Samhällsengagemang och ideellt arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsengagemang och ideellt arbete"

Transkript

1 Samhällsengagemang och ideellt arbete Johan von Essen och Johan Hvenmark har disputerat på avhandlingar om det ideella arbetets betydelse och om hur ledare och tjänstemän på toppnivå ser på medlemskap. Erik Amnå har skrivit en bok om ideella organisationer och individens samhällsengagemang och Lars-Erik Olsson om vilka som avstår från frivilligarbete. Anders Ekman redovisar några intryck. Både Amnå och Olsson noterar att människors engagemang i frivilligt arbete inte sjunker. Partimedlemskap, valdeltagande och föreningsmedlemskap visar dock en minskad attraktionskraft. Engagemanget tycks inte påverkas av detta utan är stabilt och verkar över en tioårsperiod t.o.m. öka. von Essen anger att drygt hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Folkrörelsebegreppets betydelse För civilsamhällets organisationer är det viktigt att bli officiellt erkända som folkrörelser, säger Hvenmark. Det ger tillgång till olika former av statliga bidrag och understöd från regeringen. Benämningen kan vara en dörröppnare och nyckel till viktiga samhällsarenor och resurser. Därmed har folkrörelseidén, avsiktligt eller inte, blivit synonym med ett begränsat antal organisatoriska praktiker inom civilsamhället. Det är som om en vag idé och en komplex praktik har smält samman till en normativ helhet, som dikterar hur frågor och fenomen relaterade till civilsamhället bör vara organiserade. Folkrörelseidén är så djupt institutionaliserad i den svenska mentaliteten att dess närvaro och mening ofta tas gör given. Medlemskap och medlemsroller Medlemskap bör ses som en sammanhangsbunden relation mellan individer och organisationer, enligt Hvenmark. Människors åtaganden och aktivitetsnivå är två viktiga sidor av medlemskapet. Ju starkare åtagande och handgripligt deltagande det är inom medlemskadern, desto mer kan både organisationerna och medlemmarna förvänta sig att få av varandra. Det ger ett inslag av nytta i medlemskapet. Forskning om folkbildning 1/

2 Medlemskap medför ett antal specifika medlemsroller utöver den allmänna indelningen i aktiva eller passiva: supporters, finansiärer, ambassadörer, frivilligarbetare, kunder och huvudmän. Egenintresset i medlemskapet genererar ytterligare två roller: förmånstagaren, dvs. en person som först och främst mottar och har nytta av vad organisationen verkligen gör, och köparen, som köper och kanske också konsumerar saker och/eller tjänster som organisationen producerar. Medlemskap och rekrytering Individuellt medlemskap är en grundläggande byggsten för organisationerna. Den vanliga synen är att medlemskap bidrar till organisationens interna struktur genom att också förse den med en särskild identitet i linje med den typiskt svenska folkrörelseidén, säger Hvenmark. Organisationernas överlevnad är i stor utsträckning beroende av förmågan att rekrytera lämpliga medlemmar. Hvenmark menar att organisationerna tillämpar den motsägelsefulla principen att samtidigt vara både öppna och selektiva. Förmågan att rekrytera selektivt är en matchning mellan vad organisationen behöver och vad som är tillgängligt i organisationens omgivning. Olsson ser tydliga selektionsmekanismer inbyggda i föreningslivet. Det har betydelse att ha socialiserats in i föreningslivet via föräldrar, som aktiverar barnens föreningsverksamhet. Man lär sig att arbeta frivilligt. Rekryteringen sker efter en likhetsprincip som innebär att nya medlemmar och frivilligt arbetande blir en replikation av dem som redan är med. Grupper som inte är lika utesluts. De flesta av de Hvenmark intervjuade såg den formella anslutningen av individuella medlemmar som en kanal genom vilken resurser som pengar och frivilligt arbete kunde hämtas utanför organisationen. Så länge de fortsatte att vara anslutna sågs medlemskapet också som en resurs i sig självt eftersom man trodde att en viss del av det legitimerade både den fortsatta existensen för organisationen och position och handlingar hos dess ledare. Äldre och nyare rörelser Erik Amnå har intervjuat företrädare för äldre och nyare organisationer om hur de ser på sin organisation. Jämförelsen visar både likheter och olikheter. Den största skillnaden gäller medlemskapet. Formellt är det viktigt för de gamla rörelserna men i sjunkande grad i realiteten. För de nyare rörelserna är engagemanget poängen, medan medlemskap och föreningsteknik framstår som mer försumbara. 34 Forskning om folkbildning 1/2008

3 De nya rörelserna söker sig mer mot omvärlden genom att de reagerar snabbare på yttre politiska händelser. De verkar vara mer beroende av mediernas uppmärksamhet och verksamheten har ofta ett högre nyhetsvärde i mediernas ögon. De nya rörelserna bryr sig inte lika mycket om medlemmar eller medlemsantal. För dem är aktivisterna viktigare. De nya gläds åt de medlemmar de har medan de äldre oroas över de medlemmar som de inte har och de som är passiva. De nya är små och mer personberoende och också öppnare mot medborgarna. Hos de yngre finns en betydligt mindre grad av formalisering av inre styrningsprocesser, utifrån en önskan att förstärka de deliberativa momenten av verksamheten. Statens inbäddning av organisationerna Hvenmark noterar att en specifik relation har utvecklats mellan många av de erkända folkrörelserna och den svenska välfärdsstaten. Organisationerna får stöd genom ett generöst bidragssystem med omfattande allmänna resurser och de formella kontakterna har ökat mellan staten och organisationerna. Utvecklingen har medfört att folkrörelserna har förlorat delar av sin tidigare roll och karaktär som representanter för ett avantgarde, som kämpar för nya och alternativa samhällsordningar. En större grupp av dem Hvenmark intervjuade såg ideellt arbete som skilt från den neutrala staten och det politiska systemet. I kontrast till den neutrala staten kan det ideella arbetet vara ett moraliskt och personligt engagemang. De massbaserade sociala rörelserna har införlivats i nationalstatens politiska liv, skriver Amnå. De politiska partierna och folkrörelserna lever i symbios med den offentliga sektorn. Amnås huvudintryck är att organisationerna är djupt inbäddade i den svenska politiska kulturen. Det yttrar sig bl.a. i ledarnas påfallande tilltro till och optimism i fråga om politiska institutioner, svensk representativ demokrati och den svenska staten. Amnå menar att organisationernas inbäddning i staten gör organisationerna mer lika varandra. Bidragssystemen innehåller administrativa och professionella standardiseringskrav. En demokratiskt värdefull självständighet kan därmed gå förlorad. Inbäddningen kan passa offentliga myndigheter och tjänstemän som har egna intressen att skydda. Den offentliga förvaltningens roll att opartiskt och rättsstatligt beskydda en pluralistisk konfliktlösning och politisk process kan äventyras. Läget förvärras av att mekanismerna för ett meningsfullt demokratiskt medlemskap inom organisationerna samtidigt ser ut att försvagas. Inte bara de Forskning om folkbildning 1/

4 politiska partierna utan också civilsamhällets andra organisationer riskerar att dras in i förvaltningsapparaterna. Amnås slutsats är att man knappast kan undra på att en del medborgare ifrågasätter meningsfullheten i att kanalisera sitt engagemang genom organisationerna och i stället väljer att själva skapa eller använda nya arbetsformer. Partierna och samhällsengagemanget Amnå har analyserat de politiska partiernas program för att få en bild av hur de ser på samhällsengagemanget och det politiska deltagandet. Partierna är inte särskilt deciderade i sina resonemang om samhällsengagemanget. Det handlar om att minska klyftan mellan folket och eliterna i fråga om uppslutningen bakom de etablerade politiska institutionerna. Det mest häpnadsväckande, anser Amnå, är att de politiska partierna tycks vara i färd med att definiera ut sig själva från civilsamhället. De önskar nära relationer till de engagerade, men tycks inte längre uppfatta sig som beroende av att själva ha engagerade i partierna. Håller partierna på att göra sig oberoende av aktiva medlemmar, frågar Amnå. Det ideella arbetets kännetecken von Essen har sorterat ut vad som kännetecknar ideellt arbete. De flesta omfattar synsättet att ideellt arbete är oavlönat och på så sätt skiljer sig från förvärvsarbetet, det är friare och mer äkta och inte nödvändigt för försörjningen. För att vara meningsfullt måste arbetet ha en mottagarnytta; annars trivialiseras det och blir ett tidsfördriv. De som har nytta av arbetet måste befinna sig utanför den privata sfären. Ideellt arbete är frivilligt. Man arbetar ideellt så länge det är roligt, ger välbefinnande och inte är betungande. Ideellt arbete är ett uttryck för engagemang, något man tror på, brinner för eller är en konsekvens av den ideologi man omfattar. Män och kvinnor talade om förhållandet mellan ideellt arbete och familjen på olika sätt. Kvinnorna talade om det ideella arbetet som ett större sammanhang än ett trångt familjeliv; männen talade om familjen som något tryggt att komma tillbaka till för att hämta kraft. Båda könen var eniga om att det ideella arbetet inte ryms inom den privata sfären som är för begränsad och självklar. Hur manifesteras engagemanget? De intervjuade hos von Essen ansåg att ideellt arbete måste vara allvarligt mena- 36 Forskning om folkbildning 1/2008

