Islamiska skolor En väg till likvärdig utbildning?

Transkript

1 Pedagogisk Forskning i Sverige 1998 årg 3 nr 3 s issn Islamiska skolor En väg till likvärdig utbildning? GUADALUPE FRANCIA Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Sammanfattning: De islamiska skolorna är ett nytt fenomen i det svenska samhället. De tycks ställa på sin spets de motsättningar som finns mellan likvärdighet och valfrihet i omstruktureringsprocessen av den svenska skolan. Den redovisade studien visar på värdekonflikter mellan de islamiska skolorna, Skolverket, kommunerna och de nationella kursplanerna. Konflikten uppstår mellan skolornas uppgift att befrämja det islamiska kulturarvet och samtidigt integrera eleverna i det svenska samhället. Konflikten leder till problem mellan önskan att följa de islamiska reglerna och kravet att följa de svenska nationella kursplanerna. Skolverkets godkännande av skolorna trots kommunernas motstånd visar tecken på en konflikt mellan valfrihetsoch likvärdighetssträvan mellan och inom olika skolmyndigheter. Denna konflikt kan vara ett tecken på att skolmyndigheterna var positiva till valfriheten i allmänhet men blev helt överraskade av dess effekter i fråga om de islamiska skolorna. ISLAMISKA SKOLOR SOM KATALYSATOR AV VÄRDEKONFLIKTER? I Pedagogisk Forskning i Sverige, 2(3), hävdar Elisabeth Gerle att debatten om islamiska skolor håller på att avslöja olika värdekonflikter i det svenska samhället. Dessa konflikter mellan olika synsätt, snarare än mellan olika religioner, leder till ett ifrågasättande av det svenska samhällets homogenitet. Värdekonflikterna rör bland annat diskussionen»mellan motsatspar som kulturbevarande-integration, homogenitet-kulturell mångfald, individ-kollektiv, paternalism-autonomi» (Gerle 1997 s ). Denna artikel 1 kommer att behandla dessa värdekonflikter, hur de kan se ut, vad de kan innebära och mellan vilka aktörer de utspelar sig. Jag kommer först att göra en kort presentation av den muslimska gruppen i Sverige och samtliga skolor med islamisk inriktning som godkänts under perioden juni 1993 till februari Därefter redovisas en textanalys av dessa skolors etableringsansökningar som belyser värdemotsättningarna liksom mellan vilka aktörer de utspelar sig. Jag kommer också att presentera och diskutera exempel på motsättningar mellan olika sätt att se på de

2 ISLAMISKA SKOLOR 193 islamiska skolornas effekter när det gäller läroplanens krav på likvärdig utbildning. 2 FRISTÅENDE SKOLOR MED MUSLIMSK ELLER ARABISK INRIKTNING Den muslimska minoriteten i Sverige Det är svårt att säga exakt hur många muslimer det finns i Sverige då man inte folkbokför människor enligt religionstillhörighet. Emellertid uppskattar Statens invandrarverk antalet invandrare eller flyktingar med islamisk bakgrund till cirka Vissa svenska islamiska organisationer anger dock antalet till Den första stora invandrarvågen med islamisk bakgrund kom från Jugoslavien och Turkiet som arbetskraftinvandrare på och 60-talet. Under 1980-talet kom en ny våg av islamisk invandring från länder som Iran, Irak, Libanon och några afrikanska länder (Brattlund & Samuelsson 1991). Brattlund och Samuelsson (1991) skiljer mellan etniska och praktiserande muslimer. De första kommer från länder vars kulturer domineras av islam medan de senare dessutom utövar de religiösa riter som islam föreskriver. Samtidigt påpekar de att det svenska sättet att se på religionen, som någonting som skiljer sig från politik och den världsliga världen, inte stämmer med islams syn på religion. Islam är i stället en kultur och ett livsmönster som gör det omöjligt att skilja mellan religion, samhällsstruktur, politik och juridik. Trots skillnader mellan olika islamiska inriktningar kan man tala om en islamisk identitet som grundas på tron: Allah är den ende guden Muhammed är Guds utvalda profet Gud vägleder människor genom Koranen som är den heliga skriften Hadith, profeten Muhammeds bok, anger olika livsregler för den rättrogne Enligt Brattlund och Samuelsson (1991) kan det finnas en värdekonflikt för den rättrogne muslimen när Koranens lagar inte överensstämmer med den svenska lagen. Den svenska lagen är skapad av människor i motsats till Koranen som anses vara en lagbok»skriven» av Gud. Brattlund och Samuelsson konstaterar vidare att det finns ett stort motstånd bland politiker och allmänhet mot ett moskébygge i Stockholm, varför det inte varit möjligt att hitta något lämpligt markområde för en moské i Stockholm. Muslimerna hänvisas till källarlokaler för att utföra sina böner. Tillgång till en moské är en förutsättning för att den unga generationen skall kunna få undervisning i sin religion och kultur enligt rättrogna muslimer. De flesta islamiska församlingarna bedriver en omfattande verksamhet för barn och ungdom. Det finns svårigheter att rekrytera imamer som har tillräckliga kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att kunna vägleda de svenska muslimerna. Brattlund och Samuelsson (1991) hävdar också att det finns tecken på att de iranier som bor i Sverige har en negativ eller likgiltig attityd till Islam på grund

