Strategiskt samtal om vad som måste göras för att miljökvalitetsmålen om Hälsa i miljöarbetet ska nås

Transkript

1 DOKUMENTATION 1 (10) Strategiskt samtal om vad som måste göras för att miljökvalitetsmålen om Hälsa i miljöarbetet ska nås Kristina Alsér hälsade alla välkomna till detta strategiska samtal som i en trevlig miljö innebär hårt arbete och verkstad. Hon presenterade Carl-Philip Jönsson, före detta miljövårdsdirektör på Länsstyrelsen som har fått hedersuppdraget att leda detta samtal. Carl-Philip introducerade Ida Andreasson, miljömålssamordnare och Louise Ellman Kareld, samordnare av miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Ida inledde med att berätta om miljökvalitetsmålen och Länsstyrelsen uppdrag att i bred förankring ta fram och genomföra regionala åtgärdsprogram. Louise redogjorde för att 10 av de 12 miljökvalitetsmål som följs upp regionalt inte bedöms kunna nås till år 2020, vilket innebär att de beslut eller styrmedel som behövs inte är fattade för att målet ska kunna nås. G:\SAMVERKAN\MILJÖMÅL\ÅTGÄRDSARBETE\ÅTGÄRDSARBETE 2012\HÄLSA OCH BEBYGGDA MILJÖN 2012\DOKUMENTATION TILL EXTERNA WEBBEN\STRATEGISKT SAMTAL HÄLSA BEARBETADE MINNESANTECKNINGAR.DOC Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webb VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Louise Ellman Kareld

2 2 (10) Presentationen finns som pdf och heter 1 inledning_halsa_i_miljöarbetet.pdf Därefter inleddes bakgrundsföreläsningarna. Ingvar Nilsson och Eva Hallgren Larsson från Kronobergs luftvårdsförbund informerade luftkvaliteten i länet och om resultatet av de mätningar som utförs i länet samt de kompletterande beräkningar som utförs. Frisk luft har vi det? Luftens betydelse för hälsan Ingvar Nilsson, mångårig styrelseledamot i Kronobergs luftvårdsförbund inledde om Kronobergs luftvårdsförbunds arbete. Det fanns på 1980-talet en oro för skogens hälsa med anledningar av de svavelnedfall som kunde uppmätas. Kronobergs Luftvårdsförbund startade mätningar av detta 1986 och problemen har minskat kraftigt. Numera fokuseras mera på människors hälsa och tätortsmätningar av luftkvaliteten, sot (som mättes tidigare) har ersatts av partikelmätningar (PM10), små partiklar. Numera anses små partiklar (PM2,5) vara de mest hälsofarliga, eftersom de tränger djupast ner i lungvävnaden. Eva Hallgren Larsson, sekreterare i Kronobergs luftvårdsförbund Presentationen finns som pdf. Kronobergs luftvårdsförbund samordnar mätningar av luften i tätorterna i Samordnat tätortsprogram sedan 2007, och Eva ska informera om vad som gjort, resultaten och fortsatt arbete. De gjordes mätningar i tre kommuner där problemen var störst, , kompletterat med beräkningar genom Simair. För kvävedioxid, är miljömålet att halten inte ska överstiga 20 mikrometer/kubikmeter. I Växjö ligger halterna vid mikrometer/m 3, i Ljungby vid 9-10 och i Älmhult vid 8-9, d.v.s. klart under miljökvalitetsmålet. Halterna varierar med årstiderna, det är högre halter vintertid. Bakgrundsnivån är 2,4 mikrometer/m 3. Det går att se att se halterna på mätplatsen i Växjö varierar över veckodagarna, må-fre ca 14 mikrometer/m 3, lördagar och söndagar är motsvarande siffra ca 8. Detta beror av antalet fordon som enligt mätningar är fordon mån-fre och något mindre än fordon under lördagar och söndagar.