5 de försök att åstadkomma något för någon annan. Det ideella arbetet förutsätter det övriga samhället. Genom det ideella arbete framträder intervjupersonerna som medborgare som engagerar sig i samhället. Amnå anger att samhällsengagemanget, vid sidan valen, visar att två av tre deltar i försök att påverka samhället. Människors samhällsengagemang manifesteras i offentligheten i valhandlingen, i parti- och föreningsarbete, i manifestationer, i demonstrationer och i kontakter med beslutsfattare. Ungdomars engagemang gäller inte i samma frågor som de äldres. Deras deltagande gällde i högre grad fred och mänskliga rättigheter och miljöpolitik. Det är alltså inte korrekt att utmåla ungdomar som en politiskt passiv grupp. När det gäller vissa former är de aktivare än äldre, i andra lite mindre. Samhällsengagemangets bevekelsegrunder Det tycks finnas ett antal grupper av motiv eller motiveringar för ett mer omfattande deltagande, konstaterar Amnå. Det handlar om den aktuella frågans vikt, självbilden av den egna förmågan, känslan av att vara behövd, bedömningen av handlingsvägens effektivitet samt bedömningar av deltagandets meningsfullhet. Styrning och demokrati Hvenmark beskriver två modeller för beslutsfattande. I den ena har styrningen och beslutsfattandet sin bas bland de enskilda medlemmarna, dvs. de många styr de få. Den andra modellen är en exekutiv struktur med en mer traditionell byråkrati som karaktäriseras av en uppifrån och ner hierarki och en klar arbetsfördelning. Organisationerna i hans studie förenar samtidigt både den hierarkiska och den jämlika styrningsmodellen. Hvenmark liknar dem vid hybridorganisationer. Han ser också tendenser till att organisationerna utvecklas mot oligarki, ökande byråkrati, ökande kommersialisering och en gradvis nyttighetsinriktning av det individuella medlemskapet. Amnå menar att det svenska föreningslivets växande ekonomiska beroende av den offentliga sektorn innebär en uppenbar risk för att organisationernas ideologiska självständighet och deras eget långsiktiga, visionära arbete sätts på undantag. Organisationerna riskerar att urholkas i tre demokratiskt fundamentala avseenden: som kritisk och visionär röst i samhällsdebatten, som egensinnig pionjär i välfärdsproduktionen och som en plats där enskilda människor kan finna personlig politisk frigörelse med inflytande och ansvar i sikte. Forskning om folkbildning 1/

6 Passiva och aktiva medborgare Några av dem Amnå intervjuat anser han intar så robusta hållningar till samhällsfrågor att det är svårt att föreställa sig något som skulle få dem att lämna sin passivitet, som mer handlar om ett ifrågasättande av engagemangets lönsamhet och att andra kommer att fixa det. Amnå menar att man inte ska demonisera dem som frivilligt avstår från att delta. Demokrati är ett frihetsprojekt. Varje medborgare väljer fritt att delta eller att avstå. Olsson jämför de som ägnar sig åt att frivilligarbete och de som inte gör det. Han anger att ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen, en miljon människor, inte ägnar sig åt frivilligt arbete, inte deltar i nätverk eller gör informella insatser. Summan är relativt konstant över tid. Olsson menar att det borde vara oroande att det i världens mest aktiva land avseende frivilligt arbete finns en stor grupp som konstant står utanför flera sociala arenor varav föreningslivet är en. De med sämst social position befinner sig mer utanför, vilket betyder att dessa inte blir delaktiga i sociala nätverk. Åldersmässigt tillhör de yngre och (framför allt) de äldre gruppen passiva. Graden av aktivitet sammanhänger till viss del med var i livsfasen man befinner sig. Det finns ett samband mellan å ena sidan utbildning och inkomst och å andra sidan att tillhöra den passiva gruppen. Den som är mer utbildad och tjänar mer tillhör i högre grad gruppen aktiva och tvärtom. Olsson nämner också som en förklaring att den som inte arbetar inte har någon fritid (eller upplever sig inte ha det) och att de aktiva i hög grad är det på sin fritid. Stöd engagemanget Amnås slutsats är att det alltid finns jourhavande medborgare. Gemenskap, samhörighet och identitet kring ett engagemang uppstår i särskilda, flyktiga sammanhang. Amnå menar att varje medborgares förutsättningar för att delta måste maximeras. Demokrati är ett jämlikhetsprojekt. Samhällsengagemanget hos de jourhavande medborgarna måste bejakas. Demokrati är också ett utvecklingsprojekt. Det är viktigt med tillgång till bildnings- och folkbildningsverksamhet. Men det är också viktigt att förvaltningssystem och beslutsprocesser präglas av genomskinlighet och dialog. Ta bort allt som hindrar medborgarna från att delta! utropar Amnå. Anders Ekman 38 Forskning om folkbildning 1/2008

7 Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Erik Amnå. 222 sid. Studentlitteratur Box 141, Lund. Tfn E-post: info@studentlitteratur.se ISBN Om det ideella arbetets betydelse en studie om människors livsåskådningar. Johan von Essen. 300 sidor. Uppsala Studies in Faith and Ideologies 18. Uppsala Uppsala universitet, Teologiska Institutionen. Distribution: Uppsala University Library, Box 510, Uppsala. ISBN Reconsidering Membership. A Study of Individual Members Formal Affiliation with Democratic Governed Federations. Johan Hvenmark. 245 sidor. Stockholm School of Economics, The Economic Research Institute (EFI), Box 6501, Stockholm. Tfn: E- post: efi.publications@hhs.se Hemsida: www2.hhs.se/efi/ ISBN Ett delvis ensamt liv. En studie av människor som inte deltar i föreningslivet. Lars-Erik Olsson. 70 sidor A4. Ersta Sköndal högskola, Forskningsavdelningens arbetsrapportserie nr 52. Tfn E-post: info@esh.se Hemsida: ISSN x. Forskning om folkbildning 1/

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-06-16 Diarienr 101, 2016, 07 1 (7) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Folkbildningsrådet redovisar här synpunkter

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna

Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna Marianne Abramsson Avdelningen åldrande och social förändring (ASC) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Campus Norrköping, Linköpings

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun - en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena

Läs mer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Frivilliga en resurs inom anhörigstöd!

Frivilliga en resurs inom anhörigstöd! Frivilliga en resurs inom anhörigstöd! 6:e Internationella Anhörigkonferensen Göteborg 3-6 September 2015 Marianne Falås, rådgivare Lena Tynnemark, rådgivare Charlotta Karlsdotter, rådgivare Frivilligt/ideellt

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.

Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Stockholm 2015-09-13 I egenskap av företrädare för det samlade

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016

Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016 Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016 Innehåll Volontärbyrån 2017 Layout och text: Vanja Höglund och Anna Snell Foto: Joel Ahlgren, Linn Ejdersand Ilustrationer:

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

Volontärbarometern 2009

Volontärbarometern 2009 Volontärbarometern 2009 Volontärbyråns undersökning kring varför personer engagerar sig ideellt och vad de får ut av sitt engagemang Jag har fått inblick i vad som behövs göras och jag har själv kunnat

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. S I D A 1 av (5) Utvärderingen önskas utföras under sep 2017 - dec 2017. Anbud önskas senast

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse Dags av runda av Samtalet om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet och om folkbildningens roll för att släcka mörkret Folkbildarforum, Linköping 28.11. 29.11.

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Del 2, seminarium Aktuella tendenser i civilsamhället, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Göteborgs Föreningscenter,

Läs mer

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

För Människor Av Människor Medmänniskor

För Människor Av Människor Medmänniskor För Människor Av Människor Medmänniskor 0 Innehåll Identitet och värdegrund... 2 Eskilstuna Stadsmission rekryterar volontärer utifrån två syften... 2 Anställda och volontärer... 2 Rekrytering och arbetsuppgifter...

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND Reviderad upplaga enligt beslut Kulturnämnden 2005-11-03 1. BIDRAGSREGLER POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND Folkrörelserna utgör

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Lyckas med Vi Håller Rent-kampanjen. Håll Sverige Rent-konferensen. 8 december 2016

Lyckas med Vi Håller Rent-kampanjen. Håll Sverige Rent-konferensen. 8 december 2016 Lyckas med Vi Håller Rent-kampanjen. Håll Sverige Rent-konferensen. 8 december 2016 Agenda Kl. 08.35-08.50 Kl. 08.50-09.10 Kl. 09.10-09.25 Norrköping Göteborg Fika Borås Skärholmen Kl. 09.25 Kl. 09.45

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Riktlinje mot våldsbejakande extremism

Riktlinje mot våldsbejakande extremism Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Checklista medlemsvård

Checklista medlemsvård Checklista medlemsvård Medlemskapet i fokus Det är en styrka för Moderaterna om många väljer att bli medlemmar det visar att vi är ett parti på frammarsch. Många medlemmar är viktigt både för att det ger

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer