet spelar stor roll i systemet och det aktiva djupet är viktigt (aktivt djup är från den nivå det står vatten i hålet och ner). Borrhålet får inte vara underdimensionerat då hålet riskerar att bli för kallt. Vid flera borrhål är rekommenderat avstånd mellan hål minst 15 meter. När man tar bort en värmepanna förändras luftomsättningen i huset och en förstärkning av ventilationen kan bli nödvändig. Kontrollera att radiatorsystemet passar för värmepump. Kompletterande underhållsvärme i källaren kan behövas. Systemet är elberoende. Allmänt Sök tillstånd hos kommunens miljökontor. Diskutera med energirådgivaren i din kommun. Att tänka på Borrning och installation av bergvärme är dyrt och man får noga beräkna den fasta investeringskostnaden mot sin årliga uppvärmningskostnad innan man tar ett beslut. Med relativt låga värmebehov kan det vara svårt att motivera en investering. Borrhålen kan vara i stort sett eviga men man måste räkna med att investera i flera värmepumpar under husets livslängd. 11

12 Kamin på önskelistan BYGGÅR: 1938 UPPVÄRMD BOYTA : 150 m 2 HUSTYP: 2-plansvilla med källare ANTAL BOENDE: 4 Familjen Hedin i Lindesberg ville minska sin el- och vattenförbrukning och spara energi i största allmänhet. Med många små åtgärder lyckas de nå sina mål. De bytte ut sina vanliga glödlampor till energisparlampor, kopplade in skarvdosa till TV, video och parabol. Mätning med energimätare visade att parabolmottagare drar 40W, oavsett om den är påslagen eller inte. Familjen börjar att använda ekonomiprogrammet oftare på tvättmaskinen. Frysboxtemperaturen höjdes från -25 till -20 grader. Toalettens spolvattenmängd minskades med två liter/spolning. I köket bytte de insats i vattenblandaren. Energirådgivaren gav familjen följande energiråd: Installation av timer till golvvärme i badrum. Utbyte av radiatorer i källare mot vattenburna. Tilläggsisolera vinden. Fukten i källaren skulle åtgärdas med en installation av luftavfuktare som kompletteras med vattenburna element på vintern. En luftavfuktare installerades, vilken först fick gå konstant för att sedan till hösten börja gå intermittent. Fredrik och Rose-Marie funderade på att sätta in en pelletskamin i källaren som kopplas till värmesystemet. De pratade också med en rörfirma om en vattenburen konvektor i gillestugan. En kamin av något slag stod högt på önskelistan, gärna vattenmantlad. Det skulle vara ett bra komplement till den befintliga bergvärmepumpen vid kalla vinterdagar. Dessutom skulle det ju vara så mysigt med en flammande brasa, det tycker även sönerna Philip och William. 12

13 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Energisparlampor Bort med standby-lägen Kontroll av frystemperatur Timer till golvvärme i badrum Minskning av spolmängd i toalett Luftavfuktare i källaren Byte av insats i vattenblandare KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 169 m m 3 ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten kwh kwh Uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh APPARATER I VILOLÄGE I januari beställdes vattenburet fläktelement till gillestugan i källaren. Denna typ av element hade lovordats av en vän som själv hade konverterat från direktverkande el till bergvärme. Tankar finns på tilläggsisolering av vinden då man normalt har 1-3 grader lägre temperatur på övervåningen. Timer till golvvärmen ska installeras. Ännu vet familjen inte om de ska sätta in en enkel kamin i källaren eller en med hög mysfaktor i vardagsrummet. Familjen Hedin tycker att man nått sina mål med minskning av el- och vattenförbrukning. Apparater i standby-läge använder el i onödan. Detta gäller TV:n och alla apparater med fjärrkontroll, men också transformatorer och batteriladdare i vägguttag. Uppåt tio procent av hushållselen går åt till standby. Alltså: stäng av på riktigt! 13

