De finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning. The financial reports function in a credit process

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning. The financial reports function in a credit process"

Transkript

1 ISRN-nr De finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning The financial reports function in a credit process Anette Johansson Amelie Meuller Vårterminen 2011 Handledare: Simon Lundh Företagsekonomi 3 mot redovisning, C- uppsats Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Ämne: Titel: Författare: Handledare: Företagsekonomi Redovisning De finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning Anette Johansson & Amelie Meuller Simon Lundh Syfte: Metod: Referensram: Slutsats: Uppsatsens syfte är att undersöka de finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär. Primärdata har insamlats genom intervjuer med tre olika kreditgivare: SEB, Handelsbanken och Nordea. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en SWOT-analys. En redogörelse för de regler och normbildningar som styr upprättandet av de finansiella rapporterna samt för de lagar som reglerar kreditgivningen. Vidare återfinns en beskrivning över kreditgivningsprocess samt förklaringar kring faktorerna risk och säkerhet. Studien visar att de finansiella rapporterna innehar en väsentlig funktion vid kreditgivningsprocessen. Framförallt för att bedöma företagets återbetalningsförmåga samt värdering av dess tillgångar. Nyckelord: finansiella rapporter, finansiering, kreditgivning, kreditprocess 1

3 Abstract Subject: Title: Authors: Advisor/Tutor: Business economics - Accounting The financial reports function in a credit process Anette Johansson & Amelie Meuller Simon Lundh Purpose: Method: Frame of reference: Results: The intention of the essay is to investigate the financial reports function in a credit process. The investigation is of a qualitative nature. Primal data has been collected thru interviews with three different creditors: SEB, Handelsbanken and Nordea. These interviews have been analyzed using a SWOT-analysis. A statement for the rules and norms formation that controls the establishing of the financial reports and also the rules that regulates credit granting. Further found a description over credit granting process and declarations around the factors risk and safety. The study shows that the financial reports hold an essential function during the credit granting process. Particularly to establish the repayment capacity of the company, and also valuation of its assets. Keywords: financial reports, financing, granting of credit, credit process 2

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställning Målgrupp Avgränsning Tidigare forskning Disposition Metod Forskningsprocessen Redogörelse för val av styrande regelverk Val av teoretisk referensram Kvalitativa intervjuer Analys och tolkningsprocess Etiska aspekter Trovärdighet Metodkritik Lagar och normbildningar Finansiella rapporter Lagar och normbildningar IFRS/IAS Internationell redovisningsstandard i Sverige Årsredovisningslagen och Bokföringslagen Lagar kring finansiering Internationella krav Förändringar gällande föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar BASEL III Teoretisk referensram Kreditgivningsprocessen Kreditrisk Risk- och kreditbedömning Säkerheter Risker vid bedömning av säkerhetens värde Empiri

5 5.1 SEB Presentation och allmänna frågor Kreditgivning till företag Säkerhet och risker Avslutning Handelsbanken Presentation och allmänna frågor Kreditgivning till företag Säkerhet och risker Avslutning Nordea Presentation och allmänna frågor Kreditgivning till företag Säkerhet och risker Avslutning Analys Kassaflödesanalysen Balansräkning Resultaträkning Noter Förvaltningsberättelse Externa faktorer hot och möjligheter Övriga faktorer Slutsatser Fortsatt forskning Källförteckning Tryckta källor Muntliga källor Elektroniska källor Figurer Intervjuguide

6 Förkortningar ALMI BFL BFN IAS IFRS Ett statligt ägt moderbolag med 19 dotterbolag i koncernen. Fungerar som en kanal för näringspolitiska insatser med syfte att främja näringslivets utveckling. Bokföringslagen Bokföringsnämnden International Accounting Standards International Financial Reporting Standard K1-K4 Fyra kategorier av regelverk (K-projektet) skapade av BFN sedan år Syftet med regelverken är att förenklad redovisningen för företag i och med att reglerna är samlade per område. UC ÅB ÅR Upplysningscentralen Årsbokslut Årsredovisning ÅRL Årsredovisningslagen 1996:1554 Begreppsförklaringar Basel Baselkommittén Finansiella rapporter Kreditgivare Kredittagare Risktagare Regelverk som innehåller globala standarder för reglering av bankers kapitaltäckning upprättade av Baselkommittén. Ett globalt nätverk för tillsynsmyndigheter vilka säkerställer det lokala tillsynsarbetet genom regionala kommittéer och tillhandahåller utbildning inom tillsynsområdet. I denna uppsats avses de rapporter som företagen enligt lag är skyldig att upprätta; Balansräkning, Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Noter och förvaltningsberättelse. Företag som har till huvuduppgift att låna ut pengar exempelvis en bank. Person eller företag vilken ansöker om anstånd för betalning vi köp. Någon som är villig att utsätta sig för risken att inte få tillbaka utlånat kapital. 5