3 3 (10) Skillnaden jämfört med bakgrundsnivån illustrerar att kväveoxiden produceras här. Partiklar, PM10, mäts i tre orter, kommer huvudsakligen från vägtrafik, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor noterades en höjning under våren, oklart varför. Vi hoppas att den är en tillfällighet. Eva visade en bild av hur medelvärder för partiklar, PM10, varierar, det varierar även mellan olika månader. Det är högst under våren, febmars-april. Mätningar i andra kommuner visar att medelvärdet har minskat 10-20% under 2000-talet. Vilka däck vi väljer till våra bilar har stor betydelse för partikelutsläppen. Friktionsdäck (nordiskt odubbat vinterdäck) alstrar i storleksordningen 10 gånger mer partiklar än ett sommardäck och dubbdäck 100 gånger mer partiklar än sommardäck (Sjödin, IVL). Bensenhalten har mätts i Älmhults kommun sedan 1992 och halterna i luften minskar. En avgörande faktor är att bensenhalten i bensin har sänkts. Numera klaras både normer och miljökvalitetsmål. Värt att notera är dock förhöjda halter av butylacetat. Mätningarna kompletteras med beräkningar av lufthalter (Simair), som kan användas i den fysiska planeringen. Det som är betydelsefullt: att hålla nere mängden partiklar, renhållningen av våra gator, våra däckval. Vi måste göra allt för att inte behöva ta fram åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna överskrids. Fråga: Hur är det med föroreningarna från dieselbilarna? Kan man se att det slår igenom i statistiken. Eva Hallgren Larsson: Dieselbilar ger andra typer av föroreningar som inte heller är bra för hälsan. Kristina Jakobsson: Dieselbilar är inte självklart ett bra miljöval. Gunnar Nordmark: även om man byter till bättre drivmedel så ger bilkörningen andra negativa effekter för hälsan, t.ex. i form av partiklar. Giftfri miljö en självklarhet? Leif Karlsson, samordnare för arbetet med förorenade områden vid Länsstyrelsen i Kronobergs län Leifs och Roberts presentationen finns som pdf och heter

4 4 (10) Förorenade områden innebär en risk för människors hälsa och miljö, det regionala miljömålet som gäller idag kommer vi att nå (det har målår 2050). Den nya föreslagna preciseringen kommer att kräva nya regionala mål, för den föreslagna preciseringen går inte att följa upp. Kartläggning och inventering klarlägger var förorenade områden finns. De prioriterade objekten i vårt län är huvudsakligen glasbruk och träimpregneringsanläggningar och, metallytbehandlingsanläggningar. Länsstyrelsen bedömer att vi kommer att lyckas i arbetet med att sanera förorenade områden. Arbetet har gått framåt mellan 2005 och 2010 enligt den uppföljning som Länsstyrelsen har gjort. Hur ska vi undvika nya förorenade områden? Robert Rosenqvist, funktionsledare vid miljöskyddsfunktionen vid Länsstyrelsen i Kronobergs län Alla som bedriver verksamhet måste veta vad de gör, och vad de hanterar för ämnen. Enligt Förordning om egenkontroll, har verksamhetsutövaren, VU, ansvar för den verksamhet som bedrivs. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att denna sköts. Tillsyn innebär dels granskande av handlingar och besökande/uppsökande verksamhet. Vad som är bästa möjliga teknik utvecklas hela tiden. Krav på utsläppsreduktioner, innebär att utsläppen minskar. Skyddsåtgärder är viktigt. Val av kemikalier är viktigt. Välj de som har minsta möjliga miljöpåverkan, väg in både direkt och indirekt påverkan. Var beredd på olyckor. Vad som helst kan hända, och kommer att hända. Apropå frågan vid förra föreläsningen vill Robert framhålla att Den bästa miljöbilen står i garaget. Samhällsplanering för människors hälsa Lars Hederström, länsarkitekt vid Länsstyrelsen i Kronobergs län Presentationen finns som pdf. Planering är en avvägning mellan olika intressen. I planeringssammanhang ses ofta hälsa och säkerhet som sammankopplade begrepp. Säkerhet är dock ett mycket äldre begrepp som förutsättning

5 5 (10) för planering än folkhälsa som inte blev ett begrepp förrän en bit in på 1900-talet Ohälsosamma miljöer har det funnits gott om genom tiderna. Lubbe Nordström gav 1938 i boken Lort-Sverige som blev en viktig signal bl.a. till politikerna, och som beskrev den ur hälsosynpunkt urusla boendestandarden i det samtida Sverige. I de flesta fall så saknades de mest elementära sanitära anordningar. Dåliga bostäder o ohygieniska miljöer gav grogrund för sjukdom och ohälsa långt in på 1900-talet. Bättre bostäder med hygienrum och rinnande vatten var viktiga delar i det begynnande folkhemsprojektet. Först på 1940-talet, med funktionalismen, kom en ny stadsplaneringsidé med ljus o luft som en del av hälsosynen. De gamla slutna kvarteren skulle ersättas av ljusa miljöer med mycket grönska. Bakgårdarnas tid var ute. Ljusa lägenheter med väl tilltagna fönster och balkong var också nyheter för gemene man. En gigantisk stadssanering fick stor inverkan på gamla stadsdelar vilket har fortsatt långt in på och 70-talet. En hel del som idag skulle ansetts som kulturmiljöer revs för nya bostäder. Hur planerar man för god hälsa? Mycket ohälsa kan avhjälpas genom god planering och hälsosamma byggnader men mycket beror också på hur vi lever, en paradox att ju bättre vi får det ju sämre verkar vi må. Som en illustration av hur brett den fysiska planeringen påverkar och påverkas har Boverket gjort en sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för den fysiska samhällsplaneringen. Denna visar att 21 olika politikområden, 28 olika myndigheter, 100 olika relevanta nationella mål, varav 40 är övergripande är inblandade. Det är således inte bara miljömål att ta hänsyn till! Vad innebär då begreppet God Bebyggd Miljö i egenskap av miljömål? Det kan nog konstateras att god bebyggd miljö är ett större begrepp än vad själva miljömålet innehåller där även sociala, ekonomiska, kulturella och estetiska aspekter har stor betydelse för hur vi uppfattar miljön. Presentationen fortsätter med en liten genomgång av regelverk som på något sätt kan påverka hälsoaspekter i planeringen och byggandet, samt hälsoaspekter som på något sätt har eller kommer att ha stor betydelse för folkhälsan. Upprustning av bostäder är fortfarande och kommer att bli en stor utmaning. Inte minst genom att 60-talets miljonprogram har stort behov av upprustning, vilket är ett gigantiskt projekt med stora ekonomiska kostander.