14 Det är lätt att falla för tjusiga broschyrer BYGGÅR: 1973 UPPVÄRMD BOYTA : 130 m 2 HUSTYP: 1 1/2-plansvilla ANTAL BOENDE: 3 Familjen Bäckman i Askersund bor i en villa med direktverkande el som uppvärmning. De ville sänka sina energikostnader och förbättra inomhusluften. Lösningen blir tilläggsisolering av vind, installation av en luft-luftvärmepump och en ny varmvattenberedare. De funderade på en luft-luftvärmepump och vindisolering men undrade om planlösningen var tillräckligt öppen för en bra luftvärmepumplösning. En viktig aspekt för familjen att ha med i bilden när man funderade på att förändra uppvärmningen är hur det kommer att påverka sonen Viktors kvalsterallergi. Genom projektet kom en värmepumpexpert och kommunens energirådgivare på besök till huset. Kvalitetskrav, tekniska detaljer, placering samt lite om upphandling, leverantörer och priser diskuterades. I dagboken skriver familjen: Det är lätt att falla för tjusiga broschyrer och dörrknackare som ger ett seriöst intryck. Familjen var glad att man fick hjälp av objektiva experter att välja rätt utrustning. De byter till en mindre, energieffektivare varmvattenberedare. I slutet på oktober är tilläggsisoleringen på vinden färdig, på sidovindarna återstår en vägg att isolera. En månad senare har familjen Bäckman åtgärdat nästan allt som man tänkt sig. Familjen är nöjd med sina åtgärder och det verkar ha gett positivt resultat på elräkningen. 14

15 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Tilläggsisolering på vind Byte av varmvattenberedare Installation av luft-luftvärmepump INVESTERINGSKOSTNAD Luft-luftvärmepump: kr Isolering av vind: kr Varmvattenberedare: kr KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 188 m m 3 ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten kwh kwh Uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh Ur dagboken Energirådgivaren gav information om luft-luftvärmepumparnas begränsningar och möjligheter. De bästa förutsättningarna för energibesparing med detta uppvärmningssystem finns om man har direktelvärme och öppen planlösning, då kan man med en pump med bra kvalitet spara upp till 50% av uppvärmningskostnaden. I ett hus med vattenburet värmesystem och öppen planlösning kan man också få en besparing om man har ett välfungerande styr- och reglersystem. Däremot i hus med vattenburet värmesystem med begränsad luftcirkulation är det svårt att räkna hem någon energibesparing. Vi har direktverkande el men planlösningen kanske inte var den mest optimala. Därför var en extra hjälp från projektets experter väl behövlig för att vi skulle kunna hitta den bästa utrustningen just till vårt hus. Vi fick lära oss att det är klokast att anlita auktoriserade VVS-installatörer och man skall begära offerter från flera leverantörer för att kunna jämföra priser, garantier och andra villkor. LUFT-LUFTVÄRMEPUMP Systembeskrivning Luft-luft-värmepumpen hämtar sin energi ur uteluften genom en eller flera fläktar. Ett köldmedia hettas upp och överförs till en eller flera luftbehandlare placerade inomhus. För att montera en luft-luftvärmepump av så kallad splittyp krävs ackreditering. Allmänt På grund av stort intresse för den här typen av värmepumpar har det importerats många olika märken till marknaden. En del av dessa märken och modeller är inte avsedda för de kalla och fuktiga vintrar som vi har och klarar därför inte att fungera klanderfritt på vintern. Resultatet av dessa värmepumpar blir utebliven besparing och dyra reparationer. Att montera en luft-luftvärmepump själv är ett lagbrott (se miljöbalken). Tillståndsplikt i vissa kommuner. 15