7 1 Inledning Här ges läsaren en bakgrund till det valda ämnesområdet. Likaså beskrivs syftet med rapporten, studiens målgrupp, avgränsningar samt en översikt av författarna funnen forskning. 1.1 Bakgrund Under studietiden vid Linköpings universitet har flertalet kurser fokuserat kring företagens finansiella rapporter. Kunskapsintaget har syftat till att dels förstå innebörden av dessa rapporter dels deras användningsområden. Flera faktorer avgör vilka typer av rapporter ett företag är skyldigt att upprätta. Beroende på företagets storlek och företagsform styrs företagen av olika redovisningsstandarder. (Årsredovisningslagen 1995:1554 (ÅRL) 1,2 och 6 kap). Beroende av hur stort ett företag är ska företagen upprätta olika rapporter. Stora noterade företag ska upprätta finansiella rapporter i form av resultaträkning, balansräkning, kassaflödes analys, rapport över förändringen av eget kapital samt noter. Ett mindre företag behöver däremot endast upprätta ett förenklat årsbokslut. (ÅRL, 6 och 10 kap). Syftet med upprättandet av finansiella rapporter är flera. Enligt International Accounting Standards 1 (IAS 1) p.9 är syftet med de finansiella rapporterna att de ska återge ett företags finansiella ställning, kassaflöde och resultat på ett strukturerat sätt. De ska även ligga till grund för ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår det hur väl företagsledningen förvaltat de resurser som anförtrotts dem. Rapporterna ska även ge information till företagets olika intressenter. Dessa kan vara kunder, anställda, leverantörer och inte minst kreditgivare. (IAS 1 kap 9) De finansiella rapporterna uppfyller olika behov av information. Balansräkningen ger en överblick över företagets tillgångar, skulder och eget kapital på balansdagen. Resultaträkningen redovisar ett företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. (ÅRL, 3 kap, 1 o 2 ). Syftet med kassaflödesanalysen är att lämna uppgift om förändringar i likvida medel indelade i löpande verksamhet, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet (IAS 7, Rapport över kassaflöde). Noterna ger förklarande information om vissa poster i balans- och resultaträkningen samt vilka värderingsprinciper som använts eller sammanfattning över betydande redovisningsprinciper (IAS 1 10p). Förvaltningsberättelsen är en sammanställning av verksamhetens utveckling under det gångna året. (ÅRL 6 kap 1 ) Alla företagsformer kräver ekonomiska beslut vid olika typer av kreditbehov. Exempelvis så behövs finansiellt kapital både för att starta ett nytt företag men även för att investera i redan existerande företags verksamhet. Företagen vänder sig till olika 6

8 typer av kreditgivningsföretag, främst banker men även till andra typer av kreditgivare, för att få hjälp med finansieringen. (Broomé et al, 1995 s.8) Utlåning av finansiellt kapital innebär alltid någon form av risk för kreditgivaren. För att minimera riskerna vid en kreditgivning sker en kreditgivningsprocess vilken regleras i Lagen om bank och finansieringsrörelse (2004:297). Lagen anger till exempel regler för på vilka grunder en kreditprövning ska ske. Detta kan vara i form av att kreditgivaren ska pröva risken om kreditavtalet inte kan fullgöras samt att den som fattar beslut i ärendet ska ha tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma risken. (Lagen om bank och finansieringsrörelse 2004:297) 1.2 Problemdiskussion Bakgrundsbeskrivningen ger en inblick i de finansiella rapporternas betydelse. Utgångspunkten för upprättande av dessa rapporter är de lagar och normbildningar som styr redovisningsområdet. Användningsområdena av de finansiella rapporterna är som tidigare beskrivits flera. Ett av dessa områden är kreditgivning. Finansieringen är av stor betydelse för alla former av företag och branscher, där bankerna är en betydelsefull kreditgivare. Bankrörelsen är noggrant reglerad i lagar vilka kräver att företagen har en betryggande återbetalningsförmåga och ofta olika typer av säkerheter. I lagen om bank och finansieringsrörelse (2004:297) anges även att beslutsunderlaget vid kreditbedömning ska vara tillräckligt för att bedöma risken. Frågan är då vad som bedöms som tillräcklig information. Både balans- och resultaträkning bygger på flertalet olika värderingar vilket bör uppmärksammas vid användandet av rapporterna. Detta ställer krav på att kreditgivarna bör besitta någon form utav förkunskap och förståelse för olika redovisningsprinciper. Hur används då de finansiella rapporterna i realiteten under en kreditgivningsprocess? Finns det skillnader mellan olika branscher exempelvis mellan investeringsbolag och tjänstebolag? Skiljer sig processen mellan olika företagsformer exempelvis aktiebolag och enskild firma. Bidrar någon rapport med mer väsentlig information vid kreditprövningen än övriga rapporter? Om de finansiella rapporterna genomgående visar på en mindre betydelse vid kreditbedömningen strider detta emot IAS uppfattning om rapporternas syfte. Förhoppningen är då att kunna identifiera andra kriterier som ligger till grund för bedömningen. 7