6 6 (10) Ohälsosamma inomhusmiljöer med fukt, mögel, radon och buller är dessvärre alltför vanliga i våra städer och samhällen. Kommer energiförsörjningen vara ett framtida problem, inte bara ur miljösynpunkt utan även ur ett hälsoperspektiv. Kommer vi att kunna värma våra bostäder - blir energi en lyxvara som alla inte har råd med? Vilka hälsoeffekter får i så fall det? Tillgången av dricksvatten, skydd av vattentäkter, vatten som transporteras långa sträckor är redan avgörande förutsättningar för vår hälsa. Avfallshanteringen är i vissa fall en sanitär olägenhet som påminner om Lubbe Nordströms tid. Buller och luftföroreningar från trafiken och industrier i anslutning till bebyggelse är ett allt mer uppmärksammat problem, när det gäller trafik främst i större städer med täta bebyggelsestrukturer. Reglerna är svåra att tillämpa och ev. undantag ger upphov till mycket diskussioner i planeringssituationer. Trafikbuller. Är det en komfortfråga eller en faktisk hälsofråga? Blir man sjuk av buller eller måste man tåla lite buller om man ska bo i stan? Förorenad mark, syns ibland inte även om dokumentationen är bra, Problemet medför ofta en kostsam sanering som mindre exploateringsprojekt har svårt att klara. Tidigare fick inte en detaljplan antas innan ett förorenat område var sanerat. Numera kan detta villkoras genom bestämmelser i planen som anger att bygglov inte får lämnas innan området är sanerat. Grönområden och parker har en positiv verkan på hälsan både hos barn och vuxna men offras ofta för att förtäta staden. Var anläggs framtidens parker och för vem? Trygg stadsmiljö handlar i hög grad också om den sociala förhållanden. Till viss del kan man åtgärda fysiska miljöer så att de kan blir säkrare men den sociala aspekten får nog betraktas som avgörande. Regering har via Boverket o länsstyrelserna under flera år arbetat med projektet Tryggt och jämnt och som bl.a. syftar till att försöka

7 7 (10) lokalisera och undanröja osäkra stads- och tätortsmiljöer. I vårt moderna samhälle finns en mängd faktorer inom den ekonomiska och sociala delen av våra hållbarhetsområden som är direkt hälsovådliga. Några exempel på planer på där hälsoaspekter haft en framskjuten roll i diskussionen om planeringens lämplighet. o Teleborgsvägen, en viktig infartsled till staden Växjö, och som Växjö kommun har ambitionen att göra till en stadsgata omgärdad av bebyggelse i huvudsak med bostäder. Konflikten mellan visionen om stadsmiljön och bullerstörningar blir uppenbar. o Arenastaden med ökad trafik utmed Storgatan vilket påverkar luftkvaliteten. Löstes genom att en del av trafiken kan ledas omgenom Bäckaslövsområdet vidare till Söderleden men innebär en belastning för kommande bebyggelse inom Bäckaslövsområdet. Kort paus/bensträckare Miljön en hälsorisk Kristina Jakobsson Presentationen finns som pdf. Kristina kommer från Arbets- och miljömedicin i Lund, AMM, som är specialistresursen i södra sjukvårdsregionen, det finns även en del inom universitet med forskning och utbildning. Luftföroreningarna står för den största delen av den miljörelaterade ohälsan. Passiv rökning samverkar med andra aspekter. Radon är ett underskattat hälsoproblem, framförallt för de som röker. De som utsätts för passiv rökning drabbas också av den ökade risken, och de har inte ens valt att röka själva. Vi behöver mäta mer radon. Endast i 12 % av bostäderna har radon mätts i Kronobergs län. Vill vi så kan vi, gäller även här: beslut på 1970-talet har inneburit att halterna är lägre nu. PCB-nivåerna är lägre idag bland mönstrande ungdomar. Kadmium är en riskfaktor för benskörhet. Många i Sverige drabbas av det, (lårbenshalsen bryts). Den som har järnbrist, tar upp mer kadmium. Rökare är en riskgrupp. Bly. Det var ett bra beslut att plocka bort blyet ur bensin. Det har inneburit att barnens blyhalt i blodet fortfarande minskar. På andra