16 Solenergi för framtiden BYGGÅR: 1929 UPPVÄRMD BOYTA : 120 m 2 HUSTYP: 1 1/2-plansvilla ANTAL BOENDE: 2 Hans Bengtsson och Cecilia Halldén i Bo, Hallsberg bytte oljan mot sol och pellets. Borde inte solen vara framtidens energikälla? Familjen Bengtsson-Halldén började med att spara energi i det lilla, de skaffar energisnåla lampor till lyktorna i trädgården, en ny energieffektiv tvättmaskin i energiklass A införskaffades samt ett nytt A-klassat frysskåp. De besökte en tillverkare för att få lära sig om solvärmesystem för småhus. De sökte också på Internet där det finns mycket information i ämnet. På våren kom energirådgivaren och diskuterade, det lutade åt pellets och solvärme! Solvärmen för uppvärmning av varmvattnet på sommaren och pellets för den övriga energiåtgången. Men det fanns många fabrikat att välja mellan så det var bäst att kolla med någon som kan. Extra hjälp på området var önskvärd, en projektexpert fick hjälpa till med förslag på en bra lösning. Beslutet föll på ved/pelletspanna, solfångare och två stycken ackumulatortankar. Offerter togs in från två ställen, prisskillnaden var stor. De valde den billigaste. Det blev ändå stora pengar men det nya systemet skulle ju ersätta en befintlig oljepanna och projektexpertens förslag kom att följas i största möjliga mån. Det gällde ju att ha bra grejor för framtiden! Väntan på den nya anläggningen kändes jobbig när man väl hade bestämt sig. I oktober kom VVS-firman och installerade anläggningen. Nu väntade familjen på att solen skulle lysa starkare så att solpanelerna värmdes upp ordentligt. Solvärmen hade redan kommit in och tagit över uppvärmningen av ackumulatortanken flera gånger under vintern. Man hoppas kunna spara minst kronor årligen jämfört med den gamla pannans driftkostnad. Familjen tycker att solenergin är den mest intressanta delen av den nya energisatsningen. Nu ska det bli intressant att se vad det nya uppvärmningssystemet kan prestera! 16

17 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Installation av solpanel Installation av ved/pelletspanna Ny tvättmaskin i energiklass A Nytt frysskåp i energiklass A INVESTERINGSKOSTNAD kr ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh Varmvatten och uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh Foto:??????????? SOLVÄRME Solenergin är en gratis och miljövänlig resurs som kan reducera behovet av andra energislag som olja eller el. Från maj till september kan solen helt svara för varmvattenförsörjningen i en villa. Under sommarhalvåret behövs i allmänhet ingen annan värmekälla. I solfångare omvandlas solinstrålningen till värme och kan antingen användas i ett varmvattensystem för att endast värma tappvarmvatten eller i ett kombisystem både för tappvarmvatten och uppvärmning. Ett solvärmesystem måste alltid kombineras med någon annan form av uppvärmning för att kunna garantera en tillräcklig värmeförsörjning när solinstrålningen är otillräcklig. Ett solvärmesystem kräver också en ackumulatortank där energin kan lagras. Solvärme är ett bekvämt komplement till pelletseller vedeldning. Vanligt är också en kombination med ackumulerad elvärme. I vårt land varierar solfångarnas värmeproduktion mellan 300 och 600 kwh/m 2 och år, beroende på verkningsgrad och vilken typ av system man använder. Ett bra solvärmesystem kan svara för 50 procent av energin för tappvarmvatten och procent av uppvärmningen av ett småhus. Totalt kan solfångaren ge 30 procent av energibehovet i ett småhus. Solinstrålningen mot ett lutande plan, till exempel ett tak i söderläge med 30 graders lutning, är procent högre än solinstrålningen mot marken. 17

18 Fjärrvärme som grannen BYGGÅR: 1926 UPPVÄRMD BOYTA : 112 m 2 HUSTYP: 1 1/2-plansvilla ANTAL BOENDE: 5 I Degerfors bor Åsa Vincent och Mats Jansson med sina tre barn. Oljan är alldeles för dyr så de byter till fjärrvärme. Den gamla pannan som slukade olja och eldade för kråkorna måste bort! Familjen hade funderat på pelletsvärme men det kändes lite jobbigt. Fjärrvärme som grannen redan hade var ett annat alternativ. Hur skulle de göra med tilläggsisoleringen? Den tänkta tillbyggnaden måste väl också finnas med i beräkningarna? Varmvattnet behövde också ses över. Ett alternativ kunde vara en elektrisk varmvattenberedare i kombination med pelletspanna. Det var mycket att fundera ut och räkna på. Efter samtal och genomgång av huset med Degerfors energirådgivare stod det i alla fall klart att oljepannan måste ut på sikt. Man skulle kunna använda oljepannan tillsammans med en pelletsbrännare som ett någorlunda prisvärt alternativ men det skulle bara bli en provisorisk lösning, tyckte energirådgivaren. Nya bränslepannor har många fördelar och en hög verkningsgrad. Han hjälpte till med några alternativa förslag och räknade på investeringen åt Åsa och Mats. Efter många funderingar bestämde de sig. I oktober påbörjade man fjärrvärmeinstallationen. Leverantören installerade element i källaren för att kompensera för pannan som tidigare alstrat värme där och därigenom hållit fukten borta. Huv för att sätta över skorstenen beställdes för att skydda den från fukt och eventuella frostsprängningar. Efter en månad kunde man starta upp fjärrvärmen! Under året som energijägare har familjens energi- och vattenförbrukning trots alla ansträngningar ökat en del. Detta har dock sin naturliga förklaring då familjen fått tillökning och därför tillbringat mer tid på hemmaplan! 18

19 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Byte från oljeeldning till fjärrvärme Ny energieffektiv tvättmaskin Ny spis i energiklass A INVESTERINGSKOSTNAD Fjärrvärmeinstallation totalt: kr KALLVATTENFÖRBRUKNING Efter 245 m m 3 * ÅRSENERGIFÖRBRUKNING Beräknad efter Energijakten Energijakten Hush.energi kwh kwh * Varmvatten och uppvärmning kwh kwh Summa kwh kwh * Antal boende i hushållet har ökat under året. ENERGIMÄRKNING EU:s energideklaration anger produktens energiklass. Den möjliggör en lättare jämförelse med produkter i samma storleksklass och typ. Märkningen är obligatorisk i samtliga EU-länder. KYL OCH FRYS De allra mest energieffektiva kyl-, frys- och kombiskåpen är numera märkta A++, med A+ som god tvåa. Det innebär att de olika energiklasserna för denna energigrupp är A++, A+, A, B, C. Frysboxar deklareras med klasserna A++ till E. 19

20 Jämnare och skönare värme BYGGÅR: 1955 UPPVÄRMD BOYTA : 88 m 2 HUSTYP: 1-plansvilla ANTAL BOENDE: 2 Tommy och Monica Eriksson bor i ett kedjehus i Örebro och vill gärna dra ner på energiförbrukningen, mest av ekologiska skäl. De hade tidigare bytt ventilationssystem och, som en följd av detta, tvingats byta fönster eftersom det gamla systemet byggde på självdrag. Det var dock inget som gjorde dem negativt inställda till förändringar utan båda var positiva till att investera i nya lösningar. Bekvämlighet och boendestandard är viktigt för hushållet och motivet för att spara energi var inte enbart ekonomiskt. Både Tommy och Monica har ett stort intresse av att leva mer hållbart, ekologiskt. De försökte tänka på den egna förbrukningsnivån av såväl värme som vatten och så kallad hushållsel. Som en följd av dessa tankar kopplades det mesta onödiga till en timer för att spara energi. Det onödiga handlade till större delen av det som hör trädgården till, nämligen sex stycken upplysta vattensprutande fontäner. Tommy tycker mycket om sina fontäner och ville inte vara utan dem. Han drog hellre ner på annat istället. Makarna bytte ut badkaret och satte in en dusch. De bytte också fönster i badrummet. Ett nytt A-klassat frysskåp med automatisk avfrostning inköptes. Glödlampor byttes till energisparlampor. Tommy och Monica började noggrannare kolla upp medias information angående energi, även reklamen studerades bättre. När tankarna om ett nytt värmesystem blev aktuella kontaktades energirådgivaren. 20