9 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att ta reda på de finansiella rapporternas funktion vid en kreditprövning sett ur en kreditgivares perspektiv. Med utgångspunkt i föregående problemdiskussion är avsikten att besvara följande forskningsfrågor: Vilka är de finansiella rapporteras styrkor vid kreditbedömning? Skiljer sig kreditbedömningen åt beroende av företagsform och bransch? Vilka andra faktorer påverkar kreditbedömningen? 1.4 Målgrupp Den målgrupp som studie vänder sig till är till största del studenter som läser företagsekonomi. Framförallt de som valt redovisningsinriktning då dessa studier lägger stor vikt vid de finansiella rapporterna. Förhoppningen är att även andra studenter som valt någon form av ekonomisk utbildning ska dra nytt av slutsatserna då de beskriver de finansiella rapporternas funktion vid kreditprövning. Ytterligare en målgrupp är kreditgivare som till någon grad kommer i kontakt med de finansiella rapporterna. 1.5 Avgränsning Under vår utbildning vid universitetet har det främst fokuserats på de finansiella rapporterna ur ett företagsperspektiv. Stor vikt har där lagts vid att upprättandet av dessa rapporter ska ske på ett korrekt sätt utifrån gällande lagar och normbildning. De finansiella rapporterna har flertalet intressenter. Utgångspunkten i denna studie har avgränsats till de finansiella rapporternas funktion sett ur en kreditgivares perspektiv. 1.6 Tidigare forskning Tidigare forskning som författarna funnit inom ämnet kreditprövning fokuserar på själva kreditprövningsprocessen. Dessa beskriver hur själva beslutsprocessen går till, vilka faktorer som ligger till grund för kreditgivning samt hur olika lagförändringar påverkat kreditprövningsprocessen. Tidigare forskning har även funnits när det gäller olika former av säkerheter vid kreditgivning. Någon tidigare forskning som bygger på de finansiella rapporteras funktion, sett ur kreditgivarens perspektiv, har författarna inte funnit. Detta gör att denna studie förhoppningsvis kommer bidrar till nytt och intressant forskningsmaterial när det gäller grunderna för kreditprövningsprocessen. 8

10 1.7 Disposition Nedan följer en figur vilken beskriver de olika delarna i uppsatsen. Figur 1. Egen figur Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapital 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Inledning. Här ges läsaren en bakgrund till det valda ämnesområdet. Likaså beskrivs syftet med rapporten, studiens målgrupp, avgränsningar samt en översikt av författarna funnen forskning. Metod: Under detta avsnitt är avsikten att redogöra och beskriva för studiens tillvägagångssätt samt motiveringar till valen som gjorts. Avsnittet kommer att vara uppdelat och redogöra för forskningsprocessen, datainsamling och empirisk studie, studiens trovärdighet samt för hur tolkning och analysering gjorts av resultaten som uppnåtts. Avslutningsvis redogörs för viss metodkritik. Lagar och normbildningar: I detta kapitel återfinns en beskrivning över de finansiella rapporternas syfte och utseende. Det innehåller även de lagar som styr det valda ämnet. Teoretisk referensram: Här presenteras relevanta teorier och modeller från tidigare studier. Dessa teorier och modeller användas i den kommande analysen. Empiri: I detta kapitel redovisas och sammanställs resultatet av våra intervjuer. Analys: Här analyserar den insamlade empirin och med stöd av den teoretiska referensramen. Slutsats: I det avslutande kapitlet sker en diskussion kring ämnet samt en sammanfattning över de slutsatser som framkommit i vår studie. Det ges även förslag till fortsatt forskning. 9

11 2 Metod Under detta avsnitt är avsikten att redogöra och beskriva för studiens tillvägagångssätt samt motiveringar till valen som gjorts. Avsnittet kommer att vara uppdelat och redogöra för forskningsprocessen, datainsamling och empirisk studie, studiens trovärdighet samt för hur tolkning och analysering gjorts av resultaten som uppnåtts. Avslutningsvis redogörs för viss metodkritik. 2.1 Forskningsprocessen Val av studie och angreppssätt Vilken typ av studie som ska utföras är oftast härledd från uppsatsens syfte. Syftet med kvalitativ forskning är att tolka människors beteenden och hur de agerar. Genom att utgå från empirin stämmer detta väl överens med valet av att tillämpa kvalitativ forskning. (Lundahl & Skärvad, 1999 s.190) Den kvalitativa undersökningen syftar till att förklara och beskriva specifika fenomen på djupet. Denna typ av undersökning syftar endast till att redogöra för respondenternas beteenden och på så sätt skapa ett djup snarare än bredd. Vidare syftar den kvalitativa studien till att ge en djupare beskrivning och förståelse för problemställningen. (Gustavsson, 2010 s.126) Metodsynsätt Då målsättningen med studien var att förklara beteenden och uppnå syftet utifrån problemställningen tillämpades en analytisk tolkning, som är vanlig i kvalitativa undersökningar (Lundahl & Skärvad, 1999 s.195). Analytisk tolkning innebär att resultaten tolkas för att sedan försöka analysera dem. Dock kan inte generellt fastställas med statistiska data att det kommer att vara representativt för övriga grupper och i andra sammanhang annat än just i denna studies slutsatser (Gustavsson, 2000 s. 126). Under tolkning av den empiriska undersökningen analyserades samband mellan intervjusvaren för att besvara forskningsfrågorna. Det eventuella sambandet kommer enbart att vara representativt utifrån våra egna tolkningar (Lundahl & Skärvad, 1999 s.195). Forskningsansats Enligt Björklund och Paulsson (2010 s. 62) kan utgångspunkten i forskning antingen starta i den generella teorin eller i den konkreta verkligheten det vill säga i empirin. Beroende på var utgångspunkten ligger menar de att studien antingen har en deduktiv eller induktiv ansats (Gustavsson, 2010 s.119). Då forskarna börjar med att studera diverse teorier inom ett ämne och göra vissa antaganden om empirin för att sedan försöka bekräfta dessa är att utgå från en deduktiv ansats. En induktiv ansats däremot börjar med en empirisk undersökning och därefter söker efter befintlig teori som kan 10

