BSN Lunds stad

Transkript

1 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Tjänsteskrivelse Ewa-Lotta Kittel BSN Lunds stad Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Stora Södergatan Lund

2 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse/föredragningslista 1 (3) Ni kallas härmed till sammanträde med Barn- och skolnämnd Lunds stad Tid: Onsdagen den 14 oktober 2015 kl. 18:00 Plats: Barn- och skolförvaltning Lunds stad, St Södergatan 47. Ordförande Sekreterare Monica Molin Eva-Lotta Kittel, tfn , e-post eva-lotta.kittel@lund.se Nämnden samlas kl 17:30 mötet öppnas kl 18: Mångfaldsplan Dnr BSL 2015/ Områdeslokalplan för Centrum/Väster , centrum del 1 - beslut om remissförfarande Dnr BSL 2015/ Fastställande av Områdeslokalplan för Norra Fäladen Dnr BSL 2013/ Fastställande av Områdeslokalplan för Linero-Råbylund Dnr BSL 2013/ Beställning av Lovisaskolans fsk Dnr BSL 2015/ Beställning av Solbjer 6 avdelningar fsk Dnr BSL 2015/ Beställning av ny idrottshall samt lokaler för praktisk-estetiska ämnen samt ytterligare kompletteringar till Fäladsskolan Dnr BSL 2015/ Sammanträdestider för år 2016 Dnr BSL 2015/ Information: Effektivisering av städning på entreprenad Dnr BSL 2015/ Information: Till nämndens förfogande 2016 inklusive särskild satsning Dnr BSL 2015/ Remiss av beslut Medborgarförslag angående vänortsavtal samt skolprojekt med en rumänsk landsortskommun. Dnr BSL 2015/0543

3 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse/föredragningslista 2 (3) 12. Remiss i ärende Organisation av fritidshem för barn i åldrarna år i Lunds kommun, KS 2015/0585 Dnr BSL 2015/ Val av ersättare till kommunala integrationsrådet Dnr BSL 2015/ Redovisning av delegationsbeslut 2015 Dnr BSL 2015/ Anmälningar om kränkande behandling Dnr BSL 2015/ Anmälningar till nämndsammanträdet den 14 oktober Dnr BSL 2015/ Skoldirektören informerar Enligt uppdrag Eva-Lotta Kittel Nämndsekreterare

4 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse/föredragningslista 3 (3) Ledamöter: Monica Molin (S) Yanira Difonis (MP) Lars Hansson (FP) Elin Gustafsson (S) Mårten Spanne (S) Edith Escobar (M) Vera Johnsson (M) Nils Paulsson (M) Erik Hammarström (MP) Gösta Eklund (V) Dragan Brankovic (SD) Simon Årnes (C) Samuel Körner Lilja (KD) Ersättare: Ilirjana Metaj (S) Pär-Ola Nilsson (S) Per-Arne Lundgren (S) Ann-Charlotte Ewerhard (M) Johanna Anehus (M) Jens Modéer (MP) Håkan Friberg (FP) Victor Zetterman (FP) Ursula Savonius (FP) Chelsea Long (V) Mats Hansson (SD) Max Eskilsson (C) Baharan Raoufi (FI)

5 Barn- och skolnämnd Lunds stad Tjänsteskrivelse (1) Camilla Stellgren Mångfaldsplan Dnr BSL 2015/0169 Sammanfattning Mångfaldsplanen för Barn- och skolförvaltning Lunds stad har som utgångspunkt Diskrimineringslagens sju olika diskrimineringsgrunder samt gällande riktlinjer, planer och policies för Lunds kommun, främst medarbetarpolicyn. Syftet med mångfaldsplanen är att motverka diskriminering och främja likabehandling för alla chefer och medarbetare, såväl nuvarande som framtida anställda. Mångfaldsplanen omfattar mål för förvaltningens mångfaldsarbete inom åtta olika områden samt en beskrivande ansvarfördelning. Uppföljning av förvaltningens mångfaldsarbete ska göras varje år i samband med förvaltningens årsanalys Beslutsunderlag Diskrimineringslag 2008:567 Lunds kommuns medarbetarpolicy Barnkonsekvensanalys Se bifogad barnchecklista Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut att fastställa förvaltningens förslag till mångfaldsplan för Barnoch skolförvaltning Lunds stad Barn- och skolförvaltning Lunds stad Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Stellgren HR-konsult Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box Lund

6 Barn- och skolnämnd Lunds stad Förslag (7) Mångfaldsplan för Barn- och skolförvaltning Lunds stad Dnr BSL 2015/0169 Inledning För Barn- och skolförvaltning Lunds stad är det angeläget att arbeta med mångfaldsfrågor eftersom mångfaldsarbetet riktat mot de anställda också påverkar den generation som växer upp och går i skolor och förskolor. Denna mångfaldsplan grundar sig på gällande Diskrimineringslags diskrimineringsgrunder samt Lunds kommuns gällande riktlinjer, planer och policies, exempelvis medarbetarpolicyn. Barn- och skolförvaltning Lunds stads mångfaldsplan har till syfte att motverka diskriminering och främja likabehandling för alla chefer och medarbetare, såväl nuvarande som framtida anställda. Att använda ett likabehandlingsperspektiv och använda termen likabehandlingsarbete i förvaltningens mångfaldsplan innebär att synliggöra alla människor och deras kompetens helt oberoende av inre och yttre olikheter. Det krävs också en insikt rörande hur normer påverkar och formar våra arbetsplatser. Likabehandlingsarbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer där varje anställd har ett egenansvar att bidra till en verksamhet där alla, oberoende av vem du är, har lika värde, rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box Lund

7 Förslag 2(7) Bakgrund och definitioner Mångfald utgörs av människor med olika egenskaper, förutsättningar och livserfarenheter. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Med mångfald avses en blandning av olikheter som exempelvis kön, sexuell läggning, ålder, utbildning, intressen, etniskt ursprung och värderingar. Mångfald innebär att se, förstå, värdesätta och tillvarata individers olikheter. I mångfaldsplanen avses (utifrån Diskrimineringslagens definitioner): Kön: att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: här omfattas även ateister Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd I förvaltningens strävan att arbeta mot de mål som anges i denna mångfaldsplan bedrivs ett likabehandlingsarbete med utgångspunkt i Diskrimineringslagen och dess diskrimineringsgrunder samt i gällande riktlinjer, planer och policies inom Lunds kommun. Denna mångfaldsplan uppmuntrar chefer och medarbetare inom förvaltningen till ett normkritiskt perspektiv i det dagliga arbetet. Normer är oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte anses vara det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Människors agerande och förhållande till varandra styrs av normer. En förståelse för det och för hur olika normer samverkar behövs om det ska bli möjligt att skapa lika villkor för alla i arbetslivet. Ett normkritiskt perspektiv bidrar till att ha fokus på hur normer skapas och att normerna ger fördelar till vissa medan de hindrar andra. Har man begränsande normer på arbetsplatsen påverkar detta även den psykosociala arbetsmiljön. Det blir en fråga om hälsa och välbefinnande mår människor bra på sin arbetsplats presterar de också bättre.

8 Förslag 3(7) Arbetsplatsens normer påverkar även synen på omvärlden. Att möta kollegor, barn, elever, vårdnadshavare och övriga medborgare med öppenhet istället för förutfattade meningar är en förutsättning för att kunna erbjuda en verksamhet på lika villkor till alla. Det tillför också kvalitet i verksamheten samt ger möjlighet att se faktiska behov. Mål för Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsförhållanden Alla anställda ska ha goda arbetsförhållanden. Med arbetsförhållanden avses allt ifrån arbetsklimat, fysiska arbetsförhållanden, arbetsinnehåll till hur arbetet organiseras Åtgärder: - Arbetsgivaren ser till att goda arbetsförhållanden råder på arbetsplatsen samt åtgärdar och följer upp eventuella brister - På arbetsplatsträffarna finns möjlighet att föra gemensamma diskussioner gällande goda arbetsförhållanden Förvärvsarbete och föräldraskap Förvaltningen ser positivt på att medarbetare tar ut sin föräldraledighet och underlättar så långt verksamheten tillåter det för medarbetarna att kombinera arbete och föräldraskap Åtgärder: - Föräldralediga har lika rätt till lönesamtal och medarbetarsamtal som icke-föräldralediga -Föräldralediga ska ges lika möjligheter till kompetensutveckling som icke-föräldralediga - Föräldralediga ska bjudas in till planeringsdagar, personalfester med mera i syfte att behålla kontakten med arbetsplatsen under föräldraledigheten Förebygga och förhindra trakasserier, kränkningar och repressalier Inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, kränkningar och repressalier Åtgärder: - Denna mångfaldsplan ska vara känd hos samtliga anställda och på arbetsplatsträffar ska en diskussion föras om alla medarbetares lika rätt till en god arbetsmiljö. I detta arbete finns möjlighet att ta hjälp av förvaltningens mångfaldsinspiratörer och det material som tillhandahålls av skolkontoret eller som finns publicerat på Inloggad - Ansvarig chef ska stämma av i medarbetarsamtalet hur medarbetaren trivs och mår på sin arbetsplats - Det ska vara känt bland medarbetarna att de ska vända sig till närmaste chef vid kännedom om diskriminering, trakasserier, kränkningar och repressalier på arbetsplatsen. Ansvarig chef ska skyndsamt utreda och åtgärda. Stöd av beteendevetare från företagshälsovården finns

9 Förslag 4(7) tillgängligt till den/de utsatta. Det finns även handledande material på Inloggad gällande utredning och åtgärder Främja en jämn fördelning Arbetsgivaren ska främja en jämn fördelning mellan anställda med olika kön, könsidentiteter eller andra olikheter, i skilda typer av arbete och inom olika yrkeskategorier. Åtgärder: - Arbetsgivaren ska främja att alla medarbetare, oberoende av inre och yttre olikheter, i samma utsträckning söker nya karriärvägar inom kommunen och ska främja en jämn fördelning vid antagning till internutbildningar och kompetensutveckling Rekrytering Vid rekrytering ska arbetsgivaren agera så att likabehandling garanteras genom hela rekryteringsprocessen. Vid rekryteringar där det finns flera kvalificerade sökande med likvärdig kompetens, ska underrepresenterade grupper om möjligt prioriteras för att främja en jämn fördelning mellan anställda med olika kön, könsidentiteter eller andra olikheter, i skilda typer av arbete och inom olika yrkeskategorier. Åtgärder: - En tydlig struktur för rekryteringsarbetet ska finnas i enlighet med kommunens rekryteringsprocess. Ett kompletterande verktyg som kan användas för att åstadkomma likabehandling i rekryteringsprocessen är FramtidsAnpassad Inkluderande Rekrytering, FAIR. Metoden fokuserar på kompetens och att vara icke-diskriminerande. Materialet kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt på Jämställda löner Arbetsgivaren ska arbeta för jämställda löner. Åtgärder: - I den individuella lönesättningen är det viktigt att arbetsgivaren är uppmärksam på och motverkar irrelevanta och osakliga löneskillnader - Arbetsgivaren ska analysera och kartlägga lönestrukturen för att förebygga och motverka osakliga löneskillnader - Lönekartläggning för Lunds kommun görs av kommunkontoret Bedriva ett likabehandlingsarbete på arbetsplatsträffar På arbetsplatsträffar finns den obligatoriska punkten Jämställdhet/Mångfald. Åtgärder: - Arbetsgivaren verkar för att fler medarbetare engagerar sig som mångfaldsinspiratörer - På arbetsplatsträffar finns möjlighet till samarbete mellan chef och mångfaldsinspiratör samt att använda sig av det vägledande material och

10 Förslag 5(7) de värderingsövningar som tillhandahålls av skolkontoret och som även finns publicerade på Inloggad Arbetslivet ska vara tillgängligt för alla Diskrimineringslagen anger ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet bland annat i arbetslivet. Bristande tillgänglighet är när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder, för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Anpassningarna ska göras med hänsyn till arbetsgivarens ekonomiska och praktiska förutsättningar. Åtgärder: - Planera personalaktiviteter så att alla anställda kan delta - Se över och reflektera över om arbetsplatsens fysiska arbetsmiljö är tillgänglig för alla på lika villkor - Se över och reflektera över om arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö är inkluderande för alla - Se över de regler och rutiner som finns på arbetsplatsen och om dessa påverkar vilka som kan komma ifråga för olika arbetsuppgifter Ansvarsfördelning och förutsättningar Ledningens engagemang och stöd är av yttersta vikt i förvaltningens strävan att uppnå de formulerade målen i denna mångfaldsplan. Skoldirektör ansvarar för: - att ett aktivt likabehandlingsarbete bedrivs och att förvaltningen arbetar mot de mål som anges i denna plan - att samtliga skolområdeschefer/verksamhetschefer tar del av gällande mångfaldsplan samt anger ett eller flera utvalda mål i respektive skolområdes eller motsvarandes handlingsplan, enligt bifogad blankett Skolområdeschefer/verksamhetschefer ansvarar för: - att likabehandlingsarbetet bedrivs så att det blir en integrerad del i det löpande arbetet inom skolområdet eller verksamhetsområdet - att ange och följa upp ett eller flera utvalda mål för skolområdet eller verksamhetsområdet enligt bifogad blankett - att se till att samtliga chefer inom skolområdet/verksamhetsområdet har kännedom om gällande mångfaldsplan samt den praktiska handlingsplanen - att vid kännedom snarast utreda och åtgärda eventuell diskriminering och/eller kränkningar/trakasserier/repressalier rörande de egna medarbetarna Rektor/Förskolechef/Administrativ chef samt övriga chefer - att likabehandlingsarbetet bedrivs så att det blir en integrerad del i det löpande arbetet inom den/de egna enheten/enheterna

11 Förslag 6(7) att vid kännedom snarast utreda och åtgärda eventuell diskriminering och/eller kränkningar/trakasserier/repressalier rörande de egna medarbetarna Förvaltningens HR-enhet ansvarar för: - att driva ett ständigt pågående utvecklingsarbete gällande likabehandling inom förvaltningen bland annat i samarbete med dialoggruppen för mångfald samt förvaltningens mångfaldsinspiratörer samt genom att tillhandahålla praktiska värderingsövningar och presentera nyheter inom området med mera på Inloggad - att arbeta för att göra denna mångfaldsplan känd bland samtliga chefer samt utgöra stöd till cheferna i deras likabehandlingsarbete enligt denna mångfaldsplan Varje anställd ansvarar för: - att ta del av denna mångfaldsplan - att medverka i likabehandlingsarbetet - att vid kännedom om eventuell diskriminering och/eller trakasserier/kränkningar på arbetsplatsen snarast rapportera detta till ansvarig chef Redovisning/uppföljning Alla skolområden/verksamhetsområden har ansvar för att konkretisera de övergripande målen till en verksamhetsanpassad handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla lokala mål för att förvaltningen i stort ska nå de i mångfalds-planen uppsatta målen, se bifogad blankett. Denna handlingsplan ska därefter göras känd bland samtliga chefer och medarbetare inom skolområdet/verksamhetsområdet. En uppföljning ska varje år göras i samband med förvaltningens årsanalys, med eventuella revideringar som följd. Förvaltningens HR-enhet ansvarar för sammanställningen av denna uppföljning. Denna mångfaldsplan ska enligt Diskrimineringslagen revideras vart tredje år. Ansvarig för revidering är förvaltningens HR-enhet.

12 Förslag 7(7) Källor RFSL MedVerkan Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter Första upplagan 2011 ISBN Tryck: Norrmalmstryckeriet 2011 Arbetsmiljöforum i Sverige AB / Tema Likabehandling Distribution: Tänk Olika- ett informationshäfte om bemötande av HBTQ vårdnadshavare, anhöriga och medarbetare Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Skolkontoret Diskrimineringslag 2008:567 Lunds kommuns Medarbetarpolicy

13 Handlingsplan för skolområde/verksamhetsområde xxxxxxx år I enlighet med Barn- och skolförvaltning Lunds stads mångfaldsplan ska varje skolområde/verksamhetsområde fylla i nedanstående handlingsplan som visar hur man valt att arbeta med de övergripande målen. Ange vilket/vilka mål som ni valt att arbeta vidare med inom ert skolområde/verksamhetsområde samt ange åtgärder och ansvarig. Redovisning: Upprättade handlingsplaner och uppföljning av åtgärder ska redovisas till skoldirektören HR-enheten sammanställer pågående arbeten inom förvaltningen i samband med förvaltningens årsanalys Prioriteringsmål för skolområdet: Åtgärder: Ansvarig:

14 1 (1) Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Mångfaldsplan BSL 2015/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Mångfaldsarbetet som är riktat mot de anställda påverkar den generation som växer upp och går i skolor och förskolor. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Mångfaldsplanen omfattar likabehandlingsarbetet för chefer och medarbetare 3. Hur har barns bästa beaktats? Genom mångfaldsplanens syfte att motverka diskriminering och främja likabehandling för alla anställda, vilket också påverkar arbetet med barnen och eleverna. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter.

15

16 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Skolkontoret Camilla Nilsson camilla.nilsson4@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Områdeslokalplan för Centrum-Väster , remissförslag Dnr BSL 2015/0480 Sammanfattning Föreliggande områdeslokalplan är en remissversion som skickas ut till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna med flera, om deras synpunkter på de här föreslagna lokalförändringarna inom Centrum-Väster , Centrum del 1. Beslutsunderlag Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse, Bilaga 1, Sammanställning av inkomna remissvar med kommentarer ang. Områdeslokalplan för Centrum - Väster ,Dnr BSL 2014/0203, Ärende Tidigare år gjorde Barn- och skolförvaltning Lunds stad en samlad lokalplan för alla sina skolområden. Framöver är tanken att staden ska delas in i ett antal områden som inte alltid kommer att följa skolområdesindelningen som den ser ut idag, eftersom angränsande områden, i viss mån, påverkar skolområdets behov och kapacitet. Inom respektive område kommer förvaltningen att göra en fördjupad områdeslokalplan. Skolområdena har inverkan på varandra eftersom boendeadress och val av förskoleeller skolenhet inte alltid överensstämmer. För Centrum s del handlar det bland annat om att se vilken inverkan områdena Väster/Kloster och Järnåkra-Klostergården har på lokalkapacitet och dimensionering av förskolor och skolor. Befolkningsprognosen för Centrum indikerar att kapaciteten på skolorna måste ses över med tanke på ny läroplan och krav på lärarlegitimation. Områdeslokalplan för Centrum Väster , Centrum del 1, innehåller bland annat följande delar: - kartbilder med områdenas avgränsning och enheterna angivna med namn - befintliga enheternas nuvarande kapacitet - beskrivning av områdets särskilda förutsättningar - diagram med behov och kapacitet för förskola respektive skola åk F-3 och åk två alternativa lösningar med konsekvensbeskrivning - förvaltningens förslag till lösning Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

17 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Förslag till Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, ska skickas på remiss till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna samt berörda övriga förvaltningar. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är inte applicerbar på ärendet. Se bifogade barnchecklista Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att skicka förvaltningens förslag till Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, på remiss BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Nilsson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Skolområde Centrum-Väster Skolområde Lerbäck-Stångby Skolområde Järnåkra-Klostergården Skolområde Tuna-Mårtens Fälad Fackliga organisationer Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

18 Barn- och skolnämnd Lunds stad Remisslista/Remissbrev Skolkontoret Camilla Nilsson Berörda remissinstanser Remissbehandling av områdeslokalplan Barn och skolnämnd Lunds stad har valt ett nytt sätt att arbeta med områdesplaner. De nya planerna ska förhoppningsvis fungera bättre som planeringsinstrument inte bara för nämnden, förvaltningen och verksamheterna, utan även för samarbetet med övriga nämnder och förvaltningar. Planen ska också fylla ett informativt syfte och ge brukare och personal lättillgänglig information om de långsiktiga planerna för området. Vi önskar synpunkter på såväl - Planens form, struktur, tydlighet och ändamålsenlighet. - Planens avgränsning, såväl geografiskt som över tiden. - Processen för framtagande av planen. - Planens sakinnehåll. Följande remissinstanser anmodas att inkomma med synpunkter: Remissinstans Områdeschef Rektorer och förskolechefer inom området Fackliga organisationer Kultur- och Fritidsnämnden BSN Lund Öster Servicenämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Särskilt uppdrag, önskemål e d Med särskilt uppdrag att informera brukare och personal om planen, samt att genom en aktiv brukardialog inhämta brukarnas synpunkter på planen. Enligt samverkansavtal Med särskilt önskemål om synpunkter på samplanering av fritidsklubbar, öppen fritidsverksamhet och idrottsanläggningar samt användning av lokaler och anläggningar för fritidsändamål. Följande remissinstanser erbjuds att inkomma med synpunkter: Remissinstans Elevråden på respektive skola inom området Områdeschefer i angränsande områden Rektorer och förskolechefer inom angränsande områden Fristående skolor och förskolor i området Byalag eller motsvarande inom området De politiska partier som är representerade i Kommunfullmäktige Lunds Ungdomsting Socialnämnden Utbildningsnämnden Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 4 Arkivgatan LUND

19 Remisslista/ Remissbrev 2 (2) I övrigt välkomnas även synpunkter från alla som så önskar. Ange i så fall tydlig avsändare, samt i vilken egenskap eller på vems uppdrag du lämnar remissvaret. Svar på Områdeslokalplan Centrum -Väster , Centrum del 1, ska ha inkommit till förvaltningen senast den 30:e okt BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Nilsson Lokalplanerare

20 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1. BSL2015/0480 Dnr: 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, redovisar alternativa förslag till lösning för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom Centrum. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Eleverna på berörda skolor kommer att få möjlighet att komma med synpunkter på Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, när den skickas på remiss efter beslut i nämnden. Synpunkterna sammanställs och kommer i viss mån att påverka det slutliga förslaget som föreläggs nämnden för beslut. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter

21 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Områdeslokalplan för Centrum-Väster Centrum, del

22 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Områdets avgränsning och påverkan från grannområden 4 3. Schematisk bild över de kommunala enheterna 4 4. Befintliga enheter inom Centrum 4 5. Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar 6 6. Inventering av skol- och förskolebyggnader byggda Diagram med behov och kapacitet för 7 förskola, skola årskurs F-3, årskurs 4 6 i Centrum 8. Sammanfattning av behov 9 9. Säker skolväg Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning 10 sid. Bilagor Bilaga 1: Tabeller med kapacitet i Centrum 12 Underlag för förskola, årskurs F-3 och 4 6 Bilaga 2: Skolvägsanalys elever på Apelskolan 15 Bilaga 3: Skolvägsanalys elever på Vårfruskolan-Apelskolan 16 Bilaga 4: Skolvägsanalys elever på Vårfruskolan-Stenkrossen 18 Bilaga 5: Karta över förskolor och skolor i Centrum-Väster 20

23 3 1 Inledning Barn- och skolförvaltningen i Lunds stad arbetar kontinuerligt med översyn av sitt lokalbestånd för att kunna erbjuda skolorna och förskolorna ändamålsenliga lokaler. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i detta arbete är funktionalitet utifrån pedagogiska krav och riktlinjer, liksom befolkningsutvecklingen, det geografiska läget och ekonomin. Tidsaspekten är absolut nödvändig. Det vill säga att lokalerna ska kunna tas i bruk när det faktiska behovet finns. Planeringen sker i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar så som Serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Kommunkontoret och Tekniska förvaltningen. I Lunds kommuns Skolplan 2009 står bland annat följande om den fysiska miljön: Skolan ska erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa Alla ska ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen Skolan ska erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppernas behov Lunds skolor ska vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö Kommunens officiella befolkningsprognos är det underlag som förvaltningen utgår ifrån i sin lokalplanering. Befolkningsprognosen omvandlas vidare till en elev- och barnprognos utifrån historisk nyttjandegrad inom området. I sista skedet görs bedömningar baserade på samlad erfarenhet kring elevunderlaget inom förvaltningen. Befolkningsprognosen visar förväntad utvecklingstendens, med utgångspunkt ifrån de för tillfället kända fakta och planer. Tillförlitligheten i befolkningsprognosen är bra i ett treårigt perspektiv för Lunds kommun som helhet, men för mindre områden och på längre sikt avtar tillförlitligheten. Detta i sin tur innebär att elevutvecklingen i ett visst område både kan bli långsammare eller snabbare än förväntat, om exempelvis bostadsbyggandet minskar/ökar eller ändrar karaktär. Lunds kommun växer och det ställer krav på en välavvägd dimensionering av förskole- och skolenheter. Detta kan ses, inte minst, i kommunens samlade investeringsbehov för de kommande fyra fem åren. Detta, i kombination med större elevårskullar i de äldre klasserna, ny läroplan och ett delvis äldre fastighetsbestånd, ger oss en anledning till att göra en analys av lokalläget inom området.

24 4 2 Områdets avgränsning och påverkan från grannområden Centrum-Väster gränsar till skolområde Järnåkra-Klostergården i söder, Tuna- Mårtens Fälad i öster och Lerbäck-Stångby i nordväst. 3 Schematisk bild över de kommunala enheterna 2013/ Befintliga enheter inom Centrum Förskolor Totalt har området befintliga kommunala förskoleplatser beroende på om de följer målet med maximalt elva barn i åldern ett till två år respektive sexton barn i åldern tre till fem år eller om man har två barn fler per avdelning. Avdelningarna har 2,75 personal per avdelning. Förskolornas antal avdelningar redovisas i tabellen nedan. Inom området finns det enskilda förskolor med cirka 60 platser. Förskolans namn Antal avdelningar Kapacitet enligt mål Mål + 2 platser Östertull Grynmalaregården Tvärflöjten Prenneelvan Lönnen Enskilda förskolor 4* Summa avd. - platser * de cirka 60 platserna i fristående förskolor motsvarar ungefär fyra kommunala avdelningar.

25 5 Skolornas lokalkapacitet i sammanfattning Apelskolan årskurs F-5 (Montessori) Läsår 2015/16: Fyra klasser årskurs F-6 (cirka 86 elever). S:a 86 elever Rumstyp Antal/kapacitet Kommentar Klassrum 4 + paviljong Grupprum 2 + paviljong Allrum 2 Fritidshem använder samma lokaler som skolan Fritidsklubb - Samma som Vårfruskolan Musik/Drama, Bibliotek, Trä- och - Finns på Vårfruskolan metallslöjd, Textilslöjd, Hemkunskapssal, Idrott och omklädningsrum Personalrum, -arbetsrum 1 1 personalarbetsrum Expedition/administration 1 Elevvård - Finns på Vårfruskolan Vårfruskolan årskurs F-5 Läsår 2015/16: 8 klasser årskurs F-3 (cirka 210 elever), 6 klasser årskurs 4 6 (cirka 150 elever). S:a 360 elever Rumstyp Antal/kapacitet Kommentar Klassrum 9 Plus en på Pärlugglan, en på Ugglebo och två i paviljonger Grupprum 7 Plus två på Pärlugglan, tre på Ugglebo och sex i paviljonger Allrum/Basrum för fritids mm 5 Plus en på Pärlugglan och två på Ugglebo Fritidsklubb 3 I källaren, kultur & fritid Musik/Drama 1 Bibliotek 1 Verkstad/Ateljé 0 Plus en på Pärlugglan och en på Ugglebo Trä- och metallslöjd 1 Textilslöjd 1 Hemkunskapssal - Finns på Svaneskolan Idrott 1 2 omklädningsrum + ett till lärare Storkök 1 Mottagningskök Matsal 1 Personalrum, -arbetsrum 0 1 finns på Pärlugglan, 1 på Ugglebo och en i paviljong. Expedition/administration 3 Konferensrum 1 Elevvård 2 Vaktmästeri 1 Kopiering 1

26 6 5 Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar Skolområdet Centrum-Väster har en stor geografisk utbredning. Det planeras för en vidare förtätning i centrala Lund och lokalbehovet för skolområdet ökar i centrum. Tekniska förvaltningens projektlista Bostadsprojekt , med utblick mot 2019 (Dnr: TN 14/244) redovisar kommande bostadsprojekt inom skolområdet. Däremot råder det ett motsatt förhållande längst ut på Väster, där skolområdet idag har en viss lokalöverkapacitet. Det finns ett behov av att justera utnyttjandegraden av lokalerna inom skolområdet. Även integrationsfrågan är en stor utmaning för skolområdet. 6 Inventering av skol- och förskolebyggnader byggda Serviceförvaltningen har under senhösten 2013 presenterat en inventering av fastigheter byggda med konstruktionslösningar som har visat sig kunna orsaka problem med fukt och mögel. Anledningen till detta är att liknande problem upptäcktes i flera förskolor och skolor som nu är åtgärdade alternativt omlokaliserade till andra lokaler. Ett omfattande arbete med renovering alternativt rivning och nybyggnation har inletts för att säkerställa att inomhusmiljön i fastigheterna blir god. Lunds kommun har avsatt 460 miljoner under en sexårsperiod med start 2014 för att komma tillrätta med problemet. En prioriteringslista har tagits fram för de skadade husen som, bland annat, tar hänsyn till om det finns tillgång till lokaler för omlokaliseringar och huruvida de skadade husen har de kvaliteter som rättfärdigar en renovering eller inte. Om renoveringar är aktuella ska det också utredas vilka övriga insatser, till exempel energibesparing eller uppdatering till dagens standard ur pedagogisk synvinkel med mera, som i så fall kan bli aktuella.

27 7 7 Diagram med behov och kapacitet för förskola, skola årskurs F 3, årskurs 4 6 i Centrum Diagrammet visar att det för närvarande finns 196 platser (svart streck) alternativt 224 platser (rött streck). Detta beror på om man räknar med två platser fler per avdelning, utöver målsättningen maximalt elva barn i åldern ett till två år, respektive maximalt sexton barn i åldern tre till sex år med 2,75 personal per avdelning. Den streckade linjen visar på föreslagna förändringar. Nya Hardebergabanan byggs med totalt fyra nya avdelningar och det finns behov av ytterligare en förskola i Centrum. Diagrammet visar att det för närvarande finns kapacitet för 10 klasser (heldragen linje) men behovet av lokaler är större. Ht 2019 planeras en ny Flexibel enhet på Stenkrossen stå färdig för F-3 verksamhet. Apelskolan används i Alt 2 på sikt som en ren F-3 skola vilket motsvarar behovet. Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

28 8 Diagrammet visar att det för närvarande endast finns kapacitet för 8 hela klasser (heldragen linje) Den streckade linjen visar föreslagen förändring på Vårfruskolan, paviljongen på skolan tas bort. Årskurs F-3 lämnar Vårfruskolan för Stenkrossen och samtidigt Apelskolan blir F-3 skola. Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

29 9 8 Sammanfattning av behov Förändringar i befolkningsutvecklingen över tiden kräver successiv ombyggnad och utbyggnad av förskolor och skolor. Läroplanens krav på specialsalar och lärare med legitimation i sina olika undervisningsämnen, gör det svårt att driva skola för årskurs 4 6 med mindre än tre paralleller. Behov enligt prognosen 2015 med nuvarande efterfrågefaktor i sammanfattning läsår Förskola (pl) Åk F-3 Åk / / / / / I årskurs 1 9 antas att det behövs en särskolegrupp utöver det ordinarie klassantalet. 9 Säker skolväg Kartläggning och analys av de förändringar av skolväg som kan uppkomma om Vårfruskolan blir en 4-6 skola, Apelskolan F-3 skola och en ny skolenhet för F-3 tas i bruk på Stenkrossen. Urvalet för kartläggningen är de elever som började F-klass läsåren 14/15 och 15/16. Det är endast de elever som bor och har valt att gå i upptagningsområdets skolor som ingår. Då elever i åk 4-6 redan idag förflyttar sig mellan Apelskolan och Vårfruskolan utan eskort har ingen särskild kartläggning och analys gjorts för dessa elever. Kartläggningen har gjorts med hjälp av LundaMaTS kartläggningsverktyg skolvägar, för att identifiera osäkra passager och resejämföraren för att få ett grepp om avstånden. Kartläggning har inte gjorts för biltransporter till skolorna. För Apelsskolans F-klasselever görs jämförelse av skolvägens längd till Apelskolan med tänkt skola Stenkrossen och för Vårfruskolans F-klasselever görs jämförelse av skolvägens längd till både Apelskolan och tänkt skola Stenkrossen. I underlaget finns upptaget de osäkra passager som identifierats i bilaga 2,3 och 4. Södra Esplanaden är fartbegränsad till 30 km/tim från korsningen Östra Vallgatan till Mariagatan. Både Södra Esplanaden och Kastanjegatan har extra breda trottoarer. Det finns en bilfri allé i mitten av Södra Esplanaden. Det är passagerna över Södra Esplanaden och Kastanjevägen som kan vara osäkra. Båda dessa gator är bussvägar och väl trafikerade. Södra Esplanaden är att betrakta som säkrare. Här finns tydligt markerade övergångsställen vid alla gatukorsningar utom en och två av korsningarna är dessutom ljusreglerade. Kastanjegatans fartgräns är 50 km/tim och här saknas markerade övergångsställen men det finns en upphöjd passage där Hardebergaspåret passerar Kastanjegatan. Resultat Skolvägen ökar med i medeltal 200 m för eleverna på Apelskolan om de ska gå på Stenkrossen Skolvägen ökar med i medeltal 280 m för eleverna på Vårfruskolan om de ska gå på Stenkrossen Skolvägen ökar med i medeltal 85 m för eleverna på Vårfruskolan om de ska gå på Apelskolan

30 10 För Apelskolans elever skulle en flytt till Stenkrossen innebära att 2 elever får en osäkrare skolväg, d.v.s. de får passera en 50-sträcka utan markerade övergångsställen och 1 elev får passera samma gata men med en upphöjd passage. Majoriteten av Vårfruskolans elever bor norr om Södra Esplanden (59 av 70). En flytt till Stenkrossen skulle innebära att dessa elever får passera Södra Esplanaden på antingen trafikljusreglerat eller tydligt markerat övergångsställe på en 30-sträcka. 10 av dessa måste också passera Kastanjegatan. En flytt till Apelskolan innebär att även här måste 59 av 70 passera Södra Esplanaden men endast 1 elev Kastanjegatan. För mer detaljerad information hänvisas till bilagorna. 10 Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Förskolor och skolor planeras med en modern utformning och inbyggd flexibilitet. Pedagogiska krav kommer att kunna mötas på ett annat sätt än vad som är möjligt idag samtidigt som skolorna ges goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten effektivt när de är organiserade i större enheter. Det finns ett behov av en ny förskola med minst fyra avdelningar. Alternativ 1 I alternativ 1 används Apelskolans lokaler till förskoleverksamhet och behovet av utrymme till årskurs F-3 planeras rymmas inom Stenkrossen. F-3 verksamheten på Vårfruskolan flyttar in till en ny flexibel enhet på Stenkrossen med tolv klasser. Apelskolans lokaler görs om till förskola. Vårfruskolan används som årskurs 4 6 skola med tre paralleller.

31 11 Alternativ 2 I alternativ 2 föreslås Apelskolan övergå till enbart F-3 skola. En ny förskola och en ny F-3 skola planeras rymmas inom Stenkrossen. F-3 verksamheten på Vårfruskolan flyttar in till en ny flexibel enhet på Stenkrossen med åtta klasser. Apelskolans används som årskurs F-3 skola med fyra klasser. Vårfruskolan används som årskurs 4 6 skola med tre paralleller. Barn- och skolförvaltning Lunds stad förordar alternativ 2, vilket föreslås ange inriktningen för den fortsatta lokalplaneringen.

32 12 Bilaga 1 Tabeller med kapacitet i Centrum Underlag för förskola, skola årskurs F-3 och 4 6 Befolkning i området Befolkningssiffrorna avser prognos för den siste december angivet år. Första året anger faktiskt antal boende barn. År/ålder Beslutad / befintlig kapacitet Enhet Försk F Fr o m T o m Vårfruskolan 8 6 Apelskolan 2 2 Lönnen 2 Prenneelvan 1 Tvärflöjten 2 Grynmalaregården 4 Östertull 1 Enskilda förskolor 4 Ovanstående kapacitetsbeskrivning utgår från planerad användning ht 2015 Ännu ej beslutad kapacitet Enhet Försk F Fr o m T o m Ny förskola Hardebergabanan Stenkrossen F Vårfruskolan Apel F Ovanstående kapacitetsbeskrivning utgår från planerad användning ht 2015

33 13 Förskola Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Totalt Kapacitet beslutad Ej beslutad kapacitet Barn Barn Barn Barn Barn Barn Barn Avd 11/16 mål + 2 Avd 11/16 mål Underlag skola F-3 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Klass 6 F F-3 Accepterad överfyllnad 3% 3% 3% 3% Delningstal Behov Behov Behov Behov Behov Utnyttjad Ej besl EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlackSpecKapacitetkapacitetBrist kapacitet Klassfyllnad 2015: Klassfyllnad 2019: Elevantal per årskull. Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Födda ,2 66,2 67,2 69, ,2 58,2 58,2 59,2 61, ,4 69,4 69,4 70,4 72,4 75, ,4 76,4 76,4 77,4 78,4 80,4 82, ##### ##### ##### ##### ##### ##### 2013 ####

34 14 Underlag skola 4-6 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Klass Accepterad överfyllnad 3% 3% 3% Delningstal Utnyttjad Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Spec Kapacitetkapacitet Brist kapacitet Klassfyllnad 2015: Klassfyllnad 2019: Elevantal per årskull Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Ej besl Födda ,4 72,4 75,4 77, ,8 68,8 69,8 73,8 74, ,4 66,4 69,4 70,4 75,4 77, ,2 66,2 67,2 69,2 71,2 77,2 78, ,2 58,2 58,2 59,2 61,2 64,2 68,2 ####### ,4 69,4 69,4 70,4 72,4 75,4 77,4 ####### ,4 76,4 76,4 77,4 78,4 80,4 82,4 ####### ####### ####### #######

35 15 Bilaga 2 Skolvägsanalys elever på Apelskolan Elever Avstånd i m hem Apelskola Tid gång Tid cykel "farlighet" Avstånd i m hem Stenkross Tid gång Tid cykel "farlighet" B B A=30 km/tim trafikljus B B B=30km/tim övergångsställe B B C= 50km/tim trafikljus B B D=50km/tim övergångsställe B B E=30km/tim ej markerad övergång B B F=50km/tim ej markerad övergång B B A A A B F B B B B B B A A B B F E D E D E D Summa Ökning av 19 elever får en osäkrare väg, 1 får en lite osäkrare väg. För övriga 16 elever kan skolvägen bli lika säker Den totalt ökade sträckan blir 4100 meter, medelökning på 200 meter Den totalt ökade gångtiden blir 50 min, medelökning på 2,6 minuter

36 16 Bilaga 3 Skolvägsanalys elever på Vårfruskolan - Apelskolan Elever Avstånd i m hem Vårfru Tid gång Tid cykel "farlighet" Avstånd i m hem Apelskolan Tid gång Tid cykel "farlighet" B A=30 km/tim trafikljus A B=30km/tim övergångsställe B C= 50km/tim trafikljus B D=50km/tim övergångsställe B E=30km/tim ej markerad övergång B F=50km/tim ej markerad övergång B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B A A A B C C B B B B

37 B A A A A B B F A A A A A A A A A A B B B A A B B B B B B B B B B A Summa Ökar av 70 elever kommer att passera Södra Esplanaden eller Kastanjegatan För 10 elever kan skolvägen bli säkrare Den totalt ökade sträckan blir 5900 meter, medelökning på 85 meter Den totalt ökade gångtiden blir 70 min, medelökning på 1 minut

38 18 Bilaga 4 Skolvägsanalys elever på Vårfruskolan - Stenkrossen Elever Avstånd i m hem Vårfru Tid gång Tid cykel "farlighet" Avstånd i m hem Stenkross Tid gång Tid cykel "farlighet" B A=30 km/tim trafikljus B B=30km/tim övergångsställe B C= 50km/tim trafikljus B D=50km/tim övergångsställe B E=30km/tim ej markerad övergång B F=50km/tim ej markerad övergång B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B C C B B B B B

39 B B B B B B A F A F A D A D A D A D A F A F A F A F B B B;F B B B B B B B B B B B B B Summa Ökar av 70 elever komer att passera Södra Esplanaden och /eller Kastanjegatan För 1 elev kan skolvägen bli säkrare Den totalt ökade sträckan blir meter, medelökning på 280 meter Den totalt ökade gångtiden blir 252 min, medelökning på 3,6 minuter

40 20 Bilaga 5 Karta över förskolor och skolor i Centrum-Väster Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, Dnr. BSL 2015/0480: Barn- och skolnämnd Lunds stad, Skolkontoret Lunds kommun

41 CENTRUM - VÄSTER

42 CENTRUM - VÄSTER Yttranden: Vid remisstidens slut fanns 146 diarieförda inkomna handlingar varav ca 60 är remissvar Svaren listas 1. Personal 2. Kommunala nämnder och styrelser 3. Vårdnadshavare och elever (grupp eller enskilt)

43 CENTRUM - VÄSTER Vanligaste synpunkterna: Små förskolor förespråkas av föräldrarna Att byta skola vart tredje år upplevs som oroligt Fågelskolan önskar förbli F-9 skola Svaneskolans högstadium upplevs som för stor i planen ( med 5 paralleller) Apelskolan vill bevaras som skola men nuvarande pedagogik

44 CENTRUM Utmaningar i Centrum: Elevträngsel centralt F- 6 (Vårfruskolan+Apel) Små förskoleenheter centralt Förtätningar centralt (Galten, Hardebergabanan, Stenkrossen, Grynmalaren) Hantera 1424-området

45 1424-området CENTRUM

46 CENTRUM Alt 1 Bef. skola Prenneelvan 1 avd Lönnen 2 avd Grynmalaregården 4 avd (+buss) Tvärflöjten 2 avd Östertull 1 avd Apelskolan 4 avd Hardebergabanan 4 avd Bef. fsk Paviljong Flexibelenhet Föreslagen flytt Föreslagen förändring Alternativ 1 Stenkrossen åk F-3 (12kl) Vårfruskolan åk 4-6 (9kl)

47 CENTRUM Alt 2 Bef. skola Prenneelvan 1 avd Lönnen 2 avd Grynmalaregården 4 avd (+buss) Tvärflöjten 2 avd Östertull 1 avd Ny förskola 4 avd Hardebergabanan 4 avd Bef. fsk Paviljong Flexibelenhet Föreslagen flytt Föreslagen förändring Alternativ 2 Stenkrossen åk F-3 (8kl) Vårfruskolan åk 4-6 (9kl) Apelskolan åk F-3 (4kl)

48 CENTRUM Alt 2 Befolkningsprognos 2015 Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

49 CENTRUM Alt 2 Befolkningsprognos 2015 Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

50 CENTRUM Alt 2 Befolkningsprognos 2015 Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

51 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Barn- och skolnämnd Lunds stad Sammanträdesdatum Områdeslokalplan för Centrum/Väster , centrum del 1 - beslut om remissförfarande Dnr BSL 2015/0480 Sammanfattning Föreliggande områdeslokalplan är en remissversion som skickas ut till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna med flera, om deras synpunkter på de här föreslagna lokalförändringarna inom Centrum-Väster , Centrum del 1. Beslutsunderlag Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Centrum del 1, Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse, Bilaga 1, Sammanställning av inkomna remissvar med kommentarer ang. Områdeslokalplan för Centrum - Väster ,Dnr BSL 2014/0203, Yrkanden Lars Hansson (FP) yrkar att återremittera ärendet med uppdrag att komplettera områdeslokalplanen med en analys över konsekvenserna för barnen/elevernas skolväg. Elin Gustafsson (S) yrkar att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Elin Gustafssons förslag och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Omröstning begärs och ska genomföras. Nämnden enas om följande propositionsordning: Ja till Elin Gustafssons yrkande Nej till Lars Hanssons yrkande Omröstningen utfaller med sex röster för Elin Gustafssons yrkande: Yanira Difonis (MP), Mårten Spanne (S), Elin Gustafsson (S), Erik Hammarström (MP), Gösta Eklund (V) och Per-Arne Lundgren (S). Omröstningen utfaller med sju röster för Lars Hanssons yrkande: Lars Hansson (FP), Edith Escobar (M), Vera Johnsson (M), Nils Paulsson (FP), Simon Justerare Utdragsbestyrkande

52 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 2 Barn- och skolnämnd Lunds stad Sammanträdesdatum Årnes (C), Samuel Körner Lilja (KD) och Dragan Brankovic (SD). Nämnden beslutar således i enlighet med Lars Hanssons yrkande. Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att återremittera ärendet med uppdrag att komplettera områdeslokalplanen med en analys över konsekvenserna för barnen/elevernas skolväg. Beslut expedieras till: Skolområde Centrum-Väster Skolområde Lerbäck-Stångby Skolområde Järnåkra-Klostergården Skolområde Tuna-Mårtens Fälad Fackliga organisationer Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten Justerare Utdragsbestyrkande

53 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Områdeslokalplan för Centrum-Väster Centrum, del

54 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Områdets avgränsning och påverkan från grannområden 4 3. Schematisk bild över de kommunala enheterna 4 4. Befintliga enheter inom Centrum 4 5. Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar 6 6. Inventering av skol- och förskolebyggnader byggda Diagram med behov och kapacitet för 7 förskola, skola årskurs F-3, årskurs 4 6 i Centrum 8. Sammanfattning av behov 9 9. Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Schematisk bild över enheternas föreslagna förändringar (alternativ 1 och 2) 10 sid. Bilagor Bilaga 1: Tabeller med kapacitet i Centrum 11 Underlag för förskola, årskurs F-3 och 4 6 Bilaga 2: Karta över förskolor och skolor i Centrum-Väster 14

55 3 1 Inledning Barn- och skolförvaltningen i Lunds stad arbetar kontinuerligt med översyn av sitt lokalbestånd för att kunna erbjuda skolorna och förskolorna ändamålsenliga lokaler. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i detta arbete är funktionalitet utifrån pedagogiska krav och riktlinjer, liksom befolkningsutvecklingen, det geografiska läget och ekonomin. Tidsaspekten är absolut nödvändig. Det vill säga att lokalerna ska kunna tas i bruk när det faktiska behovet finns. Planeringen sker i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar så som Serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Kommunkontoret och Tekniska förvaltningen. I Lunds kommuns Skolplan 2009 står bland annat följande om den fysiska miljön: Skolan ska erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa Alla ska ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen Skolan ska erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppernas behov Lunds skolor ska vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö Kommunens officiella befolkningsprognos är det underlag som förvaltningen utgår ifrån i sin lokalplanering. Befolkningsprognosen omvandlas vidare till en elev- och barnprognos utifrån historisk nyttjandegrad inom området. I sista skedet görs bedömningar baserade på samlad erfarenhet kring elevunderlaget inom förvaltningen. Befolkningsprognosen visar förväntad utvecklingstendens, med utgångspunkt ifrån de för tillfället kända fakta och planer. Tillförlitligheten i befolkningsprognosen är bra i ett treårigt perspektiv för Lunds kommun som helhet, men för mindre områden och på längre sikt avtar tillförlitligheten. Detta i sin tur innebär att elevutvecklingen i ett visst område både kan bli långsammare eller snabbare än förväntat, om exempelvis bostadsbyggandet minskar/ökar eller ändrar karaktär. Lunds kommun växer och det ställer krav på en välavvägd dimensionering av förskole- och skolenheter. Detta kan ses, inte minst, i kommunens samlade investeringsbehov för de kommande fyra fem åren. Detta, i kombination med större elevårskullar i de äldre klasserna, ny läroplan och ett delvis äldre fastighetsbestånd, ger oss en anledning till att göra en analys av lokalläget inom området.

56 4 2 Områdets avgränsning och påverkan från grannområden Centrum-Väster gränsar till skolområde Järnåkra-Klostergården i söder, Tuna- Mårtens Fälad i öster och Lerbäck-Stångby i nordväst. 3 Schematisk bild över de kommunala enheterna 2013/ Befintliga enheter inom Centrum Förskolor Totalt har området befintliga kommunala förskoleplatser beroende på om de följer målet med maximalt elva barn i åldern ett till två år respektive sexton barn i åldern tre till fem år eller om man har två barn fler per avdelning. Avdelningarna har 2,75 personal per avdelning. Förskolornas antal avdelningar redovisas i tabellen nedan. Inom området finns det enskilda förskolor med cirka 60 platser. Förskolans namn Antal avdelningar Kapacitet enligt mål Mål + 2 platser Östertull Grynmalaregården Tvärflöjten Prenneelvan Lönnen Enskilda förskolor 4* Summa avd. - platser * de cirka 60 platserna i fristående förskolor motsvarar ungefär fyra kommunala avdelningar.

57 5 Skolornas lokalkapacitet i sammanfattning Apelskolan årskurs F-5 (Montessori) Läsår 2015/16: Fyra klasser årskurs F-6 (cirka 86 elever). S:a 86 elever Rumstyp Antal/kapacitet Kommentar Klassrum 4 + paviljong Grupprum 2 + paviljong Allrum 2 Fritidshem använder samma lokaler som skolan Fritidsklubb - Samma som Vårfruskolan Musik/Drama, Bibliotek, Trä- och - Finns på Vårfruskolan metallslöjd, Textilslöjd, Hemkunskapssal, Idrott och omklädningsrum Personalrum, -arbetsrum 1 1 personalarbetsrum Expedition/administration 1 Elevvård - Finns på Vårfruskolan Vårfruskolan årskurs F-5 Läsår 2015/16: 8 klasser årskurs F-3 (cirka 210 elever), 6 klasser årskurs 4 6 (cirka 150 elever). S:a 360 elever Rumstyp Antal/kapacitet Kommentar Klassrum 9 Plus en på Pärlugglan, en på Ugglebo och två i paviljonger Grupprum 7 Plus två på Pärlugglan, tre på Ugglebo och sex i paviljonger Allrum/Basrum för fritids mm 5 Plus en på Pärlugglan och två på Ugglebo Fritidsklubb 3 I källaren, kultur & fritid Musik/Drama 1 Bibliotek 1 Verkstad/Ateljé 0 Plus en på Pärlugglan och en på Ugglebo Trä- och metallslöjd 1 Textilslöjd 1 Hemkunskapssal - Finns på Svaneskolan Idrott 1 2 omklädningsrum + ett till lärare Storkök 1 Mottagningskök Matsal 1 Personalrum, -arbetsrum 0 1 finns på Pärlugglan, 1 på Ugglebo och en i paviljong. Expedition/administration 3 Konferensrum 1 Elevvård 2 Vaktmästeri 1 Kopiering 1

58 6 5 Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar Skolområdet Centrum-Väster har en stor geografisk utbredning. Det planeras för en vidare förtätning i centrala Lund och lokalbehovet för skolområdet ökar i centrum. Tekniska förvaltningens projektlista Bostadsprojekt , med utblick mot 2019 (Dnr: TN 14/244) redovisar kommande bostadsprojekt inom skolområdet. Däremot råder det ett motsatt förhållande längst ut på Väster, där skolområdet idag har en viss lokalöverkapacitet. Det finns ett behov av att justera utnyttjandegraden av lokalerna inom skolområdet. Även integrationsfrågan är en stor utmaning för skolområdet. 6 Inventering av skol- och förskolebyggnader byggda Serviceförvaltningen har under senhösten 2013 presenterat en inventering av fastigheter byggda med konstruktionslösningar som har visat sig kunna orsaka problem med fukt och mögel. Anledningen till detta är att liknande problem upptäcktes i flera förskolor och skolor som nu är åtgärdade alternativt omlokaliserade till andra lokaler. Ett omfattande arbete med renovering alternativt rivning och nybyggnation har inletts för att säkerställa att inomhusmiljön i fastigheterna blir god. Lunds kommun har avsatt 460 miljoner under en sexårsperiod med start 2014 för att komma tillrätta med problemet. En prioriteringslista har tagits fram för de skadade husen som, bland annat, tar hänsyn till om det finns tillgång till lokaler för omlokaliseringar och huruvida de skadade husen har de kvaliteter som rättfärdigar en renovering eller inte. Om renoveringar är aktuella ska det också utredas vilka övriga insatser, till exempel energibesparing eller uppdatering till dagens standard ur pedagogisk synvinkel med mera, som i så fall kan bli aktuella.

59 7 7 Diagram med behov och kapacitet för förskola, skola årskurs F 3, årskurs 4 6 i Centrum Diagrammet visar att det för närvarande finns 196 platser (svart streck) alternativt 224 platser (rött streck). Detta beror på om man räknar med två platser fler per avdelning, utöver målsättningen maximalt elva barn i åldern ett till två år, respektive maximalt sexton barn i åldern tre till sex år med 2,75 personal per avdelning. Den streckade linjen visar på föreslagna förändringar. Nya Hardebergabanan byggs med totalt fyra nya avdelningar och det finns behov av ytterligare en förskola i Centrum. Diagrammet visar att det för närvarande finns kapacitet för 10 klasser (heldragen linje) men behovet av lokaler är större. Ht 2019 planeras en ny Flexibel enhet på Stenkrossen stå färdig för F-3 verksamhet. Apelskolan används i Alt 2 på sikt som en ren F-3 skola vilket motsvarar behovet. Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

60 8 Diagrammet visar att det för närvarande endast finns kapacitet för 8 hela klasser (heldragen linje) Den streckade linjen visar föreslagen förändring på Vårfruskolan, paviljongen på skolan tas bort. Årskurs F-3 lämnar Vårfruskolan för Stenkrossen och samtidigt Apelskolan blir F-3 skola. Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Kapacitet enligt mål 11/ Utnyttjad kapacitet

61 9 8 Sammanfattning av behov Förändringar i befolkningsutvecklingen över tiden kräver successiv ombyggnad och utbyggnad av förskolor och skolor. Läroplanens krav på specialsalar och lärare med legitimation i sina olika undervisningsämnen, gör det svårt att driva skola för årskurs 4 6 med mindre än tre paralleller. Behov enligt prognosen 2015 med nuvarande efterfrågefaktor i sammanfattning läsår Förskola (pl) Åk F-3 Åk / / / / / I årskurs 1 9 antas att det behövs en särskolegrupp utöver det ordinarie klassantalet. 9 Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Förskolor och skolor planeras med en modern utformning och inbyggd flexibilitet. Pedagogiska krav kommer att kunna mötas på ett annat sätt än vad som är möjligt idag samtidigt som skolorna ges goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten effektivt när de är organiserade i större enheter. Det finns ett behov av en ny förskola med minst fyra avdelningar. I alternativ 1 används Apelskolans lokaler till förskoleverksamhet och behovet av utrymme till årskurs F-3 planeras rymmas inom Stenkrossen. I alternativ 2 föreslås Apelskolan övergå till enbart F-3 skola. En ny förskola och en ny F-3 skola planeras rymmas inom Stenkrossen.

62 10 9 Schematisk bild över enheternas föreslagna förändringar F-3 verksamheten på Vårfruskolan flyttar in till en ny flexibel enhet på Stenkrossen med tolv klasser. Apelskolans lokaler görs om till förskola. Vårfruskolan används som årskurs 4 6 skola med tre paralleller. F-3 verksamheten på Vårfruskolan flyttar in till en ny flexibel enhet på Stenkrossen med åtta klasser. Apelskolans används som årskurs F-3 skola med fyra klasser. Vårfruskolan används som årskurs 4 6 skola med tre paralleller. Barn- och skolförvaltning Lunds stad förordar alternativ 2, vilket föreslås ange inriktningen för den fortsatta lokalplaneringen.

63 11 Bilaga 1 Tabeller med kapacitet i Centrum Underlag för förskola, skola årskurs F-3 och 4 6 Befolkning i området Befolkningssiffrorna avser prognos för den siste december angivet år. Första året anger faktiskt antal boende barn. År/ålder Beslutad / befintlig kapacitet Enhet Försk F Fr o m T o m Vårfruskolan 8 6 Apelskolan 2 2 Lönnen 2 Prenneelvan 1 Tvärflöjten 2 Grynmalaregården 4 Östertull 1 Enskilda förskolor 4 Ovanstående kapacitetsbeskrivning utgår från planerad användning ht 2015 Ännu ej beslutad kapacitet Enhet Försk F Fr o m T o m Ny förskola Hardebergabanan Stenkrossen F Vårfruskolan Apel F Ovanstående kapacitetsbeskrivning utgår från planerad användning ht 2015

64 12 Förskola Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Totalt Kapacitet beslutad Ej beslutad kapacitet Barn Barn Barn Barn Barn Barn Barn Avd 11/16 mål + 2 Avd 11/16 mål Underlag skola F-3 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Klass 6 F F-3 Accepterad överfyllnad 3% 3% 3% 3% Delningstal Behov Behov Behov Behov Behov Utnyttjad Ej besl EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlack EleverKlasserSlackSpecKapacitetkapacitetBrist kapacitet Klassfyllnad 2015: Klassfyllnad 2019: Elevantal per årskull. Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Födda ,2 66,2 67,2 69, ,2 58,2 58,2 59,2 61, ,4 69,4 69,4 70,4 72,4 75, ,4 76,4 76,4 77,4 78,4 80,4 82, ##### ##### ##### ##### ##### ##### 2013 ####

65 13 Underlag skola 4-6 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Centrum - Väster Ålder Klass Accepterad överfyllnad 3% 3% 3% Delningstal Utnyttjad Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Spec Kapacitetkapacitet Brist kapacitet Klassfyllnad 2015: Klassfyllnad 2019: Elevantal per årskull Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Ej besl Födda ,4 72,4 75,4 77, ,8 68,8 69,8 73,8 74, ,4 66,4 69,4 70,4 75,4 77, ,2 66,2 67,2 69,2 71,2 77,2 78, ,2 58,2 58,2 59,2 61,2 64,2 68,2 ####### ,4 69,4 69,4 70,4 72,4 75,4 77,4 ####### ,4 76,4 76,4 77,4 78,4 80,4 82,4 ####### ####### ####### #######

66 14 Bilaga 2 Karta över förskolor och skolor i Centrum-Väster Områdeslokalplan för Centrum-Väster , Dnr. BSL 2015/0480: Barn- och skolnämnd Lunds stad, Skolkontoret Lunds kommun

67 Barn- och skolnämnd Lunds stad 1 (9) Skolkontoret Camilla Nilsson Camilla.nilsson4@lund.se Bilaga 1 till Dnr BSL 2015/0480 Sammanställning av inkomna remissvar med kommentarer ang. Områdeslokalplan för Centrum - Väster , Dnr BSL 2014/0203 Barn och skolnämnd Lunds stad har valt ett nytt sätt att arbeta med områdesplaner. De nya planerna ska förhoppningsvis fungera bättre som planeringsinstrument inte bara för nämnden, förvaltningen och verksamheterna, utan även för samarbetet med övriga nämnder och förvaltningar. Planen ska också fylla ett informativt syfte och ge brukare och personal lättillgänglig information om de långsiktiga planerna för området. Barn och skolnämnd Lunds stad beslutade att skicka förvaltningens förslag till Centrum - Väster på remiss. Yttranden Vid remisstidens slut fanns 146 diarieförda inkomna handlingar varav ca 60 är remissvar, Dnr: BSL 2014/0203, vilka sammanfattas nedan. Svaren kommer från 1. Personal 2. Kommunala nämnder och styrelser 3. Vårdnadshavare och elever (grupp eller enskilt) 1. Personal Skolområdeschefen för skolledningen i skolområdet Centrum - Väster, Lund Planens form, struktur, tydlighet och ändamålsenlighet Ett förtydligat syfte där de bakomliggande argumenten för förändring framgår på ett klarare sätt hade varit önskvärt. Det är svårt att förstå de diagram som presenteras i materialet. Det framgår inte tydligt på vilket sätt området kommer att växa kraftigt de närmaste åren. Processen för framtagande av planen Planens har tagits fram under stark tidspress vilket lett till att slutförslaget och förvaltningens rekommendation av tidsskäl inte fullt ut kunnat förankras i ledningsgruppen. Planens sakinnehåll Planen har mött starka reaktioner hos brukare från framför allt Palettskolan, men också i viss mån från Fågelskolan och Vårfruskolan/Apelskolan. Personalreaktionerna har varit starkast på Fågelskolan. Från förskolan har främst synpunkter kommit från föräldrar på Östertull som har uttryckt oro för förskolans Montessoriverksamhet. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 4 Arkivgatan LUND

68 (9) Under remissperioden inkom frågor från olika håll: Integrationsproblematik används som motivering till flera förändringar. Vad är underlaget till detta? Vilken problematik avses, och hur är den utredd? Pedagogisk analys: Har inverkan på barnens lärande analyserats? Flera av alternativen innebär att barn tvingas byta skola var tredje år. Psykosociala effekter: Har påverkan av att samla alla elever i ett visst åldersspann analyserats? Hur påverkas eleverna och möjligheten till lärande i den känsliga högstadieåldern av att samla alla högstadieelever på samma ställe? Slås mindre enheter i Centrum samman finns risken för att de pedagogiska specialinriktningarna försvinner. Inom vilka områden, förutom undervisningen, behöver eleverna på en stor högstadieskola stöd och stimulans? Möjlighet till rastaktiviteter, välfungerande skolbibliotek och andra liknande satsningar blir viktiga. Övriga synpunkter som bör belysas är att om Fågelskolans åk 7-9-verksamhet flyttar till annan skola måste även särskolans verksamhet för de äldre eleverna flytta med. Det innebär försämrade möjligheter till sammanhållna tjänster inom särskolan och ytterligare risk för obehöriga lärare inom särskolan för de äldre eleverna. En återstående utmaning är att hitta ett förslag som upplevs som attraktivt för föräldrar och som samtidigt kan skapa utrymme för skolor att ha ett större mått av elever med varierande bakgrund. En annan utmaning är att hitta en konstruktion som gör att Fågelskolans elever och personal kan tillskapas förutsättningar för att bedriva skolverksamhet på likvärdiga villkor. Dagens elevunderlag räcker inte för att generera tillräckliga intäkter. Två av Fågelskolans rektorer Planens form, struktur, tydlighet och ändamålsenlighet är inte tillräckligt tydlig och en känsla av hastverk genomsyrar den. Tolkningsmöjligheter gör det mycket svårt att informera vidare till brukare. Framtagandets ändamål är till stor del en ekonomisk fråga som överskuggar de pedagogiska aspekterna. Processen för framtagande av planen, upplever vi som mycket otydlig. Ledningen i området har fått information att detta skulle ske, men att kalla det för process är lite för mycket. Åsikter från oss blev verkningslösa och lämnades. Vi undrar även vad som menas med den sk Barnkonsekvensanalysen? Vad innebär den egentligen? Planens sakinnehåll. Fågelskolan är en skola som genomsyras av mångfald och integration. Vi anser att risken är stor att det goda integrationsarbete som finns ute på Väster kan förstöras eller göras mycket svårare. Det finns ett väl inarbetat integrationsarbete på skolan med både särskola och resursskola. Att lägga ner en skola där alla specialsalar redan finns för elever i åk 7-9 är besynnerligt. Att istället skapa en så pass stor högstadieskola på Svaneskolan medför stora risker att skapa problem istället. En konsekvens som inte tas upp och analyseras som risk är att de ca 90 eleverna från Palettskolan, som skulle ha sin eventuella mellanstadieskolgång på Fågelskolan, eventuellt väljer att inte gå på Fågelskolan. Friskolor som alternativ till dessa elever känns mer realistiska. Dessutom känns tanken att eleverna behöver byta skola tre gånger på sex år som mycket underlig och ogenomtänkt. Personalen på Tvärflöjten framhåller vikten av att låta musikprofilen leva kvar även om man byter lokaler. Kommentarer Förvaltningen instämmer i stort med synpunkterna från skolledningen i skolområdet Centrum Väster.

69 (9) Förvaltningen har förutom fokus på barnens bästa och måluppfyllelse i kärnverksamheten också kommunnytta och lokaloptimering som styrande parametrar. Förslaget som förvaltningen förespråkar speglas i en kommungemensam investeringsram och kommer vara underlag för den gemensamma planen för skolområdets utveckling i fortsatta utvecklingen av Ett Lund. 2. Kommunala nämnder och styrelser Socialförvaltningen tackar för erbjudandet men kommer inte att svara på remissen. Barn- och skolnämnd Lund Öster har inte haft något att erinra Svar har inkommit från lärarfacken och fem berörda nämnder. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Lokalförening: Fågelskolans högstadium ska vara kvar Vi vill att högstadiedelen på Fågelskolan ska vara kvar. Palettskolans elever är välkomna hit från år 4-9 för att de ska slippa byta skola flera gånger. Befintliga lokaler räcker för detta. En flytt av högstadiet till Svaneskolan skulle innebära ett väldigt stort högstadium, vilket inte gagnar elevernas trygghet. På Fågelskolan har vi ingen integrationsproblematik. Fågelskolans åk 7-9 har högre inflyttning än utflyttning. Fågelskolan har en musikprofil och dessutom olika pågående projekt och dessa kan försvinna. Personalen på Fågelskolan vill genom lärarförbunden belysa en del av vad man går miste om när man lägger ner åk 7-9 på Fågelskolan. Lärarförbundet i Lund Planens form, struktur, tydlighet och ändamålsenlighet Det är svårt att tyda diagram och tillhörande text. Det är svårt att överblicka skolorna rent lokalmässigt gällande grupprums placering i förhållande till möjlighet att nyttja dessa. Dessutom är det svårt att utläsa om det finns tillräckligt antal lärararbetsplatser. En översiktskarta saknas. Processen för framtagandeav planen Lärarförbundet ifrågasätter om de fått vara delaktiga Planens sakinnehåll Var finns valfriheten när de små enheterna försvinner? Kommer det finnas möjlighet till olika pedagogiska inriktningar? Avstånden mellan enheterna blir långa, åk F-9 perspektivet försvinner. Den politiska viljeinriktningen kring mindre barngrupper har inte beaktats, de blir större. I de fem remissyttrandena från nämnderna trycker samtliga på behovet av att stärka samarbete och samverkan. Kultur-och fritidsnämnden: Dnr KU 2014/0553, förvaltningens tjänsteskrivelse Synpunkter Kultur-och fritidsförvaltningen instämmer med Barn- och skolförvaltning Lunds stad om redovisade parametrar i arbetet med översyn av skolans lokalbestånd. Detta ställer höga krav på samverkan/samsyn/samplanering av verksamhet i idrottsanläggningar, fritidsklubbar, öppen fritidsverksamhet samt användning av lokaler och utomhusanläggningar för skola och fritidsändamål.

70 (9) Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att området saknar en idrottshall 20m x 40m med fulla mått och två salspositioner samt att Svaneskolans idrottslokaler redan idag är otillräckliga och behöver kompletteras om skolan ska ta emot dubbelt så många elever. När det gäller fritidsklubbar/fritidshem åk 4-6 är det viktigt att Barn- och skolförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen har ett helhetsgrepp på fritidsklubbsverksamheten. Fritidsklubbsverksamheten i Folkparken har inte kommenterats. Lokaler bör utformas för att kunna användas som mötesplatser efter skoltid samt under helger för barn, ungdomar och vuxna. Kultur- och fritidsförvaltningen påtalar också behov av att skapa attraktiva utemiljöer med markytor för fysisk rörlighet för såväl skola, föreningsliv och för boende i området. Servicenämnden: 77, Dnr SN 2014/0144, serviceförvaltningens tjänsteskrivelse Synpunkter Lokalplaneringen sker idag i form av ett samarbete mellan Serviceförvaltningen, Barn- och skolförvaltningarna samt Kommunkontoret. Ett nära och väl fungerande samarbete i lokalgruppen utgör grunden för kommunens lokalförsörjning avseende skollokaler. Serviceförvaltningens uppfattning är att samarbetet fungerar väl, och att det finns goda möjligheter att ytterligare fördjupa det. Det är viktigt att rollerna är tydliga och att kommunikationen är god och att förvaltningen får information om alla ändringar som görs i planen. Det finns risk för att områdesplaner som innehåller den typ av föreslagna lösningar som de nu remitterade planerna gör uppfattas som beställning snarare än förslag eller önskemål. Serviceförvaltningen vill till sist lämna följande allmänna synpunkter avseende lokalplaneringen. Det är av vikt att i planeringen ha i åminnelse att befintliga paviljonger successivt ska avvecklas. Vidare finns det skäl att ånyo resa frågan om att förutsättningarna bör utredas för att skapa en reservanläggning att kunna utnyttja vid evakueringar. Dessutom finns skäl att framhålla vikten av att kommunen fortsätter att arbeta aktivt i detaljplaneprocessen med att i god tid tillgodose behovet av skoltomter i nya områden. Det skall återigen betonas att för Servicenämndens behov är det tillräckligt att erhålla områdeslokalplaner för information istället för yttrande. Byggnadsnämnden: 191, Dnr BN 2014/0323, Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Synpunkter Byggnadsnämnden var inte enig i beslutet att översända stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, reservation finns från S, MP och V utifrån S yrkande Minskade klasstorlekar för åk F-3. Minskade klasstorlekar kan innebära ett behov av fler förskoleavdelningar och fler skolklasser. En bred majoritet av partierna i Sveriges riksdag har utlovat satsningar på minskade klasstorlekar för årskurserna F-3. Detta kommer att innebära ett behov av fler skolklasser och områdesplanen bör därför uppdateras utifrån dessa förändringar. Det finns också en protokollsanteckning från M som Fp och C instämmer i Vi anser att förvaltningens svar är tillräckligt. Om ökade behov av skollokaler uppkommer utgår vi från att det initieras av BSNLunds stad och inte av Byggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden: Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Synpunkter Områdesplanen har ett förhållandevis kort tidsperspektiv. Eftersom skola och förskola är viktiga planeringsfaktorer för stadsutvecklingen som helhet finns behov av samarbete kring en övergripande mer långsiktig plan också. Förordar en smidigare process och att endast förslag till revidering av övergripande skolplan nämndsbehandlas. Stadsbyggnadskontoret ställer sig något frågande till om tillräcklig friyta erhålles.

71 (9) Gråsparvsskolan ligger mycket nära en öppen elledning och därför bör placering av ny förskola där utredas ytterligare. För att kunna integrera förskolor i bostadsprojekt är det viktigt att enheterna inte blir för stora. Förslaget med fyra avdelningar i kvarteret Hardebergabanan är en övre gräns. Stadsbyggnadskontoret menar att det är nödvändigt att söka lösningar på barnens utemiljöer som även ger förutsättningar för bostädernas gårdsmiljöer och att avvägningar mellan dessa intressen kommer att krävas. Tekniska nämnden: 156, Dnr TN 2014/0442,Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Synpunkter Tekniska förvaltningen har inget att erinra på områdeslokalplanen utan vill endast betona att byggstarter i Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet ska betraktas som bedömningar och inte några absoluta sanningar eftersom de påverkas av konjunktur, överklaganden mm. Sammantaget välkomnar förvaltningen områdeslokalplanskonceptet eftersom det tidigt indikerar eventuella behov. Dock är det viktigt att samarbetet mellan förvaltningarna även fortsättningsvis utvecklas och att behoven preciseras i takt med planering av respektive område eftersom utbyggnadstakt och antal boende/bostäder är synnerligen svårbedömt i tidigt skede. Kommentarer Förvaltningen instämmer avseende synpunkter om en god kommunikation och belyser behovet av en smidigare process samt en önskan om en tidigare diskussion vid förstudie och planerade förtätningsprojekt. Förvaltningen har förutom fokus på barnens bästa och måluppfyllelse i kärnverksamheten också kommunnytta och lokaloptimering som styrande parametrar. Förslaget som förvaltningen förespråkar speglas i en kommungemensam investeringsram och kommer vara underlag för den gemensamma planen för skolområdets utveckling i fortsatta utvecklingen av Ett Lund. 3. Föräldrar och elever Elevråden på Palettskolan och Fågelskolan har lämnat remissvar. Det har inkommit remissvar från större eller mindre föräldragrupper på Palettskolan, Fågelskolan, Vårfruskolan, Apelskolan och Östertull. Till dessa läggs ytterligare ca 40 svar från enskilda föräldrar eller föräldrapar. Mest frekvent är svaren från Apelskolans föräldrar. Elevråd Palettskolan åk 1-6 Elevrådet ser positivt på en del saker: en större gympasal, möta nya människor och möjligheten att få fler vänner. Palettskolan är en liten skola och det är bra. Det är en god stämning och bra kompisskap mellan elever i alla åldrar på Palettskolan. Flyttar vi så flyttar vi från våra vänner som är yngre. Det är tryggt att ha sina syskon på samma skola. 3 flyttar/byte av skola under grundskoletiden är inte bra. Här är en fin utemiljö på Palettskolan med lekplatser och Ko-ängen. Det finns ingen bra lekplats och gräs och träd på Fågelskolan. Om vi flyttar kan vi inte gå på Fritidsklubben Akvarellen. Elevrådet uttrycker oro för sämre kunskapsutveckling vid täta lärarbyten (3 skolor på 9 år) och att klasserna kommer att splittras. Vidare finns en oro för ökad mobbning när man flyttar till ny skola och att det blir ett för stort högstadium på Svaneskolan med större risk för otrygghet.

72 (9) Skolvägen blir längre för många och den blir också farligare, med fler större vägar kommer att korsa. Fågelskolan åk 4-6 Vi tycker inte att det är bra att åk 7-9 på Fågelskolan ska flytta till Svaneskolan. Det kommer bli stökigt med hela mellanstadiet på Fågelskolan. Fågelskolan åk 7-9 Vi tycker inte att det är en bra ide att Fågelskolan åk 4-6 skall flytta till Svaneskolan åk 7-9 eftersom det blir längre skolväg och risken för otrygghet ökar. Möjligheten till Fågelskolans profilering försvinner och gemenskapen blir mindre. Föräldragrupper Palettskolan (130 underskrifter) Remissvaret gäller förslaget som helhet och inte bara det som rör Palettskolan. Remissvaret vilar på grunden att BSN vid ett möte med föräldragruppen lovat att nuvarande förslag ska återtas och ett nytt förslag kommer att utarbetas. Svaret är huvudsakligen fokuserat på skolverksamheten åk F-9 och inte på förskolorna. Allmänt om remissen: Förslaget till områdesplan förefaller i huvudsak ha tagits fram för att möta ett behov med huvudsakligen befintliga lokaler, samt en önskan om att lösa ett integrationsproblem. Det senare definieras aldrig i förslaget och det är oklart vilken integrations som avses. De två alternativen 1 och 2 är inte tillräckliga; det framstår som att alternativ 1 inte är genomtänkt och förkastas för att argumentera för alternativ 2. Tidpunkten för utskicket av remissen är anmärkningsvärd då den skickas ut några dagar efter skolavslutningen. För övrigt anser vi att förslaget är undermåligt då det på flera punkter helt saknar analys: Pedagogisk konsekvens: Åldersintegrationen går förlorad då elever i samma åldrar centraliseras. Fungerande fadderverksamhet försvinner liksom tryggheten att ha äldre syskon på samma skola. Att få halverat antal år på en och samma skola innebär att möjligheten att påverka, ta ansvar och vara delaktig försvåras. Utemiljön på Palettskolan är anpassad till åk F-6 och inte åk F-3 Ekonomisk analys, kostnader för de olika förslagen: Ekonomisk analys är i stort sett omöjligt att göra med underlagen i remissförslaget, då konkreta ekonomiska underlag eller analys helt saknas. Vid genomgång av de olika alternativen finns inte någon uppenbar ekonomisk skillnad mellan dem. De stora kostnaderna måste rimligen bestå i att bygga helt nya skolor såsom t.ex. Stenkrossen. Palettskolan blir starkt underutnyttjad då det saknas underlag för tvåparallellig åk F-3- verksamhet i området. Svaneskolan blir en väldigt stor skola med konsekvenser kring pedagogik och studiesocial miljö. Fågelskolans åk F-3 blir i båda alternativen överfull. Palettskolan behöver byggas om för att kunna bedriva undervisning för åk 4-6. Det är framförallt NO-salar som saknas. Konsekvens ur social och välmåendeperspektiv: Ett ökat avstånd mellan hem och skola gör att föräldrar och barn får ett mindre engagemang och kännedom om skolan och dess elever. Det kan i förlängningen leda till ökad mobbning, vandalisering och otrygghet i skolmiljön. Miljö och trafikkonsekvenser, närhet till skolan: När man flyttar skolverksamheten från den geografiskt närmsta skolan blir skolvägen längre. Alt 2 ger en 40% längre väg. Ett ökat avstånd till skolan har många konsekvenser och vi listar några här:

73 (9) Det ökade avståndet till skolan i alternativ 2 kommer sannolikt att leda till trafik-, miljö- och säkerhetsproblem vid skolorna. Trollebergsvägen är starkt trafikerad under rusningstrafik och det blir en klar risk för ökade trafikolyckor med barn inblandade om Palettskolans åk 4-6 elever skall korsa denna dagligen för att ta sig till Fågelskolan. Konsekvenser för fritidsverksamheten: Fritidsklubbarna är inte omnämnda. Östertulls Montessori förskola Föräldragruppen (22 underskrifter) ifrågasätter remissförslaget i sig. Det är oöverskådligt, saknar tydliga problemformuleringar och konsekvensanalyser. Ser inte att det har ett tydligt barnperspektiv och är framtaget utan samtal med berörda. Förslaget har en respektlös dålig framförhållning i samband med utlysning och begäran om remissvar. Östertulls Montessori förskola fungerar mycket bra, både i pedagogernas arbete med barnen och i samarbetet med vårdnadshavare. Lokalerna är väl inarbetade och möblerade för att stimulera lärande. Förskolan är dessutom fint fri från bilar och annan trafik. Föräldrarna känner stark oro för eventuella verkställande som riskerar att slå sönder välfungerande verksamheter med engagerade pedagoger. Föräldrarna kräver att Lunds kommun: bevarar de små enheterna, där det finns nära och personliga kontakter mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare. behåller mindre förskolor där varje barn blir synligt och där det skapas större lugn och trygghet, en grundförutsättning för den pedagogiska verksamheten. bibehåller den pedagogiska mångfalden, som kan leva upp till alla barns likavärde och olika behov. aktivt stödjer åldersintegrerad förskoleverksamhet. respekterar Montessoriverksamheten som pedagogerna byggt upp och som de fortsätter vidareutbilda sig inom. inför ett eventuellt framtida nytt remissförslag bjuder in till dialog, samtal, möten för att tillvarata vårdnadshavares, barns och pedagogers perspektiv. Vårfruskolan Föräldragruppen (9 föräldrar m.fl) förordar att Vårfruskolan ska fortsätta vara en åk F-6 skola. Det innebär färre byten, möjlighet för syskon att vara på samma skola. Om det inte går är alternativ 2 bättre förutom att man motsätter sig att Apelskolan blir en förskola. Apelskolans lokaler är utmärkta för skolverksamhet men olämpliga som förskola. Det är direkt olämpligt att bedriva småbarnsverksamhet i en byggnad av den typen med två våningar som förbinds av en stentrappa. Föräldragruppen motsätter sig absolut att eleverna ska gå till Svaneskolan fr.o.m. åk 4 utifrån dålig skolväg och försämrad miljö. Blir beslutet en ny skola på Stenkrossen förutsätter gruppen att den nya skolan har alla funktioner så att eleverna inte behöver transportera sig till en annan skola för vissa lektioner och samt att anpassningar görs av trafikmiljön. Apelskolan En föräldragrupp (8 st) har lämnat in gemensamt remissvar. De framför att det är en dålig ide att avveckla en väl fungerande åk F-6 skola som präglas av arbetsro trivsel, individuell inlärning och kommunal Montessoripedagogik. De poängterar vikten av att bevara små fungerande enheter. Apelskolans lokaler lämpar sig inte för en förskola, flera våningar och höga stentrappor. Att göra Svaneskolan till en jättestor högstadieskola ifrågasätts bl.a. utifrån frågeställningen. kan detta underlätta integrationen? Föräldragruppen instämmer inte i Barnkonsekvensanalysen utan menar att för de flesta familjer innebär förslaget ett större avstånd till skolan och att större skolor blir en sämre utformad utbildningsmiljö.

74 (9) Sammanfattning av enskilda föräldrars svar 3 svar är av allmän karaktär, 10 svar kommer från 3 olika förskolor och 35 svar från skolor varav 20 kommer från föräldrar på Apelskolan. Områdesplanen är svår att begripa med många siffror. De allmänna svaren framhåller vikten av att bevara små förskolor enheter utifrån det mindre barnets behov av mindre miljöer för trygghet och närhet. Stora enheter medför större infektionsrisk. I förslaget försvinner förskolorna i centrala Lund samtidigt som befolkningen ökar där. För skolans del är man kritisk till att det blir många skolbyten och längre och farligare skolvägar. Förskolorna Förskolans föräldrar framhåller att förslaget utgår från ett ekonomiskt perspektiv och effektivitetsvinster och ser inte till barnens behov. På en stor förskola blir det många vuxna, stora ytor och många barn. Skapa inte stora förskolor istället för de små som finns. Det är slöseri med lokaler och resurser att ändra på något som redan fungerar utmärkt och det skulle bli sämre för både barn, föräldrar och personal. Små enheter ger en pedagogisk mångfald och ökar möjligheten till individualisering utifrån behov. Skolorna Fågelskolan Av svaren från föräldrar är två positiva till att flytta åk 7-9 till Svaneskolan. Vi tycker att förslaget med mellanstadium på Fågelskolan och högstadium på Svaneskolan är mycket bra, av flera olika anledningar. Det är positivt och stimulerande för de äldre eleverna att byta miljö och lära känna fler ungdomar. Det finns gång och cykelvägar som gör att äldre elever bör kunna ta sig trafiktryggt till Svaneskolan. Övervägande delen av svaren är negativa till en flytt. De framför samtliga vinsten av att ha en sammanhållen åk F-9 skola. Det finns ingen definition av den påtalade integrationsproblematiken. Fågelskolan är idag en mycket väl fungerande skola med stor mångfald och här finns inga integrationssvårigheter. Varför bryta upp detta? Resursslöseri med att inte ta tillvara de specialsalar för åk 7-9 som redan finns. Avsaknad av konsekvensanalys för grundsärskolan åk 1-9 på Fågelskolan. Vart ska den flytta? Genomgående är här avsaknad av risk- och konsekvensanalys. Ekonomi och effektivitet sätts före barn/elevperspektivet. I förslagen finns heller ingen skrivning kring hur man kan bevara fungerande profilering. Det är inte rimligt att byta skola 3 ggr på 9 år. Närhetsprincipen är åsidosatt, skolvägarna blir längre och farligare och ett jättehögstadium kan skapa nya konflikter och en svårighet att skapa trygg arbetsmiljö. En av de stora kvaliteterna med Fågelskolan är att det är en skola där man kan gå från förskoleklass hela vägen upp till årskurs 9. Skolan arbetar aktivt med att skapa bryggor mellan elever i olika åldrar. En annan positiv sak med skolan är den stora mångfalden av elever, både vad gäller kultur och nationalitet och socioekonomisk bakgrund. Till mångfalden hör också särskoleklasserna, som sedan länge är en naturlig del av skolan. Vårfruskolan Föräldrarna framhåller avsaknaden av barnperspektivet i planen och vikten av att inte lägga ner väl fungerande lärmiljöer. Bygg gärna nytt när det behövs men sluta flytta runt i det som fungerar Apelskolan Föräldrarna är starkt kritiska till förslaget. Föräldrarna framhåller avsaknaden av analys av förslagets inverkan på den pedagogiska verksamheten. Apelskolan är en liten väl fungerande trygg skola med Montessoripedagogik. Detta måste bevaras. Föräldrarna framhåller att lokalerna är väl avpassade och anpassade till

75 (9) skolverksamhet men inte för förskoleverksamheter. Det finns inga ekonomiska incitament för att lägga ner Apelskolan, snarare tvärt om. Argumenterar för att inte slå sönder fungerande verksamheter för att skapa större med de problem som det kan innebära samt att det blir betydligt längre och farligare väg till skolan. Förslaget har inte definierat eller förklarat vad som menas med integrationsproblematik eller flexibel skola. Barnkonsekvensanalys saknas. Handläggningstid har varit kort och informationen bristfällig. Kommentarer Förvaltningen har förutom fokus på barnens bästa och måluppfyllelse i kärnverksamheten också kommunnytta och lokaloptimering som styrande parametrar. Förslaget som förvaltningen förespråkar speglas i en kommungemensam investeringsram och kommer vara underlag för den gemensamma planen för skolområdets utveckling i fortsatta utvecklingen av Ett Lund.

76 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Skolkontoret Camilla Nilsson Camilla.nilsson4@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Områdeslokalplan för Norra Fäladen , slutversion, Dnr BSL 2013/0464 Sammanfattning Föreliggande områdeslokalplan är en slutversion som skickas ut på remiss till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna, med flera, om deras synpunkter på de föreslagna lokalförändringarna inom Norra Fäladen. Beslutsunderlag Områdeslokalplan för Norra Fäladen , slutversion, Dnr BSL 2013/0464 dat inkl bil. + barnchecklista (denna skrivelse) Områdeskolanplan för Norra Fäladen Ärende Tidigare år gjorde Barn- och skolförvaltning Lunds stad en samlad lokalplan för alla sina skolområden. Framöver är tanken att staden ska delas in i ett antal områden som inte alltid kommer att följa skolområdesindelningen som den ser ut idag, eftersom angränsande områden, i viss mån, påverkar skolområdets behov och kapacitet. Inom respektive område kommer förvaltningen att göra en fördjupad områdeslokalplan. Skolområdena har inverkan på varandra eftersom boendeadress och val av förskoleeller skolenhet inte alltid överensstämmer. För Norra Fäladens del handlar det bland annat om att se vilken inverkan området Lerbäck Stångby har på lokalkapacitet och dimensionering av förskolor och skolor. Områdeslokalplan för Norra Fäladen innehåller bland annat följande delar: - kartbilder med områdenas avgränsning och enheterna angivna med namn - befintliga enheternas nuvarande kapacitet - beskrivning av områdets särskilda förutsättningar - diagram med behov och kapacitet för förskola respektive skola åk F-3, åk 4 6 och åk förvaltningens förslag till lösning Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

77 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Slutförslaget för områdeslokalplanen innebär följande: Svenshögsskolan kommer användas till åk 4-6. Då åk F-3 lämnar Svenshögsskolan finns behov av kök-, utemiljö- och lokalanpassning för att möta behovet av ändamålsenliga lokaler. Åk F-3 som idag går på Svenshögsskolan flyttas, under tiden den ny flexibla enheten byggs, till paviljonger på tomten Sagostunden 1 vilken är förskolan Sagostundens fd. tomt. Lovisaskolans elever i åk 4-6 flyttar till Svenshögskolan när den är utbyggd. Lovisaskolan lämnas som skola och byggs om och till som en ny förskola med tillagningskök. När förskolan står färdig kommer den inrymma Rida Ranka och Backens fsk. En ny idrottshall och ett estethus planeras invid Svenshögsskolans tomt. En ny flexibel enhet, med tillagningskök och plats för 6 avd förskola och två paralleller åk F-3, byggs på Kämnärsrätten där fyrklöver husen står idag. Lokalanpassning av Fäladsgården till 7-9skola. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är inte applicerbar på ärendet. Se bifogade barnchecklista Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att fastställa områdeslokalplanen enligt tjänsteskrivelsen. att uppdra åt förvaltningen att presenteras och göra områdeslokalplanen tillgänglig via berörda skolors och förskolors webbsidor.

78 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Nilsson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Fackliga organisationer Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

79 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Områdeslokalplan för Norra Fäladen , Dnr BSL 2013/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Norra Fäladen redovisar förslag till lösning för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom området. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Eleverna på berörda skolor har fått möjlighet att komma med synpunkter på Områdeslokalplan för Norra Fäladen när den skickades ut på remiss. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter

80 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Områdeslokalplan för Norra Fäladen Datum: , remissversion

81 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Områdets avgränsning och påverkan från grannområden 4 3. Schematisk bild över enheternas nuvarande användning 4 4. Befintliga enheter med aktuell lokalkapacitet 5 5. Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar 9 6. Diagram med behov och kapacitet för förskola, 10 skola åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 (Alt. 1 och 2) 7. Sammanfattning av behov Alternativa lösningar med konsekvensbeskrivning Tabell med förändring enligt förslagen i respektive alternativ Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Inventering av fastigheter byggda , skol- 20 och förskolebyggnader sid. Bilagor: Bil. 1 Tabeller med kapacitet och underlag för förskola, skola åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 Bil. 2 Karta över förskolor och skolor i närområdet och med avgränsningar mot andra skolområden

82 3 1. Inledning Barn- och skolförvaltning Lunds stad arbetar kontinuerligt med översyn av sitt lokalbestånd i syfte att kunna erbjuda skolorna och förskolorna ändamålsenliga lokaler. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i detta arbete är funktionalitet utifrån pedagogiska krav och riktlinjer, det geografiska läget och ekonomi. Tidsaspekten är absolut nödvändig, dvs. lokalerna skall kunna tas i bruk när det faktiska behovet föreligger. Planeringen sker i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar så som Serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Kommunkontoret och Tekniska förvaltningen. I Lunds kommuns Skolplan 2009 står bland annat följande om den fysiska miljön: - Skolan skall erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa - Alla skall ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen - Skolan skall erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppernas behov - Lunds skolor skall vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever - Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer skall utformas så att de ger en god lärandemiljö Kommunens officiella befolkningsprognos är det underlag som förvaltningen utgår ifrån i sin lokalplanering. Befolkningsprognosen omvandlas vidare till en elev- och barnprognos utifrån historisk nyttjandegrad inom området. I sista skedet görs bedömningar baserade på samlad erfarenhet kring elevunderlaget inom förvaltningen. Lunds kommun befinner sig i ett expansionsskede vilket ställer krav på en välavvägd dimensionering av skol- och förskoleneheter. Detta kan ses inte minst i kommunens samlade investeringsbehov för de kommande 4-5 åren. Denna lokalplan berör ett område som inte kännetecknas av så stor exploateringsgrad utan snarare genomgår en generationsväxling 1 vilket i kombination med större elevårskullar, ny läroplan, äldre fastighetsbestånd och viss förtätning föranleder en analys av lokalläget inom området. Framöver skall skolorna arbeta mera stadieindelat än tidigare med åk 2 F-3, åk 4-6 och åk 7-9. Lärarutbildningen är också anpassat för att möta denna uppdelning. Nya krav på brandsäkerhet, tillgänglighet, inneklimat med mera gör att skolorna måste rustas upp kontinuerligt för betydande summor. Läroplanens krav på specialsalar och lärare med legitimation i sina olika undervisningsämnen gör det svårt att driva skola för åk 4-9 med mindre än 3 paralleller i klasser. Norr om Norra Fäladen ligger Stångby som är ett utbyggnadsområde vilket kan innebära både kortsiktig och långsiktig inverkan på Norra Fäladen och dess lokalstruktur. Rent organisatoriskt hör Stångby ihop med Lerbäck vilket innebär en omsesidig möjlig påverkan för dessa båda områden. Målet med denna lokalplan är att peka på alternativa lösningar inom lokalbeståndet på Norra Fäladen med deras för- och nackdelar och inte minst att bjuda in till en bred dialog kring framtida försörjning med förskolor och skolor inom området. 1 Generationsväxling kallas det när befolkningen som flyttade in i ett större bostadsområde var unga barnfamiljer som efter år när barnen flyttat och föräldrarna också flyttar därifrån lämnar plats åt nya unga barnfamiljer. 2 Åk = årskurs till exempel åk F-3 där F står för förskoleklass dvs. sexårsverksamhet till skillnad från förskola för barn i åldern 1-5(6) år som ofta kallas dagis

83 4 2. Områdets avgränsning och påverkan från grannområden I den bifogade kartan (bilaga 2) över Norra Fäladen visas vilka förskolor och skolor som finns och var de större bostadsområdena ligger. Norra Fäladen har en tydlig geografisk avgränsning. I öster finns motorvägen (E22), i söder Norra Ringen och i väster finns järnvägen som en gräns. Norra delen av området ansluter till åkermark. Den administrativa och organisatoriska gränsen i söder sträcker sig över Norra Ringen och omfattar även området ner till Baravägen och Getingevägen. Svenshögsvägen delar av området och uppfattas ibland som en barriär när det kommer till val av förskola och skola. Inom Norra Fäladen finns förnärvarande inga större utbyggnadsområden. Istället sker det förtätning inom befintliga beståndet. Norra Fäladen är idag delvis omringat av skolområde Centrum-Torn där Lerbäck och Stångby ingår. Den planerade utbyggnaden som sker i Stångby gör det angeläget att titta på hur Norra Fäladens lokalkapacitet kan komma att påverkas. Idag är intaget av elever från andra områden relativt litet. Ca 6 % av eleverna kommer från andra områden varav 2,4 % av eleverna bor i Stångby och Lerbäck och går i högstadiet. För förskolan innebär inskrivning av barn från både Stångby och Lerbäck sammanlagt ca 1 avdelning eller ungefär hälften av alla inskrivna barn som bor i annat område än Norra Fäladen. Antal barn och elever från grannområdet väntas vara ganska konstant eller minskande under förutsättning att den planerade utbyggnaden av kommunens enheter i Stångby följer inflyttningstakten. Lokalplaneringen för Norra Fäladen bedöms inte påverkas i den utsträckning att vidare analyser behöver göras för att täcka det långsiktiga behovet. 3. Schematisk bild över enheternas nuvarande användning

84 5 4. Befintliga enheter med aktuell lokalkapacitet Förskolor: Inom Norra Fäladen finns det några förskolor som har blivit fuktskadade de senaste åren vilket har gjort att omlokalisering med efterföljande renovering alt. rivning behövt ske. Idag finns följande enheter inom området: Annegården (6 avd.), Rida Ranka (2 avd.), Hans och Greta (3 avd.), Saltkråkan (10 avd.), Backen (paviljonger, 5 avd.), Sagostunden (paviljonger 6 avd.), Lönneberga (byggs om, 4 avd.) och Ladugårdsmarken (flexibel enhet 3, skola och ca 5 avd.). Dessutom bedrivs det pedagogisk omsorg 4 inom området (ca 1 avd.). De fristående förskolorna inom området är: Duvungen (1 avd.), Tellus (2 avd.), Lillskolan (2 avd.), Pingvinen (2 avd.) och Lilla kuben (2 avd.). Dessutom finns det en fristående enhet bestående av förskola (3 avd.) och skola, Bilingual Montessori School med totalt ca 300 barn. Förskolans namn Antal avdelningar Kapacitet enligt mål Mål + 2 platser Ladugårdsmarken Saltkråkan Sagostunden Hans och Greta Annegården Lönneberga Backen Rida Ranka Pedagogisk omsorg Summa avd - platser Fristående Duvungen Fristående Tellus Fristående Lillskolan Fristående Pingvinen Fristående Lilla Kuben Fristående BMS Summa avd - platser Skolor: Backaskolan är idag en skola för åk F-3 med ca 310 elever. Skolan byggdes i början av talet i samband med att ett antal flerfamiljshus byggdes på Norra Fäladen. Den har genomgått ett antal ombyggnader. Den senaste till- och ombyggnaden gjordes 2004 i form av fritidshem, bildsal, en trä-/metallslöjdsal och ett bibliotek. Hösten 2014 tillkommer ytterligare 4 klasser med fritidshemslokaler genom nybyggnation och skolan blir en F-3 skola med max 400 elever. Idag servar skolan Lovisaskolan beträffande trä-, metall- och textilslöjd. 3 Flexibla enheter är en typ av skolbyggnad som är utvecklat i Lund och byggd i f.n. 4 versioner. En enhet för till exempel 200 barn är utformat så att den utan egentliga ombyggnader kan användas för 8 klasser åk F-3 med integrerade fritidshem eller 12 avdelningar med förskolebarn i åldern 1-5 år eller den blandning som behövs i området vid en given tidpunkt. 4 Pedagogisk omsorg: familjedaghem där det erbjuds vistelse i mindre grupper med 4-6 barn.

85 6 Lovisaskolan har idag ca 220 elever i åk 3-5. Skolan består av tre byggnader som tillkom succesivt. Det senaste tillskottet skedde 2003/2004 då 2 nya klasser och fritidshemslokaler kom till. Idag saknas det specialsalar och gymnastiksal. Köket är ett enklare mottagningskök. Planeringen är att skolan skall ha åk 4-5 from läsåret 2014/2015 med 8 klasser. Svenshögskolan används idag som en skola för åk F-5 med ca 200 elever. Skolan är från 70- talet och är uppdelad i ett antal huskroppar som är avskilda från varandra. En om- och tillbyggnad gjordes år 2005, bl.a. för att skapa möjlighet till integrerade fritidshem och undervisning i mindre och större grupper. En övergripande upprustning (idrottssal, kök och slöjdsalar) av skolan behövs idag. Ladugårdsmarken startade sin verksamhet år 1991 bestående av förskola, skola och fritidshem. Idag går ca 90 elever i åk F-3 på skolan. Förskolebarnen är ungefär lika många. Skolan är byggd för en nära samverkan mellan verksamheterna. I mitten av byggnaden finns en större sal som används som gemensam resurs till gymnastik, samlingar m.m. Fäladsgården byggdes 1971 för 18 klasser. Idag går ca 390 elever i 16 klasser i åk 6-9. Skolan är utrustad med en teaterscen och i direkt anslutning till huvudbyggnaden finns det en komplett idrottshall 5 med handbollsplan och läktare. Dessutom finns en fritidsgård på skolan. Hemkunskapssalarna byggdes om år De har tillräcklig kapacitet och servar hela Norra Fäladen. Skolornas lokalkapacitet i sammanfattning Backaskolan åk F-3 skola Lå 2013/14: 14 kl åk F-2 (ca 310 elever och 260 fritidshemsbarn), from lå 2014/2015: 16 klasser åk F-3 (max 400 barn och 340 fritidshemsbarn) Faktisk lokalkapacitet 2013: Antal pedagoger: 56 Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Klassrum 12 (se anm. 1) + 4 ½ -klassrum. 4 klasser med grupprum nybyggnation 2014 då skolan kommer att ha plats för de 16 klasser (fyra paralleller F-3), vilket täcker det behov som finns. Grupprum 26 Varierande storlekar Allrum/Basrum för fritids mm Verkstad/ateljé Trä/metallslöjd Textilslöjd Storkök mottagning/tillagning Mottagningskök Kompletterar klassrum + grupprum till hemvister som nyttjas hela dagen i integrerad verksamhet för åk F-2 (3). 2 allrum m.m. för fritids tillkommer år Används även av Lovisaskolan Används även av Lovisaskolan Matsalen - antal platser 125 kvm Plats för 5 klasser samtidigt, ca 130 personer i rullande tätt schema. Tillgång till scen (del av matsalen då bord flyttas bort). Personalrum Arbetsrum Mindre sammanträdesrum 1 personalrum 10 1 Expedition/administration Sammanträdesrum Elevhälsa Varav 4 kontorsrum Utemiljö - friyta ca kvm Friytan uppgår till 31 kvm/barn räknat på 350 elever år Utöver detta finns tillgång till generösa parkytor i området. 5 En idrottshall på ca 43 x 23 kvm kan vanligtvis delas av till 2 salspositioner vilket betyder att två klasser kan få plats att ha idrottslektioner samtidigt på var sin sida av en avskiljande skjutvägg.

86 7 Anm. 1. Läsåret 2013/2014 har verksamheten varit tvingen att ha 14 klasser på skolan eftersom byggnaden på tomten där f.d. Slangbågens förskola låg inte står klar förrän till nästa läsår. Lösningen fungerar för ett år, men två klasser med treor måste ta sig till Lovisaskolan efter skoldagens slut för att ha fritidshem där (två andra klasser med treor har hela sin skoldag på Lovisaskolan). Lovisaskolan åk 3-5 skola (from lå 2014/2015 åk 4-5 skola, ca 200 elever i 8 klasser) Lå 2013/14: 8 kl åk 3-5 (ca 220 elever) Faktisk lokalkapacitet 2013: Antal pedagoger: 31 Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Klassrum 8 Räcker till 8 klasser åk (3)4-5 Grupprum 10 Varierande storlekar Allrum/Basrum för fritids mm Musik/drama Bild Bibliotek Även biblioteket används till fritidsverksamheten Storkök mottagning/tillagning mottagningskök Byggs om årsskiftet 2013/2014 pga. arbetsmiljöproblematik och utrymmesskäl Matsalen - antal platser 110 Efter ombyggnad, inkl loftet ca 25 platser. Personalrum och -arbetsplatser 1 personalrum samt ca 2 arbetsplatser Expedition/administration 1 Utemiljö - friyta Ca kvm Friytan räcker till 97 elever vid 40 kvm/plats eller 130 elever vid 30 kvm/plats (4-5 klasser) Svenshögskolan åk F-5 skola Lå 2013/14: 9 kl åk F-5 (ca 200 elever) och en mindre LIG-grupp 6 Faktisk lokalkapacitet from aug 2014: Antal pedagoger: 30 Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Klassrum 11 Byggd för 8 klasser åk F-3 och med integrerade fritidshem. Finns idag 9 klasser + LIG-grupp på skolan. Skulle vara möjligt att under en övergångsperiod vara 11 klasser på skolan (10+LIG), med fritidshem i ordinarie klassrum., extra frysutrymme behövs då Grupprum 10 Stort antal elever med modersmålsundervisning Allrum/Basrum för fritids mm 2 Kompletterar klassrum + grupprum till hemvister som nyttjas hela dagen i integrerad verksamhet för åk F-3 Textilsal 1 Verkstad/ateljé togs bort när skolan växt. From ht 2013 kommer bildsalen att vara i samma lokal som textilsalen, efter önskemål (mindre anpassning, ännu ej genomförd). Musikrum Bibliotek 1 1 Storkök mottagning/tillagning Mottagningskök Begränsad kapacitet Matsalen - antal platser ca 120 kvm ca 80 platser med 2-3 sittningar Personalrum och -arbetsplatser 1 personalrum 14 arbetsrum, men där vissa används som förråd (lärarna har då sin arbetsplats i klassrummet) Expedition/administration 3 Utemiljö - friyta ca kvm Friytan motsvarar ca 81 kvm/barn, m.a.o. finns det utrymme för förtätning inom skolan 6 Lokalt Integrerad Grupp, LIG är en mindre elevgrupp för elever som av olika skäl har speciella behov och därför undervisas i en mindre elevgrupp.

87 8 Ladugårdsmarken åk F-3 skola Lå 2013/14: 3 kl åk F-3 (ca 90 elever och 90 fritidshemsbarn), flexibel enhet skola / förskolamed ytterligare 80 barn Faktisk lokalkapacitet 2013: Antal pedagoger: 14 + del av två slöjdlärare stationerade på Svenshögskolan Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Klassrum 3 Plus 3 halvklassrum. Man arbetar i enheter. Finns utrymme för tre enheter för åk F-3 med ca 30 barn i varje enhet, devis åldersblandat. Grupprum 3 Verkstad/ateljé Samlingssal/gymnastiksal 3 1 Storkök mottagning/tillagning Tillagningskök Matsalen - antal platser - Eleverna äter inne i sina basrum. Personalrum och -arbetsplatser 1 personalrum Samt ca 10 arbetsplatser Expedition/administration 1 Utemiljö - friyta ca kvm Friytan delas med förskolebarnen som är 80 st. På totalt 170 barn är friytan ca 35 kvm/elev inkl. fotbollsplanen. Fäladsgården åk 6-9 skola Lå 2013/14: 16 klasser åk 6-9 (ca 390 elever plus en LIG-grupp) Faktisk lokalkapacitet from aug 2014: Antal pedagoger: 44 Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Klassrum LIG 18 4 halvklassrum Skolan är ursprungligen byggd för 18 klasser. Används endast av LIG. Grupprum 17 Det krävs fler rum för specialundervisning, modersmål, mm. Grupprum ej kopplade till klassrum. Teknikverkstad 1 Används inte som tekniksal längre, utrustning demonterad. Trä- och metallslöjd Textilslöjd Hemkunskap Ateljé /teckningsal NO-salar Musiksal/drama - dans Aula Storkök mottagning/tillagning st Tillagningskök, för utskick Hemkunskapssalarna är renoverade och har tillräcklig kapacitet. Servar hela skolområdet. Mycket sliten Drivs av Måltidsservice Matsalen - antal platser ca 250 kvm Max 150 (fler får inte vistas i lokalen) plus ca 12 st platser i mindre rum till LIG-grupp och personalrum till Måltidsservice. Personalrum och -arbetsplatser 2 personalrum Samt 39 arbetsplatser Expedition/administration 6 Rektorer (2), områdesgemensam ledning (2 st), skoladministratör (1 st) samt bibliotekarie (1 st) Skolsköterska, SYV, psykolog, socialsekreterare 4 Utemiljö - friyta ca kvm Friytan motsvarar 30 kvm/elev vid 390 elever. Gemensamma resurser för Norra Fäladen Faktisk lokalkapacitet 2013: Rumstyp Antal / kapacitet kommentar Specialsalar: Slöjd Hemkunskap Idrottshall 3 trä + 3 textil 2 Max 3 normalstora och två mindre Ca kvm Fäladsgården, Svenshög (används även av Ladugårdsmarken), Backaskolan (används även av Lovisaskolan) Finns endast på Fäladsgården (2 st). Används även av Lovisaskolan och Svenshögskolan. Fäladsgården: en stor hall som kan delas i två, en normalstor och en liten där endast yngre barn kan ha idrott. Nyttjas av Fäladsgården, Lovisa och Backa.

88 9 Svenshögskolan: mindre idrottshall (1 position), nyttjas av Svenshögskolan och Backaskolan. 5. Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar Utbyggnaden i området skedde till stora delar under slutet av 60-talet och i början av 70-talet, under så kallade miljonprogrammet. Det geografiska läget i kommunen har gjort det naturligt att växa norrut. Området Ladugårdmarken kom till i början av 1990-talet. På senare år har en ytterligare utbyggnad skett, främst på Annehem. Inom området finns det också en hel del studentlägenheter. Den kommande byggnationen enligt Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet kommer att uppgå till ca 930 lägenheter. Ca 320 lägenheter avser studentlägenheter, ca 230 lägenheter är för äldre- och seniorboende, medan ca 380 lägenheter utgörs av bostadsrätt och hyresrätt. Östra och norra delar av Norra Fäladen genomgår en generationsväxling. Övriga delar av området har en mer stabil befolkningsutveckling vilket avspeglar sig i ett mera stadigvarande behov på förskole- och skolsidan. Enligt kommunens senaste befolkningsprognos ökar barn i ålder 6-9 år med ca 50 st mellan 2012 och Utveckligen inom denna åldersgrupp minskar något mot Samtidigt sker det en minskning av antal barn i ålder 1-5 år med ca 50 barn mellan åren 2012 och Den stora förändringen sker i åldersgruppen då antalet barn ökar med 150 st fram till Utvecklingen avstannar inte där utan ytterligare ökning är att vänta mot 2019 med ytterligare nästan 100 barn.

89 10 6. Diagram med behov och kapacitet och för förskola, skola åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 Alternativ 1 Barn Förskola Förskola: Diagrammet visar att det f.n. finns 756 platser (svart streck) alt 834 platser (rött streck) beroende på om man räknar med 2 platser fler per avdelning utöver målsättningen med max 11 barn i åldern 1-2 år respektive max 16 barn i åldern 3-6 år med 2,75 personel per avdelning. I augusti börjar nästan alla 6-åringar i förskoleklass på skolan och lämnar plats för nya småbarn som succesivt börjar i förskolan vilket kan leda till att det uppstår platsbrist under våren. De streckade linjerna visar förändrad kapacitet över tiden med bl a avveckling av paviljongförskolor. Nettoförändringen blir minus 8 avdelningar fram till Klasser F Åk F-3: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 23 klasser (heldragen svart linje). Idag finns det en brist på 2 klasser (röd färg) om man väljer att strikt hålla sig till att inte ha fler än barn per klass. Det akuta behovet löses genom ianspråktagande av fritidslokaler. Lokalbristen ökar ytterligare med en klass framöver. Bristen åtgärdas genom nybyggnation av 4 klasser på Backaskolan år Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Utnyttjad kapacitet Kapacitet enligt mål 11/16 + 2

90 11 Klasser Klasser Åk 4-6: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 15 klasser (heldragen svart linje). Lokalbristen uppstår läsåret 2014/2015 och är relativt konstant framöver. Den består av 1 klass beroende på deras storlek och organisation (röd/blå färg). Under en övergångsperiod finns det en överkapacitet (streckad svart linje). Planerade åtgärder gör att kapaciteten motsvarar behovet 2017/ Åk 7-9: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 14 klasser (svart heldragen linje). Det finns ingen brist i dagsläget. Fram till år 2019 ökar behovet från 14 till 17 klasser. Den streckade linjen visar hur det blir om man utökar kapaciteten till 18 klasser år Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Utnyttjad kapacitet Kapacitet enligt mål 11/16 + 2

91 12 Alternativ 2 Barn Förskola Förskola: Diagrammet visar att det f.n. finns 756 platser (svart streck) alt 834 platser (rött streck) beroende på om man räknar med 2 platser fler per avdelning utöver målsättningen med max 11 barn i åldern 1-2 år respektive max 16 barn i åldern 3-6 år med 2,75 personel per avdelning. I augusti börjar nästan alla 6-åringar i förskoleklass på skolan och lämnar plats för nya småbarn som succesivt börjar i förskolan vilket kan leda till att det uppstår platsbrist under våren. De streckade linjerna visar förändrad kapacitet över tiden med bl a avveckling av paviljongförskolor. Nettoförändringen blir minus 5 avdelningar fram till Klasser F Åk F-3: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 23 klasser (heldragen svart linje). Idag finns det en brist på 2 klasser (röd färg) om man väljer att strikt hålla sig till att inte ha fler än barn per klass. Det akuta behovet löses genom ianspråktagande av fritidslokaler. Lokalbristen ökar ytterligare med en klass framöver. Bristen åtgärdas genom nybyggnation av 4 klasser på Backaskolan år Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Utnyttjad kapacitet Kapacitet enligt mål 11/16 + 2

92 13 Klasser Åk 4-6: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 15 klasser (heldragen svart linje). Lokalbristen uppstår läsåret 2014/2015 och är konstant framöver. Den består av 1 klass beroende på deras storlek och organisation (röd/blå färg). Planerade åtgärder gör att kapaciteten motsvarar behovet mellan 2016/2017. Klasser Åk 7-9: Diagrammet visar att det f.n. finns kapacitet för 14 klasser (svart heldragen linje). Det finns ingen brist i dagsläget. Fram till år 2019 ökar behovet från 14 till 17 klasser. Den streckade linjen visar hur det blir om man utökar kapaciteten till 18 klasser år Lokalkapacitet: befintlig och beslutad Lokalkapacitet: befintlig, beslutad och föreslagen Övriga behov, t ex LIG Brist Utnyttjad kapacitet Kapacitet enligt mål 11/16 + 2

93 14 7. Sammanfattning av behov Erfarenhetsmässigt kan barnantalet under de första ca 15 åren av ett områdes levnadstid bli upp emot det dubbla antalet för att på sikt stabiliseras till det stadigvarande behovet. Dessa förändringar över tiden kräver en successiv utbyggnad av förskolor och skolor med möjlighet till stor flexibilitet i lokalanvändningen - och möjligen även avveckling av eventuella lägenhetsförskolor efter år. Läroplanens krav på specialsalar och lärare med legitimation i sina olika undervisningsämnen gör det svårt att driva skola för åk 4-9 med mindre än 3 paralleller i klasser. Barnprognosen (1-5 år) visar för Norra Fäladen ett minskande antal barn fram till Det innebär det att den sammanlagda kapaciteten kan minskas genom avveckling och samtidigt nyöppning av ett antal avdelningar enligt de olika alternativen i förslaget. Den totala avvecklingen blir 5 eller 8 avdelningar över planperioden. Enligt prognosen 2013 ser elevutvecklingen för åk F-3 att öka med en klass 2014/2015. Behovet mot 2019/20 ser dock ut att minska med 2 klasser. Elevökningen i åk 4-6 motsvarar en ökning med 2 klasser fram till 2018/19. Även ökningen i åk 7-9 motsvarar 2 klasser och sker något senare än för åk 4-6, dvs läsåret 2019/20. Sammantaget ökar lokalbristen för elever i åk 4-9 succesivt från plus 2 klasser läsåret 2016/17 till plus 3 klasser läsåret 2017/18 och bortom planeringsperioden. Behov enligt prognosen 2013 i sammanfattning läsår Förskola (pl) Åk F-3 Åk 4-6 Åk 7-9 S:a kl åk /14 710* / / / / / / I åk 4-9 antas att det behövs två LIG-grupper utöver det ordinarie klassantalet. * För närvarande finns det en kapacitet på 756 platser inom området 8. Alternativa lösningar med konsekvensbeskrivning Nedan redovisas 2 alternativ för lokalfrågan på Norra Fäladen. Uppskattade investeringskostnader för båda alternativen finns i en tabell längre fram i texten. Alternativ 1 Alternativet innebär följande förändringar: Backaskolan utökas med 4 klasser åk F

94 15 Ny skola åk F-3 byggs för 300 elever (flexibel enhet, skola/förskola) år 2016, ev på tomten där Sagostundens förskola var tänkt att byggas Lovisaskolan avvecklas som skola, läggs i malpåse 2016 Backens paviljong förskola avvecklas 2016 Ladugårdsmarken blir en ren förskola, dvs F-3 flyttar över till ny skola 2016 Svenshögskolan byggs om till en skola för åk 4-6, F-3 verksamheten flyttas till ny skola 2016 Ny idrottshall byggs på Svenshögskolan 2016/2017 Fäladsgården byggs om för att vara en skola för åk (6) Förskolan Rida Ranka avvecklas 2017 Paviljongförskolan Sagostunden avvecklas 2018 Backaskolan blir en enhet för åk F-3 med 16 klasser eller max 400 elever med den kommande utbyggnaden på tomten from läsårset 2014/2015. Tillsammans med den nya F-3 skolan för 300 elever skall Backaskolan ta emot samtliga elever inom åldersgruppen. Den nya skolan är enligt förslaget tänkt att placeras på tomten där nya Sagostundens förskola var tänkt att byggas. Ladugårdsmarken avvecklar sin F-3 verksamhet år 2016 och blir en förskola med 10 avdelningar. Paviljongsförskolorna avvecklas 2016 resp Det minskande underlaget i ålder 1-5 fram till 2019 gör att ersättning av paviljongförskolor kan anpassas utifrån det behov som finns i stunden. Lovisaskolan läggs i malpåse år 2016 och kan utgöra en resurs i framtiden om förskolebehovet skulle förändras. De äldre byggnaderna rivs då de inte är ändamålsenliga samt för kostsamma att rusta upp. Idag krävs det anpassningar i form av specialsalar, ev. gymnastiksal, större matsal och utbyggnad av kök. Förtätning inom skolan är inte möjlig. Idag har skolan ett serveringskök och funktionen uppfyller inte behovet. Skolans friyta utomhus räcker till ca 130 elever vid planeringstal 30 kvm/elev i friyta eller till 98 elever vid 40 kvm/elev. Idag har skolan över 200 elever. From läsåret 2014/2015 bli Lovisaskolan åk 4-5 skola med ca 200 elever i 8 klasser. Närheten till parken underlättar för skolan idag, men skolan i dess helhet är inte dimensionerad för den användning som den har idag. Förskolan Rida Ranka avvecklas år 2017 då lokalerna inte är ändamålsenliga. Eventuellt kan förskolan flytta över i den nyare byggnaden på Lovisaskolan som då behöver kompletteras med kök för att balansera tillgång till förskoleplatser söder om Norra Ringen. På Svenshögskolan avvecklas år F-3 och skolan anpassas för klasser i åk 4-6(7) eller ca 540 elever från och med Ny idrottshall byggs på skolan. För detta behövs det en utökad byggrätt på skoltomten. I detta alternativ blir Saltkråkans förskola som ligger på samma fastighet som Svenshögsskolan oförändrad i sin användning. Stadbyggnadskontoret arbetar med ett förtätningsprojekt i Borgareparken, kv Bullerbyn. Förslaget innebär bl a att 800 kvm av Svenshögsskolans skolgård övergår till kvartersmark för ny bebyggelse. Ytan skall kompenseras genom att skolgården utökas med remsor av parkmark i direkt anslutning till skoltomten, ca 3000 kvm.

95 16 Tanken i förslaget är att Svenshögskolan skall ha ca 540 elever i mellanstadiet. Genom att tillföra ca 3000 kvm till skoltomten kommer man upp i 30,5 kvm/elev uteyta, vilket är lägre än kommunens planeringstal för etablering av nya enheter (40 kvm/elev). Eleverna i år 4-6 har sin fritidsklubb i Borgarparken bredvid skolan. Klubbens uteytor blir därmed ett naturligt komplement till deras utemiljö även under skoldagen. För Fäladsgården som idag är en 4-parallellig åk 6-9 skola med 390 elever innebär förslaget att skolan anpassas 2017 för att kunna ta emot 18 klasser eller 540 elever i åk 7-9. Skolan är ursprungligen byggd för 18 klasser, men det krävs ombyggnad för att skapa en tidsenlig högstadieskola med klassrum, grupprum och ett antal mindre arbetsplatser för smågrupper, enskilt datorarbete m.m. Aulan bör byggas om för att möjligöra en flexiblare användning. Det behövs fler mindre rum för specialundervisning, modersmål m.m. Uteytan kring Fäladsgården uppgår till ca kvm vilket med 540 elever ger ca 22 kvm/elev. Parkeringsplatsen är inte inräknad i ytan. Skolan har en omedelbar tillgång till en grusplan, St. Hansgården och dess faciliteter och övriga grönytor i området vilket höjer kvalitén i utevistelsen för äldre elever. Både Svenshögskolan och Fäladsgården har en LIG-grupp som kräver avskilda och större lokaler än övriga elever. I detta samanhang kan det nämnas att det finns tankar på att ändra namn på Svenshögsskolan i syfte att skapa en gemensam identitet för områdets alla elever. Som det ser ut idag väljs skolan bort av en del elever. Genom att skapa en gemensam skola för området undviks denna möjlighet och samma förutsättningar ges för områdets alla barn och elever. Schematisk bild över enheternas beslutade och föreslagna förändringar enligt alt 1:

96 17 Alternativ 2 Alternativet innebär följande förändringar: Backaskolan utökas med 4 klasser F Saltkråkans förskola avvecklas i sin helhet 2016, alla 10 avdelningar 5 klasser byggs om för åk F-3 som flyttar från Svenshögsskolans lokaler och resterande lokalytor blir skola åk 4-6 för Svenshögskolan Nya Sagostundens förskola byggs med 6 avdelningar 2016 Ny förskola byggs med 6 avdelningar 2017 Lovisaskolan avvecklas som skola år 2016 och byggs om till förskola med 6 avdelningar år 2017 Backens paviljong förskola avvecklas 2017 Svenshögskolan anpassas till en skola för åk 4-6, enligt ovan Ny idrottshall byggs på Svenshögskolan 2016/2017 Fäladsgården byggs om för att vara en skola för åk (6) Förskolan Rida Ranka avvecklas 2017 Paviljongförskolan Sagostunden avvecklas 2018 Backaskolan blir en enhet för åk F-3 med 16 klasser eller max 400 elever med den kommande utbyggnaden på tomten from läsårset 2014/2015. Tillsammans med den nya F-3 skolan för 300 elever skall Backaskolan ta emot samtliga elever inom åldersgruppen. Den nya skolan är enligt förslaget tänkt att placeras på tomten där nya Sagostundens förskola var tänkt att byggas. Ladugårdsmarken blir oförändrad i sin utformning i detta förslag. Även i detta alternativ avvecklas paviljongförskolorna. Tiden är 2017 resp Samtliga 10 avdelningar på Saltkråkans förskola avvecklas för att ge plats åt skolverksamhet. Lovisaskolan omvandlas till en förskola år 2017 med 6 avdelning eller 90 barn. Idag har förskolan en uteyta på ca 3900 kvm vilket skulle motsvara ca 43 kvm/barn. Det är mer än kommunens riktlinje vid planering av nya enheter. I samband med detta Rida Ranka som förskola på grund av att lokalerna inte är ändamålsenliga. Som i det förra alternativet byggs ytterligare en ny förskola år 2017, tidigare kallat nya Humlebo förskolan med 6 avdelningar. I detta alternativ frigörs befintliga ytor för Svenshögsskolan i Saltkråkans förskola som finns på samma fastighet. Svenshögskolan anpassas för klasser i åk 4-6(7) eller ca 540 elever år 2016 och 5 klasser åk F-3 flyttar i Saltkråkans förskola. Sammanlagt blir det 8 klasser F-3 eller 200 elever. Ny idrottshall byggs på Svenshögskolans tomt 2016/2017. För detta behövs det en utökad byggrätt på skoltomten. Stadbyggnadskontoret arbetar med ett förtätningsprojekt i Borgareparken, kv Bullerbyn. Förslaget innebär bl a att 800 kvm av Svenshögsskolans skolgård övergår till kvartersmark för ny bebyggelse. Ytan skall kompenseras genom att skolgården utökas med remsor av parkmark i direkt anslutning till skoltomten, ca 3000 kvm.

97 18 Tanken i förslaget är att Svenshögskolan skall ha sammanlagt ca 740 elever i låg och mellanstadiet. Genom att tillföra ca 3000 kvm till skoltomten kommer man upp i 29 kvm/elev uteyta, vilket är lägre än kommunens planeringstal vid etablering av nya enheter (40 kvm/elev). Utöver detta finns det en direkt tillgång till grönytor i parken bredvid. För Fäladsgården gäller en ombyggnad till 18 klasser eller 540 elever i åk 7-9 år Skolan är ursprungligen byggd för 18 klasser, men det krävs ombyggnad för att skapa en tidsenlig högstadieskola med klassrum, grupprum och ett antal mindre arbetsplatser för smågrupper, enskilt datorarbete m.m. Aulan bör byggas om för att möjligöra en flexiblare användning. Det behövs fler mindre rum för specialundervisning, modersmål m.m. Både Svenshögskolan och Fäladsgården har en LIG-grupp som kräver avskilda och större lokaler än övriga elever. Även med detta alternativ skapar man en gemensam skola för området och samma förutsättningar ges för alla områdets barn och elever. Schematisk bild över enheternas beslutade och föreslagna förändringar enligt alt 2:

98 19 9. Tabell med förändring enligt förslagen i respektive alternativ Enhetens namn Nuvarande användning Förändring enligt förslagen i respektive alternativ Investering (milj. kr) Alt 1 Alt 2 Alt 1 Alt 2 Backens paviljong- fsk Förskola 5 avd Rivs 2016 Rivs Lovisaskolan Åk (3)4-6 skola Läggs i malpåse 2016 Byggs om 2017 till förskola med 6 avdelningar - 6 Rida Ranka fsk Förskola 2 avd Rivs 2017 ersätts ej Rivs 2017 ersätts ej - - Fäladsgården Åk 6-9 skola Anpassning 2017 för kl i åk (6)7-9 Anpassning 2016 för kl i åk (6) Svenshögskolan Åk F-5 skola Ombyggnad 2016 för kl i åk 4-6(7) Ombyggnad 2016 för kl i åk 4-6(7) Saltkråkans fsk Förskola 10 avd Ingen förändring Del av Svenshög + hela Saltkråkan till åk F Ladugårdsmarken Flexibel enhet 5 avd + 3 kl åk F-3 Nyttjas som 10 avd. fsk Ingen ändring 5 - Sagostundens paviljong fsk Förskola 6 avd Rivs 2018 Rivs Ny skola åk F-3 12 kl åk F-3 Klar 2016, eventuellt på fd Sagostundens tomt Ingen ny skolenhet 90 - Nya fsk Förskola 6 avd Ingen ny förskola Klar Nya fsk - 35 (Sagostunden) Förskola 6 avd Ingen ny förskola Klar 2016 SUMMA Ny idrottshall på Svenshögskolan - Klar 2016/2017 Klar 2016/ Backaskolan, pågående projekt Åk F-2(3) skola Utbyggnad klar aug 2014 med 4 kl till 16 kl åk F-3 Utbyggnad klar aug 2014 med 4 kl till 16 kl åk F Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreslår att alternativ 1 enligt ovan blir det som kommer att ange inriktningen för den fortsatta lokalförsörjningsplaneringen. Med det förslaget kommer förskolor och skolor att ha en modern utformning med inbyggd flexibilitet. Pedagogiska krav kommer att kunna mötas på ett annat sätt än vad som är möjligt idag samtidigt som skolorna ges goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten effektivt när de är organiserade i större och mera sammanhållna enheter. Eleverna får möjlighet till bättre måluppfyllelse vilket kan försvara de investeringar som görs samtidigt som framtida anpassningskostnader undviks genom att det tas ett mera långsiktigt grepp kring lokalfrågan.

99 Inventering av fastigheter byggda , skol- och förskolebyggnader Under framtagning av denna lokalplan för skolområde Norra Fäladen har Serviceförvaltningen presenterat en inventering av fastigheter byggda med konstruktionslösningar som har visat sig kunna orsaka problem med fukt och mögel. Anledningen till detta är att liknande problem upptäcktes i flera förskolor och skolor som nu är åtgärdade alternativt utrymda till andra lokaler. Sådana exempel på Norra Fäladen är förskolan Lönneberga, Slangbågens förskola och Humlebo förskola och särskola och Sagostundens förskola. Ett omfattande arbete med renovering alternativt rivning/nybygge har inletts för att säkerställa att inomhusmiljön i fastigheterna blir god. Lunds kommun har avsatt 460 miljoner under en sexårsperiod för att komma tillrätta med problemet. En prioriteringslista håller på att tas fram för de skadade husen som bl a tar hänsyn till om det finns tillgång till lokaler för omlokaliseringar, om huruvida de skadade husen har de kvaliteter som rättfärdigar en renovering eller inte och om renoveringar är aktuella vilka övriga insatsar som ex. energibesparing eller uppdatering till dagens standard ur pedagogisk synvinkel mm kan i så fall bli aktuella. Av de 46 senast undersökta förskolor och skolor i Lund ligger 6 enheter på Norra Fäladen. Backaskolans äldre delar, vissa utsatta delar av Fäladsgården samt Lovisakolans äldre hus är fuktskadade. Svenshögskolan, Saltkråkans förskola och Sankt Hansgården är byggda med riskkonstruktioner, men där har inga skador kunnat konstateras och dessa enheter kommer därför att åtgärdas senare i processen. När prioriteringslistan är klar kan de föreslagna lösningarna i alternativ 1 eller 2 komma att ändras och/eller förskjutas fram eller tillbaka i tiden. I den Områdeslokalplan som efter remissrundan kommer att presenteras för nämnden under senvåren 2014 bör det stå klart hur de fuktskadade husen kommer att påverka förslaget till Områdeslokalplan för Norra Fäladen

100 Norra Fäladen Annegårdens fsk Norra Gränsvägen Hans och Greta fsk Ladugårdsmarken fsk/skola Backaskolan Backens förskola Svenshögskolan Saltkråkans fsk Lönneberga fsk Fäladsgården Förskolan Tellus Förskolan Duvungen Sagostundens fsk Svenshögsvägen Förskolan Lillskolan Förskolan Pingvinen BMSL Rida Ranka fsk Lovisaskolan Förskolan Lilla Kuben

101 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Områdeslokalplan för Norra Fäladen , remissförslag Dnr BSL 2013/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Norra Fäladen redovisar alternativa förslag till lösning för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom Norra Fäladen. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Eleverna på berörda skolor kommer att få möjlighet att komma med synpunkter på Områdeslokalplan för Norra Fäladen när den skickas på remiss efter nämndens möte Synpunkterna sammanställs och kommer i viss mån att påverka det slutliga förslaget som föreläggs nämnden för beslut. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter.

102 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Skolkontoret Elin Ejsing Johansson elin.ejsing.johansson@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Områdeslokalplan för Linero - Råbylund , remissförslag Dnr BSL 2013/0507 Sammanfattning Föreliggande områdeslokalplan är en remissversion som skickas ut till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna m fl om deras synpunkter på de här föreslagna lokalförändringarna inom Linero - Råbylund. Beslutsunderlag Områdeslokalplan för Linero - Råbylund , daterat Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse, daterat Ärende Tidigare år gjorde Barn- och skolförvaltning Lunds stad en samlad lokalplan för alla sina skolområden. Framöver är tanken att staden skall delas in i ett antal områden som inte alltid kommer att följa skolområdesindelningen som den ser ut idag då angränsande områden i viss mån påverkar skolområdets behov och kapacitet. Inom respektive område kommer förvaltningen att göra en fördjupad områdeslokalplan. Skolområdena har inverkan på varandra då boendeadress och val av förskole- eller skolenhet inte alltid överensstämmer. För Linero-Råbylunds del handlar det bl a om att se vilken inverkan Östra Torn-Brunnshög, Tuna-Mårtens Fälad resp. Järnåkra- Klostergården kan ha på lokalkapacitet och dimensionering av förskolor och skolor. Befolkningsprognosen för Linero-Råbylund indikerar att kapaciteten på skolorna måste ses över med tanke på ny läroplan och krav på lärarlegitimation samt inte minst ett ökande elevunderlag främst pga utbyggnaden av Råbylund och Norränga. Om man blickar mot 2018 som en bortre gräns för områdeslokalplanen ser man att barnantalet i åldern 1-9 år ökar med totalt ca 580 barn medan barn i åldern år ökar med ca 270 barn jämfört med december Områdeslokalplan för Linero - Råbylund innehåller bl a följande delar: - kartbilder med områdenas avgränsning och enheterna angivna med namn - befintliga enheternas nuvarande kapacitet - beskrivning av områdets särskilda förutsättningar - diagram med behov och kapacitet för förskola resp. skola åk F-3, åk 4-6 och åk två alternativa lösningar med konsekvensbeskrivning - förvaltningens förslag till lösning Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 4 Arkivgatan LUND

103 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Förslag till Områdeslokalplan för Linero - Råbylund skall skickas på remiss till områdets förskolor och skolor för hörande med föräldrarepresentanter, skolornas elevråd, arbetsplatsträffar och de fackliga organisationerna samt berörda övriga förvaltningar. Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är ej applicerbar på ärendet. Se bifogade barnchecklista Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att skicka förvaltningens förslag till Områdeslokalplan för Linero - Råbylund på remiss BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Elin Ejsing Johansson Projektchef Beslut expedieras till: Skolområde Östra Torn - Linero Skolområde Tuna Mårtens Fälad Skolområde Järnåkra - Klostergården Fackliga organisationer Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

104 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Områdeslokalplan för Linero - Råbylund BSL2013/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Linero - Råbylund redovisar alternativa förslag till lösningar för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom Linero - Råbylund Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Eleverna på Vikingaskolan får möjlighet att komma med synpunkter på Områdeslokalplan för Linero - Råbylund när den skickas på remiss efter nämndens möte Synpunkterna sammanställs och kommer i viss mån att påverka det slutliga förslaget som föreläggs nämnden för beslut. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter.

105 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Områdeslokalplan för Linero - Råbylund Datum:

106 2 Innehållsförteckning sid. 1. Inledning 3 2. Områdets avgränsning och påverkan från grannområden 3 3. Schematisk bild över de kommunala enheterna lå 2013/ med beslutade förändringar 4. Befintliga enheter med aktuell lokalkapacitet 4 5. Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar 6 6. Diagram med behov och kapacitet för förskola och skola åk F-3, åk 4-6 och åk Sammanfattning av behov 8 8. Inventering av skol- och förskolelokaler byggda Alternativa lösningar för skolorna med konsekvensbeskrivning Schematisk bild över enheternas beslutade och föreslagna förändringar enligt alt. 1 respektive alt Tabell med förändringar och kostnadsuppskattning Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning 11 Bilagor: Bil. 1 Tabeller med kapacitet och underlag för förskola, skola åk F-3, åk 4-6 och åk Bil. 2 Karta i A3-format över förskolor och skolor i närområdet och med avgränsningar mot andra skolområden

107 1. Inledning Barn- och skolförvaltning Lunds stad arbetar kontinuerligt med översyn av sitt lokalbestånd i syfte att kunna erbjuda skolorna och förskolorna ändamålsenliga lokaler. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i detta arbete är funktionalitet utifrån pedagogiska krav och riktlinjer, befolkningsutvecklingen, det geografiska läget och ekonomi. Tidsaspekten är absolut nödvändig, dvs. lokalerna skall kunna tas i bruk när det faktiska behovet föreligger. Planeringen sker i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar så som Serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Kommunkontoret och Tekniska förvaltningen. I Lunds kommuns Skolplan 2009 står bland annat följande om den fysiska miljön: - Skolan skall erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa - Alla skall ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen - Skolan skall erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppernas behov - Lunds skolor skall vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever - Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer skall utformas så att de ger en god lärandemiljö Kommunens officiella befolkningsprognos är det underlag som förvaltningen utgår ifrån i sin lokalplanering. Befolkningsprognosen omvandlas vidare till en elev- och barnprognos utifrån historisk nyttjandegrad inom området. I sista skedet görs bedömningar baserade på samlad erfarenhet kring elevunderlaget inom förvaltningen. Befolkningsprognoser kan inte läsas som absoluta sanningar utan de visar förväntade utvecklingstendenser som bygger på de för tillfället kända fakta och planer som prognosen utgår ifrån. Tillförlitligheten i prognosen är bra i ett treårigt perspektiv för Lunds kommun som helhet men för mindre områden och på längre sikt avtar tillförlitligheten. Detta i sin tur innebär att elevutvecklingen i ett visst område både kan bli långsammare eller snabbare än förväntat om ex. bostadsbyggnationen minskar/ökar eller skiftar karaktär. Lunds kommun har en expansiv utveckling vilket ställer krav på en välavvägd dimensionering av förskole- och skolenheter. Detta kan ses inte minst i kommunens samlade investeringsbehov för de kommande 4-5 åren. Denna lokalplan berör ett område som är inne i en kraftigt utveckling de närmsta 5-15 åren vilket i kombination med större elevårskullar i de äldre klasserna, ny läroplan och ett delvis äldre fastighetsbestånd föranleder en analys av lokalläget inom området. Idrottsanläggningar och fritidsklubber drivs oftast av Kultur&Fritid. En nära samverkan mellan förvaltningarna när det gäller lokalplanering på såväl lång som kort sikt är därför av yttersta vikt för att kunna tillhandahålla nödvändiga lokaler för skolans behov. Målet med denna områdeslokalplan är att peka på alternativa lösningar för det befintliga lokalbeståndet på Linero Råbylund med deras för- och nackdelar och inte minst att bjuda in till en bred dialog kring framtida försörjning med förskolor och skolor inom området. 3 2 Områdets avgränsning och påverkan från grannområden I den bifogade kartan (bil. 2) över Linero - Råbylund med angränsande områden visas vilka förskolor och skolor som finns och var de större bostadsutbyggnadsområden ligger. Linero Råbylund skolområde följer inte fullt ut det geografiska området Linero. Utbyggnadsområdet Solhällan (mellan Dalbyvägen Sandbyvägen Thulehemsvägen Hjalmar Gullbergs väg Fritjofs väg) ingår också i Linero Råbylund skolområde.

108 Skolområdet gränser till största delen mot skolområde Tuna-Mårtens Fälad i väster och norr. Längst ut mot norr där Sandbyvägen korsar Utmarksvägen gränsar Linero mot Östra Torn och läsåret 2013/14 har ca 50 elever bosatta på Linero valt att gå på Östratornskolan i åk F Schematisk bild över de kommunala enheterna 2013/2014 Tirfing Förskola 4 avd Ormen Långe Förskola 6 avd Blåtunga (på Runantomten) fn paviljongförskola 4-6 avd Vikingaskolan åk F-9 Fn 8 kl åk F-3 och 7 kl åk 4-9 Ängslyckans Förskola 4 avd 4 Befintliga enheter med aktuell lokalkapacitet Förskolor Blåtunga och Tirfing som är byggda på 70-talet efter samma mall tillhör de fuktskadade enheterna som ersätts med nybyggnationer. Blåtunga förskola ersätts med en ny byggnad i två plan med 6 avdelningar på den befintliga tomten som ska stå klar hösten Barnen från Blåtunga går fn i paviljonger på fd Runaskolans tomt strax söder om Linero Centrum. Lundafastigheter utreder fn om Tirfing kan få en ökat tomtyta så att en likadan enhet som nya Blåtunga ev. kan byggas på Tirfingtomten. Ormen Långe som stod klar hösten 2008 är den första flexibla enheten för ca 100 barn i åldern 1-9 år som fn används som förskola med 6 avd med fn 103 barn. Förskolorna har platser beroende på om de kommunala förskolorna följer målet med max 11 barn i åldern 1-2 år respektive 16 barn i åldern 3-5 år med 2,75 personal per avdelning eller om man har 2 barn fler per avdelning. Inom området finns tre fristående förskolor Äppellunden, Snorre och Rosa Tornet med s:a 169 platser* Förskolans namn Antal avdelningar Kapacitet enligt mål Mål + 2 platser Tirfing Blåtunga Ormen Långe Ängslyckan Äppellunden Snorre Rosa Tornet Summa avd - platser * 169 platser motsvarar ca 11 avdelningar

109 Skolor inklusive idrott Vikingaskolan på Linero är den enda kommunala skolan i området. Liksom Östratornskolan byggdes Vikingaskolan för åk 1-6 under tidigt 70-tal och fick sitt eget högstadium Under lå 2013/2014 går där fn 340 elever i 16 klasser i åk F-9. Eleverna har sin idrott dels på skolan i en enkelsal och dels på Vikingahallen där en tennisbana har byggts om för skolidrott med 2 salspositioner 1. Bredvid Vikingahallen ligger Linerogården där fritidsklubben 2 i Kultur&Fritids regi fn har ca 46 inskrivna barn. På Råbylund finns den fristående Maria Montessoriskolan med åk F-9 med fn ca 270 elever. Skolornas lokalkapacitet i sammanfattning Vikingaskolan åk F-9 skola Lå 2013/14: 8 kl åk F-3 (ca 172 elever), 7 kl åk 4-9 (ca 129 elever) s:a 340 elever/16 kl ( inkl ca 35 elever i BAS-grupper) Faktisk lokalkapacitet 2013: Antal pedagogisk personal: 57 personer Rumstyp Antal / Kommentar kapacitet Klassrum (56 kvm) Klassrum (72 kvm) 14 (+ fn 2 i pavilj.) 9 i Hus J-K Räcker till s:a klasser åk F BAS-grupp 3 Hus J-K byggdes för 9 kl åk (6)7-9 Grupprum 24 Området har många elever med hemspråksundervisning Allrum/Basrum för fritids mm samt 4 allrum i hus J-K 8 4 Kompletterar klassrum + grupprum till hemvister som nyttjas hela dagen i integrerad verksamhet för åk F-3 Specialsalar: NO, Slöjd, Bild, 8 salar varav Räcker till max 18 kl i åk 4-9 exkl tid för elevens val Hemkunskap, Musik 3 NO med prep.rum Elevcafé 87 kvm vid hemkunskapsalen Bibliotek 87 kvm Rekommenderas 70 kvm + 10 kvm per klass. Elevhälsa: skolsköterska, skolläkare, psykolog, 1 utrustad undersökningsrum?? vilrum väntrum socialsekreterare/kurator Idrottshall / idrottsplats Fritidsklubb 3 salspositioner Ca 50 platser 1 liten på skolan + 2 salspositioner i Vikingahallen på Linerogården bredvid Vikingahallen Storkök tillagningskök 362 kvm För skolans eget behov (samt kyld mat till vårdboenden) Matsalen - antal platser 296 kvm Ca 200 platser gånger 3 sittningar motsv ca 600 elever. Personalrum och -arbetsplatse 2 personalrum samt s:a 11 arbetsplatser verkligen så få arbetsplatser? Expedition/administration??? Hur många kontor resp mötesrum? Utemiljö friyta Ca??? kvm Friytan räcker till ca elever (35 kvm/plats) 5 5 Beskrivning av områdets särskilda förutsättningar Bebyggelsen på Linero har tillkommit succesivt sedan Generationsväxlingar 4 inom området har kunnat ske i jämn takt och åldersstrukturen i den del av området är därför relativt jämn dvs förskole- och skolbehovet motsvarar i stort sett det stadigvarande behovet. 1 En idrottshall på ca 43 x 23 kvm kan vanligtvis delas av till 2 salspositioner vilket betyder att två klasser kan få plats att ha idrottslektioner samtidigt på var sin sida av en avskiljande skjutvägg 2 Fritidsklubb är verksamhet för åringar efter skoltid och oftast i regi av Kultur- och Fritidsförvaltningen 3 BAS-grupp eller förberedelseklass är en undervisningsgrupp för nyanlända utländska barn som inledningsvis undervisas bl a i svenska innan de slussas ut till ordinarie klasser i skolor inom sitt bostadsområde

110 Enligt MBP planeras för ca 545 lägenheter med byggstart respektive ca 876 lägenheter med byggstart (exkl seniorboenden). De sista ca 200 lägenheterna håller på att uppföras inom Linero C och Linero III. På Råbylund är hälften av de första 185 lgh. klara. Enligt planeringen efterföljs de av ca 250 bostäder 2014 och ytterligare ca 525 lgh Detaljplanerna för de sista ca 525 lgh. på Råbylund är i ett så tidigt skede att bostäderna kanske kan bli inflyttningsklara om 5-8 år och de är ännu inte med i befolkningsprognosen. Teoretiskt motsvarar det i runda tal ca 100 barn i förskoleåldern och ca 200 barn i åldern 6-15 år som tillkommer ca 2020 dvs efter planperioden. 6 6 Diagram Linero - Råbylund Barn Förskola Diagrammet visar att det fn finns kapacitet för 434 platser (svart streck) alt 496 platser (rött streck) om man i de kommunala förskolorna räknar med 2 platser fler per avdelning utöver den kommunala målsättningen med max 11 barn i åldern 1-2 år respektive max 16 barn i åldern 3-6 år med 2,75 personal per avdelning. I augusti börjar nästan alla 6-åringar i förskoleklass på skolan och lämnar då plats för nya småbarn som succesivt börjar i förskolan vilket kan leda till att det uppstår platsbrist under våren (röd färg). De streckade linjerna visar hur det blir om man ökar med 3 i stället för 6 avd aug 2015 och igen med 2 avd 2017 respektive med 6 avd i aug 2017 och aug Lokalkapacitet befintlig och beslutad befintlig / beslutad + föreslagen Utnyttjad kapacitet Övriga behov, t ex LIG Kapcitet enl. mål 11/ Brist 4 Generationsväxling kallas det när befolkningen som flyttade in i ett större bostadsområde var unga barnfamiljer som efter år, när barnen flyttat och föräldrarna också flyttar därifrån, lämnar plats åt nya unga barnfamiljer 5 Mark- och BostadsförsörjningsProgram för Lunds Kommun

111 7 6 Diagram Linero - Råbylund (fortsatt) Diagrammet visar att det finns kapacitet för 8 klasser (heldragen linje) men saknas plats för 1 klass (röd färg) om man väljer att strikt hålla sig till att inte ha fler än barn per klass. I augusti 2016 tillkommer nya skolan på Råbylund med 6 kl i åk F-3 dvs att kapaciteten ökar till 14 kl (heldragen linje). Den streckade linjen visar hur det blir om en del av överkapaciteten i förskolan används under åren resp. om man ökar med ytterligare 4 kl ca Diagrammen visar att det fn finns kapacitet i åk 4-6 resp åk 7-9 (heldragen linje) för 8 klasser i åk 4-6 respektive 7 klasser i åk 7-9 och för 1-2 BAS-grupper i respektive stadie (grön resp. blå färg). De streckade linjerna visar hur det blir om man bygger en samlad skola för hela området med ca 18 för åk 4-6 och omvandlar Vikingaskolan till en samlad skola för åk 7-9 enligt alt 1.

112 8 7 Sammanfattning av behov Behovet av platser i förskolan ökar succesivt med ca 150 platser fram till 2016 jämfört med 2013 och med ytterligare ca 160 platser mellan 2016 och Med detta underlag som grund kan det vara lämpligt att planera för ytterligare en flexibel enhet 6 på Råbylund för 200 barn i åldern 1-9 år. På Norränga behövs både en förskola och en flexibel enhet för 200 barn. Ungefär 2018 behövs en ny gemensam skola för åk 4-6 för området med på sikt klasser i åk 4-6 samt en succesiv omvandling av Vikingaskolan till en samlad skola åk 7-9 för hela Linero Råbylund. Erfarenhetsmässigt kan barnantalet under de första ca 15 åren av ett områdes levnadstid bli upp emot det dubbla antalet för att på sikt stabiliseras till det stadigvarande behovet. Därför bör det utöver de fasta enheterna planeras för ett antal mindre tillfälliga förskolor med ca 60 platser som efter år kan nyttjas som bostäder eller verksamhetslokaler. Dessa förändringar över tiden kräver en successiv utbyggnad av förskolor och skolor med möjlighet till stor flexibilitet i lokalanvändningen - och möjligen även avveckling av paviljonger och/eller de tillfälliga förskolorna efter år. Läroplanens krav på specialsalar och lärare med legitimation i sina undervisningsämnen gör det svårt att driva skola för åk 4-9 med mindre än 3 paralleller i klasser åk 4-9. Behov enligt prognosen 2013 med nuvarande efterfrågefaktor i sammanfattning läsår Förskola (pl) Åk F-3 Åk 4-6 Åk 7-9 S:a kl åk / / / / / / / I åk 4-9 antas att det behövs två BAS-grupper utöver det ordinarie klassantalet. Innevarande läsår har ca 50 % av antalet barn boende inom området inskrivna i grundskola inom området med kommunal huvudman" valt andra skolor som ex Östratornskolan eller någon fristående skola som ex Maria Montessori på Råblylund. Om den trenden håller i sig skulle det innebära att ca 50 % av barnökningen fram till 2019 skulle välja plats i skolor utanför området eller med annan huvudman. Hälften av befolkningsökningen till 2019 på ca 290 barn i åldern 6-9 år respektive ca 320 barn i åldern år motsvarar 6-8 kl åk F-3 (ca 145 barn) och 6 kl i åk 4-9 (ca 160 barn). Detta i sin tur innebär att det behövs motsvarande en extra skola med klasser åk F-9 i kommunal eller fristående regi. Det är därför av vikt att noga följa utvecklingen och bevaka att det finns ex. tomtmark och detaljplaner som gör det möjligt att täcka det samlade ökande behovet av lokaler för förskola och skola inom området. 6 Flexibla enheter är en typ av skolbyggnad som är utvecklat i Lund och byggd i fn 4 versioner. En enhet för exempelvis 200 barn är utformat så att den utan egentliga ombyggnader kan användas för 8 klasser åk F-3 med integrerade fritidshem eller 12 avdelningar med förskolebarn i åldern 1-5 år eller den blandning som behövs i området vid en given tidpunkt

113 9 8 Inventering av skol- och förskolebyggnader byggda Serviceförvaltningen under senhösten 2013 presenterat en inventering av fastigheter byggda med konstruktionslösningar som har visat sig kunna orsaka problem med fukt och mögel. Anledningen till detta är att liknande problem upptäcktes i flera förskolor och skolor som nu är åtgärdade alternativt utrymda till andra lokaler som ex. Blåtunga förskola som fn finns i paviljonger på fd Runaskolans tomt. Ett omfattande arbete med renovering alternativt rivning och nybyggnation har inletts för att säkerställa att inomhusmiljön i fastigheterna blir god. Lunds kommun har avsatt 460 miljoner under en sexårsperiod med start 2014 för att komma tillrätta med problemet. En prioriteringslista håller på att tas fram för de skadade husen som bl a tar hänsyn till om det finns tillgång till lokaler för omlokaliseringar och huruvida de skadade husen har de kvaliteter som rättfärdigar en renovering eller inte. Om renoveringar är aktuella ska det också utredas vilka övriga insatsar som ex. energibesparing eller uppdatering till dagens standard ur pedagogisk synvinkel mm som i så fall kan bli aktuella. Av de 46 senast undersökta förskolor och skolor i Lund ligger 2 enheter på Linero. Vikingaskolans äldre hus är fuktskadade och kommer att renoveras succesivt med ett hus i taget. Tirfings förskola, som byggdes identiskt med Blåtunga förskola, har också visat sig vara skadad. Tirfings byggnader bedöms inte ha de kvaliteter som gör det ekonomiskt försvarbart att renovera. Lundafastigheter undersöker fn om det är möjligt att utöka tomten så att en likadan förskola som nya Blåtunga med 6 avd kan byggas där. När prioriteringslistan är klar och de nödvändiga evakueringslösningar har hittats kan de föreslagna lösningarna i alternativen ev. komma att ändras och/eller förskjutas fram eller tillbaka i tiden. I den områdeslokalplan som efter remissrundan kommer att presenteras för nämnden under senvåren 2014 bör det stå klart hur de fuktskadade husen ev. kommer att påverka förslaget till Områdeslokalplan för Linero - Råbylund Alternativa lösningar för skolorna med konsekvensbeskrivning När flexibla enheten på Råbylund står klar augusti 2016 kan Vikingaskolan succesivt ta emot upp till klasser i åk 4-9 om antalet klasser i åk F-3 då begränsas till 8 klasser. Detta skulle i så fall täcka behovet av ca 12 kl i åk F-3 och kl i åk 4-9 fram till ca 2019 enligt elevprognosen. Om 2013 års befolkningsprognos för år 2015 resp. år 2018 med årskullar på ca 120 resp. ca 160 barn skrivs fram med 10 år till 2025 resp 2028 motsvarar det ett behov av - 5 resp. 7 paralleller á barn/klass i åk F-3 dvs totalt ca kl samt - 4 resp. 6 paralleller á barn/klass i åk 4-9 dvs totalt ca klasser i åk 4-9 Med en så stor osäkerhet om det kommande behovet måste möjligheterna hållas öppna för att kunna bygga ytterligare skolor om det visar sig att de tillkommande barnen bosatta i området väljer kommunala skolor i större utsträckning än dagens efterfråga om 50 %.

114 10 10 a Schematisk bild enligt alt 1 över enheternas beslutade och föreslagna förändringar Paviljongförskolan Blåtunga på Runantomten avvecklas ca 2016 Nya förskolan Blåtunga 6 avd Klar 2015 Förskolan Tirfing 4 avd Upphör ca 2014 Nya förskolan Tirfing 6 avd Klar 2016 Ormen Långe förskola 6 avd Ängslyckans förskola 4 avd NYA Runaskolan kl åk 4-6 klar ca 2018 Flexibel enhet Råbylund (A) 8 kl åk F-3 + idrottshall Klar 2016 Flexibel enhet Råbylund (B) 6 avd + 4 kl åk F-3 Klar ca 2019 Vikingaskolan åk F-9 Successivt kl åk 7-9 ca 2018 Flex. enhet Norränga 8 kl åk F-3 Klar ca 2018 Förskola Norränga 6 avd Klar ca b Schematisk bild enligt alt 2 över enheternas beslutade och föreslagna förändringar Paviljongförskolan Blåtunga på Runantomten avvecklas ca 2016 Nya förskolan Blåtunga 6 avd Klar 2015 Förskolan Tirfing 4 avd Upphör ca 2014 Nya förskolan Tirfing 6 avd Klar 2016 Ormen Långe förskola 6 avd Ängslyckans förskola 4 avd Vikingaskolan åk F-9 Successivt kl åk F-6 från ca 2018 Flex. enhet Norränga 6 avd + 4 kl klar ca 2018 Flexibel enhet Råbylund (A) 8 kl åk F-3 + idrottshall Klar 2016 Råbylund 6-8 kl åk 4-6 nära flex. enheten - klar ca 2018 Råbylund ny skola kl åk 7-9 ca 2019 Förskola Runan 6 avd Klar ca 2018

115 11 11 Tabell med förändring enligt förslagen i respektive alternativ Enhetens namn Ormen Långe fsk Ängslyckan fsk Nuvarande användning Förändring enligt förslagen i respektive alternativ kostnadsuppskattning Alt 1 Alt 2 Alt 1 Alt 2 Flexibel enhet Fn 6 avd förskola oförändrat oförändrat - - Förskola 4 avd inkl buss oförändrat oförändrat - - Tirfing fsk Förskola 4 avd Upphör ca 2014 Upphör ca Blåtunga pav.-fsk på Runantomten Förskola 6 avd avvecklas ca 2016 avvecklas ca Vikingaskolan Åk F-9 skola Succ. omdisponering till åk 7-9 skola med klasser från ca 2018 Succ. omdisponering till åk F-6 skola med klasser ca Utbyggnad vid flex. enhet (A) på Råbylund - Råbylund flex.enhet (B) 6 avd + 4 kl åk F-3 Klar ca 2019 Utbyggnad med 6-8 kl i åk 4-6 Klar ca Råbylund ny skola åk kl åk 7-9 Klar ca Nya Runaskolan åk kl åk 4-6 Klar ca Nya Runan fsk kontor/affär över - - Ny förskola 6 avd Klar ca Norränga förskola ca Ny förskola 6 avd Norränga Flex. enhet 1-9 år - Flex. enhet 8 kl åk F-3 ca 2018 Flex. enhet 6 avd + 4 kl åk F-3 ca SUMMA Råbylund flex.enhet 200 pl 1-9 år (A) - Start 3 avd + 6 kl åk F-3 Klar aug 2016 Start 3 avd + 6 kl åk F-3 Klar aug Ny idrottshall på Råbylund - Klar ca 2016 Klar ca Nya Blåtunga fsk - Ny förskola 6 avd Klar ca 2015 Ny förskola 6 avd Klar ca Nya Tirfing fsk - Ny förskola 6 avd Klar ca 2016 Ny förskola 6 avd Klar ca Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till lösning Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreslår att alternativ 1 enligt ovan blir det som kommer att ange inriktningen för den fortsatta lokalförsörjningsplaneringen. Med det förslaget kommer förskolor och skolor att ha en modern utformning med inbyggd flexibilitet. Pedagogiska krav kommer att kunna mötas på ett annat sätt än vad som är möjligt idag samtidigt som skolorna ges goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten effektivt när de är organiserade i större enheter. Eleverna får möjlighet till bättre måluppfyllelse vilket kan försvara de investeringar som görs samtidigt som framtida anpassningskostnader undviks genom att det tas ett mera långsiktigt grepp kring lokalfrågan.

116 12 Tabeller med kapacitet och underlag för förskola, skola åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 BILAGA 1 Befolkning i området Befolkningssiffrorna avser prognos för den siste december angivet år. Första året anger faktiskt antal boende barn. År/ålder År/ålder Området omfattar följande nyckelkodområden: Linero 1301, 1338, 1341, 1342, 1343, 1344, 1345, 1346, 1361, 1362, 1363, 1364 Norränga 1312,1313,1314, 1315,1321,1322,1323,1324 Råbylund 1401, 1402, 1403, 1461, 1463, 1464

117 13 Beslutad kapacitet Linero Råbylund Skola Försk F Fr o m T o m Ormen Långe förskola 6 flex. enhet 100 pl Ängslyckan förskola 4 inkl buss Blåtunga pav.förskola fn i pav. på Runan Nya Blåtunga förskola Tirfing förskola på Munsp. pav 14/15? Ny förskola på Tirfingtomten Vikingaskolan inkl 2 FB-grupper Flex. enhet Råbylund (A) samt idrottshall Fristående förskolor ( s:a 169 pl) pl motsv. 11 avd Äpplet (17 pl) Snorre (79 pl) Rosa Tornet (73) Frist. Maria Montessori (åk F-9) ca 270 elever Ännu ej beslutad kapacitet enligt alt 1 Skola Försk F Fr o m T o m Paviljonger på Runantomten fd Blåtungapav. Vikingaskolan omdisponering Ny skola åk 4-6 på Runantomten Flex. enhet Norränga ers. Vikinga F-3 Förskola på Norränga Flex. enhet på Råbylund (B) Beslutat kapacitet Ännu ej beslutad kapacitet Årtal Försk F Försk F Obs! Rektor beslutar inför varje läsår vilka årskurser som byggnaderna ska användas för

118 14 Befolkningsunderlag Förskola Linero Råbylund Ålder Totalt Kapacitet beslutad Ej beslutad kapacitet Barn Barn Barn Barn Barn Barn Barn Avd 11/16 mål + 2 Avd 11/16 mål Underlag skola F-3 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Linero - Råbylund Ålder Klass Accepterad 6 F överfyllnad 2% 2% 2% 2% Delningstal Behov Behov Behov Behov Behov Utnyttjad Ej besl Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Spec Kapacitet kapacitet Brist kapacitet klassfyllnad 2012: 24,5 15,5 18,3 16 snitt 17,7 klassfyllnad 2018: ,7 20,7 snitt 22,8 Elevantal per årskull. Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos F-3 Födda

119 15 Underlag skola 4-6 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Linero - Råbylund Ålder Klass Accepterad överfyllnad % % % Delningstal Utnyttjad Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Spec Kapacitet kapacitet Brist kapacitet klassfyllnad 2012: 16, snitt 20 klassfyllnad 2018: 28,5 29,5 26,5 snitt 28,17 Elevantal per årskull. Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Födda Ej besl Underlag skola 7-9 Förutsättningarna för kalkylen matas in i laxrosa fält. Ljusblå fält hämtas från annat blad. Linero - Råbylund Ålder Klass Accepterad överfyllnad % % % Delningstal Utnyttjad Ej besl Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Elever Klasser Slack Spec Kapacitet kapacitet Brist kapacitet klassfyllnad 2012: ,5 snitt 18,75 klassfyllnad 2018: 20,5 21,33 19,5 snitt 20,57 Elevantal per årskull. Stigande värden tyder på inflyttning. Sjunkande värden kan tyda på fel i elevprognos. Födda

120 16 BILAGA 2

121 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Skolkontoret Camilla Nilsson camilla.nilsson4@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Beställning av Lovisaskolan fsk Dnr BSL 2015/0561 Sammanfattning Beställningen gäller en ny förskola på Lovisaskolans tomt med plats för 6 förskole avdelningar, jourverksamhet, tillagningskök och tillhörande utemiljö. Den nya enheten planeras att byggas ihop med befintlig enplans byggnad (Äpplet). Lokalerna förses med tillagningskök och utformas enligt lokalprogram daterat Framtagande av utemiljö ingår i beställningen. Beslutsunderlag Beställning av Lovisaskolas fsk, Dnr BSL 2015/0561, (Denna skrivelse) + Barnchecklista Lokalprogram Lovisaskolan fsk, Områdeslokalplan för Norra Fäladen Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är inte applicerbar på ärendet. Se bifogad barnchecklista Ärende Beställningen gäller en ny förskola på Lovisaskolans tomt med plats för 6 förskole avdelningar, jourverksamhet, tillagningskök och tillhörande utemiljö. Den nya enheten planeras att byggas ihop med befintlig enplans byggnad (Äpplet). Lokalerna förses med tillagningskök och utformas enligt lokalprogram daterat Framtagande av utemiljö ingår i beställningen. Förskolan utformas så kantstensangöring är möjlig för leveranser. Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

122 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att hos Kommunstyrelsen beställa en ny förskola på Lovisaskolans tomt med plats för 6 avdelningar, jourverksamhet, tillagningskök och tillhörande utemiljö enl. Lokalprogram daterat BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Nilsson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

123 Barn- och skolnämnd Lunds stad Lokalprogram Lovisa fsk 1 (3) Skolkontoret Camilla Nilsson Camilla.nilsson4@lund.se Lokalprogram Lovisa förskola Verksamhetsbeskrivning Verksamheten består av pedagogisk verksamhet, lek och omsorg för barn i åldern 1-5(6) mellan kl och och dessutom jourverksamhet men flexibel öppettid, helg och nattverksamhet. Lunds kommuns målsättning för barngruppernas storlek är att inte överstiga 11 barn i åldern 1-2 år eller 16 barn i åldern 3-5 år med en personaltäthet om 2,75 per barngrupp. Det finns möjlighet att öka barngruppernas storlek med 2-3 barn per barngrupp. Förskolans fyllnadsgrad kommer variera mellan barn. Förskolan är uppdelad på två hemvister, varav en i befintlig byggnad, och en jourverksamhet med ytor för lek och kreativitet. Varje hemvist har en egen entré, restaurang med bullkök och tak för ute sov. De båda hemvisterna knyts ihop med ett kreativt torg med direkt utgång till en ute ateljé under tak. Förskolan har en stor sammanhängande inhägnad utemiljö där ytan under ute sov och ute ateljé räknas in. Förskolan har även behov av övrig yta med förråd för leksaksförvaring och vagnförvaring och miljöhus. Personalytorna ska hänga ihop och kan placeras på lämpligt ställe i byggnaden, det samma gäller ytor vid huvudentrén. Lokalprogrammet avser en tvåplansbyggnad med kantstensangöring. Underlag för ytberäkning Lokalprogrammet gäller för en förskola i en tvåplansbyggnad exkl. teknikutrymmen och trapphus. Beskriven lokalarea delas upp i verksamhetsyta ( LOA:V ) och en personal och lokalvårdsyta ( LOA:P ). Det bör förtydligas att tillagningskökets LOA:P är uppskattad och att aktuella lagkrav styr den faktiska ytan. Miljöförvaltningens råd är att varje barn i förskolan behöver en yta inomhus på minst vars 7,5 LOA:V. Dessa riktlinjer kommer ursprungligen från Socialstyrelsen och erfarenheter från både verksamhet och tillsyn har visat att de ännu är aktuella. Lokalarean i nya byggnaden = (LOA:V + LOA:P ) ( ) = 956 kvm LOA (exkl. teknikutrymmen och trapphus + övrig yta) Övrig yta: yta (m2) antal (st) Ute förråd, vagn och leksaker 15 2 Miljöhus 20 1 Tak för utesov 20 barn / ute ateljé med vask x 3 Utemiljö (inkl ytan under alla tak) Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

124 Lokalprogram Lovisa fsk 2 (3) LOA:V 1 hemvist med 3 grupper: yta (m2) antal (st) Groventré, torkrum, skoställ, 1 wc 25 1 Kapprum för 60 barn och 9 vuxna 45 1 Kreativt torg 50 1 Restaurang med bullkök 35 1 Allrum 40 3 Lekrum 15 3 Skötrum med plats för 3 skötplatser samt 1 wc 15 1 Toalettpaket, 2 wc + 1 RWC/D 7,5 1 Förråd hemvist: 347,5 m2 1 hemvist för jourverksamhet: yta (m2) antal (st) Utformas efter behov i ny byggnad 347,5 1 1 hemvist: 347,5 m2 Totalt: 750 m2 LOA:V (+ bef. m2) 1 hemvist med 3 grupper i befintlig byggnad: yta (m2) antal (st) Groventré, torkrum, skoställ, 1 wc ca 25 1 Kapprum för 60 barn och 9 vuxna ca 45 1 Kreativt torg ca 50 1 Restaurang med bullkök ca 35 1 Allrum ca 40 3 Lekrum ca 15 3 Skötrum med plats för 3 skötplatser samt 1 wc ca 15 1 Toalettpaket, 2 wc + 1 RWC/D ca 7,5 1 Förråd ca hemvist: bef m2

125 Lokalprogram Lovisa fsk 3 (3) LOA:P Personal: yta (m2) antal (st) Personalrum med pentry 26 1 Vilrum / samtalsrum 10 1 Arbetsplatser 6st 15 1 Kopiering 4 1 RWC/D, omkl. 6 1 Städ/tvätt 10 1 Förråd 5 1 Personal: 76 m2 Huvudentre: yta (m2) antal (st) Huvudentre 15 1 Wc 3 1 Expedition, två besöksplatser 12 1 Huvudentre: 30 m2 Kök: yta (m2) antal (st) Tillagningskök, 150 barn + personal ca Kök: 100 m2 Totalt: 206 m2 LOA:P

126 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Beställning av Lovisaskolans fsk, Dnr BSL 2015/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplanen tillgodoser behovet av förskola och grundskola inom skolområdet. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. På denna nya enhet finns ännu inga barn att fråga. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter

127 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Skolkontoret Anna Medin anna.medin@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Beställning av Solbjer 6 avdelning fsk Dnr BSL 2015/0562 Sammanfattning Beställningen gäller ny förskola 6 avdelningar med tillagningskök och tillhörande utemiljö. Den nya enheten planeras uppföras i Solbjersområdet. Lokalerna förses med tillagningskök och dimensioneras efter en kapacitet på 6 avdelningar och utformas enligt Lokalprogram Solbjer fsk 100 enhet, LOA enl lokalprogram. Framtagande av utemiljö ingår i beställningen. Utemiljö enl lokalprogram med godkänd lekvärdesfaktor. Beslutsunderlag Beställning av Solbjer 6 avdelning fsk, Dnr BSL 2015/0562 (Denna skrivelse) + Barnchecklista Lokalprogram Solbjer fsk 100 enhet, Områdeslokalplan för Östra Torn-Brunnshög , Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är inte applicerbar på ärendet. Se bifogad barnchecklista Ärende I Projektlista , Bostadsprojekt i Lund kommun godkänd av Tekniska nämnden beräknas Solbjersområdet byggas ut med ca lägenheter under åren En erfarenhetsmässig schablon säger att det genereras ca 4 barn/åldersgrupp/100 lägenheter, vilket betyder ett behov av ca 4-5 avdelningars förskola lokalt i detta område. Beställningen gäller ny förskola 6 avdelningar med tillagningskök och tillhörande utemiljö. Den nya enheten planeras uppföras i Solbjersområdet. Förskolelokalerna är i detaljplanen placerade i bottenvåningen av bostadshus med max 3 våningar bostäder ovanpå. LKF är utsedd som byggherre. Ur samrådsredogörelsen för Detaljplan för del av Östra Torn 27:2 m fl i Lund, Lunds kommun (Solbjersområdet) samrådshandling , Barn- och Skolnämnd Lunds stads yttrande I planförslaget för Solbjersområdet föreslås två lägenhetsförskolor med 3 respektive 4 avdelningar i bottenvåningar på flerbostadshus som senare kan omvandlas till bostäder när områdets behov av förskoleplatser har sjunkit till det stadigvarande behovet om år. Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

128 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Angöring för leveransbilar till förskolornas kök, handikapparkering och korttidsparkering för lämning och hämtning av förskolebarn bör lösas på gatumark med kantstensparkering medan nödvändigt antal parkeringar till förskolan bör lösas inom närliggande parkeringshus eller dylikt. Förskoletomten ligger i sluttning med en höjdskillnad på drygt 5m. Tillgängligheten på tomten måste beaktas. Den utsedda byggherren (LKF) studerar även möjligheten att utföra förskolan i souterräng för att därigenom kunna minska nivåskillnaderna på gården. Lokalerna förses med tillagningskök och dimensioneras efter en kapacitet på 6 avdelningar och utformas enligt lokalprogram daterat LOA enl lokalprogram. Framtagande av utemiljö ingår i beställningen. Utemiljö enl lokalprogram med godkänd lekvärdesfaktor. Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att hos Kommunstyrelsen beställa en ny förskola 6 avdelningar på Solbjersområdet i Lund med tillagningskök och tillhörande utemiljö enl Lokalprogram Solbjer fsk 100 enhet, BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Beslut expedieras till: Anna Medin Lokalplanerare Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

129 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Beställning Solbjer 6 avdelning fsk, Dnr BSL 2015/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplanen tillgodoser behovet av förskola och grundskola inom skolområdet. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. På denna nya enhet finns ännu inga barn att fråga. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter

130 Barn- och skolnämnd Lunds stad Lokalprogram fsk, 100enhet 1 (2) Skolkontoret Anna Medin anna.medin@lund.se Lokalprogram Solbjer förskola, 100 enhet Verksamhetsbeskrivning Verksamheten består av pedagogisk verksamhet, lek och omsorg för barn i åldern 1-5(6) mellan kl och Lunds kommuns målsättning för barngruppernas storlek är att inte överstiga 11 barn i åldern 1-2 år eller 16 barn i åldern 3-5 år med en personaltäthet om 2,75 per barngrupp. Det finns möjlighet att öka barngruppernas storlek med 2-3 barn per barngrupp. Förskolans fyllnadsgrad kommer variera mellan barn. Förskolan är uppdelad på två hemvister med ytor för lek och kreativitet. Varje hemvist har en egen entré, restaurang med bullkök och tak för utesov. De båda hemvisterna knyts ihop med ett stort kreativt torg med direkt utgång till en uteateljé under tak. Förskolan har en stor sammanhängande inhägnad utemiljö där ytan under utesov och uteateljé räknas in. Förskolan har även behov av övrig yta med förråd för leksaksförvaring och vagnförvaring och miljöhus. Personalytorna ska hänga ihop och kan placeras på lämpligt ställe i byggnaden, det samma gäller ytor vid huvudentrén. Samband följer Sambandsanalys Teknikbeskrivning av typrum levereras av serviceförvaltningen. Underlag för ytberäkning Lokalprogrammet gäller för en förskola för 100 barn i en enplansbyggnad exkl. teknikutrymmen och trapphus. Beskriven lokalarea delas upp i verksamhetsyta ( LOA:V ) och en personal och lokalvårdsyta ( LOA:P ). Det bör förtydligas att tillagningskökets LOA:P är uppskattad och att aktuella lagkrav styr den faktiska ytan. Miljöförvaltningens råd är att varje barn i förskolan behöver en yta inomhus på minst vars 7,5 LOA:V. Dessa riktlinjer kommer ursprungligen från Socialstyrelsen och erfarenheter från både verksamhet och tillsyn har visat att de ännu är aktuella. Lokalarea = (LOA:V + LOA:P ) ( ) = 956 kvm LOA (exkl. teknikutrymmen och trapphus + övrig yta) Övrig yta: yta (m2) antal (st) Ute förråd, vagn och leksaker 15 2 Miljöhus 20 1 Tak för utesov 20 barn / ute ateljé med vask x 3 Utemiljö (inkl ytan under alla tak) Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

131 Lokalprogram fsk, 100enhet 2 (2) LOA:V 1 hemvist med 3 grupper: yta (m2) antal (st) Groventré, torkrum, skoställ, 1 wc 25 1 Kapprum för 60 barn och 9 vuxna 45 1 Kreativt torg 50 1 Restaurang med bullkök 35 1 Allrum 40 3 Lekrum 15 3 Skötrum med plats för 3 skötplatser samt 1 wc 15 1 Toalettpaket, 2 wc + 1 RWC/D 7,5 1 Förråd hemvist: 347,5 m2 2 hemvister: 695 m2 Gemensamt för två hemvister: yta (m2) antal (st) Gemensamt kreativt torg med två vaskar 50 1 Förråd 5 1 Gemensamt: 55 m2 LOA:P Totalt: 750 m2 LOA:V Personal: yta (m2) antal (st) Personalrum med pentry 26 1 Vilrum / samtalsrum 10 1 Arbetsplatser 6st 15 1 Kopiering 4 1 RWC/D, omkl. 6 1 Städ/tvätt 10 1 Förråd 5 1 Personal: 76 m2 Huvudentre: yta (m2) antal (st) Huvudentre 15 1 Wc 3 1 Expedition, två besöksplatser 12 1 Huvudentre: 30 m2 Kök: yta (m2) antal (st) Tillagningskök, 350 (barn + personal) ca Kök: 100 m2 Totalt: 206 m2 LOA:P

132 Barn- och skolnämnd Lunds stad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Skolkontoret Camilla Nilsson Camilla.nilsson4@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Beställning av ny idrottshall samt lokaler för praktisk-estetiska ämnen samt ytterligare kompletteringar till Fäladsskolan, Dnr BSL 2015/0564 Sammanfattning Fäladsskolan är i behov av lokalanpassning för att kunna ta emot områdets elever i åk 4-6. Det finns behov av köks-, utemiljö- och lokalanpassning för att möta behovet av ändamålsenliga lokaler. En ny idrottshall, om- och tillbyggnad av basrum och lokaler för bibliotek, praktisk-estetiska ämnen och utökning av kökskapaciteten ingår också i beställningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beställning av ny idrottshall samt lokaler för praktisk-estetiska ämnen samt ytterligare kompletteringar till Fäladsskolan, Dnr BSL 2015/0564, (denna skrivelse) Lokalanpassningar för Svenshögsskolan, Dnr BSL 2013/0273, Områdeslokalplan Norra Fäladen Ärende Fäladsskolan är i behov av lokalanpassning för att kunna ta emot områdets elever i åk 4-6. Det finns behov av köks-, utemiljö- och lokalanpassning för att möta behovet av ändamålsenliga lokaler. En ny idrottshall, om- och tillbyggnad av basrum och lokaler för bibliotek, praktisk-estetiska ämnen och utökning av kökskapaciteten ingår också i beställningen. Serviceförvaltningen har svarat på kvarstående utredningar angående; Lokalanpassningar för Svenshögsskolan, Dnr BSL 2013/0273, Behovet av en ny idrottshall, 1-pos ca 21x28m, ryms inom befintlig byggrätt. Där till placeras fyra omklädningsrum, lokaler för praktisk-estetiska ämnen samt bibliotek runt om den nya idrottshallen. De befintliga byggnader som idag innehåller salar för praktisk-estetiska ämnen renoveras och görs om till basrum för årskurs 6. Kökskapaciteten utökas till 500 portioner och matsalen tar över bibliotekets gamla lokaler. Utemiljön ses över och anpassas i samband med ombyggnaden. Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan LUND

133 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej En barnkonsekvensanalys är inte applicerbar på ärendet. Se bifogad barnchecklista Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att hos Kommunstyrelsen beställa en ny idrottshall samt lokaler för praktiskestetiska ämnen samt ytterligare kompletteringar till Fäladsskolan för anpassning till åk 4-6 skola. Utemiljön ses över och anpassas i samband med ombyggnaden. BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Mats Jönsson Skoldirektör Camilla Nilsson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten

134 Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Beställning av ny idrottshall samt lokaler för praktisk-estetiska ämnen samt ytterligare kompletteringar till Fäladsskolan, Dnr BSL 2015/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Norra Fäladen redovisar förslag till lösning för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom skolområdet. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Norra Fäladen har varit på remiss och synpunkterna har sammanställs. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter

135 Barn- och skolnämnd Lunds stad Tjänsteskrivelse (2) Eva-Lotta Kittel Sammanträdestider för Barn- och skolnämnd Lunds stad år 2016 Dnr BSL 2015/0557 Sammanfattning Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta om sammanträdestider enligt förslag i denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KF b Beslut om sammanträdestider Barnets bästa En barnkonsekvensanalys har inte bedömts relevant i ärendet. Ärendet Barn- och skolförvaltningen Lunds stad föreslår följande sammanträdestider: Månad Infomöte Kl Utskick Nämnd Samverkan Kl Nämnd Kl Januari 20/1 26/1 18/1-13/1 28/1 Februari - 3/2 3/2 25/2-10/2 15/2 17/2 Mars 9/3 23/3 28/3** 30/3 2/3 31/3 April 20/4 27/4-6/4 28/4 Maj - 11/5 2/5 4/5 18/5* 3/5 25/5 19/5 Juni 25/5 1/8 6/6** 8/ /6 Augusti 24/8 24/8 29/8 31/8* 10/8 25/8 September 14/9 21/9 26/9** 28/9 7/9 29/9 Oktober 5/10 5/10 10/10 12/10 5/10 27/10 November 26/10 2/11 7/11** 9/11 2/11 24/11 December 30/11 7/12 12/12 14/12 7/12 20/12 * Utvecklingsdagar för nämnden (nämnd halva dagen 31/8) ** Förlängt samverkansmöte med arbetsmiljöfrågor m m. Ks Kf Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box Lund

136 Tjänsteskrivelse (2) Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att godkänna sammanträdestider för Barn- och skolnämnd Lunds stad i enlighet med förvaltningens förslag. Barn- och skolförvaltning Lunds stad Mats Jönsson Förvaltningschef Eva-Lotta Kittel Nämndsekreterare Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Skolområdeschefer Rektorer Skolkontoret

137 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 1 (4) Kommunfullmäktige 2015/9 Plats och tid Sessionssalen i Stadshallen, kl 17:00-22:35 Ledamöter Justerare Lennart Prytz (S), ordförande Christina Sjöström (MP), vice ordförande Holger Radner (FP), 2:e vice ordförande Björn Abelson (S) Anders Almgren (S) Kenth Andersson (S) Peter Fransson (S), 159, kl Lena Fällström (S) Elin Gustafsson (S) Fanny Johansson (S) Monica Molin (S) Ann-Margreth Olsson (S) Jeanette Olsson (S) Mattias Olsson (S) Per Olsson (S) Stig Svensson (S) Adrian Borin (M) Edith Escobar (M) Mats Helmfrid (M) Dan Ishaq (M) Ronny Johannessen (M) Lars Johansson (M) Vera Johnsson (M) Louise Rehn Winsborg (M) Göran Wallén (M) Christer Wallin (M) Felix Solberg (M) Emma Berginger (MP), , kl. 20:05-22:35 Yanira Difonis (MP) Johan Lambreus Mattsson (MP) Ulf Nymark (MP) Teresia Olsson (MP) Cecilia Barnes (FP) Lars Hansson (FP) Mia Honeth (FP) Ulf Nilsson (FP) Philip Sandberg (FP) Hanna Gunnarsson (V) Görild Malmberg (V) Utdragsbestyrkande

138 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 2 (4) Mats Olsson (V) Sven-Bertil Persson (V) Angelica Svensson (V) Hans-Olof Andersson (SD) Matthew Bonnor (SD), , kl. 17: Dragan Brankovic (SD) Ted Ekeroth (SD) Börje Hed (FNL) Marie Henschen (FNL) Anne Landin (FNL) Sverker Oredsson (FNL) Lars V Andersson (C) Bernt Bertilsson (C) Inga-Kerstin Eriksson (C) Cherry Batrapo (FI) Pernilla West (FI) Torsten Czernyson (KD) Agneta Lindskog (KD) Tjänstgörande ersättare Ersättare Eleni Rezaii Liakou (S), tjänstgör för Anna-Lena Hogerud (S) Klara Strandberg (S), tjänstgör för Peter Fransson (S) , kl. 17: Klas Svanberg (M), tjänstgör för Louise Burman (M) Nils Paulsson (M), tjänstgör för Marcus Lantz (M) Anders Ebbesson (MP), tjänstgör för Cecilia Emanuelsson (MP) Jean Niyongabo (MP), tjänstgör för Peter Bergwall (MP) Hanna Örnskär (MP), tjänstgör för Joakim Månsson Bengtsson (MP) , kl Erik Hammarström (MP), tjänstgör för Emma Berginger (MP) Inger Tolsved Rosenkvist (FP), tjänstgör för Gunnar Brådvik (FP) Christoffer Brinkåker (SD), tjänstgör för Bo Kjellberg (SD) Mohsen Abtin (S) Rune Granqvist (S) Ronny Hansson (S) Akram Heidari (S) Eva S Olsson (S) Fredrik Ljunghill (M) Birger Swahn (M) Alexander Wallin (M) Karl Branzén (FP) Hanna Håkanson (FP), kl Helena Falk (V) Lars A Ohlsson (V) Mats Hansson (SD) Gunilla Hedlund Mikulasek (SD) Justerare Utdragsbestyrkande

139 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 3 (4) Tove Persson (FNL) Mattias Horrdin (C) Karin Nilsson (C) Zoltán G Wagner (KD) Justerare Christina Sjöström (MP) Ulf Nilsson (FP) Paragrafer Tid och plats för justering Kommunkontoret den 10 september 2015 kl Underskrifter Sekreterare Daniella Ivkovic Ordförande Lennart Prytz (S) Justerare Christina Sjöström (MP) Ulf Nilsson (FP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 27 augusti 2015 Datum då anslaget sätts upp: 10 september 2015 Datum då anslaget tas ned: 2 oktober 2015 Förvaringsplats för protokollet: Kommunkontoret Underskrift: Daniella Ivkovic Justerare Utdragsbestyrkande

140 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 4 (4) Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2016 Dnr KS 2015/0660, bilaga 77 Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslås fastställa sammanträdestider enligt förslag i kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad samt föreslå kommunfullmäktige att fastställa sammanträdestider enligt förslaget Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att besluta om sammanträdestider i enlighet med kommunkontorets förslag med den ändringen att kommunfullmäktige föreslås sammanträda den 26 maj istället för den 19 maj samt att de beslutade sammanträdestiderna ska vara vägledande för nämndernas beslut om sammanträdestider. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder och styrelser Akten Justerare Utdragsbestyrkande

141 Barn- och skolnämnd Lunds stad Tjänsteskrivelse (3) Anita Bengtsson Tfn Informationsärende: Effektivisering av städning på entreprenad Dnr BSL 2015/0518 Sammanfattning Vid Kommunfullmäktiges fastställande av budget 2016 har beräknats att totalt 2 mnkr kan sparas vid kommunens två barn- och skolförvaltningar genom att konkurrensutsätta städningen vid kommunens grundskolor. I skolan är varje vuxen person viktig och lokalvården är en viktig del av elevernas och barnens arbetsmiljö. Att ha lokalvårdare anställda på skolan innebär att de känner eleverna och att lokalvårdarna finns till hands under raster och vid tidpunkter då många av den övriga personalen är upptagna av lektioner. Det finns dock flera olika aspekter som är viktiga att beakta inför ett eventuellt beslut om övergång till städning på entreprenad, vilka beskrivs nedan. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 september 2015 (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys Se bifogad barnchecklista Ärendet Vid Kommunfullmäktiges fastställande av budget 2016 har beräknats att totalt 2 mnkr kan sparas vid kommunens två barn- och skolförvaltningar genom att konkurrensutsätta städningen vid kommunens grundskolor. Inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad har nio skolor idag städning på entreprenad. Förvaltningen har ( ) 53 tillsvidareanställda lokalvårdare, varav 36 arbetar i grundskolan. Det finns också anställda med andra befattningsbenämningar där städuppgifter ingår som en del av tjänsten, främst servicebiträden och ekonomibiträden. Det finns också ett antal tjänster som instruktionsstädare respektive städledare. Städning på entreprenad innebär fördelar i form av tidsvinster vid vikariebehov och rekrytering, att städmaterial tvättas på annan plats, att städning oftast genomförs på kvällstid och minskat personalansvar. Det finns dock flera andra aspekter som är viktiga att beakta. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box Lund

142 Tjänsteskrivelse (3) Lokalvården är en viktig del av elevernas arbetsmiljö. Inom skolan är varje vuxen person viktig och att ha lokalvårdare anställda på skolan innebär att de känner eleverna och att lokalvårdarna finns till hands under raster och vid tidpunkter då många av den övriga personalen är upptagna av lektioner. Det är viktigt att alla yrkesgrupper är synliga under skoldagen och är en naturlig del i arbetet på skolorna och bland eleverna, vilket berikar mångfalden Även om huvuduppgiften är städning av skolans lokaler är lokalvårdarna ofta delaktiga i ett flertal andra arbetsuppgifter. Det är inte ovanligt att lokalvårdare har till uppgift att låsa upp skolan på morgonen och att vara behjälpliga med öppning av fritidshemmen vid behov. Vid frånvaro för skolans vaktmästare är det ofta lokalvårdaren som sköter låsrundan vid skolan och de kan också under vinterhalvåret vara behjälpliga med sandning och saltning på morgonen. Andra arbetsuppgifter är att gå in och stötta upp vid vikarieanskaffning, se till att det är ordning i kopieringsrum och fikarum, sköta disken samt anmäla upptäckt av klotter eller att något trasigt behöver åtgärdas. Lokalvårdarna är också ofta delaktiga vid dagar med gemensamma aktiviteter på skolan och vid utflykter, hjälper eleverna som en extra resurs vid lunchen och är delaktiga i brandskyddsarbetet. Utöver dessa arbetsuppgifter är det vanligt att lokalvårdaren också hjälper till vid skolmåltiderna vid ordinarie befattningshavares frånvaro, hjälper vaktmästare vid behov och förbereder inför olika möten på skolan. Att lokalvårdare är anställda på skolan innebär också att då behov av lokalvård uppkommer akut under dagen, vid exempelvis elevs olycka/ sjukdom, så finns kunnig personal på plats för att direkt ta hand om situationen. Lokalvårdarna kan också utföra kontinuerlig allergistädning där så krävs. Inom vissa verksamheter, som vid Lunds skolors resurscentrum, är det också extra viktigt att man inte byter personal ofta då det finns elever som lätt blir oroliga vid förändringar. Inom grundskolan finns flera tjänster som omfattar både lokalvård och arbete i kök. Oftast är de olika delarna inte sammanhängande under dagen utan personalen går in och ut i de båda rollerna. Inom förvaltningen finns 33 tillsvidareanställda servicebiträden där lokalvård ingår som en del av tjänsten. Cirka 20 av dessa arbetar inom grundskolan och förutom lokalvård omfattar dessa tjänster oftast både arbetsuppgifter inom vaktmästeri och skolmåltidsverksamhet. Utöver detta finns cirka 25 tillsvidareanställda med befattning som ekonomibiträde. Även i dessa tjänster ingår ofta städuppgifter. Flertalet med befattning som ekonomibiträde har sin anställning inom förskola. På ett antal skolor finns tjänster som lokalvårdare, som på 80 % av tjänsten innebär lokalvårdsuppgifter medan övriga 20 % omfattar uppgifter som skolvärd, det vill säga att vara elever och pedagoger behjälpliga i vardagen. Om, i ett längre perspektiv, även förskolorna skulle föreslås övergå till städning på entreprenad är det viktigt att beakta att även vid förskolorna är lokalvårdaren/ ekonomibiträdet en del av förskolans personal som barnen har en relation till och barnen ser att dessa arbetsuppgifter, som är en del i att värna om närmiljön, är viktiga. Det blir enkelt att ha en gemensam dialog om de bästa lösningarna för

143 Tjänsteskrivelse (3) verksamheten mellan personalen som arbetar i kök och med städuppgifter och avdelningspersonalen. Lokalvårdarna är delaktiga i vad som händer inom förskolan och har möjlighet att anpassa sitt arbete till den pedagogiska verksamheten. Övriga uppgifter som utförs av lokalvårdarna på förskolorna kan vara uppackning av varor, vara behjälplig med att vid behov öppna förskolan på morgonen (då barn är på plats innan förskolan öppnar) samt beställning av samtligt material för förbrukning ur hygienaspekt. Eftersom lokalvårdaren är känd av barnen är det också ibland möjligt, beroende på kompetens, att lokalvårdaren tillfälligt går in i barngrupp vid frånvaro av ordinarie personal. Flera att de konsekvenser som en övergång till städning på entreprenad skulle medföra både på skolor och förskolor är svåra att värdera rent ekonomiskt. Vi kan dock konstatera att vid en övergång till städning på entreprenad kommer de övriga arbetsuppgifter som idag utförs av lokalvårdare, eller av servicebiträden och ekonomibiträden där städuppgifter är en del av tjänsten, att behöva utföras av annan personal. Vissa av uppgifterna skulle behöva åläggas den pedagogiska personalen där vi idag har en problematik med hög arbetsbelastning och upplevd stress samt höga sjuktal. Skulle städdelen tas bort på de kombinerade tjänsterna medför det att förvaltningen skulle behöva omreglera anställningarna till en lägre omfattning. Detta skulle sannolikt resultera i att det blir svårt både att behålla redan anställda och att rekrytera personal till de deltidstjänster som behövs för att utföra de övriga arbetsuppgifterna. Inom främst förskolorna kan det också bli svårt att täcka dagen i köket då städuppgifterna idag ofta är förlagda mellan de olika uppgifterna i köket i samband med måltiderna. Detta kan medföra att anställningen måste omfatta även den mellanliggande tiden, för att kunna rekrytera, även om det egentligen inte behövs utföras arbetsuppgifter i köket under den tiden. Barn- och skolförvaltning Lunds stads förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna Barn- och skolförvaltning Lunds stad Mats Jönsson Skoldirektör Anita Bengtsson HR-chef Beslut expedieras till: Skolledare/chefer, Akten

144 1 (1) Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Effektivisering av städning på entreprenad BSL 2015/ Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Lokalvården är en viktig del av elevernas och barnens arbetsmiljö. Inom skolan är varje vuxen person viktig och och lokalvårdarna finns till hands under raster och vid tidpunkter då många bland den övriga personalen är upptagna av lektioner. Vid förskolorna är lokalvårdaren en del av förskolans personal som barnen har en relation till och barnen lär sig att lokalvård är en viktig del i att värna om närmiljön. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Inte i detta skede. 3. Hur har barns bästa beaktats? Genom att redovisa och betona att lokalvårdarna på förvaltningens förskolor och skolor är viktiga ur flera aspekter för barnen och eleverna. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter.

145

146 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (3) Kommunstyrelsen Medborgarförslag angående vänortsavtal samt skolprojekt med en rumänsk landsortskommun KS 2015/0478 Sammanfattning Göran Lindberg och Marianne Liedholm framför i skrivelse daterad den 27 april 2015 följande förslag: 1) att Lunds kommun skall upprätta vänortsavtal med en rumänsk landsortskommun 2) att Lunds kommun initierar ett skolprojekt inom ramen för ett sådant avtal 3) att Lunds kommun delfinansierar och organisatoriskt stödjer ett sådant projekt. Barnkonsekvensanalys Medborgarförslaget rör främst barn och ungas utbildning. Barns rättigheter ska alltid sättas i främsta rummet. Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 8 juni 2015 (Denna skrivelse) Skrivelse från Göran Lindberg och Marianne Liedholm daterad den 27 april Ärendet I skrivelse från Göran Lindberg och Marianne Liedholm föreslås att Lunds kommun skall upprätta ett vänortsavtal med en rumänsk landsortskommun, att inom ramen för ett sådant avtal initiera ett projekt på skolområdet som innebär att fattiga familjer får stöd att hålla sina barn i skolan samt att skolprojektet finansieras genom en grundplåt och organisatoriskt stöd från kommunen men i övrigt genom frivilliga bidrag från Lunds invånare. Förslagsställarna menar att den närmare utformningen av biståndsprojektet bör bli föremål för samråd med vänorten och representanter från de fattiga familjerna. I skrivelsen ges exempel på behov såsom skolskjuts/busspengar, skolluncher och bidrag till skolmaterial. Vidare anges att lämpliga platser för vänortsprojektet kan vara Buzau eller Maxenau få många av de rumänska EU-migranterna kommer därifrån och att föreningar i Lund redan valt att göra satsningar där. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset lunds.kommun@lund.se Lund

147 Tjänsteskrivelse 2 (3) Upprättande av vänortsavtal Lunds kommun har för närvarande officiella vänortavtal med åtta städer: Hamar, Norge; Viborg, Danmark; Borgå, Finland; Dalvik, Island; Greifswald, Tyskland; Zabrze, Polen; Nevers, Frankrike och León, Nicaragua. Det senaste vänortsavtalet slöts 1991 (Zabrze). Sedan dess har Lunds kommun inte slutit några nya formella vänortsavtal, trots många förfrågningar från intresserade städer runt om i världen. Då kommunens ekonomiska och personella resurser för vänortsamverkan har varit och är mycket begränsade, har insatserna måst koncentreras till att fullgöra de åtaganden som finns gentemot existerande vänorter. Lunds kommun har dock sedan 1991 slutit ett mindre antal avtal med ett begränsat, tematiskt avgränsat innehåll med samarbetspartners i utriket. Tidigare beslutade insatser Lunds kommun har beslutat om utökad budget för socialförvaltningen med kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 att användas i samverkan med frivilligorganisationer och svenska kyrkan för bl.a. härbärgen åt utsatta EUmedborgare. Vidare har föreningsbidragen totalt sett utökats med kronor som kan sökas av alla föreningar. Därutöver har för 2015 ca kronor reserverats för oförutsedda händelser i samhället som kräver socialnämndens engagemang. Kommunkontorets synpunkter Den övergripande frågan om barns rätt till utbildning är av största vikt för såväl individens som samhällets utveckling. Den för ärendet grundläggande frågeställningen om utsatta EU-medborgares möjligheter till skolgång är angelägen och aktuell. Frågor om barns rätt att gå i skola i Rumänien - och vårdnadshavares ansvar att ev. skolplikt uppfylls avgörs i första hand i rumänsk lagstiftning och av rumänska myndigheter. Internationellt bistånd är ett statligt ansvar. Under vissa specifika förutsättningar i 4-9 lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter kan dock även kommuner och landsting lämna visst bistånd. Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomisk ersättning får endast lämnas för att genomföra utbildning och rådgivning. Bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmälas till Sida. Bistånd till ett land som inte får statligt bistånd får lämnas i form av utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver i sin verksamhet. Därutöver måste regeringen ge sitt tillstånd. Möjligheten för kommuner och landsting att genomföra insatser i ett annat EU-land är alltså mycket begränsade. Lunds kommun har mycket begränsade resurser till sitt förfogande i det internationella arbetet. Lunds kommun har avstått från att teckna nya vänortsavtal sedan 1991 med hänvisning till att uppfyllandet av existerande avtal och åtaganden prioriteras.

148 Tjänsteskrivelse 3 (3) Lunds kommun har i 2015 års budget avsatt särskilda medel (se ovan) för insatser riktade till utsatta EU-medborgares behov. Den sammanvägda bedömningen Efter sammanvägning av ovanstående bedömer Kommunkontoret att ett vänortsavtal inte är ett ändamålsenligt verktyg i strävan att möjliggöra skolgång för utsatta EU-medborgare. Budgetmässigt saknas utrymme för insatser utöver redan beslutade. De kommunala insatser som beslutats bör därför utvärderas innan ytterligare åtgärder planeras. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. KOMMUNKONTORET Anette Henriksson Kommundirektör Carin Hillåker Biträdande Kommundirektör

149

150 Kommunkontoret (1) Britt Steiner Barn- och skolnämnd Lunds Stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Organisation av fritidshem för barn i åldrarna år i Lunds kommun Dnr KS 2015/0585 Lunds kommun lever inte upp till gällande lagstiftning för fritidshem. Verksamheten som kommunen benämner Fritidsklubb måste förändras och det innebär ekonomiska, organisatoriska och medarbetar - konsekvenser. Skolinspektionen har enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) förelagt Lunds kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. En arbetsgrupp har utrett möjliga förslag. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade den 24 augusti 2015 att remittera förslaget till barn-och skolnämnderna, utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande med svar senast den 30 oktober. Britt Steiner Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

151 Kommunkontoret Strategisk utvecklingsavdelning Tjänsteskrivelse (5) Britt Steiner Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till organisation av fritidshem för barn i åldrarna år i Lunds kommun Dnr KS 2015/0585 Sammanfattning Lunds kommun lever inte upp till gällande lagstiftning för fritidshem. Verksamheten som kommunen benämner Fritidsklubb måste förändras och det innebär ekonomiska, organisatoriska och medarbetar - konsekvenser. Skolinspektionen har enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) förelagt Lunds kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. En förvaltningsgemensam arbetsgrupp utarbetade två alternativa förslag till organisation. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 1 juni 2015 att ge kommunkontoret i uppdrag att komplettera tidigare utredningsalternativ A och B med ett tredje alternativ, som: - Begränsar risken för att antal barn i verksamheten minskar - Bygger på de positiva effekter som dagens verksamhet ger - Beaktar hur man kan utforma verksamheten utan att vara låst till dagens organisation och fördelning av personal- och verksamhetsansvar - att redovisa alternativet ovan för KSau snarast, inför beslut om komplettering av remissunderlag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås remittera förslaget till barn-och skolnämnderna samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande med svar senast den 30 oktober. Skolnämnderna uppmanas att ta in synpunkter från elever och föräldrar i sina yttranden. Beslutsunderlag Utredning, förslag till organisation av fritidshem för barn i åldrarna år i Lunds kommun den 19 augusti 2015 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 augusti 2015 (denna skrivelse) Barns rätt Ärendet berör barn. Förslagen utgår från barnets bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Rättssäkerheten för elev och vårdnadshavare har beaktats. På fritidshemmet möter barnen utbildad pedagogisk personal, med inriktning mot barn/elever upp till 13 år. Det systematiska kvalitetsarbetet är en naturlig del i verksamheten och följs upp av huvudman kontinuerligt. Fokus ska vara barn/elevperspektivet. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset lund.kommun@lund.se LUND

152 Tjänsteskrivelse (5) Ärendet Uppdraget Lunds kommun lever inte upp till gällande lagstiftning för fritidshem. Verksamheten som kommunen benämner Fritidsklubb måste förändras och det innebär ekonomiska, organisatoriska, verksamhetsmässiga- och medarbetarkonsekvenser. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har haft i uppdrag att utreda och visa på olika möjligheter att förändra inom ramen för lagstiftningen, visa på alternativ och om möjligt prioritera det förslag som arbetsgruppen anser lämpligast. Tidplan Förslag klart för remiss till nämnderna augusti 2015 Yttranden i nämnderna oktober 2015 Beslut i KS november 2015 Beslut i KF november 2015 Ikraftträdande augusti 2016/ läsåret 2016/2017 Alternativen Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Tre olika organisationsalternativ har utarbetats och beskrivits utifrån styrkor och svagheter. a) Skolan har ansvar och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år, b) Skolan har ansvar och erbjuder fritidshem 6-13 år, kultur- och fritidsförvaltningen har ansvar och erbjuder avgiftsfri öppen fritidsverksamhet på eftermiddagar för barn år, Alternativet är en ambitionshöjning i förhållande till lagstiftningens krav på fritidshem. Tilläggsuppdrag) Skolan har ansvar för och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år - fritidshem i skolans lokaler för barn i åldrarna 6-9 år. - fritidsklubb för barn i åldrarna år, verksamheten samutnyttjar om möjligt näraliggande fritidslokaler och personal. Barn i åldrarna år har en lägre avgift.

153 Tjänsteskrivelse (5) Förslag Arbetsgruppens utgångspunkter har varit att: barnet bästa ska sättas främst, verksamheten ska leva upp till lagens krav, ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Konsekvenser för verksamheten Alternativ A innebär att verksamheten lever upp till lagens krav, att ansvaret för verksamheten är tydlig och att barnets bästa sätts främst. Alternativet beräknas ge en minskad efterfrågan till 40 eller 30 %. Alternativ B innebär att verksamheten lever upp till lagens krav, innebär en ytterligare ambitionshöjning, att ansvaret för verksamheten är tydlig och att barnets bästa sätts främst. Alternativet innebär att barn i åldrarna år får ett alternativ till inskriven verksamhet. Alternativet beräknas ge en minskad efterfrågan till genomsnittet för kommungruppen 30 % för den inskrivna verksamheten samt att 20 % beräknas gå i öppen fritidsverksamhet. Alternativ tilläggsuppdrag är organisatoriskt likt A, verksamheten ska om möjligt samutnyttja näraliggande fritidsgårdslokaler och personal. Alternativet har också lägre avgift för åringar. Taxa för fritidshem för barn år Andel barn i åldrarna år som har plats i fritidshem är i genomsnitt 30 % i jämförbara kommuner i Lunds kommungrupp. En lägre efterfrågan minskar intäkterna. Äldre barn utnyttjar oftast sin plats i lägre utsträckning, och taxans storlek kan vara avgörande för hur länge familjen anser att platsen ska behållas. En lägre taxa för äldre barn (10-13 år) kan till viss del kompensera för detta. En lägre taxa för åringar föreslås i alternativ tilläggsuppdrag.

154 Tjänsteskrivelse (5) Ekonomiska konsekvenser Alternativ A beräknas ge en minskad efterfrågan till 40 eller 30 %. 19tkr/barn (dagens fritidsklubbspeng) Vid en oförändrad fritidsklubbspeng för fritidshem år, dvs. 19 tkr/år minskar kommunens kostnader med 2 Mkr vid 40 % efterfrågan och med 9 Mkr vid 30 % efterfrågan. En ökad omsorgsgrad, med morgon- och kvällsomsorg samt lovverksamhet kräver dock mer resurser än som fördelas till fritidsklubbsverksamheten idag. 26 tkr/barn (65 % av priset för 6-9 år) Före 2010 var ersättning till fritidsklubb 65 % av ersättning till fritidshem, det skulle innebära 26 tkr/barn. 40 % efterfrågan ger ökade kostnader med 8 Mkr och 30 % efterfrågan ger minskade kostnader med 2 Mkr. Alternativ B innebär en högre ambitionsnivå än lagstiftningen kräver. Fritidshemsverksamheten beräknas få en minskad efterfrågan till genomsnittet för kommungruppen 30 % för fritidshem. 20 % av åringarna beräknas att nyttja öppen fritidsverksamhet. För att bedriva öppen fritidsverksamhet från klockan 14 beräknas det behövas ett resurstillskott om 9 Mkr årligen. Med en oförändrad fritidsklubbspeng för åringar i fritidshem om 19 tkr/barn är alternativet kostnadsneutralt för kommunen. En högre fritidshemspeng för åringar än idag ger högre kostnader än befintlig budgetram medger. Alternativ tilläggsupdrag beräknas inte ge minskad efterfrågan. Alternativet förutsätter att skolpengen fortsatt är 19 tkr/barn och ger då oförändrade kostnader.

155 Tjänsteskrivelse (5) Kommunkontorets kommentar Samtliga alternativ följer lagstiftningens krav på verksamhetens innehåll och koppling till skolan styrdokument. I alternativ A och C erbjuds endast en verksamhet. Alternativ B innehåller även öppen verksamhet, vilket är mer än lagstiftningen kräver avseende fritidshem. Alternativ C tar tillvara dagens goda erfarenheter och med en lägre taxa bedöms det bidra till fortsatt hög efterfrågan. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås remittera förslaget till barn-och skolnämnderna samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande med svar senast den 30 oktober. Nämnderna ges i uppdrag att i sina remissvar belysa verksamhets-, ekonomiska och personalkonsekvenser för sin verksamhet för de olika alternativen. Skolnämnderna uppmanas att ta in synpunkter från elever och föräldrar i sina yttranden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutar att remittera förslaget till barn-och skolnämnderna samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande med svar senast den 30 oktober KOMMUNKONTORET Anette Henriksson kommundirektör Carin Hillåker biträdande kommundirektör

156 1(10) Utredning - förslag till organisation av fritidshem för barn i åldrarna år i Lunds kommun Bakgrund Skolinspektionens beslut Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 31 mars 2015 redovisas för Skolinspektionen. I beslutet skriver Skolinspektionen: Lunds kommun måste vidta åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet - Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen vid fritidshemmen. - Rektorerna ska ta sitt ansvar som pedagogiska ledare och chefer för personalen i fritidshemmen och verka för att utbudningen utvecklas i förhållande till de nationella målen. - Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Rektorerna ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Erbjudande av utbildning i fritidshem. - Utbildningen i fritidshem ska erbjudas under den del av dagen då eleverna inte går i skolan och under lov. Uppdrag 1. Lunds kommun lever inte upp till gällande lagstiftning för fritidshem. Verksamheten som kommunen benämner Fritidsklubb måste förändras och det innebär ekonomiska, organisatoriska och medarbetar - konsekvenser. 2. Innan den 31 mars måste skolnämnderna presentera åtgärdsplan och tidplan att tillställa Skolinspektionen utifrån krav i inspektionsbeslutet. 3. Utgångspunkt för arbetet är förelägganden i inspektionsbeslutet och utifrån detta måste en åtgärdsplan byggas upp. Åtgärdsplanen måste delas upp i det som måste åtgärdas på kort sikt och de delar som krävs på längre sikt. Åtgärder på kort sikt hanteras av förvaltningarna. 4. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har i uppdrag att utarbeta förslag till långsiktig lösning för fritidsklubbarnas organisatoriska hemvist som lever upp till skollagens krav. 5. Arbetsgruppen har i uppdrag att utreda och visa på olika möjligheter att förändra inom ramen för lagstiftningen, visa på alternativ och om möjligt prioritera det förslag som arbetsgruppen anser lämpligast

157 2(10) Tidplan Förslag klart för remiss till nämnderna augusti 2015 Yttranden i nämnderna oktober 2015 Beslut i KS december 2015 Beslut i KF decemberber 2015 Ikraftträdande 1 augusti 2016/ läsåret 2016/2017 Organisation Ledningsgrupp Urban Olsson, Mats Jönsson; Ann-Britt Wall-Berséus, Dan Kanter Arbetsgrupp Bitte Langéen, Mats Ahlinder, Olle Nessow, Katarina Kristiansson, Inger Aldrin, Britt Steiner Organisationsscenarier Arbetsgruppen har tagit fram tre olika organisationsalternativ som har beskrivits och värderats utifrån styrkor och svagheter. Konsekvenserna av förslagen har därefter bedömts. Som utgångspunkt beskrivs fritidshemmens uppdrag samt nuvarande organisation. a) Skolan har ansvar för och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år b) Skolan har ansvar för och erbjuder fritidshem 6-13 år, och kultur- och fritidsförvaltningen har ansvar för och erbjuder avgiftsfri öppen fritidsverksamhet på eftermiddagar för barn år tilläggsuppdrag) Skolan har ansvar för och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år - fritidshem i skolans lokaler för barn i åldrarna 6-9 år. - fritidshem för barn i åldrarna år, verksamheten samutnyttjar om möjligt näraliggande fritidslokaler och personal. - barn i åldrarna år har en lägre avgift

158 3(10) Fritidshemmens uppdrag Fritidshemmet och skollagen Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Verksamheten omfattas av bestämmelser i kapitel 1 6 i skollagen och fritidshemmet regleras särskilt i kapitel 14. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. En målstyrd verksamhet Det är viktigt att huvudmannen, rektorn och personalen i fritidshemmet är förtrogna med fritidshemmets uppdrag för att kunna arbeta målstyrt. När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och i läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elevgruppens behov och intressen. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. På många håll har det skett en långtgående integrering av verksamheterna i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, bland annat genom lokalintegrering, gemensam arbetsledning och genom att personalen i de olika verksamheterna i stor utsträckning arbetar tillsammans. Samtidigt har fritidshemmet i skollagen fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kan bidra till ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och utbildning. Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet (ur Allmänna råd för fritidshem) Enligt skollagen ska det bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Arbetet innebär att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen gör det möjligt att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. Det är rektorn vid en skolenhet som ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Om fritidshemmet inte anordnas vid en skolenhet är det huvudmannen som avgör vem som är ansvarig för kvalitetsarbetet

159 4(10) Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Budgetramen för direkt skolpeng till skolbarnsomsorg år 2015 är 233 Mkr, varav 33 Mkr kommer från föräldraintäkter, dvs. netto 200 Mkr. Av dessa avser 30 Mkr fritidsklubbsverksamhet för barn år. Budgetramen baseras på senast kända efterfrågan. Direkt skolpeng för en plats i fritidsklubb (10-13 år) är 19 tkr/år för Arbetsgruppen gör bedömningen att en förändring av verksamheten kan innebära en förändrad efterfrågan i Lund. En minskad efterfrågan innebär minskade föräldraintäkter och minskade kostnader. Hur taxan konstrueras för åringar kan påverka efterfrågan. Hur stora kommunens kostnader blir för förändrad verksamhet beror på vilken peng fritidshemsverksamheten ska ha och efterfrågan på plats. Lund har idag 53 % efterfrågan på plats i fritidsklubb, genomsnittet för kommungruppen är 30 %. För varje alternativ har ett antal olika peng -förslag lagts och kommunens kostnaders beräknats utifrån efterfrågan om 40 % respektive 30 %. Utgångspunkten för de ekonomiska beräkningarna är dagens budgetram. Alternativ A beräknas ge en minskad efterfrågan till 40 eller 30 %, som är den genomsnittliga efterfrågan i kommunerna. 19tkr/barn=dagens fritidsklubbspeng Vid en oförändrad peng för fritidshem år, dvs. 19 tkr/år minskar kommunens kostnader med 2 Mkr vid 40 % efterfrågan och med 9 Mkr vid 30 % efterfrågan. En ökad omsorgsgrad, med morgon- och kvällsomsorg samt lovverksamhet kräver dock mer resurser än som fördelas till fritidsklubbsverksamheten idag. 26 tkr/barn (65 % av priset för 6-9 år) Före 2010 var ersättning till fritidsklubb 65 % av ersättning till fritidshem, det skulle innebära 26 tkr/barn. 40 % efterfrågan ger ökade kostnader med 8 Mkr och 30 % efterfrågan ger minskade kostnader med 2 Mkr. Alternativ B innebär en högre ambitionsnivå än lagstiftningen kräver. Fritidshemsverksamheten beräknas få en minskad efterfrågan till genomsnittet för kommungruppen 30 % för fritidshem år. Fritidshemsverksamheten beräknas få samma kostnader som i alternativ A, 30 %. 20 % av åringarna beräknas att använda öppen fritidsverksamhet. För att bedriva öppen fritidsverksamhet från klockan 14 beräknas det behövas ett resurstillskott om 9 Mkr årligen. Alternativ B är med en oförändrad peng för åringar i fritidshem om 19 tkr/barn ryms inom budgetramen för fritidshem. En högre peng för åringar än idag ger högre kostnader än befintlig budgetram medger

160 5(10) Alternativ tilläggsuppdrag beräknas inte ge minskad efterfrågan. Alternativet förutsätter att pengen fortsatt är 19 tkr/barn och ger då oförändrade kostnader. Taxan Andel barn i åldrarna år som har plats i fritidshem är i genomsnitt 30 % i jämförbara kommuner i Lunds kommungrupp. En lägre efterfrågan minskar intäkterna. Äldre barn utnyttjar oftast sin plats i lägre utsträckning, och taxans storlek kan vara avgörande för hur länge familjen anser att platsen ska behållas. En lägre taxa för äldre barn (10-13 år) kan till viss del kompensera för detta. En lägre taxa föreslås i tilläggsuppdraget

161 6(10) Nuvarande organisation Lunds kommun bedriver fritidshemsverksamhet för elever från förskoleklass upp till årskurs sex. Fritidshemmen för elever i förskoleklass till och med årskurs tre ligger i anslutning till grundskolorna. Rektorn på respektive grundskola ansvarar även för fritidshemmet. För elever från årskurs fyra till och med årskurs sex erbjuder kommunen fritidsklubb istället för fritidshem. Några fritidsklubbar ansvarar skolans rektor för men merparten av kommunens fritidsklubbar anordnas av Kultur- och fritidsnämnden på uppdrag av de två Barn-och skolnämnderna i Lunds kommun, Lund Öster och Lunds stad. Dessa fritidsklubbar leds av verksamhetsledare, underställda enhetschefer. Området Lund Öster omfattar samhällena Dalby/ Torna Hällestad, Genarp, Södra Sandby/Revinge och Veberöd och Lunds stad omfattar staden Lund och Stångby. I Lund Öster finns sammanlagt elva fritidshem för elever i förskoleklass och årskurserna 1-3 vid respektive grundskola samt fritidsklubbar för elever i årskurserna 4-6 vid Hagalundsskolan och Svaleboskolan. I området finns tre fritidsklubbar som drivs av Kultur- och fritidsnämnden. Dessa ligger i Dalby, Genarp och Södra Sandby och verksamheterna ligger inte alltid i anslutning till den skolenhet som eleverna tillhör. I Lunds stad finns tjugofem fritidshem i anslutning till grundskolorna, fyra fritidsklubbar i Lunds Barn- och skolnämnds regi och tolv fritidsklubbar som anordnas av Kulturoch fritidsnämnden. Styrkor Hög inskrivningsgrad av barn i åldern år, låg avgift för dessa barn. KoF Samordningsvinster med samordnade tjänster för fritidsklubbar och ordinarie öppen fritidsverksamhet, optimalt nyttjande av lokaler eftermiddagstid och ekonomiska synergieffekter för den ordinarie öppna fritidsverksamheten. Mycket hög grad av nöjdhet hos föräldrar och barn avseende bemötande, delaktighet, verksamhet, trygghet och måltider enligt en kvalitetsmätning som gjordes av extern konsult Undersökning av fritidsklubbar, sammanställning av enkätresultat för föräldrar och barn, Utvärderingsringen, 2014 Svagheter Verksamheten bedrivs inte i enlighet med skollagen. Eleverna får inte den helhetsomsorg som lagen kräver avseende gällande värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Fritidsklubbarna erbjuder inte tillsyn under jul- och sommarlov och erbjuder ingen morgonomsorg eller vid skolans kompetensutvecklingsdagar. I nuvarande fördelningssystem har det visat sig finnas ekonomiska brister då finansiering saknas för de elever som är inskrivna på i KoF:s fritidsklubbverksamhet men är i behov av morgonomsorg samt omsorg lov- och studiedagar. Utöver detta har det visat sig att vissa elever skrivits in i klubbverksamheten redan den 15 maj och därefter sedan varit i behov av fritidshemsplats under sommaren utan någon ekonomisk ersättning till fritidshemmen som är utförare. Ovanstående har inneburit att KoF:s fritidsklubbverksamhet fått ekonomisk ersättning för eleverna men fritidshemmen har fått stå för kostnaden. Justeringar utifrån dessa felaktigheter måste göras snarast. KoF Hög efterfrågan har inneburit stora barngrupper på ibland mellan barn och den ordinarie öppna fritidsverksamheten har fått träda tillbaka. Denna verksamhet med prioriterad målgrupp år är ett grunduppdrag för kultur- och fritidsförvaltningen. Fritidsklubbarna har inneburit att ungdomar inte söker sig till en miljö som präglas av framförallt åringar. De stora barngrupperna har också inneburit att det på flera ställen inte längre finns en öppen fritidsverksamhet på eftermiddagarna för barn i års ålder vilket minskar möjligheterna till vuxenkontakt och fritidsaktiviteter för barn vars föräldrar inte har råd att betala en avgift för omsorg

162 7(10) a) Skolan har ansvar och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år Fritidshem erbjuds i skolans lokaler med avgift enligt taxa för 12 månader för barn i åldrarna 6-13 år. Grundskolans läroplan och allmänna råd för fritidshem t ex i samband med utvecklingssamtal och övrig planering och vid övergångar ska vara gällande vilket skapar pedagogiska informations- och samordningsfördelar. Fritidshemmens pedagogiska verksamhet vilar på det lärande uppdrag som uttrycks i gällande styrdokument, samma styrdokument som skolan dvs skollag och läroplaner Fritidshemmet har ett professionellt uppdrag att komplettera elevens skoldag. Detta bidrar till en högre måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på en helhetssyn på elevens lärande och hela den dag då eleven vistas i skolan så att barnets behov av lek, vila och fritid tillgodoses. Verksamheten är en heldagsomsorg inklusive lov, utvecklingsdagar. Styrkor Verksamheten bedrivs i enlighet med skollagens krav. Rektor är ansvarig för verksamheten vilket ger en tydlig koppling till skolans läroplan och skolan systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. Barnen/elevernas heldag får ännu högre kvalitet genom att samma pedagoger följer eleven både inom skol- som fritidshemsdelen, vilket ger effekter över tid. Barnen/eleverna får ökad tillgång till skolans samlade elevhälsoteam. Barnens behov av stöd får genom sammanhållna stödresurser. Fritidspedagoger ansvarar för undervisningen på fritidshem. Fritidspedagoger är högskoleutbildade med inriktning mot barn/elever i åldrarna 6-13 år. Fritidshemsverksamheten för åringar kommer att erbjudas med särskild hänsyn taget till ålder och mognad. Många synergieffekter kommer att skapas både utifrån pedagogisk/personellt samt ekonomiskt perspektiv. Barn till socialt/ekonomiskt utsatta föräldrar kan liksom idag söka dispens avgiftsmässigt vid behov såsom idag. Svagheter Kan innebära en lägre inskrivningsgrad av barn år. Barn till föräldrar som inte har råd att betala en avgift för fritidshem kan få försämrade möjligheter till vuxenkontakt och fritidsaktiviteter. Konsekvenser: Barnen + Personalen från båda skola och fritidshem kan genomföra samtal med elevens vårdnadshavare gemensamt, till exempel i samband med elevens utvecklingssamtal i skolan. Detta gör det möjligt för eleven och elevens vårdnadshavare att få en samlad bild av elevens hela skolsituation vid ett och samma tillfälle. Gemensamma samtal kan också bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna. Personalen i fritidshemmet kan använda kunskaperna om elevernas behov och intressen på flera sätt. Dels kan personalen låta kunskapen ligga till grund för planeringen av aktiviteterna i verksamheten, dels kan vetskapen om elevernas behov och intressen utgöra ett underlag för att erbjuda andra alternativ än de som eleverna normalt väljer. I skollagen står att fritidshemmen ska samverka med övriga samhället. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. - Barn till föräldrar som inte har råd att betala en avgift för fritidshem kan få försämrade möjligheter till vuxenkontakt och fritidsaktiviteter. KoF: Barn år som inte kommer att vara inskrivna i fritidshem saknar ett alternativ efter skolan som ger vuxenkontakt, en trygg plats att vara på när de inte är i skolan eller hemma, möjligheter att köpa ett mellanmål, utvecklas socialt i sällskap med andra barn och vuxna, utveckla fritidsintressen och att utöva fritidsaktiviteter

163 8(10) Verksamheten + BSN: Rektorn kan organisera arbetet så att fritidshemmets personal även arbetar i skolan. Detta gör det möjligt att integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid inom skolans ram. Det medför även ökad flexibilitet att organisera verksamheten. Inventeringen av elevernas behov ger även fritidshemmet en möjlighet att arbeta med det så kallade kompensatoriska uppdraget i skollagen. Detta innebär att sträva efter att uppväga de skillnader som finns mellan elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Gemensamma samtal (skola och fritidshem) kan bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna inom skolans ram. - KoF: Den öppna fritidsverksamheten kommer att koncentreras till sen eftermiddag, kvällar, helger och lov. Prioriterad målgrupp kan behöva förändras från år till 13(12)år och uppåt. Personalen + BSN Ökad flexibilitet när det gäller organisering av personal och kring vikariekostnader. Möjlighet att ta till vara på fritidsledarnas yrkeskompetens kopplat till uppdraget, vilket även kan komma att kompletteras med viss kompetensutveckling. Nyrekrytering kommer att krävs av fritidspedagoger. En bemanningsgrund bestående av en fritidspedagog och en fritidsledare per arbetslag rekommenderas. Rektor anställer de som ska arbeta på fritidshemmet år även om man ursprungligen har haft tillhörighet på KoF. Först och främst i under en övergångsperiod eftersom dagens fritidsledare äger en erfarenhet från klubbverksamheten för åringar som är värdefull i utformandet av verksamheten. I högre grad kan heltidstjänster komma att erbjudas eftersom kombinationer såsom resursperson inom skoldagen och års fritidshem på eftermiddagen alt. fritidshem för åringar på eftermiddagen kombinerat med kvällstjänstöring inom den öppna fritidsverksamheten kommer att möjliggöras. Vilket bidrar till en ökad helhetssyn av elevens heldagsbehov. Det är viktigt att vi samverkar över förvaltningsgränserna för att skapa attraktiva tjänster. - KoF: Den övervägande delen (82 %) av elevpengen är knuten till personalkostnader för fritidsklubbarna men eftersom tjänsterna är samordnade med den öppna fritidsverksamheten blir konsekvenserna mycket omfattande för den ordinarie öppna fritidsverksamheten. Förvaltningen tvingas till neddragningar i omfattningen ca heltidstjänster. Det blir svårt att tillhandahålla heltidstjänster i den utsträckning som finns idag. En effekt kan bli fler deltidstjänster, mer obekväm arbetstid och på mer än ett arbetsställe. Sådana tjänster är sällan attraktiva och vid rekrytering kan det bli svårt för Lunds kommun att hävda sig i konkurrens med andra arbetsgivare om de mest kompetenta fritidsledarna. Det innebär på sikt stora negativa konsekvenser för den öppna fritidsverksamheten. Ekonomi + BSN: Ökade synergieffekter ekonomiskt. Samordnade insatser ger ökad trygghet, stabilitet och studiero för barnen eleverna. Dessutom ökad flexibilitet för organisationerna. - KoF: Budgetkonsekvenser kommer att uppstå vid personal- och lokalförändringar. Kommunens fritidsgårdslokaler kommer inte att nyttjas fullt ut eftermiddagstid om inte skolan eller annan verksamhet kan använda dem. Intäkterna minskar när elevpengen på kr/ barn försvinner( tkr för 2014 då det var 1000 barn inskrivna). Fritidsklubbarna finansierar delar av den ordinarie öppna fritidsverksamheten som därför har kunnat bedrivas i ett stort antal stads- och kommundelar. Samordningsvinsterna med fritidsklubbarna upphör, vilket kommer att innebära att den ordinarie öppna fritidsverksamheten inte längre kan ha den höga geografiska tillgänglighet som idag

164 9(10) b) Skolan har ansvar och erbjuder fritidshem 6-13 år, och kultur- och fritidsförvaltningen har ansvar och erbjuder avgiftsfri öppen verksamhet på eftermiddagar för barn år 1. Fritidshem 6-13 år Fritidshem erbjuds i skolans lokaler med avgift enligt taxa för 12 månader för barn i åldrarna 6-13 år. Grundskolans läroplan och allmänna råd för fritidshem t ex i samband med utvecklingssamtal och övrig planering och vid övergångar ska vara gällande vilket skapar pedagogiska informations- och samordningsfördelar. Fritidshemmens pedagogiska verksamhet vilar på det lärande uppdrag som uttrycks i gällande styrdokument, samma styrdokument som skolan dvs skollag och läroplaner Fritidshemmet har ett professionellt uppdrag att komplettera elevens skoldag. Detta bidrar till en högre måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på en helhetssyn på elevens lärande och hela den dag då eleven vistas i skolan så att barnets behov av lek, vila och fritid tillgodoses. Verksamheten är en heldagsomsorg inklusive lov, utvecklingsdagar. 2. Avgiftsfri öppen fritidsverksamhet för år KoF erbjuder öppen, ej inskriven verksamhet för åringar på eftermiddagar. Barnen erbjuds en fast punkt med stimulerande aktiviteter och vuxenkontakt men personalen har inget tillsynsansvar. Verksamheten är öppen för alla barn som vill delta och är avgiftsfri. Barnen kan köpa ett enkelt mellanmål på fritidsgården/mötesplatsen. Ingen lovverksamhet och ingen morgonomsorg. Styrdokument för verksamhete är de som kultur- och fritidsnämnden beslutar om. KoF ansvarar för att följa upp och utvärdera verksamheten. Personalen har fritidsledarutbildning eller annan likvärdig utbildning. Alternativet innebär en högre ambitionsnivå än lagstiftningen kräver. Styrkor Fritidshemsverksamheten bedrivs i enlighet med skollagens krav. Rektor är ansvarig för fritidshemmet vilket ger en tydlig koppling till skolans läroplan och skolan systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. Barn i åldrarna år får ett alternativ till inskriven verksamhet. Den öppna fritidsverksamheten har ingen koppling till skolans verksamhet, ansvarsfördelningen blir tydlig. Svagheter Barn i öppen fritidsverksamheten får inte den helhetsomsorg som skola och fritidshem erbjuder. Konsekvenser: Barnen + Personalen från båda skola och fritidshem kan genomföra samtal med elevens vårdnadshavare gemensamt, till exempel i samband med elevens utvecklingssamtal i skolan. Detta gör det möjligt för eleven och elevens vårdnadshavare att få en samlad bild av elevens hela skolsituation vid ett och samma tillfälle. Gemensamma samtal kan också bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna. Personalen i fritidshemmet kan använda kunskaperna om elevernas behov och intressen på flera sätt. Dels kan personalen låta kunskapen ligga till grund för planeringen av aktiviteterna i verksamheten, dels kan vetskapen om elevernas behov och intressen utgöra ett underlag för att erbjuda andra alternativ än

165 10(10) de som eleverna normalt väljer. I skollagen står att fritidshemmen ska samverka med övriga samhället. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. + Barn i åldrarna år får ett alternativ till inskriven verksamhet. Med en avgiftsfri öppen fritidsverksamhet får de vuxenkontakt, social samvaro och möjlighet att utveckla egna fritidsintressen. - Barn i öppen fritidsverksamheten får inte den helhetsomsorg som skola och fritidshem erbjuder. Samverkan mellan skola och öppen verksamhet riskerar att försämras. Verksamheten + BSN: Rektorn kan organisera arbetet så att fritidshemmets personal även arbetar i skolan. Detta gör det möjligt att integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid inom skolans ram. Det medför även ökad flexibilitet att organisera verksamheten. Inventeringen av elevernas behov ger även fritidshemmet en möjlighet att arbeta med det så kallade kompensatoriska uppdraget i skollagen. Detta innebär att sträva efter att uppväga de skillnader som finns mellan elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Gemensamma samtal (skola och fritidshem) kan bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna inom skolans ram. - Personalen + BSN Ökad flexibilitet när det gäller organisering av personal och kring vikariekostnader. Möjlighet att ta till vara på fritidsledarnas yrkeskompetens kopplat till uppdraget, vilket även kan komma att kompletteras med viss kompetensutveckling. Nyrekrytering kommer att krävs av fritidspedagoger. En bemanningsgrund bestående av en fritidspedagog och en fritidsledare per arbetslag skulle rekommenderas. Först och främst i under en övergångsperiod eftersom dagens fritidsledare äger en erfarenhet från klubbverksamheten för åringar som är värdefull i utformandet av verksamheten. I högre grad kan heltidstjänster komma att erbjudas eftersom kombinationer såsom resursperson inom skoldagen och års fritidshem vilket bidrar till en ökad helhetssyn av elevens heldagsbehov Det är viktigt att samverkansformer utarbetas över förvaltningsgränserna för att inte elever faller mellan verksamheternas ansvarsområde. - KoF: Konsekvenserna för personalen är avhängigt om det blir resurstillskott eller inte till verksamheten. Vid inget resurstillskott är konsekvenserna desamma som vid alternativ A. Vid resurstillskott avgör omfattningen av tillskottet om tjänster måste dras och i så fall hur många och i vilken utsträckning personalen ska ha fler arbetsställen än ett. Ekonomi - KoF: Om eftermiddagsverksamhet ska bedrivas inom befintlig budgetram för den öppna fritidsverksamheten kommer det att få stora konsekvenser för KoF avseende grunduppdrag. Det innebär att kvälls- och helgverksamheten kraftigt reduceras och inte kan bedrivas med den höga geografiska tillgänglighet som finns idag. För många ungdomar är fritidsgården/mötesplatsen en viktig och trygg punkt i närområdet där de har möjlighet att utveckla egna fritidsintressen och att utvecklas som individer. Möjligheterna att fånga upp de ungdomar som befinner sig i riskzonen och att göra områdesinriktade insatser i samverkan med skola, socialförvaltning och polis försämras väsentligt

166 11(10) Tilläggsuppdrag Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 1 juni 2015 att ge kommunkontoret i uppdrag att komplettera tidigare utredningsalternativ A och B med ett tredje alternativ, som: - Begränsar risken för att antal barn i verksamheten minskar - Bygger på de positiva effekter som dagens verksamhet ger - Beaktar hur man kan utforma verksamheten utan att vara låst till dagens organisation och fördelning av personal- och verksamhetsansvar - att redovisa alternativet ovan för KS AU snarast, inför beslut om komplettering av remissunderlag. Omvärldsanalys Högst efterfrågan i åldersgruppen har Lund, Sollentuna, Danderyd och Lidingö Lund 53,7 56,9 Sollentuna 54,1 55,1 Danderyd 70,3 54,6 Lidingö 38,0 52,6 Det som kännetecknar dessa kommuners verksamhet är att de erbjuder fritidshem för åringar och har ett alternativ inom den öppna fritidsverksamheten. Sollentuna kommun har gemensam nämnd för skola och fritidsverksamhet, Danderyds kommun har två nämnder men en förvaltning. Sollentuna kommun har lägre avgift för år än för 6-9 åringar. Lidingö kommun har en medlemsavgift om cirka 1000 kr/termin för den öppna fritidsverksamheten och verksamheten har tillsynsansvar

167 12(10) Förslag/tilläggsuppdrag Skolan har ansvar och erbjuder fritidshem för barn 6-13 år Skolan erbjuder fritidshem i skolans lokaler för barn i åldrarna 6-9 år. Skolan erbjuder fritidshem för barn i åldrarna år, verksamheten samutnyttjar om möjligt näraliggande fritidslokaler och personal. Respektive skolenhets rektor har ansvar för verksamheten. Grundskolans läroplan och allmänna råd för fritidshem t ex i samband med utvecklingssamtal och övrig planering och vid övergångar gäller vilket skapar pedagogiska informations- och samordningsfördelar. Fritidshemmets pedagogiska verksamhet vilar på det lärande uppdrag som uttrycks i gällande styrdokument, samma styrdokument som skolan dvs skollag och läroplaner. Fritidshemmet har ett professionellt uppdrag att komplettera elevens skoldag. Detta bidrar till en högre måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på en helhetssyn på elevens lärande och hela den dag då eleven vistas i skolan så att barnets behov av lek, vila och fritid tillgodoses. Verksamheten är en heldagsomsorg inklusive lov, utvecklingsdagar. Öppettider Fritidshem erbjuds under hela året. Avgift Fritidshem för barn 6-9 år betalar 2 % av familjens inkomst dock högst 848 kr/mån Fritidshem för barn år betalar 1% av familjens inkomst dock högst 429 kr/mån Styrkor Verksamheten bedrivs i enlighet med skollagens krav. Rektor är ansvarig för verksamheten vilket ger en tydlig koppling till skolans läroplan och skolan systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. Barnen/elevernas heldag får hög kvalitet genom att samma pedagoger följer eleven både inom skolsom fritidshemsdelen, vilket ger effekter över tid. Barnen/eleverna får ökad tillgång till skolans samlade elevhälsoteam. Barnens behov av stöd får genom sammanhållna stödresurser. Många synergieffekter kommer att skapas både utifrån pedagogisk/personellt samt ekonomiskt perspektiv. Barn till socialt/ekonomiskt utsatta föräldrar kan söka dispens avgiftsmässigt vid behov (som idag) Verksamheten bygger på de positiva erfarenheter som barn och föräldrar har av dagens verksamhet. Samordnade insatser ger ökad trygghet och stabilitet för barnen. Bidrar till en fortsatt hög inskrivningsgrad och efterfrågan. Möjlighet att ta till vara på fritidsledarnas yrkeskompetens kopplat till uppdraget, vilket även kan komma att kompletteras med viss kompetensutveckling. Samverkan och samarbete mellan skola och fritid kan öka. Barnen får en koppling vidare till öppen fritidsverksamhet

168 13(10) Konsekvenser: Barnen + Personalen från båda skola och fritidshem kan genomföra samtal med elevens vårdnadshavare gemensamt, till exempel i samband med elevens utvecklingssamtal i skolan. Detta gör det möjligt för eleven och elevens vårdnadshavare att få en samlad bild av elevens hela skolsituation vid ett och samma tillfälle. Gemensamma samtal kan också bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna. Personalen i fritidshemmet kan använda kunskaperna om elevernas behov och intressen på flera sätt. Dels kan personalen låta kunskapen ligga till grund för planeringen av aktiviteterna i verksamheten, dels kan vetskapen om elevernas behov och intressen utgöra ett underlag för att erbjuda andra alternativ än de som eleverna normalt väljer. I skollagen står att fritidshemmen ska samverka med övriga samhället. Verksamheten erbjuds alla barn under hela året. Verksamheten bygger på de positiva erfarenheter som barn och föräldrar har av dagens verksamhet. Samordnade insatser ger ökad trygghet och stabilitet för barnen. Bidrar till en fortsatt hög inskrivningsgrad och efterfrågan. Ekonomi Förslaget utgår från att skolpengen för fritidshem år är oförändrad mot dagens peng, 19 tkr/barn och år vilket ger oförändrade kostnader vid samma efterfrågan som idag

169 Barn- och skolnämnd Lunds stad Tjänsteskrivelse (2) Eva-Lotta Kittel Val av ersättare i kommunala integrationsrådet Dnr BSL 2015/0581 Sammanfattning Ledamöter och ersättare i kommunala integrationsrådet utses av nämnderna. Barn- och skolnämnd Lunds stad ska utse en ny ersättare i integrationsrådet eftersom Edith Escobar (M) avsagt sig sitt uppdraget fr o m Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avsägelse av uppdrag , dnr KS 2015/0888 BSNLS Protokollsutdrag Val av ledamot och ersättare till kommunala integrationsrådet Ordförandeskrivelse , Val av ledamot i integrationsrådet, BSL 2014/0451 Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Ärendet Ledamöter och ersättare i kommunala integrationsrådet utses av nämnderna. Barn- och skolnämnd Lunds stad ska utse en ny ersättare i integrationsrådet eftersom Edith Escobar (M) avsagt sig sitt uppdraget fr o m Moderaterna har utsetts att nominera nämndens ersättare i integrationsrådet och nominerar (?) till uppdraget. Ordförandens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att utse?? (M) som nämndens ersättare i integrationsrådet. Barn- och skolförvaltning Lunds stad Monica Molin Ordförande Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 St Södergatan Lund

170 Tjänsteskrivelse (2) Beslut expedieras till: Kommunkontoret (M?)

171

172 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Barn- och skolnämnd Lunds stad Sammanträdesdatum Val av ledamot och ersättare till kommunala integrationsrådet Dnr BSL 2014/0451 Sammanfattning MP har utsetts att nominera nämndens representant i integrationsrådet. M har utsetts att nominera nämndens ersättare. MP har nominerat Erik Hammarström (MP) till ordinarie ledamot. M har nominerat Edith Escobar (M) till ersättare. Beslutsunderlag Ordförandes skrivelse Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att utse Erik Hammarström (MP) som nämndens representant i integrationsrådet. att utse Edith Escobar (M) som nämndens ersättare i integrationsrådet Justerare Utdragsbestyrkande

173 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skrivelse Monica Molin Ordförande Barn- och skolnämnd Lunds stad Val av ledamot och ersättare i kommunala integrationsrådet Dnr BSL 2014/0451 Ärendet Ledamöter och ersättare i kommunala integrationsrådet utses av nämnderna. Barn- och skolnämnd Lunds stad har att utse en ordinarie ledamot och en ersättare i integrationsrådet. Beslutsunderlag Ordförandes skrivelse (denna skrivelse). Sammanfattning MP har utsetts att nominera nämndens representant i handikapprådet. M har utsetts att nominera nämndens ersättare. MP har nominerat?? (MP) till ordinarie ledamot. KD har nominerat?? (M) till ersättare. Ordförandes förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att utse?? (MP) som nämndens representanter i integrationsrådet. att utse?? (M) som nämndens ersättare i integrationsrådet. Monica Molin Ordförande Beslutet expedieras till: - Kommunkontoret - Akten Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Arkivgatan Monica. Molin@lund.se Lund

174 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Tjänsteskrivelse (2) Birgitta Olsson Redovisning av delegationsbeslut Dnr BSL 2015/0010 Följande delegationsbeslut redovisas vid nämndsammanträdet den 14 oktober 2015: Huvudområde A: Gemensamt, delområde 1: Personal Tillsvidareanställningar: Nr Visstidsanställningar: Nr Huvudområde B: förskola, delområde 1, förskoleverksamhet, 4: Dispens för deltagande utöver grundblocket vid föräldraledighet och arbetslöshet: Körsbärets förskola: Beslut om att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket t o m Nr 39/15 Delegat: Birgitta Finnman, skolområdeschef Väderleken förskola: Beslut om att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket under perioden t.o.m Nr 40/15 Delegat: Birgitta Finnman, skolområdeschef Ängslyckans förskola: Beslut om att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket under höstterminen Nr 41/15 Delegat: Anders Aldrin, skolområdeschef Arkens förskola: Beslut om att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket under perioden t.o.m Nr 42/15 Delegat: Birgitta Finnman, skolområdeschef Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Arkivgatan Lund

175 Tjänsteskrivelse (2) Huvudområde C: förskoleklass/skola/skolbarnomsorg, delområde 1, nr 4: Beslut om annan placering av elev än vårdnadshavarens önskemål. Nr /15 Delegat: Rektor Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Mats Jönsson Skoldirektör Eva-Lotta Kittel Nämndsekreterare Expedieras: Akten

176 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Detaljplan för Vildanden 12 m fl. Granskning Dnr BN 2015/0334 Sammanfattning Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för parkmark och ny lokalisering av förskola och inom Vildanden 12 och del av Väster 7:1. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Samråd har hållits under tiden 13 april 29 maj Under samrådstiden har inkommit 17 stycken yttranden. De mest förekommande synpunkterna rör befintlig och framtida trafiksituation längs Ejdervägen och Måsvägen. Beslutsunderlag (PÄ 12/2014i) Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad Planbeskrivning, upprättad Samrådsredogörelse, upprättad Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, Byggnadsnämnden beslutar att detaljplan för Vildanden 12 m.fl. i Lund, Lunds kommun ska hållas tillgänglig för granskning. Beslut expedieras till: Servicenämnden Barn- och skolnämnden Akten Justerare Utdragsbestyrkande

177 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Handläggare Mariette Johnsen Tel E-post mariette.johnsen@lund.se Byggnadsnämnden i Lund Detaljplan för Vildanden 12 m.fl. i Lund granskning Vildanden PÄ 12/2014i Sammanfattning Vildanden 12 Väster 7:1 Planområdet i Lund, planområdet är rödmarkerat. Fastighetsgränserna är gulmarkerade. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för parkmark och ny lokalisering av förskola och inom Vildanden 12 och del av Väster 7:1. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Samråd har hållits under tiden 13 april 29 maj Under samrådstiden har inkommit 17 stycken yttranden. De mest förekommande synpunkterna rör befintlig och framtida trafiksituation längs Ejdervägen och Måsvägen. Beslutsunderlag Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad Planbeskrivning, upprättad Samrådsredogörelse, upprättad Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, (denna handling) Postadress Box 41, LUND Telefon vx E-post byggnadsnamnden@lund.se Besöksadress Brotorget 1 Telefax stadsbyggnadskontoret@lund.se Internet

178 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Barnets bästa Planförslaget innebär fler förskoleplatser för närområdets barn vilket är positivt. Förskolan som föreslås placeras intill Vildandsparken ger möjlighet för förskolebarnen att använda parken under sin skoltid. Dock innebär planförslaget att del av Vildandsparken tas i anspråk för förskolan vilket medför att mindre parkmark kan erbjudas till barn. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Ärendet Servicenämnden har på uppdrag av barn- och skolnämnden, ansökt om ny detaljplan för Vildanden 12 m.fl. i Lund. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för parkmark och ny lokalisering av förskola inom Vildanden 12 och del av Väster 7:1 då befintlig förskola är byggnadsteknisk uttjänt samt att skoltomten är för liten för planerad nybyggnad och även svårnådd för varutransporter. Förskola föreslås placeras sydost om befintlig förskola. Befintlig förskola, som är en kulturhistorisk intressant byggnad, rivs och den nuvarande skoltomten föreslås övergå till parkmark. Vildandens studentområde Vildandsparken Ejdervägen Föreslagen illustrationsplan. Planområdet är rödmarkerat.

179 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Planförslaget innebär att del av Vildandsparken, en av västra Lunds större parker tas i anspråk för kvartersmark, skola. Vildandsparken blir cirka 10 % mindre. Planläggning av skola innebär att antalet bilrörelser på omkringliggande gatunät kommer att öka, dock bedöms att gällande riktvärden för trafikbuller inte överskrids. Detaljplanen avviker från gällande översiktsplan då föreslagen detaljplan medger förskola inom del av utmärkt värdefull natur i översiktsplanen. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Beslut om samråd tog i Byggnadsnämnden Samråd har hållits under tiden 13 april 29 maj Under samrådstiden har inkommit 17 stycken yttranden. Samrådsmöte har hållits i Kristallen den 29 april. Vid mötet närvarade cirka 10 personer samt representanter för Stadsbyggnadskontoret. De mest förekommande synpunkterna i både yttrandena samt på samrådsmötet rör befintlig och framtida trafiksituation längs Ejdervägen och Måsvägen som ses vara överbelastade och svårframkomliga. Efter samråd har detaljplanen kompletterats och justerats bland annat vad gäller motivering till avsteg från översiktsplan, omformulerad planbestämmelse gällande prickmark och förtydligande kring dagvattenfördröjning. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att detaljplan för Vildanden 12 m.fl. i Lund, Lunds kommun ska hållas tillgänglig för granskning. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin biträdande planchef Mariette Johnsen planarkitekt Beslut expedieras till: Servicenämnden Barn- och skolnämnden Akten

180

181

182 Revisjonsrapport Genomförd på uppdrag av revisorevna september 2015 Lunds kommun Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verkställande av kommunfullmäktiges beslut Building working a better word

183 EY F7u~ldi~g.~ hett?r w~~,-kinq.vond Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Metod och avgränsning Revisionskriterier Hantering och återrapportering av kommunfullmäktiges beslut Lunds kommun styrmodell Beredningsprocessen Rutiner för hantering av kommunfullmäktiges beslut Bevakning och återrapportering av uppdrag Bedömning Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut Stickprovsgranskning Vår bedömning Sammanfattande bedömning Våra bedömningar utifrån revisionsfrågorna Våra identifierade förbättringsområden och rekommendationer...13 Bilagor: Bilaga Bilaga 1 Källförteckning 2 Stickprovsgranskning 1

184 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun granskat hanteringen av kommunfullmäktiges beslut. Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll för att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut verkställs och återrapporteras. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen saknar ett system för att bevaka att uppdrag från kommunfullmäktige till enskilda nämnder verkställs och återrapporteras, utöver de mål, direktiv och inriktning som återrapporteras inom ramen för delårsrapport och årsanalys. Enligt vår bedömning finns det därför en risk för ohörsamhet till kommunfullmäktiges beslut. Enligt kommunallagens 6 kap. 7 ska en nämnd se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om. Det innebär att nämnderna har till uppgift att genomföra alla de beslut som fattats av kommunfullmäktige. Vår bedömning är att det genom dokumenthanteringssystemet W3D3 finns en fungerande rutin för att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut når ansvarig nämnd. Beskrivningen av ärendeprocessen och hanteringen av beslut i de kommunövergripande riktlinjerna auseende protokollskrivning och ärendehantering utgör enligt vår bedömning en grund för att stödja nämnderna i deras ärende- och beslutshantering. Vi bedömer dock att riktlinjerna bör utvecklas och i detta auseende bör hantering av kommunfullmäktiges beslut särskilt uppmärksammas. För majoriteten av besluten i stickprovsgranskningen saknas det i beslutet ett krav från kommunfullmäktige beträffande återapportering. Av granskningen framgår även att verkställigheten för 85 %(17 av 20) av de beslut som granskats finte har återrapporterats till kommunfullmäktige. Avsaknaden av strukturerade former för återrapportering av kommunfullmäktiges beslut bedömer vi understödja detta utfall. Våra identifierade förbättringsområden /rekommendationer är enligt följande: Kommunstyrelsen bör stärka sin bevakning av de uppdrag som ges från kommunfullmäktige utöver mål, inriktning och direktiv till nämnderna. Kommunstyrelsen bör överväga att ta fram gemensamma riktlinjer för hur uppdrag som ges från kommunfulimäktige utöver mål, inriktning och direktiv till nämnderna ska återrapporteras till kommunfullmäktige. Samtliga nämnder måste säkerställa att KF informeras om vilka beslut som fattas i medborgarförslagsärenden som har delegerats från KF till nämnd.

185 EY B~~Idinc~ warkinq abetter world 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunfullmäktige (KF) är enligt kommunallagen (KL) kommunens högsta beslutande politiske organ. I styreisens och nämndernas uppdrag ingår dels att berede ärenden som ska beslutas av KF, dels att verkställa frågor som delegerats till dem från KF. Kommunstyrelsen har det ytterste ansvaret för att tilise att KF:s beslut verkställs och ska genom sin uppsiktsplikt säkerställa att fullmäktiges beslut följs och genomförs. Det åligger även kommunstyrelsen att återrapportera till KF i vilken mån styreisen fullgjort de uppdrag som delegerats till den. Kommunstyrelsen och nämndernas verkställande av KF:s beslut utgör således en viktig del i den demokratiske processen. En återkoppling auseende resultatet av genomförda beslut kan anses som en del av verkställandet och innebär också att KF får en återkoppling kring vad som hänt i de ärenden de fattet beslut om. För att säkerställa att KF:s beslut verkstälis och efterlevs är det av vikt att kommunstyrelsen utvecklar former för sin uppsikt så att eventuelle avvikelser från fullmäktiges beslut upptäcks och att finsatser görs för att säkerställa implementering. Det finns annars en risk att de beslut, mål och riktlinjer som KF fattet beslut om finte hörsammas och implementeres. Med detta som utgångspunkt har revisorerna i sin risk- och väsentlighetsbedömning sett det som angeläget att granska huruvida kommunstyrelsen och nämnder säkerställer hantering, verkställighet och återrapportering av KF:s beslut i enlighet med gällande lag och riktlinjer Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll för att säkerställa att KF:s beslut verkställs och återrapporteras. Med ändamålsenlighet auses kommunstyrelsens och nämndernas förutsättningar för att hentere, verkställa och följa upp arbetet med ett tillfredsställande resultat utifrån sitt uppdrag. granskningen besvares följande revisionsfrågor: Hur säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att KF:s beslut verkställs och återrapporteras på ett tillfredsställande sätt? Återrapporteras avvikelser från beslut till fullmäktige? Vidtas åtgärder om avvikelser identifieras? Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen /nämnderna och förvaltningen i bevakningen och verkställigheten av KF:s beslut? Genomför kommunstyrelsen i enlighet med sin uppsiktsplikt en ändamålsenlig uppföljning av de beslut som fettets av KF? 2.3. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer och stickprovsgranskning. Ett stickprov omfattande 20 beslut som fettets av KF har granskats utifrån kommunstyrelsens och nämndernas genomförande och återrapportering till fullmäktige. Avgränsning har skett till beslut fattede under tidsperioden Se kapitel 4 för mer detaljerad information 3

186 3 om metod, urval och resultat. Därtill har en enkät om hanteringen av KF:s beslut samt de i granskningen utvalda besluten från KF skickats till respektive förvaltningschef. Enkäten har omfattet generelle frågor om hur uppdragen från KF behandles av styreisen /nämnden, hur förvaltningen arbetar med uppdraget samt om någon återkoppling sker till styreisen /nämnden eller KF. Enkäten sändes ut via e-post till samtlige förvaltningar. Dokumentförteckning och intervjuede framgår av bilaga 1. Samtlige intervjuede och kontaktpersoner vid de olika förvaltningarna har getts möjlighet att faktagranska rapporten Revisionskriterier Med revisionskriterier auses de bedömningsgrunder som bilder underlag för revisjonens analyser, slutsatser och bedömningar. I denne granskning utgörs revisionskriterierna av följande: Kommunallegen (1991:900) KL 3 kap. behandles kommunernas organisation och verksamhetsformer. Nämnden beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegeret till dem samt bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådans uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. Även delegerade ärenden ska återredovisas. Legen ställer finte några krav på formerna för redovisningen, det ankommer på fullmäktige att besluta om omfattningen av och formerna för redovisningen. Enligt Dalman m.fl.' torde årlige redovisningar finte vara tillräckliga. Enligt KL 5 kap. 26 ska ett ärende innan det avgörs av KF beredas, entingen av den nämnd vers verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Enligt KL 6 kap. 7 har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likeså ska nämnderna se till att den finterna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. 16 kap. 1 framgår att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Med styreisens ledende ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig en överblick över hela den kommunale verksamheten. Av 6 kap. 27a framgår att en nämnd som handlägger ett medborgarförslag, minst en gång om året ska informere fullmäktige om de beslut som fettets i ärendet. Nämnden ska också informere om de ärenden som finte avgjorts inom ett år efter det att det väckts i KF. Dalman mfl "Kommunallegen med kommentarer och praxis ", femte upplagan

187 EY P_i.~ildinq i getter w~'~~ king.varld Kommunfullmäktiges arbetsordning Lunds kommuns arbetsordning för KF, senast ändrad den 24 april 2014 fastslås att ett ärende som ska prövas av fullmäktige och som finte är berett, ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Beträffande medborgarförslag anges att sådans förslag som kommunkontoret bedömer ska prövas av KF omedelbart ska remitteres till kommunstyrelsen för yttrande senest inom fem månader. Medborgarförslag, som är hänförligt till en särskild nämnds fackområde, får av KF överlämnas till nämnden utan föregående beredning. Nämnden ska därefter till KF anmäla hur förslaget behandlats Kommunstyrelsens reglemente Av kommunstyrelsens reglemente, senest reviderat av KF den 23 april 2015 fastställs att kommunstyrelsen isin lednings- och samordningsfunktion är ålagd att övervaka att de av fullmäktige fastställda måten och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt Övriga utgångspunkter för granskningen alla politiskt styrde organisationer är det dels viktigt att nödvändiga beslut för verksamheten inom ansvarsområdet tas dels viktigt att dessa beslut säkras genom en intern kontroll av verkställigheten. Detta innebär att det inom kommunen bör finnes system och rutiner för hur de av KF fattede besluten verkställs, och att verkställighet /bristen på verkställighet av besluten återrapporteras till KF. Motsvarande intern kontroll bör utövas av respektive nämnd, så att de KF beslut som berör nämndens ansvarsområde kommer till nämndens kännedom, verkställs och (i de fall detta krävs beroende på beslutets art) återrapporteras till nämnd och KF. I de fall som besluten finte kan verkställas bör detta återrapporteras till nämnd och till KF.

188 3. Hantering och återrapportering av kommunfullmäktiges beslut 3.1. Lunds kommun styrmodell Kommunledningen (kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens förvaltningschefer) genomförde under hösten 2008 ett visionsarbete. Syftet med arbetet var att stärka kommunens utvecklings- och handlingskraft samt förbättra den kommunale servicen. Arbetet resulterade i en ny vision för Lunds kommun, Vision För att säkerställa att verksamheterna arbetar i riktning mot visjonen fastställer KF mål för respektive nämnd och styrelse. Mål finns på olika nivåer i organisationen. Lunds kommun arbetar med följande tre nivåer: ~ Fullmäktiges mål är långsiktiga och har inriktningskaraktär, är allmänt formulerade och riktar sig till medborgerne. Fullmäktiges mål kan rikta sig till alla nämnder eller specifika nämnder. KF fastställer måten och anger vilka resurser som ställs till förfogande. Mål och resurser utgör KF:s "beställning" till nämnden över vilka uppdrag de ska utföra. Nämndens mål är mere kortsiktige och konkreta, de talar om vad effekterna av verksamheten ska vara för brukerne. Ambitionsnivån bestäms bland annat utifrån tilldelade resurser. Nämnden fastställer sine nämndsmål som redovisas i budgetdokumentet. Nämndsmålen följs upp i delår- och årsredovisningen. Verksamhetens mål vänder sig till verksamheten och talar om vad som ska göras. Måten utvecklas i dialog mellan förvaltning, verksamhet och brukere. Verksamhetens mål redovisas i förvaltningens interne styrdokument. Uppföljning och utvärdering av ovenstående mål återrapporteras till KF i delårsbokslut och årsanalys. Utöver denne del av målstyrningsmodellen finns andra kommunövergripande styrdokument och KF beslut som ställer krav på verkställighet och återrapportering Beredningsprocessen Inför att KF ska fatta ett beslut i ett ärende ska ärendet enligt KL beredas av den nämnd vers verksamhetsområde som ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska alltid ges möjlighet att yttra sig. Ett ärende som ska prövas av fullmäktige och som finte är berett, ska enligt KF:s arbetsordning remitteres till kommunstyrelsen för beredning. Av granskningen framgår att ärenden bereds av kommunstyrelsen och /eller berörd nämnd innan KF fattar beslut. Kommunkontoret har tagit fram kommunövergripande riktlinjer auseende protokollskrivning och ärendehantering ilunds kommun, daterade I riktlinjerna beskrivs hur följande moment i dessa processer ska gå till: ~ Postöppning Fördelning av post Diarieföring /Registrering Beredning Kallelse till sammanträde Sammanträdeshandlingar ~ Sammanträde och protokoll Justering Beslutsregistrering Beslutsexpediering ~ Arkivläggning /gallring

189 EY Bi,,ildi,~g wo-king abetter worlr~ riktlinjerna vad gäller beslutsexpediering framgår att beslut ska expedieras till berörda så snart som möjligt efter det att protokollet justerats. Sekreteraren, eventuellt i samråd med handläggaren, ansvarar för, till vem detta ska ske. Till vem eller vilka ärendet har expedierats ska noteras i diariet. I riktlinjerna saknas rutiner för hantering av motioner och medborgarförslag Kommentar Vi kan av granskningen konstatera att förvaltningarnas kännedom om dessa riktlinjer är begränsade. Av enkätsvaren kan vi även konstatera att rutinerna för ärendeberedningsprocessen ser olika ut mellan nämnderna där det saknas ett enhetligt arbetssätt. Vid kommunkontoret saknas kännedom om vilka ärendeberedningsrutiner som finns vid övriga förvaltningar och hur granskade nämnder tillämpar riktlinjerna. Enligt kommunkontorets administrativa chef finns en ambition att se över nuvarande processer och utveckla enhetliga riktlinjer Rutiner för hantering av kommunfullmäktiges beslut De nämnder och andra parter som berörs av ett beslut från KF ska underrättas så snart som möjligt efter att KF har fattat beslut i ett ärende. Detta sker genom att protokollutdrag expedieras till berörd part. Rent praktiskt sköts denna expediering av kommunkontorets kansli genom kommunens ärendehanteringssystem W3D3. Huruvida tjänsteskrivelser och eventuelle andra underlag konsekvent bifogas protokollutdraget varierer mellan olika ärendetyper. Respektive nämnd ansvarar därefter för att diarieföra ärendet i enlighet med rutinerna för inkomna handlingar. Enligt kommunkontorets administrative chef bedöms denne rutin fungere väl. Av tillhandahållna enkätsvar kan vi konstatere att nämndernas hantering av KF:s beslut skiljer sig åt mellan nämnderna. Det varierer också med vilken sorts beslut det handlar om. Vissa uppger att KF:s beslut alltid delges nämnden innan eventuell handläggning påbörjas. vissa fall tas KF:s beslut upp som ett eget ärende på nämndssammanträdet, ibland som ett meddelende under rubriken inkomna skrivelser och i vissa fall bifogas protokollutdrag för kännedom. Vissa nämnder uppger att beslut som kräver handläggning går direkt till ansvarig tjänsteman, som vid behov stämmer av inriktning och innehåll med presidiet eller ordförande. de fall KF:s beslut /uppdrag rör flere nämnder tydliggör KF i sitt beslut vilken nämnd som har det huvudsakliga ansvaret för ärendet. Denne rutin bekräftas av vår protokollgranskning. Enligt kommunkontoret bedöms samordningen fungere väl i dessa ärenden där respektive nämnd ansvarar för att utse en ansvarig handläggare för beredningen. Kommunkontoret har därefter det övergripande ansvaret att ta fram en samlad tjänsteskrivelse och förslag till beslut Bevakning och återrapportering av uppdrag Det finns ingen kommunövergripande dokumenterad rutin för hur återrapportering av uppdrag till KF ska ske (utöver den rutin som styrmodellen beskriver och som omfattar KF:s, nämndernas och verksamheternas mål). I de fall nämnderna upprättat egna administrative rutiner auseende ärende- och beslutshantering kan vi konstatere att detta finte heller framgår tydligt. Det saknes ett övergripande system för att säkerställa att de beslut som fattes av KF verkställs samt för hur eventuelle avvikelser i verkställigheten ska hanteras och 7

190 återrapporteras. Nuvarande rutin är att beslutet expedieras till berörd part och därefter åligger det nämnden att tilise att beslutet verkställs. Det finns ingen applikation i nuvarande ärendehanteringssystem som möjliggör uppföljning av verkställda beslut eller som synliggör var ärendet befinner sig i processen. Enligt de intervjuade åligger det utsedd handläggare att bevaka att verkställigheten och återrapporteringen sker inom fastställd tidsram. Vidare saknas en rutin att till kommunstyrelsens protokoll bifoga en förteckning över fattade beslut som ska verkställas, återrapporteras eller som remitterats för vidare beredning. Utifrån de uppgifter som lämnats inom ramen för granskningen framgår att det generellt finte sker någon återrapportering till KF auseende verkställighet om finte detta särskilt specificerats i beslutet. Detta bekräftas även av de intervjuade som anger att tidssatta uppdrag /beslut generellt finte återrapporteras. l vissa fall initieres det på begäran av ansvarig nämnd en separat tjänsteskrivelse auseende verkställandet av ett visst uppdrag vilken godkänns av ansvarig nämnd. Detta underlag expedieras därefter till KF som vid verje sammanträde tillhandahålls en anmälningslista. Av granskningen framgår att det i anmälningslistan ingår ärenden såsom minnesanteckningar, svar på medborgarförslag och motioner samt övriga uppdrag och beslut som hanterats av nämnderna. Liknande förfarande används i de beslut där kommunstyrelsen ej har något beredningsansvar och det således åligger berörd nämnd att anmäla verkställigheten direkt till fullmäktige. Enligt de intervjuede på kommunkontoret saknes ett system som säkerställer att berörda nämnder anmäler samtlige beslut som ska återrapporteras till KF. Dock poängteras att verje nämnd har ett ansvar att verkställa alternativt fatta beslut i ett uppdrag som ålagts dem och därefter återrapportera det till KF. Vad gäller anmälningslistan, framgår av kommunkontoret att det är sällan som KF i detalj granskar i vilken mån deres beslut verkställts och på vilket sätt. Majoriten av de tilifrågade uppger istället att KF i stor utsträckning tillhandahålls med information auseende verkställighet inom ramen för annan mer övergripande rapportering så som årsanalys och vissa särskilda rapporter, exempelvis uppföljning av LundaMaTs.2 Enligt uppgift pågår det en dialog mellan kommunledningskontoret och övriga förvaltningar kring vilka beslut som ska återrapporteras till KF, vem som ska ansvara för detta och hur en eventuell gemensam rutin skulle kunna se ut. Det pågår även en diskussion kring hur eventuelle avvikelser från verkställighet ska hanteras och återrapporteras Bedömning Beskrivningen av ärendeprocessen och hanteringen av beslut i de kommunövergripande riktlinjerna auseende protokollskrivning och ärendehantering utgör enligt vår bedömning en grund för att stödja nämnderna i deres ärende- och beslutshantering. Vi bedömer dock att riktlinjerna bör utvecklas och i detta auseende bör hanteringen av KF:s beslut särskilt uppmärksammas. Enligt kommunallegens 6 kap. 7 ska en nämnd se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som KF beslutat om. Det innebär att nämnderna har till uppgift att genomföra alla de beslut som fettets av KF. Av KF:s arbetsordning framgår att medborgarförslag, som är hänförligt till en särskild nämnds fackområde, får av KF överlämnas till nämnden utan föregående beredning. Nämnden ska dock därefter till KF anmäla hur förslaget behandlats. 2 Mars står för MiljöAnpassat Transportsystem. Dokumentet LundaMaTs anger riktlinjer för politiker och tjänstemän i arbetet med staden.

191 EY B~,il~ding a hettfr working world Vår bedömning är att det genom dokumenthanteringssystemet W3D3 finns en fungerande rutin för att säkerställa att KF:s beslut når ansvarig nämnd. Vi kan konstatere att bevakningen och återrapporteringen av uppdrag som beslutats av KF hanteras olika mellan nämnderna. Vår bedömning är att det finns utarbetad praxis kring hur verje nämnd hanterar verkställighet av fullmäktiges beslut. Dock är det endast ett fåtal nämnder som har dokumenterade riktlinjer /checklistor. Sammantaget saknar kommunstyrelsen ett system för att bevaka att uppdrag från KF till enskilda nämnder verkställs och återrapporteras utöver de mål, direktiv och inriktning som återrapporteras inom ramen för delårsrapport och årsanalys. Enligt vår bedömning finns det därför en risk för ohörsamhet till KF:s beslut. De intervjuede framhåller också att KF:s uppdrag sällan är tidssetta. Mot bakgrund av kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna bedömer vi att kommunstyrelsens uppföljning och kontroll av verkställigheten av KF:s beslut bör stärkas. 4. Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut 4.1. Stickprovsgranskning Metod och urval Inom ramen för denne granskning har ett urval av beslut som fettets av KF under perioden valts ut för granskning. Vid urvelet var utgångspunkten beslut som innebar någon sorts åtgärd, aktivitet, handläggning, uppföljning eller beslut. Vi kan konstatere att det är svårt att för samtlige nämnder hitta KF beslut som lämpar sig för stickprovsgranskningen och de kontrollfrågor vi utgår från. Således finns finte samtlige nämnder representerade i stickprovet. Det finns vissa beslut som rör flere nämnder och som vi har valt att följa upp hos respektive nämnd som är berörd av beslutet. Totalt har 20 beslut granskats. I urvelet ingår dels uppdrag, dels delegerad beslutanderätt i ärenden som tillkommit genom medborgarförslag eller motioner. Utvalda beslut har kommunicerats till berörd förvaltning med ett ental frågor rörande huruvida det specifika beslutet har verkställts, om det har genomförts någon uppföljning samt om det skett någon återrapportering till ansvarig nämnd samt till KF. Kompletterande kontroller av protokollutdrag har genomförts efter att svar inkommit Beslutsformu/ering Tidp/an och återrapportering de fall KF:s beslut innebär någon sorts handläggning, delegerad beslutanderätt eller annat uppdrag kan vi konstatere att det av beslutet framgår vilken nämnd som ansvarar för genomförandet alternativt får i uppdrag att besluta. I de fall ett beslut kräver samordning, tydliggörs det i beslutet vilken nämnd som är huvudansvarig och därigenom har rollen som samordnare. Vi kan dock konstatere att det i majoriteten av de utvalda besluten saknes direktiv auseende omfattning och innehåll samt tidplan för återrapportering av verkställighet.

192 i i EY :y "~'L:I~~~ Sammanfattande resultat Nedan presenteras det sammanfattande resultatet av genomförd stickprovsgranskning. En fullständig förteckning över granskade beslut samt information om hur de har hanterats, följts upp och återrapporterats till nämnd och KF finns i bilaga 2. HaruppföljninggjoRs Har verkställigheten Har verkställigheten Kortfattadbeskrivninyav Nämnd Har beslutet verkställts? mellan beslut och avrapporterats i återrapporterats till 9 renskat beslut verkställighet? nämnden? KF? i ~i Ja,heR Ja, delvis Nej Ja Ja, delvis Nej Ja Ja, delvis Nej Ja ' Ja, delvis Nej Medborgarförslag om behov av säker trafikmifjö för gång- och cykeltrafikanter utmed väg 945 TN ~ ~ ~ ~ Lunds kommun. - - _ -- r - Atgärdsprogram för grönstruktur och naturoård inom Lunds TN v v v v kommun -GNP i ~ I' Vakuumsystem för Rs' samråtl avfallshantering (sopsug) inom med TN Brunnshögsområdet ilund ocn en v v v v Förslag till åtgärder för ökat bostadsbyggandeilunds TN v v v v kommun Medborgarförslag "Mer SYO gsn Ösler v v v v I i ~ I Strategi förattstärka barnets BSN Öster ~ ~ ~ rättigheter LuØs kornmon. ~ Idrottspolitiska programmet. KFN d v y ~ v Kulturcheck för barn och ungdomar i Lunds kornmon KFN v v v v Detföreby~~andearbetet sn v v d v Kommunövergripande handlingsplan alkohol, narkolika, doping och tobak (ANDS - sn v v v v förebyggarxie arbete i Lunds kornmon sn Samordning av äre~ a~ de berörda parkeringsproblematiken ilund partsroa,/ ~ V V ~ i Kommunal strategi för energieffektivisering och KS v v v v energihushållning Förväry av fastighetenlund Dövstumskolan 11 (Östervångskolan) genom KS ~ v v v bolagsköp. Riktlinjerförarbete med HBTQ Lunds kornmon Ks v v v v Samordning av parkeringsproblematiken ilund Ks ~ v v i v Långsiktig översyn av kommunens ekonomi uren Ks v v v v effektiviseringsvinkel Mer SYO hliq un d v v v Riktlinjerförarbete med HBTQ un ~ v v! v Lunds kornmon. BSN Luntls Mer SYO-hjälp slae ~ ~ ~ ~ Strategi föratt stärka barnets esn ~~~as rättigheter i Lunds kornmon. sad ~ ~ ~ ~ r Summering 40% 45% 15% 45% 15% 40% 60% 10% 30% 5% 10% 85% 10

193 EY a~,~ia~~a ~1'kJ'1~ ~ a~ttpt v\'r~~~~'~ Tabellen på föregående sida visar att 40 %(8 av 20) av KF:s tagna beslut har verkställts helt av nämnderna /styreisen. Ser vi även till sådans beslut som uppges ha verkställts delvis landar vi på en total verkställighet på 85 %(17 av 20) 60 % av fallen (12 av 20) har det inom förvaltningen gjorts någon form av uppföljning och i 70 % av fallen (14 av 20) har verkställigheten av beslutet på något sätt återrapporterats till nämnden. Beträffande återrapporteringen till KF uppges att det endast i 5 % av fallen (1 av 20) skett en särskild återrapportering till KF. För majoriteten av ovanstående beslut saknas det i beslutet ett krav från KF beträffande återapportering Vår bedömning Vi noterar att merparten, dvs. 85 %(17 av 20) av besluten har verkställts helt eller delvis. Granskningen visar att ansvarig förvaltning genomfört någon sorts uppföljning för majoriteten av de granskade besluten. 170 %(14 av 20 beslut) av fallen har det skett någon sorts återrapportering till ansvarig nämnd. Detta tyder enligt vår bedömning på att det finns en praxis i förvaltningen att bevaka de beslut där nämnden ansvarar för verkställigheten. Under den granskade perioden har dock finte alla beslut återrapporterats till nämnden. I några fall är förklaringen till detta att det finte gått någon längre 20 beslut har tid sedan KF fattade beslutet granskats För majoriteten av de granskade besluten saknas det i beslutet ett krav från KF beträffande 17 av de granskade återapportering. Av granskningen framgår att benluten har verkställigheten i 15 % (3 av 20) av fallen verkställts helt återrapporterats till KF helt eller delvis. Detta ellerdelv~~ innebär att det i 85 %(17 av 20) av fallen finte skett någon form av återrapportering till KF auseende Verkställigheten verkställigheten. Avsaknaden av strukturerade för 14 beslut har former för återrapportering av KF:s beslut bedömer återrapporterats vi understödja detta utfall. till ansvarig nämnd Verkställigheten för 3 beslut har helt eller delvis återrapporterats till KF 11

194 5. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen saknar ett system för att bevaka att uppdrag från KF till enskilda nämnder verkställs och återrapporteras utöver de mål, direktiv och inriktning som återrapporteras inom ramen för delårsrapport och årsanalys. Enligt vår bedömning finns det därför en risk för ohörsamhet till KF:s beslut. Enligt kommunallagens 6 kap. 7 ska en nämnd se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som KF beslutat om. Det innebär att nämnderna har till uppgift att genomföra alla de beslut som fattats av KF. Av KF:s arbetsordning framgår att medborgarförslag, som är hänförligt till en särskild nämnds fackområde, får av KF överlämnas till nämnden utan föregående beredning. Nämnden ska dock därefter till KF anmäla hur förslaget behandlats. Vår bedömning är att det genom dokumenthanteringssystemet W3D3 finns en fungerande rutin för att säkerställa att KF:s beslut når ansvarig nämnd. Beskrivningen av ärendeprocessen och hanteringen av beslut i de kommunövergripande riktlinjerna auseende protokollskrivning och ärendehantering utgör enligt vår bedömning en grund för att stödja nämnderna i deras ärende- och beslutshantering. Vi bedömer dock att riktlinjerna bör utvecklas och i detta auseende bör hantering av KF:s beslut särskilt uppmärksammas Våra bedömningar utifrån revisionsfrågorna Nedan besvaras respektive revisionsfråga. Hur säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att kommunfullmäktiges beslut verkställs och återrapporteras på ett tillfredsställande sätt? Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen /nämnderna och förvaltningen i bevakningen och verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut? Granskningen visar att kommunstyrelsens och nämndernas rutiner för hantering, bevakning och återrapportering av fullmäktiges beslut skiljer sig åt. Vår bedömning är att det finns utarbetad praxis kring hur varje nämnd hanterar verkställighet av fullmäktiges beslut. Dock är det endast ett fåtal nämnder som formaliserat sådan praxis i dokumenterade riktlinjer /checklistor. Respektive nämnd ansvarar för att verkställighet av särskilda uppdrag anmäls till KF. Lista över samtliga anmälningar utgör en stående punkt på varje fullmäktigesammanträde. Rutinerna för detta har dock finte tydliggjorts i de kommunövergripande ärendeberedningsrutinerna. För majoriteten av de granskade besluten saknas det i beslutet ett krav från KF beträffande återapportering. Vidare framgår det av stickprovsgranskningen att verkställigheten för 85 % av de beslut som granskats finte har återrapporterats till KF. Avsaknaden av strukturerade former för återrapportering av KF:s beslut bedömer vi understödja detta utfall. Kommunstyrelsen bör tilise att de kommunövergripande riktlinjerna utvecklas. I detta auseende bör hantering av KF:s beslut särskilt uppmärksammas. Återrapporteras avvikelser från beslut till fullmäktige? Vidtas åtgärder om avvikelser identifieras? Som konstaterats ovan skiljer sig kommunstyrelsens och nämndernas rutiner åt beträffande återrapportering av verkställighet av fullmäktiges beslut. Anmälningslistan som tillhandahålls KF vid varje sammanträde utgör en form för återrapportering. Granskningen tyder dock på att det finte specifikt riktas något fokus på eventuella avvikelser i denna Iista. Anmälningslistan 12

195 EY a~~~i~~~~ working a hntt~~ ~vorl~ godkänns av KF. Vid godkännandet framgår finte om åtgärder ska vidtas om beslutet finte verkställts enligt fullmäktiges beslut eller om enbart delar av beslutet verkställts. Detta är något som kommunstyrelsen kan överväga att se över i syfte att säkerställa att fullmäktiges beslut verkställs. Genomför kommunstyrelsen i enlighet med sin uppsiktsplikt en ändamålsenlig uppföljning av de beslut som fattats av kommunfullmäktige? Sammanfattningsvis bedömer vi att det saknas ett övergripande system för uppföljning och kontroll av i vilken mån KF:s beslut verkställts Våra identifierade förbättringsområden och rekommendationer Kommunstyrelsen bör stärka sin bevakning av de uppdrag som ges från kommunfullmäktige utöver mål, inriktning och direktiv till nämnderna. Kommunstyrelsen bör överväga att ta fram gemensamma riktlinjer för hur uppdrag som ges från KF utöver mål, inriktning och direktiv till nämnderna ska återrapporteras till KF. Samtliga nämnder måste säkerställa att KF informeras om vilka beslut som fattas i medborgarförslagsärenden som har delegerats från KF till nämnd. /~, ~`, Lund den 16 september 2015 fie Oldfield Verksamhetsrevisor EY ~ n ~n ^ ~~ " V l~ ~~ Ann -Mari Ek Verksamhetsrevisor EY 13

196 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade och kontaktpersoner Jesper Jacobsson, administrativ chef för kommunledningskontoret Enkätsvar och svar på uppföljande frågor har tillhandahållits av följande personer: i Carin Hillåker, biträdande kommundirektör ~ Mats Jönsson, skolchef för barn- och skolförvaltningen Lunds Stad ~ Ann -Britt Wall- Berseus, skolchef för barn- och skolförvaltning Lund öster Urban Olsson, förvaltningsdirektör för kultur- och fritidsförvaltningen Björn Berseus, miljödirektör E~ Pål Svensson, servicedirektör Annika Pettersson, socialdirektör Inga Hallen, stadsbyggnadsdirektör Håkan Lockby, teknisk direktör f Stefan Norrestam, utbildningsdirektör Seth Pettersson, förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen Dokument Lunds kommuns arbetsordning för KF, senast ändrad den 24 april KF:s protokoll för perioden ~ Kommunstyrelsens reglemente, senast reviderat av KF den 15 december Ekonomi- och verksamhetsplan med budget för åren 2015 till 2017 A Ekonomi- och verksamhetsplan med budget för åren 2014 till 2016 ~ Underlag kopplat till respektive ärende som granskats inom ramen för stickprovsgranskningen. Kommunövergripande riktlinjer auseende protokollskrivning och ärendehantering ilunds kommun, daterade

197 EY Fl~,ildinq a h± t #r.-r wo~kinå worici Bilaga 2 Stickprovsgranskning Datum Ärende Beslut I M ed6o rgartnrslag o m behov av sake! ~rafikmil~o for gangoch cykeltrafikanter utmetl v2g 945i LUntls kometurt P rotokol I törd Aktu e I I Uppföljning inom Protokollförd Beslutstyp Verkställt Aktivitet efterbeslut återrapporteringtill nämnd förvaltni ngen återrapportering tlll KF nämnd / rentlet behantllatles i tekniska nam oden och KF Ceslutar a[t att Overlampa expecierades lill forsiag5s~ allaren 204 -OS-03 Namntlen arendet tilltekn~ska n0mntlen fot TN dele g ahon Ja beslu[atle att forsla 9e lom en ulb yggnad av gang oc~cykelvag..,~ Ja,Øeslut Nei handaggning och teslut Iangs vag 945 tas med som forslagiarbetet med upptlatering av Trafikverkeis cykelletlsplanen for Skape Atgardsprogram for gro nstruktur och naturvartl loom LUnds kommun -GNP 20 fl- Vakuumsystem i for avfallshantenng (sopsug)inom B runnshogso turatlet Luntl KF beslutar atl anta del revidaretle Uppfo lining sketltleisambantl med an GNP 20N- 20Stogs fram fo rblabet till AigarØprogram for De algartler so m geno mfo rts elller e~!angre var akluella TN Uppdra9 delvis 9fOnstrukturoch naturvartl room avfortles iren listan Darutoverharverksamheten ~esknvrtsi Lunds kommun -GNP 20D~205. Arsanalys 20fl. Delvis. GNP 8r en sam manstallning av manga ollka pro~ekt Pro~ekten innefatter idantl ren verkstallighet, Ja iblantl tlelegationsbeslut som anmals till namndoch idantl namntlsbeslut 205 ArenOeni namntlen kantex rora nnklninøbesnt Hler upphantlgngar KF beslutar att uppdra åt renhallningssryrelsenatt isamrad metl tekniske nemnden och byggnadsnamntlen la tram forslag dor byggande och tlritt av sopsugsystem for RSisamretl me0 Brunnshogsomrade[, med uppgift TN och BN om hereknatle kostnatler, att upptlte 2t renhallnngss~yrelsen alt fo resta tle endringar mkraysi renhallningso rtlningen och enhallmngslax2n KF beslutar att mark -och boendestrateginskg antas av Forslag till atgarder kommuntulimakhge verje toroket mantlatperioa OC~projektlisroma bostatlsbyggantlei ska tlarutover upptlateras arligen av Luntls koettuun tekniske nemnden och avrappo rte(as till ko mmunfullmaktige Renhallmngs5~yrelsen har av KF pekals ui 5o m an5varig fo r arendet Arbetet medu pp b yggna den av Brunnsho gsomratlet pager och so psugsystemet ingari tletta En tlialog to rs Delvs.l arsanalysen retlovisas mycket av det arbele som g~orts loom Programmet Se KF BesIut 20N Upptlra9 Delvis kontinueni ~ mee SBK OCh LRVipro 1 ektenn 9sarbetet. E11 Nei Nei Nej merkeutal metl LRV satu ledningsagare ar untler utarbetantle 1 kommantle ktlpekanuakl oc~e%ploatenngsevtal sknvs krave, Pa att hastigheten ska anslutas till systemet,m ØesWt o m drektry fo r M ark- och boenaestaleb~n antogs av KF Delvis. Tekniska nam oden och 20'W- OB Mark -och boendestrelebin ar under by9gnatlsnamntlens gemensamma /ramta9ande. Pro~ektlista med utdick mot 209 antogs forslagtill tluekhv forframtagantlet TN Oppdreg Delvis ITN oc~har ezpedierats till KF Projektlista 205 Ja Ja,bes1ut 20'W~O6-8 Y7 antogs av l(f 20W-OB Vidare har 2018 med utpick mot 2020 kommer att behantllatles vltl tekniske TNS teslut Y720N- 06Eayseende namntlen5 Sam mantratle 20b- O6-03, Ce6lutel kommer all Projektlislan metl utblick mol e:pederas till KF 20'D oversants till KF for kanneaom KF beslutar at[ overlampa aren0et t111 Med6orgarto rslag barn- oc~sko lnamnaema och 'Mer SYO-hjalp utdøningsnamngen for hanalagb~~ng och beswt. Under 20 W har upptlraget kong stu0ieach yrkesvagletlning ØSN Öster Dele 9 etiop Ja forandrats genom nya allmanna ratl.detla mojliggorfor Studie Delvis Ja, teslut &29 Nei och yrkesvegletlare all avsatte mer titl fo r att mo ta vage elev Stretegi for a[t sterke KF beslutar att anta forslag ttll Vitl beretlning och Feslut till vare arence som beet -och barnets rettigheten straleq for an sterke 6amets BSN Oster Oppdreg Ja skolnamd lun0 oster tehender (nos /gors an Ja Ja Nei Luntls kommw. rettigheter! LUnØ kammun bamkonsekvensanalys Itlrottspolltlska programmel Kommunfullmaktige beslutar att antaforeliggantleitlrottspoliliska program ~Or LunØ ko mmun. OeNis, artete Dalvis, ettersom det idrottspollliska programmet testar av menga delar har vissa delar avtl et hanterats av KFN Oppdrag Pa9a Artete utifran progremmt pager Delvis, upptogningsker konunuerligt namntlen. Exempelvis oversynen av nya bidrag och revidering av bestem meiser fo r Lundapokalen som ar en del av programmet. Nei KWNrcheck för beet KF beslutade genom EVP:n 205att och ungdomsri Wnds ge KFN luppdrag all utreda KFN Oppdrag Delvis koettuun inforantlet av kulnrc~eck Beslut togs ikfniapn1205 och upphanding av konsulttjanster pab6 rjas. Nei Ja Nei KF beslulatle genom EVP:n 205 att Det forebyggantle ge socialnamntleni upperag att ertetet ul~eckla och(orb3ttra det forebyggende ertetet dei törebyggande ardetel ett av nam utlens huv utlupptlrag Ger utveckling sker loom alla tlhar av forvaltningen och tlar tlenna Ja,uØlol~ning a~ unecklin8 aterepporteras kontinuerligt till namntlen. Namntlen organisationsforantlnng och en SN Oppdrag Delvis ansvararframforallt forforeeyggantle artete av grupperoller arsanalys ar genom(o rtl lareetet Nej Nei individer der en viss pro blematik tetlen ar itlentiheratl eller tlar tlet metl EVP har tregen foljts uppsam[i (nos stor riskfbr prodematik, ullkot otta kallas tle ekonomiska uppfol~mngen. sekundarprevenuon

198 EY FIu~Idinq a het #er warkin~ world Aktuell Uppföljning inom Protokollförd Datum Ärende Protokollförd Beslut Beslutstyp Verkställt Aktivitet efterbeslut nämnd förvaltningen $terrapporteringtill äterrapporteringtill KF det f0 rebyggande arbetet ett av n0mntlens ~uvudupptlrag dar KF beslutade genom EVP:n 205 aft Det foreby89an0e 9esoaalnamndeni uppdrag att arbetat uneckla och fordaltre det Iorebyggantle ardete[ Komm unovergnpantl e handlingsplan alkohol, narkotika, do ping och robak (AN DT)- forebyggantle artete i Luntls kommun 20fl- 205 SamorOningav fi parkenngspro blemati kant Lund utveckling sker loom alla tlelar av forvallmngen och tlar tlenna Ja, upplol~ning av uneckling a~erapporteras ko ntinuerligt hll namntlen N2mnden organisationsforantlnng och en SN Oppdrag Deles ansvarar framforallt fortoreeyggande arbete av grupper eller arsanalys ar genomfortl.l arbetet ry v~ Nei individer tlar en viss prodematik retlan ar identitieratl eller tlar tlet metl EVP har fra9an töljts uppsamti (inns Srornsk forpro0lemank, vilket otta kallas tle ekonomiska upo~oryningen 5ekuntlerprevenbon Fo rvaltningen har villsalt en sarsktltl utledning fo r alt la pa upp KF baslutar att faststalla resullaten av hantllingspanen vtlket aven innetartar tle atgartler kommunover g~~pantle handlingsplan som anera namnder halt som sloa ansvar Anletlmngen linfletta alko hol, narkobka,do Aning och SN Upptlrag Delvis arat(socialto rvaltmngen far hatt upptlraget att samordna ANDT Ja Ja Nej ~obak (A NDT~ forebyggande fra gogna i ko mm unen. Danna uppfol~ning ska tigga till Brund fo r aroetei Luntls kommun kommantle beslutikommunfullmaktigeom evennell nya handingsdan metl nya mal och Aelmal KF beslular alt med bitall till mo~io nen upptlra at KS all hllsam mans metl bero rtla parter- Sora en utvartlanng av nuvarantle organisadon(or BN ar en av de Oppdrag Nei Upptlraget har gatt till kommunkontoret och utsedtl NeJ, inbjutlan /ran pro~ektlecaren parkenngsfrago mas hanteringi barortla partema pro~ektletlare invantas kommunen,samt-gora en analys o Ch IO re513 bås[a f famtltla o rganisatio n for att hantera parkeringsirago ma. Ne ~ N e~ KF 6eslular att bifalla motionen pa Ja, teslutet verkstalldes geno m sa satt att KS Bes i uppdrag att i antagandet av LundaEko 11, tlet har Kommunal strateg mretl med berortla namnderoch kommunicerats intemtikommunens (or styretsar utarbela en samlad klima(- KS Upptlrag Ja Besluti KS 20N oche KF OS-22 organisation via uteildningstlagar energieffektivisenng otti energistrategi Strategen ska otti mil~oombutlmm En uppfoljning otti enargihus~allnin9. utga tran behntliga ganer otti teslut av planen ska genomioras untler otti bor samo rdnas med hosten 20E otti alerrappo rtenng revidenngsarbetet av LuntlaEko ska darefter skar till KF ~a Ja Forvary av fastigheten W ntl Dovstumskolan tt (Ostervangskolan) genom bolagsko p. KF beslutar att uppcre al KS att prova hur Luntls kommun langslktigl ska han[era Ostervangskolan vad galler drirs -otti agarlo rm KS Oppdrag Delvis Promemonor far inhamtats tran Na ettema aktorer. Ett nytt arentle har skovits fram lill ko mmunstyrelsen me0 fo rslag att kommunstyrelsen ska upptlra a[kommunkontoret att la tram ett 3rentle metlinriktning att kommunen forvarvar fast~g~ eten Lund DovsWmskolan 11och en avveckling av bolaget Nagon upptoyning har annu ente genomfo rts Nei Nei Riktlin~erfor artete meg HBT~i Wnds kommun Samortlningav Parkeringspro blemati kant Lune KF beslutaratt att ge KS det over9ripantle ansvaret for att Planen otti regelbuntlet folja upp kommunens HBTQ-artete. KF beslutar att med bifall till motionen uppdra at KS att tillsammans med berorda parter- Sora en unartlenng av nu~arantle organisanonior Parkeringsfragomas hanleringi komm unen, samt - go ra en analys o ch fo resta båsta f ramotla o rganisatio n lor att hantera parkenngsfrago ma KS Oppdrag ~a an1og KS anrog handlingsplan for Ja, aktiviteter har genomfortsi Ja,inom ramen for NQ mangfaldsbefram~ ande artete otti likabehanwing 20W-20S enlighet metl planen verksam hetsberat~elsen KS Upptlrag Nei Kommunkonro ret pato r~a0e danna utredning ~o rstima~205 Nei Nei Nei Langsiktig tiversyn av KF Deslulade genom EVP:n 20'S att kommunens ekonomi ge KSi uppdrag att genomfbra en uren IanØiktig oversyn av kommunens effektivisenngbvmkel ekonomi ur en effektivlserinøvlnkel, Enutredning har bestallts tran extern aktor. Danna har legat nll 9runtlfor pagaen0e pro~ektoch upptlrag till kommunsryrelsens KS Upptlreg Ja arbetsutskott som tagrts gni EVP'N 20ti Senast enfor Nei.la Nei butlge120a ska presanleras vasentliga effektrviseringar tlarsa ar mopigt. Rappu h datarad 20b Mer SVO-hjalp KF beslutar att överl2mna 0rendet till barn- oc~skolnam ndema otti UN Delegation ~a Förslagsstallaren har tall namnelens svar pa to rslaget 204 -Ob mam~~~~oam~aeo ror n ~anäa9gning otti teslut. Nei Ja Nei

199 EY Builclinq a hetter w~?~kinq.vorict Aktuell Uppföljninginom Protokoliförd Protokollförd Ärende Beslut geslutstyp Verkställt Aktivitet efterbeslut nämnd förvaltningen återrepporteringtill återrepporteringtill KF KF beswtar atl att ge KS tlet Riktlin~er for aroete overgnpantle ansvarelfor att (q me4 H8 TQiLuntls planere oc~regelbuntlet fola upp UN Upparag Nei kommun kommunens HØTQ ārtete. Be51ule1 expedæras biene annat idl WI UN Verksamheterna inomarbelar konunuerligt me0 ~blq- (ragor utlfran skolens upptlrag reglerat i Skollagen b kap samt Disknminenngslagen Sar5kil0a atgarder har dartorinle initierats av nktlin~ema. Nei Nei Nei KF beslutar atl overlampa arentlel till barn -och skolnamntlema och g5 Mer SYO-hjalp utbiltlningsnamn4en for hantllaggnmg och beswt En overgnpanae hantllingsplan lor SYV-verksamheten har Delvis, han0lingsplan och goda BSN LUnds stad Upptlreg Ja arbetals fram vilkenisin Wr har brutils ner hokala exempel har retlovisats pa Ja Nei enhetshandlirgsplaner ulveckhngstlag metl namntlen SIf3~Eyi lor alt stafka KF beslu~df all anla forslag lell De~gOfS allm1tl en bamkonsekvensanaly5 och en b3fltcheckiis~å Ja. ska~lnng kvia enka~)av ire Z3q bame~s rat[gheteri strategi lor att slarka barnets BSN LUØ S[atl UppUrag Delvis lylls iinbr beslutsarentle inamntlen Merfinns alt gore lor alt u~valtla aremeinamntlen (bla Ja. men finns mte protokolllom Nei LurWS kommun ratugheleri LUntls kommun skapa delaktighet fram barn och elever Øamchecklista)

200 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Barn- och skolnämnd Lunds stads begäran om utökad investeringsram och driftsram för 2015 Dnr KS 2015/0723 Sammanfattning Barn- och skolnämnden Lunds stad äskar om utökad investerings- och driftram hos kommunstyrelsen avseende inköp av inventarier och tillkommande hyror mindre objekt. Beslutsunderlag Beslut i barn- och skolnämnd Lunds stad den 17 juni , inkl förvaltningens tjänsteskrivelse den 9 juni Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 augusti Kommunstyrelsen beslutar att öka barn- och skolnämnd Lunds stads investeringsram år 2015 med tkr tkr för inköp av inventarier och utrustning till nya objekt. att utgiften finansieras genom kommunstyrelsens investeringsanslag avseende inventarier enligt barn- och skolnämndernas lokalplaner. att utöka barn- och skolnämnd Lunds stads driftbudgetram med 113 tkr år 2015 och med helårseffekt 2015 med 271 tkr för täckande av ökade driftskostnader för nya objekt att de ökade driftskostnaderna finansieras genom hos kommunstyrelsen reserverade driftmedel för utbyggnad av förskolor och skolor Beslut expedieras till: Barn- och skolnämnd Lunds stad Kommunkontoret, ekonomiavdelningen Akten Justerare Utdragsbestyrkande

201 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Ekonomiavdelningen Henrik Nygren Henrik.nygren@lund.se Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnd Lunds stad begäran om utökad investeringsram och driftsram för 2015 Dnr KS 2015/0723 Sammanfattning Barn- och skolnämnden Lunds stad äskar om utökad investerings- och driftram om hos kommunstyrelsen avseende inköp av inventarier och tillkommande hyror mindre objekt. Beslutsunderlag Beslut i barn- och skolnämnd Lunds stad den , inkl förvaltningens tjänsteskrivelse den 6 juni Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 augusti 2015 (denna skrivelse). Barnkonsekvensanalys Innebär förslaget att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivering: En god framförhållning i utbyggnadsplanerna ger förutsättningar för att nämnden ska ha möjlighet att kunna erbjuda utbildningsplatser utefter de krav och önskemål som finns. Ärendet Bakgrund Barn- och skolnämnd Lunds stad äskar om utökad investerings- och driftram hos kommunstyrelsen avseende inköp av inventarier samt för ökade hyres- och driftskonsekvenser för följande objekt: Blåtunga: Tre nya avdelningar tas i drift. Investeringsmedel för inventarier 450 tkr. Utökad driftsram 100 tkr. Mårtenskolans paviljonger: Två nya klassrum tas i drift. Investeringsmedel för inventarier 220 tkr Utökad driftsram 49 tkr Lerbäckskolan: Ett nytt klassrum tas i drift Investeringsmedel för ett klassrum100 tkr Utökad driftram 22 tkr Solstrimmans förskola: Tre avdelningar tas i drift Investeringsmedel för tre avdelningar 450 tkr Utökad driftram 100 tkr Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stadshuset, Kyrkogatan lunds.kommun@lund.se LUND

202 Tjänsteskrivelse 2 (2) Kommunkontorets kommentar Kommunkontoret föreslår att Barn- och skolnämnd Lunds stad erhåller en utökad investeringsram för inköp av inventarier om tkr. Vad gäller driftskonsekvenserna föreslås att Barn- och skolnämnd Lunds stad driftbudgetram för 2015 ökas med 113 tkr och för 2016 med helårseffekten 271 tkr. I budgeten finns reserverade medel hos kommunstyrelsen för investeringar och ökade driftskostnader till följd av barn- och skolnämndernas inventariebehov vid ny- och ombyggnation. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att att att att öka barn- och skolnämnd Lunds stads investeringsram år 2015 med tkr tkr för inköp av inventarier och utrustning till nya objekt. utgiften finansieras genom kommunstyrelsens investeringsanslag avseende inventarier enligt barn- och skolnämndernas lokalplaner. utöka barn- och skolnämnd Lunds stads driftbudgetram med 113 tkr år 2015 och med helårseffekt 2015 med 271 tkr för täckande av ökade driftskostnader för nya objekt de ökade driftskostnaderna finansieras genom hos kommunstyrelsen reserverade driftmedel för utbyggnad av förskolor och skolor KOMMUNKONTORET Anette Henriksson Kommundirektör Henrik Weimarsson Ekonomidirektör