VÄRLDSHORISONT. Näringslivet vän eller fiende? CSR i praktiken sidan 8 Birgitta Ohlsson Årets FN-vän sidan 18. Utges av FN-förbundet i Sverige 4/2007

Transkript

1 VÄRLDSHORISONT Utges av FN-förbundet i Sverige 4/2007 CSR i praktiken sidan 8 Birgitta Ohlsson Årets FN-vän sidan 18 Näringslivet vän eller fiende?

2 FN-NOTISER Världens ursprungsbefolkningar har fått sina rättigheter styrkta i en FN-deklaration. På bilden uppträder samiska musiker från Norge vid ett FN-möte. Foto: FN/ Mark Garten Ny deklaration om världens urfolk Den 13 september antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en deklaration för världens ursprungsbefolkningar. I texten sägs bl a att ursprungsbefolkningar ska ha rätt till självbestämmande och till den mark som de traditionellt har brukat. Ursprungsbefolkningar som har trängts undan från sina hemtrakter ska också få kompensation och deras marker ska skyddas mot exploatering. I Sverige hoppas särskilt samerna att deklarationen ska få märkbara effekter. Sedan länge föreligger osämja mellan markägare och samer om var renar ska få beta. Samerna grundar sin rätt till marken på urminneshävd. Arbetet med deklarationen har pågått i över 20 år. Vid antagandet röstade 143 länder för. Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA valde att rösta emot, ytterligare elva länder lade ner sina röster. Även om en deklaration av generalförsamlingen inte är juridiskt bindande är den en stark markering från FN:s sida. Den visar också att världssamfundet är överens om att ursprungsbefolkningarnas rättigheter måste stärkas. Generalsekreterare Ban Ki-moon beskrev antagandet av deklarationen som ett historiskt ögonblick. FN-chefen vill ha förbud mot kluster vapen I ett budskap till ett FN-möte i Genève i november uppmanade FN:s generalsekreterare Ban-Ki moon världens regeringar att enas om ett bindande dokument för att avskaffa klustervapen. Generalsekreteraren framhöll dessa vapens fruktansvärda humanitära konsekvenser på kort och lång sikt, och deras förödande effekt för utveckling och mänskliga rättigheter. Vidare framhöll han att ett avtal bör förbjuda användning, framtagande, produktion, lagring och handel med dessa vapen. Tills ett avtal kommit till stånd bör enskilda stater omedelbart frysa användningen av och handeln med klustervapen, menade generalsekreteraren. Klustervapen innehåller mindre sprängladdningar som sprids över ett stort område, och som dödar och skadar människor långt efter att ett krig tagit slut. I Sverige har ett svenskt nätverk mot klustervapen bildats, se Första svensken i världsarvskommittén Riksantikvarien Inger Liliequist blir första svensken någonsin att ta plats i Unescos Världsarvskommitté. Det stod klart när den nya styrelsen utsågs 25 oktober. Kommittén (World Heritage Committee, WHC) ansvarar sedan 1972 för den löpande hanteringen av världens kultur- och naturarv. Genom sin representation i styrelsen kommer Sverige att driva bl a frågan om jämn fördelning av världsarv över världen. Idag finns en oproportionerligt stor andel av världsarven i västvärlden. Kofi Annan lanserade nytt forum FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lanserade på Världsfattigdomsdagen 17 oktober sitt nya initiativ Global Humanitarian Forum. Forumets uppgift är att föra samman det civila samhället, akademiker, regeringar och det privata näringslivet i dialog och samverkan kring mänsklighetens stora utmaningar. I sin första fas kommer forumet att fokusera på klimatförändringarnas effekter på utsatta samhällen. Det nya forumet kommer att ha sin bas i Genève i Schweiz. Se FN och EU skickar styrka till Tchad och CAR FN:s säkerhetsråd godkände i september ett franskt förslag om att skicka en fredsbevarande styrka till Tchad och Centralafrikanska republiken. Enligt resolutionen ska EU skicka soldater och FN 300 poliser. Sverige planerar att bidra till EU-styrkan med ett skyttekompani om 200 personer. EU:s insats i Tchad och Centralafrikanska republiken går under namnet EUFOR Tchad/RCA. Den väntas pågå i 12 månader och militärerna utplaceras i området i början av januari. Insatsen ska ansvara för säkerheten för flyktingar och internflyktingar i området och även skydda FN-personalen på plats. FN:s civila insats i området går under namnet MINURCAT och har till uppgift att utbilda poliser och övervaka mänskliga rättigheter. FN och Afrikanska Unionen har tidigare beslutat om att skicka militärer och poliser till Darfur. Stor FN-rapport om världens miljö FN:s miljöprogram UNEP lanserade i oktober sin fjärde översynsrapport om världens miljö, GEO-4 (Global Environment Outlook). Rapporten utgörs av en mycket omfattande och djupgående analys av förändringarna i världens miljö, dess orsaker och effekter. Den innehåller även rekommendationer till beslutsfattare. I GEO-4 konstateras att världen har förändrats radikalt sedan Brundtlandrapporten 1987 (som myntade begreppet hållbar utveckling ). Mycket har sagts sedan dess men alltför litet har gjorts för att omsätta begreppet hållbar utveckling i praktiken, enligt den nya FN-rapporten. En viktig slutsats är att satsningar på miljömässig och social hållbarhet inte hämmar ekonomisk utveckling. Se GEO-4, UNEP:s stora rapport om miljöförhållandena i världen. Svensk ordförande i UNEP-initiativ Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla placeringar på Banco, har utsetts till ordförande i ett nytt projekt inom FN:s miljöprogram UNEP. Syftet med projektet (UNEP Finance Initiatives Workstream Water) är att ta fram riktlinjer för hur finanssektorn ska förhålla sig i olika internationella vattenfrågor. Se 2 Världshorisont 4/07