12 stödja den empiri som funnit. Detta kan uttryckas som att en teori skapas och anpassas för att förklara det empiriska underlaget. (Gustavsson, 2000 s. 123) Då utgångspunkten i studien var att undersöka de finansiella rapporternas funktion vid kreditgivning föreföll det mest lämpligt att utgå från empiriska data. För att vidare relatera till vad som sägs gällande kreditgivning i teorin och undersöka om de finansiella rapporterna upprättas med syfte att ge kreditgivare information som kan användas i kreditgivningsprocessen. Vid framtagandet av intervjuguiden tillämpades en deduktiv ansats, detta för att få relevans i intervjufrågorna. Därefter har utgångspunkten legat i en induktiv ansats för att koppla empirin till relevant teori. 2.2 Redogörelse för val av styrande regelverk För att skapa en helhetsbild av ämnet inhämtades information kring lagar och normbildning samt upprättandet av de finansiella rapporterna. Detta för att klargöra vilka skillnader dessa rapporter har beroende på företagsform och bransch. På så sätt skapades en klar och tydlig inblick i grundläggande redovisnings- och finansieringsteori för att även personer utan grundläggande kunskap i redovisning och finansiering skall kunna läsa och förstå studien. 2.3 Val av teoretisk referensram Litteratur söktes inom ämnet kreditgivning till företag. Sökandet gjordes dels via universitetsbibliotekets databas dels via andra tidigare uppsatser inom ämnet. Sökord som användes vid litteratursökningen var kreditgivning, kreditbedömning, företagsfinansiering, banker, risk samt säkerheter. 2.4 Kvalitativa intervjuer Empirin består av primärdata. Enligt Reinecker & Jørgensen (2004 s. 135) är intervjuer primärdata då dessa är skapade vid ett specifikt tillfälle med ett specifikt syfte och dessa ligger till grund för en empirisk undersökning. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer. Denna typ av intervju innebär att intresset riktas mot respondentens ståndpunkter. Intervjuaren kan i stor utsträckning avvika från intervjuguiden samt att intervjun är flexibel och följsamt följer den riktning som intervjupersonens svar går i. Kvalitativa intervjuer bygger på att forskaren vill ha fylliga och detaljerade svar. Intervjuprocessen bör vara flexibel och vikten måste ligga på hur respondenten uppfattar och förstår frågorna samt att de ges möjlighet att säga det som de anser vara av betydelse. (Bryman & Bell s. 361, 363) 11

13 Kvalitativa intervjuer delas upp mellan ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Denna uppsats bygger på en semistrukturerade intervjuer vilket innebär att det finns en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, en så kallad intervjuguide. (Bryman & Bell, 2005 s. 363) Urval Urvalet föll på stora banker i närområdet för att underlätta för personliga intervjuer. Fokus låg på att kontakta de största bankerna då dessa ansågs ha störst erfarenhet av företagsfinansiering vilket bör medför en större trovärdighet för studien. Innan de utvalda bankerna kontaktades besöktes deras hemsidor för att skapa en bild av dess verksamhet och bakgrund. Utformande av intervjuguide Intervjuguiden bygger på frågor med utgångspunkt på uppsatsens syfte och dess problemformuleringar. För att finna relevant information av hur en intervjuguide bör utformas besöktes följande hemsidor: regeringen, företagarna samt svenskt näringsliv.. Guiden delas in i fyra olika avsnitt. En inledande del som innehåller en allmän presentation av uppsatsämnet, några etiska frågor kring anonymitet samt några grundläggande frågor om respondentens bakgrund och anställning. Andra delen består av frågor kring de finansiella rapporteras funktion och eventuella skillnader mellan olika företagsformer och branscher. Avsnitt tre behandlar frågeställningar kring risk och säkerhet vid kreditprövning. Den fjärde och avslutande delen knyter ihop intervjun men några frågor kring förändringar i kreditprocessen och eventuella tillägg. Intervjuguiden återfinns sist i uppsatsen. Intervjupersonerna har erhållit intervjuguiden i god tid innan själva intervjun ägde rum. Detta för ge möjlighet till eventuella förberedelser. Intervjumetod och genomförande Den första kontakten med de utvalda bankerna skedde via telefon. Syftet var att komma i kontakt med relevanta personer för att genomföra intervjuer. Vid dessa samtal bokades intervjutid vilken uppskattades till en timme. I samband med telefonsamtalet skedde en överenskommelse om att intervjuguiden skulle översänds innan intervjun. Enligt Bryman och Bell (2005) bör en personlig intervju ske på ett lugnt och avskilt utrymme. Intervjuerna bör även spelas in. Detta för att underlätta en noggrann analys, samt göra det möjligt för intervjuaren att göra upprepande genomgångar av respondenternas svar. (Bryman & Bell, 2005 s. 368 o 374) Intervjuerna i denna uppsats har genomförts på respektive kreditgivares arbetsplats, dels i ett gemensamt sammanträdesrum dels vid intervjupersonens arbetsrum. Båda dessa intervjuplatser upplevdes som en väl fungerande intervjumiljö i och med att intervjun utförts utan störande moment. Vid genomförande av intervjuerna i denna uppsats har en inspelningsapparat används. Syftet med detta har varit att underlätta för intervjuarna vid analys av respondenternas 12