3 194 GUADALUPE FRANCIA av att de flydde från den islamiska iranska regimen. Detta kan bidra till det faktum att de islamiska församlingarna, trots det stora antalet iranska invandrare i Sverige (vilka tillhör gruppen shiamuslimer), domineras av den sunnitiska islamiska gruppen (mer än 80%) när det gäller antalet medlemmar och representation i styrelsen. De svenska islamiska skolorna Under februari 1998 granskade jag till Skolverket inkomna ansökningar från samtliga godkända islamiska skolor för perioden från 2 juni 1993 till och med den 11 februari Tjugotvå etableringsansökningar analyserades liksom Skolverkets och kommunernas yttrande över dessa. Analysen av de godkända etableringsansökningar hos Skolverket visar följande: Inriktning Skolorna anger själva vilken inriktning de har. Sex skolor angav allmän inriktning. Sju skolor uppgav sig vara konfessionella. Tre skolor angav islamisk inriktning samtidigt som man uppgav sig inte vara konfessionella. En skola angav både islamisk och arabisk inriktning, tre angav enbart arabisk inriktning medan två angav språklig och etnisk inriktning. Etableringsområde Stockholm, Botkyrka och Haninge är några områden där islamiska skolor är etablerade. Nio av skolorna finns i stockholmsområdet. Malmö och Göteborg har två skolor var. Enligt Storstadskommitténs rapport (SOU 1997:118) har dessa kommuner ekonomiskt och socialt utsatta bostadsområden med ett stort antal invånare som tillhör språkliga och etniska minoriteter. Andra etableringsområden är Uppsala (2 st), Linköping (1 st), Örebro (2 st), Norrköping (2 st), Västerås (1 st) och Jönköping (1 st). Årskurser Flertalet skolor är nyetablerade, varför enbart sex av skolorna har årskurserna 7 9. Femtom skolor har årskurserna 1 6. En skola har bara årskurserna 1 3. Startår Hälften av skolorna startar höstterminen Motiv för etablering Skolorna angav ofta flera motiv för etablering. Samtliga ansökningar angav som motiv att bevara, befrämja och förstärka det islamiska och arabiska kulturarvet eller identiteten liksom det arabiska språket. Det fanns ingen skillnad mellan de skolor som uppgav sig vara konfessionella och de som uppgav sig ha allmän eller etnisk-språklig inriktning. Behovet av att kunna arabiska angavs av samtliga skolor som en förutsättning för att förstå, bevara och befrämja det islamiska kulturarvet. Elva skolor angav som motiv att integrera barnen i det svenska samhället. Fyra skolor angav som motiv att bygga upp en dubbel identitet som svensk och muslim. Nio angav att befrämja elevernas tvåspråkighet.

4 ISLAMISKA SKOLOR 195 Skolor som öppnar filialer En liten grupp av islamiska organisationer har öppnat skolor i flera kommuner. I en del fall står samma kontaktperson som huvudman för flera skolfilialer. Islamiska skolan; Stockholm , Göteborg Al Elown Al Islamia; Malmö , Stockholm , Göteborg , Örebro Dar Al Uloum-skolan; Linköping , Stockholm , Norrköping , Örebro Al-Zahraa Idealiska; Stockholm , Botkyrka Svenska internationella skolan; Stockholm , Botkyrka , Haninge Skolverkets och kommunens yttrande Trots att kommunen motsatte sig skolans etablering i cirka 70% av fallen tillstyrktes ansökningarna av Skolverket. Den orsak kommunerna vanligen angav vid avslag var att islamiska skolor ökar segregationen av de muslimska eleverna samt medför stora negativa konsekvenser för de kommunala skolorna. VÄRDEKONFLIKTER SOM RÖR KURSPLANERNA Några av de målsättningar i kursplanerna som kan leda till de värdekonflikter Gerle nämner (jfr ovan) är följande: Kursplanen i musik anger som mål att sträva mot att alla elever skall bli förtrogna med en repertoar såväl från svensk tradition som från andra kulturer och genrer. Som obligatoriska mål i årskurs nio anges att eleven skall känna till viktiga delar av vårt musikaliska kulturarv samt kunna identifiera olika musikstilar, musikaliska uttrycksformer och traditioner i skilda kulturer, miljöer och tider. Kursplanen i biologi har som obligatoriska mål i årskurs 5 att eleverna skall ha elementär kunskap om människans fortplantning och födelse. I årskurs 9 skall alla elever ha kunskap om befruktning, sexuallivets biologi, preventiva metoder och sexuellt överförbar smitta. Kursplanen i religion anger som obligatoriska mål i årskurs 9 att ha kännedom om de stora världsreligionernas tro och livsuppfattning samt om grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning. Undervisningen när det gäller olika musikaliska stilar som till exempel rock, pop och kärlekssånger kan stå i konflikt med vissa muslimska familjers tro och värderingar. Läroplanens krav på allsidighet och saklighet kan innebära en värdekonflikt för den som undervisar i religion eller har sexualundervisning enbart utifrån ett islamisk-religiöst perspektiv. Skolans idrottsundervisning, där barn av båda könen har gemensamma lektioner, kan också vara upphov till en värdekonflikt. Fallet i Sigtuna, där två muslimska flickor fick befrielse från musikundervisningen på grund av psykiska besvär, är exempel på en värdekonflikt i

5 196 GUADALUPE FRANCIA skolans praktik. Föräldrarna vann den juridiska tvisten med de kommunala myndigheterna och följden blev att deras flickor befriades från all musikundervisning. I brevet till Sigtuna kommun skrev fadern till två de flickorna följande:... jag NN och MM föräldrar till dessa barn vädjar utbildnings nämnden att ni behandlar mina barn ansökan fort och ger dispens till dem från musik undervisningen på grund av religiösa skäl dels det är förbjudet i islam att lyssna på musik eller sjunga musik eller spela musik. Mina barn känner sig att de begår brott och det blir konflikt hos dem med sin tro när läraren tvingar mina barn att gå i musik lektion. (Brev till Utbildningskontoret, Sigtuna kommun, ) Utbildningsnämnden i Sigtuna kommun hade beslutat att inte ge befrielse från undervisningen den 19 oktober Beslutet överklagades av föräldrarna hos Länsrätten i Stockholms Län. Länsrätten gav befrielse på grund av psykiska besvär orsakade av denna undervisning enligt skolagen, 3 kap 12, som fastställer att man kan befria skolpliktiga elever från obligatoriska inslag i skolverksamheten om det finns särskilda omständigheter. Befrielse ges inte på grund av religiösa skäl. Länsrätten förklarar att, trots att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning vilket även omfattar musikämnet, får dessa flickor dispens på grund av mycket starka personliga skäl. (Länsrätten i Stockholms län, dom ) Sigtuna kommun fick efteråt flera ansökningar om dispens från musikundervisningen från andra islamiska familjer, men dessa ansökningar avslogs på grund av att de angav religiösa motiv för dispensen. Utbildningsnämnden i Sigtuna kommun avslog en annan ansökan om befrielse från musikundervisningen av religiösa skäl på grund av domslutet från Länsrätten»inte innebär en generell befrielse från musikundervisning på grund av religiösa skäl utan hänför sig till skäl av privat natur» (Sammanträdesprotokoll, Utbildningsnämnden, Sigtuna kommun, UN96123). Intressant i dessa fall är att dispensansökningarna avser all musikundervisning, inte enbart att spela, sjunga eller lyssna på en viss typ av musik, till exempel rock, pop eller kärlekssånger. Fallet i Sigtuna belyser tydligt konflikten mellan målsättningar i den nationella kursplanen och traditioner hos vissa muslimska familjer. Man kan undra om det går att avstå från vissa obligatoriska mål. Vilka konsekvenser för likvärdighetssträvan medför beslutet om befrielse från ett visst obligatoriskt mål eller ämne? Hade det varit möjligt för den kommunala skolan i Sigtuna att ta hänsyn till elevernas religiösa bakgrund när de planerade musikämnet för att underlätta för dessa elevers deltagande i åtminstone någon form av musikundervisning? Till vilken grad är den kommunala skolan mogen och villig att inbegripa ett mångkulturellt perspektiv i undervisningen? Hur långt kan man gå? Kan man till exempel avstå från sexualundervisning på samma sätt som man kan avstå från att sjunga rock eller poplåtar? Kan man få dispens i ett helt ämne? Var går gränsen? En diskussion om riktlinjer i dessa