8 8 (10) håll i världen är blyhalterna fortfarande ett stort problem, och påverkar hjärnans utveckling hos barnen. Trafikbuller påverkar flest människor, hälsoeffekterna är inte bara störning. Buller stör sömnen och återhämtningen, flygbuller är en klar riskfaktor för högt blodtryck. Mer vägbuller i bostaden innebar ökade risk för många sjukdomar. Buller har varit ett underskattat problem. Många barn upplever att det är alldeles för hög ljudnivå i skolan. Luftföroreningar utomhus, långa mätserier finns, Partiklar kan vara väldigt olika stora, som förhållandet mellan ett knappnålshuvud och Globen i Stockholm. Det finns många olika sorter, de är inte alls runda. De väldigt små partiklarna och kväveoxiderna följs åt, medan partiklarna av storleken PM10 följer ett eget mönster. London fog 1952 blev grunden för att uppmärksamma effekten av Dimma och inversion pga av koleldningen i London. Dödligheten (räknat per vecka) var högre än normalt i en och en halv månad efter denna händelse. Sjukhusen blev överfulla av effekterna. Man ser snabba effekter när partikelhalterna i luften ökar, men effekterna håller i sig under lång tid för sjukvården. På andra håll världen är detta ett jätteproblem: Odling av etanol, energigrödor och sockerrör innebär att fälten bränns innan man skördar. Fälten brinner under ett halvår, stora arealer brinner länge, vilket drabbar andra befolkningar i andra länder. I Brasilien har fler människor astma, för varje 10 mikrograms ökning av partikelhalten ökar sjukhusinläggningarna med 12 %. Förhöjda PM10 halter innebär ökad risk för stroke, framförallt för dem som redan har haft det. I en studie från USA följdes 6 städer över mkt lång tid, genom att dödsfall ställdes i förhållande till partikelhalten i staden. För varje 10 mikrogram/m³ som halten PM2.5 ökade dödligheten med 6-8%. Om detta räknas om för Kronobergs län, innebär det sex månaders kortare livslängd och 23 förtida dödsfall på landet samt nio månaders kortare livslängd och strax över 100 förtida dödsfall i tätorterna. Hur kan små exponeringar ha så stora effekter? Förmodligen finns det ingen nedre gräns för hälsoeffekterna. Var gör åtgärderna mest effekt?

9 9 (10) Att få ner halterna jäms över ger bättre utväxling än att bara kapa topparna, d.v.s. de högsta nivåerna. EUstandarden för PM2,5 invaggar oss i en falsk trygghet, om man jämför med den amerikanska studien av de sex städerna. Man måste satsa på åtgärder som ger effekt inom flera verksamheter. o Hållbara transporter o Radon o Kadmium o Rökningen, både folkhälso- och miljöproblem o Anpassning till klimatförändring o Stärka hälsofrämjande åtgärder. Kristina tackade för uppmärksamheten. Avslutning Bästa åtgärden från respektive grupp skulle redovisas: Giftfri miljö Många larmrapporter kommer, många är dagsländor, identifiera stora risker och stora problem. o Fokusera på det som ger störst effekt Luftkvalitetstemat o Samordnad varudistribution o Tidig och upprepad vårstädning av gator för att minska partikelhalterna o Ta upp tidigt i planeringen hur vi ska minska kommande luftproblem o Vägbeläggning, bredda kunskapen, genomföra brett upplagt seminarium Planeringsperspektivet o Göra trafikplaner som följs upp kontinuerligt, (kommunerna) o Att det blir obligatoriskt i ÖP att beskriva dagvattnet. o Översyn av vattenskyddsområden o Det borde ställas krav på en hälsodeklaration lik, den obligatoriska energideklaration, vid försäljning av bostäder. Minskande och alternatva transporter o Satsa på förnyelsebara drivmedel. Fortsatt arbete

10 10 (10) Arbeta vidare i arbetsgrupper. Information skickas ut på epost tillsammans med en länk till var på hemsidan dokumentationen ligger. Länsstyrelsen följer upp vem som kan tänka sig att genomföra åtgärderna. Det kanske kan bli aktuellt med åtagande i någon form? Kristina avslutar och tackar alla, vill se en helhetsbild, gärna om två år, där man kopplar ihop alla tre strategierna med annat och aven med folkhälsofrågan. Därefter avtackades Kristina Jakobsson och Carl-Philip Jönsson med varsin present, samt alla deltagare som bidragit med ett kreativt klimat och goda inspel och alla medarbetare som planerat och genomfört dagens program.