14 svar samt att underlätta under intervjun. I och med inspelningen har intervjuarna haft möjlighet att koncentrera sig på respondenterna i stället för att löpande föra anteckningar. Intervjuarna har sedan sammanställt respektive intervju utifrån inspelat material och sedan skickat det till respektive respondent för eventuella kommentarer eller kompletteringar. Vissa mindre korrigeringar av intervjuerna har gjorts i samråd med respondenterna. Intervjuerna har genomförts med intervjuguiden som grund. Intervjuarna gav dock respondenterna utrymme att avvika från själva uppställningen av frågor samt att göra vissa av intervjuaren bedömda intressanta avvikelser. Intervjuarna såg dock till att samtliga avsnitt och frågor besvarandes samt gav respondenterna möjlighet att göra eventuella tillägg. 2.5 Analys och tolkningsprocess För att få svar på uppsatsens forskningsfrågor baseras analysen på analysverktyget SWOT. I denna uppsats används SWOT-analysen för att sammanställa den empiri som framkommit vid de kvalitativa intervjuerna. Utgångspunkten är de finansiella rapporternas funktion vid kreditprövning och analysen genomfördes med utgångspunkt från rapporternas styrkor, svagheter, hot och möjligheter sett ur en kreditgivares perspektiv. Nedan visas en figur som beskriver SWOT-analysens uppbyggnad. Figur 1: Egen figur SWOT-analysen används exempelvis när analyser vill göras för att kunna bedöma styrkor, svagheter, möjligheter samt hot för till exempel ett projekt eller företag. De två förstnämnda är interna faktorer som organisationen själv styr över och kan påverka, de andra faktorerna är externa faktorer. (Porter, 2004 s.49-67) 13

15 2.6 Etiska aspekter Bryman och Bell (2005 s. 557) beskriver att de etiska reglerna rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för respondenterna. De uppger även att följande etiska principer gäller: Informationskrav De intervjuade personerna ska informeras om syftet med studien. Samtyckeskrav Den intervjuade ska veta att intervjun sker på frivillig bas och när som helst kan avbrytas. Konfidentialitets- och anonymitetskrav - Intervjupersonen har rätt att vara anonym. Uppgifterna i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Nyttjandekravet Insamlade uppgifter får endast användas för det angivna forskningsändamålet. Falska förespeglingar Intervjupersonerna ska inte ges falsk eller vilseledande information. Innan intervjutillfället har intervjuguiden översänts i god tid innan intervjutillfället. Detta för att ge respondenterna tillfälle att i lugn och ro se över frågorna. I inledningen till intervjuguiden återfinns frågor kring publicering av den intervjuades namn och företag. Likaså om personen godkänner att intervjun spelas in. Innan själva intervjuerna startas har respondenterna blivit tillfrågade om företaget och personen i fråga får namnges i uppsatsen samt om godkännande ges för inspelning av intervjuerna. Intervjuerna inleddes med en presentation av studiens syfte samt hur intervjumaterialet hanteras. Respondenterna har varit ovetande om varandra. I och med att respondenterna både några dagar innan intervjun och innan själva intervjun informerats om sitt val om anonymitet anses de etiska aspekterna vara uppfyllda. Efter sammanställningen av intervjuerna har materialet skickats till respektive respondent för godkännande. Detta för att undvika att respondenternas svar har feltolkats. Efter godkännande har intervjuerna tagits bort från inspelningsapparaten för att undvika att någon annan obehörig person tar del av innehållet eller att materialet används i något annat syfte. Med utgångspunkt från de ovan givna etiska principer anses uppsatsen uppfylla kriterierna för etiska regler. 2.7 Trovärdighet Samtliga respondenter är civilekonomer i grunden och har lång erfarenhet inom branschen. De innehar en hög befattning inom sina arbetsområden. Detta medför att de är väl insatta i studiens ämne och därmed avger en hög trovärdighet. Intervjuguiden fick de ta del av några dagar innan intervjutillfället så de kunde förbereda sig. Vidare började 14

16 intervjutillfället med en öppen diskussion kring eventuella frågor, detta för att undvika missförstånd. Avslutningsvis sändes intervjusammanställningar till respektive respondent för kontroll och klargörande av eventuella misstolkningar. Även detta för att säkerställa studiens relevans och trovärdighet. En hög trovärdighet anses även ha uppnåtts då samtliga respondenter gav svar som alla pekade år samma håll. Detta gjorde även att studien begränsades till endast tre kreditgivare eftersom en viss mättnad uppstod. 2.8 Metodkritik Denna uppsats bygger på tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningar som enbart grundar sig på intervjuer kan medföra att intervjueffekter kan förekomma genom att intervjuare och respondenter kan påverka varandra (Eriksson & Wiedersheim 2006 s. 98). Oavsett om detta inträffat under intervjuerna i denna uppsats har utgångspunkten alltid varit frågeställningen i intervjuguiden. Intervjuerna har endast skett med banker i närområdet. Detta skulle kunna medföra att denna studie inte fångar upp eventuella skillnader mellan geografiska områden. Likaså har de intervjuade personerna arbetat på stora banker vilket innebär en viss risk att andra former av kreditgivare innehar en något avvikande uppfattning av de finansiella rapporternas funktion vid kreditgivning. 15

17 3 Lagar och normbildningar I detta kapitel återfinns en beskrivning över de finansiella rapporternas syfte och utseende. Det innehåller även de lagar som styr det valda ämnet. För att få en bättre förståelse för de finansiella rapporternas utseende och funktion ges här en sammanfattning över vilka rapporter som uppsatsen avser samt vilka lagar som reglerar dessa rapporter. Ett företags ansökan om kredit styrs av flera olika lagar. Här nedan ges en kort sammanfattning över de lagar som är mest relevanta med hänsyn till ämnet i denna uppsats. 3.1 Finansiella rapporter Balansräkning: En balansräkning skall redovisa ett företags samtliga tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på balansdagen. Likaså skall ställda panter och ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. (ÅRL 1995:1554, 3 kap 1 ) Resultaträkning: En resultaträkning skall redovisa ett företags samtliga intäkter och kostnader under året i sammandrag. (ÅRL 1995:1554, 3 kap 2 ) Kassaflödesanalys: En rapport vilken syftar till att ge upplysningar om ett företags förändring i likvida medel i tidigare perioder. Förändringarna i kassaflödet delas in i tre olika verksamheter; löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. (IAS 1) Noter: Sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och förklarande information. Exempelvis anges byte av uppställningsform för resultaträkningen som not. (ÅRL 1995:1554, 3 kap 3 och IAS 1 kap 10 p. e) Förvaltningsberättelse: Ger en översikt över utvecklingen av företagets resultat och ställning. Översikten ska innehålla hänvisningar och ytterligare upplysningar om belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska till exempel lämnas om företagets forskning och utveckling, händelser som är av väsentlig betydelse för företaget samt antal och kvotvärde för de egna aktierna som innehas i företaget. (ÅRL 1995:1554, 6 kap 1 ) Nedan visas en bild av hur ett räkenskapsår avslutas för olika företagsformer. 16

18 Koncernredovisning Enligt IAS/IFRS 3) K4 Årsredovisning K3 Bokföringslagen Årsbokslut K2 ÅR K2 ÅB 1) - ÅBÅÅ 2) BÅB Förenklat Årsbokslut K1 1. Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor. 2. Mindre företag enligt 1 kap 3, ÅRL. 3. Koncerner. Figur 2. Egen figur med utgångspunkt i Hur räkenskapsåret avslutas och BFN s olika regelverk (www.bfn.se). Figuren visar hur ett räkenskapsår avslutad för olika företagsformer. Den beskriver även vilka regelverk och lagar som styr företagens redovisning. Nedan ges en mer utförlig beskrivning av regelverken samt vilka olika finansiella rapporter som de olika företagen är skyldiga att upprätta. 3.2 Lagar och normbildningar IFRS/IAS Internationell redovisningsstandard i Sverige Sedan år 2005 är noterade företag skyldiga att använda IFRS redovisningsstandarder. Enligt IFRS är den finansiella rapporteras syfte att ge information om företags finansiella ställning, resultat samt kassaflöde. Likaså framgår resultatet av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. De finansiella rapporterna skall även ligga till grund för ekonomiska beslut samt underlätta för användare av finansiella rapporter att förutsäga företagets framtida kassaflöden. (IAS 1 kap 9) 17