6 ISLAMISKA SKOLOR 197 frågor behövs i såväl Utbildningsdepartement, Skolverk, kommuner som skolor. ANALYS AV ETABLERINGSANSÖKNINGAR En textanalys av etableringsansökningar från samtliga godkända fristående skolor med islamisk eller arabisk inriktning hos Skolverket under den aktuella perioden perioden juni 1993 till och med februari 1998, visar följande fyra värdekonflikter mellan de islamiska skolorna, Skolverket, kommunerna och den nationella kursplanen: De islamiska skolorna betraktas som ett bättre alternativ för att uppnå likvärdighet i utbildningen samtidigt som de anses öka skolsegregationen De islamiska skolorna skall bevara, befrämja och förstärka det islamiska kulturarvet samtidigt som de skall integrera de muslimska eleverna i det svenska samhället. Det arabiska språkets roll som bevarande av det islamiska kulturarvet och som ett bättre alternativ för att integrera barnet i samhället Att följa de islamiska reglerna eller att följa de svenska nationella kursplanerna De islamiska skolorna ett bättre alternativ för att uppnå likvärdighet i utbildningen Den sammanhållna kommunala skolan beskrivs som ineffektiv när det gäller att garantera en likvärdighet i utbildningen för vissa elevgrupper samt som ett hot mot föräldrarnas rättighet att välja skola enligt FN- och Europakonventioner. De islamiska skolorna presenteras som ett bättre alternativ för de muslimska eleverna: Tanken bakom vår planerade muslimska skola, är att alla elever skall få en likvärdig utbildning. / / Det är också tänkbart att människor med annan intresseinriktning kan känna det på samma sätt, därför är det orealistiskt att tänka sig att samtliga barn i ett land skall kunna»malas i samma kvarn» /.../ Så har resultatet trots allt i all undersökning visat att barn som har gått i Al Elown förskola är i bättre kunskapsnivå än barn som gick enbart i svensk förskola. (Skolverket dnr 92:1781) Skolorna presenterar sig inte enbart som ett bättre alternativ för att höja undervisningskvalitet utan även som ett sätt att lösa samhällets sociala problem. I vissa ansökningar betonar man föräldrars oro för att det kommunala skolväsendet inte kan bidra till elevernas trygghet och välbefinnande: Med mottot:»kunskap stärker individen» vill vi starta denna skola. Vi tror att detta är bästa sättet för dessa barn från olika kulturer att bli en resurs för samhället. Nuvarande behandling av dessa muslimer

7 198 GUADALUPE FRANCIA i skolorna medför att barnen känner sig förtryckta och mindervärdiga, vilket föder aggression emot samhället och kommer att slå olyckligt ut mot samhället i slutändan. (Skolverket dnr 96:691) De islamiska skolorna ses som institutioner som leder till de muslimska elevernas segregation och till en försämring av det kommunala skolväsendet enligt yttranden från flera kommuner. Försämringen av den kommunala skolan ökar skolsegregationen i landet. Segregationen kommer att drabba de barn som går i en muslimsk skola emedan de isoleras i en homogen grupp, men också de barn som går i det kommunala skolväsendet på grund av att skolpengen flyttas från de kommunala skolorna till de islamiska. I de flesta av kommunernas yttranden presenteras den kommunala skolan som den enda skolform som kan förhindra segregation: Örebro kommun anser att Dar Al Uloum-skolan kommer att verka starkt segregerande och försvåra barns och ungdomars integrering i det svenska samhället. /.../ Dar Al Uloum-skolan med sin i praktiken snäva bas, kulturellt sett, för antagande av elever vid skolan kommer att försvåra utvecklandet av en gemensam kunskaps- och värdegrund som är viktig i det sociala spelet människor emellan. /.../ Örebro kommun anser att Dar Al Uloum-skolan inte kan uppfylla kravet på en svensk språklig miljö. (Skolverket dnr 97:744) Haninge och Linköping kommun går längre i sin negativa inställning till islamiska skolor. Kommunerna anser att dessa strider mot läroplanens och skolplanens målsättningar: Skolkontoret vill också peka på att huvudsyftet ser ut att vara en etablering av en skola med inriktning mot barn med invandrarbakgrund vilket står i skarp konstrast till såväl läroplanens som kommunens strävan att motverka segregation och tidigt integrera barn från olika kulturer i våra skolor. (Skolverket dnr 97:896) att risk finns att en fristående skola i enlighet med intentionerna i denna ansökan kan orsaka segregation av en liten elevgrupp, vilket nämnden ej finner vara i enlighet med Lpo 94 utan tvärtom motverkar skolans breda internationalism. (Skolverket dnr 95:1408) Många kommuner som är positiva till muslimska skolor visar ändå ambivalens i samband med beslutet att godkänna etableringen. De anser att skolorna riskerar att öka segregering men de är samtidigt positiva till friskoleverksamhet. Det kan tolkas som att kommunerna visar sig positiva till fristående skolor men att de visar stor misstänksamhet mot de islamiska skolorna. Samtidigt är valfrihetsidén så viktig att de inte säger nej till dessa skolor trots eventuella segregationseffekter. Man kan även tänka sig att kommunerna har blivit överraskade av ökningen av ansökningar. Man vill befrämja valfriheten, men hade aldrig tänkt sig att valfrihetssträvan skulle leda till en stark ökning av skolor med islamisk inriktning. Denna osäkerhet gentemot de islamiska

8 ISLAMISKA SKOLOR 199 skolorna kan vara ett tecken på att kommunerna börjar känna att de håller på att tappa kontrollen över valfrihetens effekter: Barn- och ungdomsnämnden är i princip positiv till fristående skolor med förutsättning att de följer läroplanen och att de har lärare med lämplig utbildning. Den politiska viljeinriktningen i Västerås är dock att sträva efter att skapa mångkulturella skolor där alla elever oavsett religion och kulturell bakgrund kan få sin undervisning. (Skolverket dnr 96:691) Konflikten mellan den positiva inställningen till friskolor och rädslan för de islamiska skolorna är tydlig i Stockholms kommuns yttrande. Stadsdelsförvaltningarna har kunnat uttala sig angående ansökan till etablering av Dar Al Uloum-skolan. Både Stockholms kommun och Skolverket var positiva till godkännande men förvaltningarnas yttrande visar en viss tveksamhet. Trots denna tveksamhet godkänner förvaltningarna skolan på grund av att den uppfyller de juridiska kraven för etablering av fristående skolor. Kommunen erkänner att det finns risk för negativa följder men försöker inte stoppa godkännandet som andra kommuner gör. Stockholms kommuns agerande kan tolkas som att inställningen till friskoleverksamhet i denna kommun är så positiv att man inte tar hänsyn till eventuella segregationsrisker: En mycket väsentlig och högprioriterad fråga i Spånga-Tensta stadsdel är integrationsfrågor. Förvaltningen vill därför i detta sammanhang peka på den komplexa situation som kan uppstå om flera friskolor med likartad inriktning och profil etableras i området. Friskolor har rätt att etableras om vissa villkor är uppfyllda samtidigt som ett för stort antal i samma område kan medverka till ökad segregation och isolering av olika grupper. Förvaltningen vill också framföra synpunkten att om det blir många friskolor i vårt område med likartad profil dvs med inriktning på arabisk och muslimsk kultur, kan det innebära att antalet elever vid våra kommunala skolor kommer att sjunka i väsentlig omfattning eftersom de arabiska eleverna utgör en relativt hög andel av våra elever. Detta i sin tur kan leda till att det blir svårigheter att driva skolor med hög kvalitet för kvarvarande elever. / / Trots våra synpunkter är stadsdelsförvaltningens bedömning att verksamheten enligt innehållet i ansökan motsvarar förutsättningarna för godkännande enligt skollagens 9 kap. (Skolverket dnr 97:742) Skolverkets inställning till friskoleverksamhet är mer entydigt positiv. Oavsett kommunernas explicita eller implicita motstånd mot de islamiska skolorna, är Skolverket alltid positivt till godkännande om de formella kravens uppfylls.

9 200 GUADALUPE FRANCIA Skolverket tar ingen hänsyn till kommunernas rädsla för en ökad segregation och för ekonomiska förluster för det kommunala skolväsendet. Trots att proposition 1995/96:200 om fristående skolor ger kommunerna juridiska rättigheter att motsätta sig en sån etablering om den innebär påtagliga negativa följder för kommunen, blir kommunerna maktlösa när Skolverket bestämmer sig för att tolka riskerna för negativa följder som oväsentliga. Skolverkets sätt att hantera kommunernas yttrande visar på en tydlig motsättning mellan Skolverkets och de flesta kommuners sätt att se på de islamiska skolornas effekter på likvärdigheten: Skolverket gör den bedömningen att kommunen inte påvisat att skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i Norrköpings kommun, enligt 9 kap 6 i skollagen. (Skolverket dnr 97:743) Skolverket gör den bedömningen att kommunen inte påvisat att de följder som redovisats är av bestående karaktär och så påtagliga att bidrag inte bör ges. (Skolverkets dnr 96:527) Det islamiska kulturarvet och integrering av de muslimska eleverna i det svenska samhället I ansökningarna förekommer ofta utsagan att skolan både skall bevara det islamiska kulturarvet och integrera eleverna i det svenska samhället. Man kan undra om dessa målsättningar kan förenas eller om de står i konflikt med varandra. I hälften av ansökningarna förekommer integrationsmål tillsammans med bevarande av den islamiska identiteten. Detta kan tolkas som ett uttryck för utvecklandet av en dubbel identitet hos dessa elever, det vill säga att utveckla eleverna till»svenska muslimer». Att utveckla en dubbel identitet finns som uttalad målsättning endast i fyra ansökningar (se ovan): Vad vi vill göra är att stärka barnen som individer. Bl a genom att de skall känna sig integrerade i det svenska samhället, men också att de känner sig trygg i sin roll som muslim i samma svenska samhälle. (Skolverket dnr 96:691) I ansökningarna förekommer det ofta att man vill uppfostra en ny generation muslimer, vilket kan ses som en önskan att integrera båda målsättningarna. I en ansökan tvivlar man på föräldrarnas förmåga att bygga upp denna dubbla identitet, och betraktar i stället skolan som ansvarig institution för detta: En generation som väl kan sin bakgrund och är stolt över och som samtidigt kan anpassa sig och lära känna och respektera det svenska och europeiska samhällets vanor och kultur och kunna leva harmoniskt i, är en dröm som måste förverkligas /.../ Möjligheten att leva i en arabisk svensk miljö tänkte vi ge barnen under sin skolvistelse genom att lära de demokratiskt tänkande, tolerans och respekt gentemot andra medmänniskor /.../ Genom våra välutbildade och kunniga hemspråkslärare kommer en brygga att byggas för att

10 ISLAMISKA SKOLOR 201 försöka närma avståndet mellan de muslimska, arabiska och svenska kulturerna och traditionerna. (Skolverket dnr 96:1346) Vi vill uppfostra en generation muslimer i Sverige som behärskar både arabiskan och svenskan, och som bevarar sin muslimska identitet och kulturarv. (Skolverket dnr 93:905) Tanken bakom vår arabiska skola är att ge eleverna möjlighet att få ta del av vår kultur, vilket vi anser är mycket viktigt. Många föräldrar känner en viss oro för barnen och deras uppväxt. Föräldrarna har inte tillräckligt med kunskap för att ge barnet den rätta samhällsuppfostran och den rätta syn på samhället. Detta leder i sin tur till att barnet hamnar i en samhällskrock. (Skolverket dnr 94:1437) Det arabiska språkets roll för det islamiska kulturarvet och integreringen av barnet i samhället Undervisningen i arabiska ses i samtliga ansökningar som ett sätt att introducera barnen i de heliga muslimska texterna. Flera ansökningar pekar på behovet av att kunna arabiska för att förstå det muslimska kulturarvet. Även för de muslimska icke-arabiskatalande eleverna blir arabiska det centrala språket i skolorna. De flesta skolorna har gjort ändringar i timplanen för att öka antalet undervisningstimmar i arabiska. Manar Al-huda arabiska skola och Al Elown Al Islamia-skolan anger precis samma ändamål för etableringen: att främja, bevara och skydda och stärka muslimska barns identitet. Att bevara språket i Al Quran som det främsta medlet att vårda och upprätthålla muslimernas religiösa och kulturella enhet. (Skolverket dnr 92:1781, dnr 94:1237) Vi vill även ge icke-arabiska muslimer möjligheter att lära sig arabiska för att kunna läsa och förstå muslimernas heliga skrifter och bilda sig egen uppfattning om den sanna muslimska tron, fjärran från fanatism och extremism. (Skolverket dnr 93:905) Men arabiska ses inte enbart som ett sätt att bevara det islamiska kulturarvet utan även ett sätt att underlätta integreringen i den svenska kulturen. Kunskaper i arabiska anses då befrämja elevernas tvåspråkighet och underlätta elevernas inlärning och sociala anpassning: Genom att erbjuda undervisning i arabiska språket och arabisk kultur, vill skola verka för en god och aktiv tvåspråkighet och tillgodose invandrarbarnens särskilda behov av stöd i deras socialiseringsprocess. /.../ Dock kommer tid att avsättas för undervisning i arabiska språket och arabisk kultur. Undervisning på arabiska om arabisk kultur kommer delvis att erbjudas inom orienteringsämnena, varför 2 timmar på lågstadiet samt 3 timmar på mellanstadiet avsätts för detta ändamål. /.../ Vi anser att det är viktigt att undvika»halvspråkighet» som för eleven kan leda till flertal sociala problem. (Skolverket dnr 93:1435)

