Bosman-domen - och vad som har hänt sedan dess

Transkript

1 Skriftligt arbete, HANDELSRÄTT C, 10 poäng Bosman-domen - och vad som har hänt sedan dess Johan Broström Handledare: Torsten Seth HT 2003 UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT EKONOMIKUM, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala Postadress: Box 513, Uppsala. Tel

2 Sammanfattning Uppsatsen behandlar ett rättsfall på idrottsområdet som EG-domstolen var med och beslutade i och som har fått ett väldigt stort massmedialt utrymme, nämligen Bosman-målet. Frågor som berörs i uppsatsen är följande: Hur upplever fotbollsklubbarna i Sverige dels Bosman-domen och dels nytillkomna regler kring internationella spelarövergångar som lanserades av FIFA år 2001 och hur påverkas de av detta? Uppkommer det några markanta skillnader i upplevelsen och påverkan mellan klubbar i olika serier? Ett syfte med uppsatsen är att beskriva Bosman-målet på ett utförligt sätt och hur EGdomstolen kom fram till domen samt att redogöra för nytillkomna regler kring internationella spelarövergångar som lanserades av FIFA år Ett annat syfte är att ta reda på hur fotbollsklubbarna i Sverige dels upplever domen och dels de nytillkomna reglerna och hur de påverkas av detta. Ett tredje syfte är att undersöka om det uppkommer några markanta skillnader i upplevelsen och påverkan mellan klubbar i olika serier. Det jag har kommit fram till är följande: Bosman-domen som tidigare endast gällt för kontraktsfria spelare vid internationella övergångar mellan EU/EES-länder har sedan september 2001 utvidgats till att gälla i hela världen. Dock har en begränsning införts jämfört med tidigare, och den går ut på att det bara är kontraktsfria spelare över 23 år som är gratis. Vid en internationell affär med en yngre spelare som blir icke-amatör för första gången måste den nya klubben betala en s.k. tränings- och utbildningskompensation till spelarens tidigare klubbar. Denna tränings- och utbildningskompensation gäller oavsett om spelaren står under kontrakt eller inte. Vidare har svensk fotboll valt att i sitt regelverk fr.o.m. november 2004 införa Bosman-domen vid nationella spelarövergångar och även här kommer det att gälla att det endast är spelare över 23 år som kommer att bli gratis. När det gäller den första frågan som jag har ställt till klubbarna rörande Bosman-domen kan sägas att det uppkommer en markant skillnad i vad den har fått för konsekvenser för dem. Klubbarna i Allsvenskan anser att den fått konsekvenser för dem och klubbarna i Superettan anser att domen inte har fått så stora konsekvenser för dem. När det gäller de två andra frågorna rörande tränings- och utbildningskompensationen och Bosman-domen nationellt kan sägas att inga markanta skillnader mellan klubbarna i de olika serierna kan utläsas. De upplever dem ungefär likadant och konsekvenserna mellan klubbarna är ungefär densamma.

3 Förkortningslista BFR EES EG EU FFF FIFA IOK OS SvFF UEFA URBSFA VM Belgiska Franc Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Franska Fotbollsförbundet Internationella Fotbollsförbundet Internationella Olympiska Kommittén Olympiska Spel Svenska Fotbollsförbundet Europeiska Fotbollsförbundet Belgiska Fotbollsförbundet Världsmästerskap

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD DISPOSITION ARBETSTAGARE VEM ÄR ARBETSTAGARE ENLIGT SVENSK RÄTT? VEM ÄR ARBETSTAGARE ENLIGT EG-RÄTT? EN DEL AV FOTBOLLENS REGELVERK REGLERNA KRING FOTBOLLENS ORGANISATION REGLERNA KRING SPELARÖVERGÅNG Belgiens bestämmelser UTLÄNNINGSKLAUSULERNA BOSMAN-MÅLET RÄTTSFALLETS BAKGRUND DEN NATIONELLA DOMSTOLENS FRÅGOR EG-DOMSTOLENS SYN PÅ FALLET Reglerna kring spelarövergång Utlänningsklausulerna EG-DOMSTOLENS DOM SAMMANFATTANDE JURIDISK KOMMENTAR NYA TRANSFERREGLER FIFA:S NYA TRANSFERREGLER SVENSK FOTBOLLS ANPASSNING INTERVJU MED FOTBOLLSKLUBBARNA ALLSVENSKAN SUPERETTAN SAMMANFATTNING SLUTDISKUSSION KOMMENTARER MINA PERSONLIGA ÅSIKTER KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR... 28

5 1 Inledning Idrotten, som ursprungligen i det antika Grekland var en ädel kamp mellan män, har utvecklats med åren, särskilt i Sverige, till en folkrörelse i mer än en bemärkelse. Med den nya informationstekniken har idrottsutövningen på elitnivå öppnats för en oändlig publik. Elitidrott är inte längre en nationell företeelse utan i allra högsta grad global. De stora sammandragen, främst OS och fotbolls-vm, men också andra världsmästerskap och internationella cuper samlar ett stort antal åskådare, radiolyssnare och TV-tittare. Dessa idrottsevenemang har blivit ett utmärkt forum för marknadsföringsaktiviteter och idrottsmännen har i hög grad blivit reklampelare. Den idrottsliga verksamheten på nationell och internationell elitnivå och i dess gränstrakter har därmed de facto övergått från idealitet till ren affärsverksamhet. Idrottsevenemang är idag miljonaffärer och i de riktigt stora sammanhangen miljardaffärer. De internationella organisationerna liknande IOK, UEFA och FIFA omsätter och förvaltar oerhörda belopp. Media, reklam och sponsorintäkterna har lett till att klubbarnas inkomster och prispengar och andra ersättningar till idrottsmännen ständigt ökat. Med de stora inkomster som hägrar så satsar också de enskilda idrottsmännen allt hårdare på sina sporter. De börjar i unga år, många gånger pådrivna både av föräldrar och ledare. Undervisning och den traditionella förvärvskarriären åsidosätts för en satsning på en i många fall mycket kort karriär inom idrotten. Ja, man kan helt enkelt säga att de hårdsatsande idrottsmännen ersätter en traditionell karriär med en karriär inom idrotten. Idrotten har blivit ett nytt yrke. På elitnivå är inslagen av idealitet obefintliga, i den mån de inte utnyttjas i kommersiella syften. Vidare är idrotten ett område som, i varje fall i Sverige, länge levt ett liv som i hög utsträckning varit skyddat från ingrepp av lagstiftare och domstolar. Någon lag som reglerar de idrottsliga föreningarna finns inte i Sverige, och domstolarna har i stor utsträckning lämnat dessa föreningar fria att leva sina liv som de själva önskar. Delvis kan detta dock förklaras av den väl utbyggda regelmassa som idrottsrörelsen själv har åstadkommit både nationellt och internationellt. Ett annat skäl är troligtvis det förhållandet, att idrottsrörelsen haft ett drag av idealitet över sig som skyddat den från yttre ingrepp. 1 I takt med att idrottsrörelsen övergår eller har övergått från idealitet till affärsverksamhet är det ingen vågad gissning att domstolarna kommer få allt fler fall att sätta sig in i. EGdomstolen har hittills avgjort fyra mål som gällt idrottsfrågor och alla har handlat om förhandsavgöranden som nationella domstolar i medlemsstater har inhämtat. Rättsfallen som har behandlats är i tur och ordning: Mål 36/74 från 1974, Bruno Walrave & Norbert Koch mot Association Union Cycliste Internationale m.fl. 2 Mål 13/76 från 1976, Gaetano Dona mot Maria Mantero. 3 Mål 222/86 från 1987, Union nationale des entraineurs et cadres techniques professionnels du football mot Georges Heylens m.fl. 4 Mål 415/93 från 1995, Union royale belge des sociétés de football association, ASBL m.fl. mot Jean-Marc Bosman. 5 1 Hemström, Festskrift till Stig Strömholm, s 375, hela stycket. 2 REG, Specialutgåva II , s REG, Specialutgåva III , s REG, Specialutgåva IX , s REG, Del 1 Domstolen, , s I