19 Enligt IAS 1, 10 kap, utgörs fullständiga finansiella rapporter av: En rapport över finansiell ställningen vid periodens slut En rapport över totalresultatet för perioden En rapport över förändringen i eget kapital för perioden En rapport över kassaflöden under perioden Noter En rapport över finansiell ställning per början av den tidigaste jämförelseperioden när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt Årsredovisningslagen och Bokföringslagen Enligt Bokföringslagen (BFL) 6 kap 1 ska följande företag upprätta en årsredovisning: aktiebolag, ekonomiska föreningar, vissa handelsbolag samt stiftelser om är bokföringsskyldiga enligt BFL. Denna lag gäller även för stora företag som uppfyller minst ett av följande krav: företag där medelantal anställda uppgår till mer än 50 personer under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren, företag med en balansomslutning som för vart och ett av de senaste två åren uppgått till mer än 25 miljoner kronor samt de företag som redovisat nettoomsättning på mer än 50 miljoner kronor för var och ett av de senaste räkenskapsåren. Årsredovisningslagen (ÅRL) innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisnings, koncernredovisning och delårsrapporter (ÅRL 1 kap 1 ). Enligt ÅRL 2 kap 1 ska en årsredovisning bestå av följande finansiella rapporter: En balansräkning En resultaträkning Noter En förvaltningsberättelse Andra företag än de som avses i föregående stycke får istället avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut (BFL 6 kap 4-5 ). Ett årsbokslut består av: En resultaträkning En balansräkning Noter Företag med en årlig nettoomsättning på högst tre miljoner kronor och vilka inte är skyldiga att upprätta årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form (BFL 6 kap 10 ). Ett förenklat årsbokslut består av: En resultaträkning En balansräkning 18

20 3.2.3 Lagar kring finansiering Kreditgivningen till företag regleras främst av två lagar. Nedan följer en kort summering av dessa lagars innehåll. Med utgångspunkt från syftet med rapporten har följande delar valts ur lagarna som reglerar kreditgivningsprocessen Lagen om bank- och finansieringsrörelse (2010:1853) Lagen innehåller bestämmelser om bank- och finansieringsrörelse (1 kap 1 ). Bankrörelse definieras som betalningsförmedling via generella betalsystem och mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren. Generella system anges som system för förmedling av betalningar till ett stort antal från varandra fristående betalningsmottagare från ett stort antal från varandra fristående betalare. (1 kap 3 ) Finansieringsrörelsen avser rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet vilken har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplös egendom till nyttjande (1 kap 4 ). I kapitel åtta regleras hantering av krediter och övriga engagemang. I 8 kap 1 regleras kreditprövning. Enligt lagen ska ett kreditinstitut pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Kredit får endast beviljas om det finns goda grunder för att förpliktelserna förväntas bli fullgjorda (Lag 2010;1853). I 8 kap 2 anges vad som avses med beslutsunderlag. Enligt denna paragraf ska den som fattar beslut i ärendet ha tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma risken med att bevilja krediten. Kreditinstitutets kreditprövning skall vara organiserad på så sätt att kravet uppfylls. Kreditgivarens beslut skall enligt 8 kap 3 dokumenteras så att underlaget redovisas och kreditärendet även i övrigt kan följas Bankrörelselagen (1987:617) Lagen innehåller gemensamma bestämmelser för bankrörelse och om tillsyn av denna. I Bankrörelselagen (1987:617) 2 kap 13 1 st. anges villkor för kreditgivning. Kreditgivaren får endast bevilja kredit om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Säkerhet krävs i form av borgen eller betryggande säkerhet i fast eller lös egendom. Om särskilda regler föreligger kan banken avstå från säkerhet. Vid beviljad kredit får banken inte avtala om att bankens fordran skall medföra rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer (2 kap 14 ). 19

21 3.3 Internationella krav Svenska banker styrs även av internationella krav och EG-krav. Nedan följer en kortfattad överblick över de nya regler som med anledning av förnyade EG-krav kommer att påverka landets bankers verksamhet vid kreditprövningar Förändringar gällande föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar BASEL III Från och med 30 juni 2011 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar enligt förslag från Finansinspektionen (FI). Föreskrifterna gäller för kreditinstitut, betalningsinstitut, värdepappersbolag och vissa fondbolag. Förslaget är framtaget utifrån förändringar i direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet samt direktiv 2006/49/EG om kapital för värdepappersbolag och kreditinstitut. Europeiska banktillsynskommitténs riktlinjer beaktas också i förslaget. Bakgrunden till förslaget är att finanskrisen har visat på betydande brister i nuvarande finansiell reglering. I synnerhet gäller detta reglerna för bankernas likviditet. (www.fi.se) Föreskrifterna är framtagna utifrån Baselkommitténs förslag. Denna kommitté är ett forum för samarbete av banktillsyns frågor. Kommitténs mål är att öka förståelsen av centrala tillsynsfrågor och förbättra kvaliteten på banktillsynen i hela världen. Baselkommittén förslag omfattar bland annat: Högre kapitalkrav för marknadsrisker, värdepapperiseringar och off-balance åtaganden Högre krav på kapitalets kvalitet; exempelvis större andel eget kapital Framåtblickande reserveringar och kapitalbuffertar Kvantitativa likviditetskrav Baselkommittén är mest känt för sina internationella normer om kapitaltäckning, enligt grundprinciperna för effektiv banktillsyn. (www.bis.org) 20

22 4 Teoretisk referensram Här presenteras relevanta teorier och modeller från tidigare studier. Dessa teorier och modeller används i den kommande analysen. Nedan ges en sammanfattning över de olika teoretiska modeller som analysen i denna uppsats kommer att bygga på. Det är dels en beskrivning över vilka faktorer som påverkar själva kreditprövningsprocessen dels hur bedömning av risk och säkerheter sker. 4.1 Kreditgivningsprocessen Kreditprövning beskriver Coyle (2000 s.55) som en process där man ser över kreditförfrågan och granskar kundens trovärdighet till återbetalning av lånen. För att bedöma risken när en bank lånar ut pengar till en kund eller då ett företag ger kredit till en kund, upprättas en kreditanalys. Detta för att ha möjlighet att bedöma kundens förmåga att betala tillbaka lånet. Denna analys består i att många delar av företagets verksamhet granskas. Detta kan vara allt från marknaden, ledningen och framförallt av den finansiella statusen på bolaget. Den sistnämnda kategorin innefattar dels företagets förmåga att generera lönsamhet och vinst genom den verksamhet som bedrivs men även utav faktorer som hur företaget är finansierat, det vill säga förhållandet mellan eget kapital och lånat kapital. Likviditeten hos företaget är också väsentligt, det vill säga har företaget tillräckligt med omsättningstillgångar de kan lösa de kortfristiga lånen med. (Coyle, 2000 s.56) Delar av riskanalysen som görs baseras på företagens finansiella rapporter. Dessa rapporter ger ibland begränsad information då de är upprättade tidigare och är inte alltid representativa med statusen på bolaget idag. För att få högaktuell information kan kreditgivaren ibland begära att få uppdateringar på aktuella siffror. (Coyle, 2000 s.57) Nedan följer en figur som visar vilka faktorer som påverkar kreditprocessen. Figur 4: Egen figur utifrån Coyle (2000) 21

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning. BRF TORNHUSET 1/ / Org nr

Årsredovisning. BRF TORNHUSET 1/ / Org nr Årsredovisning BRF TORNHUSET 1/1 2015-31/12 2015 Org nr 769606-7193 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT DELÅRSRAPPORT 2010-01-01-2010-06-30 Styrelsen och verkställande direktören för AU Holding AB (publ) avger härmed följande delårsrapport för perioden 2010-01-01-2010-06-30. Innehåll Sida Allmänna kommentarer

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Ljungby Business Arena ekonomisk förening

Ljungby Business Arena ekonomisk förening Årsredovisning för Ljungby Business Arena ekonomisk förening Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning 2006 Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006. Förvaltningsberättelse Verksamhet Bolaget bedriver handel med

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden.

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Delårsrapport januari - september 2008 Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Rörelseresultatet uppgick till 0,9 MSEK (1,8) för kvartalet och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Riksbyggen Brf Valdemar i Lund 1/ / Org nr

Årsredovisning. Riksbyggen Brf Valdemar i Lund 1/ / Org nr Årsredovisning Riksbyggen Brf Valdemar i Lund 1/1 2015-31/12 2015 Org nr 716438-9319 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. Dagordning vid ordinarie årsstämma

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 1(8) Innehållsförteckning: Sida Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Målaren 3

Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Målaren 3 Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 127 ksek 169 ksek Periodens bruttoresultat -46 ksek -150

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Delårsrapport kvartal 3 2009

Delårsrapport kvartal 3 2009 H1 COMMUNICATION AB (publ) Delårsrapport kvartal 3 2009 1 H1 Communication delårsrapport tredje kvartalet 2009 Omsättningen ökade 68,8% Netto omsättningen uppgick till 12,2 MSEK vilket var en ökning med

Läs mer

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i C-Rad AB (publ)

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i C-Rad AB (publ) Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i C-Rad AB (publ) Tillägg till prospekt Detta dokument ( Tilläggsprospektet ) har upprättats av C-Rad AB (publ) 556663-9174 ("C-RAD" eller

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 1(5) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 Bokslutskommunikén i sammanfattning Omsättningen uppgick till 351,3 MSEK (296,6), en ökning med 18,5%. Rörelseresultatet uppgick till 20,2 MSEK (17,7),

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från

Läs mer

Föreningen ITS Sweden

Föreningen ITS Sweden Årsredovisning för Föreningen ITS Sweden Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport januari mars 2008 Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden Sida 1 av 9 Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2009-01-01 2009-03-31 Rapportperioden 2009-01-01 2009-03-31 Koncernens nettoomsättning i första kvartalet uppgick till 819 (1 068) tkr.

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2016

Delårsrapport januari - juni 2016 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I Januari Juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet efter

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer