Besiktning av stränder vid Klagshamn

Transkript

1 Besiktning av stränder vid Klagshamn Med anledning av uppförande av Lillgrund vindkraftspark Förnyad besiktning Esko Daniel /

2 KLAGSHAMN Med anledning av uppförande av Lillgrund vindkraftspark Förnyad besiktning Esko Daniel Uppdragsområde: Uppdragsgivare: Adress uppdragsgivare: Miljö och energi Vattenfall Vindkraft AB Vattenfall Power Consultant AB, Windpower Stortorget 3, Malmö Referens uppdragsgivare: Thomas Davy SGU Dnr: / SGU projektkod: Datum rapport: Referens/Projektledare: Esko Daniel Rapporten är framtagen och granskad enligt de rutiner som är specificerade i SGUs integrerade ledningssystem. SGU är certifierat för kvalitet (ISO 9001:2000), yttre miljö (ISO 14001:2004) och Uv2Bl3 utg

3 2(2) arbetsmiljö (AFS 2001:1) Uv2Bl3 utg Organisationsnr

4 1(7) Dnr: / Besiktning av stränder vid Klagshamn Med anledning av uppförande av Lillgrund vindkraftpark Förnyad besiktning Innehåll: Projektbeskrivning Sammanfattning Tidigare inventeringar Tidpunkt för besiktningen och vattenståndet vid besiktningen Översikt över områdets geologi Översiktlig beskrivning av morfologi Resultat Förändringar i strandzonen från /2206 till Bilagor: Bilaga 1. Projektbeskrivning Bilaga 2. Tidigare inventeringar Bilaga 3. Förenklad jordartskarta över området. Dokumentation av förändringar i strandzonen från /2206 till. Bilaga 5. års fotografier på CD-rom

5 2(7) Dnr: / Projektbeskrivning På uppdrag av Vattenfall AB, och efter kontakt med Thomas Davy har SGU i nov genomfört en förnyad besiktning av en ca 6 km lång kuststräcka sydväst om Malmö. Kuststräckan är fördelad på ungefär lika långa sträckor norr och söder om Klagshamns udde, se fig. 1. Den förnyade besiktningen gjordes enligt ursprungligt uppdrag daterat Den första besiktningen gjordes i nov och jan Arbetets upplägg specificerades i en separat projektbeskrivning, se bilaga 1. Arbetet har följt denna beskrivning. Dock har antalet fotograferingspunkter vid årets besiktning reducerats till att omfatta bara sådana lokaler som ansetts relevanta för att bedöma erosionen under den gångna perioden 2205/2006 till. Samtliga års fotograferingspunkter redovisas i fig. 1. Mera detaljerade kartor över fotograferingspunkter, bildnummer m.m. redovisas i bilaga 4. I bilaga redovisas också samtliga fotografier som tagits i samband med besiktningen tillsammans med fotografier över motsvarande strandavsnitt tagna /2006. Detta för att illustrera de små förändringar som skett under dessa närmare 3 år. års fotografier levereras också i digital form.

6 3(7) Dnr: / Fig. 1. Besiktigad kuststräcka med års samtliga fotopunkter inlagda, se även kartorna i bilaga 4.

7 Sammanfattning 4(7) Dnr: / En mera omfattande karaktärisering av kuststräckan presenteras i föregående rapport daterad I samband med den förnyade besiktningen år kunde konstateras att förändringarna längs kuststräckan är mycket små och att dessa med största sannolikhet kan räknas till de naturliga förändringar som pågår utmed den flacka kusten. Inga erosionsspår har påträffats som kan knytas till utbyggnaden av vindkraftparken på Lillgrund. På något kustavsnitt har konstaterats att ett mindre område med tunn marsktorv försvunnit från en av sandbankarna. Erosionen på platsen hade dock börjat före den första besiktningen. Dessutom tycks en del vassområden ha minskat i omfång. Den tydligaste erosionen (som pågick redan /2006) har noterats utmed norra sidan av Klagshamns udde i de fyllningsmassor som bygger upp udden och den sand som förts på vid badplatsen. Spår efter nedgrävningen av den landgående kabeln är fortfarande synliga genom att vassvegetationen inte kunnat etablera sig än, men någon erosion orsakad av grävningarna kan inte konstateras. Kuststräckan har dokumenterats med ca 35 digitala fotografier som redovisas tillsammans med bilder tagna vintern /2006 över motsvarande kustsvsnitt. Samtliga bilder redovisas i bilaga 4. Redan i 2006 års rapport noterades att det förekommer obetydliga erosionsformer, vanligen bara 5-15 cm höga. Erosionsformerna iakttogs lokalt i den täckande marsktorven utmed de strandnära strandvallarna och längs delar av den yttre strandlinjen på de strandnära sandbankar som sticker upp ur vattnet. Låga erosionskanter förekommer också utmed de avvattningsrännor som finns i marsklandet utmed kuststräckan. Erosionen är där till största delen sannolikt orsakad av betesdjur och vinteris. För övrigt förekommer erosion endast utmed Stranden längs Klagshamns udde, som består av fyllnadsmassor. Samma erosionsspår finns fortfarande kvar, mer eller mindre intakta.

8 5(7) Dnr: / Tidigare inventeringar Tidigare gjorda inventeringar av den aktuella kuststräckan presenterades i SGUs föregående rapport daterad En kustinventering gjordes 1969 på initiativ av Statens Planverk, och finns nu i digitaliserad form. Informationen ställdes till förfogande efter det att föregående rapport färdigställts varför den skulle redovisas i denna rapport. Tyvärr visade det sig att den nämnda kustinventeringen inte tillför ärendet något vad gäller erosion utan berör endast strandens jordartssammansättning och tillgänglighet, se bilaga 2, i vilken en rapportsida från nämnda inventering presenteras. Tidpunkt för besiktningen och vattenståndet vid besiktningen. Besiktningen skedde vid två tillfällen; och De två tillfällena var valda efter ljusförhållandena för fotografering och vid tidpunkter då vattenståndet var normalt eller strax under normalt enligt SMHI, se figur 2. Vattennivån var normal vid besiktningstillfället , men besiktningen avbröts av regn, varför alla fotografier utom något utmed Klagshamns udde har tagits vid det senare tillfället. Ön Dynan har inte besökts i samband med besiktningen då vattenståndet inte varit tillräckligt lågt under tillgänglig tid. Fig. 2. Vattenståndet vid Klagshamn vid besiktningen respektive enligt SMHI. Den gråmarkerade sektorn visar under vilken tidsperiod och vid vilken vattennivå besiktningen skedde.

9 6(7) Dnr: / Översikt över områdets geologi se även SGUs föregående rapport daterad Berggrund Berggrunden består enligt den berggrundsgeologiska kartan (Sivhed m.fl. 1999) av bryozokalksten med flinta och flintbankar. Kalkstenen har brutits vid Klagshamn, och Klagshamns udde har till stor del byggts upp av restprodukter från brytningen. Jorddjup Berggrunden täcks av ett högst 2 m tjockt jordtäcke (Ringberg 1975 och Gustafsson 1980). Dock finns inga noteringar om att man iakttagit berg i dagen utmed den aktuella kuststräckan. Inte heller har fast berg noterats i samband med denna inventering. Lösa stenar av flinta förekommer allmänt utmed kuststräckan. Jordarter Jordarterna längs kuststräckan består enligt jordartskartan (Ringberg 1975) av morän med varierande lerhalt (moränfinlera med > 25 % ler, morängrovlera med % ler och lerig morän med 5 15 % ler) och låg block- och stenhalt. Moränen torde förekomma inom hela området även om den till stora delar, framför allt söder om Klagshamns udde, täcks av ett tunt lager (0,2 1,5 m svallsand). Den absolut största delen av strandzonen täcks dessutom av ett tunt lager (0,1 0,2 m) marsktorv. Den senare jordarten byggs upp av omväxlande tunna lager med sand och torv eller tångrester. Fyllning förekommer framför allt inom bebyggda områden vid Bunkeflostrand och Strandhem samt vid Klagshamns udde. En jordartskarta över området presenteras i bilaga 3. Översiktlig beskrivning av områdets morfologi se även SGUs föregåendee rapport daterad Landhöjningen inom kustavsnittet anges av Lantmäteriverket till ca 0 mm/år. I realiteten höjs världshavet med ca 1 mm/år, och kuststräckan är alltså utsatt för en långsam och svag transgression. Området utgörs av en lågenergikust som skyddas av det mycket breda inre strandplanet med vattendjup som understiger 2 m upp till 3,5 4 km ut i Öresund. Den kustnära terrängen består av en mycket flack kustremsa med en gradient mellan 0,2 och 0,5 % (en lutning av 1 m på m). Ett lågt hak på 1 1,5 m finns vid Bunkeflostrand och Strandhem, men haket torde delvis vara antropogent betingat. Den mycket flacka terrängen fortsätter ut i havet inom grundbottenområdet med vattendjup understigande 1 m, som sträcker sig 1 1,5 km ut i Öresund. Omedelbart söder om Lernacken (ej inkluderat i denna inventering) har bildats en barriärkust med tillväxt av sand i strandbarriärer, krumuddar (strandsporrar) och strandvallar. Tillväxten har skett i huvudsak under perioden 1970 till Av äldre flygbilder fotograferade 1967 framgår också att grundbottenområdena utanför kustlinjen till stor del består av mycket flacka sandbankar med utanförliggande bränningsrevlar. Förändringarna i bottentopografin är ringa att döma av flygbilder tagna 1967 och SEMACs karta från1998, se även SGUs föregående rapport daterad , bilaga 2.

10 Resultat 7(7) Dnr: / En mera allmän beskrivning av strandzonen gjordes i föregående rapport daterad I denna nya rapport redovisas de observationer som gjorts av kustpartier där mätbara skillnader i erosionen skulle kunna noteras. Huvuddelen av /2006 års observationspunkter har återbesökts med ledning av handburen gps. En del av dessa punkter har fotograferats på nytt för att dokumentera ev förändringar. års fotograferingspunkter har koncentrerats till de öppna strandpartierna. En stor del av /2006 års fotograferingspunkter som är belägna lite längre in på strandängarna och de punkter som var belägna utmed de vasstäckta delarna av framför allt den sydligaste delen av kuststräckan har utelämnats vid fotograferingen. Besiktningen och bilderna redovisas från norr mot söder i bilaga 4, se även kartorna i samma bilaga. Figurangivelserna nedan hänvisar till bilaga 4. Tabell med koordinatangivelser i Rikets Nät, 2,5 gon väst till samtliga års bilder redovisas också i bilaga 4. Bilderna bifogas i digital form på CD-rom i bilaga 5. Förändringar i strandzonen från /2006 till. Förändringarna av strandlinjen och landsidan närmast strandlinjen är mycket små utmed hela den besiktigade kuststräckan. De förändringar som iakttagits, se bilaga 4, kan med största sannolikhet föras till de naturliga förändringar som kuststräckan genomgår kontinuerligt. Inga förändringar har kunnat knytas till uppförande av vindkraftparken på Lillgrund. Inte heller tycks grävningarna för den landgående elkabeln ha gett upphov till några erosionsskador. Spår efter grävningarna är dock fortfarande synliga eftersom ny vass inte ännu etablerat sig på platsen (fig. 15, bilaga 4). I norra delen av kuststräckan, väster om Bunkeflostrand har på något ställe konstaterats att några kvadratmeter ca 10 cm tjock, vegetationstäckt marsktorv försvunnit från en av sandbankarna som är isolerad från den sammanhängande strandlinjen (fig. 3 i bilaga 4). Som framgår av nämnda figur hade en del av marsktorven eroderats redan. Erosionen kan vara orsakad av vågor, is eller vind, och kan med största sannolikhet räknas till de naturliga förändringarna utmed stranden. På andra ställen, framför allt i den norra delen av kuststräckan, kan man konstatera att omfånget av vassbältet minskat något, delvis beroende på att tång pressats in mot vassen och täckt densamma vid högvatten i kombination med pålandsvind (fig. 11, 12, 14, 16 och 20). Längs flera kustavsnitt har det visat sig att mängden uppressad tång växlar starkt mellan de två besiktningstillfällena. Längs några kuststräckor har den ökat (fig. 9 och 11) medan den minskat kraftigt längs andra delar (fig. 21 och 30). Den tydligaste erosionen sker utmed den norra sidan av Klagshamns udde. Udden består av restmassor, främst flinta, från kalkbrytningen (fig. 26). Utmed norra sidan har det anlagts en konstgjord sandstrand, som tycks eroderas kontinuerligt, varvid en del sten och block friläggs (fig. 24 och 25). Inga som helst förändringar kunde konstateras längre in på strandängarna (fig. 8, 10, 32 och 33).

11 / 1(3) BESIKTNING AV STRÄNDER MED ANLEDNING AV UPPFÖRANDE AV LILLGRUND VINDKRAFTPARK Projektbeskrivning Besiktningen kommer att genomföras som en dokumentation i fält inom området specificerat på karta i bilaga. Kuststräckan kommer att besiktigas till fots längs hela sträckan. Förutom fotografering kommer noteringar om stranden att göras och föras in i SGU digitala jorddagbok i form av löpande text. Fotograferingen kommer att göras från punkter som definieras genom angivande av koordinater i Rikets Nät, 2,5 gon väst. Punkternas lägen bestäms med hjälp av handburen GPS. Uppskattningsvis kommer stranden att fotodokumenteras var m. Den inventerade kuststräckan beskrivs kortfattat avseende morfologi och erosionsstatus. I beskrivningen kommer vedertagen nomenklatur på svenska att användas. Informationen lagras i SGUs jorddatabas (Access-baserad) och kan plockas ut i tabellform eller som lägesbestämda observationspunkter på karta (såväl Arc View som Map Info)och som löpande text med lägesangivelser. Även fotografierna lagras i SGUs jorddatabas. Resultatet kommer i övrigt att presenteras som en rapport utskriven på papper med bilder i bilaga. Rapporten och bilderna kommer också att levereras i digital form på CD. Som referens till den planerade besiktning kommer tidigare inventeringar av den aktuella kuststräckan att införskaffas och om möjligt bifogas redovisningen. Inventeringar av kusten har gjorts i slutet av 60-talet samt under en följd av år i slutet av 1990-talet. De senare i samband med bygget av Öresundsbron.

12 / 2(3) Den första besiktningen kommer att göras enligt offertunderlaget under senhösten. Då det finns ett antal skyddsområden längs kuststräckan måste besiktningstiden anpassas till eventuella förbudstider för tillträde. Alternativ måste Länsstyrelsens tillstånd inhämtas för besiktningen. En förnyad besiktning görs under det första halvåret. Bilaga: Karta över projektområdet Enligt Uppdrag Esko Daniel Projektledare

13 / 3(3)

14

15 Teckenförklaring I I I L L L Marsktorv/tunt ytlager av torv Lera Sand Isälvssediment Intermoräna sediment Moränfinlera Morängrovlera Lerig morän Tunt ytlager av svallsediment Berg i dagen Fyllning

16 Dnr: / 1 Dokumentation av förändringar i strandzonen från /2006 till. I det följande presenteras års fotografier med motsvarande bild från /2006 års besiktning i förgrunden i något mindre format. I bildtexten redovisas några iakttagelser samt bildnummer till fotografierna. /2006 års bildnummer presenteras inom parantes. Samtliga koordinater (angivna i Rikets Nät 2,5 gon V) till fotografierna finns angivna i tabell nedan. Bildpunkternas läge visas också på följande två kartor. Bildnummer i års besiktning Dag och månad Fig. nr i bilaga 4 Bildnummer i Fotoriktning X-koordinat Y-koordinat /2006 års besiktning EDA nov Fig S EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig NO EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig NO EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig S EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig O - EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig S EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig S EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig V EDA EDA nov Fig O EDA EDA nov Fig V EDA EDA nov Fig O EDA EDA nov Fig O EDA EDA nov Fig V EDA EDA nov Fig SO EDA EDA nov Fig NV EDA EDA nov Fig S EDA EDA nov Fig NO EDA EDA nov Fig N EDA EDA nov Fig SV EDA EDA nov Fig NO -

17 Dnr: / 2 Karta över fotograferingspunkter norr om Klagshamns udde

18 Dnr: / 3 Karta över fotograferingspunkter söder om Klagshamns udde.

19 Dnr: / Fig 1. Det nordligaste strandavsnittet har inte förändrats under de gångna åren, bortsett från att det ligger mer tång utmed den låga erosionskanten år. Bild EDA (EDA ). Vattenståndet 2006 var cm lägre än.

20 Dnr: / 5 Fig. 2. Tång har pålagrats fram till den lilla erosionskanten som tycks vara identisk med års erosionskant. Bild EDA (EDA ).

21 Dnr: / 6 Fig. 3. En av de få observerade tydliga förändringarna längs den norra delen av stranden. Ett ca 10 cm tjockt skikt med gräsklädd marsktorv har försvunnit från sandbanken. Vattenståndet var cm högre. Bild EDA (EDA ).

22 Dnr: / Fig. 4. Bortsett från pålagring av tång och ett nästan 30 cm högre vattenstånd har det inte skett några förändringar på platsen. Bild EDA (EDA ).

23 8 SGU Dnr: / Fig. 5. Något lägre vatten och mera tång. I övrigt tycks stranden oförändrad. Notera den låga högen med sten vid den högra delen av vassen. Bild EDA (EDA ) Fig. 6. En likartad, ca 15 cm hög erosionkant finns vid båda besiktningstillfällena. Bild EDA (EDA ).