11 202 GUADALUPE FRANCIA De islamiska reglerna eller de svenska nationella kursplanerna Kursplanerna är obligatoriska för både kommunala och fristående skolor och anger de riksgiltiga mål som alla elever skall uppnå. Dessa mål fungerar som likvärdighetsnorm inom skolan enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994). Emellertid kan några av kursplanernas mål stå i motsättning till islamiska regler om barnuppfostran (jfr ovan). Det finns i ansökningarna tecken på sådana värdekonflikter. Kursplanen i religion anger till exempel som obligatoriskt mål för årskurs nio att»eleven skall känna till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning» (LPO 94 s 40). Troende muslimer kan uppleva detta krav som problematiskt och till och med skadligt för barnens uppfostran, enligt följande etableringsansökan: Många föräldrar känner sig rädda för att placera sina barn i svensk skola och förskola då den islamiska livssynen kan komma i kläm /.../ I ämnet religion undervisas om Islam vid sidan av andra religioner. En lärare har rätt att deklarera sin egen inställning t ex att han inte tror på Gud och Islam. Hur kan detta påverka en liten människa som kanske försöker att finna ett fäste i Islam. (Skolverket dnr 92:1781) En skola anger som syftet till etablering att bevara barnen som oskyldiga varelser. Detta kan tolkas som ett sätt att försvara barnen mot den kommunala skolans undervisning där barn utsätts av påverkan av ett visst skadligt undervisningsinnehåll, till exempel sexualundervisning: Syfte och mål är en skola där barn får en möjlighet att stärka det dom verkligen är dvs barn. /.../ Barn är till sinnet oskyldiga varelser, som bör få fortsätta vara oskyldiga i sinnet under uppväxten. Idag packas barnen dagligen med information från olika håll av våldscener, sex och samlevnad och diverse idealbilder. All kunskap måste avpassas med åldersgruppen. Viss kunskap kan vara tung för barn att bära. Med kunskap kommer också ett ansvar eller en känsla för ansvar och det bör barn slippa. De ska slippa känna att dom inte duger för att dom inte är tillräckligt smala eller vackra. Våldscener, anorexi och komplex tillhör ju tyvärr inte ovanligheterna i skolor idag och det går längre ner i åldrarna. (Skolverket dnr 96:691) Man kan notera att Skolverket inte såg någon motsättning mellan innehållet i dessa ansökningar och den nationella kursplanen. När en skola uttrycker att kunskaper om ateism kan skada eleverna är det rimligt att fråga sig i vilken mån skolan kommer att följa kursplanen i religion. Emellertid har Skolverket godkänt skolan utan att kräva en ändring i denna fråga. En tolkning är att valfrihetsfrågan är viktigare för Skolverket än målsättningarna i den nationella kursplanen, och därmed viktigare än strävan efter en allsidig och likvärdig utbildning. En annan tolkning är att Skolverket såg helheten i ansökningarna och inte bedömde att skolan skulle motverka läroplanens målsättning. En tredje tolkning kan dock vara att Skolverket inte har kontroll

12 ISLAMISKA SKOLOR 203 över valfrihetens komplexa effekter och inte hinner reagera på konflikten mellan valfrihet och kursplanens mål. Konflikter kan uppstå i samband med svenska skolans undervisningspraxis i idrott, där flickor och pojkar har lektion tillsammans, samt i valet av skolmat där man tar hänsyn till elevernas religiösa mattraditioner. Att tillfredsställa de muslimska barnens speciella undervisningsbehov anges som motiv i flertalet ansökningar: Och eftersom de flesta elever kommer att bli muslimer enligt marknadsundersökningen, så blir det ett mål att ge ökade kunskaper om islam, dessutom kommer vi att servera ritual måltider och att skilja mellan pojkar och flickor i simhallar och gymnastik utan att den skulle motsätta den svenska läroplanen och förstås utan kompromissa med religiös fanatism och extremism /.../ Av religiösa skäl skiljer vi på pojkar och flickor i ämnet Idrott och hälsa. Detta gäller enbart simhallar, på gymnastiken och liknande aktivitet, men inte den teoretiska delen. Vi kommer inte att skilja på pojkar och flickor i något ämne förutom den praktiserande delen av Idrott (se ovan) och sexualundervisning. Dvs pojkar och flickor kommer att ha samma lärare, samma undervisningsmaterial, lika stort inflytande och utrymme i undervisningen, m m (Skolverket dnr 96:744) Skolverkets blankett för etableringsansökan innehåller en rubrik som handlar om kursplaner. Under denna rubrik skall skolan själv ange om man skall följa de nationella eller egna kursplanerna. I de fall en skola har en egen kursplan ställs frågan om vilken kursplan skolan tänker följa. Man kan ställa sig frågan om möjligheten att ange egna kursplaner enbart syftar på kursplaner som rör skolans profil, till exempel arabiska och islamisk kultur eller rör samtliga obligatoriska ämnen. Om det sista gäller kan man fråga sig om det verkligen är lagligt för en fristående skola, berättigad till skolpeng, att inte följa de nationella kursplanerna. Det är därför intressant att notera att det är Skolverkets egen blankett som anger möjligheten att följa en egen kursplan. OLIKA SÄTT ATT SE PÅ DE MUSLIMSKA SKOLORNAS PÅVERKAN PÅ ELEVERNA Det finns motsättningar mellan olika sätt att se på de muslimska skolornas effekter när det gäller elevernas prestationer, integration och dubbla identitet. Islamiska skolor som segregationsfaktor Skolverkets (1997) rapport påpekar att de elever som går i de nyetablerade islamiska skolorna kommer från ekonomiskt och socialt marginaliserade grupper från utsatta bostadsområden. De islamiska skolorna har kvalitetsbrister som kan försvåra elevernas integration i det svenska samhället. Dessa skolor har till exempel svårigheter att rekrytera utbildade och erfarna lärare och skolledare. Det finns frågetecken kring elevernas möjlighet att lära sig det

13 204 GUADALUPE FRANCIA svenska språket. Den sociala och ekonomiska segregation som dessa elever befinner sig i riskerar att ytterligare förstärkas om de segregeras i skolor där enbart muslimska barn från dessa marginaliserade grupper går. Enligt Englund (1995) hotar fristående skolor med en religiöst fundamentalistisk grundsyn läroplanens krav på att skolan skall fungera som en mötesplats för olika värderingar och ursprung. Skolan riskerar att bli ett familjebaserat och individuellt projekt med patriarkala drag som står i konflikt med en kritisk undervisningssyn. Englund betraktar religiöst fundamentalistiska skolor som ett hot mot demokratin emedan de inte kan garantera läroplanens krav på pluralistisk och allsidig undervisning. Han ifrågasätter också dessa skolors möjlighet att garantera könens lika rättigheter emedan de»grundar sig på en lära som tillerkänner könen helt skilda rättigheter» (Englund 1998 s 47). Gerle (1997) anser att de islamiska skolorna leder till segregation då dessa skolor inte fungerar som en mötesplats för människor med olika bakgrund. Hon påpekar också att sådana skolor kan ha svårigheter att följa kursplanens krav på allsidighet och saklighet. Sexual- och religionsundervisning är exempel på ämnesområden där det kan uppkomma en värdekonflikt mellan läroplanens mål och skolans inriktning. De islamiska skolorna kan även ses som ett försök för religiösa eller etniska ledare att förhindra sina landsmäns integration i det svenska samhället och därmed ha kontroll över dem. Gerle förespråkar i stället en gemensam kommunal skola med grundläggande värderingar för alla elever men som samtidigt tillåter olika livsperspektiv. Hon hävdar samtidigt att den kommunala svenska skolan bör bli medveten om att det är omöjligt att vara värdeneutral. I en debattartikel i tidskriften Kvinnor & fundamentalism påpekar Leyra Zare (1994) risken av en könssegregation i och med de islamiska skolornas etablering. Hon anser att det även finns risk för en etablering av helt könssegregerade skolor. De islamiska skolorna har enbart kortsiktiga fördelar för eleverna (till exempel att inte bli utsatt för mobbning om man använder slöja). Men långsiktigt kommer dessa skolor att leda till ytterligare förtryck av flickor i många muslimska familjer, till fundamentalismens utbredning och utgöra en källa till rasism. Islamiska skolor som integrationsfaktor De islamiska skolorna betraktas även som institutioner som kan bidra till integration. Skolverkets (1997) rapport påpekar till exempel att de islamiska skolorna kan betyda trygghet och känslomässig stabilitet för eleverna. De intervjuade eleverna anser att en etniskt eller religiöst homogen skola kan erbjuda en tryggare miljö än kommunala skolor i de ekonomiskt och marginaliserade områden där de flesta elever bor. De islamiska skolorna visade sig också ha högre ambitioner vad gäller elevernas kunskapsinhämtning än de kommunala. Rapporten hävdar att de muslimska barnens integration i det svenska samhället kan gynnas om dessa högre förväntningar kan omsättas i praktiken.

14 ISLAMISKA SKOLOR 205 Islamiska skolors betydelse för elevernas identitetsutveckling Inom psykologin och socialpsykologin finns det ett stort antal teorier för att beskriva och förstå människors identitetsutveckling. Gordon och Grosin (1973) och Borgström (1998) redovisar ett antal sådana teorier som syftar till att förstå identitetsutveckling och identitet med särskild tonvikt på människor som tillhör etniska eller språkliga minoritetsgrupper i Sverige. Gordon och Grosins forskning avsåg den judiska minoriteten i Stockholm och Borgströms spanskspråkiga ungdomar. Trots att författarna genomfört sina studier vid olika tidpunkter och för vitt skilda minoritetsgrupper och redovisar olika teorier om identitetsutvecklingen, når de fram till likartade slutsatser. Båda grupperna är klart urskiljbara som minoriteter. De demografiska, sociala och ekonomiska villkoren för minoritetsgrupperna i Sverige innebär att identitetsutvecklingen tydligt präglas av tillhörigheten till såväl minoritets- som majoritetskulturen och att identitetssituationen kan beskrivas som dubbel. I båda undersökningarna bygger dessa slutsatser på djupgående intervjuer med människor tillhöriga respektive grupp. Anpassningen till denna dubbla identitet får därigenom avgörande betydelse för individens livssituation. Antingen förmår man att inom sig förena de båda sidorna eller också uppkommer mer eller mindre problematiska sociala och psykiska konflikter. En skillnad mellan de båda studierna är att Borgström (1998 s 37) vid sidan av det sociala samspelets betydelse för identitetsutvecklingen också betonar språksituationen, något som också är aktuellt för den muslimska minoriteten. Frågan aktualiserades inte i Gordon och Grosins (1973) undersökning eftersom de som tillhörde den judiska minoriteten nästan utan undantag var uppvuxna i Sverige och talade perfekt eller mycket god svenska. Men skillnaderna när det gäller språksituationen är inte principiellt avgörande för identitetsutvecklingen även om språksvårigheter givetvis kan skärpa upplevelsen av marginalitet i och med att svenska språket är dominerande i arbetsliv och samhälle. Forskningen om den judiska minoriteten visar dock, att även om de flesta inom gruppen behärskar svenska är marginaliteten, eller dubbelheten, det som kännetecknar identitetssituationen för dem (jfr Borgström 1998). Gordon och Grosin (1973) gör med utgångspunkt från undersökningen av den dubbla identiteten och judarnas förutsättningar att bemästra den ett ställningstagande till frågan om separata judiska skolor. Det fanns då en judisk låg- och mellanstadieskola som fortfarande finns kvar (Hillelskolan). Med utgångspunkt från judarnas situation och ställning som minoritetsgrupp fann författarna att det var negativt för barnens anpassning till den dubbla identitetssituationen att gå i en särskild judisk skola och inte i den grundskola som enligt närhetsprincipen var aktuell för respektive barn. Den allmänna skolan skapade möjligheter till kontakt med icke-judiska barn och ungdomar som kunde förväntas underlätta anpassningen till den aktuella och framtida dubbla identitetssituationen för de judiska barnen och ungdomarna. Frågan är dock om detta resonemang är giltigt också för de barn som går i muslimska friskolor. Svaret på den frågan kräver en analys av situationen för den muslimska minoriteten i dag jämfört med den judiska för 25 år sedan.

15 206 GUADALUPE FRANCIA Beroende på de islamiska skolornas segregerande respektive integrerande effekter kan de barn som går i dessa skolor få mer eller mindre svårt att anpassa sig till majoritetssamhället. Anpassningen sker dessutom på flera plan. Om de som initierar dessa skolor har rätt i att barnen får bättre kunskaper i svenska och större trygghet och förtrogenhet med den muslimska kulturen, kan det kanske gynna deras möjligheter att komma in på högre utbildning och arbetsmarknaden. På ett psykologiskt plan kan dock de influenser som skapas av att ha gått i en segregerad skola ge upphov till problem med anpassningen till den icke-muslimska majoritetskulturen och minska förutsättningarna för dem att uppnå en positiv anpassning till den dubbla identitetssituationen. Islamiska skolor som fält för analysen av det utbildningspolitiska systemskiftet Det stora antalet islamiska skolor ställer på sin spets konflikten mellan likvärdighet och valfrihet i 1994 års läroplansreform. Reformen vill både sträva efter valfrihet och samtidigt bevara rätten till en likvärdig utbildning. Kommunalisering och privatisering av den svenska skolan via skolpengsystemet gör det svårt att kontrollera likvärdighetssträvan. Den obligatoriska läroplanen och kursplanen fungerar som ett instrument för att garantera likvärdigheten. Men de kan fungera som en garanti enbart om de följs och kontinuerligt utvärderas. Därför blir konflikten mellan de nationella kursplanerna och de islamiska skolornas egna kursplaner ett tecken på läroplansreformens motstridiga ställning ifråga om likvärdigheten. Englund (1995) menar att det har skett ett utbildningspolitiskt systemskifte i Sverige under 1990-talet. Den svenska skolans funktion har förskjutits från»public good» till»private good». Skolan är inte längre en kollektiv medborgarförberedande institution där olika sociala och etniska grupper möts. Argument för ett utbildningspolitiskt systemskifte finns även hos Schüllerqvist (1995). Schüllerqvist hävdar att värdemässiga grunder som jämlikhet, icke-segregering, samhälleligt ansvar och generell medborgarkompetens inte längre är aktuella i den svenska utbildningsdiskursen talets nya värdegrunder är istället individuell valfrihet, föräldrars utbildningsansvar, skolors effektivitet och individuell kompetens. Den restriktiva hållningen till fristående skolor som det socialdemokratiska partiet länge har haft ersattes av en öppnare inställning till etablering av sådana skolor under mitten av 1980-talet. Emellertid kan man se de förändringarna i den svenska skolan som ett systemskifte på enbart central nivå. Daun (1997) talar till exempel om ett partiellt systemskifte. Det har skett en diskurs- och beslutsförändring på central nivå, men så länge få föräldrar väljer en annan skola än deras barn blivit tilldelade, kan man inte tala om ett utbildningspolitiskt systemskifte. En lyckad implementering av den nya skolpolitiken kräver även en ändring i skolpersonalens värde- och kunskapssyn samt en ökad differentiering i skolornas utbud. Dessa förändringar har inte heller skett, enligt Daun. Ett tecken på att det enbart handlar om ett partiellt systemskifte är det faktum att det kommunala bidraget till fristående skolor har minskat i stället

16 ISLAMISKA SKOLOR 207 för att ha ökat vilket det skulle ha gjort enligt regeringens proposition 1995/ 96:200, enligt en rapport från Friskolornas riksförbund (1997). Denna proposition ökar bidraget till de fristående skolorna till 100% av den kommunala genomsnittskostnaden. Samtidigt visar rapporten att kommunerna i Stockholms län tolkar reglerna olika. Om man analyserar konflikten mellan Skolverket och kommunerna i fråga om etablering av islamiska skolor, finns det argument som talar för Dauns (1997) tes om enbart ett partiellt systemskifte. Argument för den sammanhållna skolan finns i flera av kommunernas yttranden. Behovet att enbart ha en sammanhållen skola där alla grupper möts, finns däremot inte hos Skolverket. Förändringen i diskursen på central nivå tycks inte motsvaras av sådana förändringar på den kommunala nivån. På den kommunala nivån är stödet för det fria valet inte så entydigt som på Skolverket. Det stora antalet islamiska skolor som har startat visar att en stor del av de muslimska föräldrarna använder sig av det fria valet. Förändringarna på centralnivå har tagits emot positivt på familjenivå, där de muslimska familjerna utövar sin rätt att välja en fristående islamisk skola. FORTSATT FORSKNING Analysen av de islamiska skolornas ansökningar till Skolverket pekar på att det viktigaste motivet till etablering av en fristående skola med islamisk, arabisk inriktning är att»bevara, befrämja och förstärka det islamiska och arabiska kulturarvet». Detta gäller även för de skolor som inte betraktar sig som konfessionella. Det kan tolkas som att det finns en stark konfessionell inriktning även i dessa skolor trots att de inte själva definierar sig så. Denna inriktning kan vara en följd av det faktum att Islam inte enbart är en religion utan även ett kultur- och livsmönster. En fråga för fortsatt forskning är bland andra den om det finns skillnader i den praktiska undervisningen mellan de skolor som betraktar sig som konfessionella och de som inte gör det. Det finns värdekonflikter i vissa ämnen. Därför skall det bli intressant att genom observationer av skolans verksamhet se hur den nationella kursplanen i musik, religion, NO, SO och idrott tolkas och tillämpas. För en minoritet som enbart har mellan och medlemmar är antalet godkända islamiska skolor mycket högt (22 st). Detta kan vara ett tecken på att den kommunala skolan inte har kunnat tillfredsställa denna minoritets behov. Ses den kommunala skolan som ett sämre alternativ av dessa familjer även för syftet att integrera eleverna i det svenska samhället och för att befrämja elevernas tvåspråkighet? Enligt motiven i ansökningarna ser man det så. En fråga i detta sammanhang är vilka förändringar i undervisningsinnehåll och pedagogisk praktik som bör göras i den kommunala skolan för att undvika att ett antal muslimska elever väljer bort den. Diskussionen bör omfatta möjligheterna att tillämpa ett pluralistiskt perspektiv i undervisningen och gränserna för ett sånt perspektiv. Hur mycket kan man anpassa undervisningens innehåll och praktik till elevernas religiösa bakgrund utan att minska kravet på allsidighet? Vilket innehåll kan man ta bort utan att undervisningen står i konflikt med de obligatoriska målen i läroplanen och

17 208 GUADALUPE FRANCIA kursplanerna? Det behövs en nationell diskussion om detta både på central, kommunal och skolnivå. Ytterligare en fråga att studera är i vilken utsträckning frånvaron av en moské i Stockholm kan ha påverkat behovet att etablera islamiska skolor vilka kan ta hand om en del av de funktioner som moskén skulle ha haft. Det gäller till exempel den religiösa uppfostran av den nya generationen av svenska muslimer i Sverige och framför allt önskan att få fram nya och högutbildade muslimska ledare. Studier har visat att några islamiska föreningar har etablerat skolor i flera kommuner. Detta betyder att en liten grupp föreningar står för de flesta skolorna. Vilka grupper representerar dessa föreningar? Kan man betrakta startandet av skolor som en strategi för att implementera en viss typ av»islamisk» skolpolitik från föreningarnas sida? Analysen av ansökningarna visar att det finns ett visst motstånd i kommunerna mot etableringen av islamiska skolor på grund av risken för en ökning av segregationen liksom av negativa ekonomiska följder för kommunerna. Skolorna har hittills godkänts av Skolverket trots det kommunala motståndet. Analysen av kommunernas och Skolverkets yttranden visar på en konflikt mellan dessa institutioners sätt att se på de islamiska skolornas effekter på skolsegregation. Skillnaden mellan Skolverkets och kommunernas beslut angående de islamiska skolornas etablering, samt det faktum att flera kommuner i Stockholms län har minskat bidraget till fristående skolor, i stället för att följa regeringens proposition 1995/96:200, pekar på svårigheter att implementera den nya utbildningspolitiken och att den inte nått alla nivåer. En fråga är utan tvekan Skolverkets roll i sammanhanget. Hur kan man tolka det faktum att Skolverket bortser från kommunernas påstående att de islamiska skolorna medför negativa ekonomiska och pedagogiska effekter för den kommunala skolan? Hur kan man tolka Skolverkets godkännande av skolor som i sina etableringsansökningar tycks stå i konflikt med de nationella kursplanernas målsättningar? En tolkning av Skolverkets positiva inställning kan vara att valfriheten väger tyngre än strävan efter en likvärdig utbildning. En annan tolkning kan vara att både Skolverket och de kommuner som visar sig tveksamma till de islamiska skolorna men som ändå godkänner dem, har blivit överraskade av valfrihetens effekter. Man ville så gärna förändra det svenska skolväsendet via valfriheten, men man förväntade sig aldrig ett så stort antal islamiska skolor. Därför gör Skolverket och kommunerna fortfarande olika bedömningar som står i konflikt. Detta tillåter inte att det bedrivs en konsekvent skolpolitik som följer läroplanens och kursplanernas målsättningar. Det är ännu för tidigt att uttala sig om de faktiska segregations- eller integrationseffekterna av dessa skolor. Man behöver analysera resultaten av elevernas prestationer och anpassning för att kunna diskutera detta. En intressant fråga i det här sammanhanget är då i vilken utsträckning skolornas höga förväntningar på elevernas prestationer, en tryggare miljö och bättre kontakter med föräldrarna kan leda till en bättre utbildning för dessa elever.

18 ISLAMISKA SKOLOR 209 NOTER 1. Den här studien utgör första steget i ett forskningsprojekt som syftar till att följa upp etableringen av de första muslimska skolorna i Sverige. 2. Lennart Grosin har bidragit med synpunkter, särskilt beträffande avsnittet»islamiska skolors betydelse för identitetsutveckling». LITTERATUR Borgström, M. 1998: Att vara mitt emellan. Hur spanskameriskanska ungdomar i Sverige kan uppfatta villkoren för sin sociokulturella identitetsutveckling. (Avhandling nr 87) Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska Institutionen. Brattlund, Å. & Samuelsson, J. 1991: Islam en folkrörelse, muslimer i svenskt samhällsliv. Malmö: Artemis. Daun, H. 1997: Omstrukturering av det svenska skolsystemet. Gensvar på globaliseringstendenser eller nationella krav? Pedagogisk Forskning i Sverige, 2(3), Englund, T. (red) 1995: Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. Englund, T. 1998: En vindkantring har skett till de svagares nackdel. Pedagogiska Magasinet, nr 1 februari. Lärarförbundet. Stockholm. Friskolornas Riksförbund, 1997: Nya villkor för fristående skolor i Stockholms län. Stockholm: Friskolornas Riksförbund. Gerle E. 1997: Muslimska friskolor i Sverige. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2(3), Gordon, H. & Grosin, L. 1973: Den dubbla identiteten. Judarnas anpassningsmönster i historisk och psykologisk belysning. (Avhandling nr 5) Stockholm: Stockholms universitet, pedagogiska institutionen. Proposition 1995/96:200. Fristående skolor m m. Schüllerqvist, U. 1995: Förskjutningen av svensk skolpolitisk debatt under det senaste decenniet. I T. Englund (red): Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. Skolverket, 1997: Barn mellan arv och framtid. Konfessionella, etniska och språkligt inriktade skolor i ett segregationsperspektiv. (dnr 97:810) Stockholm: Skolverket. SOU 1997:118. Delade städer. Stockholm: Socialdepartementet. Utbildningsdepartementet, 1994: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet: Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Zare, L. 1994: Privata islamiska skolor i Sverige. Kvinnor & Fundamentalism. 2, KÄLLOR Skolverket, dnr 92:1781. Skolverket, dnr 93:905. Skolverket, dnr 93:1435. Skolverket, dnr 94:1237. Skolverket, dnr 94:1437. Skolverket, dnr 95:1408. Skolverket, dnr 96:527. Skolverket, dnr 96:691. Skolverket, dnr 96:744. Skolverket, dnr 96:1346. Skolverket, dnr 97:742.

19 210 GUADALUPE FRANCIA Skolverket, dnr 97:743. Skolverket, dnr 97:744. Skolverket, dnr 97:896. Sammanträdesprotokoll, Utbildningsnämnden, Sigtuna kommun, UN Brev till Utbildningsnämnden, Sigtuna Kommun, Länsrätten i Stockholms län, Rotel 41, dom , mål nr Ö