6 Det är just det sistnämnda fallet som har fått ett väldigt stort massmedialt utrymme och som min uppsats ska behandla på ett djupgående sätt. 1.1 Problemformulering Hur upplever fotbollsklubbarna i Sverige dels Bosman-domen och dels nytillkomna regler kring internationella spelarövergångar som lanserades av FIFA år 2001 och hur påverkas de av detta? Uppkommer det några markanta skillnader i upplevelsen och påverkan mellan klubbar i olika serier? 1.2 Syfte Ett syfte med uppsatsen är att beskriva Bosman-målet på ett utförligt sätt och hur EGdomstolen kom fram till domen samt att redogöra för nytillkomna regler kring internationella spelarövergångar som lanserades av FIFA år Ett annat syfte är att ta reda på hur fotbollsklubbarna i Sverige dels upplever domen och dels de nytillkomna reglerna och hur de påverkas av detta. Ett tredje syfte är att undersöka om det uppkommer några markanta skillnader i upplevelsen och påverkan mellan klubbar i olika serier. 1.3 Avgränsningar Den nationella domstolen i Belgien begärde förhandsavgörande av EG-domstolen rörande två frågor, nämligen reglerna kring spelarövergång och utlänningsklausulerna. Jag har i uppsatsen valt att fokusera på reglerna kring spelarövergångar. Utlänningsklausulerna berörs endast mycket kortfattat. Vidare har jag enbart studerat hur herrfotbollsklubbarna i Allsvenskan 6 och Superettan 7 i Sverige upplever och påverkas av Bosman-domen och de nytillkomna reglerna kring internationella spelarövergångar. 1.4 Metod Jag har i uppsatsen använt mig av traditionell juridisk metod i den mening att jag har studerat förarbeten, lagtext, doktrin och rättsfall. Vidare har jag även tagit del av aktuella artiklar från tidskrifter, sökt efter information på Internet samt genomfört intervjuer per e-post och telefon med en person, ordförande, sportchef eller liknande, från varje herrfotbollsklubb i Allsvenskan och Superettan. Vidare har jag kontaktat en anställd på SvFF per e-post för att få svar på en del frågor som jag personligen har haft kring reglerna kring spelarövergång. 1.5 Disposition Uppsatsen är indelad i sju kapitel. Inledning, problemformulering, syfte, avgränsningar och metod utgör första kapitlet i uppsatsen. I kapitel två genomgås det arbetstagarbegrepp som används dels inom svensk rätt och dels inom EG-rätt. I kapitel tre beskrivs en del av fotbollens regelverk och i kapitel fyra genomgås Bosman-målet på ett utförligt sätt. Efter dessa fyra inledande kapitel redovisas sedan i kapitel fem nya transferregler. I kapitel sex redovisas det material som jag har fått in genom de utförda intervjuerna. Avslutningsvis ger jag i kapitel sju en slutdiskussion. 6 Högsta serien för herrar i Sverige bestående av 14 lag säsongen 2003/2004; AIK, Djurgårdens IF, IF Elfsborg, IFK Göteborg, Halmstads BK, Hammarby IF, Helsingborgs IF, Kalmar FF, Landskrona BOIS, Malmö FF, GIF Sundsvall, Trelleborgs FF, Örebro SK och slutligen Örgryte IS. 7 Näst högsta serien för herrar i Sverige bestående av 16 lag säsongen 2003/2004; Assyriska FF, Bodens BK, IK Brage, IF Brommapojkarna, FC Café Opera Djursholm, Enköpings SK, Falkenbergs FF, Friska Viljor FC, GAIS, Gefle IF, BK Häcken, IFK Norrköping, Västerås SK FK, Västra Frölunda IF, Åtvidabergs FF och slutligen Östers IF. 5

7 2 Arbetstagare Arbetstagarbegreppet är ett centralt begrepp i Bosman-målet som behandlas i kapitel 4. I avsnitt 2.1 här nedan definieras därför vem som ur juridisk synvinkel är arbetstagare inom svensk rätt och i avsnitt 2.2 inom EG-rätt. 2.1 Vem är arbetstagare enligt svensk rätt? Det är normalt sätt ingen större svårighet att avgöra om en person som utför arbete åt en annan är arbetstagare eller uppdragstagare. Om detta dock skulle vara problematiskt får man ta fasta på vilka omständigheter som föreligger i parternas mellanhavande. Omständigheter som tyder på att ett anställningsförhållande föreligger är bl.a. om den arbetspresterande parten står under den andre partens omedelbara kontroll och arbetsledning och alltså inte utför arbetet fritt efter egen bedömning är varaktigt knuten till sin medkontrahent, d.v.s. ställer sin arbetskraft till förfogande allteftersom arbetsuppgifterna uppkommer använder maskiner, redskap och råvaror som motparten tillhandahåller får ersättning för direkta utlägg får ersättning åtminstone delvis i garanterad lön är allmänt sett i ekonomiskt eller socialt hänseende jämställd med en arbetstagare. 8 Ju fler av dessa ovan nämnda omständigheter som föreligger, desto troligare är det att arbetsavtalet ska benämnas som ett anställningsavtal och inte ett uppdragsavtal. Allmänt kan sägas att anställningsavtalet innebär att den ena parten arbetsgivaren genom avtalet erhåller rätten till den andra personens arbetstagarens arbetskraft och att detta i sin tur innebär att arbetsgivaren har rätt till resultatet av arbetet, t.ex. en produkt, liksom rätt att bestämma hur, när, var och med vilka hjälpmedel arbetet ska utföras. Anställningsavtalet innebär att arbetsgivaren får en överordnad ställning i förhållande till arbetstagaren. I utbyte mot arbetskraft erlägger arbetsgivaren någon form av vederlag till arbetstagaren. Utvecklingen går dock mot ett alltmer vidsträckt arbetstagarbegrepp. 9 Omständigheter som tyder på att ett uppdragsförhållande föreligger är t.ex. att den arbetspresterande parten har en egen firma inregistrerad eller att han fått särskild auktorisation av myndighet att driva en viss slags verksamhet. Vidare kan en juridisk person inte vara arbetstagare. Omständigheter som däremot inte tillmäts någon särskild betydelse är om personen ifråga utför arbetet tillfälligt eller som bisyssla, t.ex. extraknäck. 10 Olika regler gäller beroende på om ett avtal om arbete klassas som anställningsavtal eller uppdragsavtal. Rent allmänt kan sägas att uppdragsavtalet är ett friare avtal än anställningsavtalet i den meningen att uppdragsavtalet inte omgärdas av så många regler om rättigheter och skyldigheter för parterna som anställningsavtalet gör, t.ex. ifråga om anställningsskydd, arbetsgivareavgifter osv Flodgren & Hydén, Arbetsrättens grunder, s 17-18, hela stycket. 9 A a s 18, hela stycket. 10 A a s 18, hela stycket. 11 A a s 18, hela stycket. 6

8 2.2 Vem är arbetstagare enligt EG-rätt? För att försäkra sig om en enhetlig rättstillämpning fastslog EG-domstolen tidigt att arbetstagarbegreppet inte får definieras nationellt, utan har en gemenskapsrättslig innebörd. På detta sätt har domstolen även kunnat ge begreppet en mycket vid omfattning. Så länge det kan anses att det arbete som utförs är en faktisk och genuin ekonomisk aktivitet spelar det mindre roll att det rör sig om dåligt betalda deltidsarbeten, förutsatt att det utförda arbetet inte anses så ringa att det i praktiken framstår som av helt marginell och underordnad betydelse. Det som normalt utmärker ett anställningsförhållande i gemenskapsrättslig mening är de förutsättningar som domstolen ställt upp i det s.k. Lawrie-Blum-målet 12 ; att en person, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Något direkt krav på att lön för arbetet ska ges i pengar finns heller inte; så länge arbetet som utförs är en genuin och faktisk aktivitet kan ersättning även utgå i form av t.ex. kost och logi. 13 Förutsättningarna för att betraktas som arbetstagare är relativt enkla men det finns inte samma nödvändighet inom EG-rätten som inom nationell lagstiftning att skilja mellan arbetstagare och uppdragstagare. Uppdragstagare utövar också ekonomisk aktivitet och bör därför omfattas av den fria rörligheten precis som arbetstagare gör. Den för EG-rätten viktiga skiljelinjen dras snarare gentemot personer som inte bedriver någon ekonomisk aktivitet och därför inte har någon omedelbar rätt att flytta från ett land till ett annat. 14 Arbetstagare är tveklöst den mest gynnade av de rörliga kategorierna. Utöver de grundläggande rättighetsartiklarna som berör alla unionsmedborgare och artikel 39 finns ytterligare rättigheter i ett antal viktiga förordningar och direktiv. Artikel 39 konkretiserar likabehandlingsprincipen och förbjuder all diskriminering p.g.a. nationalitet vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Bland övriga rättigheter som behandlas i sekundär lagstiftning kan bl.a. nämnas rätten att komma in i värdlandet, rätten att erhålla uppehållstillstånd samt rätt att kvarstanna under perioder av ofrivillig, temporär arbetslöshet eller sådan orsakad av sjukdom eller olycka samt efter pensionering. Något uppehållstillstånd behöver heller inte sökas för säsongsarbeten och liknande, där arbetstiden understiger tre månader. Arbetstagarna har också rätt till samma sociala och skattemässiga förmåner som de inhemska arbetstagarna En del av fotbollens regelverk I detta kapitel presenteras relevanta regler inom fotbollen som är nödvändiga för läsaren att förstå innan Bosman-målet läses i nästa kapitel. Observera att avsnitt 3.1 fortfarande gäller medan däremot avsnitt och 3.3 gällde vid tidpunkten för rättsfallet. 3.1 Reglerna kring fotbollens organisation Fotboll utövas både professionellt och på amatörnivå i föreningar, som i varje land bildar nationella sammanslutningar, s.k. förbund. Till de nationella förbunden hör andra underordnade förbund, som har till uppgift att organisera fotboll inom vissa områden. 12 REG, Specialutgåva VIII, , s Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, s , hela stycket. 14 Seth, EGs arbetsrätt, s 33, hela stycket. 15 Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, s 252, hela stycket. 7

9 Förbunden arrangerar nationella mästerskap som är uppdelade i flera divisioner enligt de deltagande föreningarnas idrottsliga prestationer. 16 De nationella förbunden är medlemmar av FIFA, en sammanslutning bildad enligt schweizisk rätt, som organiserar fotbollen på en världsomfattande nivå. FIFA är uppdelad i förbund för varje världsdel, och den ska godkänna dessas regler. Det förbund som har behörighet i frågor som rör Europa är UEFA, också det en sammanslutning som bildats enligt schweizisk rätt. Den består av medlemsförbund från ungefär femtio länder och som har förbundit sig, i enlighet med UEFA:s stadga, att iaktta såväl UEFA:s stadga som dess regler och beslut. 17 Varje fotbollsmatch som arrangeras under ett nationellt förbunds överinseende ska spelas mellan två föreningar som är medlemmar av detta förbund eller av underordnade förbund som är medlemmar av det nationella förbundet. De lag som varje förening deltar med består av spelare som av det nationella förbundet fått licens att spela för denna förening. Varje professionell 18 spelare ska vara inskriven i sitt nationella förbund såsom nuvarande eller tidigare anställd av en viss förening Reglerna kring spelarövergång Varje lands nationsförbund som var med i UEFA vid tidpunkten för rättsfallet tillämpade liknande principer för regler kring spelarövergång. De skiljde sig åt bara på ett antal mindre punkter. Här nedan presenteras enbart Belgiens förbundsregler ingående eftersom det är de som är intressanta i fallet med Bosman Belgiens bestämmelser Enligt URBSFA:s förbundsregler av år 1983, som tillämpades vid tidpunkten för de faktiska omständigheter som ligger till grund för målen vid den nationella domstolen, ska det skiljas mellan tre förhållanden: anslutningen som binder spelaren till det nationella förbundet, anställningen som binder spelaren till en förening, och licensen, vars innehav är ett nödvändigt villkor för att en spelare ska kunna delta i officiella tävlingar. Spelarövergång definieras som den händelse genom vilken en ansluten spelare blir anställd av en annan förening. Vid en provisorisk spelarövergång förblir spelaren anställd av sin förening men har licens att spela för en annan förening. 20 Vidare löper alla spelares kontrakt, som har slutits för en tid som varierar mellan ett och fem år, ut den 30 juni. Innan kontraktet löper ut, och senast den 26 april, ska föreningen erbjuda spelaren ett nytt kontrakt. Spelaren får fritt anta eller avböja detta erbjudande. För det fall att ha avböjer erbjudandet, förs han upp på en lista över spelare som mellan den 1 och den 31 maj kan bli föremål för en tvingande spelarövergång, d.v.s. utan att den förening av vilken spelaren är anställd ger sitt samtycke. Vid en affär betalar den nya föreningen en utbildningsersättning till den sistnämnda föreningen REG, Del 1 Domstolen, , s I-5044, hela stycket. 17 A a s I-5044, hela stycket. 18 Blomgren, SvFF, Varje nationsförbund bestämmer själva beloppet eller ordalydelsen för när en spelare blir professionell, det är inget som FIFA beslutar. 19 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5045, hela stycket. 20 A a s I-5045, hela stycket. 21 A a s I-5045, hela stycket. 8