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Redaktör: AnnaLena Andrews Praktikant: Hannah Bergqvist Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: , e-post: För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av FN-förbundet i Sverige. ISSN Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. FN-förbundet verkar genom information, kommunikation, opinionsbildning och globalt samarbete för fred och rättvisa i hela världen i enlighet med FN-stadgans mål och principer och FN:s Millenniedeklaration. 130 riksorganisationer är idag anslutna till FN-förbundet. Vi har dessutom 7000 enskilda medlemmar i 120 föreningar och distrikt över hela landet. På det globala planet ingår FN-förbundet tillsammans med över 100 andra FNförbund i världen i WFUNA, World Federation of United Nations Associations. Tillsammans påverkar vi regeringar, EU, företagsledare och andra makthavare för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; 4 nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 4/07: Två fönsterputsare arbetar helt utan skyddsutrustning högt uppe på en byggnad i Tanzanias huvudstad Dar es Salaam. Lönen är en dollar om dagen. Foto: ILO/Crozet M Utan samverkan, ingen förändring När många höjer sin röst går det att förändra världen! Det har jag blivit påmind om under arbetet med detta nummer av Världshorisont. De omfattande protesterna kring millennieskiftet mot globaliseringen och storföretagen bidrog till ett nytänkande hos många företagsledare, ett nytänkande som på några år vuxit till en kraftfull rörelse för socialt ansvarstagande i det privata näringslivet. Samtidigt som konsumenterna i den rika världen har börjat sätta ner foten och kräva varor som är framtagna under villkor som är gynnsamma både för arbetare och miljö Sammantaget har dessa två trender resulterat i bättre villkor för fattiga arbetare i andra delar av världen. Det visar Mats Wingborgs reportage från klädfabrikerna i Indien. Massor återstår att göra, men trenden är tydlig och inte något övergående fenomen, om man får tro de experter som Världshorisont talat med. I en värld där den privata sektorns makt och inflytande antar ofantliga proportioner måste man jubla över en utveckling där allt fler representanter för denna koloss vill hoppa på tåget mot en bättre värld! Så vad är då svaret på frågan på omslaget av denna tidning? Är närings livet vän eller fiende för oss som vill verka för en bättre, rättvisare och fredligare värld? Svaret avgörs av vem du frågar, och sanningen ligger väl som så ofta någonstans mitt emellan. Det finns företag som beter sig som svin, inte minst i avkrokar av världen där den internationella insynen är liten och landets egna kontrollmekanismer är obefintliga eller vacklande. Där frodas korruptionen, människor får slava under fruktansvärda förhållanden och oersättliga naturresurser exploateras hänsynslöst. Samtidigt uttalar alltså allt fler företag en vilja att vara en vän och verka för schyssta förhållanden inom sin räckvidd. Drivkrafterna bakom denna nymornade godhet kan man ha olika åsikter om, men det har egentligen mindre betydelse. Huvudsaken är, menar jag och många andra, hur företagen faktiskt beter sig i praktiken. Om de vackra orden åtföljs av konkreta och tydliga positiva resultat förtjänar detta all uppmuntran. För utan aktiv och positiv samverkan med näringslivet kommer vi aldrig att kunna förändra världen i den riktning som vi vill. Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se INNEHÅLL Näringslivet allt viktigare partner Birgitta Ohlsson årets FN-vän SIDA 4 18 TEMA Det privata näringslivet är en av samhällets absolut viktigaste och mäktigaste aktörer. Och det är en aktör som under senare år blivit alltmer villig att samverka för en bättre och rättvisare värld. Riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp) utsågs till årets FN-vän i samband med firandet av FN-dagen 24 oktober. FN bör ha kritiska och konstruktiva vänner. Birgitta Ohlsson är både och, skrev FN-förbundet i motiveringen. Svensk FN-rörelse samverkar med näringslivet USA:s FN-förbund i motvind för klimatsäkra Kamp Ny kommission ska biståndet Nya reformförslag från fyra länder Världshorisont 4/07 3

4 NÄRINGSLIV Näringslivet allt viktigare partner Näringslivet har under senare år blivit en allt viktigare partner för FN och andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Idén om företagens ansvar i sådana frågor (Corporate Social Responsibility, CSR) har på några år gått från att vara ifrågasatt från alla håll, till att idag vara närmast en självklarhet. Inom biståndsvärlden råder idag konsensus om att det privata näringslivet är avgörande för positiv och hållbar tillväxt och utveckling. De senaste årens kraftiga utveckling mot ökat ansvarstagande hos företagen tog sin början runt millennieskiftet då en rad massprotester mot globaliseringen och dess negativa effekter ägde rum. De stora protesterna mot globaliseringen sammanföll med ett antal företagsskandaler och börsfall. Efter den kraftiga kritiken som riktades mot det privata näringslivet uppstod ett behov hos företagen att återupprätta förtroendet, och därför började man intressera sig för dessa frågor, säger CSR-konsulten Tommy Borglund. GLOBAL COMPACT I samma veva lanserade dåvarande FNchefen Kofi Annan sitt initiativ Global Compact, ett nätverk för samarbete mellan FN och näringslivet enligt en rad principer. Global Compact kom vid en helt avgörande tidpunkt och följdes snart av andra regleringar och ansvarsinitiativ, t ex började ILO och OECD uppdatera och förtydliga sina principer för företagens agerande. När de stora företagen hängde på uppstod ett tryck även på små och medelstora företag att följa de olika reglerna. Nästa steg var att investerare började ställa krav på att företagen skulle leva upp till dem och att frivilligorganisationer började granska företagens agerande samtidigt som media uppmärksammade det hela och drev utvecklingen framåt, säger Tommy Borglund. Sammantaget bildades en trend som faktiskt är halvt tvingande trots allt tal om frivillighet: företagen vill väldigt gärna leva upp till reglerna eftersom de organisationer som står bakom dem har så stor legitimitet. Kapitalplacerarnas roll i sammanhanget blir samtidigt allt mer tydlig. Förra året lanserade FN en rad principer för ansvarsfulla investeringar, PRI, Principles for Responsible Investments, som fått stort genomslag. Snart når vi en nivå där var femte investerad krona har CSR-krav på sig. Det är en utveckling som de stora börsbolagen inte kan ignorera, säger Tommy Borglund. HÄR FÖR ATT STANNA De bedömare som Världshorisont talat med menar att CSR-frågorna kommer att ingå som en naturlig och självklar del i företagens verksamhet i framtiden. Begreppet kanske försvinner, men tänket är här för att stanna. Sasja Beslik, analyschef på Banco, har arbetat med CSR-frågor under många år. Han menar att svenska företag ligger lite på efterkälken på detta område i ett internationellt perspektiv. Här handlar det bara om företagets rykte, att ladda sitt varumärke med goda värden. De anglo-saxiska länderna och bolagen, däremot, har insett att det handlar om affärsfördelar. CSR hjälper dem att kontrollera vilka risker som finns i olika miljöer, och hur de ska hantera dessa risker utan att förlora pengar. Detta försöker jag få svenska företag att förstå, säger han. Han framhåller vidare att det är viktigt att fokusera på vad företagen faktiskt gör, och inte vad de säger: Ericssons värderingar skiter jag i. Frågan är hur de agerar i praktiken! Ett exempel på en miljö där etiken sätts på prov är i låglönelandet Kina, där miljontals människor arbetar under slavlika förhållanden i farliga och ohälsosamma miljöer. Där gäller det som företagare att inte vara naiv, utan ha goda kunskaper och en genomtänkt strategi för hur man 4 Världshorisont 4/07

5 Menir Begum (till vänster) får råd av bankombudet Soraja Tahor (till höger) från Grameen Banks lokalkontor i Jessore. Foto: David Dahmén ska agera. I ett sådant sammanhang blir CSR en vägledning för hur man måste förhålla sig och navigera i praktiken. KONTROLL VIKTIGT Sasja Beslik framhåller att det är viktigt att företagens agerande kontrolleras, man ska inte kunna skaffa sig fördelar enbart med vackert tal. Samma linje är Lars Bengtsson, internationell sekreterare på TCO, inne på: CSR kan bidra till att väcka debatt om viktiga frågor, men många företag gör light varianter. Från fackligt håll är den grundläggande synen att det finns tillräckligt med regler, men att det saknas vilja hos många regeringar och företag att följa dem. I det sammanhanget är det viktigt att det finns folkliga organisationer som pressar på utvecklingen, säger han. Svensk fackföreningsrörelse jobbar mycket på att utbilda människor i andra länder om deras rättigheter. Då kan det bildas ett opinionstryck som ökar den politiska viljan hos regeringarna att driva igenom befintliga regler och se till att det finns rättssystem som följer upp det hela så att det fungerar. AVGÖRANDE FÖR UTVECKLING Parallellt med de nya tankarna om företagens ansvarstagande har frågan om näringslivets roll för utveckling och fattigdomsbekämpning kommit alltmer på tapeten. Att tala om den privata sektorn som helt avgörande för ett lands utveckling har blivit alltmer accepterat. En av många förespråkare för den åsikten är Kemal Dervis, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP. Privata resurser och investeringar är mer tillgängliga, det offentliga givandet är litet i sammanhanget. Vi måste inse de förändringarna och skapa en mer inkluderande process. Fattigdomsminskning handlar om inkluderande tillväxt, inte om välgörenhet eller att skicka pengar, säger Kemal Dervis till tidningen Omvärlden (nr 5/07). Fattiga människor är till skillnad mot vad etablerade banker tror synnerligen pålitliga låntagare och därtill goda entreprenörer. Det har nobelpristagaren Muhammad Yunus bevisat med eftertryck. Sedan 1976 har hans skapelse Grameen Bank lånat ut 6,5 miljarder dollar till många miljoner fattiga människor, 97 procent av dem kvinnor. Det framgångsrika konceptet, som anammats av många aktörer i tredje världen, gör det möjligt för människor utan några tillgångar att starta små företag som sedan kan växa. I Bangladesh kan det handla om grönsaksodling, kycklinguppfödning eller tillverkning av prydnadssaker. David Dahmén Världshorisont 4/07 5

6 NÄRINGSLIV Läs mer om FN och näringslivet på faktasidorna År 2000 gjorde Världsbanken en undersökning bland fattiga människor i över 60 länder. Av dem tyckte över 70 procent att boten mot fattigdom är att få ett jobb. Samtidigt understryker han vikten av styrning och kontroll. Den privata sektorn driver utvecklingen, medan den offentliga sektorn och biståndet behövs för att skapa ramverk och se till att satsningarna kommer de allra fattigaste till godo. Om vi vill att globaliseringen ska fortsätta och tillväxten nå de fattigaste krävs det en väldigt proaktiv politik. Marknader behöver regleras för att säkerställa att resultaten är socialt hållbara. SIDA SER ÖVER I Sverige har biståndsorganet Sida under en längre tid arbetat med att se över sitt förhållningssätt till det privata näringslivet. Ett handlingsprogram för att stärka och utveckla samarbetet med företagen har tagits fram. Johan Åkerblom ansvarar för detta arbete. Utländska direktinvesteringar, handel och sysselsättning måste öka för att man ska kunna lyfta människor ur fattigdom. Men frågan man måste ställa sig är vilken tillväxt som gynnar de fattiga, säger han. Med dialog och information gentemot företagen försöker Sida driva på utvecklingen åt rätt håll; d v s i riktning mot en utveckling som kommer de allra fattigaste till godo. Att företag har ett CSRtänkande är avgörande i sammanhanget, menar Johan Åkerblom: Svenska företag och deras underleverantörer genererar väldigt mycket sysselsättning i andra länder. Om de har ett CSR-tänkande är det till stor gagn för väldigt många människor, säger han. En annan viktig fråga för oss är att säkerställa att biståndspengar hamnar hos aktörer som har ett bra tänkande på detta område. Vi kanaliserar mycket pengar som det köps upp varor och tjänster för på den internationella marknaden. Vi vill verka för att det ryms villkor också i detta sammanhang som tar hänsyn till fattiga människor. Processen kring Sidas samarbete med näringslivet har accelererat med den nya borgerliga regeringen, eftersom den så starkt betonar vikten av detta samarbete, säger Johan Åkerblom. SKA INTE BINDAS Joakim Stymne är statssekreterare hos biståndsminister Gunilla Carlsson. Han betonar att Sidas samarbete med näringslivet inte handlar om att biståndet ska bindas till svenska företag eller främja svenska företags export. Vi måste som givare vara väldigt tydliga med att det här inte handlar om förtäckta subventioner till företagen, säger han. Men vi måste bli bättre på att tillvarata näringslivets kompetens. Det finns många områden där företag har en unik kompetens, precis som enskilda organisationer. Dessutom ser vi att privata krafter klarar av att leverera saker där biståndet inte lyckas, och att de klarar av att nå ut, och ofta till en låg kostnad. Det finns definitivt mycket för oss att lära från dem, säger Joakim Stymne. AnnaLena Andrews Informella ekonomin växande sektor En tredjedel av världens arbetande befolkning finns i den s k informella ekonomin, enligt ILO-statistik. D v s de saknar formellt försörjning i form av en anställning, eget företag eller liknande. Detta gäller en miljard människor bara i Asien, och det är den snabbast växande sektorn i världen. På det stora torget Zócalo i Mexico City är det något som saknas. De många poliserna, de levande statyerna, turisterna, söndagslediga mexikaner alla är de där. Men inte gatuförsäljarna. Sedan oktober i år är det nämligen förbjudet att ambulera i stadens historiska statskärna. För många av försäljarna är det samma sak som att få sparken från jobbet. Om man bortser från jordbrukssektorn så tillhör varannan arbetare i Latinamerika den informella ekonomin, enligt siffror från Internationella arbetsorganisationen ILO. Det är killarna som springer mellan bilar och kränger skosnören, mobilladdare, godis, snusnäsdukar och gud vet allt, det är försäljarna av street food, det är rikshaförarna och det är vindruteputsarna som skyndar sig fram när du stannar för rött ljus. Och i Mexico City vill man nu helst att de alla ska sticka iväg och jobba någon annanstans. Var någonstans är det ingen som kan svara på. För även om världsekonomin växer så skapas de allra flesta jobben just här, inom den informella ekonomin, utanför samhällets institutioner: bortanför statistik, moms, arbetsrätt, regler, trygghet. I Latinamerika beräknas så många som fyra av fem nya jobb ligga inom den informella ekonomin. I Afrika söder om Sahara nästan vartenda ett. Nu återstår det bara att se om överlevnadskonstnärerna som schasats bort från torget Zócalo nöjer sig med att ännu en gång tvingas leva i skuggan av tillväxten. Marcus Hansson och Mikael Funke, frilansjournalister Merparten av alla nya jobb i Afrika söder om Sahara ligger inom den informella ekonomin. På bilden får en man håret klippt på en trottoar i centrala Dar es- Salaam, Tanzania. Foto: ILO/M Crozet 6 Världshorisont 4/07

7 NÄRINGSLIV Svenska FN-rörelsen Samarbete med näringslivet i ny fond Genom nya FN-fonden har Svenska FN-förbundet för första gången inlett ett samarbete på central nivå med näringslivet. Syftet med fonden är i första hand att samla in pengar till FN:s fältarbete. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare med samarbeten mellan ideella organisationer och olika företag. För organisationerna har sådana samarbeten i första hand handlat om att få in mer pengar till verksamheten. För företagen har det varit positivt för varumärket att kopplas samman med en god sak. Inom den svenska FN-rörelsen fanns länge tanken på att inleda ett företagssamarbete i någon form. Idén blev verklighet 2005 då FN-förbundet bildade insamlingstiftelsen FN-fonden. Till styrelsen utsågs fyra representanter från näringslivet och en från Svenska Handikappidrottsförbundet, samt FN-förbundets ordförande. I dagsläget går de insamlade pengarna till någon av FN-förbundets två stora kampanjer Röj-en-mina och Skolmat blir kunskap. OREALISTISK TANKE Från början fanns en tanke att de medverkande företagen skulle bidra med en större summa pengar varje år, men det visade sig vara helt orealistiskt, berättar Jonas Nyström som ansvarar för FNförbundets kampanj Röj-en-mina. I stället har vi förstått att bidragen från företagen kommer efterhand när vi bygger upp vårt samarbete och utvecklar vår relation. För i takt med att ledamöternas engagemang successivt växer uppstår också en vilja att öka sin delaktighet och sitt stöd. Fondens funktion och arbetssätt har vuxit fram efterhand, berättar Jonas Nyström vidare. Idag, två år efter starten, har verksamheten funnit sin form. FN-förbundet är operativt ansvarigt medan företagsrepresentanterna i styrelsen framförallt bidrar med kompetens, FN-fondens styrelse Från vänster Mats Lilliecrona, Advokatfirman Fylgia; Dag Nielsen, Ericsson Response; Aleksander Gabelic, FN-förbundet; Britt-Marie Börjesson, f d Body Shop; och Thomas Lundqvist, Junibacken. Vid fototillfället saknades Björn Almér, Barista, och Margareta Israelsson, Svenska Handikappidrottsförbundet. Foto: Susanna Westgren kontakter och kreativitet. Målsättningen är att medverkande företag och FN-fonden ska ha ömsesidigt utbyte av företagets engagemang i FNfonden. Avsikten är att ge engagerade företag möjlighet att medverka i FNfondens verksamhet, står det i ett presentationsblad om fonden. TRIPLE-WIN-SITUATION En av företagsrepresentanterna i fondens styrelse är Junibackens VD Thomas Lundqvist. Junibacken har samarbetat med ideella organisationer med barnprofil under ett flertal år, och företaget var därför väl bekant med tankegångarna när man kontaktades av FN-förbundet. Det framhålls alltid att sådana här samarbeten ger en win-win-situation, d v s att båda parter tjänar på det, säger Thomas Lundqvist. Men vi på Junibacken brukar säga att det är mer än så, det är minst en triplewin-situation. För det finns fler parter än bara FN-fonden och företaget som tjänar på det hela! Exempel på ytterligare vinnare i ekvationen är de människor som kommer i åtnjutande av det fältarbete som fonden bidrar till, d v s FN:s minröjningsarbete och skolmatsprojekt, menar Thomas Lundqvist. Det kan också röra sig om företagens kunder, i Junibackens fall anläggningens besökare. Genom vårt samarbete med FNfonden får våra besökare information och kunskap om förhållanden för barn i andra länder. Och de upplever förhoppningsvis därigenom att deras besök på Junibacken får ett mervärde, genom att i förlängningen gynna FN:s fältarbete. Ett konkret exempel på ett projekt där företag i fonden skjuter till resurser är ett utskick till svenska barnfamiljer i slutet av november. Brevet är undertecknat av FN-förbundet och Junibacken och innehåller ett erbjudande om att få inträdesbiljetter eller årskort till Junibacken om man ger bidrag till Röj-en-mina. AnnaLena Andrews Världshorisont 4/07 7

8 NÄRINGSLIV Vid svenskfabrikern söder om New Delhi tillverkas kläder åt H&M, Lindex och Indiska. Samtliga dessa svenska beställare har uppförandekoder och ställer krav på villkoren i produktionen. CSR I PRAKTIKEN Svenska krav gav bättre förhållanden Svenska klädföretag har kommit en bra bit på vägen när det gäller att skapa bättre arbetsförhållanden hos leverantörerna i Indien. Men facklig verksamhet är inte populärt, visar frilansjournalisten Mats Wingborgs undersökningar. Efter 40 minuters färd från centrala New Delhi svänger taxin in i ett labyrintiskt industriområde. Dammet yr genom det öppna bilfönstret och munnen får smak av stenkross. Över 1000 fabriker trängs på några kvadratkilometer och flera halvfärdiga byggen reser sig ur marken. Arbetarna bor i avlånga cementhus, det syns på de nertyngda klädstrecken. Jag har stämt träff med företagsledningen vid en av klädfabrikerna för att diskutera med den och de anställda hur CSR (Corporate Social Responsibility) fungerar i praktiken. En sak är högtflygande deklarationer, en annan vad som sker på fabriksgolvet. SVENSKFABRIKEN Produktionschefen tar i hand och bjuder på kaffe i ett konferensrum. Tre underchefer sitter med oss, samtliga med akademiska examina från Storbritannien. Av personalchefen får jag veta att vi befinner oss i svenskfabriken. Det visar sig att företaget äger nio fabriker i industriområdet, men just den här används enbart för tillverkning åt svenska beställare. Under det senaste året har man sytt kläder åt H&M, Lindex och Indiska. Olika beställare har lite olika önskemål om hur produktionen ska se ut, därför har det varit bra att dela upp fabrikerna efter respektive exportmarknad, säger produktionschefen. Produktionschefen håller med mig om att det är något absurt över denna uppdelning. Inom ett och samma företag kan man hålla olika standard i olika fabriker, för att tillfredsställa olika nivåer av etiska krav. RADER AV ARBETARE I trånga salar upplysta av neonljus sitter arbetare i långa rader och syr på japanska symaskiner av märket Juki. Det är välstädat och doftar av rengöringsmedel. På väggarna sitter skyltar med säkerhetsföreskrifter. Alla plagg som sys den här dagen är svarta. Om några månader kommer de att ligga på hyllorna i de svenska butikerna. 8 Världshorisont 4/07

9 NÄRINGSLIV Totalt finns 700 anställda i svenskfabriken. Nästan alla är kontraktsarbetare. De arbetar i nio-tio månader, sedan reser de tillbaka till sina familjer i den fattiga delstaten Bihar och efter några månader återvänder de till fabriken och söker nya kontraktsjobb. De flesta är män. Skillnaden är påtaglig mot andra länder i regionen i Kina, Bangladesh och Sri Lanka är de flesta arbetare i klädfabrikerna kvinnor. UPPFÖRANDEKODER Såväl H&M, Lindex som Indiska har antagit s k uppförandekoder som anger vilka krav man ställer på leverantörerna. Det handlar bl a om arbetsmiljö, brandskydd, minimilöner, försäkringar, arbetstider och fackliga rättigheter. Samtliga leverantörer måste skriva under på att man godtar koderna, i annat fall får man inga beställningar. Koderna följs upp genom inspektioner. När det gäller H&M sköts dessa av etikansvariga vid företagets produktionskontor. I Indien har H&M kontor både i New Delhi och Bangalore. Totalt har H&M ett 40-tal etiska granskare, eller auditörer som de kallas. Inspektionerna är av olika karaktär, de längsta varar i tre dagar och inkluderar intervjuer med arbetare. Indiska har bara en heltidsanställd person som ansvarar för den etiska kontrollen. Det kan låta magert jämfört med H&M, men eftersom H&M är mer än 40 gånger större än Indiska är det egentligen Indiska som satsar mer. Lindex system påminner om Indiskas. ORDNING PÅ PAPPEREN Produktionschefen berättar om de svenska beställarföretagens granskningar. Han och hans medhjälpare måste ha ordning på papperen. De är vana att visa upp lönelistor, kvitton på inbetalda försäkringar och dokumentation av brandövningar. Jag får en särskilt utförlig genomgång av hur Indiskas granskare utför sitt uppdrag, bl a kontrolleras utbetalningarna av sjukoch pensionsförsäkringarna i detalj. Produktionschefen menar att klädföretag i exportbranschen måste vara välskötta, annars riskerar de att förlora kunder. Vi tillverkar åt 25 klädkedjor i Europa och Nordamerika. Två tredjedelar av dem bryr sig inte om villkoren i fabrikerna. Men en tredjedel av företagen ställer preciserade krav och genomför egna inspektioner. Ska man ha många kunder måste man hålla hög standard. I annat fall får Besöket på fabriken i New Delhi gjordes i samband med en studie av Indiskas etikarbete på uppdrag av nätverket Rena Kläder. För att få tillstånd att besöka fabriken fick Mats Wingborg skriva under ett avtal om att inte nämna fabrikens namn eller namnen på några i företagsledningen. På Rena Kläders hemsida, finns de studier han gjort om H&M, Indiska, Polarn O. Pyret, Gudrun Sjödén och Fjällräven. man börja tillverka för den inhemska marknaden. Då ställs inga krav. STORA FÖRBÄTTRINGAR Även arbetarna som jag samtalar med berättar att det under de senaste fem åren har skett stora förbättringar när det gäller skyddsutrustning, brandlarm och nödutgångar. Det är uppenbart att konsumenters påtryckningar på klädkedjorna har haft positiv effekt. Däremot uttrycker arbetarna en oro över anställningstryggheten, om de ska fortsätta att få nya kontrakt eller inte. Det finns också andra förhållanden som inte blivit bättre. Vid svenskfabriken existerar ingen facklig organisering. Produktionschefen säger dock att det inte är något problem: Arbetarna kan komma direkt till mig om de har några svårigheter. Den kommentaren har jag hört förut. Så uttrycker sig många arbetsgivare i Indien och inte bara där när fackliga organisationer saknas. Istället för fackliga organisationer finns det så kallade arbetarkommittéer där utvalda arbetare diskuterar frågor som arbetsmiljö och säkerhet. Men det är arbetsgivaren som formulerar dagordningen och kommittéerna har ingen förhandlingsrätt. SUBTIL REPRESSION Även de arbetare som jag frågar är ointresserade av att organisera sig fackligt. Men varför de svarar som de gör är svårt att veta. Undersökningar genomförda av indiska fackföreningar visar att det är vanligt med subtil repression, att företagsledningar sprider en antifacklig stämning utan att förbjuda facklig organisering. Några dagar senare intervjuar jag en annan produktionschef vid ett indiskt klädföretag som också tillverkar för Sverige. Han är mer rakt på sak: Det är tillåtet att gå med i facket, men jag är glad att ingen har gjort det, säger han och erkänner öppet sin antifackliga hållning. En slutsats blir att de svenska klädkedjornas koder och inspektioner varit ett effektivt verktyg för att påverka det som syns, men mindre framgångsrikt för att förändra attityder, som inställningen till facket. GÄLLER HELA KEDJAN Beställarföretagens uppförandekoder är emellertid inte bara bindande för leverantörerna. H&M, Lindex och Indiska ställer också krav på att leverantörerna ska se till att deras underleverantörer efterlever koderna. Problemet är förstås att ju längre ut man kommer i produktionskedjan, desto svårare är det att göra inspektioner, bl a för att det handlar om väldigt många producenter. Klädföretaget som jag besökt utanför New Delhi använder omkring 150 underleverantörer. Även om inte alla är involverade i tillverkningen av kläder som ska exporteras till Sverige är antalet ändå stort. I Jaipur i delstaten Rajasthan besöker jag ett antal textiltillverkare långt ut i produktionskedjan. På stora fält färgar och bleker arbetare tyger. De flesta står i bassänger fyllda med kemikalier. Det sticker i näsan. Dessutom deltar många barn i arbetet. Arbetsledaren säger att barnen inte är anställda, men att många kommer till fabriksområdet efter skolans slut för att leka och hjälpa sina föräldrar. Text och foto: Mats Wingborg Vid det här företaget i Jaipur tillverkas tyger till indiska exportföretag. Arbetarna står i hälsovådliga kemikalier och många barn delar i arbetet. Världshorisont 4/07 9

10 NÄRINGSLIV FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 108 FN-förbund från olika delar av världen. USA:s FN-förbund samarbetar bl a med konsumentvaru före taget Procter&Gamble som sponsrar ett projekt för att stötta afrikanska barns skol gång. På bilden deltar ung domar från UNA-USA i bygget av ett skolkök i Kwa-Zulu Natal i Sydafrika. Foto: UNA-USA USA:s FN-förbund 50-årigt samarbete med näringslivet Kontroverserna kring Irak-kriget har gett FN en skamfilad bild i USA. Amerikanska FN-förbundet ägnar mycket kraft åt att upplysa allmänheten om vad FN egentligen gör och åt att lobba i Washington men också åt konkreta samarbeten med skolor och näringsliv. Förhållandet mellan Förenta Nationerna och Förenta Staterna USA är fullt av paradoxer. Å ena sidan har USA varit drivande i FN-samarbetet från start; å den andra finns en amerikansk tradition av ovilja att inordna sig i multilaterala regelverk. De senaste åren har förhållandet varit frostigt särskilt efter invasionen av Irak 2003, som USA valde att genomföra trots motstånd i FN:s säkerhetsråd. Förre generalsekreteraren Kofi Annan hade ofta svårt att få gehör i Washington. Kulmen nåddes när George Bush 2005 tillsatte den FN-kritiske John Bolton som Vita husets ambassadör i FN-skrapan (en utnämning som dock inte höll längre än ett år, innan majoriteten i USA:s kongress 2006 stoppade en fortsättning). United Nations Association of the United States of America (UNA-USA), det amerikanska FN-förbundet, har således fått kämpa i motvind. STARKT MOTSTÅND Bush-eran har bjudit starkt motstånd mot allt vad FN står för och politiken i Washington har påverkat människors attityder, suckar ambassadör William Luers, som är ordförande för UNA-USA sedan Före Irakinvasionen var 75 procent av amerikanerna positivt inställda till FN, efter kontroverserna i säkerhetsrådet sjönk det till 50 procent. Men trots att folk nu insett hur kriget skadat USA får FN ändå inget erkännande. Olja för mat -härvan, en följetong i amerikanska medier, gjorde sitt för att förstärka den negativa FN-bilden hos allmänheten. William Luers ansluter sig till många FN-vänners syn på det hela, om att Oil for Food genom vilket Irak skulle få betala mat och mediciner med oljeexport var ett program med goda intentioner, som tyvärr inte fungerade i praktiken. Företag och stater utnyttjade kryphål för egen vinning och FN blev, oförtjänt enligt Luers, syndabock p g a att organisationen inte lyckades granska transaktionerna. Utredningen konstaterade att det bara var en enda FN-tjänsteman som begick oegentligheter. Men det hela användes här i USA av konservativa grupper för att smutskasta FN, säger han. Innan Luers blev FN-förbundets ordförande var han i 13 år chef för Metropolitan Museum of Art i New York. Dessförinnan hade han en lång karriär som diplomat, väl synligt på hans kontor tack vare en mängd inramade foton på honom själv jämte statsmän som Henry Kissinger, Jimmy Carter, Ronald Reagan och Deng Forts. på sid Världshorisont 4/07

11 FN-fakta FN OCH NÄRINGSLIVET Global pakt med näringslivet FRÅGAN OM FÖRETAGENS ANSVAR när det gäller sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö (CSR) har blivit allt mer uppmärksammad under senare år. En rad aktörer och initiativ har dykt upp på området. Här presenteras grundläggande fakta om de regler som råder, om några av aktörerna och om FN:s arbete på området. Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos 1999 lanserade FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan ett initiativ för att få näringslivet att engagera sig i FN:s frågor och ta globalt ansvar. Han uppmanade näringslivet att ansluta sig till FN i en global pakt med gemensamma värderingar och principer som kommer att ge den globala marknaden ett mänskligt ansikte. Han slog fast nio principer för företagens agerande när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöpraxis. Principerna baserades på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt Rio-deklarationen. Global Compact bildades. I juni 2004 hölls ett första toppmöte i New York (Global Compact Leaders Summit) för involverade aktörer, däribland företagsledare, politiker, fackföreningar och icke-statliga organisationer. Under mötet tillkännagavs att en ny princip rörande korruption skulle läggas till de existerande nio, i linje med den konvention mot korruption som FN:s generalförsamling antagit hösten innan (2003). Grundtanken är att utifrån de tio principerna (se rutan här intill) skapa ett nätverk mellan företag på olika nivåer och andra berörda aktörer. Samarbetet ska präglas av frivillighet och öppenhet, och syfta till att påskynda en positiv utveckling på de områden som principerna indikerar. Dessutom finns en förhoppning att företagen som är med även ska engagera sig i projekt som främjar global utveckling i allmänhet och FN:s millenniemål i synnerhet. I nätverket ingår en rad FN-organ (där ibland FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, miljöprogrammet UNEP, utvecklingsprogrammet UNDP och Internationella Arbetsorganisationen ILO). Vidare ingår fackliga organisationer (t ex Fria Fackföreningsinternationalen ICFTU), affärsorganisationer (t ex Rotary), frivilligorganisationer (t ex Amnesty International, Human Rights Watch, Oxfam och Världsnaturfonden), akademiska organisationer, tankesmedjor m fl. Kofi Annan talar på Wall Street World AIDS Day i New York Foto: FN/Mark Garten Global Compact har ett kontor i FN-högkvarteret i New York med ca nio anställda. Ca 4000 företag i över 100 länder är idag anslutna till Global Compact. Företag som går med förbinder sig att inkorporera de tio principerna i sin företagsstrategi; arbeta för att de ska bli en del av företagskulturen; åta sig att offentligt tala för Global Compact; samt i sin årsrapport redogöra för hur företagets arbete på området bedrivs. Global Compact har kritiserats hårt av delar av det civila samhället, som menar att det inte finns någon oberoende kontroll av att de företag som är med verkligen uppfyller sina löften. På sin webbsida svarar organisationen att den inte är ett tvingande eller övervakande organ. Tvärtom bygger hela verksamheten på offentlig insyn, öppenhet och upplyst självintresse. Global Compact uppmuntrar de deltagande företagen att ta initiativ och avsätta resurser för att främja de olika principerna utifrån idén att ansvarstagande företag kan göra en avgörande skillnad och samtidigt vinna egna affärsfördelar. I juli 2007 arrangerades i Genève Global Compacts tredje toppmöte. Över 1000 företagsledare, regeringsrepresentanter och ledare för fackliga och andra organisationer från hela världen deltog vilket gjorde det till det största FN-mötet någonsin om företagens samhällsansvar. Mötet antog en deklaration i 21 punkter, den s k Genève-deklarationen, som bl a listar åtgärder för företag, regeringar och övriga deltagare i Global Compact. Se: ENLIGT GLOBAL COMPACTS TIO PRINCIPER SKA FÖRETAGEN: Mänskliga rättigheter PRINCIP 1: Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande Princip 2: Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter Arbetsrätt Princip 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar Princip 4: Eliminera alla former av tvångsarbete Princip 5: Avskaffa barnarbete Princip 6: Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter Miljö Princip 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker Princip 8: Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande Princip 9: Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik Korruption Princip 10: Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

12 Idag är inte frågan längre om företagen ska arbeta med CSR, utan hur de ska göra det. Ambassadör Elisabeth Dahlin, chef för Globalt Ansvar En kvinna med handikapp väver i Addis Abeba, Etiopien. Foto: ILO/Fiorente A Sverige och CSR Den svenska regeringen är en av Global Compacts samarbetspartners. Sverige är den störste enskilde finansiären av verksamheten och bidrar med 4 miljoner kronor per år. Vid Global Compacts tredje toppmötet i Genève i juli 2007 lanserades ett nytt samarbete rörande företagens utnyttjande av vattenresurser (The CEO Water Mandate) som den svenska regeringen initierat. Sex stora företag deltar i projektet som även involverar Stockholm International Water Institute och Swedish Water House. Global Compact har ca 70 regionala eller nationella nätverk runt om i världen. Företagen i de nordiska länderna (Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge) har valt att organisera sig i ett gemensamt nordiskt nätverk (Global Compact Nordic Network, GCNN). Nätverkets kontor cirkulerar mellan länderna och finns för närvarande i Danmark. GCNN sammanträder två gånger om året. Idag är närmare 50 svenska företag med i Global Compact. Flera stora svenska företag är bland de allra mest drivande aktörerna i organisationen, t ex Ericsson, ICA och Tetrapack. På svenska utrikesdepartementet finns även en funktion med fyra anställda som heter Globalt Ansvar. Verksamheten bildades 2002 som ett resultat av Globkom-utredningen (om Sveriges politik för global utveckling) och världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg samma år. Globalt Ansvar ska ses som ett svenskt bidrag till diskussionen om företags sociala ansvar och hur arbetet med dessa frågor ska bedrivas. Till grund för verksamheten ligger Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för internationella företag. I presentationen på webbsidan står det: Regeringen har bjudit in näringslivet till ett samarbete under initiativet Globalt Ansvar Swedish Partnership for Global Responsibility. /---/ Sverige och svenska företag har en mycket stark internationell trovärdighet när det gäller engagemang för och kunnande kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn. Att vara kunnig och drivande avseende företags sociala ansvar kommer i framtiden att ge konkurrensfördelar. Globalt Ansvar fungerar som en länk till Global Compact och arbetar nära de svenska företagen med bl a erfarenhetsutbyte, information om olika praktiska metoder och råd i olika frågor. I mer formella sammanhang är det ofta personer från Globalt Ansvar som representerar den svenska regeringen. Det finns även ett nätverk i Sverige som heter CSR Sweden. På dess webbsida står att nätverkets främsta uppgift är att samla och inspirera företag till CSR-aktiviteter för att stärka deras relationer med omvärlden samt deras tillväxt och långsiktiga lönsamhet. CSR Sweden har 15 medlemsföretag och är nationell partner till CSR Europe, som har 23 systerorganisationer i 20 länder runt om i Europa. Se och ORDLISTA CSR står för Corporate Social Responsibility; företags sociala ansvar. Begreppet var mycket kontroversiellt för några år sedan men har vunnit allt större acceptans i företagsvärlden. Inkluderar även ansvar för miljöpåverkan och mänskliga rättigheter. Corporate Citizenship Nytt begrepp som ofta används synonymt med CSR, men som innebär en betoning på företagets roll som en av flera aktörer i samhället. Ordagrant betyder det företaget som samhällsmedborgare. Global Compact FN:s initiativ för att få företagen att ta mer ansvar. Globalt Ansvar initiativ av svenska regeringen när det gäller företagens ansvar.

13 OECD och företagen Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med säte i Paris är ett samarbetsorgan för 39 höginkomstländer, däribland Sverige. OECD har antagit rekommendationer som riktar sig till multi nationella företag. OECD:s riktlinjer i korthet: ALLMÄNT: Respektera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas fortbildning. Information: Ge god information om sin verksamhet och sina produkter och tjänster, såväl finansiell som annan. Anställda: Respektera de anställdas fackliga rättigheter, samarbeta på olika sätt med de anställdas representanter och motarbeta barnarbete. Informera om och lindra de negativa konsekvenserna av nedläggningar. Miljö: Sträva efter kontinuerlig förbättring. Skydda miljö, hälsa och säkerhet till exempel genom miljöledningssystem och att tillämpa försiktighetsprincipen. Utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan olämplig miljöpåverkan. Korruption: Inte ge mutor, främja öppenhet och de anställdas medvetenhet om företagets policy mot mutor. Konsumentintressen: Ge information om produkter till konsumenter och etablera rutiner för att lösa konsumenttvister. Vetenskap och teknik: Sträva efter att överföra teknik och kunskap till värdlandet. Konkurrens: Inte samarbeta med konkurrenter så att konkurrensen begränsas. ILO Internationella Arbetsorganisationen ILO (International Labour Organization), är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivs frågor. Dess grundläggande mål är att främja sysselsättning, social rättvisa och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO bildades 1919 i samband med Versaillefreden och blev 1946 det första av FN:s fackorgan. Organisationen har idag 180 medlemsländer. Det är det enda FN-organ där arbetsmarknadens parter (arbetstagare och arbetsgivare) är representerade till sammans med medlemsländernas regeringar. De fackliga organisationernas och arbetsgivarorganisationernas representanter upptar hälften av platserna i ILO:s styrelse och övriga organ. Inom ramen för organisationens årliga s k arbetskonferens möts de tre parterna för att utforma internationella bestämmelser. Sedan ILO:s tillkomst har närmare 190 konventioner och 200 rekommendationer utformats och antagits. De utgör tillsammans den internationella arbetsrätten. Global Compacts arbetsrättsprinciper är hämtade från ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (antagen 1998), närmare bestämt från deklarationens princip 3 (om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar); princip 4 (om tvångsarbete); princip 5 (om barnarbete); samt princip 6 (om diskriminering i arbetslivet) beslutades även att samla de åtta viktigaste konventionerna under benämningen ILO:s åtta kärnkonventioner. Innehållet i kärnkonventionerna utgör en minimistandard som ska gälla för alla världens stater, oavsett om de ratificerat dem eller inte, och för alla arbetare i hela världen utan undantag. Kärnkonventionerna handlar om: Konvention 87: Föreningsfrihet och skydd för rätten att organisera sig Konvention 98: Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete Konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön Konvention 111: Diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Konvention 138: Minimiålder för arbete Konvention 182: Avskaffande av de värsta formerna av barnarbete Länder som ratificerar kärnkonventionerna ska inlämna rapport vartannat år till ILO om hur de tillämpas i lagar och praktisk handling. För övriga ILO-konventioner gäller rapportering vart fjärde år. På nationell nivå samverkar den svenska regeringen med fackliga organisationer och arbetsgivare i den s k ILO-kommittén. Kommittén har till syfte att se till att ILO:s konventioner ratificeras (antas av regeringen) och att deras innehåll sedan genomförs. Kommittén bevakar också att ny svensk lagstiftning överensstämmer med ILO:s konventioner tillsatte ILO en oberoende internationell kommission för att analysera de sociala dimensionerna av globaliseringen. Kommissionen presenterade sin rapport, A Fair Globalization: Creating Opportunities for All, Tankegångarna kring en rättvis globalisering och en fattigdomsbekämpning baserad på arbete återfinns idag i organisationens agenda för anständigt arbete ( Decent Work Agenda ). Läs mer på ILO International Labour Organization (Internationella Arbetsorganisationen), FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ISO standard för företags och organisationers sociala ansvar som SIS m fl arbetar med att ta fram. OECD Organization for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). OECD är en organisation utanför FN-systemet som arbetar för samarbete mellan 39 höginkomstländer. PRI - Principles for Responsible Investments; FN:s principer för ansvarsfulla/etiska investeringar som lanserades Se SIS (Swedish Standards Institute), svenskt institut som arbetar med standardisering.