24 Dnr: / Fig. 7. En av sandbankarna utanför Bunkeflostrand sedd utifrån havet. års bild är tagen från en punkt något sydväst om 2006 års bild. Vattenståndet är lägre på den senare bilden. Bild EDA (EDA ).

25 10 Dnr / Fig. 8. Strandängarna med tråg och rännor är helt intakta, men vattenståndet är lägre. Bild EDA (EDA ).

26 11 Dnr / Fig. 9. En viss pålagring av tång på platsen. Bild EDA (EDA ). Löptext (Agaramond12) Fig. 10. Oförändrat. Bild EDA (EDA ).

27 12 Dnr / Fig. 11. En viss minskning av vassbeståndet och en utbredning av den pålagrade tången kan ses. Bild EDA (EDA ). Fig. 12. Även här kan en viss minskning av vass noteras. Bild EDA (EDA ).

28 13 Dnr / Fig. 13. Ett oförändrat scenario, notera stridsvärnet till höger i bilderna. Bild EDA (EDA ).

29 14 Dnr / Fig. 14. Även här tycks vassbeståndet ha minskat något sedan. Bild EDA (EDA ).

30 15 Dnr / Fig 15. Platsen där kabeln från Lillgrund når land. Ingen erosion kan konstateras, men vassen har inte hunnit etablera sig än och tången samlas i vassviken. Bild EDA Fig. 16. En viss minskning av vass och pålagring av tång. Bild EDA (EDA ).

31 16 Dnr: / Fig. 17. I stort sett oförändrat så när som på att mängden tång har minskat. Bild EDA (EDA ).

32 17 Dnr: / 2006 Fig. 18. Att döma av betongblocken i spetsen på udden har det skett en viss, men mycket liten erosion på platsen. Vattennivån är högre än Bild EDA (EDA ).

33 18 Dnr: / 2006 Fig. 19. Sannolikt oförändrad strand, men vattennivån är cm högre. Bild EDA (EDA ).

34 19 Dnr: / Fig. 20. En viss reducering av vassen och pålagring av tång kan konstateras på platsen. Bild EDA (EDA ).

35 20 Dnr: / Fig. 21. Platsen är oförändrad bortsett från att vattenståndet är lägre och att mängden tång minskat sedan. Bild EDA (EDA ).

36 21 Dnr: / 2006 Fig. 22. Stranden tycks oförändrad men vattenståndet är högre än Notera blocket framför bron. Bild EDA (EDA ).

37 22 Dnr: / Fig. 23. En sandbank tycks ha höjts något, men vattennivån är lägre än, varför det är svårt att bedöma. Notera de två intilliggande blocken till höger. Bild EDA (EDA ).

38 23 Dnr: / Fig. 24. En viss erosion kan konstateras i den pålagda och lätteroderade sanden. Vattenståndet är lägre än. Bild EDA (EDA ).

39 24 Dnr: / Fig. 25. Även här kan en viss erosion konstateras i den lätteroderade sanden. Vattennivån är lägre än. Bild EDA (EDA ).

40 25 Dnr: / Fig. 26. Denna erosionsbrant i fyllnadsmassor tycks oförändrad. En viss erosion har dock skett i den lägst liggande vegetationszonen, som delvis försvunnit och ersatts av en tångvall. Bild EDA (EDA ).

41 26 Dnr: / Fig. 27. Stranden oförändrad så när som på att vattennivån är lägre. Bild EDA (EDA ).

42 27 Dnr: / Fig. 28. Stranden oförändrad. års bild tagen med lätt teleobjektiv. Bild EDA (EDA ).

43 28 Dnr: / Fig. 29. En minskning av mängden uppressad tång år kan konstateras. Notera raden med stolprester till vänster och fortet till höger. Bild EDA (EDA ).

44 29 Dnr: / Fig. 30. Mängden tång är avsevärt reducerad. Bild EDA (EDA ).

45 30 Dnr: / Fig. 31. Oförändrad strand. Vattennivån något högre. Bild EDA (EDA ).

46 31 Dnr: / Fig. 32. Oförändat. Bild EDA (EDA ).

47 32 Dnr: / Fig. 33. Oförändrat, men vattennivån lägre än - Bild EDA (EDA ).

48 33 Dnr: / Fig. 34. Oförändrat. Lägre vattennivå än. Bild EDA (EDA ). Fig. 35. En av sandbankarna utanför Bunkeflostrand fotograferade från havssidan. Bild EDA Avsnittet är inte fotograferat vid föregående besiktning.