10 Den 1 juni inleds perioden för fria spelarövergångar, som sker med de två föreningarnas och spelarens samtycke, i synnerhet vad gäller beloppet på den övergångsersättning som den nya föreningen ska betala till den tidigare föreningen. 22 Om ingen spelarövergång sker, ska den förening av vilken spelaren är anställd erbjuda honom ett nytt kontrakt för en säsong och med samma villkor som det som hade erbjudits före den 26 april. Om spelaren avböjer, har föreningen rätt att före den 1 augusti vidta åtgärder för att sätta spelaren i karantän, men om så inte sker, betraktas spelaren som en amatör. En spelare som fortsätter att vägra skriva på de kontrakt som hans förening erbjuder honom kan, utan sin förenings samtycke, som amatör gå över till en annan förening efter att ha avstått från att spela under två säsonger Utlänningsklausulerna UEFA antog år 1991 den s.k. 3+2-regeln, i vilken föreskrivs att de nationella förbunden har möjlighet att begränsa antalet utländska spelare till tre som en förening får låta delta i en match i första divisionen i deras nationella mästerskap plus två spelare som under en oavbruten period av fem år varav tre år som junior har spelat i det land där det berörda nationella förbundet finns Bosman-målet I detta kapitel presenteras Bosman-målet utförligt med avsnitt som 4.1 rättsfallets bakgrund, 4.2 den nationella domstolens frågor, 4.3 EG-domstolens syn på fallet, 4.4 EG-domstolens dom och 4.5 sammanfattande juridisk kommentar. 4.1 Rättsfallets bakgrund Jean Marc Bosman, professionell 25 belgisk fotbollsspelare, var sedan år 1988 anställd av RC Liége en belgisk förening i första divisionen genom ett kontrakt som löpte ut den 30 juni Kontraktet gav honom en månadslön på BFR 26, inklusive premier. Den 21 april 1990 erbjöd RC Liége Bosman ett nytt kontrakt, som skulle ha löpt på en säsong och i vilket hans månadslön skulle ha sänkts till BFR, det minimum som föreskrivs i URBSFA:s förbundsregler. I och med att Bosman vägrade att underteckna kontraktet, fördes han upp på en övergångslista. Den utbildningsersättning som skulle ha betalats för honom fastställdes till BFR. I och med att ingen förening meddelade sitt intresse för en tvingande spelarövergång, tog Bosman själv kontakt med den franska föreningen US Dunkerque, som spelade i andra divisionen, vilket ledde till att han anställdes med en månadslön på ungefär BFR och en anställningspremie på cirka BFR. 27 Den 27 juli 1990 slöt även RC Liége och US Dunkerque ett avtal, i vilket föreskrevs att Bosmans spelarövergång var provisorisk och gjordes för ett år mot att US Dunkerque skulle betala RC Liége en ersättning på BFR, som skulle förfalla till betalning efter att 22 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5046, hela stycket. 23 A a s I-5046, hela stycket. 24 A a s I-5050, hela stycket. 25 Vid tidpunkten för rättsfallet betraktades en fotbollsspelare i Belgien som professionell när han hade högre intäkter från sin idrottsutövning än de kostnader den åsamkat honom. 26 Blanpain & Inston, The Bosman Case: The end of the transfersystem?, förord, 45 BFR = 1 UK vid den aktuella tidpunkten. 27 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5050, hela stycket. 9

11 URBSFA hade sänt ett representationsintyg till FFF. I detta avtal gavs dessutom US Dunkerque en option på spelarens slutliga övergång mot en summa på BFR. Både i avtalet mellan US Dunkerque och RC Liége och i kontraktet mellan US Dunkerque och Bosman förutsattes likväl att URBSFA skulle sända detta representationsintyg till FFF före säsongens första match, som skulle äga rum den 2 augusti Eftersom RC Liége tvivlade på US Dunkerques soliditet, bad den URBSFA att inte sända nämnda representationsintyg till FFF. Som en yttersta konsekvens av detta blev både avtalet och kontraktet utan verkan. Den 31 juli 1990 satte RC Liége Bosman i karantän och hindrade honom således att spela under hela säsongen. 28 Bosman krävde då kompensation för förlorad arbetsinkomst hos den nationella domstolen i Belgien. Det visade sig vara svårt för honom att få en ny anställning, och det gjordes gällande att han var föremål för en bojkott av alla de europeiska föreningar som hade kunnat anställa honom. Bosman hävdade att det belgiska fotbollsförbundet och UEFA-FIFA:s övergångsbestämmelser hade hindrat hans övergång till den franska klubben US Dunkerque. Han stämde RC Liége, och senare det belgiska fotbollsförbundet och UEFA. Han begärde att den nationella domstolen skulle fastställa att övergångsbestämmelserna och utlänningsklausulerna inte kunde tillämpas i hans fall, eftersom de enligt EG-fördraget var oförenliga med både konkurrensbestämmelserna och den fria rörligheten för arbetstagare. Den nationella domstolen i Belgien förde ärendet vidare till EG-domstolen Den nationella domstolens frågor Den nationella domstolen begärde förhandsavgörande i följande frågor 30 : Ska artiklarna 39, 81 och 82 i EG-fördraget av den 25 mars 1957 tolkas så att de innebär ett förbud mot att a) en fotbollsförening kan kräva och uppbära betalning av en summa pengar i samband med att en av dess spelare, vars kontrakt har löpt ut, anställs av en ny förening, och att b) nationella och internationella idrottssammanslutningar eller idrottsförbund i sina respektive regler kan föreskriva bestämmelser genom vilka tillträdet till de tävlingar som de anordnar begränsas vad avser utländska spelare som är medborgare i en av medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen? EG-domstolens syn på fallet EG-domstolen tar alltså upp två frågor, den ena rör reglerna kring spelarövergång vilken presenteras i avsnitt och den andra utlänningsklausulerna vilka kortfattat presenteras i avsnitt Reglerna kring spelarövergång Den nationella domstolens första fråga går i huvudsak ut på om det står i strid med artikel 39 i fördraget att tillämpa regler som utfärdats av idrottsförbund, vilka innebär att en professionell 28 REG, Del 1 Domstolen, , s I I-5053, hela stycket. 29 A a s I-5053, hela stycket. 30 Hellner, Fördragssamling Europarätt, s , Vid tidpunkten för rättsfallet hade nuvarande artikel 39 benämningen artikel 48, nuvarande artikel 81 benämningen artikel 85 och nuvarande artikel 82 benämningen artikel 86 i EG-fördraget. De nya benämningarna har uppkommit sedan Amsterdamfördraget kom Artikel 39 finns bifogad som bilaga 1 längst bak i uppsatsen, artikel 81 som bilaga 2 och artikel 82 som bilaga REG, Del 1 Domstolen, , s I-5056, hela stycket. 10

12 fotbollsspelare som är medborgare i en medlemsstat, efter hans kontrakt med en förening har löpt ut, endast kan anställas av en förening i en annan medlemsstat, om den sistnämnda betalar moderföreningen en övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning. 32 Idrott som ekonomisk aktivitet? Idrottsutövning omfattas av gemenskapsrätten om den utgör en ekonomisk verksamhet, vilket är fallet med professionella och halvprofessionella fotbollsspelare, eftersom de förvärvsarbetar eller tillhandahåller tjänster mot betalning. Detta hade sedan tidigare fastslagits av EG-domstolen i det s.k. Walrave och Koch-målet. 33 Behöver arbetsgivaren vara ett företag? För tillämpningen av gemenskapsrättsliga bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare är det inte nödvändigt att arbetsgivaren är ett företag, eftersom det enda som krävs är förekomsten av ett anställningsförhållande eller viljan att upprätta ett sådant förhållande. 34 Påverkar ekonomiska relationer mellan arbetsgivare anställningsvillkoren? Regler som styr de ekonomiska förhållandena mellan arbetsgivarna inom en verksamhetssektor faller inom tillämpningsområdet för bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare, eftersom deras tillämpning påverkar de anställdas anställningsvillkor. Reglerna kring spelarövergång mellan föreningar reglerar visserligen snarare ekonomiska förhållanden mellan föreningar än anställningsförhållanden mellan föreningar och spelare, men genom att de föreningar som är arbetsgivare är skyldiga att betala ersättning när de rekryterar en spelare från en annan förening, påverkar reglerna såväl spelarnas möjligheter att finna arbete som de villkor på vilket arbetet erbjuds. 35 Idrottsverksamhet som inte är av ekonomisk natur? Bestämmelserna om fri rörlighet för personer och tjänster utgör inte ett hinder för regler eller förfarandesätt på idrottsområdet som är berättigade av andra än ekonomiska skäl, som beror på vissa matchers karaktär och särskilda betydelse. Denna begränsning av tillämpningsområdet för bestämmelserna i fråga ska emellertid begränsas och kan inte åberopas för att utesluta all idrottsverksamhet från fördragets tillämpningsområde. EGdomstolen hänvisade här till vad den redan hade sagt i målet Dona mot Mantero. 36 Likhet mellan idrott och kultur? Den fria rörligheten för arbetstagare kan inte begränsas genom gemenskapens skyldighet att respektera den nationella och regionala mångfalden av medlemsstaternas kulturer. Den tyska regeringen, som hade yttrat sig i EG-domstolen i målet, hade hänvisat till artikel om kultur och hävdat att idrott och kultur hade likheter. EG-domstolen konstaterade att frågan här inte gällde tillämpningen av kulturartikel 151 i fördraget utan räckvidden av arbetstagares fria rörlighet REG, Del 1 Domstolen, , s I-5062, hela stycket. 33 A a s I-5063, hela stycket. 34 A a s I-5063, hela stycket. 35 A a s I-5064, hela stycket. 36 A a s I-5064, hela stycket. 37 Hellner, Fördragssamling Europarätt, s 433, Vid tidpunkten för rättsfallet hade nuvarande artikel 151 benämningen artikel 128. Artikel 151 finns bifogad som bilaga 4 längst bak i uppsatsen. 38 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5064, hela stycket. 11

13 Föreningsfriheten Den tyska regeringen hade också åberopat föreningsfriheten och den självständighet som idrottsförbunden åtnjuter i nationell rätt för att dra slutsatsen att offentliga myndigheters och särskilt gemenskapsmyndigheters inblandning enligt subsidiaritetsprincipen 39 ska inskränkas till det nödvändigaste. EG-domstolen ansåg inte att hänvisningen till föreningsfriheten hade betydelse och uttalade följande: Principen om föreningsfriheten garanteras genom artikel 11 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den följer också av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner. Den hör till de grundläggande friheter som enligt domstolens fasta rättspraxis skyddas i gemenskapens rättsordning. Det kan vidare inte anses att de regler som idrottsförbund har utfärdat och som kan hindra den fria rörligheten för professionella idrottsmän är nödvändiga för att säkerställa förbundens, föreningarnas eller spelarnas utövande av föreningsfriheten eller att de utgör en oundviklig följd av föreningsfriheten. 40 Subsidiaritetsprincipen EG-domstolen anförde att subsidiaritetsprincipen, enligt den tolkning som den tyska regeringen har givit den, inte kan ha som resultat att de privata förbundens självstyre vad gäller antagande av idrottsregler inskränker utövandet av de rättigheter som fördraget medför för individerna. Domstolen erinrade sig om att den redan i domen i Walrave och Koch-målet hade slagit fast att artikel 39 i EG-fördraget inte bara reglerar offentliga myndigheters verksamhet utan också andra typer av reglering som avser att på ett kollektivt sätt reglera förvärvsarbete. Avskaffandet mellan medlemsstaterna av hindren för fri rörlighet för personer skulle äventyras, om avskaffandet av statliga hinder skulle kunna motverkas av hinder som följer av att förbund och privaträttsliga organisationer utövar sin rättsliga självständighet. Om syftet med artikel 39 i fördraget skulle begränsas till att omfatta de offentliga myndigheternas rättsakter, skulle detta dessutom, sade domstolen, kunna leda till olikheter vid tillämpningen av artikeln. Det har att göra med att reglerna kring spelarövergångar regleras på olika sätt beroende på vilken medlemsstat det är fråga om. 41 EG-domstolen slog fast att artikel 39 i fördraget är tillämplig på de regler som har utfärdats av idrottsförbund i vilka villkoren för professionella idrottsmäns utövande av förvärvsarbete slås fast. 42 En intern angelägenhet? UEFA hade gjort gällande att Bosman-frågan var en rent intern belgisk angelägenhet. Det handlade om en belgisk spelare vars övergång misslyckades p.g.a. en belgisk förenings och ett belgiskt förbunds beteende. EG-domstolen delade dock inte den synen. Bosman hade slutit ett arbetsavtal med en förening i en annan medlemsstat för att förvärvsarbeta där. Han hade antagit ett faktisk erbjudande om anställning i den mening som avses i artikel 39. Saken kunde därför inte anses vara internt belgisk. 43 Hindrar reglerna kring spelarövergång den fria rörligheten för arbetstagare? EG-domstolen prövade sedan denna fråga. Den konstaterade att alla fördragsbestämmelser som avser fri rörlighet för personer har till syfte att underlätta utövandet av all yrkesverksamhet inom gemenskapens territorium för gemenskapens medborgare och att 39 Melin, Juridikens begrepp, s 375, Ett beslut ska fattas på den nivå där det kan få bäst verkan. En del av principen är att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. 40 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5065, hela stycket. 41 A a s I I-5066, hela stycket. 42 A a s I-5067, hela stycket. 43 A a s I-5067, hela stycket. 12

14 förhindra åtgärder som kan missgynna dessa medborgare när de utövar ekonomisk verksamhet inom en annan medlemsstats territorium. Medlemsstaternas medborgare förfogar särskilt över en rätt att lämna sitt hemland för att bege sig till en annan medlemsstats territorium och vistas där för att utöva ekonomisk verksamhet. Bestämmelser genom vilka en medborgare i en medlemsstat hindras eller avskräcks från att lämna sitt hemland för att utöva sin rätt till fri rörlighet utgör således hinder för denna frihet, även om de tillämpas oberoende av de berörda arbetstagarnas nationalitet. 44 Domstolen höll med om att reglerna kring spelarövergång, som är föremålet för tvisterna vid den nationella domstolen, också är tillämpliga på spelarövergångar mellan föreningar som hör till olika nationella förbund inom samma medlemsstat och att liknande regler reglerar spelarövergångar mellan föreningar som hör till samma nationella förbund. Domstolen ansåg ändå att reglerna kan begränsa den fria rörligheten för spelare som vill utöva sin verksamhet i en annan medlemsstat genom att hindra eller avskräcka dem från att lämna de föreningar de tillhör, även sedan de arbetsavtal genom vilka de är bundna till har upphört. Reglerna utgör nämligen, fortsatte domstolen, ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, eftersom de föreskriver att en professionell fotbollsspelare inte kan utöva sin verksamhet i en ny förening, etablerad i en annan medlemsstat, innan denna förening har betalat den tidigare föreningen en övergångsersättning vars storlek de två föreningarna har avtalat eller slagit fast enligt idrottsförbundens regler. 45 Den bedömningen påverkas inte av att det i de regler kring spelarövergång som UEFA antog år 1990 föreskrivs att de ekonomiska relationerna mellan två föreningar inte har något inflytande på spelarens verksamhet, eftersom han fritt får spela för sin nya förening. Den sistnämnda föreningen förblir dock skyldig att betala ersättningen i fråga, om de inte gör det kan det innebära att de utesluts ur serien p.g.a. obetalda skulder. Det hindrar på ett lika effektivt sätt föreningen att anställa en spelare som kommer från en förening i en annan medlemsstat utan att betala ersättningsbeloppet. 46 De regler som är i fråga villkorar ändå direkt spelarnas tillträde till arbetsmarknaden i de andra medlemsstaterna och hindrar således den fria rörligheten för arbetstagare, även om de också är tillämpliga på spelarövergångar mellan föreningar som hör till olika nationella förbund inom samma medlemsstat och liknar de regler som avser spelarövergångar mellan föreningar som hör till samma nationella förbund. Domstolens slutsats blev därför att reglerna kring spelarövergång utgör ett hinder för fri rörlighet för arbetstagare. Det skulle vara annorlunda om reglerna hade ett legitimt syfte som är förenligt med fördraget och om detta syfte skulle vara berättigat p.g.a. tvingande skäl med hänsyn till allmänintresset. 47 Kan reglerna kring spelarövergångar motiveras med hänsyn till allmänintresset? UEFA och några andra som yttrade sig i målet gjorde gällande att reglerna kring spelarövergång berättigas av omsorgen om att upprätthålla den ekonomiska och idrottsliga jämvikten mellan föreningarna och att understödja jakten på talanger och utbildningen av unga spelare. EG-domstolen medgav att det, men hänsyn till den beaktansvärda sociala betydelse som idrottsverksamheten och särskilt fotbollen har inom gemenskapen, är ett legitimt syfte att upprätthålla en jämvikt mellan föreningarna, genom att bevara en viss grad av lika möjligheter och en osäkerhet kring resultat. Det är också ett legitimt syfte att 44 REG, Del 1 Domstolen, , s I I-5069, hela stycket. 45 A a s I I-5070, hela stycket. 46 A a s I-5070, hela stycket. 47 A a s I I-5071, hela stycket. 13

15 uppmuntra rekrytering och utbildning av unga spelare. Domstolen anförde dock att för det första av dessa syften utgör reglerna kring spelarövergång inte något lämpligt medel för att säkra en ekonomisk och idrottslig jämvikt. I fråga om det andra syftet medger de att möjligheten att få övergångs-, utvecklings- eller utbildningsersättning verkligen uppmuntrar fotbollsföreningarna att söka efter talanger och utbilda unga spelare. Det är dock omöjligt att med säkerhet förutsäga unga spelares idrottsliga framtid eftersom antalet spelare som ägnar sig åt professionell verksamhet är begränsat. Det typiska för dessa ersättningar är därför att de är slumpmässiga och i varje fall inte knutna till de verkliga kostnader som föreningarna har haft för att utbilda blivande professionella spelare och sådana som aldrig blir professionella. Därför kan möjligheten att få sådana ersättningar varken utgöra någon avgörande omständighet som uppmuntrar rekrytering och utbildning av unga spelare eller ett lämpligt medel för finansieringen av dessa verksamheter. Det gäller särskilt vad gäller de små föreningarna. Samma syften kan dessutom uppnås på ett åtminstone lika effektivt sätt genom andra medel som inte hindrar den fria rörligheten för arbetstagare. 48 EG-domstolen behandlade också påståendet att reglerna kring spelarövergång är nödvändiga för att skydda den världsomfattande organisationen av fotboll. Här uttalade den att det aktuella förfarandet avser tillämpningen av dessa regler inom gemenskapen och inte rör förhållandena mellan medlemsstaternas nationella förbund och förbunden i tredje land. Tillämpningen av olika regler på spelarövergångar mellan föreningar som hör till medlemsstaternas nationella förbund och på spelarövergångar mellan dessa föreningar och föreningar som är anslutna till nationella förbund i tredje land kan dessutom inte förorsaka särskilda svårigheter. De regler som dittills hade reglerat spelarövergångar inom vissa medlemsstaters nationella förbund skilde sig nämligen från dem som tillämpades på det internationella planet. 49 EG-domstolens slutsats blev den att det står i strid med artikel 39 i fördraget att tillämpa regler, som har utfärdats av idrottsförbund, och som säger att en professionell fotbollspelare som är medborgare i en medlemsstat, när hans kontrakt med en förening har löpt ut, bara kan anställas av en förening i en annan medlemsstat, om den föreningen betalar moderföreningen en övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning Utlänningsklausulerna Den nationella domstolens andra fråga går i huvudsak ut på om det strider mot artikel 39 i fördraget att tillämpa regler, som utfärdats av idrottsförbund, enligt vilka fotbollsföreningar i tävlingsmatcher som förbunden arrangerar endast får ställa upp med ett begränsat antal professionella spelare som är medborgare i andra medlemsstater. 51 EG-domstolen går här igenom frågor som om klausulerna utgör ett hinder för arbetstagares fria rörlighet och om begränsningen kan rättfärdigas. Deras slutsats blev att artikel 39 hindrar att det tillämpas regler som utfärdats av idrottsförbund enligt vilka fotbollsföreningar, i tävlingsmatcher som förbunden arrangerar, bara får ställa upp med ett begränsat antal professionella spelare som är medborgare i andra medlemsstater REG, Del 1 Domstolen, , s I I-5072, hela stycket. 49 A a s I I-5073, hela stycket. 50 A a s I-5073, hela stycket. 51 A a s I-5073, hela stycket. 52 A a s I-5078, hela stycket. 14

16 Eftersom de två typer av regler som avses i de frågor som begäran om förhandsavgörande avser står i strid med artikel 39, fanns det inte skäl för EG-domstolen att uttala sig om tolkningen av artiklarna 81 och 82 i fördraget. 4.4 EG-domstolens dom På dessa grunder beslöt EG-domstolen angående de frågor som genom beslut av den 1 oktober 1993 förts vidare av den nationella domstolen i Belgien följande dom: 1. Det står i strid med artikel 39 i EG-fördraget att tillämpa regler som idrottsförbund har utfärdat, enligt vilka en professionell fotbollsspelare som är medborgare i en medlemsstat, efter att hans kontrakt med en förening har löpt ut, endast kan anställas av en förening i en annan medlemsstat, om den sistnämnda betalar moderföreningen en övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning. 2. Det står i strid med artikel 39 i EG-fördraget att tillämpa regler som idrottsförbund har utfärdat, enligt vilka fotbollsföreningar i tävlingsmatcher som förbunden arrangerar endast får låta ett begränsat antal professionella spelare som är medborgare i andra medlemsstater delta. 3. Den direkta effekt som artikel 39 i EG-fördraget har kan inte åberopas till stöd för återkrav avseende en övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning som vid tidpunkten för denna dom redan har betalats eller ska presteras på grund av en skyldighet som har uppkommit före detta datum, varvid undantag emellertid ska göras för de enskilda som före detta datum har väckt talan eller gjort gällande ett motsvarande återkrav enligt tillämplig nationell rätt. 53 Efter att ha beaktat följderna av den historiska domen godkände UEFA beslutet i februari 1996 och började en anpassning av sina bestämmelser. Den del av Bosman-domen som rör reglerna kring spelarövergång lever i hög utsträckning kvar än idag, dock i en något förändrad form som ska visas i kapitel 5 nedan. 4.5 Sammanfattande juridisk kommentar Som har visats ovan beslöt alltså EG-domstolen i rättsfallet att idrottsutövning omfattas av EG-rätten om den utgör en ekonomisk verksamhet, vilket är fallet med professionella eller halvprofessionell fotbollsspelare, eftersom de förvärvsarbetar eller tillhandahållet tjänster mot betalning. Vidare är det för tillämpningen av gemenskapsrättsliga bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare inte nödvändigt att arbetsgivaren är ett företag, eftersom det enda som krävs är förekomsten av ett anställningsförhållande eller viljan att upprätta ett sådant förhållande. I och med att dessa spelare har kontrakt eller avtal med klubbar kan detta jämställas med ett anställningsförhållande som föreligger i det traditionella arbetslivet med arbetsgivare och arbetstagare. På dessa ovan angivna grunder betraktas alltså en professionell eller halvprofessionell fotbollsspelare som arbetstagare enligt EG-rätten och omfattas därför av artikel 39 i EG-fördraget. 53 REG, Del 1 Domstolen, , s I-5081, hela stycket. 15

17 5 Nya transferregler I avsnitt 5.1 presenteras en del av FIFA:s nya bestämmelser för internationella spelarövergångar som började att gälla fr.o.m. september I avsnitt 5.2 presenteras dessutom en anpassning som svensk fotboll kommer att göra i sitt regelverk vid nationella spelarövergångar. I slutet av detta kapitel presenteras en kort sammanfattning av kapitlen fyra och fem för att förtydliga för läsaren inför kapitel sex. 5.1 FIFA:s nya transferregler Den 1 september 2001 började nya bestämmelser för internationella spelarövergångar att gälla, detta som en följd av FIFA:s överenskommelse med EU-kommissionen. Bestämmelserna gäller i hela fotbollsvärlden och därför kan inte SvFF skapa egna regler för klubbar och spelare i Sverige. Förändringarna sker på en hel del områden. 54 Övergångar får bara ske under särskilt fastställda övergångsperioder, och det är det nya landets övergångsperioder som styr när sådana får äga rum. Övergångar till Sverige kan således bara ske vid de svenska övergångsperioderna, vilka är 15 november-31 mars samt 1 juli-31 augusti. Detta innebär att ansökningar om övergångar från spelare och klubbar som kommer in vid andra tidpunkter inte behandlas, utan skickas tillbaka. Svenska spelare kan bara gå till klubbar i andra länder vid deras perioder. Nationer i Europa som tillämpar höst-vår säsong har i allmänhet sina övergångsperioder 1 januari-31 januari samt från säsongens slut t.o.m. den 31 augusti. 55 Vidare får en spelare bara göra ett klubbyte per säsong, vilken sträcker sig från 15 november- 14 november året efter. Det betyder även att en spelare som bytt klubb i Sverige därefter inte kan göra en internationell övergång förrän innevarande säsong är avslutad. Det åligger det nationsförbund vars klubb spelaren lämnar, att kontrollera att denna regel efterföljs. Undantag kan göras för amatörer som ska fortsätta vara amatörer, vad avser såväl övergångsperioder som en övergång per säsong. 56 En annan intressant regel som har införts rör en s.k. tränings- och utbildningskompensation, och det är denna regel av de nytillkomna som min uppsats inriktar sig på. Det handlar om att vid en spelares första internationella övergång 57 till icke-amatör, innan spelaren fyllt 23 år, ska föreningar han representerat mellan års ålder ersättas med en särskild tränings- och utbildningskompensation. Vid eventuella efterföljande övergångar fram till dess spelaren är 23 år, ska endast den förening som spelaren lämnar erhålla ersättning, d.v.s. inte spelarens samtliga tidigare föreningar. Tränings- och utbildningskompensationen gäller oavsett om spelaren står under kontrakt eller inte. 58 Nivåerna på kompensationen är sedan något år tillbaka fastställda av FIFA, som också har deklarerat att kompensationen kan falla ut retroaktivt för alla kontrakt skrivna efter den 1 september Ersättningen bestäms utifrån vilken division som spelarens klubb spelar i. För svensk fotboll är nivåerna i ersättningssystemet följande: 1. Varje år som spelaren har 54 hela stycket. 55 A a, hela stycket. 56 A a, hela stycket. 57 A a. Internationella övergångar för spelare under 18 år är inte tillåtna, med några få undantag. Ett är att om man flyttar med sina föräldrar av andra skäl än för att spela fotboll. Ett annat är om en ny förening enbart inom EU/EES området kan visa upp en utbildningsplan med såväl fotbollsmässigt som akademiskt och socialt innehåll. Utbildningsplanen ska godkännas av det nya nationsförbundet. 58 A a, hela stycket 16

18 gjort i en allsvensk förening kostar köpande klubb EURO. 2. Varje år som spelaren har gjort i en förening i Superettan kostar köpande klubb EURO. 3. Varje år som spelaren gjort i en förening från lägre divisioner kostar köpande klubb EURO Svensk fotbolls anpassning Enligt FIFA ska de nationella regelverken i princip följa riktlinjerna i de internationella bestämmelserna. Vid SvFF:s representantskapsmöte den 22 november 2003 i Uppsala beslutades därför bl.a. att Bosman-domen ska bli verklighet i Sverige, med fria nationella övergångar för spelare utan kontrakt med någon klubb från och med säsongen De nya bestämmelserna införs från och med den 15 november Förslaget innebär bl.a. att om en spelare som är icke-amatör 60 och vars avtal med klubben löpt ut, övergår till en ny klubb - så kan övergången ske utan att den tidigare föreningen kan motsätta sig det. Antalet övergångar är också här begränsat till en per spelare under tiden 15 november t.o.m. den 14 november påföljande år och dessutom kommer även den s.k. tränings- och utbildningskompensationen att gälla för spelare under 23 år. 61 För att förtydliga för läsaren görs här en kort sammanfattning inför kapitel sex. Bosmandomen som tidigare endast gällt för kontraktsfria spelare vid internationella övergångar mellan EU/EES-länder har sedan september 2001 utvidgats till att gälla i hela världen. Dock har en begränsning införts jämfört med tidigare, och den går ut på att det bara är kontraktsfria spelare över 23 år som är gratis. Vid en internationell affär med en yngre spelare som blir icke-amatör för första gången måste den nya klubben betala en s.k. träningsoch utbildningskompensation till spelarens tidigare klubbar. Vid eventuella efterföljande övergångar fram till dess att spelaren är 23 år ska endast den förening som spelaren lämnar erhålla ersättning. Denna tränings- och utbildningskompensation gäller oavsett om spelaren står under kontrakt eller inte. Vidare har svensk fotboll valt att i sitt regelverk fr.o.m. november 2004 införa Bosman-domen vid nationella spelarövergångar och även här kommer det att gälla att det endast är spelare över 23 år som kommer att bli gratis. 6 Intervju med fotbollsklubbarna Jag har kontaktat 30 klubbar i Allsvenskan och Superettan men har dessvärre endast fått svar av 10. I avsnitt 6.1 presenteras vad klubbarna i Allsvenskan anser och i avsnitt 6.2 vad klubbarna i Superettan anser. I avsnitt 6.3 ger jag dessutom en sammanfattning på det sagda i detta kapitel. För att se vilka frågor som ställts till klubbarna, se bilaga 5 intervjuunderlag. 6.1 Allsvenskan De klubbar i Allsvenskan som jag har fått svar av är: Djurgårdens IF, IFK Göteborg, Hammarby IF, Kalmar FF och Trelleborgs FF. Dessa intervjuer presenteras i detta avsnitt. Djurgårdens IF 59 hela stycket. 60 Blomgren, SvFF, I dagsläget och fram tills de nya nationella reglerna träder i kraft så går gränsen mellan amatör och icke-amatör i Sverige vid skattepliktig ersättning överstigande 5000 SEK/år. Den gränsen sänks till 3000 SEK/år när de nya reglerna införs hela stycket 17

19 Af Geijerstam menar att de konsekvenser som Bosman-domen har fått för föreningen är att de måste ha ett mera långsiktigt tänkande i verksamheten och teckna längre avtal med de spelare som är viktiga för föreningen. Föreningen har dessvärre förlorat fyra spelare som Bosman-fall och inte fått någon ersättning för dem. När det gäller frågan kring tränings- och utbildningskompensationen som FIFA tillämpat sedan september 2001 så upplever Af Geijerstam att den har medfört att det blivit än svårare för ungdomsspelare att bli professionella utomlands. Det har att göra med att klubbarna runt om i världen har blivit mer försiktiga med värvningar beroende på det allmänna ekonomiska läget. Att Bosman-domen även kommer att införas nationellt inom Sverige inför säsongen 2004/2005 upplever Af Geijerstam är ett naturligt steg för SvFF att ta i och med att det redan är så i en del länder i Europa. Huvudregeln enligt FIFA är ju att de nationella regelverken i princip ska följa riktlinjerna i de internationella bestämmelserna. 62 IFK Göteborg Persson upplever att Bosman-domen främst har ställt till problem för de mindre och fattigare fotbollsländerna. Konsekvenserna för dem som förening är att inkomsterna från spelarförsäljningar har blivit mindre och att lönerna till spelarna har stigit. Han menar dock att lönerna nu är på väg ner igen i takt med att föreningarna har fått en allt sämre ekonomi. Persson säger vidare att de både tagit och förlorat spelare som Bosman-fall. IFK Göteborg som förening anser att det är bra att de klubbar som producerar unga spelare på något sätt ersätts som de i det här fallet gör med tränings- och utbildningskompensationen, om detta är den bästa metoden är dock tveksamt enligt dem. Själva bidraget har inte fått så stora konsekvenser får föreningen, då de inte har som huvudsaklig verksamhet att hitta och utbilda unga spelare som de sedan kan få en tränings- och utbildningskompensation för. På frågan om hur föreningen upplever det faktum att Bosman-domen ska tillämpas nationellt anser Persson att det är bra att SvFF anpassar sig till vad som gäller internationellt. Konsekvenserna av detta kommer bli att de i större utsträckning kan konkurrera med andra nordiska klubbar om kontraktslösa spelare i Sverige. 63 Hammarby IF Appelqvist upplever det som att Bosman-domen som EG-domstolen förkunnade 1995 helt klart påverkat föreningen på så sätt att de numera försöker att kontraktera spelarna på längre avtalstider och få in ett mera långsiktigt tänkande ifrån föreningens sida. Konsekvenserna som domen har fått är att de drabbats i båda riktningarna. Spelare som föreningen har tagit som Bosman-fall är bl.a. Lars Eriksson, Hans Eskilsson, Christer Fursth och Antti Pohja. De spelare som de har förlorat som Bosman-fall är bl.a. Andreas Alm, Hans Berggren, Filip Bergman, Pétur Marteinsson och Benyam Seylom. När det gäller frågan kring tränings- och utbildningskompensationen så anser föreningen att det är ett bra och klokt beslut som FIFA har tagit, dock så kan nivåerna kring ersättningen diskuteras. 62 Af Geijerstam, T, Djurgårdens IF. 63 Persson, M, Klubbdirektör, IFK Göteborg. 18

20 Att Bosman-domen även kommer att införas nationellt inom Sverige inför säsongen 2004/2005 är ofrånkomligt anser Appelqvist, självklart måste vi inom svensk fotboll anpassa oss till vad som gäller internationellt. 64 Kalmar FF Nyberg anser att Bosman-domen inte har fått några direkt påtagliga konsekvenser för föreningen, dock har de tagit Vesa Vasara från Finland och förlorat Tobias Carlsson till Molde i Norge som Bosman-fall. Det nya systemet kring tränings- och utbildningskompensationen som FIFA instiftade 2001 anser Nyberg vara rätt svårt att överblicka på ett tydligt sätt. Eftersom deras ungdomsverksamhet är liten, får den huvudsakligen negativa konsekvenser för dem då de i stor utsträckning går miste om denna ersättning. Han tror inte att det faktum att Bosman-domen även ska tillämpas nationellt från och med november 2004 kommer att påverka föreningen nämnvärt då de har köpt och sålt spelare under de senaste åren för ungefär samma belopp. 65 Trelleborgs FF Brorsson menar att föreningen fick konsekvenser direkt när Bosman-domen kom 1995 då de tappade Joakim Karlsson till Grekland utan att få någon ersättning alls. Föreningen har dock inte enbart förlorat spelare som Bosman-fall utan de har även värvat sådana spelare. Det de försöker göra för att förebygga att spelare lämnar föreningen gratis är att teckna längre avtal med de spelare som de värvar. De konsekvenser som tränings- och utbildningskompensationen har fått för föreningen enligt Brorsson är att de måste fortsätta att kontinuerligt satsa på ungdomssidan och utbilda deras ungdomar och på så sätt få in eventuella pengar från dessa spelare när de säljs vidare utomlands innan 23 års ålder. Föreningen hade i säsongen 2002/2003:s A-trupp sju spelare som kommit via deras Tipselitsatsning, så han anser att de är på rätt väg men att de alltid kan bli bättre. Att Bosman-domen även kommer att införas nationellt inom Sverige inför säsongen 2004/2005 upplever Brorsson som att det bara är att gilla läget, det som man inte kan påverka är bara att acceptera Superettan De klubbar i Superettan som jag har fått svar av är: Assyriska FF, Bodens BK, IF Brommapojkarna, Friska Viljor FC och Gefle IF. Dessa intervjuer presenteras i detta avsnitt. Assyriska FF Tasci upplever att Bosman-domen har gynnat spelarna på så sätt att lönekostnaderna har blivit mycket högre, det har så att säga blivit spelarnas marknad i högre utsträckning. Han menar att konsekvenserna av detta givetvis är att de som förening måste öppna upp plånboken i än högre uträckning för att få hit spelare utan kontrakt. De har dessvärre förlorat fem spelare som Bosman-fall och inte fått hit någon spelare utan att betala övergångssummor. 64 Appelqvist, H, Ordförande, Hammarby IF. 65 Nyberg, K, Kalmar FF. 66 Brorsson, J, Marknadsansvarig, Trelleborgs FF. 19